Det har länge varit oklart hur nervsystemet förhindrar maximal aktivering av musklerna vid bromsande muskelarbete. Om det inte gjordes, till exempel när någon kontrollerat försöker sänka en alltför tung vikt, skulle musklerna skadas. Trots att denna hämning är viktig är det ännu oklart var i centrala nervsystemet den äger rum och hur den går till. Resultaten i två delstudier i avhandlingen med så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) tyder på att ett avgränsat område i främre delen av hjärnbarken är inblandat. Det är ett område som ingår i ett nätverk som i tidigare studier visat sig ha en viktig roll för hämning av impulser, men också för att reglera muskelkraft.

Hämningsmekanismen verkar vara störd hos personer som har fått skador i hjärnan efter stroke (slaganfall). Personer med stroke har ofta svårt att utföra snabba och kraftfulla rörelser, ett problem som skulle kunna förklaras av en störning i hämningssystemet. Resultatet antyder då att hämningen aktiveras också vid förkortande muskelarbete, till exempel vid lyft av en vikt.

Två andra delarbeten i avhandlingen visar att muskelfunktionen efter en stroke förändras på flera sätt, vilket bland annat får betydelse för hur muskulaturen belastas under styrketräning. Styrketräning har på senare tid börjat användas som behandling för att öka muskelstyrkan efter en stroke, men resultaten av träningen är ofta begränsade. Avhandlingen visar att om personer med stroke genomför en styrketräningsövning enligt samma principer som för friska verkar den belastning som muskulaturen utsätts för vara för låg för att kunna ge bästa möjliga styrkeökning. I avhandlingen diskuteras tänkbara strategier för att skapa en mer gynnsam belastning och nå bättre effekt med träningen.

KONTAKT OCH INFORMATION
Mattias Hedlund, som är uppvuxen i Drängsmark utanför Skellefteå, är sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, Umeå universitet, där han kan nås på tel. 090-786 98 68 mobil 070-598 68 18 e-post mattias.hedlund@physiother.umu.se

Fredagen den 8 juni försvarar Mattias Hedlund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Biomekaniska och neurala aspekter på excentrisk och koncentrisk muskelfunktion hos personer med stroke. Betydelse för styrketräning (engelsk titel: Biomechanical and Neural Aspects of Eccentric and Concentric Muscle Performance in Stroke Subjects. Implications for resistance training).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professor Jan Lexell, Lunds universitet. Läs hela eller delar av avhandlingen på

Limning ökar utnyttjandet av träråvara och gör det möjligt att tillverka dimensionsstabila, homogena produkter. Enligt tradition, erfarenhet och nuvarande teknologi måste trä som ska limmas vara torkat till en fuktkvot långt under fibermättnadspunkten. Denna fuktkvot är anpassad till slutligt klimat i vilken produkten ska användas. Under de senaste 20 åren har man i flera länder undersökt om det går att limma otorkat trä. Limning av otorkat trä, sk våtlimning, anses vara intressant för sågverksindustrin för att den möjliggör en effektiv tillverkning av limmade träprodukter, med bättre materialutnyttjande, mindre spill och bättre utnyttjande av torkkapaciteten.

Huvuddelen av Magdalena Sterleys doktorsavhandling handlar om våtlimning med enkomponents polyuretanlim (PUR), en limtyp som passar bra för denna process för att den kräver vatten för att börja härda. Sterley har studerat och jämfört styrka och beständighet hos våtlimmade limfogar med traditionellt torrlimmade fogar. Resultaten visar att våtlimmade fogar tillverkade inom ett brett spektrum av processparametrar uppfyller de krav man ställer i standarder för fogar i t ex limträ. Tester utförda med speciellt utformade små provkroppar visade också att de våtlimmade fogarna kunde uppnå samma styrka och brottenergi som torrlimmade fogar med samma limmängd, både i skjuvning och i dragning. En annan del av avhandlingen omfattade analyser av limmet. Vid torkning av våtlimmade produkter utsätts den redan härdade limfogen för höga temperaturer. Denna värmebehandling visade sig ha en inverkan på limmets kemiska sammansättning och gav en mer ordnad polymerstruktur vilket i sin tur ger en högre styvhet och styrka.

– Processen för att våtskarva virke är utvecklad och färdig för att införas, den har tidigare studerats i t ex Nya Zeeland, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Grekland och Sverige med positiva resultat, säger Magdalena Sterley. Mina resultat visar att de våtlimmade fingerskarvarna är starkare än de torrlimmade. Beständigheten hos de våtlimmade skarvarna är också tillfredställande. Godkännanderegler för våtlimmade fingerskarvar och våtlimmade balkar är under utarbetande.

Magdalena Sterley har bedrivit sina forskarstudier under handledning av professor Erik Serrano vid Linnéuniversitetet. Magdalena Sterley jobbar på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Stockholm. Ett omfattande projekt som handlar om våtlimning pågår vid Linnéuniversitetet och SP i nära samarbete med industrin, samlad i en gemensam stiftelse, CBBT-Centrum för Byggande och Boende med Trä.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Characterisation of green-glued wood adhesive bonds ” försvaras fredagen den 1 juni 2012, kl. 09:00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Klaus Richter, verksam vid Technische Universität i München.

För mer information kontakta Magdalena Sterley, telefon: 010-5166220 eller e-post magdalena.sterley@sp.se

Varumärken spelar en allt viktigare roll för företag när det gäller att särskilja sig från konkurrenterna. Möjligheten att välja mellan olika varumärken innebär att konsumenterna till viss del formar sin egen identitet. Under senare tid har företag i allt större utsträckning utvidgat sina varumärken, vilket innebär att nya produkter introduceras på marknaden under ett existerande varumärke.

Nivea är ett unikt exempel på hur ett företag systematiskt har utvidgat ett varumärke till olika produktkategorier under lång tid. Varumärket omfattar hundratals olika produkter, men fortfarande förknippar många konsumenter det med en blå burk med Nivea Creme. Kaisa Lund har studerat hur olika värden, så kallade varumärkesassociationer, överförs från produkt till produkt då ett varumärke utvidgas till olika produktkategorier. Studiens fokus ligger på fyra undervarumärken: Nivea Creme, Nivea Sun, Nivea Body och Nivea Visage. Avhandlingen innefattar en analys av reklamannonser från 1932 till 2004, en dokumentanalys och intervjuer på managementnivå på fallföretaget, Beiersdorf AG, som har sitt huvudkontor i Hamburg.

Ett varumärke kan beskrivas i termer av varumärkespersonlighet. Internt beskrivs Nivea som blond och blåögd, hon har familj och vänner och är en naturlig och ärlig person. I annonser från 1930- och 1940-talet kan Nivea ibland liknas vid huvudrollsinnehavaren i en flickbok. Hon har många olika roller; som flickvän, mamma, hemmafru och yrkeskvinna. Hon är sportig och upplever äventyr på resor, i fjällen och vid havet. Olika produkter innebär att företaget medvetet inriktar sig på olika målgrupper, vilket avspeglar sig i reklamen över tid. Vissa värden har förstärkts, samtidigt som andra värden har blivit mindre framträdande.

Tolkningen av studien vägleds med hjälp av teorier inom området varumärkesutvidgning, varumärkesassociationer och varumärkespersonlighet. Kaisa Lund presenterar i huvudsak tre resultat. Avhandlingen visar att varumärkesassociationer inte bara överförs från den ursprungliga produkten till utvidgade produkter, utan också från utvidgad produkt till utvidgad produkt. Studien visar också att varumärkesassociationer förändras på grund av kontextuella förändringar när de överförs till en ny produkt. Annonser för Nivea Creme ger ofta associationer till omsorg och harmoni i ett sammanhang av familjeliv. Nivea Body står också för omsorg och harmoni, men bilderna i annonserna visar ensamma kvinnliga modeller, vilket innebär att associationerna sätts i ett annat sammanhang. Vältränade modeller visar att de bryr sig om sig själva och sin kropp, vilket innebär att omsorg och harmoni till viss del får en annan innebörd. Undersökningen indikerar även att värden i organisationen, i detta fall tyngdpunkt på vetenskap och forskning, avspeglar sig i varumärkesassociationer av nya produkter. I annonser av Nivea Visage, ett undervarumärke för ansiktsvård för kvinnor, framhävs innovationer och vetenskaplig expertis mer än i något annat undervarumärke. Detta tyder på att associationer inte bara överförs från produkt till produkt i varumärkesutvidgningsprocessen, utan att också värden i organisationen kan förstärka vissa varumärkesassociationer av nya produkter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Transfer of brand associations over time: The brand extension of Nivea” försvaras fredagen den 1 juni 2012 klockan 13.15 i sal Weber på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är docent Mats Urde, Lunds universitet.

Kaisa Lund har under större delen av avhandlingstiden varit gästdoktorand vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och är bosatt i Habo utanför Jönköping.

Idag finns en allmän uppfattning bland brottsoffer och allmänhet att den som blivit utsatt för brott inte får tillräcklig ersättning och att brottslingar slipper för lindrigt undan. Stödet är samtidigt stort för att den utsatte ska få ekonomisk kompensation och upprättelse.

– Samhällets markering i form av ett rättvist skadestånd är viktigt för brottsoffrets känsla av upprättelse, säger Karl Dahlstrand.

Men ersättning i form av pengar för en skada som inte är ekonomisk har haft en mycket låg status inom juridiken. Att sätta prislapp på en kränkning har bedömts som något alltför subjektivt och problematiskt för att det ska vara möjligt att få fram en rättvis siffra. Istället har en mer begränsad schablonersättning vuxit fram som medfört en mekanisk och standardiserad tillämpning inom ett känsligt område.

Men hur uppskattar man då vad som är en rimlig nivå för ersättning? I två omfattande enkätundersökningar har Karl Dahlstrand låtit sammanlagt nästan 1400 personer sätta prislappar på kränkningar som våldtäkt, dråpförsök, misshandel, sexuellt ofredande etc.

– Tvärtemot vad man hade kunnat tro så hade de tillfrågade en klar uppfattning över hur mycket varje kränkning bör ersättas med, säger Karl Dahlstrand. De har alltså inte bara tagit siffror ur luften utan helt oberoende av varandra kommit fram till liknande belopp och utvecklat en rimlig proportionalitet mellan olika kränkningar. Det är också intressant att brottsoffer och allmänhet gör liknande bedömningar.

Karl Dahlstrand menar att styrkan i hans resultat borde bli en vändpunkt när det gäller synen på skadestånd för kränkningar: det finns en stark social norm ute i samhället om dessa ersättningar vilket medför att de inte är så subjektiva eller godtyckliga som man har trott.

Dagens sanktionssystem vid brott är idag väldigt snåriga, menar Karl Dahlstrand. Till och med juristerna har ibland svårt att få klarhet i vad som gäller i det komplicerade samspelet mellan straffrätt, skadeståndsrätt, brottskadeersättning och olika försäkringsvillkor. Men om brottsoffret ska känna upprättelse så måste processen bli enklare och tydligare.

– Såväl straffrätten som skadeståndsrätten skulle behöva genomgå någon form av ”reformation” om den ska erhålla legitimitet bland medborgarna och för att de berörda parterna ska uppleva processen rimlig och rättvis. En sådan tydlighet skulle öka förståelsen av processen och främja känslan av upprättelse och därmed skulle fokuseringen på ersättningsnivåerna också kunna minska, säger Karl Dahlstrand. Så här mycket skiljer sig allmänhetens och brottsoffrens bedömningar från rådande praxis när det gäller vad som är rimligt att få i kränkningsersättning för olika brottstyper:

Misshandel: Praxis: 15.000 Allmänhetens medianvärde: 50.000 Brottsoffrens medianvärde: 50.000
Våldtäkt: Praxis:75.000 Allmänhetens medianvärde:100.000 Brottsoffrens medianvärde: 100.000
Rån: Praxis:10.000 Allmänhetens medianvärde:60.000 Brottsoffrens medianvärde: 50.000
Sexuellt ofredande: Praxis: 10 000 Allmänhetens medianvärde: 50 000 Brottsoffrens medianvärde: 50 000
Dråpförsök Praxis: 60.000 Allmänhetens medianvärde: 120.000 Brottsoffrens medianvärde: 150.000
Olaga hot Praxis: 15.000 Allmänhetens medianvärde: 75.000 Brottsoffrens medianvärde: 50.000

KONTAKT OCH INFORMATION
Mer information: Karl Dahlstrand disputerade den 25 maj med avhandlingen Kränkning och ersättning: En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer. Han nås på 046-222 3463 eller e-post karl.dahlstrand@soclaw.lu.se

– Min forskning ger en bakgrund och förklaring till hur dagens välfärdslösningar är utformade och öppnar upp för en diskussion om relationen mellan stat och individ, säger Henrik Karlsson, som har skrivit en doktorsavhandling i historia vid Örebro universitet.

Sjukvården i början av 1900-talet var till för akut sjuka människor. Kroniskt sjuka och andra som det inte fanns ett botemedel för fick vända sig till fattigvården, välgörenhet eller privata lösningar. En allmän sjukförsäkring hade diskuterats sedan slutet av 1800-talet men blev inte verklighet förrän i mitten på 1950-talet. 1913 kom i alla fall den allmänna folkpensionen. Äldre och människor med kroniska problem, som gjorde dem oförmögna att arbeta, kunde få hjälp.

Framväxande välfärdssystem
– Man började satsa pengar på att motverka och häva invaliditet och i och med det byggdes specialistvården för reumatiker upp inom ramen för folkpensionen, säger Henrik Karlsson, som har undersökt regelverken och lagarna mellan 1900-1960 men också debatterna som fördes i tidningarna kring de framväxande välfärdssystemen.

Förtidspensioneringen av reumatiker, som var en stor grupp, var kostsam och samtidigt förlorade samhället arbetskraft. Förbättrad vård för reumatiker var alltså inte bara en sjukvårdsfråga utan syftet var att reumatiker skulle bli självförsörjande.

– Statens ökade ansvar för individens trygghet tvingade fram lösningar för att minska statens kostnader. Sjukvårdsanstalter byggdes där reumatiker kunde få vård och hjälp för att kunna återvända till ett arbete. Samtidigt skulle det vara bra för individen. De skulle få hjälp att ta sig tillbaka till ett normalt socialt liv och det ansågs uppnås genom ett arbete, säger Henrik Karlsson.
Målet är att återgå till arbete

Henrik Karlssons forskning visar att likheterna med dagens system och debatt är många. Syftet var att få individen att eftersträva samma mål som staten – att kunna återgå till arbete. Ekonomiskt stöd gavs enbart till reumatiker som medverkade i rehabiliteringen.

– Jag är lite förvånad över att argumenten redan i välfärdsstatens början var tydligt samhällsekonomiska. Jag hade trott att det skulle vara mer medmänskliga argument, säger Henrik Karlsson.

– Den tidens debatt liknar i mångt och mycket dagens – men fokus låg tidigare på att rätta till fel i sjukvårds- och trygghetssystemen. I dag hamnar ofta individens eget ansvar i fokus.

För mer information kontakta Henrik Karlsson: 0736-753252

Aymé Pino Rodríguez har i sin avhandling i spanska undersökt skrivuppgifter producerade av 45 svenskspråkiga studenter som under 2008–2010 läste spanska vid Göteborgs universitet och vid Högskolan i Jönköping. Hennes studie använder sig av korpuslingvistik och utgörs av en kontrastiv analys av det så kallade interimspråket; ett mellanspråk som under inlärningen skapas av varje inlärare och utgörs av en blandning av det egna och det främmande språket under inlärningen.

– Det jag kunde se i min undersökning var att när studenterna använde ordkombinationer med que i så undvek de att använda sig av konjunktivformen. Istället föredrog de att använda sig av indikativen, vilket man kan se som någon sorts adaption i lärandeprocessen av spanska, säger Aymé Pino Rodríguez.

Aymé Pino Rodríguez menar att svenska studenter som lär sig spanska överanvänder olika ordkombinationer på grund av influenser från sitt modersmål, och som en konsekvens av olika anpassningsstrategier i deras blandspråk. Skillnaderna i funktion och frekvens för användning av dessa ordkombinationer minskar proportionellt med utvecklingen av elevernas kunskaper och färdigheter i spanska.

– När vi lär oss ett nytt språk blir vi helt enkelt påverkade av både modersmålet och språket som vi håller på att lära oss. När mina svenska studenter skriver på spanska kan de bli påverkade av svenskan, engelskan och andra främmande språk som de läst. På samma sätt kan personer som har spanska som modersmål och har bott i Sverige i många år börja använda prepositioner i fraseologiska sammanhang likadant som de gör i det svenska språket, mer eller mindre medvetna om detta fel, säger Aymé Pino Rodríguez.

Avhandlingen pekar på hur dessa inlärningsstrategier ibland resulterar i positiva kommunikativa resurser – det är kanske inte så spanskinfödda säger, men det blir begripligt, även om det ibland blir mindre lyckade användningar som strider mot målspråkets grammatik och syntax. Aymé Pino Rodríguez hoppas dock på att hennes forskning kan underlätta för studenter att lära sig rätt lättare i framtiden:

– Min förhoppning är att resultaten av min studie kan bidra till att ta fram utbildningsmaterial med avsikt att göra studenterna medvetna om fel som bör undvikas när man skriver på spanska, säger hon.

Behandling av neurologiska rörelserubbningar, till exempel ofrivilliga skakningar (tremor), med så kallad stereotaktisk hjärnkirurgi har pånyttfötts de senaste årtiondena. Det hänger samman med att moderna avbildningstekniker — främst datortomografi och magnetresonans (MRI) — har öppnat nya möjligheter att komma åt rätt del av hjärnan med hög precision. De har emellertid också fört med sig nya umaningar när det gäller att identifiera målområdena och förfina operationstekniken. Avhandlingen kartlägger skillnaderna mellan datortomografi och MRI i detta sammanhang. Bland annat jämförs styrning av ingreppet direkt från bilden med en mer indirekt styrning via en hjärnatlas med koordinater. Möjligheterna att visualisera nervkärnor centralt i hjärnan, bland annat nucleus subthalamic, med MRI-teknik utvärderades också.

Sammanfattningsvis konstaterar avhandlingen att de små koordinatskillnader som de båda avbildningsteknikerna ger kan kompenseras under ingreppet, vilket betyder att MRI-tekniken kan ersätta behovet av datortomografi. Vidare är direkt visualisering med MRI överlägset atlasbaserad målsökning vid ingrepp i pallidum, en ansamling av nervceller i storhjärnan med betydelse för just rörelseförmågan. MRI-tekniken fungerar också bra för att visa målområden i pallidum och nucleus subthalamic samt den exakta placeringen av elektroderna vid behandling med djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS).

KONTAKT OCH INFORMATION
Hidehiro Hirabayashi är doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet. Han är engelskspråkig och kan nås via e-post hidehiro.hirabayashi@neuro.umu.se

Fredagen den 8 juni försvarar Hidehiro Hirabayashi sin avhandling Avbildning i stereotaktisk funktionell neurokirurgi (Engelsk titel: Imaging in stereotactic functional neurosurgery). Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, Biomedicinhuset 6A-L, NUS. Fakultetsopponent är professor Takaomi Taira, Tokyo Women’s Medical University, Japan.

Afasi orsakas oftast av stroke och den intellektuella förmågan påverkas inte. I Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke varje år och ungefär en tredjedel av dem får afasi. En av dem är nobelpristagaren i litteratur år 2011, Tomas Tranströmer.

Att ha afasi leder till en minskad möjlighet att delta i samtal och på så sätt kunna uttrycka vad man vet och kan, tycker och känner. Det blir också svårare att delta i vardagslivet eftersom så mycket bygger på att vi kan uttrycka oss med tal och skrift. Det i sin tur leder ofta till en försämrad livskvalitet.

Eftersom förmågan att kommunicera är så basal i vårt samhälle och för våra relationer till varandra har forskare rekommenderat att afasibehandling ska innehålla träning som ökar möjligheten för personer med afasi att delta i samtal. Ett samtal skapas tillsammans av samtalsdeltagarna och därför finns det mycket som en samtalspartner kan lära sig av en logoped för att underlätta samtalet med en person med afasi, så kallad kommunikationspartnerträning (KPT).

I Monica Blom Johanssons studier har det dock visat sig att den typen av behandling endast ges av ett fåtal svenska logopeder. Anledningen är framför allt tidsbrist men också bristande kunskap och rutiner, enligt logopederna.För närstående leder samtalssvårigheterna och andra konsekvenser av strokeinsjuknandet till ett ökat ansvar för hem och familj med minskade möjligheter till social samvaro och tid för sig själv. Det medför i sin tur att många närstående får både fysiska och psykiska problem. Det är därför viktigt att de själva får stöd i den ofta tyngda och stressfyllda situation som de befinner sig i. Monica Blom Johansson har prövat en behandlingsform på tre par (tre personer med afasi och deras närstående) där närstående dels får stöd och hjälp för egen del men också KPT. Resultaten är lovande och Monica Blom Johansson planerar att pröva behandlingsformen i större skala.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen Aphasia and Communication in Everyday Life försvaras den 8 juni.
För mer information, kontakta Monica Blom Johansson, tel: 070-2992065, e-post: monica.blom.johansson@pubcare.uu.se

Trots att arsenik är skadligt för flera organ i människans kropp används det för behandling av olika cancerformer och ingår som aktiv beståndsdel i mediciner mot sjukdomar som orsakas av parasiter.

Arsenik som botemedel
Även om arsenik används inom medicinsk terapi, vet man idag relativt lite om mekanismerna genom vilka celler utvecklar motståndskraft mot arsenik, vilket i sin tur kan leda till ineffektivare terapi.

Protein reglerar cellen
För att ta reda på hur upptag och utflöde fungerar i kroppens celler har forskaren Doryaneh Ahmadpour vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, gjort experiment med vanlig bagerijäst.

– Den kunskap vi får genom att klarlägga dessa mekanismer i jäst kan man i sin tur använda för att på sikt framställa mer effektiva mediciner där arsenik ingår. Särskilt intressant är ett membranprotein som kallas Fps1 vilket transporterar den trivalenta formen av arsenik (arsenit) in i och ut ur cellen, säger Doryaneh Ahmadpour.

Hennes studier, tillsammans med forskaren Michael Thorsen, har visat hur proteinet Fps1 regleras och hur inflödet av arsenik påverkas i cellen genom ett annat protein, Hog1.

Resultaten pekar på att minskad aktivitet av Hog1 kan vara ett effektivt sätt att öka cellernas förmåga att ta upp arsenik och därigenom göra cellerna känsligare mot arsenik för effektivare behandling.

På liknande sätt kan man öka motståndskraften mot arsenik genom att öka aktiviteten av Hog1 och på så sätt minska inflödet av arsenik in i cellerna.

– Vi har också visat att ett protein som kallas Slt2 reglerar utflödet av arsenik ut ur cellen och därigenom ökar cellens resistens mot arsenik. Likaså kan man reglera den cellulära motståndskraften mot arsenik genom styrning av Slt2:s aktivitet.

Arsenik som problem
Arsenik är en giftig halvmetall, som förekommer naturligt i berggrunden. Arsenik kan lösas ut i grundvattnet eller spridas genom industriella aktiviteter.

Arsenik är ett globalt problem på grund av den ökande kontamineringen av vatten, jord och grödor både i u-länder och i-länder.

– Höga arsenikhalter i grundvattnet kan leda till att människor får i sig skadlig mat och förorenat vatten. Det här drabbar främst människor i regioner där grödor, som exempelvis ris, bevattnas med arsenikkontaminerat vatten som lagras i växterna.

Kunskap för tåliga grödor
Kunskapen om arsenik kan utnyttjas för att framställa växter med högt upptag, som kan användas vid sanering av förorenad mark, eller för att framställa födoväxter och grödor med begränsat upptag och lagring av arsenik, så kallade ”safe crops”.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen: Stress, Homeostasis and Robustness- Molecular and Systems level Analysis in Yeast
Doryaneh Ahmadpour, Inst för kemi och molekylärbiologi Mobile: 0737666028 E-post: doryaneh.ahmadpour@cmb.gu.se
Handledare: Stefan Hohmann, Markus J. Tamàs

Moderna bärbara enheter som smarta telefoner berikar våra liv genom att erbjuda nya funktioner, som högupplösta kameror, navigering och höghastighetsinternet. Dessa mobila enheter kan, förutom att erbjuda telefonsamtal och SMS, även erbjuda flera nya tjänster, inklusive multimediatjänster genom internet. Sådana tjänster är till exempel läsa/skriva e-post, lyssna på musik, titta på video från internet eller till och med att genomföra mobila videokonferenser. Det unika och som fått stort genomslag senaste åren är att vi kan med hjälp av tillgängliga mobilnät ta del av dessa tjänster även när vi är på resande fot. Kvaliteten på dessa tjänster beror till stor del på den tillgängliga uppkopplingshastighen och dess tillförlitlighet. Mobilt internet med höga överföringshastigheter gör att vi kan titta på högkvalitativ video trådlöst. Men då vi är i rörelse, till exempel när vi kör bil, ändras telefonens mottagning på grund av bilens hastighet och den omgivning man kör i. Det kan ibland leda till mycket dålig anslutning och därmed långsam hastighet. Resultatet blir att kvaliteten på videon försämras. Att uppnå en godtagbar kvalitet på streamad video är på grund av sådana effekter en svår utmaning.

Muhammad Imran Iqbal har i sin forskning tagit itu med dessa problem. Han har utvecklat metoder som anpassar systemen och nätverkens inställningar enligt den skiftande omgivningen så att användaren upplever bästa möjliga kvalitet.

– Mina metoder kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på framtidens mobila multimediatjänster, säger Mohammad Imran Iqbal.

KONTAKT OCH INFORMATION
Dag: Fredagen den 1 juni 2012
Tid: kl 10:15
Plats: Sal J1610, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

För mer information, kontakta Muhammad Imran Iqbal via e-post: muhammad.imran.iqbal@bth.se

Hindrat blodflöde i hjärtats kranskärl påverkar direkt hjärtmuskelns funktion och kan resultera i att hjärtat inte längre klarar att förse kroppen med blod. Det är känd att ballongvidgning av kranskärlen eller omledning av blodflödet med så kallad bypass-operation förbättrar hjärtmuskelfunktionen, framför allt i den innersta delen av muskeln som har visat sig särskilt känslig för nedsatt blodflöde.

Avhandlingen kartlägger i detalj effekterna av sådana behandlingar och föreslår användning av en enkel avbildningsteknik — ekokardiografi (ultraljud) — för att direkt följa upp patienterna. Hos patienter med hjärtinfarkt finns det en koppling mellan förhöjda nivåer av hormoner som avges av hjärtmuskeln och minskad aktivitet i det muskelsegment som ligger närmast det som är angriper. Fyndet antyder att det är oförmågan hos detta segment att ta över funktionen från den drabbade delen av muskeln som utlöser hormonstegringen.

Funktionen hos hjärtats högra kammare (ventrikel) är nedsatt hos patienter med infarkt som påverkar den nedre delen av vänster kammare. Högerkammarfunktionen återställdes emellertid hos 87 % av patienterna efter behandling med blodproppslösande läkemedel. Hos de återstående förblir högerkammarfunktionen nedsatt och kan återhämta sig först långt efter behandlingen. I samma grupp av patienter — med hjärtattack i nedre delen av vänster kammare — är funktionen hos vänster förmak (atrium) tydligt nedsatt och tenderar att återhämta sig efter propplösande behandling. Fynden antyder att blodflödet till förmaket som sådant störs hos de här patienterna.

Patienter med förträngningar i flera grenar av kranskärlen brukar vanligen rekommenderas en bypass-operation. I grupp av sådana patienter visar avhandlingen att även en lyckad operation inte medför någon omedelbar eller tidig förbättring av hjärtmuskelfunktionen i motsats till resultaten efter ballongvidgning av kärlen.

KONTAKT OCH INFORMATION
Torsdagen den 7 juni försvarar Ihab Guirguis, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Effekter av kranskärlsrevaskularisering på elektrisk och mekanisk hjärtfunktion (engelsk titel: Insights into the effect of myocardial revascularisation on electrical and mechanical cardiac function).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor Reidar Winter, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska institutet, Stockholm.

Ihab Ramzy Guirguis, som bor och arbetar i London, UK, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin. Han är engelsktalande och kan nås på:
tel. +44 77 3 777 0096
e-post: isramzy@hotmail.com

Marken är köpt, projekteringen gjord och den framtida finansieringen av byggnation och drift är ordnad. Det framtida trycket på anläggningen bedöms som stort eftersom det idag saknas möjligheter att testa många av de intelligenta säkerhetssystem som fordonsindustrin utvecklar.

– Vi har fått till stånd en bra lösning där industrin lovat belägga banan i så hög grad att intäkterna är säkrade för avsevärd tid framöver, säger Maria Khorsand, koncernchef för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och fortsätter:

– AstaZero innebär stärkt konkurrenskraft för svensk trafiksäkerhetsforskning och fordonsindustri. Det känns mycket tillfredsställande att vi har kommit så här långt i arbetet.

Upphandling av byggentreprenaden påbörjas omedelbart. När anläggningen står klar 2014 kommer forskare och fordonsindustri i både Sverige och övriga Europa att få möjlighet att testa och forska runt nya lösningar för aktiv trafiksäkerhet, säkrare fordon och minskad miljöpåverkan. 

– Med AstaZero skapar vi en ny typ av neutral forskningsmiljö där forskare, företag och andra aktörer kan mötas. De kan sätta nya standarder och lära tillsammans. Jag är övertygad om att det lägger en bra grund för svensk tillväxt, säger Chalmers rektor Karin Markides.

Ökat fokus på oskyddade trafikanter
Anläggningen kommer att erbjuda unika förutsättningar för att testa insatser och system ämnade att öka säkerheten för oskyddade trafikanter.

– Flera offentliga forskningsfinansiärer, som Vinnova och Västra Götalandsregionen, har flaggat för att man vill stötta projekt inom det området. Det är väldigt glädjande eftersom det ger större utrymme att arbeta med frågor som rör grupper av oskyddade i trafiken, till exempel fotgängare och cyklister, säger Karin Markides.

Utöver möjligheterna till forskning och utveckling förväntas anläggningen ge ett tjugotal kvalificerade arbetstillfällen redan från start, en siffra som kommer att öka när kompletterande tjänster räknas in.

KONTAKT OCH INFORMATION
Per-Erik Petersson, teknisk direktör, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 070-521 49 37, per-erik.petersson@sp.se
Jörgen Sjöberg, Chief Development Officer, Chalmers, 031-772 25 49, jorgen.sjoberg@chalmers.se
Pether Wallin, vd, AstaZero, 076-777 74 00, pether.wallin@astazero.com

Blodförgiftning, sepsis, drabbar ungefär 2 promille av befolkningen. Det är ett allvarligt tillstånd som kan leda till septisk chock, som är den vanligaste dödsorsaken på svenska intensivvårdsavdelningar.  Behovet av att tidigt identifiera potentiellt kritiska fall bland sepsis patienterna är därför stort.

SuPAR bra markör
Proteinet suPAR kan användas som markör för blodförgiftning. Det visar Anna Gustafsson, doktorand vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola, i sin avhandling. Gustafsson har även funnit att proteinet korrelerar med det så kallade SOFA score, ett mått på organsvikt, som används vid blodförgiftning. Proteinet skulle således kunna användas för att identifiera patienter som riskerar att bli allvarligt sjuka.
– Idag lägger man samman en mängd analyser för att identifiera dessa patienter. Det skulle vara mycket enklare och gå mycket snabbare att använda suPAR då det endast krävs ett prov, säger hon.

Öppnar för nya möjligheter
Gustafsson har även, som första forskare, studerat förekomsten av suPAR i saliv och funnit att koncentrationen av proteinet är tio gånger högre än i blodet.
– Vi vet att saliv speglar blodets sammansättning. Det faktum att suPAR i blodet kan påvisa cancer, diabetes och andra allvarliga sjukdomar innebär att vårt fynd skulle kunna öppna för ytterligare möjligheter att spåra olika sjukdomar i saliv, säger Gustafsson.
Att använda saliv- i stället för blodprov är av stort värde vid screeningundersökningar eftersom provtagningen kan ske utan besvär för patienten, som dessutom kan ta provet själv i hemmet.

Behandling med peptider
Sjukvården behöver inte bara bättre diagnosmetoder när det gäller blodförgiftning utan också mer effektiv behandling. Gustafsson har i sin forskning studerat hur antimikrobiella peptider, AMP, påverkar två olika bakteriella toxiner, LPS och LTA.

– Resultatet visar att AMP dämpar immunförsvarets reaktion på LPS, men att de förstärker reaktionen på LTA. Det är ett mycket oväntat resultat, som hypotetiskt skulle kunna innebära att en peptidbehandling av LTA skulle kunna förvärra sjukdomstillståndet, säger Gustafsson.

Grannar är mer negativa till kemiska bekämpningsmedel än lantbrukare i tätortsnära jordbruksområden, och denna skillnad är mer utpräglad i Mälardalen än i Skåne. Samtidigt använder grannarna lika ofta bekämpningsmedel i den egna trädgården som lantbrukarna gör. Det visar Ahmed Nur i en avhandling från SLU. Han visar också att insektsbekämpning i raps kan minska mängden skadeinsekter i närliggande hemträdgårdar.

I samhället finns en utbredd oro över användningen av kemiska bekämpningsmedel, en oro som påverkas av sociala, etiska och politiska faktorer. För lantbrukare i utkanten av städer och tätorter är risken särskilt stor att kemisk bekämpning av ogräs och skadegörare leder till spänningar med boende i grannskapet.

Nur Ahmed har i sitt doktorsarbete genomfört en stor enkätstudie som visar hur inställningen till kemiska bekämpningsmedel skiljer sig mellan lantbrukare och deras grannar i tätortnära jordbruksbygder i Skåne och i Mälardalen, samt mellan olika kategorier av lantbrukare.

Större acceptans i Skåne
Enkäterna visar att grannarna har en betydligt mer negativ syn på användningen av bekämpningsmedel än lantbrukarna har. Det visade sig också att inställningen är mer negativ i Mälardalen än i Skåne. Ca 65 procent av grannarna i Mälardalen ansåg att kemisk bekämpning är något dåligt eller mycket dåligt, medan bara 14 procent av lantbrukarna i Skåne hade den uppfattningen. För grannar i Skåne och lantbrukare i Mälardalen var motsvarande värden 33 respektive 28 procent. Samtidigt visar undersökningen att kemisk bekämpning på den egna tomten (trädgård, gräsmatta etc.) var ganska vanligt bland både grannar och lantbrukare.

Mindre skador i trädgårdslandet
I en annan del av avhandlingen visar Nur Ahmed med hjälp av fältförsök att insektsbekämpningar som görs i en gröda kan minska mängden skadeinsekter i villaträdgårdar i närområdet. I trädgårdar i närheten av rapsfält fanns det betydligt större angrepp av jordloppor och rapsbaggar då rapsen var obesprutad än då den var besprutad. Angreppen gällde både rädisor, prydnadsväxter och vilda blommor. De minskade angreppen berodde inte på att bekämpningsmedel drev in över trädgårdarna, utan på att det helt enkelt fanns mindre mängder av skadegörarna i området.
Nur Ahmed betonar att det är komplicerat att förutsäga effekten av kemisk insektsbekämpning i jordbruksgrödor på vegetationen i trädgårdar, eftersom det finns många faktorer att beakta. Han hoppas dock att hans studier kan bidra till en djupare förståelse av konfliktfrågor i stadsnära jordbruksområden.

KONTAKT OCH INFORMATION
Nur Ahmed, agrosystem, SLU, Alnarp, försvarar sin avhandling Pesticide use in periurban areas. Farmers’ and neighbours’ perception and attitudes and agricultural field influences on pests in nearby garden plants.
Tid: Fredagen den 1 juni 2012, kl 10.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU Alnarp
Opponent: Professor Heikki M.T. Hokkanen, Helsingfors universitet, Finland
Mer information: Nur Ahmed, 040-41 52 73, 073-735 52 92, Nur.Ahmed@slu.se

– Det är något stort med att se sin produkt förverkligad och framförallt att se den komma till nytta, säger Jan Thim, lektor vid Mittuniversitetet och en av dem som ansökt och fått pengar.

Pengarna som kommer från Vinnova, Verket för innovationssystem, är en del av myndighetens satsning för att underlätta för forskare att ta sina produkter och idéer ut på en kommersiell marknad.  

Jan Thim och hans kollega Mattias O’Nils, arbetar båda inom centrumbildningen Sensible Things that Communicate vid Mittuniversitetet. De får pengar från Vinnova för deras arbete med att utveckla ett mätinstrument som snabbt kan avgöra vilken kvalitet papper har. Ett mätinstrument som det finns stor efterfrågan på inom pappersindustrin. En efterfrågan som ledde till att Jan Thim och Mattias O’Nils började utveckla mätinstrumentet.

– Våra partner skrek efter det. Men eftersom de gör papper är de inte intresserade av att ta fram en mätare, säger Mattias O’Nils.

De två miljonerna från Vinnova ska användas de närmaste ett och ett halv åren. Forskarteamet kommer bland annat att lägga pengarna på att arbeta vidare med sin affärsplan och se över marknaden. Målet är solklart.

– Vi har en utvecklad mätmetod och den är testkörd i en pilotmaskin. Nästa steg är att mätaren ska sitta ute i en fabrik och det är dit vi nu ska ta projektet, säger Jan Thim.

– Vid projektslut är målet att vi har sålt vår första mätare, säger Mattias O’Nils.
Dessutom har lektorn Lisbet Hellström och hennes kollega professorn Per Gradin vid centrumbildningen Fibre Science and Communication Network fått två miljoner kronor från Vinnova för att kommersialisera sin metod om en förändrad och energibesparande flisningsprocess inom pappersindustrin.

Båda forskarteamen har fått coachning i arbetet med att kommersialisera sina produkter och metoder genom MIUN Innovation, Mittuniversitetets innovationsstödjande verksamhet.

 

De stamceller som transplanterats är s k HS-inducerade pluripotenta stamceller (iPSCs). Det är stamceller som kan manipuleras genetiskt från exempelvis hudceller, och användas för att göra laboratoriemodeller av olika sjukdomar. De kan också styras till att bli transplanterbara celler för att användas vid cellterapi på patienter. Här används patientens egna hudceller som byggstenar för att ta fram de specifika hjärnceller som senare ska transplanteras.

I den aktuella studien uppvisade möss med Huntingonts sjukdom, skador i en del av hjärnan som kallas striatum, signifikant beteende på återhämtning efter att ha fått transplanterade iPS-celler. Forskarna hoppas att liknande transplantationer längre fram ska kunna utföras på patienter för behandling av Huntingtons sjukdom.

– De unika egenskaperna hos iPSC-cellerna innebär att de transplanterade cellerna kommer att vara genetiskt identiska med patientens och därför behövs inga mediciner som dämpar immunförsvaret för att förhindra att de stöts bort av kroppen, säger Jihwan Song, chef för laboratoriet för Developmental Biology & Stem Cell Biology vid CHA University, Seoul, Sydkorea.

Studien, som publiceras denna vecka i tidskriften Stem Cells, fann att transplanterade iPSCs initialt bildade nervceller som producerar GABA, en viktig reglerande signalsubstans i det centrala nervsystemet hos däggdjur. Det är just den celltyp som är mest mottaglig för att brytas ned vid Huntingtons sjukdom.

Fynden i studien skapar möjligheter för att konstruera helt nya sjukdomsmodeller av Huntingtons sjukdom. Metoden med iPS-celler gör att sjukdomens utveckling kan kontrolleras i laboratoriet från ett väldigt tidigt stadium vilket kan ge betydelsefulla ledtrådar om gåtan bakom Huntingtons sjukdom. En djurmodell som nära härmar den verkliga sjukdomsprocessen i människa öppnar också upp för nya och förbättrade förutsättningar vid läkemedelsscreening.

– Att ha skapat en cellmodell som efterliknar Huntingtons sjukdom från de allra första stadierna av sjukdomen ger oss en unik experimentell plattform för att studera den bakomliggande patologin, säger Patrik Brundin, professor och forskarledare vid Lunds Universitet, chef för Center for Neurodegenerative Science, Van Andel Research Institute, Michigan, USA.

KONTAKT OCH INFORMATION
Titel: Neuronal Properties, In Vivo Effects and Pathology of a Huntington’s Disease Patient-Derived Induced Pluripotent Stem Cells.
Publikation: Stem Cells
Patrik Brundin, professor och forskargruppsledare vid Lunds universitet och chef för Center for Neurodegenerative Science, Van Andel Research Institute, Michigan, USA.
Mobil: 0768-865757, e-post: Patrik.Brundin@med.lu.se