Vasaskeppets trä är avsevärt mycket mer nedbrutet än vad man tidigare trott. Nya forskningsresultat från forskare vid KTH, Uppsala universitet och forskningsinstitutet Innventia visar att ekvirket idag i genomsnitt bara har halva hållfastheten kvar.

– Vår forskning visar att hållfastheten minskat dramatiskt. Det har man inte vetat tidigare. Det är också första gången som någon kan uppvisa att nedbrytningen får praktiska konsekvenser. Det vill säga att om man tar en ekplanka och belastar den så kommer den inte tåla så mycket om den gjorde från början, säger Lars Berglund, professor i trä och träkompositer på Wallenberg Wood Science Centre på KTH.

En anledning till att ekplankorna har tappat hållfasthet är att de på vissa ställen innehåller stora mängder syror och där har vedens cellulosa förstörts och styrkan försämras. För att komma underfund med detta har forskarna mätt på träbitar från samma virke från samma ställe på Vasa. Resultatet visar ett tydligt samband mellan surhet och hållfasthet – där det är mycket surt ör det också sämst hållfasthet.

Forskarna befarar att nedbrytningen och försämringen i styrka har uppstått efter det att skeppet impregnerats och torkats.

– Nu måste vi försäkra oss om nedbrytningsprocessen stoppas. För ett av problemet är att vi idag inte vet hur snabbt nedbrytningsprocessen går. Vi vet hur det ser ut idag,  men vi behöver ta reda på hur snabbt Vasa bryts ner, säger Lars Berglund.
Ytterligare ett stort problem är det idag inte finns några konkreta lösningar på problemet med att ekplankorna tappar i hållfasthet.

– Det finns massor av praktiska problem, till exempel att Vasa är en stor konstruktion. Så vi har inte några svar där heller, hur problemet ska åtgärdas, säger Lars Berglund.

Arbetet med Vasaskeppet har ingått i forskningsprojektet ”En framtid för Vasa” under ledning av Statens Maritima Museer. Forskningen har finansierats av Formas, SSF, VR, Vinnova och Statens Maritima Museer. Arbetet har publicerats i det senaste numret av den ansedda tidskriften Biomacromolecules.

En av de stora poängerna med benplåstret är att de tas upp av kroppen.

– Tanken är att slippa ytterligare operationer för att ta bort plattor, skruvar eller resterna av plåstret, säger Hans Von Holst, professor i neuronik vid KTH och en av personerna bakom innovationen.

Han har tillsammans med KTH-professor Anders Hult och universitetslektor Michael Malkoch på Kemiskolan vid KTH utvecklat ett benplåster som både kommer att spara liv och pengar för sjukvården.

– Vi kommer framledes att få se ett stort antal äldre människor med frakturer. De kan ha svårt att ens gå igenom en operation då komplikationsrisken ökar med stigande ålder, säger Hans Von Holst.

Men det finns fler goda anledningar till att använda benplåster istället för skruvar och plattor. En av dem är att det går att komma längre in i skrymslen och vrår av människans skelett. Till exempel har nackkotor en kuperad topografi vilket gör att ett benplåster skulle kunna vara lättare att anpassa efter frakturen jämfört med metall. Därtill finns många ben som är så tunna att det inte finns så mycket att skruva i.

– Exempelområden där benplåstret kan användas med framgång är på skallben och handfrakturer, säger Hans Von Holst.

En annan fördel är att det går att använda titthålskirurgi i lokalbedövning för att applicera plåstret på benbrottet. Det blir billigare jämfört med operation i allmän narkos.

– Det finns absolut utrymme för kostnadsbesparingar för sjukvård och samhälle i form av billigare implantat och kortare reabiliteringstid, säger Hans Von Holst.

Han tillägger att intresset från medicinteknisk industri är stort för den här typen av effektiviseringar.

Själva forskningen med benplåster går ut på att använda fibrer och varva fiber och lim så blir det som ett plåster som håller ihop benbitarna. Plåstret härdar på plats och får formen av den omkringliggande benstrukturen.

Kraven på materialen som forskargruppen använder sig av har varit höga, eftersom de ska användas inne i människokroppen. De får inte på något sätt vara giftiga samtidigt som de måste vara hållbara, nedbrytbara av kroppen och dessutom inte får kosta för mycket.

– Att stabilisera en fraktur är inte så trivialt då benytan är blöt vid fixering vilket i sin tur har varit en utmaning för oss. Våra benplåster är baserade på en ny innovativ flerkomponents limlösning som både fäster bra på ben och som kan skräddarsys för att klara ett brett område av påfrestningar, säger Michael Malkoch.

Under 2011/2012 har Luleå tekniska universitet inrättat en ”Labbfond” för att ge universitetets forskning en extra kick. Bra infrastruktur med nya labb och ny utrustning ger LTU-forskarna bättre villkor. Ett exempel på stöd ur labbfonden är till ny utrustning för att kunna testa materials hållbarhet i knä- och höftledsproteser. 

– Jag har jobbat länge på LTU och det här är en helt ny möjlighet som öppnar flera dörrar för forskare på universitetet.  Det är en möjlighet att söka medel för ny utrustning, att förbättra utrustning och labblokaler, eller att bygga helt nya labb. Dessutom innebär det ökat samarbete mellan forskarna på LTU och att det blir lättare att få externa finansiärer att ställa upp, säger Nazanin Emami, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

Genom medel från labbfonden kan Nazanin Emami köpa in utrustning som kan mäta åldrandet hos både ben, brosk och material som används för implantat. God beständighet mot åldrande och utmattning är en av de viktigaste egenskaperna hos material som används till lastbärande implantat för höft- och knäleder.  Ett inopererat implantat borde i idealsituationen hålla livet ut, men håller i verkligheten mellan 8-15 år. Men nya material utvecklas hela tiden, t ex av polymerbaserad plast, och då behövs utrustningen för att under dynamisk belastning mäta och analysera åldrandet och livslängden.

Intresset att söka medel ur labbfonden har varit stort. Den inrättades under hösten 2011 och sedan dess har 17 ansökningar kommit in, motsvarande en total summa på cirka 60 miljoner kronor. Av dessa har hittills 7 ansökningar beviljats. Fonden fungerar som delfinansiering vilket innebär att medel även söks externt.

Avsikten med universitetets labbfond är att den ska vara till nytta för många användare och att den ska leda till utveckling och förnyelse av forskningsverksamheten. Den stärker universitetets forskningsmiljö som även blir attraktiv för nya forskare.

– Förutom att vi vill stödja våra egna duktiga forskare till att nå intelligenta och samhällsnyttiga forskningsresultat, så är labbfonden även ett sätt för oss att göra oss mer attraktiva för nationella och internationella spetsforskare, säger Johan Sterte rektor vid Luleå tekniska universitet. 

Ett annat exempel där medel ur labbfonden förstärker forskningen, är att flera avdelningar från olika institutioner kan skaffa kompletterande utrustningar till de två befintliga elektronmikroskopen som finns vid Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser. Genom

LTUs egen satsning kan nu fler forskare utnyttja dessa avancerade instrument. Bland annat kan Avdelningarna för Materialvetenskap och Materialmekanik skaffa en detektor för att studera titanlegeringar och på så sätt förbättra processer för att tillverka flygdelar med rätta egenskaper. Belastningsutrustning och mätteknik till det redan befintliga Complab är en annan forskningsverksamhet som har fått medel ur fonden.

Målet för projektet är att utveckla och prova anpassade lösningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Med 23 partners från 15 europeiska länder och en budget på 6,8 miljoner Euro är det ett av de största europeiska projekten inom sitt forskningsområde. Målet för projektet är att utveckla och prova anpassade lösningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Visby innerstad kommer att utgöra en fallstudie inom projektet.

Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader inrättades vid Högskolan på Gotland för sex år sedan med stöd från Energimyndigheten. I nuläget har CEK tio seniora forskare och fyra doktorander. Flera pågående projekt ansluter till det nya projektet.

– Vi bedriver redan forskning om energisparpotentialen i äldre byggnader både lokalt på Gotland och nationellt. Det nya projektet ger oss en fantastisk möjlighet att växla upp vår forskning på en europeisk nivå, säger Tor Broström, professor i kulturvård och projektledare.

Medan var femte svensk fått jobb genom arbetsförmedlingen, gällde det bara för 12 procent av invandrarnas barn. Dessa har i sin tur större glädje av släktingar och andra nära kontakter, så kallade informella nätverk. Det är en av slutsatserna i en omfattande enkät som gjorts av Susanne Urban och Martin Klinthäll, forskare på REMESO vid Linköpings universitet. REMESO står för Research on Migration, Ethnicity and Society.

– Grundfrågan är varför invandrare har en sämre situation på arbetsmarknaden, säger Susanne Urban.

I enkätstudien ingår ungdomar, 26-29 år, med föräldrar födda i Turkiet respektive Sverige, alla boende i samma områden i Storstockholm. På så sätt elimineras skillnader som skulle kunna bero på var man vuxit upp. Alla i enkäten har också gått igenom det svenska utbildningssystemet.

Ändå ser deras vägar till första jobbet ganska olika ut. För gruppen med turkisk bakgrund spelar vänner och släktingar en avgörande roll, medan gruppen med svensk bakgrund har haft mer nytta av ytliga bekanta och arbetsförmedlingen.

– Vi valde att titta på en grupp med turkisk bakgrund för att de har funnits länge i Sverige och är förhållandevis väletablerade, säger Martin Klinthäll. Vi vet också sedan tidigare att det här är en grupp med stor andel egna företagare och starka etniska nätverk.

Forskarna delade upp den turkiska gruppen i tre med olika etniska tillhörigheter; assyrier/syrianer, etniska turkar, och kurder. På flera punkter skiljer de sig också åt, starka etniska nätverk spelar exempelvis störst roll för de förstnämnda.

– Olikheterna är stora, något som inte alls fångas av en statistisk indelning efter nationalitet, konstaterar Susanne Urban.

På frågan om vilken bakgrund deras bästa vänner har skiljer sig grupperna också markant. Bland syrianerna har 85 procent av de närmaste vännerna en utländsk bakgrund, bland svenskarna bara 17 procent.

– Deras sociala liv ser helt annorlunda ut, trots att de bor på samma ställe.

Omständigheterna för olika invandrargrupper varierar stort, understryker forskarna, både i det sändande och i mottagarlandet. Deras framtid i Sverige påverkas exempelvis av när de kom hit. Grundregeln består dock: Svenskar anställer oftare svenskar, invandrare anställer oftare invandrare.

Resultaten, som publiceras i webbupplagan av vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) gäller även omvänt för noceboeffekten, det vill säga negativa placebosvar.

– Om man exempelvis befinner sig i ett behandlingsrum omgiven av medicinsk utrustning, sprutor och vita rockar så skulle den här processen kunna starta automatiskt, eftersom vi uppfattar signaler som omedvetet associerar till erfarenheter av tidigare, liknande situationer. Det handlar om reaktioner i centrala nervsystemet som man inte har någon kontroll över, men som kan ha avgörande betydelse för hälsa och behandlingssvar, säger Karin Jensen, som lett studien.

I den aktuella studien har forskarna konstruerat en unik experimentmetod som visar att detta ”kognitiva omedvetna” kan ge upphov till effekter av minskad smärta (placebosvar) respektive ökad smärta (nocebosvar). Experimenten genomfördes i laboratoriemiljö med totalt 40 frivilliga deltagare av båda könen och en genomsnittlig ålder på 23 år. Deltagarna utsattes för smärtsamma stimuleringar på ena armen i kombination med olika visuella signaler för hög respektive låg smärta.

I en första experimentomgång var de visuella signalerna tydliga och lätta att uppfatta av försökspersonerna. I en andra omgång med nya försökspersoner presenterades de visuella signalerna så snabbt att de omöjligt kunde uppfattas medvetet. Deltagarna fick också skatta den upplevda smärtan på en skala från noll (ingen smärta) till hundra (den värsta smärta man kan föreställa sig).

I båda experimentomgångarna kunde forskarna se en tydlig placebo- respektive noceboeffekt. Detta talar för att mekanismen för placebo/nocebo kan fungera utan att försökspersonen är medveten om de signaler som triggar reaktionerna, menar forskarna. Det är vad som ryms inom en människas omedvetna förväntningar som avgör vad som kommer hända, snarare än medvetna föreställningar.

– Det är möjligt att en sådan mekanism är mer grundläggande för vårt beteende jämfört med avsiktliga bedömningar och förväntningar. Resultaten hjälper oss att förklara hur exponering för vanliga inslag i medicinska miljöer omedvetet kan aktivera kraftfulla inlärningsprocesser som leder till förbättringar i hälsan även när behandlingen som sådan är overksam. De ritualer som omger ett läkarbesök har alltså stor betydelse i sig, säger Karin Jensen.

Forskarna ska nu gå vidare och undersöka vad som händer i hjärnan vid placebo- respektive nocebosvar med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker. Karin Jensen är knuten till både Harvard Medical School i USA och Osher Centrum för Integrativ Medicin vid Karolinska Institutet i Stockholm. Studien har bland annat finansierats av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt amerikanska National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) respektive National Institute on Drug Abuse.  

FAKTA
Publikation: “Nonconscious activation of placebo and nocebo pain responses”, Karin B. Jensen, Ted J. Kaptchuk, Irving Kirsch, Jacqueline Raicek, Kara M. Lindstrom, Chantal Berna, Randy L. Gollub, Martin Ingvar & Jian Kong, Proceedings of the National Academy of Sciences, Online Early Edition 10-14 September 2012.

Fredrik Svahn har i en avhandling följt hur en biltillverkare omvärderat sin syn på arkitektur i takt med att mjukvara och digital teknik blivit en allt viktigare del av produkterna. Enligt honom är en av utmaningarna att konstruera generativa produkter.

– Det betyder i praktiken att bilar, kylskåp och andra fysiska produkter måste byggas för att kunna förändras kontinuerligt över sin livscykel, inte bara för att leverera en fördefinierad funktion till lägsta möjliga pris, säger Fredrik Svahn.

Hitta nya sätt att utveckla
Istället för att i detalj specificera de funktioner man vill att produkterna ska innehålla, måste tillverkare hitta andra sätt att få inflytande över den applikationsutveckling som i allt högre grad sker utanför det egna företaget. En nyckel till det är att sätta fokus på de generella tjänster och funktioner som byggs in i plattformar. Tillsammans utgör de ett erbjudande till utvecklarna.

– Genom att definiera ett sådant ”råmaterial” kan man få inflytande över utvecklingsprocesser bortom formella organisatoriska gränser utan att tala om i förväg hur slutresultatet ska se ut.

Detta kan jämföras med läsplattor eller smarta telefoner. De är uppbyggda kring en plattform där utvecklare fritt kan återanvända applikationer på olika abstraktionsnivåer.

– Till skillnad från bilar eller ett kylskåp är funktionerna inte bestämda i samband med produktion, utan är konstruerade för att vara katalysatorer i framväxten av en ny, ännu okänd funktionalitet.

Produktion kräver långsiktighet
Produktion är kostsamt. Detta kräver å ena sidan stabilitet och långsiktighet för att fabriker, maskiner, verktyg och processer ska kunna skrivas av över lång tid och stora serier. Å andra sidan krävs betydande förändringsbarhet för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen. För att hantera denna paradox är komplexa, fysiska produkter ofta byggda med utgångspunkt från en modulär arkitektur, vilket ger möjlighet att variera ingående komponenter inom ramen för en och samma bestående grundkonstruktion.

– Myntets baksida är att denna grundkonstruktion måste slås fast i ett tidigt skede. De övergripande funktionerna blir därmed fastlåsta i arkitekturen och kan bara justeras med stora insatser. Generativa produkter måste därför byggas på delvis annorlunda principer än de som byggs i utifrån en modulär arkitektur, menar Fredrik Svahn.

Fredrik Svahn jobbar idag som forskare vid Viktoriainstitutet i Göteborg.

FAKTA
Fredrik Svahn, institutionen för informatik, Umeå universitet, försvarar sin
avhandling Digital Product Innovation: Building Generative Capability
through Architectural Frames fredagen den 21 september. Avhandlingen
försvaras kl. 13 i rum MA121, MIT-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent
är Sandeep Purao, College of Information Sciences and Technology, Penn State
University, USA.

KONTAKT
Fredrik Svahn
Instititionen för informatik, Umeå universitet
E:post: fredrik.svahn@viktoria.se
Telefon: 0730-401188

Läs hela eller delar av avhandlingen

– Tanken är att ge hundra procent kursuppföljning och samtidigt minimera den manuella hanteringen av enkäter och rapporter. Många högskolor och universitet gör gedigna arbeten med att administrera kvalitet, exempelvis kursvärderingar. När vi automatiserar det manuella arbetet kan vi frigöra mer tid för att arbeta ytterligare med analys och kvalitet, säger Jörgen Gotthardsson, QuickSearch.

Det nya webbaserade systemet är i bruk på BTH sedan hösten 2011 och är integrerat med Ladok och student- och lärarportalerna samt kursinfo. Grundtanken i lösningen är att göra enkäthanteringen lättskött med minimal manuell insats initialt. Den automatiserade kursvärderingen säkerställer en hundraprocentig utvärdering och återkoppling till studenter och personal, precis som Högskolelagen och Högskoleförordningen kräver.

Enkäten har en grundplåt av frågor, där det ingår delar om kursmålens uppfyllnad. Den kursansvarige kan även själv välja eller skapa några ytterligare frågeställningar. Oavsett om detta sker eller inte går enkäten vidare till studenterna i samband med kursslut. Kursansvarig kan sedan kommentera resultatet och därefter går resultatet vidare per automatik till studenter samt student- och lärarportalerna.

Positiva reaktioner på BTH
Resultaten är jämförbara mellan olika kurser och underlättar en övergripande analys. Ett automatiserat system ger löpande feedback under året och för högskolan är det ett användbart instrument för att identifiera och åtgärda problem.

– Studentadministratörernas arbetsinsats har minskat rejält eftersom systemet är automatiserat. De är väldigt positiva. Sen sparar vi även arbete när det gäller överblicksbilden. Systemet är guld värt när det gäller att utbildningsansvariga ska få överblick över läget samtidigt som sektionsansvariga kan analysera sina nivåer. Detta ingår i vårt arbete för att stärka utbildningarnas kvalitet, säger Lasse Bourelius, chef för Learning Lab på BTH.

Öppenhet och kvalitet
BTH väljer att vara helt transparenta med resultaten och publicerar dem på lärosätets webbplats, vilket gör lärosätet unikt i Sverige.

– Det har inte varit helt okontroversiellt. Tanken är att det ska vara kvalitetsdrivande. Presumtiva studenter och andra intresserade kan se resultatet och på förhand bilda sig en uppfattning om kurserna, säger Lasse Bourelius.
 

KONTAKT
Jörgen Gotthardsson, e-post: Jorgen.gotthardsson@quicksearch.se

Professor Peter McNeil och filosofie doktor Patrik Steorn från Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet ingår båda i en svensk forskargrupp som deltar i det europeiska forskningsprojektet ”Fashioning the Early Modern: Creativity and Innovation in Europe, 1500-1800” som undersöker hur modeidéer spreds i Europa under tidigmodern period. Den 14-15 september kommer den svenska forskargruppen att presentera sina forskningsresultat under en forskningskonferens i London.

 – Det finns en serie frisyrbilder som publicerades under samma månad 1777 samtidigt i Sverige, Belgien och Frankrike. Modebilder cirkulerade väldigt fort i Europa. Och motiven användes inte bara som bildmotiv, utan även på porslin och på solfjädrar. De var väldigt populära och användes brett, säger Patrik Steorn.

Han har arbetat med att kartlägga om det fanns en inhemsk produktion av modebilder i Sverige eller om de importerades.

– De flesta bilderna som förekom i svenska dagstidningar under 1700-talet var importerade. Modeplanscher importerades ofta från Frankrike medan modekarikatyrerna kom från England. Karikatyrer från 1700- och 1800-talet visar hur man drev med förändringsivern i modet. Det skojades friskt med det aristokratiska franska modet och det mer vardagliga engelska modet. Innan upphovsrättslagstiftningen fått ordentligt fäste i Europa lånades bilder och modeidéer relativt fritt och färdades över geografiska gränser, säger Patrik Steorn. 

Förutom Patrik Steorn och Peter McNeil ingår även professor Klas Nyberg från projektets referensgrupp och Ann Grönhammar, förste intendent vid Livrustkammaren, i den svenska forskargruppen.

Forskningsresultaten kommer bland annat att leda till en stor utställning vid Victoria and Albert Museum i London med invigning i slutet av 2014. Utställningen kommer att utgöra en del av muséets permanenta galleri under 25 års tid. Patrik Steorn har själv deltagit i muséets referensgrupp som utvecklat ett koncept för 1700-talets urbana trender.

FAKTA
Forskningsprojektet ”Fashioning the Early Modern: Creativity and Innovation in Europe, 1500-1800” tilldelades 985 000 Euro för två år sedan och pågår mellan juni 2010-juni 2013. Projektet fick medel från HERA (Humanities in the European Research Area).

Den brittiska professorn Evelyn Welch leder forskningsprojektet med forskarlag från Sverige, Danmark, Finland och England i ett gemensamt finansieringssamarbete. Inom samma forskningsnätverk deltar även forskare från bland annat Italien och Frankrike.

Tidigmodern tid – syftar på den epok som infaller mellan början av nya tiden ca 1500 och franska revolutionen 1789. Termen är en direkt översättning av engelskans early modern time. (ne.se)

KONTAKT
Patrik Steorn, filosofie doktor vid Centrum för modevetenskap, mobil 0709-79 79 54, arbete 08-16 3470, e-post: patrik.steorn@ims.su.se

Peter McNeil, professor vid Centrum för modevetenskap, e-post: peter.mcneil@ims.su.se

Under en sommarskola på Bornholm 2009 träffades tjugo studenter och tolv forskare, från skilda länder, för att lära mer om och diskutera klimatförändringar i Östersjöregionen och möjliga konsekvenser av dem.

Kunskaper samlade i bok
Erfarenheterna är nu samlade i boken Climate Impacts on the Baltic Sea: From Science to Policy. Boken skildrar diskussioner och föreläsningar under den tio dagar långa sommarskolan och riktar sig till forskare, politiker och tjänstemän i Östersjöregionen.

En viktig fråga är hur vetenskaplig expertkunskap kan synliggöras för allmänhet och politiker.

– Vi vetenskapsmän ska inte ”översälja” eller ”undersälja” nya upptäckter utan förhålla oss kyliga och presentera fakta, säger Anders Omstedt,
professor vid Institutionen för geovetenskaper.

I ett demokratiskt samhälle är det politikernas uppgift att vara opinionsbildare och utarbeta strategier för att möta klimatförändringarna. Deras uppgift är också att möjliggöra att vetenskaplig kunskap integreras i förvaltningsplaner.  

Alltför polariserad debatt
Oceanograf Anders Omstedt anser att det finns svårigheter i den allmänna debatten, där forskare talar sitt vetenskapliga språk och belyser enskilda frågor, medan media förenklar och delar upp i ”alarmister” och ”skeptiker”.

– Vi forskare har inte något opinionsbildande uppdrag utan ska reflektera över klimatfrågorna och hur vi kommunicerar dessa. Vi forskare måste också ta oss tiden att göra samlade bedömningar som är fria från påverkan av olika intressen. Dessa samlade bedömningar måste göras regelbundet eftersom vetenskapen hela tiden revideras, det finns inga absoluta sanningar, säger Anders Omstedt.

Sommarskolan på Bornholm var ett internationellt samarbete med Göteborgs universitet som en av medarrangörerna.

Climate Impacts on the Baltic Sea: From Science to Policy publiceras av Springer Verlag och är den sjätte boken i serien ”Summer School of Environmental Research”.

Historieskrivningen om svenska vikingar har bland annat använts för att förstärka nationalistiska föreställningar. På senare år har inställningen vänt och somliga forskare arbetar istället för att skapa rena motbilder till den tidigare historieskrivningen. Det berättar Samuel Edquist som skrivit boken, I Ruriks fotspår: Om svenska österledsfärder i modern historieskrivning, som ges ut av Södertörns högskola i höst.

– Boken handlar om hur svenska vetenskapsmän och forskare beskrivit vikingatiden i det som nu är Sverige, och då särskilt kontakterna mellan Sverige och länderna öster om Östersjön. Under tidigt 1900-tal fanns det många forskare menade att det var svenska vikingar som grundade det ryska riket, och det har bland annat utnyttjats för nationalistiska föreställningar och idéer av olika slag, säger han.

Enligt Samuel Edquist är det inte förvånande att tidiga 1900-talsarkeologer och historiker var öppet nationella i sina tolkningar. Kanske mer anmärkningsvärt är det att vissa föreställningar om etnicitet fortfarande lever kvar.

– Det gäller framför allt idén om att olika folk som talade besläktade språk per automatik var en sammanhållen grupp. Många forskare talar fortfarande om ”slaver”, ”balter” eller ”kelter” som något självklart existerande. Man är däremot mer försiktig med att tala om exempelvis ”svenskar” (eller ”svear”) och ”finnar”, eftersom dessa kategorier svarar mot dagens nationaliteter, och därmed riskerar att underbygga vår tids nationella historiemyter. Det är dock precis samma tänk bakom alla dessa kategorier, säger Samuel Edquist.

Boken finns att köpa i bokhandeln samt att ladda ned under Våra publikationer, på Södertörns högskolebiblioteks webbplats.

Samuel Edquist arbetade tidigare på Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola, där han bland annat skrev boken I Ruriks fotspår. I dag arbetar han på Uppsala universitet.

Boken är ett resultat av projektet Den goda läraren, som finansierats av Riksbankens jubileumsfond. Projektet har undersökt hur det utbildningspolitiska systemskifte som det svenska skolsystemet genomgått under de senaste decennierna har påverkat skola, lärare och lärarutbildning men blickar också längre bakåt i historien. Forskarna har undersökt vilken roll bland annat utbildningspolitiken, läroplaner, det internationella inflytandet och massmedierna har spelat.

— Vi har undersökt hur förväntningarna på ”den gode läraren” sett ut tidigare och hur de ser ut i dag, säger bokens redaktör Tomas Englund, professor i utbildningsvetenskap vid Örebro universitet.

KONTAKT & INFORMATION
Läs mer om boken på bokförlaget Daidalos hemsida:
http://www.daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=597

För mer information kontakta: Tomas Englund 070 8309591
Örebro universitet är ett av Sveriges mest expansiva universitet med 17 000 studenter och  1 200 anställda. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Vi erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. www.oru.se

Frukt är inte bara substrat för insekter och deras avkomma utan också för olika mikroorganismer, t.ex. jästen Saccharomyces, vilket man bland annat drar nytta av i vinproduktionen. Fruktflugor, Drosophila melanogaster, visade sig vara måttligt intresserade av frukt utan jäst på ytan, medan enbart jäst utan frukt var mycket lockande och ensamt kunde tjäna som substrat för fluglarverna.

Även okontaminerad frukt lockade emellertid en del fruktflugor till sig – dels doftar även frukten lite, dels är det svårt att helt undvika jästceller på fruktytan. Flugorna kan också ta med sig jästceller till den ”rena” frukten och lägga sina ägg tillsammans med den dittransporterade jästen. På så vis får larverna ändå en bra miljö.

KONTAKT & INFORMATION
Yeast, not fruit volatile, mediate Drosophila melanogaster attraction, oviposition and development, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2435.2012.02006.x/full

Mer information
Marie.Bengtsson@slu.se, 040-41 53 08
Paul.Becher@slu.se, 040-41 53 05
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Tolv hundar, från Skåne i söder till Ångermanland i norr, tränades att känna igen doftsignaler från granbarkborre. Åtta av dessa hundar har tillsammans med sina förare testats i fältförsök i privatägd produktionsskog. De 16 försöksområdena i Småland har även sökts igenom med ”sök och plock”-metoden av skogskonsulent från Skogsstyrelsen.

De första försöken genomförda i början av juni visar att de tio hektar stora områdena söktes av på en timme av sökhundsekipagen, medan det tog konsulenten ungefär tre gånger så lång tid att utföra samma arbete.

Skogskonsulenten hittade överlag de angrepp som man kan förvänta sig av ”sök och plock”-metoden, dvs. angrepp på vindfällda träd och i hyggeskanter, men de flesta hundekipagen hittade även angrepp inne i granbestånden.

Studien har gjorts av SLU-forskare i Alnarp i samarbete med SnifferDogs Sweden och Skogsstyrelsen i Växjö. Den finansieras av Södra Skogsägarnas Stiftelse för forskning, utveckling och utbildning.

Snabba hundnosar hittar angripna granar (pressmeddelande 2011-10)

KONTAKT & INFORMATION
Fredrik.Schlyter@slu.se, 040-41 53 03
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Att sömnighet hos förare är en bidragande orsak till olyckor är idag välkänt. En grundläggande orsak till detta är att man som förare gör avsteg från vad man skulle kunna kalla de biologiska förutsättningarna, det vill säga faktorer som tid på dygnet man kör, antal sömntimmar och vakna timmar. Det är mindre känt vilken betydelse externa faktorer, som till exempel buller, har på förmågan att hålla sig vaken. Forskare på VTI har i dagarna startat ett projekt där man ska studera just det lågfrekventa bullrets påverkan på personbilförares sömnighet.

I tidigare studier gjorda på området har man framförallt använt sig av lastbilar när man gjort den här typen av bullermätningar. Här har man kunnat visa på att infraljud och lågfrekvent buller kan leda till såväl ökad trötthet som ökad stress hos förare.

Mätningar i personbil på riktig väg
I studien som nu startat ska man på riktig väg mäta ljudnivåer och vibrationer inne i kupén i fyra olika personbilsmodeller av märket Volvo. Man ska sedan återskapa några valda ljudnivåer i en av VTI:s körsimulatorer för att slutligen göra försök med förare för att avgöra hur och i vilken omfattning förarnas vakenhet påverkas av olika ljudnivåer.

Vill bidra till riktlinjer och krav
Ett av målen med projektet är att kunna bidra till att fordonsindustrin tar fram preciserade riktlinjer och krav kring bullernivåer i personbilar. Projektet kommer att pågå under ett år och utförs inom det nationella kompetenscentret ViP, Virtual prototyping and assessment by simulation, som leds och koordineras av VTI. Projektet leds av Eva Lahti på Volvo Car Cooperation.

KONTAKT & INFORMATION
Anna Anund, forskare, VTI
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

– Här finns chans till ny och spännande forskning och en möjlighet att rekrytera nya studentgrupper till Göteborgs universitet och Chalmers, säger astrofysikern Maria Sundin som deltar i workshopen.

Maria Sundin är en av arrangörerna av den workshop om hästsport som Chalmers arrangerar den 11 september, och hon är en av flera forskare från Göteborgs universitet som deltar. Och det har visat sig att hästsporten är populär. Medan övriga sporter drar 25-65 deltagare lockar hästsporten långt över tvåhundra.

– Nu har vi en fantastisk möjlighet att hitta riktigt intressanta forskningsområden som kommer att gagna både hästarna och ett stort antal människor. Det finns ungefär 400 000 hästar i Sverige och många idéer om hästar är baserade på tradition och tro och inte vetenskap, säger Maria Sundin.

Olika kulturer möts
Många tunga namn inom hästsporten kommer att delta.

– Jag ser fram emot mötet mellan hästsporten och forskarvärlden. Det är så olika kulturer och det ska bli intressant att se hur forskare och idrottsutövare möter varandra.

Maria Sundin kommer att tala om arbetet i den nyinrättade forskargruppen ” Physics in Equine and Equestrian Science and Smart Textiles”, ett samarbete mellan forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, Textilhögskolan i Borås och forskare i Australien. Forskargruppen är tvärvetenskaplig och man jobbar bland annat med så kallade ”smarta textilier”.

– Hästar är lättstressade varelser. Med hjälp av smarta textilier kan man väva in mikroskopiska mätinstrument, som till exempel kan mäta EKG eller registrera temperaturförändringar i vanligt hästsportsutrustning. Hästarna blir därmed inte skrämda som de kan bli av klämmor i pälsen eller obekanta mätinstrument.

Fysik och hästar
Tidigare har det mest varit experter inom biologi och veterinärmedicin som forskat om hästar och hästsporten. Men nu är det dags för andra discipliner, anser Maria Sundin.

– Jag deltar som forskare i fysik och det är nytt, men vi fysiker kan bidra med mycket, till exempel mätmetoder, analys av resultat och förklara med fysik och tekniktermer vad som händer i olika situationer.

Maria Sundin är både forskare och hästägare och har själv ridit sedan barnsben. Hon var bara nio när hon första gången klev upp på hästryggen och som doktorand köpte hon sin första häst.

– Jag fick råd med det när jag hade levt på nudlar i ett helt år, pengarna räckte till en tvååring och jag red in honom själv, säger Maria Sundin.