En laptop, ett par 3D-glasögon från Sony samt Kinect från Microsoft. Till en summa av ungefär 25 000 kronor. Och så mjukvara från några KTH-studenter och stöd från KTH Innovation. Det är allt som krävs för att skapa en mycket detaljerad och riktig läcker virtual reality-upplevelse år 2012.
Mikael Hedberg, VD på Centive Solutions som står bakom Centive Showroom, gick på förskola och lågstadium när virtual reality dubbades till den hetaste framtidstekniken. Således minns han inget av den första hajpen. Centive Showroom har han däremot örnkoll på, då han är en av fyra studenter (varav två från KTH, samt en tysk och en fransman) som varit med och utvecklat tekniken.
– Vad vi har gjort med Centive Showroom är att kombinera Sonys 3D-glasögon HMZ-T1 med en laptop och Microsofts Kinectkamera. Tillsammans med vår mjukvara kan vi sedan skapa virtuella visningsrum. Ett exempel när detta visningsrum kommer till användning är hos bilförsäljare. Biltillverkare kan ladda in sin 3D-modell i vår mjukvara, och sedan kan kunderna se bilarna som de fanns på riktigt framför dem, säger Mikael Hedberg.
Poängen med Centive Showroom är alltså att bilförsäljare vanligtvis bara har 3-4 exemplar av en bilmodell i sina hallar samtidigt som bilarna kan kundanpassas och customiseras i tusentals olika utföranden vad gäller val av färger, inredning, rattar, fälgar och så vidare. Det är där som Centive Showroom kommer in i bilden och mycket prisvärt kan stötta kunderna i deras val.
Mikael Hedberg hävdar att det finns enormt många andra användningsområden för Centive Showroom. Ett exempel är olika utställningar, till exempel på flygplatser. Istället för att bara parkera bilar eller andra föremål där – som är det vanliga förfarandet idag – kan Centive Showroom användas.
– Ett annat användningsområde är för de som står i begrepp att köpa lägenhet eller hus. Idag kan de som går till en mäklare bara titta på platta fotografier, och köparen måste åka över halva Stockholm för att kunna göra den första gallringen. Med Centive Showroom kan denna gallring göras direkt hos mäklaren, och köparen kan mycket snabbt få en uppfattning om husets eller lägenhetens storlek, och rummen fungerar för de behov som finns, säger Mikael Hedberg.
Han tillägger att vid nybyggnationer av hus och lägenheter kan kunder titta på lägenheten redan innan den är uppförd. Centive Showroom fungerar också perfekt när möbler i olika färger och utföranden ska demonstreras.
Nästa version av Centive Showroom kommer att släppas om några veckor. Den innebär att hårdvaran är utökad med ytterligare en Kinectkamera.
– Den största anledningen till att vi använder ytterligare en Kinect är för att täcka ett större område så att användaren i större utsträckning kan gå runt och inspektera bilen eller vad det nu handlar om. Det innebär att användaren också kommer att kunna interagera med objekt, till exempel öppna bildörren i exemplet med bilförsäljare och olika bilmodeller, säger Mikael Hedberg.
Han tror stenhårt på glasögon med 3D-teknik. Anledningen är enkel.
– Olika former av 3D är hett nu. Google demonstrerade sina nya augmented reality-brillor i början av april, en teknik de ska släppa inom något år. Carl Zeiss är på gång med 3D-glasögon, och så har vi Sony och Vuzix som också tillverkar finfina 3D-brillor, säger Mikael Hedberg.
Ytterligare ett bevis för att Centive Showroom är en teknik att räkna med är att tekniken nyligen kammade hem förstapriset i kategorin ”Bästa startup-projekt” i den nationella tävlingen Imagine Cup i Frankrike.
– Tävlingen hade över 10 000 deltagare, så det är förstås viktigt för oss att tekniken får ett sådant här erkännande, säger Mikael Hedberg.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Mikael Hedberg på 076 – 826 57 76, +33 65 899 61 47 eller mihed@kth.se.
Genom försök med färgade nervceller har forskarteamet under ledning av Martin Hallbeck, docent i patologi, kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.
– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Men man har hittills inte förstått hur och varför detta sker, säger Martin Hallbeck, som nu tillsammans med sin forskargrupp publicerar resultaten i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.
Sjukdomen startar i entorinal cortex, en del av hjärnbarken, och sprider sig sedan till hippocampus. Båda dessa områden är viktiga för minnet. Successivt sker patologiska förändringar i allt fler delar av hjärnan samtidigt som patienten blir allt sjukare.
Två proteiner är identifierade i samband med Alzheimers, beta-amyloid och tau. Normalt finns tau i nervcellernas utskott, axonerna, där de har en stabiliserande funktion, medan beta-amyloid verkar ha en roll i synapserna där nervcellerna överför signalsubstanser till varandra. Men hos Alzheimerpatienter händer något med dessa proteiner och vid obduktioner hittar man sjukliga ansamlingar av bägge.
Varför de blir onormala är ännu okänt, men man vet att det inte är de stora ansamlingarna, placken, som skadar nervcellerna. I stället verkar mindre grupper av beta-amyloid, så kallade oligomerer, vara den giftiga formen som gör att nervcellerna så småningom går under och hjärnan gradvis krymper.
– Vi ville ta reda på om dessa oligomerer kan sprida sig från nervcell till nervcell, något som flera forskare försökt tidigare utan att lyckas, säger Martin Hallbeck.
Studien inleddes med försök på odlade nervceller där forskarna med en mycket tunn nål sprutade in oligomerer, färgade med ett självlysande rött ämne, TMR. Nästa dag var närliggande sammankopplade nervceller också röda, vilket visade att oligomererna hade spritts.
För att testa om en sjuk nervcell kan ”smitta” andra gjordes en omgång experiment med mogna mänskliga nervceller som färgats gröna och blandats med nervceller som var röda efter att ha tagit upp färgade oligomerer. Efter ett dygn hade ungefär hälften av de gröna cellerna fått kontakt med någon av de röda. Ytterligare två dygn tappade deras axoner formen och organeller i cellkärnan började läcka.
– Successivt blev fler och fler av de gröna cellerna sjuka. De som inte tagit upp de röda oligomererna påverkades däremot inte, säger Martin Hallbeck.
Studien innebär ett genombrott för förståelsen av Alzheimers och dess förlopp. Om man hittar ett sätt att stoppa överföringen skulle det kunna leda till en effektivare bromsmedicin mot sjukdomen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Spreading of neurodegenerative pathology via neuron-to-neuron transmission of beta-amyloid av Sangeeta Nath, Lotta Agholme, Firoz Kurudenkandy, Björn Granseth, Jan Marcusson och Martin Hallbeck. The Journal of Neuroscience, 27 juni 2012.
Kontakt:
Martin Hallbeck 0730-555103, martin.hallbeck@liu.se
SLU-forskarna – från de tre institutionerna för Skoglig mykologi och patologi, Mikrobiologi och Kemi – har lång erfarenhet av att isolera nya mikroorganismer och deras metaboliter (intermediärer och produkter av ämnesomsättning) med vilka mikroorganismer konkurrerar med varandra i naturen. Dessa lågmolekylära kemiska föreningar, potentiellt med helt nya verkningsmekanismer, kan utgöra startpunkten för utvecklingen av nya antibiotika för behandling av svåra bakterieinfektioner.
Medivir kommer att vidareutveckla de substanser som SLU kommer att ta fram i detta tidiga screeningsamarbete. Medivir kommer att betala forskningsersättning till SLU under tiden för screeningsamarbetet och en mindre andel av framtida intäkter vid eventuell kommersialisering av upptäckta substanser. Projektet som är treårigt förväntas både leda till upptäckter av okända substanser och helt nya sätt att odla och isolera mikroorganismer från olika miljöer.
– Den kraftigt ökade antibiotikaresistensen är en av vår tids globala ödesfrågor för både human- och veterinärmedicinen och behovet av nya antibiotika är enormt, säger Johan Schnürer, vicerektor vid SLU. Samarbetet med Medivir bygger på tidigare gemensamma projekt och har sin bas i SLU:s internationellt erkända forskning om mikrobiella interaktioner, metaboliter och naturproduktkemi.
– Det är mycket tillfredställande att det framstående svenska läkemedelsföretaget Medivir nu valt att samarbeta med SLU, avslutar Johan Schnürer.
INFORMATION OCH KONTAKT
Professor Johan Schnürer, vicerektor SLU; johan.schnurer@slu.se, tel 0708-15 19 78
Motsvarande siffra för lastbil är 15 procent.
I den svenska delen av projektet Eurofot har 100 personbilar och 30 lastbilar haft kameror och sensorer som registrerat varje sekund av körningen under 18 månader. Det innebär att förarens beteende vid varje liten incident kan studeras och utvärderas.
– Filmerna har analyserats tillsammans med data från fordonens egna system, som registrerar varje rattrörelse och inbromsning. Totalt har data från 7 miljoner körda kilometer samlats in, vilket är en enormt mycket och unikt i Europa, säger Helena Gellerman, projektledare på forskningscentrumet Safer.
EU-projektet Eurofot omfattar 28 parter och har pågått i närmare fyra år. De svenska parterna Safer vid Chalmers, Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar, VTI och SP har spelat en framträdande roll när EU satsat på denna nya forskningsmetod inom trafiksäkerhet.
Minskad krockrisk för både personbil och lastbil
Resultatet av studien är entydigt – de testade stödsystemen visar en positiv trend. Tydligast är det för adaptiv farthållare och kollisionsvarnare, system som håller ett givet avstånd till framförvarande fordon och varnar föraren om det krävs en kraftig inbromsning. Finns det risk för kollision bromsar systemet automatiskt fordonet om föraren inte reagerar på varningen.
– Störst är effekterna på motorväg där risken för att köra på bilen framför minskar med upp till 42 procent för personbilar och 15 procent för lastbilar, säger Jonas Bärgman, forskningsledare på Chalmers. Dessutom upplever förarna en större komfort, och drygt 90 procent känner sig säkrare med stödsystemen påslagna.
Studien visar även en positiv trend för de övriga testade stödsystemen, som varnar vid ofrivilligt filbyte, trötta förare och fordon i döda vinkeln. Antalet incidenter här är dock förhållandevis få, och därför är underlaget ännu inte tillräckligt stort för att ge statistiskt hållbara prognoser om minskade olycksrisker. Insamlingen pågår dock fortfarande.
Guldgruva för trafiksäkerhet
På forskningscentrumet Safer finns nu den största databasen med kördata, som inkluderar video av förare och omgivning, i Europa. Det är en guldgruva då forskare söker sanningen bakom trafikolyckor för att utveckla framtida trafiksäkerhetslösningar.
– Att få veta vad förare egentligen gör när de kör bil är värdefullt, exempelvis hur mobiltelefonen används. Denna nya metod för att studera förarbeteende är revolutionerande, och något som vi i Sverige är bland de bästa i världen på, säger Anna Nilsson-Ehle, föreståndare på Safer.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta:
Jonas Bärgman, forskningsledare Olycksprevention, Chalmers tekniska högskola, 031-772 58 46 jonas.bargman@chalmers.se
Helena Gellerman, projektledare NDS/FOT, Safer, 031-772 10 95 helena.gellerman@chalmers.se
Större krav kommer att ställas i framtiden på trafikmängder, axeltryck och hastigheter på järnväg, inte minst på grund av ”gruvboomen” i Norra Sverige. I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet (LTU) har möjligheten att öka lastkapaciteten på järnvägsbroar undersökts, vilket är en viktig del för att möta det kravet
– Jag har utvecklat en ny beräkningsmetod med vilken man kan bedöma bärförmågan hos betongbroar med betydligt större noggrannhet än tidigare och jag har kommit fram till att många järnvägsbroar kan klara högre axellaster än idag vilket innebär betydande besparingar, säger teknologie doktor Arto Puurula vid Luleå tekniska universitet.
Hans avhandling är en del av det EU-finansierade projektet Sustainable Bridges i vilket LTU var vetenskaplig ledare för 32 deltagare från 12 länder. I sin forskning har Arto Puurula använt en järnvägsbro i Örnsköldsvik som studieobjekt. Den har två spann och förstärktes med stänger av kolfiber för att prova deras inverkan på bärförmågan. Bron togs ur bruk 2006 och ställdes till LTU:s förfogande för forskning.
Arto Puurula har med hjälp av datorprogram utvecklat modeller som kan beräkna hur broar beter sig vid ökad belastning. I ett fullskaleförsök på järnvägsbron i Örnsköldsvik har man placerat en stålbalk i mitten av brons ena spann och med hjälp av kablar dragit den neråt tills det uppstod ett brott i spannet. Men för att inte studera samma sak som tidigare forskning kartlagt noga om böjbrott, så har man förstärkt brons kantbalkar med kolfiberstänger för att få till ett s.k. skjuvbrott.
– Jag har analyserat bron på flera sätt och har bl. a mätt brons nedböjning samt töjningar i betongen och i stål- och kolfiberarmeringen, säger Arto Puurula.
Han har i sina beräkningar använt en förfinad finit elementmodell för att utvärdera hur avancerade datorprogram kan beskriva det verkliga skeendet när en bro belastas.
– Med en förfinad och kalibrerad modell kan man se hur mycket man kan öka belastningen på bron med bibehållen säkerhet, säger han.
INFORMATION OCH KONTAKT
Presskontakt: Leif Nyberg, leif.nyberg@ltu.se
Telefon:0920-49 33 88
Området är lite kontroversiellt eftersom vissa forskare hävdar att man ska hålla isär miljö och hållbarhet med sociala frågor.
Trots detta har Elisabeth Ekener-Petersen på Centre for Sustainable Communications på KTH lyckats utveckla och genomföra en livscykelanalys med socialt perspektiv på en bärbar dator. De sociala aspekterna och konsekvenserna av tillverkning, användning och skrotning av en bärbar dator har undersökts precis som man gör i en vanlig livscykelanalys med enbart miljöaspekter.
Elisabeth Ekener-Petersen har också samlat in uppgifter om bland annat barnarbete, arbetsvillkor och påverkan på lokalsamhället från ett 30-tal länder. Det är den typen av aspekter som ingår i sociala livscykelanalyser. Att hitta och kritiskt granska sina källor har förstås varit en stor utmaning i sammanhanget.
Resultaten presenteras till skillnad från andra livscykelanalyser inte i form av siffror. Det går helt enkelt inte att värdera sociala aspekter på det viset. I stället har forskarna tagit fram egna sätt att presentera resultatet av analysen. Framför allt går det ut på att identifiera så kallade ”hotspots” där ett land med stor betydelse och en problematisk frågeställning sammanfaller.
Forskningsresultaten är tänkta att hjälpa exempelvis konsumenter att välja bra leverantörer till olika produkter. Man kan få en bättre bild av vilket socialt avtryck som ett företags produkter ger, och se detta som ett komplement till ett mer traditionellt sätt att göra livscykelanalyser för att beräkna klimatpåverkan.
Då leverantörer inte alltid bistår med information och faktiska data rörande tillverkningen så har forskarna fått göra en tänkt leverantörskedja för datorn. Man har tittat på vilka länder och leverantörer som komponenter och material generellt sett kommer ifrån, och sedan har Elisabeth Ekener-Petersen kartlagt processerna kring datorn.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Elisabeth Ekener-Petersen på 08 – 790 85 06 eller elisabeth.ekener.petersen@abe.kth.se.
För tidigt födda barn drabbas i högre grad av funktionshinder som cerebral pares och neuropsykiatriska sjukdomar, men också av mindre påtagliga symtom som störd motorik.
Förutom alla andra utmaningar i livet riskerar de för tidigt födda barnen också att få en sämre tandhälsa. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som vill lyfta fram de för tidigt födda barnen som en högprioriterad riskgrupp för tandvården.
Marianne Rythén och hennes kollegor vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, har studerat tandbildning och tandhälsa hos 45 barn i Göteborg som alla är födda före graviditetsvecka 29.
Resultaten visar att de för tidigt födda barnen, i den här studien födda under perioden 1988 – 1991, hade mindre karies som sexåringar jämfört med friska barn med normal graviditetslängd. Men när barnen nått tonåren var förekomsten av beläggningar och tandköttsinflammation vanligare, samtidigt som salivmängden var mindre och bakterierna i munnen fler.
Bland de för tidigt födda barnen visade sig tänderna dessutom vara mindre, och både mineraliserings störningar och bettavvikelser var vanligare. Till exempel var det dubbelt så vanligt att barn som fötts för tidigt hade överbett som tonåringar.
– Vår studie visar att för tidigt födda barn har en sämre munhygien som unga vuxna, vilket i sin tur ökar risken för karies, säger forskaren och övertandläkaren Marianne Rythén som lett studien.
Mjölktänder och permanenta tänder anläggs redan på fosterstadiet, och mineraliseras under de första levnadsåren. Eftersom större delen av fostrets kalciumupptag sker under graviditetens sista del kan för tidigt födda barn drabbas av kalciumbrist, vilket kan förklara mineraliseringsstörningar i mjölktänderna.
Den försämrade tandhälsan kunde dock inte relateras till någon enskild diagnos eller behandling i samband med födelsen eller vid undersökningstillfället.
– Funktionshinder, som ju är vanligare bland för tidigt födda barn, kan naturligtvis påverka förmågan att upprätthålla god munhygien. Att dessa barn ändå har god tandhälsa i småbarnsåren kan bero på den uppmärksamhet som barnen får från sjukvård och föräldrar. När barnen sedan når upp i tonåren och själva skall ta ansvar för sin tandvård finns brister i den egna förmågan, säger Marianne Rythén.
En slutsats av studien är att tandläkare som behandlar barn bör notera om barn är för tidigt födda, så att man i tonåren kan gå in med förebyggande behandling för att motverka sämre tandhälsa.
Artikeln “Dento-alveolar characteristics in adolescents born extremely preterm” publicerades i European Journal of Orthodontics.
INFORMATION OCH KONTAKT
Marianne Rythén, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-861500, marianne.rythen @vgregion.se
Torsk är en av Skagerraks och Kattegatts viktigaste fiskarter. Ny forskning visar att torsk har en nyckelroll i näringskedjan och motverkar effekter av övergödning i kustområden.
– Torsken bidrar alltså med stora socioekonomiska värden och är en av de viktigaste arterna i Skagerraks kustområden Den är en väsentlig resurs för yrkesfiske och sportfiske, säger professor Carl André vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.
Återvänder till födelseplatsen
Torsk är uppdelad i olika bestånd. I fjordarna är den ofta stationär och stannar där i hela sitt liv. Men det finns också bestånd som leker ute i Nordsjön. Larverna driver med vattenströmmar till Skagerraks kustområden där torsken växer upp. Vid två års ålder vandrar den tillbaka till Nordsjön för att reproducera sig. Så de torskbestånden bidrar inte till fisket i Skagerrak.
– Förekomsten av torsk har minskat dramatiskt i Kattegatt och Skagerrak de senaste 30 åren och i dag finns endast lekmogen torsk i två av östra Skagerraks fjordar. Dock finns det ofta stora mängder juvenil torsk, alltså ung torsk som ännu inte fortplantat sig och som troligen kommer från Nordsjön, säger forskaren Carl André.
Gemensamt för fiskarna är att de söker sig till den plats där de själva är födda när det är dags att reproducera sig. Att fisk vidtar lekvandringar till den plats där de är födda är väl känt hos till exempel lax.
Ny genetisk forskning avgörande
Oslo Universitet har nyligen kartlagt hela torskens arvsmassa. Det här är viktig kunskap som forskarna kan använda sig av när torskbestånden ska återställas.
– Vi kommer att försöka identifiera gener som kan vara kopplade till anpassningar till lokala miljöförhållanden, och även till vandringsbenägenhet, säger Carl André.
Med hjälp av den genetiska informationen kan forskarna välja ut lämpliga individer för utsättning i fjordarna. Torsk med genetiska rötter i Västkustvatten är alltså att föredra.
Torskprojektet startar 1 juli och pågår fram till 2014. Målet är att ta fram vetenskapligt underlag och de tillstånd som krävs för att kunna sätta igång en restaurering av minst ett förlorat fjordbestånd av torsk i Skagerrak. Dessutom ska man utforma förslag till förvaltningsplaner för långsiktigt hållbara fjordbestånd av torsk i Skagerrak och Kattegatt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Kontakt: Carl André, professor Institutionen för biologi och miljövetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 96 33. Mobil: 0705 216295 E-post: Carl.Andre@bioenv.gu.se
– Min forskning tillför viktig kunskap om hur förskolor kan förhålla sig till kön utan att värdera eller klassificera färger, sysslor och dagliga aktiviteter utifrån det. Pedagogerna på Waldorfförskolan ser till hela människan och grundtanken är att vi är alla människor och att både det manliga och det kvinnliga ryms inom alla människor oavsett kön, säger Sara Frödén.
Men vid första anblicken upplevde Sara Frödén att förskolan var ett kvinnligt universum. Hon möttes av en rosafärgad, hemlik inredning och ett schema fullt av hushållssysslor och textila hantverk.
– Men det var mina egna tankar om manligt och kvinnligt som färgade mitt första intryck. Det jag uppfattade som kvinnligt förknippar barnen med förskolan och inte med kön eftersom alla, oavsett kön, förväntas utföra samma arbetsuppgifter och ta del i alla aktiviteter, säger Sara Frödén.
Tydligt avgränsa tid och rum
Förskolan är utformad för att vara en idealisk plats för barn. Den fungerar som ett slags skydd mot alltför starka och störande intryck och arbetar för att ge barnen lugn och ro för att öka kreativiteten. Röriga rum anses bidra till att det blir rörigt inuti barnen.
– Genom att konsekvent avstå all slags populärkultur och noggrant välja leksaker undviker pedagogerna att föra in de eventuella könsstereotypa mönster som är kopplade till dessa i verksamheten. Genom att tydligt avgränsa i tid och rum men samtidigt inte dela upp rummen efter könskodade aktiviteter som till exempel dockvrå eller snickarhörna och genom ett ständigt upprepande lyckas man göra kön till något som inte är relevant.
Barn och vuxna förstår kön på olika sätt
Förskolan följer naturens rytm för att barnen ska bli förankrade på jorden och känna sig som en del av ett större sammanhang. Aktiviteterna återkommer dagligen, veckovis eller årligen.
– Pedagogerna är konsekventa och har hela tiden det holistiska synsättet i fokus. De är konsekventa i bemötandet av barnen i vardagliga situationer och det finns mycket forskning, som visar hur viktigt det är eftersom det spelar en stor roll för hur barn ser på könsroller.
– Min forskning visar att vi måste vara försiktiga med att tolka barns agerande utifrån på förhand bestämda könsmönster. Yngre barn gestaltar, erfar och förstår kön på ett sätt som skiljer sig från vuxnas, säger Sara Frödén.
INFORMATION
För mer information kontakta Sara Frödén: 070 -52 58 102.
Fjärrstyrd rullator med GPS, Skype, kameror och motordrift. När Bo Glimskär pratar om rullatorns framtid visar den sig allt mer likna en robot.
Redan idag hårdtestas nästa generations rullatorer. Och dessa kan lyfta användaren om hon eller han råkat ramla.
– Rullatorn kommer med höj- och sänkbara lyftbalkar. Användaren trycker helt enkelt på en knapp och får lyfthjälp. Tester vi gjort visar att detta fungerar utmärkt. Rullatortekniken bygger på studier vi gjort för hur man tar sig upp från golv. De flesta klarar sig upp till knästående utan hjälp, under förutsättning att man inte gjort sig illa, säger Bo Glimskär.
Han tillägger att rullatorn som den ser ut idag är tämligen primitiv, och inte mycket utveckling har skett på decennier. Att jämföra med golf- och barnvagnar som numera har mycket extrautrustning, allt från mugg- och paraplyhållare till så kallade swivelhjul och avancerade stötdämpare.
– Det är för övrigt bättre att utveckla rullatorn än att introducera ytterligare hjälpmedel som ändå inte har plats för hemma, säger Bo Glimskär.
Förutom detta finns det flera andra vinsterna med den nya rullatorn, både för den som är svag och ramlar och för omgivningen.
– Man kan sitta på rullatorn när man ska diska. Sänker man rullatorn kan man ta en fika vid bordet sittandes på den. Man får helt enkelt en höj -och sänkbar stol genom rullatorn. Vidare kan användaren kunna bo hemma betydligt längre, upp till flera år, istället för att vara tvungen att flytta till ett äldreboende. På det sättet undviker man också att splittra ett par där den ena måste flytta till hemmet på grund av att den andre inte orkar hjälpa till med lyft efter ett fall, säger Bo Glimskär.
Rullatorn är också så pass nätt och behändig att hemtjänsten kan ha den med sig vid uttryckningar.
– En tanke är att hemtjänst ska kunna ha sådana här rullatorer med sig i bakluckan. Det innebär att det räcker med en person som åker istället för två som det är idag. Dessutom sparar rullatorn tungt kroppsarbete för personal i hemtjänsten. Du ska tro att det inte är enkelt att lyfta en person som väger uppåt 80-90 kilo, säger Bo Glimskär.
Han jobbar även med andra typer av rullatorer, och ägnar mycket tid åt att fundera över hur de ska förbättras och hur framtidens rullatorteknik ska se ut.
– Vi har en annan rullator som kan fjärrstyras över nätet. Den är utrustad med larmfunktion, som brukaren kan trycka på. Då sker kommunikation över Skype och hemtjänstpersonalen kan fråga hur användaren mår. Det går också att utrusta en rullator med GPS för att på så sätt koppla till olika funktioner, säger Bo Glimskär.
Varenda entré i Stockholms innerstad har ett par-tre trappsteg. Även det innebär rejäla utmaningar för de som är beroende av rullatorn.
– Idag behövs hissanordningar, men de kostar ofta flera hundratusentals kronor, och de används oftast inte av så många. Då är det bättre och billigare att installera ett par billiga ramper och extrautrusta rullator för några kronor så att den kan användas tillsammans med dessa ramper.
En trevlig bonus är dessutom att ramperna kan användas för barnvagnar, säger Bo Glimskär.
Det arbete som återstår att göra med rullatorn är att ta den från fullt fungerande funktionsprototyp till en designad färdig produkt. I det arbete ingår även att göra rullatorn något lättare.
Några stora utgifter för kommunerna, de som vanligtvis investerar i dessa produkter, behöver det inte bli.
– En sådan här rullator med lyftanordning kostar någon tusenlapp eller två extra då det är en ganska enkel teknik i sig. Det pengarna får kommunerna rätt snabbt tillbaka genom att slippa flytta människorna till ett äldreboende, säger Bo Glimskär.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Bo Glimskär på 08-790 97 10 eller bo.glimskar@chb.kth.se.
I studien delades mössen in i två grupper: hälften fick nitrat i sitt dricksvatten under sju dagar och resten ingick i en kontrollgrupp. Nitrat är ett ämne som finns naturligt i framför allt spenat och rödbetor, men även i många andra gröna bladgrönsaker, som sallad och mangold. Den mängd nitrat mössen fick motsvarar ungefär vad en människa skulle få i sig genom att äta 200 till 300 gram färsk spenat eller tre till fyra rödbetor om dagen.
Efter en vecka undersökte forskarna olika muskler på mössens ben och fötter. Det visade sig då att de möss som fått nitrat genomgående hade dramatiskt starkare muskler. De största effekterna sågs i extensor digitorum longus, som sitter på underbenets framsida och flexor digitorum brevis, som hör hemma i foten.
Forskarna gick vidare i sina undersökningar och upptäckte då att de möss som fått nitrat hade en större förekomst av två olika proteiner inuti sina muskler, något som antas förklara den ökade muskelstyrkan. Dessa proteiner kallas CASQ1 and DHPR och de har att göra med homeostasen av kalcium, ett grundämne som har stor betydelse för muskelcellernas kontraktion.
Forskarna vill nu gå vidare med sina upptäckter och bland annat studera hur de går att tillämpa när det gäller personer med muskelsvaghet.
– Ur ett nutritionsperspektiv är vår studie intressant, eftersom den mängd nitrat som fick betydelse för muskelstyrkan hos möss var relativt låg. Överfört på människa går det att få i sig motsvarande volym genom tillämpa en grön kosthållning – nitrat förekommer naturligt i flera gröna bladväxter, och rikligt i till exempel rödbetsjuice. Det finns dock inga kosttillskott med nitrat i dag, säger Andrés Hernández (bilden), forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.
Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning, Association française contre les myopathies, AFM (Franska föreningen mot myopati) samt National Institute for Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases, NIAMS.
INFORMATION OCH KONTAKT
Publikation: “Dietary nitrate increases tetanic [Ca2+]i and contractile force in mouse fast-twitch muscle.” Andrés Hernández, Tomas A. Schiffer, Niklas Ivarsson, Arthur J. Cheng, Joseph D. Bruton, Jon O. Lundberg, Eddie Weitzberg, Håkan Westerblad, Journal of Physiology, Epub ahead of print 11 June 2012, doi:10.1113/jphysiol.2012.232777.
För mer information kontakta
Andrés Hernández: 08-524 822 55, 070-949 17 13
andres.hernandez@ki.se”>andres.hernandez@ki.se
Håkan Westerblad: 08-524 872 53, 073-753 54 56
hakan.westerblad@ki.se”>hakan.westerblad@ki.se
Proteinsyntesen är en av livets allra mest centrala processer, och att den fungerar precis som den ska har stor betydelse för om vi är friska eller sjuka.
Tillverkningen av ett visst protein i cellerna utgår från motsvarande gen på kromosomen. Produktionen regleras i hög grad av andra proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som stimulerar eller blockerar tillverkningen genom att binda till DNA (arvsmassan) nära den aktuella genen.
De här termostatliknande reglersystemen möjliggör för cellen att stänga av produktionen av vissa proteiner om de inte behövs vid en given tidpunkt. Tillverkningen kan också snabbt vridas på då förändringar i cellens omgivning kräver nya funktioner. För att regleringen ska ha kort svarstid är det nödvändigt att bundna transkriptionsfaktorer på en given signal kan lossna från DNA, men också att de snabbt kan hitta tillbaka. I bakterien Escherichia coli handlar det om att lokalisera en unik DNA-sekvens bland närapå fem miljoner felaktiga platser på kromosomen.
– Vi har undersökt hur transkriptionsfaktorerna hittar sina specifika platser på kromosomen och hur snabbt det sker. Det visade sig att de scannar cirka 40 DNA-baspar i taget genom att glida längs DNA-strängen för att sedan testa på ett nytt ställe, säger akademiforskare Johan Elf, vars grupp har arbetat med frågeställningen i flera år.
En teori för hur generna hittas föreslogs av uppsalaforskaren Otto Berg för mer än trettio år sedan. Nu visar Johan Elfs grupp att de teoretiska förutsägelserna stämmer genom att använda nyutvecklad mikroskopi som är så känslig att man kan se enskilda proteinmolekyler i levande celler.
– Resultaten visar att problem som tidigare bara kunde studeras med biokemi i provrör nu också kan angripas i levande celler. Studien understryker också nyttan av att kombinera ny avancerad mätteknik med detaljerade fysikaliska modeller för att bryta ny mark inom molekylärbiologin, säger Petter Hammar, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Studien har finansierats av bland andra Europeiska Forskningsrådet, ERC.
KONTAKT
För ytterligare upplysningar, kontakta Johan Elf vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Science for Life Laboratory, Uppsala Universitet, tel: 018-471 46 78, e-post: johan.elf@icm.uu.se
Ett hormon som reglerar hunger och kroppsvikt ökar även dödligheten i tunntarmscancer, visar en studie vid Linköpings och Lunds universitet.
Det handlar om peptiden CART – cocaine- and amphetamine-regulated transcript – som nu lanseras som prognosverktyg och tänkbart mål för anti-tumörbehandling.
Studien som presenteras i tidskriften Clinical Cancer Research med Kalle Landerholm som försteförfattare visar att ju mer av peptiden CART som finns i tumören, desto sämre är överlevnaden för patienter med så kallad tunntarmscarcinoid.
Carcinoid är den vanligaste tumörformen i tunntarmen. När den upptäcks är den oftast redan spridd i kroppen, men patienten kan ändå överleva flera år. Det har dock varit svårt att ställa säkra prognoser på sjukdomsförloppet, eftersom det saknas bra markörer för överlevnad.
– Den här studien är den första som visar en sämre överlevnad för patienter med CART-producerande tumörer. Som stöd för detta ser vi också att CART ökar tillväxten och livskraften hos odlade tumörceller, säger Kalle Landerholm, kirurg vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping och medicine doktor vid Linköpings universitet.
CART förefaller vara en så kallad hjärn-tarm-peptid som agerar både som en signalsubstans i nervsystemet och som ett hormon. I hjärnan tros den reglera ätande och kroppsvikt, men även vara involverad i belöningssystemet och stressresponsen. I matsmältningsorganen fungerar CART som ett hormon och reglerar i sin tur bland annat frisättning av andra hormoner.
KONTAKT
Kalle Landerholm +46-36-321000, kalle.landerholm@lj.se
Nils Wierup +46-40-391414, nils.wierup@med.lu.se
Artikel: Expression of cocaine- and amphetamine-regulated transcript is associated with worse survival in small bowel carcinoid tumors av Kalle Landerholm, Liliya Shcherbina, Sture E. Falkmer, Johannes Järhult och Nile Wierup. Clinical Cancer Research 1 juli 2012.
Vid berörning och massage utsöndrar kroppen oxytocin – en sorts ”kärlekshormoner” som kroppen bland annat använder för att starta förlossningar.
Forskare vid Sahlgrenska akademin och Universitetet i Oslo kan i en ny studie visa att personer som får en nässpray innehållande oxytocin också ökar sin förmåga att tolka ansiktsuttryck, och därigenom andra människors känslor.
I studien fick 40 friska studenter vid universitetet i Oslo antingen en spray gjord på saltvatten eller en spray innehållande oxytocin.
Försökspersonerna fick därefter studera bilder på arga, glada respektive neutrala ansiktsuttryck.
–Försöken visade att oxytocin förstärkte försökspersonernas tolkning av känslouttrycken, så att personer som fick oxytocinspray uppfattade de arga ansiktena som argare och de glada ansiktena som gladare, säger Dan-Mikael Ellingsen, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Studien, som publiceras i tidskriften Social Cognitive & Affective Neuroscience och som stöds av svenska och norska Vetenskapsrådet, konstaterar att de personer som har sämst förmåga att tolka olika ansiktsuttryck också var de som förbättrade sig mest när de fick oxytocinspray.
– Det är med andra ord de som behöver det mest som har mest hjälp av oxytocin, säger Dan-Mikael Ellingsen.
Många av bilderna uttryckte mer sublima känslor, på en nivå som vår hjärna har förmåga att registrera utan att vi själva är medvetna om det. Enligt Dan-Mikael Ellingsen tycks oxytocin hjälpa oss att identifiera dessa mer svårtolkade känslouttryck.
–Baserat på våra och andras tidigare forskningsresultat tror vi därför att oxytocin kan vara en bra tilläggsbehandling för personer med psykisk sjukdom. Det kan inte bota en psykisk störning, men nästan alla psykiska störningar innebär en nedsatt förmåga att känna igen andra människors känslor, och kan du öka den förmågan fungerar du förmodligen bättre i sociala sammanhang, säger han.
Dan-Mikael Ellingsen och hans kollegor vill nu gå vidare och undersöka om oxytocin också kan fungera som en kompletterande behandling för narkotikamissbrukare.
– Bristande förmåga att tolka sociala signaler är en viktig faktor för narkotikamissbrukare. Om våra antaganden stämmer kan oxytocinspray vara en enkel, kompletterande behandling inom narkomanvården.
Kan vanliga människor ha nytta av oxytocinspray?
– Det är tveksamt. Personer som redan var bra på att läsa andra människors emotionella uttryck fick inte bättre resultat efter att ha fått oxytocin, säger Dan-Mikael Ellingsen.
Artikeln Oxytocin enhances pupil dilation and sensitivity to “hidden” emotional expressions publiceras i Social Cognitive & Affective Neuroscience. För kopia av artikeln använd kontaktuppgifter till Dan-Mikael Ellingsen nedan.
FAKTA
Oxytocin produceras i hypotalamus i hjärnan. Kroppen använder hormonet bland annat för att starta en förlossning och dra ihop livmodern efter födseln, och det används idag som hjälp vid amningsproblem. Forskning har visat att oxytocin spelar en viktig roll i det sociala beteendet hos många arter, till exempel när det gäller omsorg för avkomman. Flera studier tyder också på att oxytocin har en positiv effekt på autism, både genom att minska repetitivt beteende och genom att öka förmågan att förstå andras känslouttryck.
KONTAKT
Dan-Mikael Ellingsen, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 076 774 30 47 dan-mikael.ellingsen@neuro.gu.se
De extremt varma perioderna på Arktis överensstämmer väl med tidsrymder då delar av Antarktis var isfri och också hade ett mycket varmt klimat vilket tyder på starka kopplingar mellan halvklotens klimatsystem. Att polarregionerna är mycket mer sårbara vid förändringar än vi trott förut, är en slutsats som forskarna kunnat dra.
Under våren 2009 lyckades ett arbetslag på 40 personer ta upp 310 meter djupt sediment i sjön El’gygytgyn i nordöstra ryska Arktis. Sjön bildades för 3,6 miljoner år sedan när en enorm meteorit slog ner och tryckte ut en krater med en radie på 18 kilometer. Sedan dess har sjöbotten byggts på med sediment. Meteoriten slog som tur var ner på en av de få platser i Arktis som inte eroderats av kontinentala glaciärer, vilket har gjort att den lämnats häpnandesväckande kontinuerlig och ostörd genom historien. Sediment från denna sjö går därför 30 gånger längre bakåt i tiden än den ispropp som tagits på Grönland (utifrån vilken vi drar många slutsatser om vårt tidigare klimat) som ”bara” täcker de senaste 123 000 åren.
Nu ges alltså möjlighet att gå tillbaka 3,6 miljoner år tillbaka i tiden för att rekonstruera klimatet, varav forskarna nu avverkat två tredjedelar. Sedimenten från El’gygytgyn reflekterar klimat- och miljöhistorien i Arktis med stor känslighet. De fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaperna av sedimenten matchar kända istids- och värmetidsmönster. Det som är slående är hur vissa värmeperioder har varit exceptionellt varma, mycket över genomsnitten vid normala klimatcykler.
– Den biologiska aktiviteten, mätt som biogent kisel, har visat sig vara starkt kopplat till det tidigare klimatet. Vid extremvärmeperioderna såg vi mycket hög biologisk aktivitet i sjön, säger Peter Rosén, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, verksam vid enheten CIRC i Abisko.
Roséns och tidigare Umeåforskaren Hendrik Vogels roll i projektet har varit att utveckla och applicera en ny, snabbare och mer pålitlig metod för att bestämma mängden biogent kisel i sedimentet. Metoden heter Fourier Transform Infraröd spektroskopi (FTIRS) och har utvecklats tillsammans med Per Persson vid kemiska institutionen. Tillsammans med röntgenfluorescens (XRF) har FTIRS använts för att rekonstruera den biologiska aktiviteten i sjön.
Fyra varma faser analyserades i detalj: den nuvarande värmetiden Holocene och en värmetid för 125 000 år sedan som visat sig relativt ”normala” jämfört med de två ”exceptionella” värmetiderna för omkring 400 000 respektive 1,1 miljoner år sedan. Enligt pollenbaserad klimatrekonstruktion var sommartemperatur och årlig nederbörd under “exceptionella” värmetider omkring 4-5 grader högre och cirka 300 millimeter blötare än “normala” värmetider. Under de förhållandena är det praktiskt taget omöjligt att Grönlands istäcke skulle ha existerat i sin nuvarande form på den tiden.
Simuleringar i en klimatmodell visar att den höga temperaturen och nederbördsmängden inte enbart kan förklaras av hur jorden påverkas av orbitala parametrar eller variationer i atmosfäriska växthusgaser, vilket geologer brukar se som de viktigaste drivande faktorerna för istid- och värmetidsmönstren. Det finns ytterligare klimatfaktorer att räkna med.
Forskarna tror att den utlösande faktorn för extremt varma värmetider kan finnas i Antarktis. Tidigare har forskare inom det internationella ANDRILL-programmet funnit återkommande intervall då den Västantarktiska polarisen var avsmält (längsta ispropparna från Antarktis är 1,1 miljon år gamla). Denna studie visar att några av dessa tillfällen matchar anmärkningsvärt väl med de extremt varma mellanistiderna i Arktis.
Forskarna kommer vidare att testa kopplingarna i klimatsystem mellan polerna på norra och södra halvklotet.
– Våra nya rön kan få global betydelse med tanke på de tecken som kan skönjas på en kommande kollaps av havsisen runt den Antarktiska halvön och kanterna av västantarktiska inlandsisen där avsmältning sker med accelererande fart, säger Peter Rosén.
KONTAKT OCH INFORMATION
Originalpublikation:Melles, M., Brigham-Grette, J., Minyuk, P.S., Nowaczyk, N.R., Wennrich, V., DeConto, R.M., Anderson, P.M., Andreev, A.A., Coletti, A., Cook, T.L., Haltia-Hovi, E., Kukkonen, M., Lozhkin, A.V., Rosén, P., Tarasov, P., Vogel, H., Wagner, B. 2012: 2.8 Million Years of Arctic Climate Change from Lake El’gygytgyn, NE Russia. Science.
Om Peter Roséns forskning:
http://www.emg.umu.se/english/about-the-department/staff/rosen-peter
Peter Rosén
Telefon: 0980-400 43, E-post: peter.rosen@emg.umu.se
Martin Melles
Telefon: +49-221-470-2262 (kontor), +49-160-719-2657 (mobil), E-post: mmelles@uni-koeln.de
– För att se vilka effekter idrotten har, undersökte vi hur ungdomar förändras när de börjar eller slutar med idrott, säger Metin Özdemir, som tillhör Center for Developmental Research, CDR vid Örebro universitet.
Tidigare undersökningar har jämfört idrottande och icke-idrottande ungdomar vid ett tillfälle men för att få en tydlig uppfattning om orsak och verkan har forskarna följt över 400 ungdomar mellan 12 och 16 år under tre år. De fokuserade på sex olika faktorer som spelar en viktig roll för ungdomars utveckling – depression, självkänsla, skoltrivsel, frånvaro, brottslighet och alkohol.
Många fördelar
Resultaten visar att det finns många fördelar med att delta i organiserad idrott – det vill säga där det finns vuxnas närvaro, regelbundna och schemalagda träffar och utvecklande aktiviteter. Ungdomarna, som idrottar i en förening, mår bättre både psykiskt och fysiskt.
– Våra resultat visar att ungdomar som börjar med en idrott vänder sin utveckling. Depressiva symptom minskar markant och ungdomarna får en bättre självkänsla. De trivs bättre i skolan och undviker att hamna i problem med lagen.
– När vi jämförde dem med ungdomar som lägger av med idrotten såg vi det motsatta. Ungdomar som slutade med idrott fick i större utsträckning problem med depression, alkohol och brottslighet. De uppvisade till och med sämre resultat än ungdomar som aldrig hade idrottat, säger Metin Özdemir.
Undvika framtida problem
Det är viktigt att försöka förhindra problem i unga år annars är risken stor att de utvecklas till allvarligare problem i vuxen ålder. Depressiva symptom och dålig självkänsla i unga åldrar kan ha stor betydelse för hur den mentala hälsan utvecklas senare i livet och trivseln i skolan påverkar ungdomars framtida karriärer. Detsamma gäller ungdomsbrottslighet som ofta är relaterat till senare kriminella beteenden.
En undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att cirka 20 procent av ungdomar mellan 16 och 24 år lider av ångest, oro, eller sömnproblem och rökar, snusar eller är överviktiga.
– Det är starka skäl till att samhället bör uppmuntra barn och ungdomar att idrotta, avslutar Metin Özdemir.
INFORMATION OCH KONTAKT
En artikel om studien, som Metin Özdemir har gjort tillsammans med professor Håkan Stattin, ingår i antologin Är idrott nyttigt? utgiven av SISU.
För mer information kontakta: Metin Özdemir: 019-301246, 070-5781156, metin.ozdemir@oru.se
