– Det här är en av de första böckerna på svenska där forskare lyfter fram etiskt problematiska situationer som de stött på i sin forskning, och diskuterar hur de på olika sätt försökt hantera dessa, säger Hildur Kalman, docent i vetenskapsteori och universitetslektor vid institutionen för socialt arbete.
Boken Etiska dilemman inleds med att ställa frågan: är det inte självklart att forskning ska gagna människor och inte utsätta dem för risk? Genom historien har dock flera övergrepp skett i forskningens namn, och de två redaktörerna menar att inte ens nutida föreskrifter alltid räcker till.
Några knepiga situationer som forskare ställs inför är exempelvis: Vad gör en forskare som får reda på känslig information som inte ingår i studien? Riskerar elever och sjuka att bli utpekade och utsatta av att delta i ett forskningsprojekt? Ska personliga bloggar ses som privata dagböcker eller offentligt material?
Att söka kunskap om och inom olika vårdinrättningar innebär ofta andra forskningsetiska utmaningar. Är det exempelvis okej att chefen väljer ut vilka som ska intervjuas när en arbetsmiljö ska utvärderas? Om det är svårt att få klinikchefer att samarbeta, ska då ingen granska tvångsvården?
Ett annat exempel handlar om kravet på informerat samtycke, som är tänkt att skydda de som studeras från skada genom att de själva får ta ställning till om de vill delta eller inte. Att följa den till synes oomtvistade rekommendationen visade sig vara problematiskt i åtminstone ett fall.
– En internetforskare skulle studera bloggar av unga kvinnor med ätstörningar. Efter att en kvinna tillfrågats och samtyckt till att delta i studien, ändrade hennes blogg karaktär och sjukdomssymptomen såg ut att eskalera. Troligtvis hade uppmärksamheten från forskaren triggat hennes sjukdom, berättar Veronica Lövgren.
I antologin deltar tolv forskare, de flesta verksamma vid Umeå universitet. Boken går att beställa från Gleerups Utbildning AB.
För mer information, kontakta:
Hildur Kalman,
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Telefon: 090-786 6572
E-post: hildur.kalman@socw.umu.se
Veronica Lövgren,
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Telefon: 090-786 7652
E-post: veronica.lovgren@socw.umu.se
Neuroblastom drabbar omkring 20 barn varje år, de flesta under två år. Cancerformen, som drabbar det perifera nervsystemet, är väldigt speciell: vissa tumörer kan tillbakabildas spontant utan behandling, andra tumörer är väldigt aggressiva och har en dålig prognos trots intensiv behandling.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har visat att man med hjälp av DNA-analyser kan skilja på cancerformens olika undergrupper, vilket förhoppningsvis kan leda till individanpassade behandlingar.
– Det ultimata scenariot vore att först kunna göra en analys av tumören, för att sedan sätta in läkemedel som slår mot egenskaper specifika för just denna tumör. På så vis skulle behandlingen kunna anpassas så att patienter med en mer aggressiv form får en intensiv behandling, medan de patienter som har en lindrigare form kan besparas från onödiga biverkningar. Våra studier är ett viktigt första steg mot en sådan personligt anpassad behandlingsstrategi, säger Hanna Kryh som presenterar resultaten i sin avhandling.
Metoden används redan nu vid alla nya fall av neuroblastom i Sverige, både för att kunna ställa en säkrare diagnos samt för att placera in patienten i rätt behandlingsgrupp.
– Dessutom har vi identifierat en tidigare okänd undergrupp av neuroblastom, vars DNA-profil hjälper oss att utforska vilka gener som är viktiga för tumörutvecklingen, och kan bli lämpliga mål för framtida behandling, säger Hanna Kryh.
Forskarnas förhoppning är att DNA-metoden ska bli en utgångspunkt i utvecklandet av patientspecifika tester, som kan hitta tumörceller i blod- eller benmärgsprov.
– Det skulle gör det möjligt att både följa hur väl patienten svarar på behandlingen, samt för att tidigt upptäcka kvarvarande tumörceller som kan resultera i återfall, säger Hanna Kryh.
Avhandlingen Molecular characterization of neuroblastoma tumors – A basis for personalized medicine försvarades vid en disputation i juni.
– Den hittills ovanligt kalla sommaren har bevarat snön på sydtoppen som nu är cirka 2 meter högre än vad den var 2011. Men det ser fortfarande ut som att de senaste årtiondenas trend att sydtoppen blir lägre över tid håller i sig och vi kommer att göra ytterligare en mätning i september, säger Gunhild Rosqvist, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
Kebnekaises sydtopp utgörs av en glaciär vilket innebär att höjden ändras genom glaciärens tillväxt och avsmältning. Den första höjdmätningen av sydtoppen utfördes av P.G. Rosén redan 1902. Toppen mättes då till 2 121 meter över havet. De senaste årtiondena har den visat en generellt nedåtgående trend. Sommaren 2007 mätte den 2103 meter över havet mätningarna 2010 visade på ytterligare en liten sänkning till 2 102 meter. Den absoluta botten-noteringen under 1900-talet uppmättes 2011 då en varm och lång sommar sänkte höjden till endast 2 099,7 meter över havet.
– På så sätt kan man massproducera LECs i form av extremt tunna och flexibla ljusemitterande displayer och belysning som täcker över stora ytor, säger Ludvig Edman, professor i fysik.
Ludvig Edman och hans kollegor arbetar med LEC-tekniken sedan många år tillbaka. De utvecklar organiska elektrokemiska celler, LECs, baserade på lysande och ledande polymerer och grafen. De har lyckats öka livslängd och verkningsgrad till den punkt där komponenten skulle kunna vara användbar i praktiken. Nästa steg i utvecklingen var att få ner tillverkningskostnaderna så att en kommersialisering blir möjlig.
Nu har forskarna lyckats med detta genom att övergå från en småskalig prototyptillverkning under vakuum till att tillverka komponentens alla tre lager på rulle i en tryckpress under rumsmiljö.
Rulle-till-rulle (R2R) är en teknik som bl.a. tidningar tillverkas med och innebär att man trycker eller bestryker ett flexibelt substrat (ofta papper) efter det är ”avrullat” från en rulle och innan det slutligen ”upprullas” på en andra rulle. R2R är en extremt snabb och billig teknik för tillverkning av grafiska medier och något man länge velat tillverka elektroniska komponenter med.
Alla steg inblandade (bestrykning av lagren, inkapsling, etc.) kunde Edman och Sandström utföra i ett vanligt laboratorium. Det öppnar upp för att LEC-teknik skulle kunna användas för billig framställning av stora ljusavgivande ytor.
Experimenten utfördes i samarbete med professor Frederik Krebs och Henrik Dam vid Technical University of Denmark. Där finns stor erfarenhet av R2R-teknik för att producera organiska solceller till låga kostnader.
– Det var toppen att arbeta med Frederiks forskargrupp så att vi snabbt kunde bevisa att vår tidigare metod gick att överföra till en rulle-till-rulle-process. Tack vare dem så har vi kunnat ta ett stort steg framåt i forskningen på kort tid, säger Andreas Sandström, doktorand vid institutionen för fysik.
Ludvig Edman är grundare och Andreas Sandström är teknikchef för företaget LunaLEC i Umeå. Här utvecklas LECs för kommersiellt bruk.
Originalpublikation:
Andreas Sandström, Henrik F. Dam, Frederik C. Krebs, Ludvig Edman: Ambient Fabrication of Flexible and Large-Area Organic Light-Emitting Devices Using Slot-Die Coating. Nature Communications August 14 issue
För mer information, kontakta gärna:
Ludvig Edman
Telefon: 090-786 57 32
E-post: ludvig.edman@physics.umu.se
Huvudförklaringen till det ökade intaget av luftföroreningar är att de måste andas in mer luft för att klara kroppens syretillförsel.
– Det ökade andningsbehovet blir en ond cirkel, säger Jakob Löndahl, forskare i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien.
Även förträngningar och flödesändringar i själva lungan leder till ett förändrat upptag av luftburna partiklar.
I studien fick KOL-patienter och en grupp friska andas in partiklar från en dieseldriven lastbilsmotor. Till sin hjälp har Jakob Löndahl haft en ny mätmetod som utvecklats vid LTH de senaste åren. Mängden partiklar som fastnat i lungan mättes sedan genom att jämföra halterna i in- och utandningsluften. Partiklar som inte blir utandade har fastnat i andningssystemet.
Undersökningen gjordes på sotpartiklar, men resultaten gäller också för andra typer av nanopartiklar.
Härnäst utvecklar Jakob Löndahl en diagnosmetod för KOL. Detta arbete görs tillsammans med professor Per Wollmer vid avdelningen för klinisk fysiologi och nuklearmedicin.
Läs artikeln här:
För mer information, kontakta Jakob Löndahl 046-222 05 17, 073-55 18 636, jakob.londahl@design.lth.se
En forskargrupp från Göteborgs universitet är just nu i Sisimiut på Grönlands västkust för att undersöka hur bakteriesamhällen i havets bottenleror påverkas av exponering av antibiotika.
Över 10 000 ton antibiotika konsumeras i Europa varje år och mellan 30 och 90 procent av doserna passerar djurs och människors kroppar helt oförändrade. Antibiotika når sedan havet via sjukhus och kommunala avlopp, men även via fiskodlingar och avrinning från lantbruk och deponier.
Både mycket rent och mycket förorenat
Forskargruppen från Göteborgs universitet vill främst undersöka effekter av antibiotika i havet.
– Vårt syfte är att kartlägga havets naturliga mikrobiella struktur och funktion samt resistensmönster, för att sedan undersöka hur dessa förändras vid mänsklig påverkan, säger Maria Granberg.
Runt Grönland finns mycket rena havsområden vars motsvarighet saknas i Sverige och dessutom väldigt förorenade miljöer. Grönland erbjuder därför bra möjligheter att studera miljöeffekter.
– I Grönland saknas avloppsrening helt och på de platser där människor bor leds avloppsvattnet direkt ut i havet. Så Grönland erbjuder både mycket rena och mycket smutsiga försöksområden, vilket underlättar ekologiskt relevanta miljöeffektstudier, säger Maria Granberg.
Spridning av resistens
Havets mjukbottnar utgör en reservoar för svårnedbrytbara ämnen som släpps ut i naturen. Även ämnen som inte släpps ut direkt i havet når så småningom dit från land och luft med regnvattnet.
Detta medför att antibiotika kan påverka marina sedimentekosystem under lång tid, med bland annat negativa effekter på naturliga marina bakteriesamhällen.
– Förekomst av antibiotika i den marina miljön är oroväckande eftersom det kan orsaka utbredd förekomst av antibiotikaresistens hos marina bakterier med oanade följder för spridning av resistensgener till bakterier som kan nå människan genom konsumtion av skaldjur och fisk.
Marina sedimentbakterier, som undersöks i forskningsprojektet, är viktiga ur ett globalt perspektiv eftersom de omsätter både kväve och kol och därför är länkade till både övergödnings- och klimatproblematik. En viktig aspekt är dessutom att resistens kan överföras mellan olika bakterier.
– Vår kunskap om hur antibiotika påverkar, och hur antibiotikaresistens utvecklas och sprids i naturliga system är mycket begränsad. Denna kunskap är dock nödvändig för att kunna identifiera källor till och förstå mekanismer bakom utvecklingen av antibiotikaresistens, vilket utgör ett hot både mot ekosystemfunktion och människors hälsa, säger Maria Granberg.
Årets forskningsresa är ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för Biologi och Miljövetenskaper och Sahlgrenska Akademin vid GU samt Institutionen för Arktisk Teknologi vid Danmarks Tekniska Universitet och Forschungsanstalt Agroscope Changins-Wädenswil, Schweiz.
I forskargruppen ingår Maria Granberg (Forskarassistent, Biologi och Miljövetenskaper), Carl-Johan Svensson (Postdoktor, Sahlgrenska Akademin), Triranta Sircar (Mastersstuderande, Biologi och Miljövetenskaper) och Anna Jenssen (Studerande, DTU). Forskningsresan finansieras framför allt av Formas via ett fyraårigt projekt under Maria Granbergs ledning.
– Vi behöver se över det stöd som ges till kvinnor med förlossningsrädsla och hitta nya metoder och arbetssätt för att minska den och på så sätt kunna minska antalet planerade kejsarsnitt som har större medicinska risker, säger Ingegerd Hildingsson, professor i omvårdnad vid Mittuniversitetet.
Studien omfattar närmare 700 kvinnors upplevelser av förlossningsrädsla. Att bli ”botad” från förlossningsrädsla definierades som att rapportera förlossningsrädsla under graviditeten, men inte ett år efter födseln. De ”obotade” rapporterade förlossningsrädsla under graviditet och ett år efter förlossning.
– De ”botade” hade en mer positiv upplevelse av förlossningen, både två månader och ett år efteråt och de önskade föda vaginalt vid en eventuell ny födsel. De faktorer som hade samband med att bli ”botad” var en upplevelse av kontroll under förlossningen och att ha fått tillräcklig information om förloppet, säger Ingegerd Hildingsson.
Data samlades in i mitten och slutet av graviditeten, två månader och ett år efter barnets födelse. Resultaten visar en ökning av förekomst av förlossningsrädsla över tid, från 12 procent i mitten av graviditeten till 15 procent ett år efter förlossningen. Totalt 135 kvinnor identifierades som förlossningsrädda vid någon tidpunkt under graviditeten. Av dessa ”botades” 80 (59 procent) och 55 (41 procent) förblev ”obotade”.
En ökad kommunikation och samarbete mellan förlossningspersonal och den födande kan vara ett sätt att öka känslan av att ha kontroll över situationen. Detsamma gäller för en ökad kontinuitet och en större närvaro av förlossningspersonal under själva födseln.
– Mer fokus på att stärka och stödja kvinnor skulle kunna vara ett sätt att utveckla vården. Kontinuitet med en och samma barnmorska under hela födseln är ett annat tänkbart sätt att öka känslan av kontroll, säger Ingegerd Hildingsson.
Det finns ett starkt samband mellan förlossningsrädsla och planerade kejsarsnitt. De medicinska riskerna är större vid ett kejsarsnitt än vid en vaginal förlossning. Den aktuella studien ger inget stöd för att ett planerat kejsarsnitt ”botar” förlossningsrädsla, utan den kvarstår vid uppföljning ett år efteråt.
Frågor kan ställas till:
Ingegerd Hildingsson, professor i omvårdnad, Mittuniversitetet, 076-277 75 54, e-post: ingegerd.hildingsson@miun.se
I överfiskade områden saknas ofta stora och gamla individer och fisken blir könsmogen i yngre åldrar. Flera forskare har befarat att den här förändringen kan ha påverkat torskens hälsa, dess fysiologiska åldrande och reproduktionsförmåga.
En forskargrupp vid Göteborgs universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet har därför i en nyligen publicerad studie undersökt hälsa och åldrande för honor och hanar av torsk.
– Vi har mätt olika aspekter av oxidativ stress, ett tillstånd i cellen som kan leda till oreparerbara skador, samt antioxidantkapacitet, som skyddar mot oxidativ stress. Vi har också mätt telomerlängd, säger forskaren och marinbiologen Helen Nilsson Sköld.
Telomerer är upprepade DNA-sekvenser som skyddar ändarna av kromosomerna i arvsmassan. Längden på telomererna samt hastigheten med vilken telomererna kortas är starkt kopplad till hälsa och åldrande.
Forskarna har jämfört hälsa hos torsk i Öresund, Skagerrak och Kattegatt. Torsken i Öresund är skyddad från trålfiske sedan 1932 och fiskarna där omfattar även större och äldre individer. Däremot är torskbestånden i Skagerrak och Kattegatt kraftigt överfiskade.
– Våra resultat visar att äldre hanar generellt har kortare telomerer och lägre antioxidantkapacitet. Däremot såg vi inget sådant mönster hos honorna utan de verkade inte uppvisa något fysiologiskt åldrande inom det undersökta åldersspannet (2-8 år), säger Helen Nilsson Sköld.
Forskarna var förvånade över att könsskillnaderna var så stora. Äldre hanar var visserligen fetare och verkade mindre stressade än de yngre torskhanarna men överlag var honorna i bättre kondition än hanarna.
– Den teori vi har om varför hanar åldras och är mer stressade under leken är att de konkurrerar om revir och honor. Denna stress verkade vara värre för de yngre hanarna, säger Helen Nilsson Sköld.
I materialet kunde forskarna inte se någon tendens att de överfiskade bestånden i Skagerrak och Kattegatt skulle vara sämre än Öresundspopulationen vad det gäller fiskens hälsa.
Viktigt i sammanhanget är att större fiskar producerar enormt mycket fler ägg. Det varierar mellan en halv till fem miljoner ägg beroende på torskens storlek.
–- I studien visar vi också att stora äldre honor är friska och inte verkar åldras fysiologiskt. Slutsatsen blir att det är viktigt att bevara äldre stora honor eftersom de producerar mycket fler och bättre ägg än de yngre. En sådan bevarandestrategi skulle lämpa sig väl i Skagerrak och Kattegatt.
Studiens namn: “Gender differences in health and aging of Atlantic cod subject to size selective fishery “ av Bethanie Carney Almroth, Mattias Sköld och Helen Nilsson Sköld
Tidskrift: Biology Open
Forskningsresultaten uppmärksammades då de presenterades vid en amerikansk diabeteskonferens, ADA, i juni i år. Nu är de publicerade i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.
Målet med studien var att undersöka om en framgångsrik behandlingsform för typ 2-diabetes, ursprungligen framforskad vid Lunds universitet*, även kan användas vid behandling av typ 1-diabetes, tidigare kallad barndiabetes.
Genom att hämma enzymet DPP-4, tillåts kroppens egna tarmhormon GLP-1 att verka på ett sätt som gör att blodsockret sänks. Intressant är att det kan ske med bevarat skydd också mot för lågt blodsocker.
– Vi undersökte 28 personer med typ 1-diabetes i Malmö. Under fyra veckor fick de en tablett med DPP-4-hämmare som tillägg till sin vanliga insulinbehandling. Vi såg att blodsockret sänktes och samtidigt blev det inte någon ökning av hypoglykemi dvs. känningar av för lågt blodsocker, säger Bo Ahrén, forskargruppsledare och professor i klinisk metabolism vid Lund universitet.
– Än återstår ytterligare studier innan det kommer att bli registrerat för användning av GLP-1-behandling vid typ 1-diabetes, men resultaten är lovande för den fortsatta utvecklingen, säger Bo Ahrén.
Publikation
Artikel: Vildagliptin Reduces Glucagon during Hyperglycemia and Sustains Glucagon Counterregulation during Hypoglycemia in Type 1 Diabetes
Publicerad i: The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, August 1, 2012 jc.2012-2332
Kontakt
Bo Ahrén, forskargruppschef, professor vid Lunds universitet tel: 0705-2220758
e-post: Bo.Ahren@med.lu.se
Bakgrund
Sedan 1980-talet har en forskargrupp vid Lunds universitet arbetat med utveckling av en ny behandlingsform för att sänka blodsockret hos personer med typ-2 diabetes. Behandlingsformen bygger på tarmhormonet GLP-1 och redan 1990 presenterade man vid en kongress att detta kunde bli en ny behandling. Ett problem har varit att GLP-1 bryts ned mycket snabbt i blodbanan och därför är mycket kortlivad. Orsaken till detta är ett enzym i kroppen som snabbt bryter ned GLP-1. Detta enzym heter DPP-4. Ett genombrott var därför när forskargruppen i Lund vid en kongress 2001 kunde redovisa att hämning av detta kroppsegna enzym ökar kroppens egen GLP-1 nivå vilket sänker blodsockret hos personer med typ 2-diabetes. Flera läkemedelsföretag har därefter utvecklat både GLP-1-liknande ämnen som inte bryts ned av DPP-4 (injektioner) och hämmare av DPP-4-enzymet (tabletter). Dessa båda koncept finns nu som alternativ vid blodsockersänkande behandling av typ 2-diabetes. Man räknar med att cirka 10 procent av alla personer med typ 2-diabetes i världen har denna behandling idag.
Övergången mellan Trias och Jura var en tidsperiod där halterna av koldioxid i atmosfären var höga. Tidsperioden präglades av massiva utdöenden av arter och miljöförstöring. När koldioxidhalterna är höga minskar växt transpirationen (det vatten som avdunstar från växterna genom små hål som kallas klyvöppningar) och mer vatten lämnas därmed kvar på jordytan. Detta kan i förlängningen orsaka en förändring av vattnets kretslopp. De sedimentanalyser som gjordes i studien tyder på att detta förlopp sammanföll med, och kan ha orsakat, en ökad erosion under övergången mellan Trias och Jura.
– Genom att studera vilka effekter en snabb ökning av koldioxidhalterna hade i dåtiden kan vi lära oss mer om vilka effekter vi kan förvänta oss av nutidens globala uppvärmning. Vi kan se hur miljöer och ekosystem ser ut både innan, under och efter en period med extremt höga halter av koldioxid och kan använda dessa kunskaper för att förstå vilka effekter vi kan tänkas möta i framtiden. Färskt vatten kan exempelvis bli mindre begränsat än vad som tidigare förutspåtts. Däremot kan översvämningar, erosion och förorening av vattendrag bli vanligare, säger Margret Steinthorsdottir vid Institutionen för geologiska vetenskaper på Stockholms universitet.
Resultatet har en betydande relevans för diskussionen om framtida effekter av den globala uppvärmningen. Idag, liksom för 200 miljoner år sedan, ökar halterna av koldioxid i atmosfären snabbt och tidigare studier har visat att växt transpirationen redan idag har minskat på grund av den globala uppvärmningen.
Margret Steinthorsdottir och hennes kollegor undersökte 91 växtfossil från flodslättssediment på östra Grönland som spänner över gränsen mellan Trias och Jura. Storleken och tätheten på växtfossilernas klyvöppningar mättes och sedan modellerades mängden vatten som frigjordes av forntida växters transpiration. Klyvöppningarnas storlek och täthet hade minskat över tid vilket visar att en starkt nedsatt växt transpiration skett under övergången från Trias till Jura.
Framgångsrika idrottare på elitnivå utvecklar egenskaper som borde garantera framgång i livet efter idrottskarriären. Den föreställningen kan vara felaktig visar ny forskning.
I en studie har en grupp före detta framgångsrika olympier från Sverige, Schweiz, USA och Australien djupintervjuats. Alla har deltagit i någon av de två närmast föregående olympiaderna, sommar-OS i Peking 2008 och vinter-OS i Vancouver 2010.
Vissa välutvecklade egenskaper hos idrottarna på elitidrottsnivån har visat sig mycket användbara i livet efteråt, som uthållighet och organisationsförmåga.
Andra utvecklade egenskaper, som underkastelse, perfektionism, konkurrenstänkande och självupptagenhet visar sig ofta däremot vara mer eller mindre oanvändbara i livet efter idrotten – i arbetet, studierna eller familjelivet.
– En del tidigare elitidrottare vittnar om att omställningen till livet efteråt i svårighetsgrad överträffar allt de upplevt under kanske tio år av både träning och tävling, säger Natalie Barker vid Göteborgs universitet, som lett forskningsprojektet.
Av studien framgår att de idrottare som kunde hålla någon form av avstånd till sin sport, eller som kunde reflektera kritiskt om sina erfarenheter, var mer benägna att utveckla en mer flexibel, mogen självbild.
– Andra strategier för att minska problemen efter karriären inkluderar medvetenhet om det oavsiktliga lärandet av vissa beteenden i idrottsmiljöerna, säger Natalie Barker.
Studien är gemensamt genomförd av forskare vid Göteborgs universitet och vid två universitet i Australien.
I studien, som är en så kallad fas-III-studie, ingick 717 personer med reumatoid artrit, kronisk ledgångsreumatism. De delades in i tre grupper, som antingen fick den nya substansen tofacitinib i hög eller låg dos, alternativt det redan godkända preparatet adalimumab, alternativt placebo. Adalimumab hör till de så kallade biologiska läkemedlen, en grupp av preparat där de första kom på marknaden i slutet av 1990-talet.
Efter sex månader hade patienterna som fick tofacitinib förbättrats mest i sin sjukdom, enligt de så kallade ACR20-kriterierna. De är en sammanvägd bedömning av patientens symtombild. Över 50 procent av dem som fick tofacitinib hade fått en symtomlindring, jämfört med 47 respektive 28 procent i adalimumab- och placebogrupperna.
– Den nya substansen tofacitinib har alltså visat en effektivitet som är jämförbar med de biologiska läkemedlen. Det är välkommet, för vi behöver fler effektiva läkemedel för att behandla reumatoid artrit, säger Ronald van Vollenhoven, professor i klinisk behandlingsforskning med särskild inriktning mot inflammationssjukdomar vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet.
Av studien framgick även att tofacitinib är förenat med risk för ett antal möjliga biverkningar. Bland dessa finns mag- och tarmbesvär, leverpåverkan, minskade vita och röda blodkroppar, förhöjt kolesterol, och ökad infektionskänslighet.
– Alla dessa är dock tämligen ovanliga och överlag har patienterna kunnat tåla behandlingen väl, säger Ronald van Vollenhoven.
I Sverige har uppskattningsvis 60 000 personer ledsjukdomen reumatoid artrit, RA, som ger smärta, svullnad och stelhet i lederna. På sikt innebär ofta sjukdomen ett påtagligt handikapp. När de biologiska läkemedlen kom på marknaden innebar de stora framsteg i behandlingen av RA, eftersom ungefär två tredjedelar av patienterna inte är tillräckligt hjälpta av äldre preparat.
– Men det är inte heller alla som svarar på behandling med de biologiska läkemedlen. De är dessutom mycket dyra och måste tas som infusioner eller injektioner. Framställningen av tofacitinib, som är ett traditionellt, kemiskt läkemedel, väntas bli billigare, och ger oss ytterligare ett preparat att ta till mot reumatoid artrit, säger Ronald van Vollenhoven.
I studien samarbetar kliniker från sju länder. Studien är finansierad av läkemedelsbolaget Pfizer, som har sökt tillstånd för att sälja tofacitinib i USA och Europa hos respektive läkemedelsmyndighet.
Publikation: ”Tofacitinib or Adalimumab versus Placebo in Rheumatoid Arthritis”, Ronald van Vollenhoven, Roy Fleischmann, Stanley Cohen, Eun Bong Lee, Juan A. García Meijide, Sylke Wagner, Sarka Forejtova, Samuel H. Zwillich, David Gruben, Tamas Koncz, Gene Wallenstein, Sriram Krishnaswami, John Bradley, Bethanie Wilkinson, New England Journal of Medicine, print issue 9 August 2012.
Kor och getter kan drabbas av elakartade lungsjukdomar som orsakas av närbesläktade bakterier, och utbrotten kan få förödande följder för fattiga boskapsskötare. En genetisk kartläggning av bakteriesläktet Mycoplasma visar nu att sjukdomarna har sitt ursprung i boskapsskötselns barndom. Hållandet av kor och getter i täta hjordar gav en vild bakterie goda förutsättningar för smittspridning och anpassning till olika djurslag. Forskningen har genomförts vid ILRI i Kenya i samarbete med forskare från bland annat SLU, och ska utnyttjas i forskning om vacciner.
Några av världens viktigaste bakteriesjukdomar hos boskap finns i släktet Mycoplasma, bland annat de arter som orsakar elakartad lungsjuka hos nötkreatur (CBPP) respektive getter (CCPP). Båda sjukdomarna orsakar betydande förluster, särskilt i Afrika och Asien, och de är ett ständigt hot för smittfria länder. Vid International Livestock Research Institute (ILRI) i Kenya används nu den senaste gentekniken i jakten på effektiva bekämpningsmetoder. I projektet medverkar Erik Bongcam-Rudloff från SLU och forskare från Tyskland, Schweiz och USA, med stöd från bland annat Sida.
Genom att undersöka arvsmassan hos mer än 100 bakteriestammar från tama och vilda djur, kunde forskarna konstruera ett evolutionshistoriskt släktträd – de genetiska skillnaderna mellan stammarna användes som mått på släktskap. Den gemensamma anfadern beräknas ha levt för ungefär 10 000 år sedan, vid samma tidpunkt då de första herdefolken började tämja boskap.
– När kor och getter hölls i täta hjordar tycks en vild bakterie ha fått goda förutsättningar för smittspridning och anpassning till olika djurslag, säger Erik Bongcam-Rudloff.
Ett tydligt tecken på att hållandet av kor och getter tillsammans har haft betydelse under Mycoplasma-arternas evolution fann forskarna när de studerade stammar från stenbockar samt vilda getter från Klippiga bergen. Hos dessa stammar fanns gener både från ko- och getspecialiserade arter.
Vid ILRI pågår nu ett forskningsprogram där analyser av bakteriernas arvsmassa används i studier av immunologi och utveckling av nya vacciner mot CBPP, som idag bedöms vara den ekonomiskt mest betydelsefulla sjukdomen hos afrikansk nötboskap.
Erik Bongcam-Rudloff, institutionen för husdjursgenetik, SLU, 018-67 21 21, erik.bongcam@slu.se .
Erik ansvarar för SLU-Global Bioinformatics Centre. Hans insatser i projektet var bioinformatiska analyser av gensekvenser och hjälp med att bygga upp ILRI:s bioinformatiska infrastruktur.
Läs mer
Originalartikeln:
The Origin of the ‘Mycoplasma mycoides Cluster’ Coincides with Domestication of Ruminants
Populärvetenskaplig artikel:
”Livestock Bacteria Are as Old as the Livestock They Kill”
Tidigare forskning har visat att många patienter som vårdas vid en intensivvårdsavdelning (IVA) kan ha påträngande minnen efter upplevelsen. Särskilt sårbara är personer som vårdats med respirator efter ett fysiskt trauma, till exempel en trafikolycka.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu gjort den första svenska studien i ämnet.
Forskaren Mona Ringdal och hennes kollegor har frågat drygt 40 patienter som intensivvårdats i respirator i Västra Götaland om deras hälsorelaterade livskvalitet och eventuella symtom på ångest och depression. Patienterna, som tillfrågades ett respektive fem år efter olyckan, hade alla svåra skador: mer än hälften intensivvårdades längre än en vecka, i många fall inkluderat flera dygn i respirator.
Resultaten visar att patienterna ännu fem år efter olyckan bar på påträngande minnen av intensivvården.
–Minnesupplevelsen från intensivvården är levande många år efter olyckan. Minnena av panik och ångest förstärktes över tid, och nästan hälften av patienterna mindes även smärta. För en tredjedel kvarstod starka minnen av vanföreställningar, drömmar och hallucinationer, säger Mona Ringdal, forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin:
–Men ett av de största problemen är att många saknar minnen från olika delar av intensivvården, vilket i sig skapar ångest, säger Mona Ringdal.
Forskarna undersökte också den egenrapporterade livskvaliteten ett respektive fem år efter olyckan. I bara två av frågornas åtta aspekter upplevde patienterna att livskvaliteten förbättrats.
–Majoriteten upplevde en förbättring i hur de klarade av att fysiskt och emotionellt fungera efter skadan. Men en fjärdedel av patienterna uppgav klara symtom på ångest, och lika många hade symtom på depression ett år efter skadan. Hos sju respektive fem av de 40 patienterna kvarstod symtom på ångest och depression även efter fem år, säger Mona Ringdal.
Forskarnas slutsats är att livskvaliteten bara marginellt förbättras en längre tid efter intensivvården för dessa svårt skadade patienter, och att en mindre grupp patienter fortfarande visade symptom på depression och ångest fem år efter olyckan.
Som ett resultat bör svårt skadade patienter följas upp under längre tid, gärna av de sjuksköterskor som vårdat dem i det akuta skedet eftersom de kan klarlägga och fylla i minnesluckorna från den kritiska sjukdomstiden.
Artikeln Memories from intensive care unit persist for several years — A longitudinal prospective multi-centre study publiceras i tidskriften Intensive and Critical Care Nursing.
Gassensorer är en sorts artificiell form av näsa som omvandlar en gas till en elektrisk signal. I Vinnovas utlysning ”Utmaningsdriven innovation etapp två, utveckling och integration” får KTH tillsammans med bland andra Aerocrine, SenseAir och Silex 10 miljoner kronor för att utveckla hållbara lösningar inom stora samhällsfrågor som hälsa och sjukvård och framtidens produktion. Projektet har sju samarbetspartners och en totalbudget på 30 miljoner kronor.
Tillsammans ska de utveckla hållbara produktionsformer och flexibla produktionssystem; system som kan tillgodose olika kundkrav och samtidigt möjliggöra högvolymstillverkning för masstillämpningar. KTH och avdelningen Industriell produktion leder arbetet med flexibla produktionsformer, så kallade utvecklingsbara produktionssystem, medan KTH och avdelningen Mikrosystemteknik står för utvecklingen av nästa generations miniatyriserade MEMS-baserade (MikroElektoMekaniska System) gassensorer.
För att få ner kostnaderna och öka produktionsvolymerna krävs helintegrerade sensorlösningar där alla funktioner ryms på ett chip och som är betydligt mindre än dagens centimeterstora sensorer. Chippen i fråga bör vara så små – ett par millimeter – att de ryms i till exempel en mobiltelefon.
– Om man får ned alla funktioner på ett och samma chip slipper man en massa monteringssteg och sensorerna kan tillverkas med så kallad batchteknik där de produceras parallellt. Denna tillverkningsteknik drar ner kostnaden avsevärt och möjliggör masstillämpningar som till exempel i mobiltelefoner, säger Niclas Roxhed, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik vid KTH och biträdande projektledare.
Sverige har redan i dag flera världsledande aktörer inom sensorteknik och system. Samarbete mellan dessa aktörer är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla sin ställning internationellt. Förutom sensortillverkaren SenseAir och Silex, som är kontraktstillverkare av MEMS finns en rad systemtillverkare med i konsortiet: Aerocrine (NO-sensorer i patientburna enheter för optimerad astmabehandling), Autoliv (sensorer för kontaktfria alkolås i bilar för en säkrare trafikmiljö), Hök Instruments (alkoholsensorer och koldioxidsensorer för akutvård), Maquet Critical Care (syrgassensorer för realtidsövervakning i livsuppehållande apparatur).
Projektet ”Så kan gassensorer bli framtidens mobila näsor” pågår fram till år 2014. Parterna måste medfinansiera sitt projekt med lika mycket pengar som de får.
Årligen dör 3.3 miljoner barn runt om i världen innan de uppnått en ålder av en månad, det vill säga under nyföddhetsperioden. Detta motsvarar mer än 9,000 barn på en dag och 350-400 barn varje timme. Dödsfallen som bidrar till dessa skrämmande siffror sker nästan uteslutande (98 procent) i låg- och medelinkomstländer trots att det finns enkla, billiga och effektiva metoder som skulle kunna förhindra mer än 70 procent av dessa dödsfall. Exempel på sådana metoder är att amma barn från födseln, se till så de håller sig varma och att det finns utbildad hälsopersonal till hands vid och efter förlossningar. Globalt sett så tillämpas inte sådana rutiner överallt, det finns alltså ett glapp mellan befintlig kunskap och vad som i praktiken används i vården och ute i samhället.
Leif Eriksson har skrivit sitt avhandlingsarbete inom ramen för en omfattande studie i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam som utvärderade effekten av att på kommunnivå ha en grupp av nyckelpersoner som med stöd av en faciliterare arbetat med att förbättra vård och resultat i omhändertagandet av nyfödda barn. Grupperna, som komponerats av forskningsprojektet, bestod av fyra lokala politiker eller representanter från olika organisationer och fyra personer från sjukvården i kommunen. Faciliterarens roll har varit att stimulera gruppen till att hitta lokala problem runt nyföddas situation och vården av nyfödda och att identifiera sätt att lösa dessa problem på.
Studien jämförde 44 kommuner som hade sådana arbetsgrupper och faciliterare med 46 kommuner utan detta stöd. Under studiens tredje år var dödligheten i nyföddhetsperioden i kommuner med arbetsgrupper och faciliterare 46 procent lägre än i kommuner utan detta stöd (dödlighet 12/1000 levande födda i interventionskommuner, 21/1000 i kontrollområden).
– Resultaten understryker vad tidigare forskning visat, att insatser av en faciliterare kan vara en lovande strategi för att åstadkomma förändring, säger Leif Eriksson.
Leif Erikssons avhandlingsarbete pekar på att det fanns brister rörande användningen av etablerad kunskap i vården av nyfödda barn i Quang Ninh men att det fanns önskemål om förändring. Vidare visar hans studier att det var möjligt att lokalt rekrytera kvinnor från en nationell kvinnoorganisation till rollen som faciliterare. Likaså att etableringen av lokala nyckelpersoner i grupper med ett bestämt uppdrag var en uppskattad och framgångsrik strategi för att åstadkomma förändring. Denna strategi är relativt billig och trots att det fanns påtagliga hinder för att den skulle fungera optimalt så genererade den en betydande sänkning av antal dödsfall bland nyfödda. Strategin har stor potential att användas i större skala.
För mer information, kontakta Leif Eriksson, tel: 070-2854540, e-post: leif.eriksson@kbh.uu.se
Avhandlingen försvaras den 24 augusti.
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den
