– Grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden hittar en kompensatorisk strategi. Inte sällan består den av en universitetsutbildning.

Det säger Susanne Urban, migrationsforskare vid REMESO, Linköpings universitet. Hon har i en stor registerstudie undersökt utbildningsnivån hos barn till invandrade föräldrar. Studiematerialet består av närmare 290 000 barn som gick ut grundskolan åren 1990-1992. I en stor databas, som hålls av Statistiska Centralbyrån, har hon följt upp vilka av dem som har en universitetsexamen fjorton år senare, åren 2004-2006

Generellt gäller att barn oftare skaffar sig en högskoleutbildning jämfört med sina föräldrar, även barn med svenskfödda föräldrar. Men tendensen är ännu starkare bland barn till invandrade föräldrar, särskilt från vissa regioner. De som sticker ut är Iran, Spanien, Grekland, före detta Jugoslavien och Asien.

För svenskfödda föräldrar gäller: 35 procent av dem har en universitetsutbildning, och 46 procent av deras barn. Motsvarande siffror för föräldrar födda i Iran är 38 respektive 56 procent och för Grekland 12 respektive 39 procent.

Susanne Urban studerade också sambandet mellan barnens utbildningsnivå och föräldrarnas diskriminering. Den senare mätte hon genom att jämföra den högst utbildade förälderns lön med medianlönen för personer med samma utbildningsnivå och kön. Ju lägre lön, i förhållande till genomsnittet, desto högre grad av diskriminering.

Generellt har utlandsfödda lägre löner jämfört med infödda om hänsyn tas till kön, ålder, nivå och typ av utbildning. Slutsatsen i den nu aktuella studien blir att barn till invandrade föräldrar som diskrimineras på arbetsmarknaden tenderar att satsa ännu mer på en högre utbildning.

– Andra faktorer påverkar förstås också, till exempel det omgivande samhällets normer och förväntningar i grund- och gymnasieskolan. Men vi kan konstatera att universitetsutbildning verkar användas som en kompensatorisk strategi för barn till invandrade föräldrar, särskilt i de grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.

Resultaten av studien har presenterats i en artikel, publicerad i International Migration Review: University education as a compensation strategy among second generation immigrants  
För mer information om migration, etnicitet och samhälle:
http://www.isv.liu.se/remeso?l=sv

Det är ingen nyhet att vi bedömer människor utifrån våra förutfattade meningar. Särskilt ofta tar vi hjälp av stereotyperna när det gäller människor från andra länder.

– Visst kan det ibland ligga ett korn av sanning bakom stereotyperna men de ger förstås ingen bra precision i det enskilda fallet, säger Rickard Carlsson som nyligen lagt fram sin avhandling i psykologi.

Där visar han att våra bedömningar av andra faktiskt är något mer komplexa än vad man tidigare utgått från. I en studie lät han en försöksgrupp på 80 personer bedöma grekers och tyskars fiktiva CV:n. Försökspersonerna antog att grekerna skulle klara uppgifter som rörde den empatiska förmågan bäst, medan tyskarna antogs vara bättre på att klara uppgifter som ställer krav på den kognitiva förmågan. I förlängningen skulle det kunna innebära att en grek och en tysk kan ha samma chans att få ett jobb ­ men på olika grunder.

Grekens förmodade sociala förmåga uppväger att han antas vara mindre kompetent än tysken. På samma sätt uppväger tyskens förmodade effektivitet och intelligens arbetsgivarens farhåga att han eller hon ska vara mindre kul att ha på personalfesten och i fikarummet. Det finns alltså väl definierade fördomar i vår uppfattning om greker och tyskar. Mest fördomar finns dock mot människor med arabiska namn. Dessa måste slåss mot att såväl deras sociala förmåga som deras kompetens nedvärderas i en svensk omgivning.

– Som jobbsökande är det bra att ha koll på hur man uppfattas för att kunna kompensera mot fördomar, säger  Rickard Carlsson.  

Men lika viktigt är det för arbetsgivare och personal att ha koll på sina fördomar menar han. Det är dyrt att gå miste om bra arbetskraft och långt ifrån alla utlysta jobb får hundratals ansökningar som arbetsgivaren kan välja mellan.

För att testa sina resultat svarade Rickard Carlsson och hans forskargrupp på över 5500 platsannonser. Det visade sig bland annat att de fiktiva personerna med svenska namn hade 50 procents större chans att komma på intervju än de med utländskt namn.

– En kall, kylig ”Erik” som dessutom framstår som lite lat, hade samma chans att gå förbi den första gallringen som en varm och ytterst ambitiös ”Hassan”, berättar Rickard Carlsson.
Men finns det då något sätt att undgå diskriminering på arbetsmarknaden?
Standardiserade test för att bedöma personlighet och kompetens är att föredra framför personliga brev, säger Carlsson.

En bra början är att arbetsgivare slutar att använda sig av ”magkänslan” när de gör sina bedömningar. Den ger sällan bra vägledning och alla har ju rätt att bli behandlade som individer menar han.

Det empiriska materialet består av två studier som handlar om att finna lämpliga åtgärder för elever som har det svårt med sin läsning. Deltagarna i studierna går i grundskolans tidigare år. I studierna ingår datorbaserade träningsmetoder med komponenter som enligt tidigare forskning visat sig vara viktiga vid läsning. I avhandlingen jämförs vilka effekter olika åtgärder har på elevernas läsförmåga både på kort- och lång sikt.

Ett viktigt resultat från avhandlingen är att kombinerad träning visade sig vara effektiv både på kort sikt och på lång sikt. I avhandlingens ena studie visar resultaten att en intervention som kombinerar fonologisk träning med läsförståelseträning är signifikant mer effektiv än ordinarie specialundervisning, men också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig. De positiva resultaten från gruppen som fick den kombinerade träningen förstärks av att det i den gruppen inte återfinns lika många elever som efter avslutad intervention fortfarande är i behov av specialundervisning i svenska.

Avhandlingen “The use of interventions for promoting reading devolpment among struggling readers” kan beställas från lupress@lnu.se.

Sedan 2010 ökar sjukskrivningarna åter i Sverige. Som ett led i ansträngningarna att få ned de extremt höga sjukskrivningstalen i början på 2000-talet utarbetade Socialstyrelsen en vägledning till Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. I detta försäkringsmedicinska beslutsstöd som togs i bruk 2008 ställs högre kvalitetskrav på läkarintygen.
Sjukgymnasten och doktoranden Emma Nilsing Strid har granskat samtliga nya läkarintyg och förlängningar som inkom till Försäkringskassan i Östergötland under två veckor 2007 och fyra veckor 2009, nära 2 500 stycken.

Hon har tittat på diagnoser, ålder, kön, sjukskrivningarnas längd och vilka åtgärder som rekommenderats för återgång till arbete. Resultatet är att det skett en viss förbättring.
– Men även efter att de nya riktlinjerna införts beskriver läkarna i första hand patientens symtom. Bara i vart tredje fall tar man upp hur sjukdomen eller skadan begränsar patientens aktiviteter, säger Emma Nilsing Strid.

Saknade övre gräns
Fram till 2008 var Sverige det enda land i västvärlden som saknade en övre gräns för sjukskrivningens längd (nu 550 dagar). Försäkringskassan ifrågasatte sällan läkarintygen. Enligt de nya reglerna ska myndigheten idag göra en bedömning baserad på information i läkarintyget om sjukdomen och hur den leder till en aktivitetsbegränsning – detta i relation till patientens arbetsuppgifter eller andra arbeten. Sådana aktivitetsbegränsningar beskrivs endast i en tredjedel av de fall som ganskats i studien.

De vanligaste diagnoserna är sjukdomar/skador i muskler och skelett (cirka 30 procent) och psykisk ohälsa (cirka 20 procent).

En annan studie i avhandlingen bygger på intervjuer med personal på tre vårdcentraler i Östergötland. De ger en bild av en sjukskrivningsprocess som försvåras av ökade krav och bristande samverkan inom primärvården men också med Försäkringskassan, arbetsgivare och företagshälsovård.

• Läkarna upplevde en rollkonflikt mellan att vara patientens vårdgivare och medicinsk sakkunnig till Försäkringskassa och arbetsgivare, där man i första hand såg sig som patientens ”advokat”.
• Arbetsförmåga och behov av sjukskrivning upplevdes svårt att bedöma, framför allt vid muskuloskeletal smärta och psykisk ohälsa. Sjukgymnasternas och arbetsterapeuternas rehabiliteringskompetens användes inte.
• Strategier för att identifiera riskfaktorer för långtidssjukskrivning, agera tidigt och matcha behandlingar till patientens behov var inte implementerade. Bristfällig samverkan och information om hur en sjukdom begränsar aktiviteten i relation till arbetet kan få konsekvenser för hur patientens rätt till sjukpenning och åtgärder för återgång till arbete bedöms.

Avhandling: The sick leave process – sick leave guidelines, sickness certificates, and experiences of professionals

Han utgår från en socioekonomisk och en sociokulturell åsiktsdimension. Den första är den etablerade vänster- högerskalan, där vänstern är mer positiv till offentlig verksamhet medan högern föredrar marknadslösningar och mindre ekonomisk omfördelning.

Den andra dimensionen rör sig mellan liberala och konservativa åsikter gällande individuell frihet och vilka livsval som kan anses vara acceptabla. Det handlar alltså om kulturella och moraliska aspekter där konservativa är mer restriktiva och likriktade medan liberala är mer tillåtande.

– Traditionellt klassröstande är röstande som sker på grund av socioekonomiska åsikter där arbetare röstar vänster medan medelklassen röstar höger. Samtidigt ses en viss uppluckring. Arbetare som har mer ekonomiska än kulturella resurser tenderar att luta mer åt höger. På motsvarande sätt söker sig delar av medelklassen, vars kulturella resurser väger tyngre än de ekonomiska, åt vänster, säger Jan-Magnus Enelo.
 
Sociokultur styr mer än socioekonomi
Men om det är ens socioekonomiska åsikter som i huvudsak styr vilket block man röstar på, så är det sociokulturella åsikter som styr vilket parti inom blocken man väljer. Inom vänsterblocket föredrar de sociokulturellt liberala Vänsterpartiet eller Miljöpartiet och inom högerblocket väljer de Folkpartiet eller Centerpartiet. På motsvarande sätt väljer de konservativa Socialdemokraterna i vänsterblocket och Moderaterna eller Kristdemokraterna i högerblocket.

– Bland de sociokulturellt konservativa framträder det skillnader mellan två strömningar, en moralisk och en kulturell. Moralkonservatism handlar om fokus på kristna värderingar, kärnfamilj och att stänga homosexuella ute. Bland moralkonservativa föredras Kristdemokraterna. För kulturkonservativa handlar det mer om att slå vakt om tanken på en nationell kultur och det tar sig uttryck i önskningar om färre flyktingar, svenska värderingar och hårdare straff. Här är det Moderaterna och Sverigedemokraterna som föredras.

Inte bara klass längre
Klass har inte förlorat sin betydelse för vilka partisympatier man har, men Jan-Magnus Enelo menar att vi framöver kanske får vänja oss vid att traditionell klasspolitik kompletteras med en ny typ av sociokulturell klasspolitik.  Inom denna nya klasspolitik är det viktiga inte längre ekonomi och behov utan vilka som förtjänar stöd av det offentliga.

– Det är en klasspolitik där arbetare röstar till höger och den övre medelklassen rör sig vänster ut. Det här har också sin förklaring i att partierna blivit sämre på att beskriva politiken i ekonomiska termer. Det har skapat utrymme för nya partier på den politiska arenan.

I stället för att förklara arbetares livssituation i ekonomiska termer är det i sociokulturella termer som en ny klasspolitik tar form. Här kan det exempelvis handla om att beskriva en konflikt mellan dem som arbetar och dem som står utanför arbetsmarknaden som en moralisk eller kulturell konflikt. Från motsatt håll kan vi se att politiska företrädare drar moraliska gränser mot delar av arbetarklassen på grund av dessas kulturkonservativa och främlingsfientliga värderingar.

– Svensk samhällsbyggnadsforskning håller hög vetenskaplig kvalitet och täcker i stort sett alla delar inom området. Forskarna har varit framgångsrika med att engagera slutanvändare och intressegrupper i forskningen och att sprida resultaten till dessa grupper, säger Henrik Stang, ordförande i panelen som utvärderat forskningen.

Forskningen utförs på flera universitet och skulle vinna på att koordineras både på nationell nivå och mellan universiteten som täcker liknande områden. Tyngdpunkten ligger på kärnämnena bygg och planering och den strategiska styrningen inom dessa områden har varit tydlig. Däremot behövs det styrning som främjar tvärvetenskaplig forskning menar panelen.

Panelen anser vidare att forskningen håller hög kvalitet inom bygg och infrastruktur och att vissa avgränsade områden inom samhällsplanering håller en hög internationell kvalitet men att det internationella samarbetet behöver öka för att hela forskningsområdet ska uppnå en högre internationell standard.

Utvärderingspanelen har bestått av nio forskare och experter och har letts av professor Henrik Stang på Danmarks Tekniske Universitet.

Bakgrund
2012 fick Formas i uppdrag av regeringen att genomföra en analys och inventering samt en utvärdering av kvalitet och relevans av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet.

Här kan du läsa Formas analys och inventering
Här kan du läsa Formas utvärdering i sin helhet.

Arter försvinner från jordens yta i en rasande takt. Artutdöendet går 1000 gånger snabbare än det borde göra och det är framförallt mänsklig aktivitet som ligger bakom artförlusterna.

Sofia Berg är doktorand vid Högskolan i Skövde och Linköpings universitet. I sin doktorsavhandling använder hon matematiska metoder för att simulera vad som händer i en miljö när en art dör ut. Förenklat uttryckt: Om torsken i östersjön dör ut, vad händer då med strömmingen?

– Min doktorsavhandling bidrar framförallt med en metod för att genomföra den här typen av analyser. Själva metoden är bäst på att härma marina eller akvatiska ekosystem, förklarar Sofia Berg.

Ovanliga men viktiga
I havet kan det vara färre fiskar av en viss art därför att människor har påverkat havsmiljön. En viss fiskart kan också förekomma i få exemplar för att det helt enkelt bara ska vara på det sättet. När det gäller dessa ovanliga arter har Sofia Berg gjort intressanta upptäckter.

– Våra simuleringar visar att de ovanliga arterna är viktiga för balansen. Om en ovanlig art dör ut påverkas hela ekosystemet mer än om en vanlig art dör ut, säger Sofia Berg.

Sofia Berg använder ett exempel för att förklara varför de ovanliga arterna är viktiga:

– Får du problem med bladlöss i ett växthus går det att sätta in olika parasitsteklar som äter upp bladlössen. Men efter ett tag börjar även steklarna minska i antal, de har ätit upp sin egen mat. Det innebär dock inte att de ovanliga steklarna har blivit oviktiga. Även om steklarna är få håller de fortfarande bladlössen i schack. Stekeln blir ovanlig därför att den är ovanligt bra på att äta bladlöss.

Ny algoritm
Att i fält studera många arter som tillsammans bildar det forskare kallar näringsvävar är svårt. I en hel näringsväv pågår så många processer samtidigt att sambandet mellan arterna inte går att se på ett tydligt sätt.

– I våra simuleringar har vi därför använt oss av en egen algoritm som vi kallar Assembly. Den gör det möjligt att studera väldigt komplexa och verkliga näringsvävar, avslutar Sofia Berg.

Avhandlingen: Community robustness Analysis, Theoretical approches to identifying keystone structures in ecological communities

– Så här fungerar Metaphone: Användaren har en boll av vax i handen som kommunicerar trådlöst med Metaphone. Bollen samlar via biosensorer in biodata, som hjärtrytm, kroppsrörelser och hudkonduktans. Metaphone ritar sedan en bild utifrån detta, säger Vygandas Simbelis, forskare vid avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign på KTH.

Biodatat, som hudkonduktans, är alltså parametrar som beskriver fysiologiska reaktioner. Om det händer något som en person tycker är speciellt överraskande, roligt eller skrämmande så kommer det att fångas upp av biosensorerna. Upplevda känslor omvandlas alltså till konst.

– Vi använder oss av fem färger. Grön, blå och svart speglar upphetsning, det som på engelska heter arousal. Gult och rött är kopplade till hjärtfrekvens, säger Vygandas Simbelis.

Han fortsätter med att berätta att Metaphone är ett konstnärligt forskningsprojekt, och att han utför konstnärlig forskning i en teknisk miljö. Skillnaden mot det arbete som utförs vid konstskolor är att där finns det större möjlighet till improvisation medan det på ett tekniskt universitet är mer kontrollerad forskning.

– Det är själva interaktionen som är en av de viktigaste faktorerna med Metaphone. Att ta reda på varför folk vill använda Metaphone. Utröna hur människor kan dela med sig av sin inre värld till andra, hur de gör det och hur människor själv kan betrakta sitt inre, säger Vygandas Simbelis.

Han lägger till att han och KTH-forskarkollegan Anders Lundström på en utställning på Digital Art Center i Kista norr om Stockholm för några veckor sedan lade till en dimension till: Ljud. Genom att använda ljud, det vill säga att det biosensorna plockas upp avges som något hörbart, bildas ytterligare en interaktionsloop vid sidan av det visuella och där personen som använder Metaphone kan påverkas av den samma.

Vygandas Simbelis tror att användandet av biodata har en given plats i morgondagens eletronik och maskiner. Frågan han jobbar med är hur det ska gå till.

– Det här är en självklart del av framtida, så kallade artefakter. Alltså själva principen, att dela med sig av biodata. Jag gör ingen skillnad på prylar. Det spelar ingen roll om det handlar om stora maskiner eller små smartphones. Interaktionen finns där, säger Vygandas Simbelis.

Samma sak gäller kommunikationen, både mellan maskin och människa och människor emellan. Det för tankarna till dagens flitiga användande av sociala medier. Vill människor verkligen visa upp sig på det här sättet?

– Nästa steg i forskningsprojektet är användarstudier. Jag söker bland annat ta reda på hur människor känner inför att bli ihopkopplade med denna maskin, samt hur de känner inför att dela med sig av sina känslor, säger Vygandas Simbelis.

En sak är i alla fall säker. Det finns ett antal människor som är beredda att låta Metaphone måla tavlor av deras känslor. Tavlor som de sedan kommer att vilja hänga upp någonstans, och på det sättet dela med sig av sina känslor.