Många sjukdomsframkallande bakterier använder hårliknande utskott, pili och curli, både för att kunna haka tag i varandra och för att lättare fastna på värdorganismens celler och lyckas infektera dem. Traditionell antibiotikabehandling, till exempel penicilliner och sulfa, dödar bakterierna eller hindrar dem från att växa.

Nackdelen med det angreppssättet är att bakterierna successivt utvecklar motståndskraft mot läkemedlet.
Christoffer Bengtsson och hans kollegor i professor Fredrik Almqvists forskargrupp har därför riktat in sin forskning på att avväpna bakterierna i stället för att döda dem, så att de tappar förmåga att binda till cellerna. Då utvecklas resistens inte lika snabbt.

I sitt doktorandprojekt har Christoffer Bengtsson jobbat med att vidareutveckla en typ av substanser, bicykliska 2-pyridoner. Dessa har visat sig kunna avväpna E.coli-bakterier som orsakar urinvägsinfektioner. Substanserna slår ut bakteriernas förmåga att bygga upp de hårliknande utskotten, de gör dem helt enkelt ”skalliga”.

Avhandlingsarbetet har handlat om att förenkla och förbättra framställningen av de antibakteriella substanserna, för att snabbare och mer effektivt kunna byta ut och addera komponenter.

– Vi hakar på olika grupper av små kemiska föreningar för att substanserna ska få bättre aktivitet. Det ska gå att använda mindre mängd av substanserna, men ändå få samma verkan, säger Christoffer Bengtsson. Förhoppningen är att dessa förändringar ska leda till förbättrade antibakteriella egenskaper, vilket vi har sett exempel på redan.

Projektet är fortfarande på forskningsstadiet, men bidrar med viktiga pusselbitar i jakten på nya läkemedel som kan ersätta dagens antibiotika.

Christoffer Bengtsson är född och uppvuxen i Ullared, Hallands län och har en masterexamen i kemi med inriktning på organisk kemi från Umeå universitet. Forskningen har utförts på kemiska institutionen, Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på: Synthesis of substituted Ring-Fused 2-Pyridones and applications in chemical biology.

– Min forskning handlar om att använda en ny sorts råvara för biogasproduktion som man inte använder sig av idag i någon större utsträckning, nämligen cellulosarika material. Detta är för att samhället i framtiden ska kunna producera mer biogas. Material rikt på cellulosa finns i t.ex. halm, trä och skogsrester. Dessa material är svårnedbrytbara och kräver en förbehandling innan de kan rötas till biogas.

Anna Teghammar har bl.a. tittat på olika förbehandlingsmetoder, samt hur man optimalt kan röta dessa råvaror tillsammans med andra material. Genom att omvandla de cellulosarika materialen till biogas kommer man att kunna producera mer biogas än vad som görs idag och därmed producera mer förnyelsebar energi.

– Det har varit intressant och känts meningsfullt att jobba med ett så viktigt ämne som att förbättra förutsättningarna för ökad produktion av förnyelsebar energi. Genom att göra det, kan jag dra mitt lilla strå till stacken för en bättre värld, säger Anna Teghammar.

Länk till artikel: Biogas Production from Lignocelluloses: Pretreatment, Substrate Characterization, Co-digestion, and Economic Evaluation.

Syftet med avhandlingen var att beskriva gymnasieungdomars fysiska aktivitetsvanor och självskattade hälsa samt att undersöka huruvida ett fysiskt aktivitetsprogram för fysiskt inaktiva gymnasieflickor kan påverka träningsfrekvens och fysisk självkänsla. 

Avhandlingen består av två delar. Den första delen baseras på en undersökning där 1090 gymnasieungdomar har besvarat ett frågeformulär om hälsa och fysisk aktivitet. En majoritet av gymnasieungdomarna rapporterade ”ganska bra” eller ”mycket bra” självskattad hälsa och drygt hälften av gymnasieungdomarna rapporterade att de var fysiskt aktiva inom någon typ av idrott. Ett samband mellan fysisk aktivitet och självskattad hälsa kunde ses på så sätt att de fysiskt aktiva gymnasieungdomarna rapporterade bättre självskattad hälsa än de fysiskt inaktiva.

Flickorna i de praktiska gymnasieprogrammen uppgav sämre självskattad hälsa och var mindre fysiskt aktiva jämfört med gymnasieungdomarna i de teoretiska programmen och ungdomar med utländsk bakgrund skattade sin hälsa sämre samt var mindre fysiskt aktiva jämfört med de med svensk bakgrund.

I den andra delen i avhandlingen redovisas ett praktiskt fall där drygt 100 fysiskt inaktiva gymnasieflickor delades in i två grupper; en träningsgrupp där flickorna tränade minst en gång per vecka under sex månader och en kontrollgrupp. Efter träningsperioden uppvisade flickorna i träningsgruppen ökad fysisk kapacitet, förbättrad självskattad hälsa samt förbättrad upplevd fysisk självkänsla. Dessa positiva förändringar sågs kvarstå även vid ett års uppföljning. 

– Lättillgänglig, enkel och billig träning med stort utbud och flera olika valmöjligheter var faktorer som många uppgav påverka träningsmotivationen. Det är en stor utmaning för samhället och idrottsrörelsen att möta dessa ungdomars framtida behov, säger Yvonne Kahlinsjukgymnast, leg. sjukgymnast och högskoleadjunkt på sektionen för sjukgymnastik på Karolinska Institutet i Stockhol.

Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.

– Jag tycker att det här borde vara en väckarklocka för alla som är rädda om hälsan, i det här fallet den emotionella hälsan. Det är väldigt många som tänker på sin hälsa när det gäller mat och motion men kanske inte inser att också sömnen är viktig.
För den fysiska återhämtningen har sömnen stor betydelse och särskilt den första, djupare delen av sömnen. Men också den andra delen har betydelse och det är mycket som tyder på att det särskilt gäller den psykiska hälsan.

Formbar hjärna
Avhandlingen studerar särskilt sömnstörningar och känslor hos yngre personer. Forskningen visar att sömnstörningar i ungdomen ger emotionella problem senare, men inte exakt varför det är så. Nanette Danielsson menar att det kan finnas ett samband mellan att när hjärnan fortfarande är yngre och formbar, kan den påverkas om man inte får tillräckligt med sömn.

– När man är ung, skapar man rutiner, som man tar med sig upp i åldrarna. Jag har också funnit att de som inte sover tillräckligt löper en ökad risk att känna det som kallas katastrofisk oro. Det innebär att man inbillar sig att negativa saker ska hända. Det kan leda till en process med ständiga tankar som. ”Hon kommer aldrig att prata med mig igen”, ”Jag kommer att kugga tentan”, ”Det är omöjligt för mig att förstå min skolarbete”, ”De kommer inte att kontakta mig för den här tjänsten”, ”Jag kommer inte att vinna, varför ska jag ens prova”. Inbillade problem kan växa till verkliga bekymmer.

Det som överraskade mest i studien var den lilla skillnaden i negativa känslor mellan dem som sov lite och mycket. En grupp unga vuxna fick tillbringa fem timmar per natt i sängen medan kontrollgruppen fick sova i åtta timmar.

Den positiva känslan
– Den stora, signifikanta skillnaden var att gruppen med störd sömn uppgav så mycket färre positiva känslor än kontrollgruppen, skillnaderna mellan positiva känslor var mycket större mellan grupperna än skillnaden i negativa känslor. De enda negativa känslor, som gruppen med störd sömn skattade högre än kontrollgruppen var avsky, irritation och fientlighet.

Resultatet är intressant på så sätt att människor med depression har en sämre förmåga att känna och uppleva positiva känslor, det är en del av diagnosen för depression. Störd sömn i ungdomen kan vara en markör för föräldrar, läkare och psykologer att det kan finnas problem, som individen kan få hjälp med som en viktig del av välbefinnandet.

– Ungefär 25 procent av den vuxna befolkningen upplever att de har sömnproblem och man kan säga att en del av problemen är självförvållade genom att man valt en viss livsstil. Men därför är det också viktigt att ge upplysning om hur viktig en god sömn är för den mentala hälsan och att grundlägga goda sömnvanor i ungdomen.

Elfordonsprojektet Green Charge går nu från ord till konkret handling. Fem nya miljoner från Energimyndigheten har satt grundfinansieringen. Två exempel på vad som nu görs är att hjälpa kommuner att övergå till elbilar samt samarbeta med andra aktörer.

Nu när grundfinansieringen är klar tar ett mer konkret arbete vid för elfordonsprojektet Green Charge. Ett exempel är att bistå de deltagande kommunerna i övergången till elbilar. Ronneby kommun, vilken var den första kommunen att gå med i projektet, får nu hjälp att utveckla sitt elbilssystem – att få upp laddstolpar, att inrätta IT-stöd och att köpa elbilar.

Läs mer om projektet Green Charge här.

Fluglarver kan omvandla latrinavfall till djurfoder, visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Larver av den svarta soldatflugan, som användes i studien, blir till en utmärkt proteinkälla i djurfoder samtidigt som volymen av det behandlade avfallet minskar drastiskt. Larvbehandlingen av avfallet minskar också risken för bland annat salmonellasmitta.

Otillräcklig och bristande sanitet och avfallshantering kan leda till spridning av diarrésjukdomar. En bidragande orsak till den otillräckliga avfallshanteringen i många låginkomstländer är avsaknaden av ekonomiska incitament för parterna i avfallshanteringskedjan. Den organiska delen av avfallet har hög koncentration av värdefull växtnäring och skulle med fördel kunna återanvändas i jordbruket som gödning men också som djurfoder.

Larver av den svarta soldatflugan Hermetia illucens L. (Diptera: Stratiomyidae) användes i studien, som utförts av bl a SLU-forskarna Björn Vinnerås och Cecilia Lalander. Larverna utgör en utmärkt proteinkälla i djurfoder, samtidigt som volymen för det behandlade materialet avsevärt minskar i och med larvernas konsumtion. Larverna kryper ut ur materialet i det sista larvstadiet, för att hitta ett torrt och mörkt ställe att förpuppas på och är således självskördande.
I denna studie studerades effekten av den svarta soldatflugans larver på koncentrationen av sjukdomsalstrande mikroorganismer i mänsklig avföring.

Det konstaterades att salmonellabakterier minskade med 99,99%, alltså nästan helt efter åtta dagars behandling. De övriga organismerna som studerades påverkades inte av larvbehandlingen. Mängden avfall minskade drastiskt i behandlingen, med runt 70 procent jämfört med cirka 30 procent i den obehandlade kontrollen.

Behandling med larver av den svarta soldatflugan minskar risken för överföring av sjukdomar i jordbruket, då salmonellabakterien är zoonotisk och kan ge betydande problem på en gård där den kan infektera såväl människa som gris, ko och fågel. Samtidigt genereras ett högvärdigt djurfoder jämförbart med det omdiskuterade fiskmjölket som används i stor utsträckning i dag. De genererade fraktionerna i denna insektsbaserade behandling är följaktligen ett ekonomiskt incitament som skulle kunna bidra till ett bättre fungerande och mer hållbar avfallshantering i så väl låg- som höginkomstsländer.

Studien har finansierats av Utrikesdepartementet som en del av det särskilda anslaget om global livsmedelsförsörjning.

Artikel publicerad i Science of the Total Environment: Faecal sludge management with the larvae of the black soldier fly (Hermetia illucens) — From a hygiene aspect.

Science publishes the article at their ScienceExpress website, which facilitates rapid publication of select studies.

”This study is a breakthrough for our research group after years of work. When we reduce the production of the enzyme in mice, the development of all the clinical symptoms of progeria is reduced or blocked. We have also studied cultured cells from children with progeria, and can see that when the enzyme is inhibited, the growth of the cells increases by the same mechanism as in mouse cells,” says Professor Martin Bergö, a research director at the Sahlgrenska Cancer Center.

Progeria is a rare genetic childhood disorder characterized by the appearance of accelerated aging. The classical form of progeria, called Hutchinson-Gilford Progeria Syndrome (HGPS), is caused by a spontaneous mutation, which means that it is not inherited from the parents. Children with HGPS usually die in their teenage years from myocardial infarction and stroke.

The progeria mutation occurs in the protein prelamin A and causes it to accumulate in an inappropriate form in the membrane surrounding the nucleus. The target enzyme, called ICMT, attaches a small chemical group to one end of prelamin A. Blocking ICMT, therefore, prevents the attachment of the chemical group to prelamin A and significantly reduced the ability of the mutant protein to induce progeria.

“We are collaborating with a group in Singapore that has developed candidate ICMT inhibitor drugs and we will now test them on mice with progeria. Because the drugs have not yet been tested in humans, it will be a few years before we know whether these drugs will be appropriate for the treatment of progeria,” Martin Bergö explains.

Although there are only a few hundred children in the world with progeria, the disease, children, and research have attracted a great deal of attention.

“The reason is obvious: the resemblance between progeria patients and normally-aged individuals is striking and it is tempting to speculate that progeria is a window into our normal aging process. The children develop osteoporosis, myocardial infarction, stroke, and muscle weakness. They display poor growth and lose their hair, but interestingly, they do not develop dementia or cancer,” says Martin Bergö, who is also studying the impact of inhibiting ICMT on the normal aging process in mice.

Read the article Targeting Isoprenylcysteine Methylation Improves Disease Phenotypes in a Mouse Model of Accelerated Aging.

Tidskriften Science expresspublicerar den vetenskapliga artikeln för att rönen ska bli kända snabbare.

– Det är ett stort genombrott efter många års arbete för vår forskargrupp. När vi hämmar enzymet förhindras utvecklingen av alla kliniska symtom hos mössen, och vi har också studerat odlade celler från barn med progeria och sett att tillväxten normaliserades när enzymet hämmades, säger Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och forskningsledare vid Sahlgrenska Cancer Center.

Progeria är en ovanlig, dödlig sjukdom hos barn som gör att de verkar åldras i förtid. Barnen dör i genomsnitt vid 13 års ålder av hjärtinfarkt, stroke eller annan hjärtkärlsjukdom.

Progeria orsakas av en genetisk mutation som leder till att proteinet prelamin A inte fungerar som det ska. Prelamin A är viktigt för stabiliteten hos membranet som omger cellkärnan.

Det enzym som forskargruppen identifierat som en måltavla för behandling av progeria kallas ICMT, och har till uppgift att förändra prelamin A.

– Vi samarbetar med en forskargrupp i Singapore som har tagit fram två läkemedelskandidater som vi nu ska testa på möss med progeria. Eftersom läkemedlen inte testats på människor ännu kommer det att ta några år innan vi kanske har ett godkänt läkemedel mot progeria, säger Martin Bergö.

Trots att progeria bara finns hos ett par hundra barn i hela världen tros de nya rönen väcka stor uppmärksamhet.

– Det beror på att progeria liknar människans naturliga åldrande, och kan fungera som modell för många av de sjukdomar vi får när vi blir gamla. Barnen får osteoporos, hjärtinfarkt, stroke, de blir muskelsvaga, växer dåligt och tappar sitt hår, men intressant nog får de vare sig demens eller cancer, säger Martin Bergö, som även undersöker hur det naturliga åldrandet hos möss påverkas när enzymet hämmas.

Artikeln: Targeting Isoprenylcysteine Methylation Improves Disease Phenotypes in a Mouse Model of Accelerated Aging.

Läs mer om forskningen.

Bilden föreställer Zach Pickard, ambassadör för Progeria Research Foundation. Foto: Progeria Research Foundation.

Sverige är ett land med starka mattraditioner, många av dem lokala. Våra recept och traditioner utgör ett kulturarv, men dessa och våra lokala råvaror har inte värdesatts och vårdats så som de förtjänar. Under många år har idealet varit snabblagad och färdiglagad mat, de utländska influenserna har också varit många. Vi har de senaste åren fokuserat på att råvarorna gärna ska vara svenska, men det lokala ursprunget har inte alltid värdesatts.

Nu börjar dock ögonen öppnas för värdet i den lokala mattraditionen. Inte minst i och med att många regioner vinner ekonomiskt på att ursprungsmärka sin mat, såsom exempelvis Parma och Champagne. En lokal mattradition är även viktig för att skapa ökade turismintäkter.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade under 2012 gastronomiska regioner som ett viktigt verktyg för att uppnå sysselsättnings- och tillväxtmålen i satsningen ”Sverige – det nya matlandet”. Men vad är en gastronomisk region? Och hur ska indelningen göras?

Forskningen drar upp riktningen
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola, leder ett projekt har i uppdrag att ta fram ett förankrat förslag till hur vi skall bygga gastronomiska regioner i Sverige. Med i projektgruppen är Sören Persson från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som även äger projektet, Madeleine Bonow från Södertörns högskola och Magnus Svensson från Restaurangakademien.

– Vårt projekt är första steget på vägen mot gastronomiska regioner i Sverige, konstaterar Paulina Rytkönen.

Projektet ska ta fram underlag för hur Sverige skulle kunna få fram gastronomiska regioner. Med det menar man geografiskt avgränsade områden som kännetecknas av unika kulinariska traditioner som bygger på den lokala och regionala maten, på lokala råvaror och förädlade produkter och på regionens gastronomiska tradition.

– Det finns en stor regional stolthet i Sverige, det är viktigt att låta råvaror och producenter bli tydligare, säger Sören Persson på LRF.

– Vi kommer aldrig att ha billigast arbetskraft och billigast råvaror i Sverige, men uniciteten i klimat kan göra Sverige unikt matmässigt, säger Magnus Svensson från Restaurangakademien, som även en engagerad producent av ursprungsmärkt äppelmust.

Fokusgrupp i Östersund
Arbetet genomförs inledningsvis genom att lokalt engagerade personer i fyra regioner samlas i fokusgrupper. Den 17 maj genomförs den första i Östersund i samarbete med Eldrimner och LRF Jämtland. Gruppen får kunskap om hur man bygger en gastronomisk region och hur man gjort i andra länder. De får även berätta om sin region, vilka traditioner som finns och hur regionens förutsättningar ser ut.

Resultatet blir underlag till ett förslag, som går på nationell remiss under hösten.

– Det finns väldigt många människor runt om i Sverige som är intresserade av dessa frågor, berättar Sören Persson. Vår tanke är att rigga regionerna utifrån deras idéer och förslag. Det blir viktigt att människor tar ställning i det nationella remissförfarandet.

Vill du engagera dig eller följa projektet?
Projektet tar gärna emot synpunkter via e-post gastronomiskaregioner@sh.se

Projektet ”Gastronomiska regioner som verktyg för att främja tillväxt på landsbygden” är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Södertörns högskola och Restaurangakademien.

Följ arbetet via hemsidan.

– Denna genförändring är specifik för prostatacancer och hittas hos cirka 50 procent av de män som drabbats. Den kan upptäckas i urin och kräver inte att man tar extra vävnadsprover från patienten, vilket gör att den skulle kunna användas som ett komplement till PSA-testet, säger Maria Svensson, som har skrivit en avhandling i medicin vid Örebro universitet.

Med ett så kallat PSA-prov, ett enkelt blodprov, kan man i dag upptäcka tumörer. En cancertumör i prostatan kan antingen växa långsamt utan att ge några besvär eller växa snabbt och sprida sig till andra delar av kroppen. PSA-testet kan inte skilja de aggressiva från de ofarliga.

Många behandlas i onödan
Därför är det i dag betydligt fler män som får en cancerdiagnos och behandlas i onödan efter PSA-prov, än som botas från en livshotande cancer. Behandlingen ger i vissa fall bestående biverkningar som impotens, inkontinens och tarmproblem – med andra ord orsakar överbehandlingen mycket onödigt lidande.

Forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro arbetar för att ta fram diagnostiska och prognostiska metoder som ska kunna användas för att komplettera dagens PSA-prov.

Rätt behandling till rätt patient
– Om det visar sig att denna genförändring är ett tecken på en mer aggressiv form av prostatacancer så skulle antalet män som behandlas i onödan kunna minska och samtidigt skulle det minska vårdkostnaderna på sikt, säger Maria Svensson.

Målet är att sjukvården i framtiden ska kunna erbjuda rätt behandling till rätt patient. Ett genombrott skulle med andra ord innebära att läkare kan behandla rätt patienter utan att orsaka onödigt lidande.

– Troligtvis kommer inte en enda markör att lösa hela prostatacancerns gåta eftersom det är en komplicerad cancerform. Nu måste vi gå vidare och reda ut vilken roll denna genförändring kan ha vid prostatacancerdiagnos och eventuell behandlingsstrategi, säger Maria Svensson.

Varje kemisk reaktion i kroppen katalyseras av ett enzym. En traditionell uppfattning är att enzymer är ytterst specifika för att undvika sidoreaktioner som äventyrar cellernas funktion. Men hur fungerar då så kallade avgiftningsenzymer? Som kan katalysera avgiftningen av många kemiska ämnen med olika molekylstruktur och därmed osakliggöra tusentals farliga ämnen.

– Eftersom enzymers verkan baseras på en mycket exakt passning mellan det aktiva sätet och den molekyl de verkar på uppkommer frågan hur ett enzym kan vara så ”promiskuöst”, säger Bengt Mannervik, seniorprofessor vid Uppsala universitet, som lett forskningsprojektet tillsammans med William Atkins vid University of Washington, Seattle, USA.

Forskarna visar i den aktuella studien att det viktiga avgiftningsenzymet glutationtransferas har ett aktivt säte som förekommer i olika utseenden så att molekyler med olika form kan passa in. De kunde dessutom visa att ökad strukturell flexibilitet ökade förmågan att avgifta kemiska ämnen.

Uppsalagruppen, som ursprungligen isolerat glutationtransferas i human lever, framställde de olika enzymvarianterna med genteknik och karakteriserade deras funktionella egenskaper. Gruppen i Seattle visade med fysikalisk-kemiska mätningar sambandet mellan enzymets flexibilitet och dess promiskuösa funktion.

– Våra fynd ger en helt ny förståelse av ett enzyms paradoxala verkan på substanser med olika struktur. Sannolikt fungerar många avgiftningsenzymer på liknande sätt vilket förklarar hur ett och samma enzym kan inaktivera tjogtals olika läkemedel, säger Bengt Mannervik.
Forskningen har utförts med finansiellt stöd från Vetenskaprådet, Cancerfonden och National Institutes of Health.

Länk till studien: Enzymatic Detoxification, Conformational Selection, and the Role of Molten Globule Active Sites.

VTI deltog på Näringsdepartementets hearing om användning av kommunikationsutrustning under bilkörning. Forskning från VTI visar att krav på att använda handsfree under bilkörning när man använder olika kommunikationsutrustning inte skapar en trafiksäkrare miljö. Det har i alla fall inte blivit trafiksäkrare i de länder som har lag på handsfree vid till exempel mobilprat under bilkörning.

Det finns fler distraktioner under bilkörning, det kan handla om att bilförare ställer in navigering, blir störda av barn i baksätet eller tappar koncentrationen när de sms:ar samtidigt som de kör bil.

– Att då bara lagstifta mot ett av dessa moment skapar inte bättre trafiksäkerhet och kan uppfattas som om allt annat anses vara acceptabelt, säger Katja Kircher, forskare på VTI.

Det var Näringsdepartementet genom infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som hade kallat till en hearing om ämnet. Ett 60-tal personer fanns på plats, däribland journalister, representanter för teknikutveckling, bussbranschen, trafikskolor och andra branscher.

– Lagstiftning verkar på sin höjd ge kortvarig effekt, samt att brist på data ger utrymme för mycket spekulationer. VTI förordar därför vetenskapliga studier som genomförs både före och efter framtida förordningar eller lagändringar, säger Katja Kircher.

Länk till forskningen: Åtgärder mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning.

Temperaturutvecklingen i olika delar av världen framträder genom rekonstruerade trettio års medelvärden. Färgen indikerar relativ temperatur. För Nordamerika finns både en kortare rekonstruktion som bygger på trädringar och en längre rekonstruktion som bygger på pollen. För Afrika finns det ännu inte tillräckligt med data för att göra någon temperaturrekonstruktion.

I studien har 78 forskare från 23 länder har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.

Forskarna har arbetat inom projektet Past Global Changes (PAGES) och bygger sin studie på 511 serier av klimathistorisk data från trädringar, iskärnor, pollen, koraller, sjösediment och annan data. De finner, i likhet med vad tidigare studier visat, en generell global nedkylning under senaste 2000 åren. Det är resultatet av ändringar i jordaxelns lutning. Den trenden verkar brytas av dagens globala uppvärmning. Två forskare från Stockholms universitet, Fredrik Charpentier Ljungqvist och Paul J. Krusic, har deltagit i projektet.

– Detta är första gången det har gått att jämföra temperaturutvecklingen mellan olika kontinenter på det här sättet. Det är intressant att se att den medeltida värmeperioden startar runt 200 år senare på södra halvklotet och att Lilla istiden också startar senare, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Skillnaden mellan kontinenterna för den medeltida värmeperioden (cirka 800–1300) är större än för Lilla istiden (cirka 1300–1900). Direkta jämförelser mellan dåtida och nutida klimat är svåra att göra men studien indikerar att temperaturen de senaste 30 åren på åtminstone flera kontinenter varit högre än den varit de senaste 1000 till 2000 åren.

– Vi ser att det var varmt på norra halvklotet mellan 830 och 1100 men på södra halvklotet varade istället värmeperioden 1160 till 1370. Däremot var klimatet kallt i princip över jorden mellan 1580 och 1880, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Forskarna finner att de kallaste perioderna, särskilt när de sammanfaller på olika kontinenter, hör samman med perioder av låg solaktivitet kombinerat med flera stora vulkanutbrott. Fem perioder mellan 1250 och 1820, alltså under Lilla istiden, var särskilt kalla men inte alltid på alla kontinenter samtidigt.

– Den enda kontinenten som inte märkt av den moderna uppvärmningen är Antarktis. I norra Europa var det sannolikt minst lika varmt som nu omkring år 1000 men i södra Europa har det förmodligen inte varit så varmt som under det senaste årtiondet sedan romartiden. Det visar hur viktigt det är att studera regionala variationer för att förstå klimatförändringar, konstaterar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Studien: Continental-scale temperature variability during the past two millennia.

Sociala rörelser växer ofta fram i opposition till den etablerade makten och i länder där det råder begränsad öppenhet mot de organiserade påverkanskrafterna, i vissa fall även repression, är de oerhört viktiga. Hur ser det då ut i Östeuropa? Finns det alls några sociala rörelser inom det civila samhället i de forna kommunistländerna? Många forskare har ifrågasatt om det gör det och vissa menar att det civila samhället är allt för svagt i Östeuropa. Men sociologiprofessor Kerstin Jacobsson vid Södertörns högskola  [Ref 1]menar att det finns många rörelser utöver frivilligorganisationerna (så kallade ”NGO:er”) – inte minst finns det aktivism på gräsrotsnivå.

Arvet från kommunisttiden
Kerstin Jacobsson är redaktör till boken ”Beyond NGO-ization. The Development of Social Movements in Central and Eastern Europe” (Ashgate, 2013) tillsammans med sociologprofessor Steven Saxonberg från Tjeckien. Boken är en samling essäer som undersöker sociala rörelser i det post-kommunistiska Europa och Ryssland, hur de mobiliserar och organiserar sig samt deras olika aktioner, deras framgångar och misslyckanden – allt i relation till den sociala kontext de befinner sig i. Även om det finns många olikheter i de olika länderna kan man se gemensamma svårigheter.

–  En svårighet är att de politiska systemen inte är helt öppna mot sociala rörelser vilket gör att de måste finna sig nya vägar. Det andra är arvet från kommunisttiden som gör att det fortfarande råder en låg social tillit till andra människor, förklarar Kerstin Jacobsson. Det gör att det inte är så lätt att mobilisera människor kollektivt. Samtidigt finns det en trötthet hos individerna mot organiserat föreningsliv och därför föredrar många att engagera sig i lösare former av grupperingar för att påverka systemet.

Under kommunisttiden förekom det tvång och en stark förväntan på att människor skulle vara med i en förening eller organisation. Därför är det inte ovanligt att många människor idag upplever en frihet att slippa föreningslivet och istället väljer de lösare formerna av gruppering. Där finns ett dock ett problem eftersom de grupperna inte är lika lätta att organisera. Det kan bli svårare för alla röster att bli hörda, interndemokratin kan lysa med sin frånvaro och man odlar en kultur där det blir enkelt för karismatiska ledare att träda fram.

Bredare syn och nyanserad bild
Tidigare forskning har betonat de öst- och centraleuropeiska rörelsernas beroende av resurser från utlandet, men bilden har förändrats. I dag är rörelserna framförallt inriktade på att mobilisera resurser i sina respektive länder. Boken ”Beyond NGO-ization. The Development of Social Movements in Central and Eastern Europe” ger en nyanserad och uppdaterad bild av sociala rörelser i det post-kommunistiska Europa. Författarna undersöker också grupper som ofta har försummats i olika diskussioner om sociala rörelser, till exempel djurrättsgrupper, rasistiska rörelser och gayrörelser. De ger en djupare analys av de olika strategier som civila organisationer och grupper kan använda. Boken visar att man inte kan förvänta sig att de sociala rörelserna i post-kommunistiska Europa ska följa samma mönster som Västeuropa. Om man ska kunna förstå de olika strategierna som dessa sociala rörelser använder sig av krävs ett bredare rörelsebegrepp som man fånga den mångfald av arbetssätt som rörelserna använder sig av.

Att synas och skapa igenkänning och på så vis förbättra sitt anseende står i centrum när svenska myndigheter planerar sitt kommunikationsarbete. I vissa fall beskrivs synlighet som nödvändigt för att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter men oftare har synlighet kommit att bli ett mål i sig självt. Det visar en analys av nationella förvaltningsmyndigheter som publiceras i en ny forskningsrapport.

Studien som är gjord av forskare från institutionen för informatik och media, Uppsala universitet, visar också att många myndigheter styrs av flera olika principer när de planerar sitt kommunikationsarbete. Principer som många gånger står i konflikt med varandra.

Av de 252 myndigheter som fanns registrerade 2011 var det 173 som hade styrdokument för sitt kommunikationsarbete och det är dessa som forskarna Magnus Fredriksson och Josef Pallas, har analyserat. Utgångspunkten för deras arbete har varit att kartlägga vilka principer det är som styr myndigheters kommunikation med omvärlden.

– Myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation. Många har kommunikationsavdelningar och i många fall har informatörer och kommunikatörer ledande befattningar. Myndigheter är också en stor köpare av konsulttjänster. Trots detta vet vi ganska lite vad det är för principer som styr arbetet och vad myndigheter vill uppnå med sitt kommunikationsarbete, säger Magnus Fredriksson.

Resultaten visar att nästan alla (85 %) myndigheter motiverar sitt kommunikationsarbete utifrån att de ska skapa uppmärksamhet och igenkänning. För nästan lika många (82 %) gäller att kommunikationen ska bidra till verksamhetens effektivitet och måluppfyllelse. En tredje princip som styr många myndigheter (65 %) är att kommunikationen ska stärka samhällets demokratiska processer genom samhällsinformation och kontakter med journalister.
I betydligt färre fall (22 %) är marknadens principer styrande och detta gäller framför allt universitet och högskolor.

Tidigare studier har visat att organisationer sällan styrs av en enda princip. Det är snarare regel än undantag att organisationen tvingas hantera att olika principer ställs mot varandra. Så är också fallet när det kommer till myndigheter kommunikation. En stor majoritet (82 %) för fram två eller flera principer i sina dokument.
Forskarna menar att det i vissa fall är ganska oproblematiskt att som myndighet förhålla sig till flera olika principer men att det finns situationer då det kan uppstå stora svårigheter. En konflikt som har uppmärksammats på senare tid är den mellan synlighet och öppenhet där flera myndigheter har kritiserats.

– Det går inte att kontrollera bilden av sig själv, samtidigt som man måste vara fullständigt öppen, vilket bland annat offentlighetsprincipen kräver, säger Josef Pallas.

I sin rapport diskuterar forskarna också vad det är som ligger bakom resultaten och här pekar man bland annat på de många reformer som genomförts inom offentlig förvaltning sedan 1980-talet.  Till detta kommer också att fler olika typer av aktörer granskar och ställer krav på myndigheters verksamheter vilket gör att man vill uppmärksammas positivt men också att krav från olika håll riktas mot myndigheternas verksamheter.

Rapporten: Med synlighet som ledstjärna: en analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyndigheter.

P2P-nätverk (kallas också icke-hierarkiska nätverk) blir ett allt viktigare sätt att utbyta digital information. Producenter av programvara, filmer, musik med mera står inför helt nya utmaningar, men också intressanta möjligheter när distributionssätten förändras. Beskattning är en särskilt kritisk faktor, med stora återverkningar på utvecklingen av en mogen och lönsam marknad.
Men faller P2P inom ramen för konsumtionsbeskattning? Vilka fördelar och vilka ekonomiska konsekvenser skulle det i så fall innebära?

I sin avhandling analyserar Cristina Trenta utmaningar och möjligheter genom att utgå från konsumtionsbeskattning och upphovsrätt, ställt mot en stats två grundläggande maktmedel: Rätten att beskatta och rätten att straffa olagliga handlingar.

– P2P-nätverk och P2P-teknik kommer att spela en viktig roll i distributionen av digitalt material. Om det blir som ett bekvämt och ekonomiskt alternativ, eller som en juridisk ödemark, återstår att se. Förhoppningsvis kommer den här boken att föra diskussionen framåt, säger Cristina Trenta.

Avhandlingen: VAT in Peer-to-Peer Content Distribution – Towards a Tax proposal for Decentralized Networks.