På katetrar, proteser och olika medicinska implantat bildas lätt bakteriebeläggningar. Dessa bakteriella biofilmer kan orsaka allvarliga och i värsta fall livshotande infektioner: bara i USA drabbas omkring 1,7 miljoner människor av infektioner orsakade av biofilmer varje år, och omkring 100 000 människor beräknas dö till följd av infektionen.
Biofilmerna kan inte behandlas med antibiotika. Genom att istället flytta fokus från bakterierna till människokroppens förmåga att hantera infektioner har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, utvecklat en metod som i laboratorieförsök och i studier på möss visat sig kunna förhindra att biofilm bildas.
Forskningen koncentrerar sig på de biologiska strukturer som hjälper bakterierna att frodas, och tar fasta på att biofilmen måste ha förankring för att kunna växa.
– I tidigare studier har vi kunnat visa att bakterier ”lurar” blodet att levra sig vid katetern, vilket skapar en sorts byggnadsställning av mikroproppar som stödjer den växande biofilmen, säger Tao Jin, specialistläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Vi antog att om vi tvingade kroppen att börja lösa upp dessa små blodproppar skulle vi också kunna förhindra att biofilm från att utveckla sig – och det fungerade, säger kollegan Jakub Kwiecinski.
Mikroskopbild av biofilm skapad av S. aureus bacteria.
I studierna använde forskarna ett ämne kallat tissue plasminogen activator, samt Staphylococcus aureus som är den bakterie som orsakar flest infektioner på världens sjukhus.
– Resultaten visar att ämnet ökar kroppens produktion av ett propplösande protein, som bryter sönder byggnadsställningen, vilket stoppar bildandet av en biofilm och förhindrar infektion, säger Jakub Kwiecinski.
Eftersom även andra bakterier manipulerar blodets förmåga att levra sig är ämnet enligt Göteborgsforskarna med största sannolikhet effektivt även vid andra infektionstyper.
– Men det här är ett helt nytt koncept för att behandla dessa infektioner, vilket innebär att det kommer ta tid och krävas fler studier innan metoden eventuellt kan tillämpas kliniskt, säger Tao Jin.
Kontakt
Tao Jin, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-3429710 eller 0737 797402, tao.jin@rheuma.gu.se Jakub Kwiecinski, tidigare doktorand och postdoc vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universite
Studien som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine har letts av professor Mikael Benson och universitetslektor Mika Gustafsson vid Centrum för individualiserad medicinering.
– Vi angriper ett av sjukvårdens största problem, som leder till stort lidande och enorma kostnader för mediciner och läkemedelsutveckling. En viktig orsak är att behandling ofta inleds först när patienten har tillräckligt många symtom för en diagnos med konventionella metoder, säger Mikael Benson.
Den nya strategin bygger på att analysera T-celler, en typ vita blodkroppar som ständigt patrullerar i kroppen för att bekämpa mikrober eller läka skadad vävnad. Det innebär att de tidigt känner av förändringar vid ett stort antal olika sjukdomar.
Samtidig analys av 20 000 gener
Forskarteamet undersökte genaktiviteten hos T-celler från tio inflammatoriska, maligna och metabola sjukdomar. Undersökningen gjordes med en teknik som möjliggör samtidig analys av alla människokroppens 20 000 gener. Resultaten visade att genaktiviteten vid alla sjukdomarna skilde sig från friska prov.
Därefter konstruerades med hjälp av bioinformatik en matematisk modell för genaktivering av T-celler, som användes för att identifiera de gener som startar aktiviteten.
– Vi antog att sådana gener skulle kunna användas för att ställa tidig diagnos. För att testa detta undersökte vi T-celler från tidiga, symtomfria stadier av multipel skleros och pollensnuva. Det bekräftade att dessa gener kan fungera som sjukdomsmarkörer även när patienten inte har några symtom, säger Mika Gustafsson.
Artikelförfattarna föreslår att dessa gener prövas diagnostiskt i stora studier – till exempel den som på initiativ av president Obama ska följa en miljon amerikaner under flera år.
– En allt tidigare diagnostik bidrar till effektivare behandling. I förlängningen kommer detta att öka intresset för regelbundna hälsokontroller med syftet att tidigt upptäcka och behandla eller förhindra sjukdom, på samma självklara sätt som vi ser på bilprovning och bilservice. Egentligen är det konstigt att vi har ett effektivare sätt att hantera bilars hälsa än vår egen, säger Mikael Benson.
Artikel: A validated gene regulatory network and GWAS identifies early regulators of T-cell associated diseases av M. Gustafsson, M. Benson et al. Science Translational Medicine 11 november 2015, Vol. 7, Issue 313, DOI: 10.1126/scitranslmed.aad2722
Beräkningsinriktad teoretisk fysikalisk kemi är en vetenskap som kombinerar teoretisk modeller från fysiken med kemiska fenomen och datorsimuleringar.
I sin avhandling analyserar Yang Huang variationen av spinn-latticerelaxation-hastigheter erhållna från kärnspinnresonansexperiment vid olika magnetfältstyrkor, så kallad NMRD-mätning.
Systemen som studerats är datorsimuleringar av vattendynamik i ett protein (PRXV), det syreproducerande komplexet i fotosystem II, och en joniska vätska (BMIM[PF6]) samt vatten i zeoliten ZSM-5 kanaler.
– För att kunna reda ut hur molekyler rör sig i komplexa system kräver analysen av NMR-relaxationshastigheter att datorsimuleringar (MD) och teoretiska modeller kombineras ihop, säger Yang Huang. Molekyl datorsimuleringar(MD) används som ett komplement till de experimentella resultaten för att få en mer detaljerad molekylär bild.
Kombinationen av olika metoder ger en mer nyanserad bild av hur vatten molekylerna rör sig i och omkring proteiner och allmänt hur molekylers rör sig i vätskor.
Avhandling
Torsdagen den 26 november försvarar Yang Huang, kemiska institutionen vid Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Analysis of NMR Spin-lattice Relaxation Dispersion on Complex Systems. Svensk titel: Analys av NMR spinn-lattice relaxations dispersion på komplexa system. Disputationen äger rum klockan 10 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Arnold Maliniak, Institutionen för material och miljökemi, Stockholms universitet.
Kontaktinformation:
Yang Huang, kemiska institutionen Telefon: 090-786 63 43 E-post: yang.huang@umu.se
Genvarianten apolipoprotein ε4, ofta förkortad som APOE ε4, hör till en av neuropsykiatrins viktigaste biomarkörer. Genvarianten har en vetenskapligt bekräftad koppling till Alzheimers sjukdom, där personer som bär på genen både har en ökad risk att bli sjuk, drabbas tidigare och får en snabbare utveckling av symtomen. Genvarianten kopplas också till åderförkalkning och andra kardiovaskulära sjukdomar.
Forskare vid Göteborgs universitet kan nu via den longitudinella H70-studien visa att äldre personer som bär på APOE ε4 dessutom löper en ökad risk att utveckla depression.
Tydligt samband
Genom att följa totalt 839 svenskar i åldrarna 70-92 år under fem år kunde forskarna se ett bekräftat samband mellan förekomst av APOE ε4 och framtida depression. Sambandet kvarstod även när forskarna uteslutit personer som utvecklat demens.
– Depressioner är ett ofta förbisett hälsoproblem hos äldre. Genom att använda genvarianten som en markör skulle vi kunna identifiera äldre personer som löper risk att utveckla depression eller demens, och därigenom kunna förebygga och behandla på ett tidigare stadium, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Studien är enligt Göteborgsforskarna den första som kopplar genvarianten till depression i en longitudinell befolkningsstudie.
Artikeln ”A 9-year prospective population-based study on the association between the APOE ε4 allele and late-life depression in Sweden” publiceras i tidskriften Biological Psychiatry den 15 november.
Kontaktinformation: Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, silke.kern@neuro.gu.se
Enligt svensk lag ska skolmåltiderna som serveras i grundskolan vara näringsriktiga, baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Hittills har det varit oklart om barn får i sig den mängd energi och näring som det är avsett från skolluncherna.
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Food & Nutrition Research har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skolmåltiden studerats. Studien är ett samarbete mellan institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet och Livsmedelsverket. Studien är unik i sitt slag, då resultatet är baserat på data från Riksmaten – barn, vilket är en stor nationell kostundersökning med ett representativt urval.
Kan bli bättre
Sammantaget deltog 1840 barn i årskurs 2 och 5 och barnens medelintag från de registrerade skolmåltiderna jämfördes mot referensvärden baserade på Nordiska näringsrekommendationer. Barnen konsumerade nära eller över 30 procent av sitt totala energi- och näringsintag över dagen vid skollunchen, vilket motsvarar Livsmedelverkets råd för skolmåltiden.
Det finns dock utrymme för förbättringar, framför allt avseende intaget av mättat fett och salt, vilket översteg referensvärdena. Intaget av fibrer, fleromättat fett, vitamin D och järn var för lågt i förhållande till referensvärdena.
Måltidsmiljön också viktig
– Studien visar att skolmåltiden i stort bidrar med avsedd mängd energi och näring, det vill säga att barn nära nog äter den mängd mat de behöver vid skollunchen. Utrymme för förbättringar finns givetvis, men en del av resultaten kan dock sannolikt tillskrivas att barnen själva väljer hur mycket och vilken mat de ska äta. Fiberintaget är exempelvis beroende av om barnen väljer att äta knäckebröd och grönsaker eller inte, säger studiens försteförfattare Christine Persson Osowski.
Det är alltså inte bara viktigt att skolmåltiden är näringsriktig, utan maten och måltidsmiljön behöver även vara ändamålsenlig för att barnen ska äta tillräckligt mycket av en varierad skollunch.
Christine Persson Osowski, Fil. Dr., leg. Dietist, institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, e-post: christine.persson-osowski@ikv.uu.se telefon arbete: 018-471 23 28, Mobil: 0766-517 221
– Dessa metoder ger oss ett objektivt sätt mäta och utvärdera behandlingseffekten av crosslinking på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Tekniken för mätning av ljusspridningen i hornhinnan finns redan i form av kameror och mjukvara för bildanalys. Målet nu är att utveckla ett kliniskt användbart instrument baserat på resonansteknologi som kan mäta förstärkning, säger Jeannette Beckman Rehnman, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik och författare av avhandlingen.
Keratokonus är en degenerativ ögonsjukdom där det sker en successiv försvagning och förtunning av hornhinnan. Detta gör att hornhinnan blir toppig och buktar utåt, vilket medför ökade brytningsfel och nedsatt syn. Crosslinking är en relativt ny metod för att förstärka hornhinnan, vilket gör att sjukdomsförloppet avstannar.
I laboratoriemiljö har man tidigare kunnat se att hornhinnan förstärks efter crosslinking-behandling. Men tidigare försök att hitta objektiva metoder för att mäta behandlingseffekten direkt på människor har inte gett resultat. Istället har grövre metoder, såsom vanlig synprövning, tillämpats för att dokumentera behandlingseffekten.
I avhandlingen har resultaten av traditionell crosslinking-behandlingar jämförts med en ny variant som kombinerar behandlingen med en påsydd kontaktlins för att pressa tillbaka den toppighet som uppstått i hornhinnan. Genom att dels analysera fotografier som visar ljusspridningen i hornhinnan före och efter behandlingen har man kunnat konstatera att den nyare kontaktlinsbehandlingen är något mindre effektiv eftersom den gav en mindre uttalad ljusspridning som dessutom kvarstod under kortare tid än i den traditionella crosslinking-behandlingen.
Avhandlingen visar även att resonansteknologi kan användas för att mäta förstärkningar genom att analysera förändringar i hornhinnans rörelsemönster före och efter behandlingen.
Jeannette Beckman Rehnman är född och uppvuxen i Skellefteå. Hon är utbildad sjuksköterska vid Hälsohögskolan i Umeå och därefter utbildad ögonsjuksköterska med en magisterexamen i ögonsjukvård ifrån Karolinska institutet. Utöver sina doktorandstudier så arbetar Jeannette idag på Reumatologiska klinikens mottagning på Skellefteå lasarett.
Disputation
Fredagen den 20 november försvarar Jeannette Beckman Rehnman, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, sin avhandling med titeln: Nya metoder att utvärdera effekten av konventionell och modifierad crosslinking-behandling vid keratokonus. (Engelsk titel: New methods to evaluate the effect of conventional and modified crosslinking treatment for keratoconus). Opponent: Professor Jesper Hjortdal, Institut for Klinisk Medicin, Oftalmologi, NBG, Århus universitet, Danmark. Huvudhandledare: Christina Lindén Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 914, Unod B9, plan 9, Norrlands universitetssjukhus
Vilken typ av klaffprotes är bäst för relativt unga patienter som genomgår kirurgiskt byte av aortaklaffen i hjärtat: mekanisk eller biologisk klaffprotes? Den frågan har diskuterats intensivt bland läkare och forskare de senaste åren. I den nya registerstudien undersökte forskarna drygt 4 500 svenska patienter i åldersgruppen 50–69 år som genomgått kirurgiskt byte av aortaklaffen.
– Vi visar att patienter som fått en mekanisk klaffprotes har bättre överlevnad jämfört med dem som fått en biologisk klaffprotes. Våra resultat är viktiga eftersom de senaste årens trend i Sverige och utomlands har varit att man i ökad omfattning använder biologiska klaffproteser hos relativt unga patienter, vilket inte har stöd i kliniska behandlingsriktlinjer, säger Ulrik Sartipy, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Förutom långtidsöverlevnad studerade forskarna bakom den aktuella studien också andra följder av hjärtklaffoperationerna. De fann att risken för stroke var liknande för båda sorternas klaffprotes. Patienter som hade fått en biologisk klaffprotes löpte större risk att behöva operera aortaklaffen en gång till, men de hade också lägre risk för allvarliga blödningar, något som man även sett i tidigare studier.
Ungefär 280 000 personer runt om i världen genomgår kirurgiskt byte av aortaklaffen varje år. Mekaniska proteser har längre hållbarhet men patienten behöver ta blodförtunnande mediciner under resten av livet. Biologiska klaffproteser tillverkas vanligen av vävnad från ko eller gris.
– Biologiska klaffproteser har på senare år använts allt mer bland allt yngre patienter och ett skäl är att man slipper blodförtunnande medicin. Vår forskning visar att mekaniska klaffproteser bör vara förstahandsval för yngre patienter, säger Natalie Glaser, läkare vid Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
Forskningen har finansierats med anslag från Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutets fonder, Mats Klebergs stiftelse och en donation från Fredrik Lundberg.
Publikation: “Aortic valve replacement with mechanical vs. biological prostheses in patients aged 50–69 years”, Natalie Glaser, Veronica Jackson, Martin J. Holzmann, Anders Franco-Cereceda, and Ulrik Sartipy, European Heart Journal, online 12 November 2015.
Natalie Glaser, leg läkare, doktorand, Tel: 070-591 14 13, E-post: Natalie.Glaser@ki.se, Kontakta presstjänsten och hämta bilder
– Min förhoppning är att kunna sprida kunskap, för att minska trycket på dessa personer att beskriva och förklara, säger författaren Moa Wahlqvist.
Moa Wahlqvist är knuten till audiologiskt forskningscentrum vid USÖ och har kartlagt den självuppskattade hälsan hos personer med dövblindhet orsakade av Ushers syndrom. Gruppen omfattar hälften av de cirka 1 500 personer i Sverige med dövblindhet. Syndromet är ärftligt och finns i tre former. Synen försämras med tiden i alla tre Usher-syndromen. Det som skiljer är att en del personer föds döva medan andra har en hörselnedsättning sedan födseln, som antingen är stabil eller försämras.
I avhandlingen ingår enkäter med frågor om fysisk hälsa, psykisk hälsa och sociala relationer. Svaren från personerna med Ushers syndrom har sedan jämförts med den stora folkhälsoenkäten som omfattar ett tvärsnitt av Sverige.
– Personerna med Ushers syndrom är en specifik grupp med specifika problem. Men problemen med hälsan är mer allmänna, säger Moa Wahlqvist.
Svaren handlar om fysiska symptom som värk och trötthet. Men också om psykiska problem som känslor av att vara värdelös, till konkreta tankar om självmord.Moa Wahlqvist visar i sin avhandling att tankar på självmord och faktiska självmordsförsök är överrepresenterade bland dem som har Ushers syndrom.Tilliten till andra människor sviktar också, särskilt när hörsel och syn blir allt sämre.
Enkätsvaren visar också på en specifik hälsoeffekt hos dem som föds med en hörselnedsättning, men har tal som första språk och där andra symptom visar sig först senare i livet.
– Det är inte så stor skillnad i upplevd hälsa mellan kvinnor och män i den gruppen.Däremot utrycker männen mycket mer psykisk ohälsa än män i den allmänna folkhälsoundersökningen, säger Moa Wahlqvist.
– Min tolkning är att dessa män känner att de inte kan leva upp till en traditionell mansroll.
Cochlea implantat påverkade den upplevda hälsan, visade svar från några i den grupp med Usher-diagnos där hörsel, syn och balans försämras med tiden. Implantaten medför bättre hörsel och blir en viktig kompensation när synen försämras. Men det behövs fler studier för att kunna slå fast detta samband enligt Moa Wahlqvist.
Det finns få studier av hälsa hos personer med dövblindhet. För gruppen med Ushers syndrom är Moa Wahlqvist kartläggning den första som greppar fysisk och psykisk hälsa och även sociala relationer. Grunden för hennes av handlingsarbetet finns i den unika databas som professor Claes Möller satt upp på USÖ.
– Det saknas kunskap inom hälsovården och socialtjänsten om den här gruppen människor. Förhoppningsvis kan min studie bidra till att öka förståelsen och minska den börda som idag ligger på personer med Ushers syndrom, säger Moa Wahlqvist.
– Vi hade aldrig kunnat upptäcka detta på annat sätt, säger professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet, en av författarna till en forskningsartikel som i december publiceras i Journal of Linguistic Anthrpology.
Forskarna har närstuderat hur det går till i två klassrum med vardera 12 elever där två är döva med cochleaimplantat – och använt videoinspelningar för att dokumentera händelser och relationer.
– Vi ville gå bortom ”talet om”, alltså att intervjua, och istället se vad som verkligen händer i och utanför klassrummet, berättar Sangeeta Bagga-Gupta som utfört forskningen inom ramen för KIT-projektet där frågor kring kommunikation, identitet och teknologier är utgångspunkten.
– Vi blev förvånade över hur mycket de vuxna styrde över barnens hörsel, att de kunde stänga av hörselhjälpmedlet eftersom de tyckte att de döva barnen behövde ha ”lugn och ro”. Det finns ingen som stänger av hörseln på hörande barn fast de också behöver lugn och ro.
Döva elever och hörande behandlades olika
Sangeeta Bagga-Gupta konstaterar utifrån denna studie att döva elever och hörande elever i samma klassrum behandlades olika. Ibland slapp eleverna med cochleaimplantat följa de vanliga reglerna och till exempel avbryta när andra pratade.
En slutsats i artikeln är att muntlig kommunikation gäller för alla och att cochleimplantaten är en ”gåva” till de döva eleverna som gör det möjligt för dem att bli en del av den förhärskande muntliga världen. I klasserna använde lärarna heller inte teckenspråk.
De döva elevernas resurspersoner däremot behärskade teckenspråk, men det användes sällan vilket enligt forskarna förstärkte de talade språkets styrkeposition och marginaliserade de olika språk som de döva eleverna kan kommunicera med. De hörande eleverna blir normen.
Studien visar alltså att tekniken med cochleaimplantat både är inkluderande och exkluderande, den erbjuder både möjligheter och hinder, för elever i blandade klasser.
Enligt Sangetta Bagga-Gupta är denna typ av forskning, att skärskåda vad som händer på plats, ovanlig men nödvändig:
– Samhället pumpar in massor av pengar utan att veta vad som sker. För mig väcker det etiska frågor. Den tekniska utvecklingen är fantastisk. Problemet är att vi släppt in cochleaimplantat i vardagen utan att studera vad som händer, säger hon.
Artikeln i Journal of Linguistic Anthropology är skriven tillsammans med Ingela Holmström och Rickard Jonsson vid Stockholms universitet och en tidigare version var en del av Ingela Holmströms avhandlingvid Örebro universitet.
– Att kunna upptäcka cancer tidigt är livsavgörande. Vi har undersökt hur en helt ny blod-baserad biopsimetod kan användas för att upptäcka cancer, vilket i framtiden kan innebära att ett invasivt cellvävnadsprov inte behövs för att ställa diagnos på exempelvis lungcancer.
I studien identifierades så gott som alla cancerfall, vilket visar att blod-baserade biopsitest har enorm potential att förbättra tidig detektion av cancer, säger Jonas Nilsson, cancerforskare vid Umeå universitet och medförfattare av artikeln.
I studien har forskare vid bland annat Umeå universitet undersökt hur en ny metod för blod-baserade RNA-test – djupsekvensering av mRNA – av blodsbeståndsdelen blodplättar (trombocyter) kan användas för att upptäcka och klassificera cancer.
Forskningsresultaten visar att blodplättar kan utgöra en komplett och lättillgänglig blod-baserad källa för prover och därmed användas för cancerdiagnostik samt vid val av lämpliga behandlingsmetoder.
I studien jämfördes blodprover från 283 personer, varav 228 personer hade någon form av cancer medan 55 var cancerfria. Genom att jämföra blodprovernas RNA-profiler kunde forskarna identifiera förekomsten av cancer med en träffsäkerhet på 96 procent bland patienter.
Bland de 39 patienter i studien som hade en tidigt upptäckt cancer kunde 100 procent av fallen identifieras och klassificeras. I följdtester där samma metod användes kunde forskare med hitintills oöverträffad 71-procentig säkerhet identifiera ursprunget hos tumörer bland patienter som redan fått diagnoserna lung-, bröst-, bukspottkörtel-, hjärn-, lever-, och tjock- och ändtarmscancer.
Dessutom kunde proverna sorteras in i olika undergrupper efter molekylära skillnader i cancerformen, vilket är av stor nytta vid val av behandlingsmetoder.
Artikel RNA-Seq of Tumor-Educated Platelets Enables Blood-Based Pan-Cancer, Multiclass, and Molecular Pathway Cancer Diagnostics. Myron G. Best, Nik Sol, Irsan Kooi, Jihane Tannous, Bart A. Westerman, François Rustenburg, Pepijn Schellen, Heleen Verschueren, Edward Post, Jan Koster, Bauke Ylstra, Najim Ameziane, Josephine Dorsman, Egbert F. Smit, Henk M. Verheul, David P. Noske, Jaap C. Reijneveld, R. Jonas A. Nilsson, Bakhos A. Tannous, Pieter Wesseling, and Thomas Wurdinger. Cancer Cell
Varje år köper offentlig sektor varor och tjänster för ungefär 600 miljarder kronor. Kommunerna, landstingen och staten använder offentlig upphandling vid köp av allt från kontorsmaterial, asfalt och konsulttjänster till sjukvård och omsorg. Men i dag är det svårt för små och medelstora företag att konkurrera med de stora företagen som ofta sitter på helt andra resurser.
EU har därför gått ut med rekommendationer om att man hellre ska utvärdera kvalitet än att bara titta på lägsta-pris i upphandlingarna.
Framhäva kvaliteter
– Men min forskning visar att det inte hjälper. Tvärtom ökar antalet bud från stora företag när man utvärderar kvalitet och dessutom minskar sannolikheten för små och medelstora företag att vinna, säger Johan Stake, som forskar vid Örebro universitet och Södertörns högskola.
En möjlig förklaring kan vara att de mindre företagen inte är lika bra på att framhäva kvaliteterna, något som de stora företagen har lärt sig göra genom att delta i många olika upphandlingar.
– Små och medelstora företag kan ha en större chans i lägsta-pris upphandlingar, eftersom de ofta är mer nischade inom sitt område eller har nära kontakt med kunden. Vid utvärdering av kvalitet kan man även öka deras chanser att vinna genom att dela upp stora upphandlingar i mindre kontrakt, säger Johan Stake.
Istället för att exempelvis upphandla ett helt kontorslandskap så delar man upp det i fler kontrakt, med stolar i den ena och skrivbord i den andra. På det viset kan små företag bjuda på produkter och tjänster som de är specialister på.
Rumslig ekonometri
Ett annat stort problem som kan uppstå vid upphandlingar är bildandet av karteller. Budgivare kan gå ihop och skicka in falska, höga bud, medan en utsedd budgivare lägger det lägsta budet och får kontraktet. Det kan vara svårt att upptäcka detta och därför behövs det statistiska hjälpmedel.
Tillsammans med andra forskare visar Johan Stake att man kan använda så kallad rumslig ekonometri.
– Vi använde metoden på en asfaltskartell som fanns på 1990-talet och såg att rumslig ekonometri fungerar för att bekräfta att buden ifrån kartellmedlemmarna är koordinerade, att de påverkar varandra i budgivningen.
Offentlig upphandling är ett område som är relativt outforskat. Johan Stake har samlat in data från över 650 upphandlingar från olika branscher – allt från Försvarsmakten som upphandlar hotell över hela landet till enskilda kommuner som upphandlar kontorsmaterial.
Den sociala dimensionen av hållbar utveckling är i fokus i Merlina Missimers forskning. Denna dimension har hittills varit underutvecklad och många inom såväl näringsliv och offentlig verksamhet som akademi har uttryckt ett behov om en mer utvecklad, operativ och robust definition av social hållbarhet, som stöd för ett mer konkret och systematiskt hållbarhetsarbete.
Forskningen har resulterat i en prototyp för en definition av social hållbarhet som testats i olika sammanhang i företag och andra organisationer runt om i världen. De inledande testerna bekräftar att den föreslagna definitionen fungerar som tänkt och ger stöd till ett mer strategiskt utvecklingsarbete i många olika typer av organisationer, allt från offentlig sektor till stora företag. Exempelvis kan företag bättre undvika sociala risker såsom barnarbete eller andra brott mot mänskliga rättigheter i sina värdekedjor, uppnå större engagemang och motivation bland personalen samt bättre än konkurrenterna förutse och ta hänsyn till förändringar då hållbara produkter ska tas fram.
Forskningen är ett genombrott inom systemvetenskap för hållbarhet – en vetenskapligt baserad definition av social hållbarhet har inte presenterats tidigare – och har stor praktisk relevans för företag och andra organisationer liksom för samhället i stort. Doktorsarbetet lägger en ny och mer solid grund också för mer specifik forskning inom relaterade områden såsom hållbar produktutveckling, hållbar värdekedjemanagement, med flera.
– Det känns mycket bra att kunna bidra till en ökad klarhet kring den sociala dimensionen av hållbarhet och att denna därmed kan börja hanteras mer systematiskt och proaktivt än hittills i näringslivet och det övriga samhället, säger Merlina Missimer.
Kontaktinformation:
För ytterligare information kontakta Merlina Missimer (engelsktalande) via e-post merlina.missimer@bth.se eller professor Göran Broman via e-post: goran.broman@bth.se
Se även www.bth.se
– Vår studie visar, för första gången, att kraftiga vulkanutbrott på höga latituder har stor inverkan på det globala klimatsystemet under flera decennier, säger Francesco Pausata, postdoktor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet
Tidigare forskning har fokuserat på de kortsiktiga effekterna av ett vulkanutbrott eftersom uppehållstiden för vulkaniska partiklar i luften efter kraftiga utbrott är ungefär två till tre år. De flesta studier har också fokuserat på tropiska utbrott eftersom man tidigare trott att vulkanutbrott vid höga breddgrader enbart haft lokala effekter.
Kraftiga vulkanutbrott på sommaren vid höga breddgrader på norra halvklotet orsakar stark avkylning på halva jordklotet. Det kan leda till en förändring i atmosfären och havets cirkulationsmönster i Stilla havet under de första åtta till nio månaderna. Den förändrade atmosfärscirkulationen försvagar passadvindarna över västra och mellersta Stilla havet som därmed leder till ett El Niño-liknande mönster.
I den klimatmodell som används vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet leder vulkanutbrott vid höga breddgrader också till en förstärkning av havscirkulationen över Atlanten under de första 25 åren efter utbrottet, följt av en försvagning som varar minst 35 år.
– Den här förändringen i havscirkulationen kan påverka klimatet i tropikerna och därmed hela jordens klimat i decennier, säger Francesco Pausata.
Den vetenskapliga artikeln:
”Impacts of high-latitude volcanic eruptions on ENSO and AMOC”, i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America PNAS.
Kontaktinformation: Francesco Pausata, postdoktor (engelska), Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, telefon 08-16 25 34, e-post: francesco.pausata@misu.su.se
Frisktandvård infördes 2007 som ett sätt att få fler, främst unga, att gå regelbundet till tandvården. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu undersökt några av reformens effekter i Västra Götalandsregionen och jämfört den upplevda och faktiska tandhälsan, mätt som karies, hos Frisktandvårds-patienter med de patienter som betalat för sin tandvård enligt den gamla modellen.
Studierna, som inkluderar drygt 6000 individer, visar att de som valde Frisktandvård vid starten generellt är mer motiverade och intresserade av hälsofrämjande beteenden – och har mindre risk att drabbas av karies.
Mer förebyggande behandling
– Vid vår mätning sex år efter att den nya betalningsmodellen införts såg vi att traditionellt betalande patienter hade 50 procent högre risk för karies än de som betalat enligt Frisktandvårdsmodellen. Skillnaden kvarstod även med hänsyn till andra påverkande faktorer som ålder, kön, utbildningsnivå, och mängden karies personerna hade innan möjligheten fanns att teckna avtal, säger Charlotte Andrén Andås, doktorand vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin.
Enligt avhandlingen får Frisktandvårdspatienter generellt mer förebyggande behandling och lagar färre tänder än de som betalar på det traditionella sättet. En jämförelse på individnivå visar att Frisktandvårdspatienter oftare anser att munhälsan är viktigare för välbefinnandet än patienter som betalar enligt den traditionella modellen.
– En del patienter efterlyste bättre information om vad avtalet egentligen förbinder dem till. Men i huvudsak är Frisktandvårdspatienterna mycket nöjda med modellen, säger Charlotte Andrén Andås.
Viktigt ta eget ansvar
Avhandlingens resultat visar att Frisktandvård bidrar till att öka patienternas känsla av trygghet och kontroll, både över sin tandvård och över dess ekonomiska konsekvenser.
– När inflytandet över den egna behandlingssituationen ökar, ökar kanske också förståelsen för hur viktigt det är att ta eget ansvar vilket får positiva effekter på tandvårdsvanorna och tandhälsan, säger Charlotte Andrén Andås.
Med Frisktandvård betalar du som patient ett fast pris i tre år och får också ett individuellt program för egenvården du gör hemma. Det långsiktiga syftet med reformen är att förbättra tandhälsan i Sverige, och minska kostnaderna för både individ och samhälle för att bidra till förbättrad välfärd.
Charlotte Andrén Andås, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och leg. tandläkare 031-7863125 0703-150046 charlotte.andren-andas@odontologi.gu.se
En ny studie, som publiceras i Nature Geoscience idag, visar att sjöarna på norra halvklotet sannolikt kommer att avge betydligt mer koldioxid på grund av de pågående globala klimatförändringarna. Undersökningen, som baserar sig på ett omfattande datamaterial med över 5 000 svenska sjöar, har letts av professor Gesa Weyhenmeyer vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, i samarbete med kollegor Danmark, Nederländerna och Brasilien.
Det finns huvudsakligen två källor för koldioxid i vatten. Det kan antingen produceras av mikroorganismer, framförallt i sjöar, eller så kan det spolas in från omgivningen. För att kunna uttala sig om framtidens koldioxidutsläpp är det ytterst viktigt att veta varifrån vattnets koldioxid kommer. Tidigare resultat från enskilda vattensystem tydde mest på att CO2 huvudsakligen produceras av mikroorganismer i själva sjön. I denna studie visar forskarna för första gången att detta bara gäller i mindre än hälften av alla svenska sjöar.
– I de flesta svenska sjöar härstammar koldioxid istället från omgivande marker varifrån det spolas in i vattendrag och vidare till sjöar som sedan släpper ut CO2 till atmosfären, säger Gesa Weyhenmeyer.
I studien visas också att både produktionen av koldioxid i sjön och importen från marken ökar ju varmare och näringsrikare klimatzon man befinner sig i. Därför har också förändrad markanvändning stor betydelse. I en liten sydsvensk sjö med omgivande jordbruk är utsläppen till exempel dubbelt så stora som i en liten nordsvensk sjö omgiven av skog, visar studien.
– Risken är ganska stor att koldioxidutsläppen från sjöar och vattendrag i särskilt norra Skandinavien, Kanada och Ryssland ökar i ett varmare klimat och det är i dessa områden som flest sjöar finns, säger Gesa Weyhenmeyer.
Kontaktinformation:
För mer information, kontakta Gesa Weyhenmeyer, mobil: 076-838 31 06, epost: gesa.weyhenmeyer@ebc.uu.se
På ett seminarium anordnat av VTI tillsammans med Safer, NTF Väst och projektet Safemove samlades i torsdags ett femtiotal deltagare för att höra om de senaste forskningsresultaten när det gäller transporter, hälsa och körlämplighet för äldre.
Fler äldre med högre krav
I många delar av världen lever människor längre och en allt större del av befolkningen räknas in i gruppen äldre. De senaste 50 åren har det skett stora förändringar för åldersgruppen, exempelvis är 70-åringar i dag friskare, mer aktiva och ställer högre krav på mobilitet än tidigare. Trots allt kvarstår faktum att våra sinnen försämras med åldern, vilket kan ställa till det när vi ger oss ut i trafiken.
– Många äldre vill använda bil för att fortsätta vara aktiva och klara sig själva, ändå finns det en hel del som slutar köra tidigare än de egentligen behöver. Kan man hjälpa dessa att fortsätta köra säkert är det en stor nytta för individen såväl som för samhället, säger Tania Dukic Willstrand, forskare på VTI.
I projektet Safe Mobility for Older Drivers (Safemove) är målet är att öka kunskapen om mobilitet för äldre. Syftet är också att öka äldres medvetenhet om sin körförmåga så att de kan anpassa sitt beteende, det vill säga antingen att fortsätta köra genom att anpassa sitt körande (exempelvis undvika rusningstrafik) eller sluta om de upplever att de inte längre kan köra säkert.
Samarbete mellan Sverige och Frankrike
Safemove är ett samarbete mellan flera olika företag och organisationer i Sverige och Frankrike. Inom projektet har forskarna samlat in en stor mängd data via 3 000 enkäter, tester på väg, kognitiva undersökningar, simulatorbaserade tester och träning med människor som är 70 år eller äldre.
Några av resultaten visar på att äldre vill köra bil längre upp i åldrarna och har sällan funderingar på att sluta köra. De flesta använder bilen regelbundet men undviker vissa situationer, som exempelvis körning i mörker, dåligt väder och okända miljöer.
Det har visat sig i flera tester att många skulle behöva anpassa farten mer efter situationen men att de inte själva anser att de kör för fort. Vissa situationer, som korsningar, vänstersvängar och cirkulationsplatser kräver mer uppmärksamhet och uppfattas av de äldre som svårigheter.
– Med hjälp av olika former av träning och stödsystem i bilen skulle man kunna hjälpa den här gruppen, säger Tania Dukic Willstrand.
Test i verklig trafik
En ny delrapport från projektet, VTI notat 27A-2015, redovisar resultaten från ett test med körning i verklig trafik. Dels ville forskarna studera körbeteende och identifiera svårigheter men de ville också se om förarna själva hade rätt uppfattning om sin körförmåga.
Resultaten visar att de brister som fanns var relaterade till anpassning av fart och brist på uppmärksamhet, bland annat i korsningar.
– När vi undersökte relationen mellan körbeteende och ifall föraren överskattade, underskattade eller hade rätt uppfattning om sin körförmåga, så fann vi att en majoritet av förarna bedömer sin körförmåga rätt.
Näst största gruppen är de som överskattar sin förmåga och minst är gruppen som underskattar sin förmåga. Den grupp som överskattar sin förmåga ser inte att de själva kör för fort utan lägger problemet på andra trafikanter.
Rekommendationer för säker mobilitet för äldre är att ge möjligheter till körträning i simulator eller användning av förarstödssystem som stödjer dem där de har svårigheter, exempelvis vid anpassning av fart och uppmärksamhet i cirkulationsplatser. Inom Safemove-projektet kommer deltagarna att introduceras för träning i simulator och ges möjlighet att delta i demonstrationer av förarstödssystem, både i fordon och i simulator.
Hjälp i bilen välkomnas
Som en del i projekteten görs också en översyn av förarstödssystem för äldre i samarbete med Volvo Cars. I studien har det framkommit att deltagarna välkomnar förarstödssystem som är relevanta för dem och vill ha hjälp bland annat att med påminnelser om hastighetsbegränsningar under färden.
– En sak som vi rekommenderar är att äldre byter till bilar som har automatväxel, för att helt kunna ägna uppmärksamheten åt trafiken, säger Tania Dukic Willstrand.
Exempel på befintliga eller önskvärda system som kan vara till nytta är hjälp med anpassad fart, hjälp vid filbyten, support vid korsningar och påfarter samt varningssystem vid vänstersvängar.
Mer information: Tania Dukic Willstrand
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
