Tvångssyndrom är en psykiatrisk åkomma som drabbar 1-2 procent av befolkningen. Den blir ofta kronisk och kan medföra en betydande nedsättning av social funktion och livskvalitet.
– Den skattningsskala vi utvecklat och testat heter Brief Obsessive Compulsive Scale (BOCS) och visade sig vara klart lättare att använda än tidigare mest använda skala. Den hade god förmåga att särskilja patienter med tvångssyndrom bland patienter med olika andra psykiska besvär, och kan också användas för att mäta förbättring i samband med behandling av tvångssyndrom, säger Mats Humble överläkare vid Region Örebro läns psykiatriska akut- och heldygnsvård och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
För att få diagnosen tvångssyndrom ska tvångstankar eller tvångshandlingar uppta minst en timme per dag. Det innebär stora påfrestningar och resulterar i nedsatt funktion i vardagslivet. Det finns två behandlingar som har effekt vid behandling av tvångssyndrom och det är läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi.
Bättre läkemedelsbehandling av tvångssyndrom
I sin forskning har han även undersökt om det går att förbättra läkemedelsbehandling av tvångssyndrom genom att göra biokemiska analyser. En förhoppning var att förstå mera om de neurokemiska mekanismerna för tvångssyndrom och läkemedelsbehandlingen. Både utifrån den önskade effekten och de oönskade effekterna, biverkningarna.
– Våra biokemiska mätningar av serotonin i blod hade troligen mera samband med kroppslig ohälsa än med läkemedelseffekten i hjärnan. Mätningarna av hormonet oxytocin visade sig däremot ha mycket intressanta men svårtolkade samband med vilka patienter som förbättrades av läkemedelsbehandlingen.
Biokemiska fynd
Forskningen visade att oxytocin även hade samband med sexuella biverkningar av serotoninaktiva antidepressiva medel. Den mest typiska sexuella biverkningen av dessa medel är att orgasm eller utlösning blir fördröjd. För vissa män kan detta vara en önskvärd effekt, men i andra fall blir det ett problem. En annan biverkan är att intresset för sex kan minska.
– Vi var faktiskt först i världen med att undersöka närmare hur oxytocinsystemet påverkas av antidepressiva medel hos människor. Eftersom vi vet att hormonet oxytocin spelar med i sexuella funktioner, har man redan tidigare misstänkt ett samband mellan oxytocin och sexuella biverkningar av serotoninaktiva antidepressiva medel. Andra forskare har antagit, baserat på djurförsök, att dessa skulle kunna förklaras av ett underskott av oxytocin, men vår studie som är gjord på människor visade högre oxytocin hos dem som hade mest sexuella biverkningar.
Sjukskrivning är vanligt
Många av de som lider av tvångssyndrom får aldrig hjälp med sin diagnos och de lider i det tysta. Så mycket som upp till 80 procent får troligtvis aldrig någon behandling för sitt tvångssyndrom. Eftersom många av patienterna är sjukskrivna eller på andra sätt funktionsnedsatta kan förbättrad behandling bli samhällsekonomiskt betydelsefull.
– Det rör sig ju om ganska många i samhället som har dessa problem, och vi vet att de ofta drar sig för att söka hjälp. Vi vet dessutom att de i vården ofta får otillräcklig hjälp, bland annat därför att man inte förstått vilken sorts problem de har.
Fortsatt forskning om läkemedelsbehandling
Mats Humbles biokemiska fynd kan vägleda fortsatt forskning om läkemedelsbehandling av denna svårbehandlade åkomma.
– Jag har ett förslag på en för psykiatrin ny typ av läkemedel som skulle kunna testas. När det gäller oxytocin har man tidigare försökt öka aktiviteten av detta hormon för att motverka tvångssyndrom. Det har dock inte lett till någon som helst förbättring. Våra resultat kan tolkas som att det vore bättre att försöka minska aktiviteten. Det finns läkemedel som kan göra det, men de har inte testats på psykiatriska patienter.
Kontakt:
Mats Humble
Överläkare vid Region Örebro läns psykiatriska akut- och heldygnsvård
Tel: 076 – 112 56 53
Mail: mats.humble@regionorebrolan.se
– I tidigare modeller för isbildning har nederbörden och vattenfårans variation haft nyckelroller, men det stämmer inte helt för de små vattendragen i norr. Här är ännu fler faktorer viktiga, säger Lovisa Lind.
När hösten kommer förlorar vattnet värme till den kyliga luften. Då bildas is. I ett litet, grunt vattendrag kyls vattnet snabbare än i ett stort och djupt vattendrag under i övrigt samma förhållanden. Det ger olika förutsättningar för isbildning.
– Vi undersökte 25 sträckor i 19 små vattendrag i skogslandet i Västerbotten och kom fram till att både klimat och jordarter har stor betydelse för när och hur isen bildas, säger Lovisa Lind.
I utbyggda vattendrag kan isen hindra produktion av vattenkraft
I lugnare partier börjar isläggning ofta längs strandkanterna. Allteftersom vintern framskrider växer istäcket tills det eventuellt sluts och täcker hela fåran. I inlandet, där vattendragen ligger högt i förhållande till havsytan, gynnas sådan is av stockar och grova block i vattnet, låg vattentemperatur, många frostdygn samt lågt inflöde av grundvatten. Att läget påverkar beror på att temperaturen sjunker och fallhöjden blir större med höjden över havet, samt att substratet är grovt. Kustnära vattendrag utsätts ofta för töväder mitt i vintern och får därför en mer oberäknelig isbildning.
I forsar, där vattnet är snabbt och virvlande, sker en omblandning som gör att vattnet kyls hastigt. Då bildas små ispartiklar som kallas kravis. Sådan is fastnar lätt om den stöter på ett föremål. Ofta kan kravisen bygga upp tjocka istäcken på forsarnas bottnar, så kallad bottenis. Om forsen ligger nedströms ett sjöutlopp fördröjs eller uteblir isläggningen eftersom sjövattnet har en värmande funktion. Detta betyder att branta forsar som ligger långt från ett sjöutlopp har en högre tendens att bilda bottenis.
– En fors avstånd till ett sjöutlopp kan därmed ge en indikation på hur lämpligt området är för bebyggelse och restaureringar, säger Lovisa Lind.
Svämmar över av is
Ibland byggs bottenisen på så mycket att vattendraget däms upp och svämmar över mitt i vintern. Då kan vattennivån bli högre än vid vårfloden och ännu mer is bildas när det uppdämda vattnet fryser. Längs vissa småvattendrag blev stränderna nedisade ända upp till sju meter från vattenfåran.
När ett isdämme så småningom bryts upp och töms, sjunker vattennivån snabbt och isen i själva vattendraget kan bli hängande kvar längs kanterna. När sådan is lossnar bryter den ofta sönder strandvegetationen.
– Påverkan på växtlighet och strandbrinkar är tydlig längs sträckor med vinteröversvämningar. Överlag är en dynamisk isbildning viktig för den biologiska mångfalden i strandzonen. Däremot kan stora ansamlingar av bottenis vara till skada för fiskarna i vattendraget, säger Lovisa Lind.
Med hjälp av de nya rönen har forskarna utformat en modell som beskriver sannolikheten för olika typer av isbildning i små vattendrag i barrskogsregionen. Modellen ger vägledning om hur vattendrag ska skötas och hur växtligheten kan utvecklas när vattendrag restaureras.
Artikel:
”Hydrological and thermal controls of ice formation in 25 boreal stream reaches.”, Lind, L., Alfredsen, K., Kuglerová, L. & Nilsson, C. (2016). Journal of Hydrology 240:797-811
Lovisa Linds doktorsavhandling
Kontakt:
Christer Nilsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
E-post: christer.nilsson@umu.se” target=”_blank”>christer.nilsson@umu.se
Vänligen mejla för att bestämma telefontid
Det övre hudlagret hos människor kan beskrivas som en tunn barriär, ett slags film som ändrar egenskaper och släpper igenom mer eller mindre vatten beroende på om den omgivande luften är fuktig eller torr. Nu har kemister vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund lyckats förklara den bakomliggande mekanismen för hur barriärfilmer reglerar sina egenskaper. Mekanismen är generell och förklarar på molekylär nivå inte bara hur huden reglerar sig själv beroende på omgivningen utan också egenskaper hos andra barriärfilmer, exempelvis i målarfärger, hudkrämer och livsmedel.
– Våra resultat är intressanta på flera sätt, bland annat ökar förståelsen av hudens funktioner. Exempelvis är resultaten relevanta för utvecklingen av kosmetika och läkemedelsberedningar där man önskar att vissa substanser ska tränga in i huden, säger Emma Sparr, professor vid kemiska institutionen i Lund och den som lett studien tillsammans med doktor Kevin Roger som nu är verksam vid universitetet i Toulouse.
Möjligt att komponera krämer utifrån luftfuktighet
– En kräm som smörjs ut på huden kan i sig vara ytterligare en barriär som kan öppnas eller stängas genom förändringar i luftfuktigheten. Krämen kan också designas så att den frisätter sin aktiva substans bättre eller sämre beroende på om luften är torr eller fuktig, säger Emma Sparr.
Tillämpningar finns på andra områden också där det är viktigt att kunna kontrollera transporten av molekyler genom en barriär. Genom att ändra externa förhållanden går det att påverka barriärfunktionen så att den släpper igenom fler eller färre molekyler av ett visst ämne. Bland annat kan studien få betydelse när industrin vill utveckla beredningar där man reglerar hur och vilka substanser som släpps ut till omgivningen.
Resultaten har nåtts genom experiment vid synkrotronanläggningar i Lund och i Schweiz. Vid PSI-anläggningen i Schweiz har forskarna gjort de mest avancerade experimenten och med hjälp av en kombination av röntgen och mikroskopi lyckats undersöka förändringar i nanostrukturen inuti barriärfilmen.
Artikel:
Resultaten publiceras i artikeln ”Controlling water evaporation through self-assembly” i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Kontakt:
Emma Sparr, professor
Lunds universitet, kemiska institutionen
+46-46-222 15 36
emma.sparr@fkem1.lu.se
– Den multidimensionella ansatsen som tillämpats i den här avhandlingen ger en mer nyanserad bild av utbytet mellan företag och banker när det gäller olika finansiella tjänster, säger Magnus Norberg, doktorand vid Mittuniversitetet och Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER).
– Studien skiljer sig från klassisk företagsekonomisk forskning som generellt bara belyser ett transaktionsbaserat eller ett relationsbaserat utbyte. Om vi inte reflekterar över att utbytet har en multidimensionell karaktär blir förståelsen begränsad. Insikten är därför att vi bör inta en ödmjuk hållning kring hur vi mäter värdet av ett finansiellt utbyte, säger Magnus Norberg.
Studien är kvalitativ och explorativ där utbytet mellan tio företag och deras banker har studerats. Syftet har varit att belysa det multidimensionella utbytet mellan företag och banker. Enkelt förklarat kännetecknas multidimensionaliteten av de olika element som har betydelse för utbytet och som kan skilja sig åt från tjänst till tjänst. Exempel på olika element är betydelsen av pris och förtroende.
Teoretiskt brukar så kallade transaktionsbaserade och relationsbaserade utbyten skiljas åt, men studien visar att det ena inte utesluter det andra. Det i sin tur får betydelse för hur vi praktiskt och teoretisk uppfattar det värde som finansiella tjänsterna genererar till företagen.
Magnus Norberg har i sin studie fokuserat på åtta vanliga banktjänster, inklusive insättning av kontanter, lån, rådgivning och växling. De specifika element som analyseras för de olika banktjänsterna är hård information, digitala kommunikationskanaler, prisets betydelse, mjuk information, personligt utbyte, förtroende och långsiktighet.
Skiftande perspektiv beror på vem som vill definiera
Studien belyser också att bankforskare inom företagsekonomi respektive nationalekonomi har diametralt olika syn på utbytet mellan företag och banker. Många företagsekonomer pekar generellt sett på att utbytet har gått från ett transaktionsbaserat till ett relationsbaserat utbyte, medan nationalekonomer pekar på att utbytet har gått från ett relationsbaserat till ett transaktionsbaserat utbyte. I grund och botten är detta beroende på hur själva utbytet definieras och från vems perspektiv det studeras.
Innan Magnus Norberg började som doktorand har han i flera år arbetat som managementkonsult inom bank, finans och försäkring med fokus på internetrelaterade frågor. Han har även över tio års erfarenhet från egen verksamhet.
Avhandling:
Här hittar du hela avhandlingen ”On the Nature of the Multidimensional Firm–Bank Exchange”, Magnus Norberg, Mittuniversitetet och Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER)
Kontakt:
Magnus Norberg, doktorand, 070-815 40 99, e-post: magnus.norberg@miun.se
Att prata om självmord är så stigmatiserat att ungdomar vars föräldrar tagit livet av sig tvingas vända sig till utomstående, på exempelvis nätet, för att få ventilera sin sorg. Inte heller vården har någon uppbackning för dessa ungdomars livssituation, menar Anneli Silvén Hagström som skrivit avhandlingen.
Varje år tar runt 1 500 svenskar livet av sig. Det är fem gånger så många som dör i trafiken. Kvar blir de anhöriga, som många gånger får klara sig själva med sin sorg.
– Drabbas du av inbrott i sommarstugan ringer en organisation upp dig och frågar hur du mår. Men inte många frågar hur du mår när din förälder tar livet av sig. Inte heller vården, som borde göra det. Faktum är att vården oftast inte vet vad ungdomarna behöver, säger Anneli Silvén Hagström, socionom och nybliven doktor i socialt arbete vid Linköpings universitet.
Anneli Silvén Hagström har skrivit sin doktorsavhandling om hur ungdomar hanterar en förälders självmord. Särskilt har hon analyserat vad deras berättelser om självmordet innehåller. Det har hon gjort genom forskningsintervjuer, två olika chattar på internet och en ung kvinnas teaterföreställning om sin mammas självmord.
Försoning genom samtal
Avhandlingen visar att ungdomarna blir väldigt upptagna med att fråga sig varför föräldern dog, vilket är ovanligt vid andra dödsfall. Ungdomarna funderar över vem föräldern egentligen var och i förlängningen vem man själv är, som barn till någon som kunde ta sitt liv.
Studien visar också att det stigma som omger självmordet är mycket starkt och att det på grund av detta är svårt att bearbeta förlusten. Stigmat byggs upp exempelvis genom att människor i ungdomarnas närhet undviker dem och att de får höra att det var en egoistisk förälder som tog livet av sig och lämnade dem kvar. Förutfattade meningar som ungdomarna tar till sig och gör till sina egna. Det innebär att bilden av föräldern – som innan döden i de flesta fall har varit god – färgas av självmordet. Följden blir förutom känslor av skam, skuld och övergivenhet en stark ilska riktad mot den döda föräldern.
Ungdomarna beskriver också hur de undviker att prata om självmordet med människor i sin närmsta omgivning – till och med familjen. För att frigöra sig själva och den döde föräldern från stigmat söker de sig aktivt en plats utanför de vardagliga relationerna, på nätet exempelvis.
– Att vi inte pratar om självmord är ett kulturellt problem. Vad jag märkte i intervjuerna var att ungdomarna efter ett tag kom fram till att föräldern inte aktivt hade valt självmordet eller haft förmåga att förutse de långsiktiga konsekvenserna. Ungdomarna kunde genom samtal med andra, i icke dömande sammanhang, börja förstå självmordet på ett alternativt sätt. På så vis försonas de med den döda föräldern, säger Anneli Silvén Hagström.
Komplicerad sorg behöver kunnigt bemötande
Tidigare forskning visar att barn till personer som begår självmord utgör en riskgrupp vad gäller sociala och psykologiska problem och till och med självmord. Att börja arbeta aktivt för denna grupp skulle alltså vara ett självmordspreventivt arbete.
Anneli Silvén Hagström menar att de professioner som kommer i kontakt med ungdomarna, som till exempel lärare, socialarbetare och psykologer, måste få ökade kunskaper om hur de drabbade ska bemötas. Det är viktigt att skapa utrymme för frågan om varför föräldern tog sitt liv och att bryta stigmat. Avhandlingen visar också att döden inte innebär slutet på ungdomarnas relation med sin förälder och att den kvarvarande relationen kan fungera läkande i sorgen, ett band som professionella därför bör uppmuntra.
– Det här är en komplicerad sorg. Det sista ungdomarna vill är att vara lik sin döda förälder, det vill säga att må dåligt, och reaktioner på förlusten kan väcka rädsla för att de själva ska komma att ta sitt liv. Men genom att veta hur ungdomarna tänker kan man lugna dem och säga ”det här är normalt för någon i din situation”
Kontakt:
Anneli Silvén Hagström, 0709-748168, anneli.silven.hagstrom@liu.se
Avhandling:
”To mourn and resist stigma: Narration, meaning-making and self-formation after a parent´s suicide”, Anneli Silvén Hagström (2016). Linköping studies in Arts and Science No. 685.
– En idrottslektion i veckan försvann på 90-talet. Därför är det desto mer trist att lektionerna idag inte ger mer av fysisk aktivitet. Vår undersökning visar dock att det finns en potential, säger Anders Raustorp vid Göteborgs universitet.
I undersökningen, som presenteras i Acta Paediatrica, har 149 elever i årskurs två, fem och åtta följts under 39 idrottslektioner där den fysiska aktiviteten mätts med accelerometrar.
Fysisk aktivitet en timme per dag
Enligt gällande internationella rekommendationer bör ungdomar vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag, på en måttlig eller hög nivå. Det finns en målsättning att idrottslektionerna i ämnet idrott och hälsa, under åtminstone halva tiden, ska innebära att den fysiska aktiviteten bedrivs på dessa nivåer. Men dit når barnen inte under de undersökta lektionerna, utan det stannar vid en fjärdedel av undervisningstiden. Skillnader mellan könen i fysisk aktivitet fanns bara i årskurs två.
– En fjärdedel är lite jämfört med andra länder. Det motsvarar mellan tio och femton minuter per idrottslektion. Min bild är att idrottslärarna själva tror det ligger på en högre nivå. Det försvinner lektionstid på grund av köande och på grund av störande inslag. Många moment kräver instruktion eller demonstration. Dessutom ingår ju teoretiska moment om hälsa i ämnet, säger Anders Raustorp.
Inställda lektioner
En detalj är att 13 procent av de lektioner forskarna avsåg låta ingå i studien av olika skäl dessutom ställdes in, på grund av teaterbesök eller allmän skolinformation.
Det finns dock hoppfulla resultat i den aktuella studien. Vissa elever uppnådde mer än två tredjedelar av den rekommenderade, dagliga dosen av fysisk aktivitet. Högst fysisk aktivitet nåddes på idrottslektioner som hade fokus på fitness-aktiviteter, lek eller orientering.
– Det visar potentialen. Jag skulle vilja få in ett mål för fysisk aktivitet i ämnets kursplan. Det måste hända mer på idrotten i skolan och det måste vara möjligt att låta läroplanen gå hand i hand med de gällande rekommendationerna för fysisk aktivitet för unga. Det finns ingen motsättning mellan synen på ämnet idrott och hälsa som inlärningsämne och behoven av fysisk aktivitet, säger Anders Raustorp.
Läs artikeln Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden i Acta Paediatrica.
För mer information:
Anders Raustorp, docent i fysioterapi, institutionen för kost- och idrottsvetenskap,
telefon: 070-8118706, e-post: anders.raustorp@gu.se
Sedan 2015 driver Anders Ivarsson Westerberg och Jenny Svensson vid Förvaltningsakademin på Södertörns högskola forskningsprojekt om granskning av skolor. I en delstudie studeras Skolinspektion, dess förutsättningar, utförande och resultat. De slutsatser som nu presenteras är dyster läsning.
– I studien kan vi se att Skolinspektionen reducerar en komplex skolpraktik till mer eller mindre mätbara indikatorer för att göra den möjlig att granska. Detta kan till och med gå emot vad läroplanen faktiskt säger, menar Anders Ivarsson Westerberg, docent i företagsekonomi och lektor vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.
Motstridiga forskningsresultat
– Dessutom kan vi se att den vetenskapliga grund skolinspektion vilar på, i flera led är tolkningar och sammanfattningar av delvis helt motstridiga forskningsresultat.
Förvaltningsakademin har studerat Solinspektionens regelbundna tillsyn i en kommun och följt några skolor som fått besök av Skolinspektionen, genom intervjuer med rektorer, kommunföreträdare och skolinspektörer. Rapporten framhåller även att skolinspektionerna tar mycket tid och kraft från verksamheten.
– I den form som skolinspektioner görs idag är det svårt att se att de utvecklar skolorna, menar Anders Ivarsson Westerberg. Istället borde skolinspektionerna vridas mer mot skolutveckling och främjande granskning.
Rapporten: På vetenskaplig grund. Program och teknologi inom skolinspektion
Förvaltningsakademin är en mångvetenskaplig centrumbildning vid Södertörns högskola som bedriver uppdragsutbildning och forskar om statsförvaltning samt verkar för kvalificerade möten mellan forskning och praktik.
Att inte ha en aktiv förare i ett fordon skapar andra förutsättningar i trafiken. Vid ett övergångsställe kan exempelvis en fotgängare med blicken få kontakt med föraren av ett fordon för att veta att föraren kommer att stanna i tid. Finns det ingen aktiv förare kan det uppstå osäkerhet om fordonet verkligen sett fotgängaren. Därför är kommunikation mellan fordon och fotgängare ett helt nytt område som just nu utvecklas och testas. Området är högrelevant då många olyckor i trafiken sker vid obevakade övergångsställen, något som försäkringsbolaget If till exempel i tidigare undersökningar visat.
Sedan 2013 har Interactive Institute arbetat med att ta fram gränssnitt som stödjer kommunikationen mellan automatiserade fordon och övriga trafikanter. Gränssnitten syftar till att uttrycka fordonets intentioner, exempelvis att fordonet tänker stanna när en fotgängare vill gå över vägen.
Displayer i vindrutan
Displayen i vindrutan signalerar till sin omgivning och berättar hur fordonet tänkt att bete sig.
– Med förarlösa fordon finns det inte längre en naturlig kommunikation mellan förare och fotgängare, och den avsaknaden måste vi på något sätt ersätta. Genom att utveckla ett gränssnitt som kommunicerar med sin omgivning kan vi ersätta subtila signaler såsom gester och ögonkontakt som trafikanter normalt använder, säger Anna Sirkka, ansvarig för Interactive Institutes verksamhet i Piteå.
Placeringen av gränssnittet är enligt forskningsledaren Johan Fagerlönn viktigt. Människor har över lång tid lärt sig att rikta blicken mot vindrutan när de ser ett fordon. Därför har man i projektet valt att placera ljussignalerna i vindrutans övre del, vilket är den del på fordonet dit det är naturligt att rikta blicken om man är fotgängare. Placeringen gör det också möjligt att ha ett signalsystem som fungerar oavsett bilmärke då det inte inkräktar på fordonets design i övrigt.
Tester i simulerad stadsmiljö inleds
Prototypen ska nu testas. Under vecka 39 kommer fordonen att rulla på en testbana hos AstraZero i Borås. Dit ska testpersoner bjudas in och utsättas för ett möte med ett fordon.
Tidigare tester har visat att människor tolkade prototypens signaler korrekt, vilket bidrog till en bättre upplevelse vid ett möte med ett förarlöst fordon. De nya testerna ska ske i en mer verklighetslik omgivning där en hel stadsmiljö finns tillgänglig på testbanan.
– Testerna som nu utförs på AstaZero kommer ge oss en bättre förståelse för hur gränssnittet skulle fungera i olika typer trafiksituationer och möten med självkörande fordon, säger Johan Fagerlönn.
Arbetar även med ljudsystem
Parallellt med de visuella signalerna arbetar Interactive Institute även med ljuddesign i projektet SAVAS. Enligt ett EU-direktiv ska alla eldrivna fordon som framförs i lägre hastigheter från och med 2019 utrustas med ett ljudsystem som uppmärksammar omgivningen.
– Det är spännande att arbeta tillsammans med de här två projekten. Genom att kombinera både ljud och ljus kan vi skapa ett ännu tydligare system som i sin tur gör det säkrare för fotgängare att vistas bland förarlösa bilar, inte minst för de som har olika typer av funktionsvarianter, avslutar Anna Sirkka.
Fotnot: Projektet är ett samarbete mellan Interactive Institute Swedish ICT, Viktoria Swedish ICT, AstaZero, Autoliv, Högskolan i Halmstad, Semcon, SAFER, Viscando, Volvo Cars, Volvo Trucks.
Fakta om självkörande fordon
Flera stora fordonstillverkare satsar på förarlösa fordon, bland annat Volvo, Scania, Ford och Volkswagen. General Motors tror att förarlösa fordon rullar på vägarna redan 2020. IEEE förutspår att 75 % av alla fordon är självkörande år 2040.
Internetjätten Google har gett sig in i marknaden och testkört sin självkörande bil nära en kvarts miljon mil.
– Hur kvinnors menstruationscykel kan påverka träning är ett till stor del outforskat forskningsområde, säger Lisbeth Wikström-Frisén, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering i Umeå och författare till avhandlingen.
– På grund av att den mesta idrottsforskningen är gjord på manliga deltagare finns idag överhuvudtaget inte så mycket vetenskaplig kunskap om hur kvinnor kan optimera sin träning efter hormoncykeln.
Lisbeth Wikström-Friséns förhoppning med träningsstudien, där 59 kvinnor deltog i benstyrketräning under en fyramånadersperiod, var att skapa större kunskap om hur kvinnor kan träna styrt efter menstruationscykeln och därmed erhålla bättre träningseffekter utan att utöka antalet träningstillfällen. Resultaten visade att den grupp som utförde högfrekventa benstyrkeövningar (5 gånger per vecka) under menstruationscykelns två första veckor såg större effekt än den grupp som utförde samma träningsprogram under menstruationscykelns andra hälft. En jämförelse av träningseffekten på kvinnor som använde p-piller med dem som inte använde det hormonbaserade preventivmedlet visa inga märkbara skillnader.
Optimerad träningen kan öka prestationen
Periodiserad träning skulle kunna innebära en positiv vinst och bidra till att motverka utvecklingen av kvinnospecifika hälsorisker som orsakas av för mycket träning. Det är också nödvändigt att känna till hur kvinnor svarar på träning för att ytterligare öka prestationer vid tävlingsidrott.
– Eftersom menstruation är en central del av kvinnors vardag och träning behöver vi bli bättre på att ta hänsyn till detta när vi optimerar träningen för kvinnor, säger Lisbeth Wikström-Frisén.
Lisbeth Wikström-Frisén och forskarkollegor vid Idrottsmedicinska enheten har i en av avhandlingens delstudier också observerat kortisolnivåer hos 33 deltagare under en niomånadersperiod. Resultaten visade att nivåerna av stresshormonet varierade beroende på årstid men att kvinnor som åt p-piller uppvisade generellt högre nivåer.
Kortisol ingen säker signal på överträning
– De skiftande nivåerna av kortisol har betydelse när man ska optimera träning för kvinnor. Om vi mäter kortisolnivåer på kvinnor som tar p-piller och hittar förhöjda värden så kan det lätt tolkas som om de är övertränade, vilket enligt våra forskningsresultat inte behöver vara fallet, säger Lisbeth Wikström-Frisén.
Lisbeth Wikström-Frisén är från Boden och bosatt i Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering arbetar hon också som universitetsadjunkt på Idrottsmedicinska enheten. Lisbeth är utbildad biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap med fördjupning inom idrottsmedicin. Hon har arbetat som vårdlärare i anatomi, fysiologi och klinisk fysiolog och har även en bred bakgrund inom träning och friskvård.
Avhandlingen: Training and hormones in physically active women with and without oral contraceptive use. (Träning och hormoner hos idrottande kvinnor med och utan preventivmedel)
För mer information:
Lisbeth Wikström-Frisén
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet
090-786 66 43/070-678 1928; lisbeth.wikstrom-frisen@umu.se
De senaste tio årens landvinningar inom molekylärbiologi har kraftigt förändrat hur cancerforskare arbetar. Från att tidigare arbetat nästan enbart med olika biologiska modeller, som celler, används numera storskaliga statistiska analyser i allt större omfattning för att kunna förstå hur cancersjukdomar fungerar och hitta nya behandlingar.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola samt Freiburgs universitet utvecklat en ny algoritm, aSICS, som med hjälp av omfattande datamängder själv kan föreslå hypoteser om ”vad som orsakar vad” i en cancercell.
Algoritm tolkar själv data
Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling. Forskarna använde aSICS för att tolka data från hjärntumörer och kunde identifiera en ny mekanism bakom en extra aggressiv form av hjärntumör, så kallat mesenkymalt glioblastom.
– Enligt datormodellen orsakas mesenkymalt glioblastom delvis av förändringar i en gen som heter Annexin A2. För att verifiera resultatet från dataanalyserna undersökte vi prover från patienter och kunde visa att mesenkymalt glioblastom har en hög aktivitet av Annexin A2. Därefter prövade vi att slå ut Annexin A2 i cancerceller från patienter och då antingen dog cellerna, eller bytte till en mindre aggressiv form, säger Sven Nelander vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med en kollega i Freiburg.
Resultaten visar att man med dataanalyser kan förutsäga vilka gener eller proteiner som medverkar i uppkomsten av en tumör, för att sedan bekräfta det med laboratorieförsök. Metodiken med aSICS har även prövats på andra cancerformer med lovande resultat, även om ytterligare arbete kvarstår med dess fininställning.
För mer information:
Sven Nelander, tel: 018-471 4805, tel: 076-1380123, e-post: sven.nelander@igp.uu.se
Fotnot: Forskarna bakom studien är knutna till Science for Life Laboratory (SciLifeLab).
Publikationen: Integrative Modeling Reveals Annexin A2-mediated Epigenetic Control of Mesenchymal Glioblastoma, EBioMedicine, 2016
Det visar Susan Lindholm i sin avhandling Remembering Chile, på Malmö högskola. Utgångspunkten är att förstå hur artisterna tar plats och skapar sina identiteter utifrån historiska och kulturella perspektiv mellan de två länderna.
– Upprinnelsen till avhandlingen var att jag började lyssna på hiphop i Sverige då jag var intresserad av det politiska motstånd som finns i många texter, säger Susan Lindholm. Flera av artisterna hade spanska namn och deras föräldrar hade flytt från dåtidens militärdiktatur i Chile.
Susan Lindholm menar att hennes avhandling undersöker skärningspunkten mellan migration och hiphop. Hon har intervjuat ett antal hiphopartister i både Sverige och Chile, men även mer specifikt analyserat utvalda låttexter.
Det handlar om grupper som exempelvis The Latin Kings, Advance Petrol, Hermanos Bernal, Panteras Negras med flera och låtar som finns på både svenska och spanska, exempelvis Välkommen till förorten – Bienvenido a mi barrio.
Det goda Sverige
Hon disputerar på en sammanläggningsavhandling i historia som visar flera resultat. En är berättelsen om det goda Sverige. Många av artisternas föräldrar var politiska flyktingar från Chile och mottogs med öppna armar av ett solidariskt Sverige. Sverige var det land i Västeuropa som mottog flest chilenska flyktingar.
– Det handlar inte bara om politiska handlingar utan även om ett välkomnande civilsamhälle med Chilekommittén och en ständig pågående debatt om solidaritet, fortsätter Susan Lindholm. Dagens flyktingsituation pekar på att vi lever i ett helt annat samhälle.
Det är detta inkluderande, menar Susan Lindholm, som artisterna i Sverige anknyter till i sina identitetskonstruktioner. Samtidigt finns även berättelsen om utanförskap då många av artisterna vuxit upp i förorten med allt vad det innebär av marginalisering, multikulturalism och erfarenheter av att vara någon annan.
Subkultur i Chile
Susan Lindholm går även längre i sitt sökande efter vad som formar hiphopartisters identiteter i Chile och Sverige. I intervjuer med chilenska hiphopartister i Chile upptäcker hon exempelvis att hiphopen länge var en subkultur som trots repressiv diktatur kunde fortleva. I Chile verkade de i skymundan till skillnad från de svensk/chilenska hiphopartisterna i Sverige som uppträdde i offentlighetens ljus.
En del artister i Chile undviker att nämna Pinochets grymheter, medan andra minns dessa, vilket också framkommer i avhandlingen.
I avhandlingen visar hon även vilka starka band, ja snarast inflätningar, som finns mellan hiphop-artister i Sverige och Chile. Grupper som arbetar i Sverige ger också ut musik i Chile, vissa artister har flyttat fram och tillbaka och verkar i båda länderna.
– Ytterst försöker jag visa att identiteter inte är grundmurade och ärvda utan snarast i en ständig förändring.
Vem ska läsa din avhandling?
– Jag vill gärna att historielärare, sociologer, kulturhistoriker och alla som är intresserade av identitet, migration och integration läser den.
I Sverige råder det politisk konsensus om att droger är farliga och ska förbjudas, och att drogberoende är ett individuellt problem. Samtidigt framställs det från politiskt håll som att bekämpandet av droger är strikt vetenskapligt utformat och därmed opolitiskt. Det leder till att frågan om samhällets roll och ansvar tappas bort, menar Filip Roumeliotis.
– Narkotikaprevention framställs som vetenskapligt och därmed neutralt, vilket det inte är. Man söker inte längre politiska lösningar, och det är ett demokratiproblem, säger Filip Roumeliotis, nybliven doktor vid Sociologiska institutionen och SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning.
I sin avhandling har han bland annat studerat tio offentliga utredningar under perioden 1981–2011. På 1980-talet sågs drogberoende som ett socialt problem som skulle lösas med hjälp av politiska reformer.
– Fram tills 1990-talet fanns det en bredare samhällsdebatt om orsaken till att människor använder droger. Drogberoende kopplades till frågor som fattigdom, social exkludering och ensamheten i storstaden, säger Filip Roumeliotis.
I linje med det tänkte man också att problemet kunde lösas genom allmänna reformer som fattigdomsbekämpning eller omfördelningspolitik. Samtidigt sågs det som ett kollektivt ansvar, där olika folkrörelser skulle göras delaktiga i arbetet.
Individens frihet och ansvar
Under 1990-talet svängde pendeln och droger sågs i utredningarna i stället som ett utslag av enskilda individers attityder och beteenden – isolerat från samhället. Det ledde till att sökandet efter ny kunskap i frågan blev till ett sökande efter metoder som skulle förändra individen, inte samhället. Lösningen blev då preventionsprogram och liknande metoder som individer ska genomgå. Ett exempel är Social och emotionell träning (SET), ett svenskt preventionsprogram som Filip Roumeliotis undersökt i avhandlingen. Här ses drogberoende som ett utslag av individens psykiska ohälsa.
Filip Roumeliotis menar att den typen av program utgår från en nyliberal förståelse av individen som borde erkännas som politisk, i stället för att framställas som vetenskaplig.
– Jag vill väcka en bred diskussion om narkotikapolitik och drogprevention, snarare än att forskare och andra experter ska vara de som ensamma ska lösa den här frågan, säger Filip Roumeliotis.
Avhandling:
”Ideological Closure: Drug Prevention in a Post-political society”, Roumeliotis, Filip
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
Kontakt:
Filip Roumeliotis, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), tfn: 070-713 65 54, e-post: filip.roumeliotis@sorad.su.se
– Det är nödvändigt att tänka nytt för att hänga med men det viktigaste är inte att utvecklingen sker snabbt utan snarare genomtänkt, säger Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med professor Emma Sorbring från Högskolan Väst är han redaktör för den nyutgivna boken Socialt arbete och internet – att förstå och hantera sociala problem på nya arenor (Liber). Boken belyser de kompletterande möjligheter som finns idag till webbaserad behandling, förebyggande socialt arbete och nya former av stöd och råd.
– Förutsättningarna för att bedriva socialt arbete har radikalt förändrats i och med internets intåg. Utvecklingen hittills pekar på att en ny dörr har öppnat sig för socialt arbete som innebär fler möjligheter att fånga upp individer i behov av hjälp och stöd.
Möjliggör möten
Därmed inte sagt att internet kan ersätta det traditionella sociala arbetet som sker utanför cyberrymden. Kristian Daneback menar att det traditionella arbetet fortfarande är nödvändigt men att det också krävs olika angreppssätt utifrån att individer har olika preferenser. Utifrån den aspekten kan internet möjliggöra möten som kanske aldrig hade blivit av annars, till exempel för isolerade äldre.
Bokens medförfattare utgår i sina kapitel från aktuell forskning och ger praktisk vägledning i hur man kan förstå och hantera sociala problem på de nya arenor som internet och sociala medier innebär. Frågor som lyfts är till exempel hur man arbetar mot nätmobbning som professionell inom skola och socialtjänst, hur sociala medier påverkar socialtjänstens och polisens arbete och vilka juridiska aspekter som finns på socialt arbete och internet.
Kontaktinformation: Kristian Daneback: kristian.daneback@socwork.gu.se
Vi ärver våra gener av föräldrarna vid födseln. Däremot sker så kallade epigenetiska förändringar under hela vår livstid. Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener och därmed kan leda till utveckling av olika sjukdomar. I den aktuella studien har forskarna undersökt epigenetiska förändringar hos personer som tidigare har haft en hjärtinfarkt.
Händelser förändrar våra gener
– Under en hjärtinfarkt signalerar kroppen genom att vissa gener aktiveras. Detta naturliga skydd leder till att vi bättre klarar att hantera det akuta sjukdomsförloppet, samt att återställa kroppen efter den skada som en hjärtinfarkt orsakar. Det är därför troligt att det även sker epigenetiska förändringar i samband med såväl det akuta stadiet som efterstadiet till en hjärtinfarkt, säger Åsa Johansson , forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som lett studien.
Resultaten från studien visade att det finns ett stort antal epigenetiska förändringar hos individer som tidigare i livet drabbats av hjärtinfarkt. Flera av dessa förändringar är i gener som har koppling till hjärt- kärlsjukdomar. Däremot gick det inte att avgöra om dessa skillnader kan ha bidragit till utvecklingen av sjukdomen, eller om de lever kvar som ett minne av genernas aktivering i samband med hjärtinfarkten.
– Vi hoppas att våra nya resultat ska kunna bidra till att öka kunskaperna om epigenetikens betydelse för sjukdomsbilden, vilket i framtiden kan leda till bättre mediciner och behandlingar, säger Åsa Johansson
Kontakt:
Mathias Rask-Andersen, epost: mathias.rask-andersen@igp.uu.se, tel: 018-4714806
Åsa Johansson, e-post: asa.johansson@igp.uu.se, tel: 070-2513132
Studie:
”Epigenome Wide Association Study Reveals Differential DNA Methylation in Individuals With a History of Myocardial Infarction”, Human Molecular Genetics (2016) doi: 10.1093/hmg/ddw302
I sin avhandling har Wojciech Uszko undersökt hur rovdjurs ätbeteende, miljöns temperatur och gödningseffekt påverkar de grundläggande byggstenarna i näringsvävar, det vill säga rovdjur-bytesinteraktioner. Bara en liten ökning av temperaturen eller i tillgången på ett begränsande näringsämne kan teoretiskt störa populationsjämvikten mellan rovdjur och deras bytesdjur – från en stabil samexistens, med ungefär konstanta populationsdensiteter, till vilda svängningar i antal eller till och med utrotning av rovdjuret. Men hur och när detta sker diskuteras fortfarande bland ekologer.
Som modellorganism kring denna frågeställning har Wojciech Uszko använt sig av vattenloppa, Daphnia hyalina. Det är ett djurplankton som är mycket vanligt i alla sötvattensmiljöer och det livnär sig på växtplankton.
Ändrat ätbeteende
Trots att övergödning kan skifta rovdjur-bytesdynamiken från stabil till oscillerande, kan rovdjur och byte samexistera på ett stabilt sätt om rovdjurets ätbeteende är sådant att det äter mindre vid låga bytestätheter.
– Jag fann i mina labbexperiment att Daphnia visar just detta ätbeteende, något som tidigare har förbisetts trots att Daphnia är en väl studerad organism inom forskningen, säger Wojciech Uszko.
Om rovdjur och bytesdjur kan samexistera stabilt eller inte beror också på miljöns temperatur.
– Mina resultat från labbexperimenten och modelleringar visar att det finns ett optimalt temperaturområde för födointag och Daphnia har låga födointag både under och över detta optimala temperaturintervall. Detta, i sin tur, möjliggör för algerna att periodiskt slippa hård predation, vilket leder till populationssvängningar och så småningom utrotning av rovdjuret om temperaturen förblir inoptimal.
Matematisk modell inkluderar temperatur och övergödning
Wojciech Uszko presenterar i sin avhandling en relativt enkel matematisk modell som kan förena en mängd, ofta kontrasterande, tidigare fynd om effekter av temperatur och övergödning på populationsstabilitet.
– Kunskap om att rovdjuret minskar sin ansträngning att skaffa föda vid låga bytestätheter samt att rovdjurets prestanda avtar både under och över det optimala temperaturområdet är avgörande för att korrekt kunna förutsäga konsekvenserna av uppvärmning och övergödning. Dessa specialfunktioner har tidigare försummats i modeller av den globala uppvärmningens effekt på näringsvävsdynamiken, säger Wojciech Uszko.
Resultaten av de matematiska modelleringarna jämfördes med experiment ute i fält. Modellernas prognos går hand i hand med de experimentella resultaten, vilka visar att uppvärmningen kan leda till en utbredd algblomning och näst intill utrotning av zooplanktonsamhället. Det visade sig att under varmare förhållanden så växer algsamhället förbi djurplanktonen och mängden näringsämnen blir begränsande. Som ett resultat blir antalet alger stort men av extremt dålig kvalitet och kan följaktligen inte sörja för zooplanktonens tillväxt.
– Uppvärmningseffekter kan vara mycket varierande och ofta krångliga. Att identifiera några kritiska processer och införliva dem i matematiska modeller kan hjälpa ekologer att korrekt beskriva och prognosticera effekterna av miljöförändringar på näringsvävar, säger Wojciech Uszko.
Läs en digital publicering av avhandlingen
Kontaktinformation: Wojciech Uszko, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, E-post: wojciech.uszko@gmail.com
Fotnot: Wojciech Uszko har en kandidat- och en masterexamen i biologi från the University of Warsaw, Poland. Efter avslutade universitetsstudier arbetade han vid the Institute for Environment and Sustainability of the European Commission’s Joint Research Centre i Ispra, Italien. År 2010 startade han sina doktorandstudier vid Umeå universitet.
Socialtjänsten försöker efterlikna andra organisationer, där det ses som rationellt att dela upp verksamheten i olika delar. Sjukvården har till exempel varit modell för socialtjänsten. Att specialisera sig och fokusera på en bit – det finns i professionen, denna önskan att bli expert. Ur organisationens synvinkel finns det vinster i denna uppdelning.
Pär Grell, doktorand och universitetsadjunkt från Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle säger:
– Vi vet egentligen inte vad det här får för konsekvenser för arbetet. Forskningen har bortsett från vad den organisatoriska ramen får för konsekvensen för de individer som har varit klienter hos socialtjänsten. Man tittar på vad man gör, vilken specifik metod man använder inom sin ruta och man glömmer bort att organisationen också påverkar vad som händer.
Klienterna blir inte tillfrågade i socialtjänsten, man tar inte hänsyn till deras livssituation och behov. Det är organiseringen av socialtjänsten som ger ramarna och styr arbetet. Men från klienterna finns en önskan om att ha en och samma socialsekreterare för samtliga ärenden. De blir förvirrade och känner lågt förtroende.
”Det finns ju ingen att få förtroende för, man hinner aldrig prata färdigt innan en annan tar över”, säger en av de intervjuade i studien.
Förvirrande och tidskrävande för individen
Pär Grell har intervjuat individer som varit klienter hos socialtjänsten i Gävle, Sandviken och Hudiksvall. Han kan se att fragmentiseringen inom socialtjänsten gör det svårt för klienterna att begripa vad som är vad – de blir förvirrade och fundersamma.
Klienten kan få helt olika bud från olika enheter. Ekonomienheten kan be om prioritering på arbetssökandet, barn och familjeenheten kan säga att fokus behöver ligga på barnen om de har varit omhändertagna och för missbruksenheten kan koncentrationen ligga på behandlingen.
Fragmentiseringen kan även skapa överlappningar, som att flera personer arbetar med samma sak eller att det uppstår luckor mellan enheterna. Klienten kan få till svar att ”det där hanterar inte vi, det är någon annan”.
– Bara att springa runt kräver mycket tid och kraft, själva hanterandet av organisationen blir en svårighet som adderas till en livssituation som redan är svår. Så beskriver dessa klienter detta, säger Pär Grell.
Den nya socialtjänstlag som trädde i kraft i början av 80-talet var tänkt att reformera arbetet, men den saknade anvisningar om hur man skulle göra det konkret.
– Då är det väldigt lätt att man blir osäker och går tillbaka till hur man gjorde tidigare. Med denna uppdelning, där barnavårdslagen hanteras av barnavårdsenheten, nykterhet av missbruksenheten och ekonomiskt bistånd av ekonomienheten och så vidare.
Det är slående hur likt situationen är idag jämfört med hur det var innan den nya socialtjänstlagen kom. Den lag som hade intentionen att göra något helt annorlunda och där klienten skulle tas om hand av en person.
Uppmuntran att samarbeta över gränser
Denna fragmentisering, så hållfast över tid och där så mycket investerats, där professionen ju stärks av att ha ett mera inrutat område, gör att man får tänka på ett annat sätt. De gånger då det ändå har fungerat trots att den formella organisationen satte upp hinder, är då man med informell organisering kunnat gå runt dessa hinder.
När enskilda socialarbetare agerar in i de andra områdena. Medarbetare som har förmågan att tala om för de andra enheterna: Att tänk så här när det gäller denna person och nu är det viktigt att ni gör det här och kanske t o m följer med, trots att det inte ingår i deras ruta.
– Denna informella organisering, detta sätt att gå över revirgränser måste uppmuntas /tillåtas från ledningshåll och de som arbetar på det viset måste ha denna förmåga. Nackdelen är att det inte finns några generalistjobb när de kommer ut, men de är bra på detta att se över gränserna, säger Pär Grell.
Vid Högskolan i Gävle försöker man utbilda sina socionomer att bli dessa gränsöverbryggare i organisationen.
De uppmuntras också att fråga klienterna vad de tycker i mycket större utsträckning, att använda dem som en resurs. Både i det sociala arbetets vardag och även i forskningen, kommer klienternas egna röster mycket sällan fram.
Vad motiverar en forskare till sitt ämne
Det var en särskild händelse som var upptakten till forskning, berättar Pär, som då arbetade inom ungdomsstöd. De skulle jobba lite extra med vissa ungdomar, och han hade precis börjat arbeta med en ung kille, som kom från en familj med fem barn. Mamman hade tidigare varit aktuell för socialtjänsten och pappan satt i fängelse.
Pär skulle hjälpa pojken att komma iväg till skolan och ringde på dörren på måndags morgonen. Mamman öppnade med kommentaren ”Jaså, det var du, sätt dig i väntrummet.” Där satt redan en kollega till Pär utan att han hade en aning om det!
– Vad gör du här?
– Jag skall hjälpa en av de yngre barnen till skolan.
Kollegan var alltså där i samma ärende och till samma skola! Då tänkte Pär att detta kan inte vara optimalt. När han sedan påminde mamman om ett kommande möte svarade hon:
– Jag orkar inte med alla dessa möten. Jag blir utbränd, jag hinner inte med något annat!
Avhandling:
”Komplexa behov eller komplexa organisationer? Konsekvenser av specialiserad individ- och familjeomsorg ur ett klientperspektiv”, Pär Grell, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete. Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
Huvudhandledare för avhandlingen har varit Nader Ahmadi, docent i sociologi och prorektor vid Högskolan i Gävle.
Kontakt:
Pär Grell, doktorand och universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 88 36
E-post: par.grell@hig.se
