– Fortfarande är KOL en underdiagnostiserad sjukdom som många bär på utan att veta om det. Tidig upptäckt och behandling ger en bättre prognos och därför är det värdefullt att hitta fler sätt att utvärdera sjukdomen, säger Robert Linder, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Tittar på enzymerna
I sin avhandling har Robert Linder studerat två enzymer i blodet samt den hämmare som motverkar enzymernas effekter och hur dessa samspelar vid sjukdomen KOL.
Det gick att se att koncentrationen av enzymet MMP-9 var högre hos patienter med KOL än i en kontrollgrupp. Ytterligare nivåer av enzymet och en stor kvot av enzymet i förhållande till hämmaren TIMP-1 var dessutom förknippade med sämre lungfunktion. Det pekar på att enzymerna påverkar sjukdomens svårighetsgrad. De personer som hade högst nivåer var överrepresenterade bland dem som hade avlidit i KOL under en femårig observationsperiod.
– Resultaten talar för att enzymerna, som är möjliga att utvärdera i blodprov, spelar en roll för utvecklingen av KOL samt för symtom och prognos vid sjukdomen, säger Robert Linder.
Olin-studierna
Avhandlingen baseras på undersökningar av personer som deltagit i en stor studie i Norrbottens län. Avhandlingen är den 20:e från forskningsverksamheten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, Olin-studierna, som pågår sedan 1985 och där mer än 60 000 norrbottningar medverkat. Olin-studierna är omfattande och den största medicinska forskningsverksamheten i Norrbotten och innefattar studier om astma, allergi, KOL och hälsoekonomi.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, karakteriseras av försämrat flöde i luftvägarna. Obstruktionen orsakas av en kombination av inflammation i luftvägarna och förstörd lungvävnad. I Sverige beräknas cirka 10 procent av befolkningen lida av KOL, varav cirka 3000 avlider i sjukdomen varje år.
Robert Linder är uppvuxen i Fjällsjönäs i övre Juktådalen i Sorsele kommun. Han har nyss avslutat AT-läkartjänstgöring i Karlskrona.
Tidsaspekten är särskilt viktig vid sepsis eftersom dödligheten ökar ju längre tiden går innan man får rätt antibiotika. Med tanke på det globala problemet med ökad antibiotikaresistens är det också av högsta vikt att ge träffsäker behandling.
– PCR-tekniken visar både vilken bakterie som orsakar infektionen och vilken nivå av bakterie-DNA det finns i blodet, säger Ingrid Ziegler, överläkare på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Liten ordlista
DNA – molekyler som innehåller den genetiska koden för en organism.
PCR – teknik där en enstaka DNA-sekvens i ett prov kan kopieras upp till tusentals identiska exemplar. Staphylococcus aureus – bakterie som oftast orsakar enkla sårinfektioner, men som kan leda till mycket svåra infektioner om den sprids i blodbanan.
Vid sepsis reagerar kroppens immunförsvar på ett okontrollerat sätt till följd av en infektion, där bakterier oftast cirkulerar i blodbanan. På grund av det får patienten organsvikt, som kan vara livshotande. Det är därför viktigt att patienten snabbt får hjälp. Det är årligen fler som dör i sepsis än i hjärtinfarkt.
Höga DNA-nivåer kan innebära allvarlig sjukdom
Ingrid Ziegler visar i sin forskning att höga mängder DNA i blodet kan vara en varningssignal för allvarlig sjukdom. Hon har även undersökt i vilken takt DNA-nivån sjunker och försvinner ur blodbanan.
– Patienter med höga DNA-nivåer hade en mer allvarlig sjukdomsbild och högre dödlighet. Gruppen av patienter där gula stafylokocker, Staphylococcus aureus, påvisades i blododlingen visade sig vara extra intressant. Här var PCR-metoden mer tillförlitlig, och hos de svårast sjuka fanns bakterie-DNA ofta kvar i blodet under en lång tid efter insatt antibiotikabehandling, säger Ingrid Ziegler.
Kontakt:
Ingrid Ziegler, överläkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län, ingrid.ziegler@regionorebrolan.se, 070-176 48 46
Kritiska röster mot nätjournaler menar att digitala patientjournaler ökar risken för att personal ska utsättas för hot och våld och att de upplever större risker för hot och våld.
– Studien visar inga kopplingar mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler, men det betyder inte att den kopplingen inte finns. Däremot ser man en tydlig koppling mellan digitala patientjournaler och vårdpersonalens oro för hot och våld, säger Åsa Cajander professor och samordnare av den nationella forskningen på digitala journaler i forskningskonsortiet Dome, Development of Online Medical records and E-health services. och
Problemet med ökad risk beskrivs vara kopplat till att patienten via systemet kan få fullständigt namn på den person som givit vård. Det här är särskilt oroande inom verksamheter där risken att utsättas för hot och våld redan är hög som exempelvis akutvård och psykiatrivård.
I studien undersökte man huruvida personal vars patienter hade fått tillgång till patientportalen upplevde större risker för hot och våld och utsattes för mer hot och våld. Undersökningen genomfördes ett år efter att digitala patientjournaler lanserades i Uppsala.
Merdelen personal hade utsatts för hot och våld
Totalt 174 personer svarade på en webbundersökning (35 procents svarsfrekvens). 83 personer var från en akutavdelning vars patienter hade digitala journaler, och 91 personer var från en psykiatrisk avdelning, vars patienter inte hade det. Nästan två tredjedelar av de som svarade på enkäten har utsatts för hot och våld det senaste året.
Studien visar också att 40 procent av de som jobbar inom dessa verksamheter trodde att riskerna för hot och våld hade ökat efter lanseringen. Det fanns en också skillnad i upplevelse mellan yrkesgrupperna som svarade på enkäten. Sjuksköterskorna upplevde större risker än läkarna. Studien visade dock inte att fler händelser av hot och våld förekom efter lanseringen. Endast en person i studien rapporterade att patientens åtkomst till journalen hade spelat någon signifikant negativ roll i förhållande till en incident.
Balans mellan arbetsmiljö och patientbehov
– Jag tycker att vårdpersonalens oro för en ökad risk för hot och våld måste tas på allvar och bemötas av landstingen och regionerna. Man behöver balansera vårdpersonalens arbetsmiljö med patienternas behov av information. Här vore det bra att ta reda på hur viktigt är det för patienterna att se namnen på vårdpersonalen, säger Åsa Cajander.
Enkätstudien har genomförts av forskare från det nationella forskningskonsortiet Dome vars mål är att skapa och sprida kunskap kring införande och användning av patientjournal via nätet och andra eHälsotjänster.
Kontakt: Jonas Moll, post doc, institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet jonas.moll@it.uu.se
Åsa Cajander, professor, institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, asa.cajander@it.uu.se
– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Drönaren, som är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning och som fått namnet Hugin (Highly Useful GeoInformation), kan på lite mer än en halvtimme scanna av en yta motsvarande 75 fotbollsplaner. Hugin är utrustad med en magnetometer, ett vetenskapligt instrument som mäter de magnetiska egenskaperna i berggrunden.
– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning. I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden, förklarar Joel Andersson.
Studenter lär sig senaste teknikerna
Drönaren kan användas brett inom olika forskningsområden. Med hjälp av Hugin skulle forskare till exempel kunna få fram mer information om Pärvieförkastningen, en över 16 mil lång ”spricka” i jordskorpan i trakterna kring Kiruna och Kebnekaise, som bildades när inlandsisen smälte för flera tusen år sedan.
– Man tror att jordbävningarna längs Pärvieförkastningen kan ha varit väldigt kraftiga.Nu vill forskare på Luleå tekniska universitet ta reda på om det var två miljarder år gamla strukturer i berggrunden som reaktiverades eller om strukturerna längs Pärvieförkastningen nybildades. Som en del i det arbetet hoppas vi att drönaren kan hjälpa oss att ta reda på mer, säger Tobias Bauer, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Data som drönaren samlar in kan forskare och studenter arbeta vidare med i en interaktiv miljö i Luleå tekniska universitets nya VR-studio.
– Vi vill att våra studenter ska lära sig moderna tekniker och att tolka och processa nya typer av data. Drönarteknologin är på frammarsch och vi på Luleå tekniska universitet vill använda den som ett verktyg i både forskning och utbildning. Vi ska ligga i framkant, säger Tobias Bauer och tillägger att den nya drönaren väcker stort intresse hos forskare på andra universitet och inom industrin.
– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönaren exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.
Mer om drönaren:
Luleå tekniska universitets nya drönare Hugin är specialtillverkad och väger 6,2 kg utan och 7,8 kilo med utrustning i form av kamera och magnetometer.
Drönaren har lång flygtid och kan lyfta tung last i förhållande till sin smidiga storlek, vilket gör att det går att koppla på fler sensorer och göra simultana mätningar. Drönaren är finansierad av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.
Här visas hur det går till när drönaren samlar in data, som forskarna sedan arbetar vidare med i universitetets VR-studio.
Kontakt:
Tobias Bauer, lektor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet, tel 0920 49 21 50,
e-post tobias.bauer@ltu.se
Joel Andersson, doktorand i malmgeologi, Luleå tekniska universitet, tel 0920 49 35 49,
e-post joel.bh.andersson@ltu.se
Var tjugonde minut våldtas ett barn i Sverige – och var trettionde minut en vuxen människa. Det visar Brottsförebyggande rådets statistik från 2017, om man beaktar mörkertalen. Totalt innebär det 30 000 våldtäkter årligen på barn i åldrarna 0-17 år och 21 000 våldtäkter på vuxna. Av dessa polisanmäldes drygt 7 300. Hur många som får vård för sina skador vet man inte.
Det finns inga nationella vårdprogram för dem som blivit utsatta för sexuellt övergrepp. Organisationen Wonsa, World of No Sexual Abuse, startade därför för tre år sedan en forskningsinriktad specialistklinik i Stockholm. Verksamheten består av behandling, utbildning och forskning. Patienterna är från tolv år och uppåt.
– Patienterna vet i dagsläget mer än vi. Vi vill lyssna på dem för att bättre förstå vilka psykologiska skador som kan uppstå och utveckla den bästa behandlingen, säger Gita Rajan, specialist i allmänmedicin, verksamhetschef för Wonsa och doktorand vid Karolinska institutet.
Utöver patienternas önskemål, bygger Wonsas behandling på den sparsamma forskning från Holland och USA som finns om behandlingen av svåra trauman samt den kliniska erfarenhet som Wonsas terapeuter har inom kroppsterapi och traumabehandling.
Vad är ett sexuellt övergrepp
Ett sexuellt övergrepp är när du utsätts för en sexuell handling mot din vilja, oavsett hur brottet bedöms i lagens mening. Här är Wonsas klassificering av övergrepp:
Typ 1: Sexuellt övergrepp utan fysisk beröring, till exempel att någon kallar dig hora eller att du tvingas se på när ditt syskon utsätts för ett övergrepp.
Typ 2: Sexuellt övergrepp med fysisk beröring, till exempel ovälkommen smekning.
Typ 3: Sexuellt övergrepp med penetrering av kroppsöppning, till exempel vaginal, oral eller anal våldtäkt, eller att någon tvingas att utföra oralsex.
Klassificeringen, som nu granskas av externa experter, beaktar även omständigheterna (offrets ålder, om övergreppet sker en gång, flera gånger eller organiserat) samt vilken relation offret har till förövaren (okänd, känd person eller person inom närmsta familjen).
Psykologiska skador uppstår
Av Wonsas patienter har fyra av fem utsatts som barn. Den vanligaste typen av övergrepp är upprepad penetrering av förövare inom familjen.
Oavsett vilken typ av övergrepp som skett, upplever alla patienter skuld, skam, skräck och svek samt att gränser överträtts. Ju svårare omständigheter, desto svårare skador uppstår (se faktaruta). Över hälften av patienterna har depression, posttraumatiskt stressyndrom, ångest och självmordstankar. En tredjedel har försökt ta sitt liv.
– Barnen är mest utsatta. De blir ofta inte trodda om de berättar. De utvecklar självhat och en känsla av värdelöshet. Vuxna kan tänka: ”du svek mig”, medan barn tänker: ”alla sviker”. Då blir det svårt att lita på andra, även i vuxen ålder, säger Gita Rajan.
Gränsbrottet skapar problem i relationer, då man har svårt att värna om sin egen kropp, men även sina psykologiska gränser: svårt att ta plats, att fördela ansvar och att ta emot hjälp.
Skräck kan leda till PTSD och dissociation
Skräcken under övergreppet varierar från lite obehag till ren skräck, vilket kan leda till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Då kan man lida av påträngande minnen av traumat, mardrömmar och rädsla som påverkar vardagslivet.
Det andra som skräck kan leda till är dissociation. Det är en psykisk försvarsmekanism, där offret till exempel ”lämnar kroppen” mentalt och kan ”se sig själv från taket”. Då skiljs tanke och känsla från varandra, så att offret inte känner smärtan.
Dissociation är effektivt men skapar problem: alltifrån en avsaknad av känslor till minnesproblem och i värsta fall dissociativ identitetsstörning. Personen lever då med olika identiteter inom sig, som inte alltid vet om varandra.
Lifespan integration läker traumat
Wonsas behandlingsprogram, LEVA, ges i fyra faser: lugn och stabilisering, exponering till traumat, vila i verkligheten och acceptans med ny anknytning till sig själv och andra. I första fasen får man verktyg för att reglera sina känslor, till exempel genom kunskap om hur hjärnan fungerar och olika kroppsbehandlingar. I den andra fasen behandlas traumat, oftast med metoden lifespan integration som är en modifierad exponering.
– Vi tror att symtomen vid PTSD beror på att hjärnan inte förstått att traumat är över, vilket skapar en här-och-nu-känsla när minnena dyker upp. Därför skapar vi distans till traumat genom att använda och placera minnen från tiden efter traumat fram till nuet på en tidslinje, till exempel: ”en vecka efter övergreppet cyklade jag till mormor, en månad senare skiljde sig mamma och pappa” och så vidare. När berättelsen är klar läser terapeuten upp den i du-form för patienten gång på gång, säger Gita Rajan.
En pågående studie visar preliminärt att ett enda behandlingstillfälle då traumat placeras rätt i tid, minskar symtomen med hälften hos patienter som utsatts en gång. Då kan det räcka med totalt tre besök. Vid upprepade övergrepp fortsätter arbetet med att placera de övriga händelserna rätt i tid. Behandlingen tar då ett till flera år. Metoden lifespan integration har utvecklats av den amerikanska psykoterapeuten Peggy Pace.
Det kan du göra som anhörig
Lyssna utan att ifrågasätta.
Återupprätta gränser genom att hjälpa personen att förstå att det som hände var fel.
Hjälp personen att söka professionell behandling för att läka skadorna.
Testosteron kan öka risken
Ett annat sätt att komma åt sexövergreppen är att försöka förhindra att de sker från början. 90 procent av de utsatta är kvinnor och 90 procent av förövarna män. Manligt kön är alltså en känd riskfaktor för övergrepp. Andra riskfaktorer är stark sexlust som kan leda till sexmissbruk, bristande impulskontroll, låg empati samt sexuellt intresse för barn.
Hjärnforskning har visat att de nätverk i hjärnan som reglerar sexuell upprymdhet, impulskontroll och empati påverkas av testosteronhalt. Och en tysk studie har visat att ett läkemedel som ökade testosteronnivån, minskade vissa kvinnors empati redan efter några timmar.
– Det finns god klinisk erfarenhet av behandling med testosterondämpande läkemedel, men den har inte utvärderats vetenskapligt, säger Christoffer Rahm, chefsöverläkare i Psykiatri Södra i Stockholm och forskare vid Karolinska institutet.
Testar nytt läkemedel
I hans studie (Priotab) får män med pedofil störning prova ett nytt testosterondämpande läkemedel som används vid prostatacancer. Syftet är att undersöka om läkemedlet kan dämpa riskfaktorerna.
– Fördelar jämfört med de äldre läkemedlen är att patienten får en injektion som verkar i tre månader, att den verkar inom ett par dygn så den skulle kunna användas i akuta lägen samt att den inte ökar testosteronhalten till en början som de äldre medicinerna, säger Christoffer Rahm.
Studien pågår till sommaren 2019. I den ingår även psykologiska och psykiatriska tester, intervjuer samt magnetkameraundersökningar av patienternas hjärnor för att försöka hitta objektiva tecken på ökad risk att begå övergrepp.
Kombination av behandlingsmetoder
Dagens behandlingsrekommendationer mot oönskad sexualitet bygger på klinisk erfarenhet. Man skiljer på hög och låg risk: högriskpatienter rekommenderas testosterondämpande medicin, medan lågriskpatienter ska få samtal och antidepressiv medicin, då man drar nytta av biverkningen minskad sexlust.
– Men i verkligheten får högriskpatienter inte alltid så kallad antiandrogen, eller testosterondämpande, behandling: i Indonesien anses behandlingen oetisk, medan det i USA finns läkare som anser att behandling ska ges även mot patientens vilja. Åsikterna är starka, trots att vetenskaplig kunskap saknas, säger Christoffer Rahm.
Så funkar antiandrogener
Androgener är den övergripande termen för de manliga könshormonerna hos ryggradsdjur. Läkemedelsgruppen antiandrogener fungerar genom att blockera testosteronreceptorer. Då har mannen kvar testosteron i kroppen, vilket minskar de metabola bieffekterna och gör att män i vissa fall kan ha kvar sin sexuella funktion.
Inom kriminalvården erbjuds sexualbrottsförövare ROS, Relations- och samlevnadsprogrammet, som är baserat på kognitiv beteendeterapi. Målsättningen är att förbättra förövarnas sociala färdigheter och förmåga att uttrycka empati samt att minimera riskfaktorer. Ofta kombineras terapin med antidepressiv eller testosterondämpande medicin samt missbruksbehandling.
Upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer. Cancer skördar miljontals liv varje år. Genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller har årets Nobelpristagare etablerat en helt ny princip för cancerbehandling, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.
James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg möjligheten att släppa på bromsen, så att immunsystemet aktiveras och angriper tumörceller. Han utvecklade sedan konceptet till en helt ny behandlingsprincip.
Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Upptäckterna lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling.
Allisons och Honjos forskning har öppnat dörren för att pröva och kombinera olika metoder för att hämma immunförsvarets bromsar i syfte att behandla Upptäckterna utgör en milstolpe i kampen mot cancer, skriver nobelprize.org i sitt pressmeddelande.
Bakgrunden är denna Den grundläggande egenskapen hos vårt immunsystem är förmågan att skilja mellan det som är kroppseget och det som är främmande så att till exempel bakterier och virus kan angripas. En viktig aktör i detta försvar är så kallade ”T-celler”, en sorts vita blodkroppar.
Under 1980-talet upptäcktes på denna cells yta T-cellsreceptorer, som känner igen och binder främmande molekyler på andra celler. Bindningen gör så att T-cellen kan försvara kroppen mot angrepp, men för immunsystemets aktivering behövs även proteiner som kan liknas vid T-cellens gaspedaler.
Många forskare bidrog till utvecklingen av denna nya grundforskning, och man upptäckte proteiner som istället fungerar som T-cellens bromsar och motverkar aktivering av immunförsvaret.
Genom detta intrikata gas- och bromssystem kan immunförsvaret noggrant regleras så att det kan oskadliggöra främmande mikroorganismer, utan att överreagera och orsaka autoimmuna angrepp på kroppens friska celler och vävnader.
En ny princip för immunterapi
I sitt laboratorium vid University of California, Berkeley, studerade James P. Allison under 1990-talet CTLA-4, ett protein på T-cellernas yta. Han var en av flera forskare som hade observerat att CTLA-4 fungerar som en av T-cellernas bromspedaler.
Andra forskare utnyttjade bromsmekanismen för att utveckla behandlingsmetoder vid autoimmunitet. Allison fick emellertid en helt annan idé. Han hade utvecklat ett sätt att blockera funktionen av CTLA-4 genom behandling med en antikropp som binder till CTLA-4-proteinet. Nu ville han veta om blockering av CTLA-4-bromsen kunde aktivera T-celler så att de angriper cancerceller.
Överst till vänster: För aktivering av T-celler behöver T-cellsreceptorn känna igen en främmande struktur bunden till en så kallad antigenpresenterade cell. För aktivering behövs även T-cellens gaspedal. CTLA-4 fungerar som en broms som kan förhindra gaspedalens funktion. Nederst till vänster: Allison upptäckte att antikroppar mot CTLA-4 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras så att den kan angripa cancerceller. Överst till höger: Honjo upptäckte en annan broms (PD-1) som hämmar aktivering av T-cellen. Nederst till höger: Antikroppar mot PD-1 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras. Resultatet blir ett mycket effektivt angrepp på cancerceller.
I slutet av 1994 genomförde Allison och hans medarbetare det första experimentet i möss, vilket de skyndsamt repeterade över julhelgen. Resultaten var nämligen spektakulära. Mössen med cancer hade blivit botade genom behandling med antikropparna som släpper på bromsen och gör T-cellerna verksamma mot tumören.
Trots ett inledningsvis svalt intresse från läkemedelsindustrin, fortsatte Allison sitt ihärdiga arbete för att överföra behandlingsstrategin till terapi för människor. Flera forskargrupper genomförde lovande kliniska försök och 2010 publicerades en viktig studie som visade mycket goda resultat hos patienter med spritt melanom, en slags hudcancer.
Hos flera patienter föreföll cancern ha försvunnit, vilket var ett dittills oöverträffat behandlingsresultat.
Andra pris för cancerbehandling
Cancer är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som alla kännetecknas av okontrollerad tillväxt av onormala celler med förmåga att spridas till friska organ och vävnader. Det finns flera olika behandlingsmetoder, utöver kirurgi och strålbehandling.Tidigare har hormonbehandling för prostatacancer (Huggins 1966), cancerbehandling med cellgifter (Elion och Hitchins 1988) och benmärgstransplantation vid leukemi (Thomas 1990), belönats med nobelpriset.
Mer om nobelpristagarna
James P. Allison föddes 1948 i Alice, Texas, USA. Han doktorerade 1973 vid The University of Texas, Austin och var 1974-1977 postdoktoral forskare vid Scripps Clinic and Research Foundation, La Jolla, California. Han var 1977-1984 verksam vid The University of Texas System Cancer Center, Smithville, Texas; 1985-2004 vid University of California, Berkeley och 2004-2012 vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, New York. Han var 1997-2012 forskare vid Howard Hughes Medical Institute. Han är sedan 2012 professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston och är även verksam vid Parker Institute for Cancer Immunotherapy. Tasuku Honjo föddes 1942 i Kyoto, Japan. Han tog läkarexamen 1966 och var 1971-1974 forskare vid Carnegie Institution of Washington, Baltimore, USA och vid National Institutes of Health, Bethesda, USA. Han doktorerade 1975 vid Kyoto University. Han 1974-1979 var han verksam vid Tokyo University och 1979-1984 vid Osaka University. Han är sedan 1984 professor vid Kyoto University och 1996-2000 och 2002-2004 var han även dekanus vid Kyoto University.
Källa: nobelprize.org
Jenny Rendahl, vid Göteborgs universitet, har undersökt hur ungdomar hanterar överflödet av matrelaterade budskap, allt från hälsa och välbefinnande till riskrapporter om vissa livsmedel. I den aktuella studien genomfördes bland annat rollspel med efterföljande fokusgruppintervjuer med 42 ungdomar i åldern 15 till17 år – en fungerande metod för att göra ungdomarna delaktiga, engagerade och för att kunna göra deras röster hörda.
Den stora mängden budskap oroar
Jenny Rendahls slutsats är att den stora mängd budskap som ungdomar möter oroar dem. Även om ungdomarna reflekterade kritiskt kring budskap och källorna så var det inte alltid lätt för dem att veta vem och vad de skulle lita på.
– Ungdomarna litade ofta på personer som de tror har kunskap eller relevant utbildning. Det kan exempelvis vara hem- och konsumentkunskapsläraren eller hockeytränaren. De lyssnade på personer som de upplever genuint bryr sig om dem, har en nära relation till dem och som vill deras bästa, vilket först och främst gäller de egna föräldrarna, säger hon.
Litar inte på reklam och mediebudskap Däremot litade ungdomarna inte på matbudskap med ett kommersiellt intresse bakom, budskap som ofta förmedlas genom media. Exempelvis pratade ungdomarna om reklam och produktplacering som opålitlig. De kände något mer tillit till dokumentärer på teve eller till information de sökt fram på nätet.
Studien visar även att mat är mycket mer än bara näring för ungdomar. I rollspelet och i ungdomarnas diskussioner blev det tydligt att matbudskapen skapar oro. Det handlade om risker med det som hamnade i magen men framförallt risken för att inte visa upp rätt bild av sig själv. Mat och ätande var en identitetsmarkör.
Mat viktig del av identiteten – Genom den mat ungdomarna valde att äta och hur de åt uttrycktes den bild de vill ge av sig själva. Det var viktigt för ungdomarna att leva upp till samhällets normer och ideal, som till exempel att flickor inte ska äta stora portioner, säger Jenny Rendahl.
Ungdomarna upplevde dock att dessa normer många gånger var orimliga. Samtidigt menade de att det var svårt att bryta mot dem.
Vad krävs för att ungdomar ska bli kompetenta, kritiska och självständiga individer, även i synen på mat och ätande?
– Ungdomar behöver få möjlighet till att kritiskt granska olika matbudskap samt diskutera och problematisera normer kring mat. Här har lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap har en viktig roll då de i undervisningen lyfter mat från flera olika aspekter såsom genus, jämställdhet och hälsa , säger Jenny Rendahl.
Det är med start i 1970-talets mitt som Jyri Backman jämfört utvecklingen i de båda länderna ur organisatoriskt, ekonomiskt och juridiskt perspektiv. Studien bygger bland annat på tryckt material – inte minst från de olika förbunden – mediekällor, intervjuer och samtal. Han har också undersökt hur den amerikanska Major League-modellen respektive den europeiska sportmodellen påverkat moderniseringen av elitishockeyn i de båda länderna, och vidare hur denna förhåller sig till den ryska proffsligan KHL.
– Den finska ishockeyn kan beskrivas som en hybrid av den europeiska traditionen, där man inte ska tjäna pengar på idrott, och den amerikanska modellen som bygger på vinstmaximering, säger Jyri Backman. Medan den svenska Elitserien/SHL är öppen, det vill säga att lagen flyttas upp och ner i SHL baserat på idrottsliga resultat, är finska SM-liiga i likhet med NHL stängd.
– Även till SHL har tröskeln blivit högre, och regeln att man degraderas direkt har försvunnit. Finska och svenska ligan låter sig hellre amerikaniseras än hämtar idéer av varandra.
Kulturella, politiska och historiska skillnader
Att pengarna ska tillbaka in i idrotten – nyttomaximering – kännetecknar ishockeyn i båda länderna, men den finska strukturen kring ägande är mer lik NHL. Avgörande här är den svenska 51-procentsregeln som innebär att klubbar anslutna till Riksidrottsförbundet måste ha föreningen som majoritetsägare. Så är inte fallet i Finland där storklubben Jokerits flytt till ryska proffsligan KHL säsongen 2014/15 fick stor uppmärksamhet.
Trots att det finns så många samhälleliga, historiska och kulturella likheter mellan Sverige och Finland, ser Jyri Backman stora skillnader i synen på hur elitishockey ska bedrivas.
– Det sociala och idén allmännyttiga ideella föreningar finns historiskt i den nordiska modellen. Men det svenska samhället hade folkhemmet och en lång samförståndstradition som gjort att idrottsföreningar stannat i Riksidrottsförbundet, säger han.
– Finsk 1900-talshistoria präglas av självständigheten, inbördeskrig, indragning i andra världskriget och språkkonflikten mellan svenskan och finskan.
I Finland har specialidrottsförbunden större autonomi än vad fallet är i Sverige. Av denna anledning agerar företrädarna för finsk elitishockey i eget intresse och bryr sig mindre om småklubbar i andra idrotter, menar Jyri Backman.
– Ishockey är nationalsport i båda länderna men ännu mer så i Finland. Där finns ingen annan idrott som kan konkurrera kommersiellt. I Sverige är även fotbollen stark.
Vill utmana NHL
När den ryska proffsligan KHL startades 2008 kom en ny pengastinn proffsliga som ville utmana NHL, och som alltså lockat till sig en finsk klubb och även har ett lag i Peking.
– Det handlar om helt andra pengar, men KHL är inte ett hot mot SHL som liga, det är bara ett par svenska klubbar som skulle vara intressanta för KHL, säger Jyri Backman.
Han tror att den gradvisa amerikaniseringen och kommersialiseringen kan leda till att ishockeyförbundet och SHL-klubbarna så småningom lämnar överenskommelsen om 51-procentsregeln.
– Det blir ju lite konstigt att små idrottsförbund påverkar svensk hockeys utveckling. SHL omsätter ändå 1,7 miljarder svenska kronor, det är ingen ideell verksamhet utan medelstora företag.
Nu inleds den tid i Sverige då många börjar byta sina vanliga bildäck till vinterdäck. Enligt Trafikverket väljer över 60 procent däck med dubbar, och det har länge funnits en debatt om de utsläpp som dubbarna orsakar när de sliter upp partiklar ur vägens asfalt.
På Chalmers har tre forskare nu gått till botten med frågan om hur dubbdäck egentligen påverkar människors hälsa. Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson på avdelningen miljösystemanalys har använt ett systemperspektiv för att analysera dubbdäckens hälsopåverkan under hela dess livscykel.
Striderna i Kongo-Kinshasa
För att väga vinsterna mot de negativa effekterna har forskarna tittat på hur många liv som sparas genom användandet av dubbdäck, samt hur mycket utsläpp dubbdäcken genererar i slitaget på vägarna och i produktionsfasen. Forskarna granskade också olycksstatistik från den småskaliga gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa, där kobolt – en viktig beståndsdel i dubbarna – främst bryts. Kobolt är dessutom en eftertraktad konfliktmetall som underbygger strider i landet, något som forskarna också vägt in.
Forskarna beräknar att den svenska användningen av dubbdäck räddar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under vintern, samtidigt som mellan 570 och 2200 levnadsår går till spillo i ett bredare livscykelperspektiv över dubbdäckens livslängd.
– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers.
Uppsliten asfalt
Störst negativ hälsopåverkan genererar användningsfasen och utsläppen från vägarna – redan här står det klart att de negativa hälsoaspekterna av uppsliten asfalt överskuggar vinsterna. När de andra aspekterna läggs till blir resultatet ännu tydligare, framhåller forskarna.
– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.
Globaliseringens avigsidor
Nyttan med dubbdäcken finns främst i Skandinavien, samtidigt som närmare en tredjedel av deras negativa hälsopåverkan sker utanför Skandinavien.
– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.
Hur ska man då som konsument tänka kring forskningsresultaten? Anna Furberg och Sverker Molander framhåller att bra vinterdäck utan dubbar kan vara ett alternativ, i kombination med försiktig körning och att ibland överväga alternativa färdsätt.
– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. Idag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar, som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.
Mer om studien:
I studien har livscykelanalys (LCA) och DALY – ett hälsomått utvecklat av Världshälsoorganisationen WHO – använts för att analysera och kvantifiera dubbdäckens hälsopåverkan på människor över hela dubbdäckens livscykel. Forskarna har granskat:
Liv som sparas. Olycksstatistik och studier på skillnader i olyckor mellan bilar med och utan dubbdäck.
Utsläpp i dubbdäckens användningsfas, eftersom dubbdäcken sliter upp partiklar ur asfalten. Artikelstudier av partikelslitage från vägar kopplat till användningen av dubbdäck.
Utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning. Artikelstudier av olika typer av utsläpp och deras storlek.
Olyckor och dödsfall under produktionen, exempelvis vid brytningen av kobolt.
Artikelstudier av olyckor och dödsfall vid olika industriella aktiviteter samt statistik för olyckor och dödsfall vid småskalig gruvbrytning.
Antal dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa.
Den största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan utgörs av utsläpp från vägarna (67-77 procent), följt av olyckor och dödsfall vid brytningen av kobolt (8-18 procent). Mellan 23 och 33 procent av de negativa effekterna inträffar utanför Skandinavien.
Mer om dubbdäck:
Det är tillåtet att använda dubbdäck under perioden 1 oktober–15 april. Om det är, eller befaras bli, vinterväglag får du använda dubbdäck även annan tid. Ditt fordon ska ha vinterdäck eller likvärdig utrustning från 1 december–31 mars om det är vinterväglag.
Enligt en undersökning av Trafikverket från 2017 uppskattas andelen som kör på dubbdäck i Sverige vara 63,4 procent. Andelen som kör på dubbfria vinterdäck (av nordisk eller mellaneuropeisk typ) uppskattas vara 35,8 procent. Störst andel som kör på dubbdäck uppmättes i Region Norr (91 procent).
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har i två större rapporter granskat skillnaden i väggrepp mellan dubbade och odubbade däck. Enligt rapporterna har dubbdäck ett klart bättre isgrepp jämfört med dubbfria däck av både nordisk och europeisk typ, men när det gäller snö som underlag är skillnaderna mellan de olika däcktyperna mindre. När väglaget är vått, asfalten saltad och temperaturen kring noll är broms- och styrprestanda för dubbdäck och dubbfria nordiska däck praktiskt taget likvärdiga.
Enligt en norsk studie minskar dubbdäck antalet personbilsolyckor med 2 procent på barmark och 5 procent på vägar täckta av is eller snö, jämfört med odubbade vinterdäck.
Enligt Trafikverket är grunden för en säker resa på vintern bra vinterdäck, rätt hastighet och ett körsätt anpassat till underlaget. Myndigheten framhåller att en bil utrustad med antisladdsystem (ESC) och dubbfria vinterdäck av nordisk modell, har en bra säkerhet i hela landet.
Kontakt:
Anna Furberg, doktorand på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 63 28, anna.furberg@chalmers.se
Rickard Arvidsson, docent på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 21 61, 0768-07 87 33 rickard.arvidsson@chalmers.se
Sverker Molander, professor på avdelningen miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 21 69, 0703-08 85 22, sverker.molander@chalmers.se
En fråga som intresserar forskarna är var hjärnskadan är lokaliserad hos dessa patienter. Och om dessa kan utgöra den biologiska bakgrunden till människans andlighet: ett ”fönster” mot så kallad neuroteologi.
– Det behövs mer kunskap om hur patienter med epilepsi upplever sina anfall, säger Anne-Marie Landtblom, överläkare och professor i neurologi på Akademiska sjukhuset.
Extatiska upplevelser vid anfall
I studien får ett hundratal personer med diagnostiserad epilepsi i Uppsala län via frågeformulär beskriva hur anfallen känns.
Studien involverar personer med många olika typer av anfall. Här ingår patienter med psykologiska symptom av både positiv och negativ karaktär, exempelvis så kallad aura – inklusive eufori/extatiska upplevelser vid anfall.
Hur dessa anfall uttrycks och upplevs, hänger samman med var i hjärnan som deras epileptiska fokus sitter, och hur nervbanorna påverkas.
– Extatiska/euforiska upplevelser vid epileptiska anfall är mycket ovanliga – de kan likna starka andliga, ”övernaturliga” upplevelser, och historiskt kan de ha tolkats religiöst. Det är dock betydligt vanligare med psykiska symtom som oro, nervositet, ångest och skräckupplevelser och framför allt att man känner sig desorienterad, förklarar Anne-Marie Landtblom.
Hennes intresse för extatiska anfall väcktes i början av 2000-talet, då hon granskade Heliga Birgittas uppenbarelser utifrån ett analytiskt perspektiv, där det gällde att skärskåda en hypotes från 1950-talet om att helgonet kunde ha lidit av epilepsi.
Strax efter kom en patient till hennes epilepsimottagning som hade extatiska anfall som visade sig utgå från insula (en liten hjärnlob med mycket intressanta funktioner), vilket hon kunde visa i en imaging-studie tillsammans med den amerikanske neuroforskaren Bud Craig.
– Patienten, som för övrigt inte var religiös, upplevde att anfallen alltid inleddes med en härlig känsla, och beskrev att ett väsen närmade sig bakifrån som utstrålade kärlek och värme, likt en skyddande kraft, så kallad ”upplevd närvaro”.
Därutöver kom en lyckokänsla som inte kunde mätas med något annat. Sedan mådde han illa och fick frånvaroattacker, berättar hon.
Hjärnaktivitet vid spirituella upplevelser
I uråldriga kulturer associerades epilepsi ofta med högre makter. Historiskt finns också exempel på att religiösa upplevelser med frälsning eller uppenbarelser kopplats till epilepsi. Exempel på kända, kreativa religiösa tänkare med säker eller misstänkt temporallobsepilepsi, är till exempel Jeanne d’Arc, Paulus och Swedenborg, men även författare som Dostojevskij.
Man har observerat att personer med extatiska anfall ofta hade skador i tinningloben. Förståelsen av hur hjärnan och nervcellerna påverkas, även vid epilepsi, ökade sedan med introduktionen av magnetkameran i slutet av 1990-talet, då neurofunktionell forskning tog fart. Då utfördes även några magnetkamerastudier av munkar och nunnor i religiös meditation, för att utforska hjärnaktivering vid spirituella upplevelser, inom ramen för så kallad neuroteologisk forskning.
2016 publicerade forskarna Picard och Gschwind en vetenskaplig artikel som beskrev de 52 patientfall som hittills publicerats med extatiska anfall, där det framgår att hjärnskadorna kan ha sin placering i såväl tinningloben som i insula eller andra delar av hjärnan.
Extatiskt anfall från hypothalamus
I en ny, ännu ej publicerad fallstudie av Anne-Marie Landtblom, Kenney Roodakker, Francesco Latini samt andra medarbetare på Institutionen för neurovetenskap beskrivs ett nytt fall där det extatiska anfallet tycks utgå från hypothalamus.
– Studien bekräftade att personer med extatiska anfall ibland har skador på insula, en intressant hjärnlob som tar emot en mångfald signaler, till exempel från kroppens inre men även yttre omgivning. Samma lob kan drabbas vid vissa former av hjärntumör. Därför kommer vår pågående studie även innefatta samarbete med hjärnkirurgen Maria Zetterling med flera för att se om en patientgrupp som opererats i insula kan ha haft liknande extatiska/euforiska upplevelser, även utan att ha epilepsi, säger Anne-Marie Landtblom och fortsätter:
– Idag vet vi således att olika områden av hjärnan kan vara inblandade vid epileptiska anfall. Magnetkameran visar i vilken mån områden syresätts och är aktiva (BOLD-signal). Den kan också undersöka olika nätverk i hjärnan. Därför kan den utgöra en framtida möjlighet för fördjupad förståelse av mänsklig spiritualitet, något som jag forskar på tillsammans med professor emeritus Birgitta Söderfeldt, också knuten till institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Enligt båda forskarna vore det intressant om forskningen i framtiden kunde beskriva ett neurobiologiskt koncept för andlighet som kanske kan utnyttjas för att utveckla ett brett, ekumeniskt perspektiv. Neurobiologi behöver ju inte tolkas som antireligiöst, menar de.
Fakta om epilepsi
– Cirka 0,7 procent av befolkningen har epilepsi, en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna.
– Epileptiska anfall startar lokalt i en begränsad del av hjärnan och kan åtföljas av en visuell aura, illusioner och hallucinationer.
– Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som arbetar med elektriska signaler. Nervcellerna kommunicerar med varandra genom att frigöra kemiska ämnen, så kallade signalämnen. Vid epilepsi är balansen rubbad. Anfall orsakas av att vissa av hjärnans nervceller är överaktiva, vilket kan ge upphov till motoriska och psykologiska symptom.Den vanligaste behandlingen är läkemedel (antiepileptika), i svårare fall kan operation bli aktuell.
– För 30 procent har sjukdomen negativ inverkan på livet, med sömnproblem, trötthet och svårigheter att arbeta.
– Det vanligaste är att sjukdomen bryter ut i barnaåren eller tonåren, då den är ärftlig. Men även äldre kan få sjukdomen efter stroke, hjärntumör eller trauman av olika slag, så kallad förvärvad sjukdom.
Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.
Det är Uppsala universitets forskare Najah Khalifa och Niklas Dahl som i samarbete med framför allt amerikanska forskare, som kan visa på genetiska förändringar som orsakar Tourettes syndrom. Forskarna har analyserat hela arvsmassan hos sammanlagt 802 familjer med en eller flera drabbade medlemmar.
Nytillkomna förändringar
I tio procent av familjerna där endast en person har Tourettes syndrom (totalt 577 familjer), har man kunnat påvisa att tillståndet är kopplat till nytillkomna förändringar i arvsmassan. Det betyder att förändringarna har uppkommit hos den personen och inte finns hos dess föräldrar.
I samtliga familjer med Tourettes syndrom har man också påvisat en ökad ansamling av strukturella förändringar i arvsmassan jämfört med friska individer. En strukturell förändring påverkar ett större område i arvsmassan och kan ibland kan omfatta flera gener. Förändringen kan innebära antingen ett bortfall eller en duplicering av ett kromosomfragment, så kallad kopieantalsförändring.
483 risk-gener för Tourettes
Sammanlagt har man i studien identifierat 483 så kallade risk-gener för Tourettes syndrom efter studier av familjer med både ärftliga och sporadiska fall. En av ”högrisk-generna” som identifierats vid Tourettes syndrom kallas CELSR3. Dess funktion, tillsammans med flera andra riskgener, är att den påverkar cellens polaritet.
En hypotes är därför att Tourettes syndrom kan orsakas av att vissa nervceller inte positionerar sig normalt under hjärnans utveckling och mognad.
Vad är Tourettes Syndrom?
Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som innebär att personen får en kombination av tics. Det kan vara motoriska tics, i form av upprepade reflexliknande rörelser, och vokala tics, i form av exempelvis harklingar som sedan utvecklas till ofrivilliga ljud och ord. Tourettes syndrom drabbar knappt en procent av befolkningen och symtomen visar sig oftast kring sjuårsåldern, men de kan komma både tidigare och senare. Pojkar är överrepresenterade och samsjukligheten med tvångssyndrom och ADHD är stor. De flesta fall med Tourettes syndrom är ärftligt betingade och många drabbade individer har minst en förälder som har, eller har haft, snarlika symtom. Man tror att även miljöfaktorer som exempelvis infektioner, könshormoner och psykosocial stress har betydelse.
Niklas Dahl, professor och överläkare i klinisk genetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, niklas.dahl@igp.uu.se
Najah Khalifa, forskare vid institutionen för neurovetenskap, najah.khalifa@neuro.uu.se
Balans består av många sensoriska- och motoriska system som ska samarbeta. Förut har endast enstaka system undersökts. I den nya modellen har forskarna kunnat titta på samarbetet mellan alla balansrelaterade system.
– Vi har kunnat se att nedsatt balans hos äldre personer som är rädda för att falla involverar flera system och är mer komplext än att det till exempel bara skulle orsakas av nedsatt muskelstyrka, något man tidigare ofta fokuserat på, säger Mascha Pauelsen, forskare inom fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Hittills, inom det här området, har forskningen undersökt ett eller två av dessa delsystem och relaterad det till antingen balansförmåga eller fallrelaterad oro.
– Det ger dock en sned bild då vi vet att de två faktorerna påverkas av en hel rad andra faktorer som även påverkar varandra. Nu har vi kunnat titta på relationerna mellan alla faktorer, samtidigt som de påverkar varandra i alla riktningar, säger Mascha Pauelsen.
Mäter balans med en kraftplatta
Det är i rörelselabbet på Luleå tekniska universitet som den nya analysmetoden har testats. Här har 45 personer över 70 år ingått i ett test där forskare har undersökt, vad i den fysiska förmågan hos äldre som gör att de faktiskt blir rädda för att falla.
Forskarna mätte många olika delsystem som tillsammans påverkar en persons balans, som till exempel syn, muskelstyrka, reaktionsförmåga, beröring, proprioception (en persons förmåga att till exempel avgöra hur ben och fötter är placerade i förhållande till underlaget) men även balansförmåga och fall-relaterad oro.
Den nya analysmetoden har testats med hjälp av bland annat en kraftplatta. Bild: Luleå tekniska universitet
För att mäta balans har forskarna använt sig av en kraftplatta. Plattan registrerar vilka korrigeringar en person behöver göra och hur snabbt dessa sker, för att personen ska kunna behålla balansen och faktiskt stå upprätt.
Användningen av en kraftplatta ger ett mer exakt sätt att se på balans, genom att den mäter de små rörelser som en person gör för att själva korrigera att kroppen behåller balansen, under olika förhållanden. De små rörelser kallas för svaj och mäts som tryckcentrum (center of pressure, CoP) på kraftplattan. Nu har forskarna klarat att undersöka samarbetet mellan alla balansrelaterade system de kunde registrera.
– Vi har kunnat bygga modeller där alla delsystem och balans som helhet ingår för att se hur det förklarar ökat fall-relaterad oro, säger Mascha Pauelsen.
Nedsatt syn spelar roll för balansen
Detta har nu resulterat i modeller som visar att förutom nedsatt styrka också nedsatt proprioception nedsatt syn och nedsatt reaktionsförmåga spelar roll i ökat fallrädsla bland äldre personer. Denna kunskap ger nya verktyg för förebyggande arbete när det gäller fallrädsla hos äldre.
– Då fallrelaterad oro orsakar en dramatisk nedgång i fysisk aktivitet, är det viktigt för individen och för samhället att minska den oron. Den här nya kunskapen, kan leda oss framåt i att utveckla åtgärder som minskar fallrelaterad oro och bibehåller aktivitetsnivå och hälsa, säger Mascha Pauelsen.
Studien har utförts inom projektet BAHRT (Balancing Human and Robot). Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet (HLV) och Institutionen för system- och rymdteknik (SRT) vid Luleå tekniska universitet och finansieras av Vetenskapsrådet.
Mascha Pauelsen, forskare i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, mascha.pauelsen@ltu.se
I dag är mer än var tredje kvinna som skrivs in i mödrahälsovården antingen överviktig eller fet. Siffror från Socialstyrelsen visar att detta är en ökande trend.
Övervikt en risk vid förlossning
– Vi vet att det är farligt med övervikt och fetma i samband med förlossning. Överviktskirurgi är det som fungerar absolut bäst när du vill ha en kvarstående viktnedgång över tid, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och en av dem som ligger bakom studien.
Forskargruppen där han ingår har i flera studier undersökt hur överviktskirurgi påverkar graviditet och förlossning. I den senaste studien jämfördes förlossningarna för 1 431 mammor som haft en påtaglig viktnedgång genom överviktskirurgi, med 4 476 förlossningar där mamman inte genomgått kirurgi. Kvinnorna i kontrollgruppen hade samma BMI under tidig graviditet som de opererade kvinnorna haft innan de genomgått överviktskirurgi.
– Det är ganska stora effekter vi ser, och alla effekter vi studerar är till de opererades fördel. De har mindre andel kejsarsnitt, mindre igångsättning av förlossning, en mindre andel går över tiden, de får inte lika ofta ryggbedövning och de får inte lika ofta värksvaghet, infektioner, bristningar och blödningar, säger Olof Stephansson.
Inget generellt råd att genomgå överviktskirurgi
Jämförelsen gjordes med hjälp av kvalitetsregistret Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) och det medicinska födelseregistret. Den positiva effekten antas bero på den kraftfulla viktnedgång som dessa mödrar genomgått, i genomsnitt cirka 38 kilo från operationstillfället till början av graviditeten. Samtidigt har tidigare studier visat att de som får överviktskirurgi har en liten ökad risk att föda för tidigt och att få barn som är för små för tiden.
– Det är därför inte så enkelt att vi kan ge rådet att genomgå överviktskirurgi till alla med fetma. Men utifrån denna studie så ger det positiva effekter för mamman. Vi behöver ytterligare studier där vi viktar utfallen mot varandra för att kunna ge en mer allmän rekommendation, säger Olof Stephansson.
De svenska studierna bör även kompletteras med fler liknande studier i andra länder, menar han. Internationellt står Sverige ut som ett land där det genomförs mycket överviktskirurgi.
– I dag har en procent av alla barn som föds i Sverige mammor som genomgått överviktskirurgi. Det kanske låter lite men det är en ökande siffra. När kvinnorna börjar rasa i vikt så får de snabbt tillbaka sin fertilitet så även den förbättras av ingreppet.
Forskningen bedrivs patientnära och i samarbete mellan personer med olika kompetenser. I forskargruppen finns förlossningsläkare, nutritionist, kirurg samt experter inom epidemiologi.
– Tack vare att vi kopplar samman bra studiedesign och metod med en närhet till kliniken och patienten, kan vi också göra riktigt bra studier, säger Olof Stephansson.
Olof Stephansson, forskare Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, olof.Stephansson@ki.se
Livets mångfald uppvisar några slående mönster genom tiderna. Exempelvis dyker djuren upp som fossil för ungefär 550 miljoner år sedan och diversifierades starkt i den så kallade kambriska explosionen. Många grupper av organismer tycks uppstå på detta sätt, men därefter förefaller diversifieringen och de anatomiska förändringarna gå långsammare. Sådana mönster kan iakttas i fossilhistorien och även när man rekonstruerar livets mångfald i det förflutna genom att studera hur nutida organismer är besläktade, och de har väckt livlig debatt.
Skenbara evolutionära mönster
Är organismer mer evolutionärt flexibla när de först utvecklas? Eller blir ekosystemen ”fullsatta” vartefter fler arter utvecklas, så att utrymmet att diversifieras krymper med tiden? I sin nya artikel framlägger Graham Budd, Uppsala universitet, och Richard Mann, University of Leeds, den utmanande teorin att de evolutionära mönstren mestadels är skenbara, och att vi skulle kunna se dem även om den evolutionära förändringen i genomsnitt höll samma hastighet över tiden.
Biologer och paleontologer använder statistiska modeller av en typ som kallas ”födelse- och dödsprocesser” för att undersöka hur slumpmässiga händelser bakom artbildning och utdöende ger upphov till diversitetsmönster. Precis som man kan kasta en tärning fem gånger och få fem sexor eller inga, är utfallet av dessa slumpmodeller mycket varierande.
Mindre inverkan av statistiska växlingar
Dessa statistiska växlingar är särskilt viktiga för hur en grupp uppstår när det bara finns några få arter. Det visar sig att de enda grupper som överlever denna första period är de som råkar diversifiera sig snabbt – alla andra dör ut. Eftersom det är just dessa grupper som utvecklas vidare till de stora framgångsrika grupper vi känner till idag, så innebär det att de troligen har uppvisat en hastig diversifiering vid sin tillblivelse – men bara därför att de utgör en speciell delmängd av alla grupper. Statistiska växlingar har betydligt mindre inverkan när grupperna är diversifierade senare i sin historia, och därigenom förefaller deras utvecklingstakt sjunka till det allmänna genomsnittet.
Sammanfattningsvis är de mönster som vi upptäcker när vi analyserar sådana grupper inte något som utmärker evolutionen i allmänhet, utan ett märkligt bias som uppstår genom att vi bara studerar grupper som vi redan känner till som framgångsrika. Detta bias kan kallas ”the push of the past” (”det tidigares tryck”) och har varit känt i ungefär 25 år, men i forskningen har man nästan helt bortsett från effekten eftersom den troligen har ansetts obetydlig.
Stark biaseffekt
Graham Budd och Richard Mann visar emellertid att biaseffekten är mycket stark och faktiskt kan förklara mycket av den variation vi ser i mångfalden i det förflutna, särskilt när den kombineras med effekten av massutdöenden av det slag som utplånade dinosaurierna för 66 miljoner år sedan. Eftersom mönstren som uppstår är ett ofrånkomligt drag hos de grupper som vi nu har möjlighet att studera, så kan vi inte fastställa någon specifik orsak bakom dem: De uppstår helt enkelt genom statistisk fluktuation.
”Det tidigares tryck” är ett exempel på ett mer övergripande mönster som kallas överlevarbias och som finns på många av livets områden, till exempel när företag bildas, inom finansväsen och i historieforskning. I samtliga fall kan helt felaktiga slutsatser dras om man inte är medveten om överlevarbias. Graham Budd och Richard Mann hävdar att hela livets historia inte är immun mot sådana effekter, och att många hävdvunna förklaringar till att livets mångfald förändras genom tiderna kan behöva omprövas – en ståndpunkt som säkerligen kommer att visa sig kontroversiell.
Kontakt:
Graham Budd, professor i paleobiologi vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Graham.Budd@pal.uu.se, 018-471 2762
Golvmattor av plast innehåller ofta ftalater för att göra plasten mjuk. Sådana mjukgörare är inte fast bundna till materialet utan läcker sakta ut till omgivningen under materialets hela livstid och kan därför rutinmässigt mätas i inomhusdamm.
Polyvinylklorid (PVC) är en av de vanligaste plastsorterna. Frågan om golvmattor av mjukgjord PVC i bostaden kan ge upphov till upptag av sådana kemikalier hos människa, har undersökts i den så kallade SELMA-studien vid Karlstads universitet.
I den nu genomförda delstudien samlade forskarna in uppgifter om bostaden med hjälp av en enkät till familjerna under tidig graviditet. En fråga handlade om vilka golvmaterial som fanns i sovrum och kök, samtidigt togs ett urinprov från den gravida kvinnan vilket analyserades för innehåll av nedbrytningsprodukter från sju ftalater. I studien ingår 1 764 kvinnor där analyserna justerades för viktiga bakgrundsfaktorer.
SELMA-studien
SELMA-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. Projektet följer drygt 2 000 mor- och barnpar, från tidig graviditet över förlossning och uppåt i åldern för barnen, där man samlar in data för den gravida kvinnan och förlossningen och senare för barnet. Mätningar av en rad hormonstörande ämnen i blod och urin från cirka 2 300 gravida kvinnor visar att ett tjugotal hormonstörande ämnen (eller metaboliter av dessa) kunde hittas i urin eller blod hos alla de 2300 kvinnorna.
SELMA genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper.
Högre halter i urinen med PVC-golv i hemmet
Analyser visar att gravida kvinnor som bor i bostäder med PVC-golv hade högre halter av metaboliter från tre ftalater (DBP, BBzP och DEHP) när man jämför med kvinnor som bor i bostäder med andra golvmaterial som till exempel trä och linoleum. Det fanns även ett dos-responssamband, det vill säga ju fler rum med PVC-golv, desto högre halter av dessa ftalatmetaboliter i de gravida kvinnornas urin.
Christina Rudén, professor vid Stockholms universitet säger att dessa kemikalier idag är upptagna på begränsningslistor inom EU där de bedöms som farliga och därför kommer att förbjudas. Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien, menar att dessa resultat visar på flera principiella problem med farliga kemikalier i varor och produkter.
Blir exponerade under lång tid
– Även om dessa kemikalier inte används lika mycket idag, så hittar vi dem i urin från alla gravida kvinnor i SELMA-studien, vilket visar att de faktiskt används. Ytterligare en komplicerande faktor är till exempel golvmaterial i en bostad har en livslängd på kanske 20–30 år, vilket innebär att vi kommer att vara exponerade och därmed ta upp dessa kemikalier under mycket lång tid.
– Vi vet att de tre ftalaterna DBP, BBzP och DEHP finns i golvmattor av PVC men även i många andra varor och produkter, säger Huan Shu, doktor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien. Men flera äldre ftalater, såsom till exempel DEHP, har idag ersatts med andra mjukgörare i PVC.
– SELMA-studien följer cirka 2 000 mor och barn par från tidig graviditet över förlossning och upp i skolåldern för barnen, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien. Det övergripande syftet med SELMA är att undersöka hur exponering för misstänkt hormonstörande ämnen under fostertid kan påverka barnens hälsa och utveckling.
Sedan februari 2015 får ftalaterna DBP, BBP och DEHP inte användas eller släppas ut på marknaden utan ett särskilt godkännande av den europeiska kemikaliemyndigheten. Källa: Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
Kontakt:
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap Karlstads universitet, Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA, carl-gustaf.bornehag@kau.se, 070-586 65 65
Huan Shu, PhD, Department of Environmental Science and Analytical Chemistry, Stockholm universitet, huan.shu@aces.su.se, 08-674 72 45
Christina Rudén, professor, Department of Environmental Science and Analytical Chemistry, Stockholms universitet, christina.Ruden@aces.su.se, 070-493 31 01
– Eleverna uppfattar att de tillhör ett gemensamt ”vi” och att det är sin egen historia de får lära sig i skolan, oavsett vad de har för bakgrund. Det är ett väldigt enhetligt resultat kring hur eleverna resonerar, säger Karin Sandberg, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola, MDH, som forskar om historieundervisning.
Karin Sandbergs forskning kring barns historieuppfattning och förståelse av skolämnet historia visar att det, bland de 11-åringar som deltagit i studien, finns en samstämmig uppfattning av historien och historieundervisningen, där de placerar sig själva som en självklar del av en gemensam historiekultur.
– Det spelar ingen roll om de bor i välbärgade villasamhällen eller i ett område där mer än 50 procent av befolkningen är född i ett annat land – eleverna pratar alla om historien och vad de kan lära sig av historien på precis samma sätt, säger Karin Sandberg.
Stor samstämmighet över klass och kön
Inledningsvis tänkte hon titta på materialet med utgångspunkt i social klass, kön eller liknande, men eleverna var så samstämmiga att det inte gick att göra någon uppdelning av hur de uppfattade sin historia.
– Eleverna ser sig själva som del av flera olika ”vi” utan att det stör deras identitetsuppfattning. De pratar om ”vi” när de pratar om Stockholms blodbad eller Gustav Vasa samtidigt som de pratar om ”vi” när de pratar om sig själva som exempelvis mörkhyade, säger Karin Sandberg.
– De tillskriver sig själva flera olika historiekulturer samtidigt, som överlappar och kompletterar varandra sömlöst. 11-åringarna ser helt enkelt ingen konflikt i att tillhöra flera olika ”vi” samtidigt.
Har minnen bortom vår egen livstid
Historiekulturen utgår från ett grundläggande antagande om att vi har ett historiemedvetande – en känsla av att vi är varelser som befinner sig i tid, med ett förflutet, en nutid och en framtid. Det innebär att vi också kan ha minnen som sträcker sig bakåt, bortom vår egen livstid och framtidsförhoppningar som sträcker sig längre än vår egen livstid.
Människor tolkar skeenden i sin omvärld på olika sätt, beroende på vilken historiekultur de har med sig. När minnena delas eller uttrycks av många, exempelvis en nation, speglar det både kulturen genom historien och är en del i att bygga den historiekultur som ständigt omförhandlas och omformuleras. Skolans historieundervisning är en organiserad överföring av samhällets historiekultur.
– Det jag har undersökt är elevers historiekultur – hur de uttrycker, tänker kring och förstår sin historia, säger Karin Sandberg.
Hon lutar sig mot den tyske didaktikern Jörn Rüsen, som identifierat fem dimensioner, inom vilka vår historiekultur rör sig: politiskt, estetiskt, moraliskt, kognitivt och religiöst. Eleverna i studien uppfattar historiska händelser som spännande, och tänker att skolämnet historia syftar till att de ska kunna dra lärdom av historien. Deras historiekultur är starkt präglad av undervisningen i skolan, men även av samhällets historiekultur.
Kontakt:
Karin Sandberg, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola (MDH), karin.sandberg@mdh.se 070-350 95 64
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
