– Kolatomerna måste sitta helt perfekt i en välordnad kristallstruktur över stora avstånd, men det gör det inte i de kommersiellt tillgängliga materialen som finns på marknaden idag, säger Krister Svensson, docent i fysik vid Karlstads universitet.
Kolbaserade nanomaterial som grafen och kolnanorör har länge spåtts en lysande framtid på grund av deras speciella egenskaper, såsom hög elektrisk och termisk ledningsförmåga samt en hög mekanisk styrka.
De första studierna på kolnanorör gjordes för snart 30 år sedan men materialet har inte kunnat svara upp till de höga förväntningar som funnits. Detta beror till en stor del på att man inte kunna skala upp tillverkningsprocessen med en bibehållen kvalitet.
Vilda västern på nanomaterial-marknaden
Då materialets egenskaper är beroende på kristallstrukturen, så är det helt avgörande vilken kvalitet som materialet har för prestandan hos den slutliga produkten, menar forskarna vid Karlstads universitet.
– Problemet kompliceras ytterligare av att det är svårt att analysera kristallstrukturen och att det inte finns några etablerade standardmetoder för karakterisering och klassificering av materialen, säger Krister Svensson.
– Detta har då gjort att det råder lite ”vilda västern” på marknaden när det gäller priser och kvaliteter på de material som säljs.
Risken är nu att försäljningen av undermåligt material förstör för seriösa aktörer och intresset för materialen avtar snabbt, det blir då bara en hajp som inte når fram till verkliga tillämpningar.
Katastrof med låg kristallinitet
– Vi har nu tagit fram en metod för att karakterisera kristalliniteten i materialen och vi visar även vilken förödande effekt som en låg kristallinitet har på de mekaniska egenskaperna, säger Krister Svensson.
– Det är då alldeles uppenbart att de kommersiellt tillgängliga materialen inte kan leva upp till de stora förväntningarna som funnits, det är helt enkelt ett annat material. Det krävs då krafttag för att stoppa ”fejk” materialen och ta fram standardiserade mätmetoder och klassificeringar av materialen. Först då kan marknaden mogna och man kan ta fram nya produkter för de olika materialklasserna.
Studien:
Arbetet har genomförts av Krister Svensson, docent, och Mattias Flygare, doktorand, inom forskargruppen CMM, Karakterisering och modellering av material, vid Karlstads universitet, och publiceras i Materials Today Communications (mars 2019).
Tillväxt hos barn är beroende av så kallade tillväxtplattor som ligger nära ändarna av alla långa ben i kroppen. Dessa tillväxtplattor består av broskceller (kondrocyter) som bildar en form av byggnadsställning som stödjer bildandet av ny benvävnad. Broskcellerna genereras från stamcellsliknande förfäderceller.
För att långa ben ska kunna växa krävs att broskceller genereras konstant under hela tillväxtperioden. Den allmänna uppfattningen i fältet har varit att det finns ett begränsat antal förfäderceller som deponeras under den embryonala utvecklingen och sedan konsumeras för bentillväxt till dess att de tar slut och vi slutar växa.
Men stämmer verkligen detta? Ett forskarlag lett från Karolinska Institutet bestämde sig för att utforska hur broskceller bildas i möss.
Broskcellerna fick förmågan att nybildas
– Vi såg då att det genererades små ”kloner” av celler från samma förfäderceller under den embryonala utvecklingen, vilket stämmer överens med tidigare fynd. Men efter födseln skedde det drastiska förändringar i celldynamiken och det bildades stora, stabila kloner som visade sig vara en följd av att broskcellernas förfäderceller hade fått förmågan att nybildas, säger Andrei Chagin, docent och forskargruppsledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Ett sådant beteende hos förfäderceller är typiskt för vävnader som ständigt producerar många nya celler, såsom hud, blod och tarm. För dessa vävnader har det visat sig att förfädercellerna är belägna i en mycket specifik mikromiljö, en så kallad stamcellsnisch, som hjälper dem att generera de nödvändiga cellerna (till exempel hudceller eller blodceller), men också att förnya sig själva.
Om nischen störs eller inte fungerar ordentligt blir förfädercellerna utarmade och vävnaden förstörs.
Benen växer enligt en helt annan princip
Forskarna har nu kunnat visa att det finns en stamcellsnisch även i tillväxtplattor, i alla fall hos möss, och att bentillväxten upphör om denna lokala mikromiljö störs. Upptäckten innebär att benen växer enligt en helt annan princip än vad man tidigare trott.
– Om det visar sig att även människor har den här tillväxtmekanismen så kan det leda till en väsentlig omprövning av många av de behandlingsprinciper som används för barn med tillväxtproblem. Den här mekanismen skulle också kunna förklara några fenomen som tidigare varit gåtfulla, såsom den obegränsade tillväxt som ses hos vissa patienter med genetiska mutationer, säger Andrei Chagin.
Studien:
A radical switch in clonality reveals a stem cell niche in the epiphyseal growth plate. Phillip T Newton, Lei Li, Baoyi Zhou, Christoph Schweingruber, Maria Hovorakova, Meng Xie, Xiaoyan Sun, Lakshmi Sandhow, Artem V Artemov, Evgeny Ivashkin, Simon Suter, Vyacheslav Dyachuk, Maha El Shahawy, Amel Gritli-Linde, Thibault Bouderlique, Julian Petersen, Annelie Mollbrink, Joakim Lundeberg, Grigori Enikolopov, Hong Qian, Kaj Fried, Maria Kasper, Eva Hedlund, Igor Adameyko, Lars Sävendahl, Andrei S Chagin. Nature
Kontakt:
Andrei Chagin, docent. Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet andrei.chagin@ki.se
Phillip Newton, forskare. Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institute. phillip.newton@ki.se
– Storbritannien importerar i dagsläget stora delar av sin livsmedelskonsumtion från EU. Därför kommer utträdet att innebära högre priser för brittiska konsumenter och producenter, förklarar Torbjörn Jansson, en av forskarna bakom en ny rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
I EU blir effekten istället den omvända, med lägre priser både för producenter och konsumenter när en viktig marknad stängs. Hur stora effekterna blir beror starkt på vilken typ av avtal parterna kommer överens om. Ett utträde kan innebära att den brittiska marknaden skiljs från den europeiska genom tullar, men även genom administrativa och praktiska hinder såsom olika produktstandarder och regler om ursprungsmärkning.
Europeiskt lantbruk efter Brexit. Kommer någon att tjäna på skilsmässan?
Forskarna har analyserat hur Brexit kan komma att påverka jordbruksmarknaden både i Storbritannien och EU:
Priserna på mat kommer att stiga i Storbritannien. de brittiska konsumenterna blir de största förlorarna.
Konsumenterna kan bli kompenserade av lägre avgifter till EU och producenterna göra vinster då priserna ökar.
I EU kan konsumenterna tjäna på att matpriserna sjunker, men reducera producenternas inkomster.
Till skillnad från tidigare studier visar den nya studien även betydelsen av den avgift som Storbritannien kan komma att betala för att få tillgång till den gemensamma marknaden.
En högre grad av marknadstillträde kommer sannolikt att innebära någon form av avgift, som fallet är för Norge. Omvänt innebär ett mindre omfattande handelsavtal att Storbritannien inte behöver betala någon avgift. Då kan den insparade avgiften tillsammans med den ökade vinsten för brittiska lantbrukare bli så stor att det uppväger de ökade kostnaderna för konsumenterna.
Om parterna inte når fram till något avtal alls, kommer kostnadsökningen för konsumenterna att vida överstiga både budgetbesparingen och producenternas ökade vinst.
– Detta är det sämsta möjliga utfallet, samtidigt som det just nu ser ut som det allra troligaste, avslutar Torbjörn Jansson.
Kontakt:
Torbjörn Jansson, Fil Dr, utredare, AgriFood Economics Centre & Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Torbjorn.Jansson@slu.se
Sedan den senaste istidens början har många torvmarker, framför allt på nordliga breddgrader, täckts av sediment under kallare perioder.
I studien som sammanfattar resultat från fler än 1060 begravda torvmarker runtom i världen, beskrivs torvmarkernas historik och en modell har använts för att beräkna hur deras kolförråd har förändrats över tid.
Kartan visar var begravda torvmarker finns och när de begravts; före eller efter nedisningsmaximum (Last Glacial Maximum, LGM = 21 000-18 000 år sedan). Vita områden visar den maximala utbredningen av inlandsisar i Nordamerika och Europa vid LGM. Figur från artikeln i PNAS.
– Växter som lever i våtmarker tar upp koldioxid från atmosfären. När de dör bildas jordarten torv, som består av delvis förmultnade växtrester och har ett högt kolinnehåll. Kunskapen om torvmarker och deras roll som kolsänkor under så långa tidsperioder som i den aktuella studien har tidigare varit begränsad. Men, nu vet vi att kolinlagringen kan vara omfattande när torvmarker begravs av sediment i samband med kallare perioder under istidscykler, säger Britta Sannel vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
Under den senaste mellanistiden för ca 130 000 till 116 000 år sedan var klimatet gynnsamt för torvtillväxt, och studien visar att det samlade globala kolinnehållet i torvmarker var högt, ca 340 Gt (Gigaton=1 miljard ton). När klimatet blev kallare och istiden inleddes begravdes många torvmarker, och därmed även stora mängder kol, av sediment från expanderande inlandsisar. Sedan istidens början har det förekommit kortare perioder som varit relativt varma, exempelvis från 57 000 till 29 000 år sedan, och då bildades torvmarker på nytt i många områden, till och med i norra Sverige. Därefter följde en ny, omfattande kallperiod med växande inlandsisar och torvmarker som begravdes under sediment.
Efter den senaste inlandsisens avsmältning för ca 10 000 år sedan började nya torvmarker växa till, och inlagringen av kol har varit betydande i nordligt belägna torvmarker. Torvbildning kan ske på stora ytor i landskapet, och idag finns ungefär 500-600 Gt kol lagrat i torvmarker runtom i världen.
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning
Stockholms universitet, britta.sannel@natgeo.su.se
– Det amerikanska samhället har en väldigt stark offentlig religiositet. Det finns en förväntan på att landets president ska vara kristen och göra kristna uttalanden. ”Vilken församling hör du till” är en vanlig fråga. Det går att använda kristna argument i den offentliga politiska debatten, på ett sätt som inte skulle passera i Sverige eller Västeuropa.
För kvinnliga ateister i USA kan då Youtube bli en möjlighet att vara synlig. Det visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.
– Att gå ut och säga att man inte tror på gud kan till och med skapa problem i förhållande till ens arbetsgivare. Därför är det intressant att se på vilket sätt som amerikanska ateister kommer fram och vilket bemötande de får, säger Evelina Lundmark som nyligen disputerat vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Otänkbart med ateism som livsåskådning
Utgångspunkten för forskningen var frågor kring kopplingar mellan ateism och genus som väckts tidigare när Evelina Lundmark studerade ateism på reddit.com. I sin forskning har Evelina Lundmark tagit kontakt med ett 60-tal ateistiska kvinnliga amerikanska vloggare på Youtube. Avhandlingen baseras framförallt på analyser av 60 videor med kommentarer och även intervjuer med fem vloggare.
Presentationerna och kommentarerna analyseras som uttryck för hur man kan skapa både en individuell och en kollektiv identitet bland icke-organiserade ateister som lever i ett sammanhang där ideal om medborgarskap är starkt kopplat till en kristen, religiös identitet, där ateism som livsåskådning är snudd på otänkbar.
Komma ut ur garderoben
– Jag vill beskriva hur det är att vara i minoritet i ett väldigt snävt sammanhang. I det här fallet handlar det om att vara ateist i ett samhälle där religionen är väldigt viktig. Vloggarnas drivkraft är att visa att de är vanliga människor som har moraliska övertygelser ”trots” att de är ateister. I deras resonemang finns det en tydlig tanke om synlighet, att på sätt och vis ”komma ut ur garderoben” som ateist.
Hon poängterar att samhällen ser olika ut över hela USA, och de platser som oftast kommer fram i studien är sydstaterna och Texas, platser som är kända för att vara mer religiöst konservativa.
Avhandlingen visar hur vloggarna blir ifrågasatta och utmålade som amoraliska, som inte tillräckligt ateistiska och hur de blir objektifierade. Men vloggarna får också positiv respons. Deras berättelser hyllas som både banbrytande, modiga och inspirerande.
Kräver bevis på att gud inte finns
Det finns en spänning mellan de som kommenterar och de som gör videos. Vloggarna berättar om sina egna erfarenheter. Vad var det som gjorde att var och en av dem blev ateist? I vilken ålder och vilket sammanhang.
De som kommenterar ställer krav på att vloggarna ska bevisa att gud inte finns. ”Hur kan du tro på Big bang och på evolutionen?” är en typ av frågor som de får. Kommentatorerna öser på med frågor om guds existens, sina egna väckelseberättelser och religiösa upplevelser. Deras gränslöshet skapar en spänning mellan vloggare och kommentatorerna.
– Detta fångar in en spänning mellan vad religiösa kommentatorer förväntar sig, och vad vloggarna är intresserade av att förmedla. Vloggarna i avhandlingen vänder inte på frågeställningen och fokuserar inte på bevis om gud finns eller inte. Många uttrycker respekt för dem som är religiösa och som tycker annorlunda. De vill bara säga att ”jag tror på det här, på det här sättet och det viktigt för mig”.
Källa till konflikt i familjen
En annan sak som Evelina Lundmark lyfter fram är att flera av vloggarna gör skillnad på sitt privata liv och sitt ”offentliga” liv online. Detta eftersom en ateistisk identitet ses som en källa till konflikt inom familjen. Bland de som varit öppna med sin ateistiska identitet med nära och kära finns det mycket riktigt exempel på konflikt, en kvinna berättar om hur hon låtsats bli omvänd och kristen och gått i samtal hos en pastor för att undvika bråk med familjen, en annan beskriver den fysiska misshandel hon utsatts för.
– Flera gör stor skillnad på vad de säger på Youtube och vad de säger privat. När de nyligen blivit ateister och har velat dela sin övertygelse med andra, har flera av vloggarna först hamnat i konflikt med sina vänner. Men det kan bli ensamt att vara påstridig. Efter ett tag har de kommit fram till att det finns viktigare saker att göra med sina vänner, än att diskutera det här hela tiden. Så man pratar inte alltid om ateism med nära och kära, men man gör det online.
Vinterkräksjukan är den vanligaste orsaken till mag- och tarminfektioner i vår del av världen. Den drabbar ungefär en halv miljon svenskar varje år, och ger bland annat upphov till illamående, kräkningar och diarréer som varar i en till tre dagar hos normalt friska personer.
För riskgrupper är det värre. En studie från Sahlgrenska akademin 2012 visade att var femte patient över 80 år avled en månad efter insjuknandet, och liknande resultat har rapporterats i Nederländerna och i USA.
På sjukhus kan vinterkräksjukan sprida sig som en löpeld. Förutom att orsaka lidande för både patienter och personal kostar den årligen stora belopp – miljontals kronor för enskilda sjukhus enligt Folkhälsomyndigheten.
Smittsamt och tåligt virus
Vinterkräksjukan orsakas av familjen calicivirus (huvudsakligen norovirus, men även sapovirus). Säsongen brukar vara mellan november och april och nå sin kulmen mellan januari och mars. Men vi kan bli smittade under hela året.
Viruset är mycket smittsamt och det krävs bara 10-100 viruspartiklar för att orsaka en infektion. En sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar, och virusen överlever länge i miljön och kan smitta från till exempel textilier och förorenade livsmedel.
Norovirus saknar hölje och sådana virus är svåra att avdöda. De flesta alkoholbaserade handdesinfektionsmedel har inte god effekt mot norovirus. Det är därför viktigt att man mekaniskt rengör händerna med tvål och vatten för att ta bort så stor virusmängd som möjligt.
Studier har visat att 30 procent av dem som blir smittade endast blir bärare av viruset, utan egna symtom.
Källor: Folkhälsomyndigheten och 1177 Vårdguiden
Går det att minska utbrottens omfattning? Det försöker Jakob Löndahl, som är docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, att ta reda på just nu. Han undersöker bland annat om det tarmvirus som orsakar vinterkräksjukan även kan smitta via luften – inte bara genom kontakt med smittade personer och födoämnen som man tidigare har trott.
Kan sprida genom vätskedroppar
– Det är en kvalificerad gissning. När man kräks och spolar toaletter kommer en massa aerosol ut i luften, och det är känt sedan tidigare att viruset är ganska robust och att det överlever lång tid ute i miljön.
Aerosol (från grekiska: aer, ”luft” och latin: solutio, ”lösning”) är små partiklar som är finfördelade i en gas. Partiklarna kan vara fasta eller flytande, och aerosolen innefattar både gasen och partiklarna.
Tidigare har man tänkt att viruset finns i stora droppar som trillar ner på marken, och att det sedan inte sprids mer via luften. Men riktigt så fungerar inte aerosol. Bildas stora droppar så bildas i princip alltid en massa små droppar också, som vi inte ser.
Enligt honom är det i så fall möjligt att partiklarna hamnar i munhålan när vi andas in luften, och att de sedan når mag- och tarmkanalen när vi sväljer.
Calicivirus är små RNA-virus
Virus kan infektera näsan vilka typer av värdceller som helst. De varierar mycket i storlek. De minsta virusen – parvovirus – mäter 18-26 nanometer i diameter medan det största viruset – mimivirus – mäter 400 nanometer i diameter och är därmed större än de minsta bakterierna.
En viruspartikel består dels av genetiskt material i form av en nukleinsyra, RNA eller DNA, som antingen är dubbelsträngat eller enkelsträngat, och kan vara linjärt eller cirkulärt.
Calicivirus, som orsaka vinterkräksjuken, är enkelsträngade RNA-virus i storleken 30–35 nanometer.
Källa: Wikipedia
– Våra ännu opublicerade resultat tyder på att viruset kanske även kan överleva i väldigt små droppar som håller sig svävande i luften under många timmar.
Jakob Löndahl och hans team mäter i första hand inomhusluften på sjukhus i samband med rapporterade eller misstänkta utbrott.
– Vi drar in luft med högt flöde i en apparat som fungerar som en liten cyklon, som samlar in partiklarna i en vätskebehållare på 15 milliliter.
För att få storleksinformation använder forskarna ett annat instrument, där aerosolpartiklarna kommer olika långt ner i instrumentet beroende på vilken storlek de har. De använder även en optisk mätteknik för att mäta fluorescerande partiklar i luften. Denna metod är inte specifik för virus, men talar om hur mycket biologiska ämnen det finns i luften.
Tar reda på överlevnad i luften
Forskarna utför även rent experimentella labbstudier för att ta reda på om viruset kan överleva i luften.
– Vi använder oss av en liknande typ av norovirus, från möss. De smittar inte människor och är jämförelsevis enkla att hantera. Vi genererar en virusaerosol, samlar sedan in den igen och odlar det insamlade materialet i musceller. Om virusen då har förmåga att replikera i cellkulturen vet vi att de har överlevt.
När studien blir färdig 2021 kommer resultaten förhoppningsvis att ge oss en mer komplett bild av vinterkräksjukan. Om det visar sig att viruset även överlever lång tid i luften i små vätskedroppar, öppnas flera kompletterande möjligheter att minska smittspridningen.
– Bra ventilation, luftrenare, hygienrutiner för personalen. Man kan till exempel hålla dörrar stängda och fälla ner locket innan man spolar toaletten. I sjukhus skulle man även kunna tänka sig andningsskydd i situationer med hög misstänkt luftsmitta, precis i samband med kräkningar eller diarréer. Enpersonsrum är kanske också att föredra framför flerbäddsrum, eller att man isolerar patienten.
Kan man tänka sig att vi får virusdetektorer i framtiden, i och med att det redan finns teknik för att samla in och analysera luftprover?
– Tekniken är inte riktigt där än, men det är väl en förhoppning man skulle kunna ha att nå dit och en mer långsiktig ambition för oss och många andra forskare. I bästa fall skulle man kunna utveckla någonting som mäter luft och signalerar när det finns norovirus i luften.
Utdragen jakt på vaccin
Vinterkräksjukan har varit känd sedan åtminstone 1929, men det har varit svårt för forskare att utveckla ett vaccin. Ett hinder är att noroviruset, som orsakar merparten av utbrotten, är föränderligt och uppträder i olika varianter. Ett annat är att forskare inte har kunnat odla viruset i labbmiljö förrän alldeles nyligen. Det var först 2016 en amerikansk forskargrupp ledd av Mary Estes lyckades med det genom att använda stamceller från människors tunntarm och tillföra galla. Genombrottet innebär ett stort steg framåt i jakten på ett vaccin, och kliniska tester förväntas nå fas III (300-3 000 eller fler människor) redan om några år, det vill säga sista steget i klinisk läkemedelsutveckling.
Jakob Löndahl var själv delvis involverad i ett storskaligt projekt för några år sedan, när en forskargrupp vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) försökte utveckla en virusvarnare. Projektet finansierades av ett europeiskt forskningskonsortium och involverade flera svenska lärosäten och det medicintekniska företaget Getinge.
Produktutveckling
Wouter Metsola van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem vid KTH, var en av de personer som arbetade med projektet. Han berättar att forskarna gjorde tekniska framsteg med enskilda komponenter, men att man aldrig hann integrera allt i ett och samma instrument innan projektet avslutades 2017.
Det som ställde till det var framför allt arbetet med sensorn. Den ursprungliga varianten, som utvecklades av en partner, visade sig inte fungera alls. När forskarna sedan väl lyckades utveckla en annan variant som fungerade hade tiden hunnit sticka i väg. Getinge bestämde sig i slutänden för att inte gå vidare med någon produktutveckling.
Kräver mer forskning
Arbetet var dock inte förgäves. Tekniken för att fånga in och koncentrera partiklar från luft har gått framåt tack vare forskningen. Det skulle dock kräva ett omfattande arbete – fem till tio år och mycket pengar – för att ta fram en fungerande och fälttestad virusvarnare som omedelbart reagerar på virus i luften, menar Wouter Metsola van der Wijngaart.
– Det är där inspiration och transpiration kommer in.
Det återstår att se om virusvarnare blir ett av flera vapen i kampen mot vinterkräksjukan i framtiden. Men om två år får vi åtminstone en klarare bild av hur viruset färdas i luften.
Text: Anton Dilber på uppdrag av forskning.se
Fyra skydd mot vinterkräksjuka
Tvätta händerna noga, före måltider och efter toalettbesök
Använd flytande tvål och pappershandduk på skolor, förskolor, arbetsplatser och offentliga miljöer
Undvik att äta av bufféer där många rör vid maten
Undvik magsjuka personer
När den relativa betydelsen av 17 riskfaktorer studerades visade sig fem väga tyngst: långtidsblodsocker, nedsatt njurfunktion, hur länge personen haft typ 1-diabetes, systoliskt blodtryck (det första och högre talet av de två som anges) samt det som till vardags kallas dåligt kolesterol.
Forskargruppen bakom studien har tidigare visat att individer med typ 1-diabetes som klarar av att kontrollera flera riskfaktorer har lägre risk för hjärtinfarkt och stroke, men fortfarande förhöjd risk för förtida död och hjärtsvikt.
I den aktuella studien framkommer det att de viktigaste prediktorerna för hjärt-kärlsjukdom och död hos patientgruppen mestadels är konventionella och påverkbara riskfaktorer, undantaget ålder.
– Ett ökat kliniskt fokus för dessa riskfaktorer bör leda till den största relativa riskminskningen för förtida död och hjärt-kärlsjukdom, konstaterar Aidin Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet..
Långtidsblodsocker avgörande faktor
Det visade sig också att lägre nivåer än nuvarande rekommenderade nationella riktlinjer för de tre faktorerna långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck och dåligt kolesterol kunde kopplas till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död.
Ett annat fynd i studien var att förhöjda nivåer av protein i urinen, albuminuri, kunde associeras med två till fyra gånger ökad risk för utfallen. Tillsammans med långtidsblodsockret var just albuminuri det som tydligast kunde förutse de utfall som studerades.
Enligt maskininlärningsmodeller tros långtidsblodsockret bidra till utvecklingen av de andra kardiovaskulära riskfaktorerna. Dessutom konstaterar forskarna en tydlig interaktionseffekt mellan riskfaktorer som inte kan påverkas (ålder och sjukdomstid) och sådana som kan påverkas (långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck, dåligt kolesterol och protein i urinen).
Uppgifter från drygt 30 000 personer
Studien bygger på registeruppgifter om 32 611 personer med typ 1-diabetes. De följdes under i genomsnitt drygt tio år, och hade i snitt haft sjukdomen i 18 år. Vid sidan om traditionell statistisk bearbetning användes AI, datorer som via autonom inlärning ökade sin förmåga att förutse förtida död och kardiovaskulära händelser.
– Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning, alltså AI, för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger Aidin Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Bakteriens förmåga att bli farlig redan i små mängder gör den tyvärr idealisk som biologiskt vapen. Därför är det ett viktigt framsteg att vi har hittat ett sätt att spåra ursprunget på olika bakteriekulturer, säger Chinmay Dwibedi, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och Försvarets forskningsinstitut, FOI.
Harpest, eller tularemi som är sjukdomens medicinska namn, orsakas av bakterien Francisella tularensis och angriper både djur och människor. Forskarna har studerat utbrott av harpest i Sverige och andra europeiska länder.
Mildare form av harpest
I Sverige finns ännu bara en mildare form av harpest som mycket sällan är dödlig. Dosen som krävs för smitta är väldigt liten. Andra varianter av bakterien kan orsaka allvarligare sjukdomsfall och död. Därför experimenterade stormakterna under kalla kriget med Francisella tularenis som biologiskt stridsmedel.
Symptom av tularemi
Tularemi, som orsakas av F. tularensis, ger plötslig feber, frossa, huvudvärk, diarre, muskel- och ledvärk samt svaghet och utmattning. En infektion via inandning kan också ge upphov till bröstsmärtor, upphostning av blod, och andningssvårigheter. Har man fått infektionen via ett fästingbett kommer det inom fem dagar att bildas ett sår med en hudrodnad runt såret och det kommer att bildas en svullen och öm lymfknut i närheten av infektionsområdet. Inkubationstiden är vanligtvis tre till fem dagar, men kan vara upp till två veckor.
Forskarna studerade Francisella tularensis-bakterier från infekterade människor och djur i Örebro län. Och fann då att bakteriens arvsmassa förblev identiskt i upp till nio år. I ett laboratorieexperiment kunde bakterien dessutom överleva i fyra år utan näringstillförsel. En annan studie visade att bakterien kunde flytta tusentals kilometer över den europeiska kontinenten med bara liten förändring i dess arvsmassa.
Naturlig lagringseffekt
– Resultaten tyder på att det finns en naturlig lagringseffekt för bakterien som kan liknas vid en mikrobiell fröbank, så att den går in i ett vilande tillstånd mellan utbrott innan den återaktiveras och orsakar nya infektioner. Bakterien verkar också kunna färdas långa sträckor på kort tid och bara lämna små evolutionära spår för att kartlägga dess rörelser, säger Chinmay Dwibedi.
Umeåforskarna har också utvecklat en lovande metod för att spåra bakterien bakåt. Genom att förstärka vissa genetiska signaler kunde man se att några genvarianter och mutationer gynnades i laboratoriekulturer. Dessa mutationer fungerade som signaler. På så sätt finns möjlighet att avgöra om ett utbrott beror på naturlig smitta eller om det handlar om exempelvis terrorangrepp, där bakterier innan odlats fram i laboratorier.
Den nu identifierade skelettsjukdomen observerades först hos en förälder och ett barn i en svensk familj.
– De kom till min mottagning. De hade fått en annan diagnos, men den stämde inte med vad vi såg på skelettröntgen. Jag blev övertygat om att det här var en ny diagnos som inte hade beskrivits tidigare, säger Giedre Grigelioniene, biträdande överläkare och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
RNA-molekyl som reglerar andra gener
Därifrån började ett långt och mödosamt arbete för att undersöka fyndet vidare. Tillsammans med Fulya Taylan, forskarassistent vid samma institution, upptäckte Giedre Grigelioniene att sjukdomen orsakas av en mutation i en gen som kallas MIR140. Genen ger inte upphov till ett protein, utan till ett så kallat mikro-RNA (miR-140), vilket är en liten RNA-molekyl som reglerar andra gener.
I samarbete med Tatsuya Kobayashi vid Massachusetts General Hospital och Harvard universitet i Boston, USA, tog forskarna fram en musmodell av sjukdomen. De använde den så kallade ”gensaxen”, tekniken CRISPR-Cas9, för att skapa möss som bär på den identifierade mutationen. Forskarna kunde då se att mössens skelett hade samma avvikelser som de tre patienter som studien omfattar.
Förändrad tillväxt i skelettet
Forskarna visar också att den identifierade mutationen leder till ett onormalt uttryck av flera gener som är viktiga i benens tillväxtplatta och i de långa rörbenens ändar. Vissa gener som normalt tystas av miR-140 uttrycks, medan andra gener nedregleras.
Studierna gjordes i samarbete med Hiroshi Suzuki, forskare vid Massachusetts Institute of Technology i en grupp ledd av Phillip Sharp, professor och Nobelpristagare i medicin.
– Hos patienterna leder det till en förändrad tillväxt av skelettet, deformerade leder och försenad mognad av broskceller. De är korta, har små händer och fötter och ledvärk, säger Giedre Grigelioniene.
Den identifierade mutationen gör att en normal funktion hos mikro-RNAt förloras och en ny funktion uppstår. Mekanismen kallas neomorf och har inte tidigare beskrivits vid en medfödd genetisk sjukdom hos människor i en gen som kodar för mikro-RNA. I slutet av förra året beskrevs en liknande mekanism i cancerceller i en studie i Nature Genetics, publicerad av forskare som även deltar i denna studie.
Resultaten som nu publiceras är viktiga både för patienter som har sjukdomen och för att öka kunskapen om hur små regulatoriska RNA-molekyler är involverade i utvecklingen av medfödda sjukdomar, konstaterar Giedre Grigelioniene.
– Nu kan vi undersöka om icke-kodande DNA med den här typen av mekanism har betydelse för fler sällsynta sjukdomar. För patienter som redan har den här sjukdomen innebär resultaten att de kan välja att använda fosterdiagnostik för att inte föra sjukdomen vidare till sina barn, säger hon.
Studien:
Gain-of-function mutation of microRNA-140 in human skeletal dysplasia. Giedre Grigelioniene, Hiroshi I. Suzuki, Fulya Taylan, Fatemeh Mirzamohammadi, Zvi U. Borochowitz, Ugur M. Ayturk, Shay Tzur, Eva Horemuzova, Anna Lindstrand, Mary Ann Weis, Gintautas Grigelionis, Anna Hammarsjö, Elin Marsk, Ann Nordgren, Magnus Nordenskjöld, David R. Eyre, Matthew L. Warman, Gen Nishimura, Phillip A. Sharp, och Tatsuya Kobayashi, Nature Medicine
Kontakt:
Giedre Grigelioniene, biträdande överläkare, docent, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, Giedre.Grigelioniene@ki.se
Det sker mer är 3500 allvarliga arbetsplatsolyckor inom bygg- och anläggningsindustrin i Europa varje år. I en studie baserad på intervjuer med 37 byggarbetsledare har forskare undersökt vilken betydelse ledarskapet har för säkerheten på byggarbetsplatser och vilka ledarskapsbeteenden som påverkar.
– Syftet med studien var att hitta vilka ledarbeteende som främjar säkerheten för att i nästa steg kunna utveckla ledarskapet hos byggplatschefer, säger Martin Grill, forskare i psykologi som genomfört studien tillsammans med Kent Nielsen från Regionhospitalet i Herning, Danmark.
Ledarskap som främjar säkerheten
Resultatet visade att platscheferna påverkar säkerheten både genom direkta och indirekta ledarskapsbeteenden. Direkta ledarbeteenden är sådana som chefen använder sig av när hen interagerar med andra, till exempel medarbetare och underentreprenörer. Indirekta ledarbeteenden är beteenden som chefen använder sig av för att organisera, koordinera och strukturera arbetet.
I studien framkom att indirekta ledarbeteenden som att samordna arbetet genom att etablera en frekvent mötesstruktur och att strukturera arbetet genom att upprätta och hålla sig till regler, riktlinjer och planer verkade gynnsamma för säkerheten. Likaså direkta ledarbeteenden som att proaktivt övervaka och korrigera säkerhetsrisker och att agera förebild för yrkesarbetare och underentreprenörer.
Brist på aktivt ledarskap
Ledarbeteenden hos platschefer som ledde till minskad arbetssäkerhet var brist på aktivt ledaransvar, otydlig kommunikation, och att inte göra riskanalyser.
– Säkerheten på byggarbetsplatser skulle kunna förbättras genom att byggplatschefer erbjuds ledarutvecklingsinsatser som fokuserar på att kommunicera tydliga förväntningar, att genomföra kollektiva riskanalyser, samt att proaktivt följa upp och ge feedback på säkerhetsbeteenden, säger Martin Grill.
Martin Grill har nu fått ytterligare forskningsanslag för att undersöka hur man kan utveckla säkerhetsledarskapet hos nyanställda platschefer i bygg- och anläggningsindustrin. Tillsammans med representanter från branschen ska han ta fram ett ledarskapsprogram för byggplatschefer i syfte att öka deras förutsättningar att leda en säker, hälsosam och produktiv arbetsmiljö både för sig själva och för yrkesarbetare och underentreprenörer på byggarbetsplatserna.
Har ditt företag 200 anställda eller mer och vill vara med i den nya studien är du välkommen att kontakta Martin Grill, martin.grill@gu.se
Kontakt:
Martin Grill, leg psykolog och doktor i medicinsk vetenskap, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, martin.grill@gu.se
Studiens resultat visar att 68 procent av deltagarna led av ångest, 71 procent av depression och 58 procent av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
– Nästan hälften uppgav att de var oroliga över att inte få mat för dagen, säger Lena Andersson, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarna Henry Ascher och Anders Hjern från Sahlgrenska akademin har hon genomfört den största studien av sitt slag i Sverige med papperslösa. 104 papperslösa migranter deltog i studien, som genomfördes i Malmö, Göteborg och Stockholm under åren 2014–2016.
Rädda för att bli utvisade
Studien är unik utifrån att gruppen papperslösa är mycket svår att få med i vetenskapliga studier eftersom de är rädda för att bli utvisade och därför mycket restriktiva i sina kontakter. Forskarna har fått kontakt med de papperslösa via informella hälsoförmedlingar, kyrkor och andra organisationer.
I studien har de papperslösa intervjuats om sin sociala situation och hälsa och besvarat frågeformulär som har undersökt förekomst av ångest, depression och PTSD. Deltagarna i studien var 18 år och uppåt och bestod av både män och kvinnor. De flesta hade fått slutligt avslag på sin asylansökan och levt som papperslösa i Sverige, vissa sedan flera år tillbaka.
– Resultatet visar att papperslösa är en väldigt utsatt grupp där stressrelaterad ohälsa är mycket hög. Många berättade att de aldrig hade klarat sig om det inte vore för hjälpinsatser från kyrkor och andra i civilsamhället, säger Lena Andersson.
Allas rätt till hälsa
Papperslösa personer är en grupp som myndigheter och hälsoplanerare vet mycket lite om. Forskarna hoppas att studien ska bidra med ny kunskap om papperslösas utsatta livssituation.
– Dels behöver hälso- och sjukvården få vetenskapliga resultat om ohälsan för sin planerings skull, dels behöver sociala myndigheter få bättre fakta om papperslösas svåra situation. Till detta kan tilläggas att Sverige har skrivit under FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och där ingår dels allas rätt till hälsa, dels tillgång till boende och mat, säger Lena Andersson.
Lena Andersson, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, lena.andersson@socwork.gu.se
Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, Sahlgrenska akademin, henry.ascher@gu.se
Det var ekologer vid Umeå universitet som år 2000 startade ett experiment där de grävde ut och flyttade på 96 stora vegetationstorvor mellan olika nivåer på en älvstrand nära Strycksele vid Vindelälven i norra Sverige.
Varje torva var nästan en kvadratmeter stor och vägde mer än hundra kilo. Torvor från strandens övre nivåer flyttades till strandens mellersta och nedre delar för att simulera ökad översvämning.Torvor som flyttades uppåt simulerade ökad torka.
År 2014 upprepade de experimentet i mindre skala och utvärderade de lång- och kortsiktiga effekterna av förändrade översvämningsförhållanden för frögroning och förnanedbrytning.
Fältarbete i Strycksele. Foto: Shaojun Xiong
Nu nitton år efter den stora omflyttningen kan forskarna konstatera att växtsamhällen som anpassar sig till torrare förhållanden inte följer samma utvecklingsbana som samhällen som går från torra förhållanden till att bli oftare översvämmade. De har också förstått att vegetationens översvämningshistoria påverkar hur miljön styr frögroning och förnanedbrytning.
– Det här är kanske de tydligaste experimentella bevisen hittills för att växtsamhällen kan förändras längs olika utvecklingsbanor och befinna sig i olika tillstånd beroende på vad de har utsatts för tidigare, menar Judith Sarneel, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Risken för översvämningar ökar
Klimatförändringar förväntas öka risken både för översvämningar och torka, globalt och i Sverige. Att översvämningsmönster förändras påverkar även växterna på vattendragens stränder. Växter som inte klarar översvämningar eller torrare förhållanden riskerar att försvinna, medan bättre anpassade arter gynnas.
På älvstränder är vegetationen strikt zonerad med arter anpassade till blöta förhållanden på låga nivåer och arter anpassade till torrare förhållanden på högre nivåer, vilka översvämmas bara en gång var 5-10 år. Hur snabbt förändras olika växtsamhällen i denna zonering när det blir torrare eller blötare, undrade Judith Sarneel Sarneel och hennes kollegor, när de startade projektet år 2000.
Trots att nästan två decennier gått efter att torvorna flyttats finns en del av de ursprungliga arterna kvar. Torvor som flyttats från höga till låga nivåer liknar vegetationen på den mellersta nivån, halvvägs längs sträckan de förflyttats.
Torvor som flyttats i motsatt riktning (från låg till hög nivå) liknar däremot vegetationen på den nivå de flyttats till mycket långsammare, och artsammansättningen förändrades längs en annan utvecklingsbana än vegetation som flyttats från hög till låg nivå. Under de sista fem åren av långtidsstudien blev heller inte den transplanterade vegetationen mer lik vegetationen på den höga nivån de flyttats till.
– Det skulle kunna betyda att den nått ett nytt stabilt tillstånd, vilket skulle vara en av de första dokumenterade fallen av detta fenomen inom växtekologi, säger Judith Sarneel.
Groningen stimulerades av förflyttning till torrare förhållanden, och förnanedbrytningen blev också snabbare direkt efter transplantering. Dessa resultat är sällsynta exempel på alternativa utvecklingsbanor, stabila tillstånd och så kallade ”arvseffekter” under fältförhållanden, vilket är ett viktigt steg mot att förstå vad som styr dem i en föränderlig värld.
Judith Sarneel, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, Judith.sarneel@umu.se
Detta är den första studien som tar ett rejält grepp om engelskspråkig undervisning i Sverige.
– Och det trots att den här typen av undervisning har förekommit i Sverige sedan sent 1970-tal och stundtals debatterats intensivt i media, säger professor Liss Kerstin Sylvén, som lett forskningsprojektet som ville ta reda på vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga och akademiska förmåga i svenska och engelska.
I studien deltog 240 gymnasieelever, dels i klasser med språk- och ämnesintegrerad undervisning, så kallad Content and Language Integrated Learning (CLIL), där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska.
Inte sämre svenska
Resultaten visar att tvåspråkig CLIL, alltså där svenska och engelska används i ungefär samma utsträckning, förbättrar elevernas kunskaper i engelsk vokabulär, samt i engelsk läsförståelse – men inte lika mycket som kunde förväntas. Vidare konstateras att tvåspråkig CLIL inte leder till försämrade kunskaper i svenska plus att den kan leda till en bättre förståelse av ämnesinnehållet.
– CLIL-elever har dessutom lägre grad av språkängslan från början, de är alltså mindre oroliga och nervösa för att använda engelska i olika situationer. Deras nivåer av språkängslan sjunker dessutom signifikant under de tre åren i gymnasiet, medan nivåerna för elever i icke-CLIL stiger, säger Liss Kerstin Sylvén.
Kombinationen ämne och språk fungerar
I Sverige är undervisning på annat språk än svenska – vanligtvis engelska – i skolämnena numera ganska omfattande. Beräkningar visar att uppskattningsvis 27 procent av alla gymnasieskolor har någon form av sådan undervisning.
– Många ifrågasätter om eleverna verkligen kan lära sig ett ämne och ett språk på samma gång, men våra resultat visar att det går. Dock är det många samverkande faktorer som påverkar vilka effekter den tvåspråkiga undervisningen faktiskt har Det handlar exempelvis om lärarkompetens i såväl målspråket som i språk- och ämnesintegrerande arbetssätt, samarbetsmöjligheter lärare emellan, gemensam syn på genomförandet av CLIL och schematekniska frågor, säger Liss Kerstin Sylvén.
Den absolut vanligaste formen av CLIL i Sverige är när såväl svenska som engelska används som undervisningsspråk. Det är vanligare att redan från början flerspråkiga elever väljer CLIL än att elever som har svenska som förstaspråk gör det.
Högre betyg
Värt att notera är att CLIL-elever generellt har högre betyg såväl när de börjar gymnasiet som när de tar studenten.
– CLIL-elever är generellt mer motiverade än elever som väljer att gå ett gymnasieprogram där undervisningsspråket är svenska och där engelska enbart studeras som separat ämne, konstaterar Liss Kerstin Sylvén som också efterlyser nationella, ramverk kring CLIL i Sverige. Detta vad gäller såväl betyg och bedömning som lärares kvalifikationer.
Bok om CLIL
Resultatet av forskningsprojektet om effekterna av tvåspråkig undervisning har letts från Göteborgs universitet och samlats i en bok: Investigating Content and Language Integrated Learning Insights from Swedish High Schools.
Varför ska man skriva skönlitterärt? Och hur ska en god skribent vara? I avhandlingen Skrivande och blivande undersöker litteraturvetaren Sofia Pulls vilka motiv som handböcker och läromedel i skrivande presenterar.
Hon får syn på flera förändringar från slutet av 1970-talet fram till i dag: från att skrivandet i handböckerna beskrivs som ett sätt att påverka samhället, till ett sätt att uppnå personlig framgång och förändra sig själv.
I avhandlingen analyseras ett trettiotal läromedel och handböcker för skönlitterärt skrivande publicerade i Sverige åren 1979–2015. Medan 1980-talets handböcker antar att skribenten drivs av en vilja att förändra samhället, framhålls under 1990-talet kärleken till litteraturen, och en vilja att påverka densamma, som den viktigaste faktorn.
Även om viljan att skriva återkommande förknippas med en önskan om att förändra, så är föreställningarna om vad som ska förändras alltså skiftande över tid.
Skönlitterära skrivandet försvann
– Många drömmer ju om att skriva skönlitterärt. Men skrivandet, som det framträder i handböckerna och läromedlen som jag undersökt, blir med årens gång allt mer individualiserat, säger Sofia Pulls.
– Dagens handböcker är riktade till en skribent som framför allt vill slå igenom på bokmarknaden, eller förbättra sitt mående, genom att skriva. Samma tendens märks på sätt och vis i läromedlen, där skrivandet efterhand framställs som något som först och främst ska komma den enskilda individen till nytta på arbetsmarknaden.
Genom att undersöka olika upplagor av ett gymnasieläromedel visar avhandlingen även att det skönlitterära skrivandet, som hade en självklar plats i läromedlet på 80-talet, näst intill försvunnit på 2010-talet.
Finna sin egen röst
Samtidigt kan man se att antalet utgivna handböcker för skönlitterärt skrivande har ökat kraftigt från 1980-talet fram till idag. Samtliga handböcker betonar vikten av att i skrivandet utgå från egna erfarenheter och försöka finna sin egen röst.
– Men vare sig handböcker eller läromedel förklarar egentligen vad en egen röst i skrivandet innebär, eller hur man ska göra för att hitta den. Däremot är de överens om att denna röst eller erfarenhet, som jag kallar det egna, behövs för att skrivandet ska lyckas.
I avhandlingen visas även hur skrivandet påverkar eller skapar skribenten. Först finns bara ett tomt ark, men när orden framträder på papperet, framträder samtidigt en skribent. Att skriva är således både ett skapande och ett blivande.
– Att få tillgång till vård, och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa, konstaterar Anna Holst, disputerad i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt specialistläkare och vårdcentralschef inom Närhälsan i Göteborg.
I arbetet med sin avhandling har hon studerat kostnadseffektiviteten vid kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet samt funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa på vårdcentral, en specialutbildad sjuksköterska som kontinuerligt följer, stöttar och lotsar personer med depression och ser till att vårdinsatserna blir av.
Internet-KBT visade sig vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården, och lika kostnadseffektivt. Friheten i att kunna få behandling när och var man ville var attraktivt för många patienter.
Vårdsamordnare ger många vinnare
Kontakt med en särskild vårdsamordnare vid depression har också visat sig vara en bra metod som leder till snabbare tillfriskande, och signifikant tidigare återgång i arbete. Att funktionen dessutom är höggradigt kostnadseffektiv jämfört med sedvanlig primärvård, för både sjukvård och samhälle, är ett viktigt resultat.
Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression ingick i underlaget. Bland dem som hade kontakt med vårdsamordnare var tillfrisknandet inte bara snabbare, det var också fler i denna grupp som blev helt återställda, och fler återgick tidigt till arbete. Allt detta sammantaget bidrar till den höga kostnadseffektiviteten av vårdsamordnarorganisationen i primärvården.
– Resultaten är spännande och kan utgöra underlag för politiska beslut om depressionsvården, som faktiskt utgör en stor del av den vård som ges i Sverige i dag, då den psykiska ohälsan är så stor. Väldigt många svenskar drabbas av depression, själva eller som anhöriga, säger Anna Holst.
Hårt pressad primärvård
Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, betonar värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder i den hårt pressade primärvårdssektorn kan utvecklas.
– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet, och det fungerar dåligt i dag. En patient kan, efter första läkarbesöket, få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Under väntetiden har vårdcentralen inte alltid regelbunden kontakt med patienten. Att stå på väntelista är ingen bra vård, det är snarare icke-vård, säger hon.
Avhandlingen:
Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care – internet-based treatment and care manager organization
Anders Håkansson är professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende vid Lunds universitet och överläkare på beroendecentrum i Malmö, Psykiatri Skåne. Han är tydlig med att det är skillnad mellan datorspel och spel om pengar.
– På svenska har vi samma ord, men på engelska blir skillnaden tydligare. Där skiljer man mellan ”gambling” och ”gaming” där det senare nu har blivit uppmärksammat som ett folkhälsoproblem av WHO.
Ur beroendesynpunkt finns det en avgörande skillnad. Spänningen och belöningen när man spelar om pengar ger en akut effekt i hjärnan, som i sig också kan trigga ett beroende. De substanser som utsöndras liknar dem vid alkohol- eller drogmissbruk. Det sker alltså något i hjärnans belöningssystem när man vinner, men det konstiga är att det även händer när man ”nästan” vinner.
– Spelen är designade så att man ska uppleva att man är nära att vinna och troligen kommer att lyckas nästa gång. Därför fortsätter man att spela, trots att den logiska delen av tänkandet borde få oss att inse att det är ett dåligt val.
Lågrisk- och högriskspel
Anders Håkansson skiljer mellan lågriskspel och högriskspel, där de senare är snabba spel med hög tillgänglighet som till exempel nätkasinospel och betting på sport som pågår live. Den absoluta majoriteten som söker hjälp har problem som har att göra med dessa spelformer.
Men det finns kopplingar mellan problematiskt datorspelande och spelmissbruk. Anders Håkansson har gjort studier där en riskfaktor för spelmissbruk om pengar visade sig vara att spela mycket datorspel – och tvärtom. Men han tycker ändå inte att man ska utgå ifrån att datorspelande är ett problem.
– De flesta som spelar datorspel kommer inte att bli spelmissbrukare. Det är precis som alkohol och drickande – väldigt många kan ta sig ett glas då och då, men få blir beroende. Men den minoritet som drabbas får stora problem och behöver hjälp.
Podd: Från spänning till diagnos – om spelberoende
Det finns dock några tydliga riskfaktorer för personer som lättare hamnar i spelmissbruk. Ärftlighet är en av dem och alla typer av psykisk ohälsa gör också att man lättare fastnar, eller om man redan är beroende av till exempel alkohol eller rökning. Yngre män i åldern 18–40 år är också mer utsatta.
Spelmissbruk som diagnos
En ny studie som Anders Håkansson lett, visar att personer med en spelberoende-diagnos har 15 gånger högre risk att begå självmord och 1,8 gånger högre dödlighet totalt. Det handlar inte bara om parallell ohälsa, utan spelmissbruket i sig och dess ekonomiska följder.
Att spelmissbruk nu har blivit en diagnos har inneburit att Sverige fått en tydlig lagstiftning som ger spelberoende möjlighet till behandling. Spelmissbrukare kan även blockera sitt eget spelande genom spelpaus.se – en tjänst som den svenska spelmyndigheten erbjuder. En omreglering av spelmarknaden har också införts, vilket har medfört att de spel som vill synas i Sverige måste söka licens och inte får marknadsföra sig här utan speciella krav.
– Tidigare har de stora beroendeframkallande spelformerna varit utanför svensk kontroll. Även om man fortfarande kan spela på utländska bolag, så är det här ett steg i rätt riktning.
Är man orolig för att någon har ett spelmissbruk ska man vara uppmärksam på när spelandet inte bara är lustfyllt utan upplevs som tvångsmässigt eller går ut över det som personen normalt hade velat göra, förklarar Anders Håkansson. Det ringer också en varningsklocka om personen bestämt sig för att inte spela, men ändå bryter den planen och kanske ljuger för att dölja sitt spelande.
– Men det finns hjälp att få. KBT har visat sig vara mycket framgångsrikt och många klarar efter behandling att vara ”nyktra” spelmissbrukare.
Så vet du om du är spelberoende
För spelberoendediagnos krävs att man har minst fyra av följande nio symtom under en 12-månadersperiod.
ständiga tankar på spel
spelar för allt större summor
spelar för att försöka vinna tillbaka förluster
försök att sluta misslyckas
irritabilitet vid försök att sluta
spelar när man mår psykiskt dåligt
ljuger för att dölja hur mycket man spelar
riskerar arbete och relationer på grund av spelande
ekonomiskt beroende av andra
Mellan 1,5 och 2 procent av den vuxna befolkningen anses ha ett problemspelande om pengar och 0,5 procent har ett allvarligt spelmissbruk.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
