Under flera år har Pernilla Myrne letat upp och analyserat en stor mängd erotiska kompendier och sexhandböcker, liksom lesbiska kärleksdikter, religiösa och medicinska källor, från den medeltida islamiska världen. Det har resulterat i en bok som är den första djupgående och omfattande analysen av kvinnlig sexualitet i den tidiga islamiska världen.
Boken Female Sexuality in the Early Medieval Islamic World bygger på flera års forskning och det är första gången kvinnlig sexualitet i den medeltida islamiska världen blir ordentligt belyst.
Pernilla Myrne, universitetslektor i arabiska vid Göteborgs universitet, har länge varit intresserad av kvinnors historia i den islamiska världen.
– Min avhandling handlade om arabiska biografier över kvinnor från tidig medeltid. Men det fanns så lite forskning. Man brukar skylla på att kvinnor sällan nämndes i klassisk arabisk litteratur så därför började jag leta efter nya källor
Medeltida sexualupplysning
För att kasta nytt ljus över komplexiteten kring kvinnlig sexualitet under det tidiga abbasidiska kalifatet (år 750-945 efter vår tideräkning) och buyiderna (en persisk shiitisk furstesläkt under 900- och 1000-talen) började Pernilla Myrne undersöka både de erotiska källorna och annan arabisk litteratur från medeltiden.
– Jag läste handskrifter och fann en hel del sexualupplysning som ställde kvinnors sexualitet och lust i centrum. När jag forskade vidare fann jag att kvinnors sexualitet var ett viktigt ämne i medeltida arabisk medicin och jag hittade även många dikter och berättelser som behandlar ämnet utifrån kvinnors synvinkel.
Baserat på en stor mängd tidigare outforskade medicinska, religiösa, juridiska och litterära källor belyser Pernilla Myrne spänningen mellan skildringar av kvinnors starka sexuella behov och deras underordnade sociala roll i olika sammanhang.
Lesbiska kärleksdikter
I arbetet upptäckte hon att kvinnlig sexualitet skildrades på många olika sätt mellan 900-talet till 1100-talet. Den sexuella handboken Encyclopedia of Pleasure (Jawami ’al-ladhdha) skildrar mångfalden av kvinnliga begär och hävdar vikten av ömsesidig tillfredsställelse genom livliga dikter och berättelser.
– Eftersom ingen skrivit om detta och jag hade så mycket material beslöt jag mig för att skriva en bok. Jag hoppas att den kan ge läsaren nya perspektiv. Inte minst vill jag visa mångfalden i den islamiska världen och lärdomshistorien. Det finns så många fördomar om islam och om kvinnors roll i islam.
Tre hela kapitel ägnas åt kvinnors egna ord.
– Jag har till exempel översatt lesbiska kärleksdikter och versifierade gräl mellan makar – där kvinnan får sista ordet. Jag hoppas att boken ska läsas av och inspirera forskare inom Mellanösterns historia och arabisk litteratur.
Neonikotinoider är ett ämne som länge använts som insektsmedel. Några av dem är numera förbjudna eftersom de haft negativ verkan på bin. Andra neonikotinoider, som tiakloprid, används fortfarande.
I en fältstudie har forskarna Maj Rundlöf, Lunds universitet, och Ola Lundin, SLU, funnit att tiakloprid inte har någon observerbar negativ påverkan på humlor, en viktig pollinatör inom överfamiljen bin. När växtskyddsmedlet användes på fält med rödklöver i Skåne kontrollerades skadeinsekterna effektivt – samtidigt som fler humlor kom på besök och pollinerade grödan.
Två klöverspetsvivlar parar sig och lägger ägg i ett blomhuvud. Vivellarverna orsakar stor skada genom att äta upp frön och fröämnen. Bild: Maj Rundlöf
Undersökningen visade också att humlesamhällen i närheten av tiaklopridbehandlade rödklöverfält växte sig större jämfört med humlesamhällen i landskap som saknade rödklöverfält.
Alla neonikotinoider är inte skadliga för pollinatörer
Studien indikerar därmed att vissa neonikotinoider som fortfarande är tillåtna inom EU faktiskt skulle kunna gynna humlorna istället för att skada dem. Risken är låg för direkt påverkan på humlorna, samtidigt som tiakloprid skyddar de blommande fälten där humlorna hämtar sin föda.
– Vår studie visar att neonikotinoider inte bör behandlas som en homogen grupp när växtskyddsmedel riskvärderas. Det finns medel som inte synbart skadar humlor, säger Maj Rundlöf.
Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. Det neuroaktiva insektsmedlet är kemiskt likt nikotin. Neonikotinoider har använts bland annat för utsädesbetning vid rapsodling och sockerbetsodlingen, det vill säga behandling av fröna före sådd för att inte jordlevande insekter ska skada groddplantan.
Källa: SLU, Wikipedia
Sedan den 1 december 2013 råder förbud inom EU mot användning av tre neonikotinoider i blommande fält. Förbudet avser klotianidin, imidakloprid och tiametoxam. Anledningen till förbudet är att ämnena konstaterats skadliga för bin. Våren 2018 skärpte EU förbudet, numera får växtskyddsmedel som innehåller något av de tre ämnena bara användas i permanenta växthus.
Om även den nu undersökta neonikotinoiden tiakloprid går samma öde till mötes skulle det kunna leda till negativa konsekvenser för humlor, enligt Maj Rundlöf.
Förbud kan leda till färre humlor
– Om det här effektiva medlet skulle försvinna från marknaden utan att det finns ett fullgott alternativ så skulle lantbrukare förmodligen odla mindre areal rödklöver till frö och då blir det mindre mat till humlorna, säger hon.
Film med Maj Rundlöf: The use of certain neonicotinoids could benefit bumblebees (1,56)
Tiakloprid finns på EU:s lista över ämnen man vill ersätta. Det innebär att tiakloprid kan komma att förbjudas. Anledningen är att ämnet har visat sig ha hormonstörande egenskaper. Tiakloprid är godkänt av EU till och med april 2020, då en ny prövning görs. Maj Rundlöf hoppas dock att framtida undersökningar kan bygga på resultat från den här studien.
– Vår undersökning nyanserar bilden av neonikotinoider. Resultaten öppnar för att det kan finnas alternativ inom gruppen neonikotinoider som inte har några misstänkta hormonstörande egenskaper och som kan användas för att effektivt bekämpa skadeinsekter, samtidigt som de är acceptabla både för pollinatörer och människor, säger Maj Rundlöf.
Maj Rundlöf, forskare, Biologiska institutionen, Lunds universitet, maj.rundlof@biol.lu.se
Forskare från Uppsala universitet, i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor, har kunnat visa att en specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns.
Varje år drabbas cirka 100 barn av hjärntumörer i Sverige. Medulloblastom är den vanligaste typen av elakartad hjärntumör hos barn och spädbarn. Strålning ingår i standardbehandlingen för medulloblastom och modern strålterapi har räddat livet på många barn med denna cancer, som ofta är aggressiv. Men eftersom strålning ofta ger allvarliga biverkningar på unga barns normala hjärna, ger man inte sådan behandling till spädbarn.
En annan och förmodligen bättre lösning, kan vara att ge en mer målinriktad behandling. Men för att etablera en sådan behandling måste den givetvis vara både effektivare och ge färre biverkningar än dagens behandling.
Allvarliga biverkningar av existerande behandlingar
Många medulloblastom hos spädbarn har förändringar i cancergenen MYCN som driver på tumörtillväxt och metastasering till ryggmärgen vilket leder till en mycket dålig prognos. I den aktuella studien odlade forskarna en viss typ av stamceller från hjärnan och kunde visa att MYCN snabbt kunde göra om dessa till cancerceller. Det tyder på att dessa celler sannolikt är ursprungsceller för medulloblastom hos spädbarn.
Aktiviteten hos MYCN styrs av en signalväg i cellen som kallas för Sonic Hedgehog-vägen. Den är inblandad i den normala hjärnutvecklingen men är ofta överaktiverad i medulloblastom. Det finns idag flera läkemedel som bromsar denna signalväg men inget av dem har fungerat bra för barn med hjärntumörer som ofta får allvarliga biverkningar och problem med sin bentillväxt av behandlingen.
– Jag provade först om hämmare mot Sonic Hedgehog-vägen kunde slå ut tumörcellerna men det fungerade inte. Cellerna slog istället på ett annat protein, Oct4, och en annan signalväg som kallas mTOR-vägen, vilket gjorde tumören mer aggressiv, säger Matko Čančer, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, vid Uppsala universitet, som gjort studierna i laboratoriet.
Läkemedel mot tuberös skleros slår ut hjärntumör
Matko Čančer visade sedan att Oct4 och mTOR-signalvägen samverkade i hjärntumörer hos spädbarn som har mycket dålig prognos. När han därefter testade ett antal läkemedel som kunde hämma denna signalväg såg han att hjärntumörerna snabbt slogs ut och att deras metastasering till ryggmärgen blockerades.
– Vi upptäckte att en av mTOR-hämmarna som vi använde tog sig över blod-hjärnbarriären som finns mellan blodet och hjärnvävnaden vilket talar för att den faktiskt når tumören och kan attackera den i hjärnan. Det är förstås en förutsättning för att behandlingen ska fungera effektivt vid klinisk behandling, säger Fredrik Swartling, som lett forskningsstudien.
– Vi insåg samtidigt att liknande mTOR-hämmare ofta används för att behandla en viss typ av epilepsi – genom att hämma onormal celltillväxt i hjärnan – hos små barn vid den ärftliga sjukdomen tuberös skleros (TSC), och att dessa läkemedel har färre biverkningar än de Sonic Hedgehog-hämmare som har testats. Det här är mycket lovande fynd och om denna precisionsmedicin fungerar på unga barn med medulloblastom som inte svarar på standardbehandling vore det förstås fantastiskt, säger Fredrik Swartling.
I Västra Götaland är läkemedelsgenomgång för äldre en av flera kvalitetsåtgärder som ger vårdcentralen en separat ekonomisk ersättning som sporre.
Syftet med genomgångarna är att säkra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen för äldre patienter genom att se över antalet läkemedel, indikationer, kombinationer och doseringar. Ett syfte är också att minska användningen av vissa preparat med stor risk för biverkningar hos äldre.
I en studie har Helena Ödesjö, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och allmänläkare på Närhälsan Tjörn vårdcentral, undersökt hur väl en redovisad åtgärd stämmer överens med det önskade resultatet.
Studien omfattar alla patienter, 75 år och äldre, inom primärvården i Västra Götaland under 2009-2013, en period med stor uppmärksamhet kring bland annat läkemedelsbehandling hos äldre. Studien, som är en del av Helena Ödesjös avhandling, gjorde ingen skillnad på offentligt eller privat drivna vårdcentraler inom vårdvalet.
Pengar har marginell betydelse i en pressad primärvård
Läkemedelsgenomgångar, och annat som ersätts på motsvarande sätt, ger inga enorma summor till en vårdcentral. Pengarna kan dock ha betydelse på marginalen i en ofta hårt pressad primärvård.
– Men kopplingen mellan att sätta en kod för åtgärden – och att nå det resultat man egentligen är ute efter – är väldigt svag, säger Helena Ödesjö.
Generellt skedde en förbättring av läkemedelshanteringen under perioden, även nationellt, men den var inte större hos de vårdcentraler i Västra Götaland som oftare redovisade att de utfört läkemedelsgenomgångar för äldre patienter.
– Förbättringen över tid var densamma för alla; däremot låg de vårdcentraler som rapporterade in fler läkemedelsgenomgångar bättre till redan innan, med exempelvis färre olämpliga läkemedel för äldre. Vår tolkning är att det troligen handlar om dessa vårdcentraler har mer ändamålsenliga strukturer och arbetssätt som möjliggör en effektiv anpassning till rådande ersättningssystem.
– Det finns knappast ett ersättningssystem som inte skapar ett anpassat beteende. Därför är det viktigt med stor omsorg när man väljer ut sådant som ska kodas och ersättas separat. Åtgärdskoder är i sig inget jag har nytta av i min kliniska verksamhet och i mötet med patienter, konstaterar hon.
God inrapportering fungerar bättre inom diabetesvården
Hon jämför med en annan del av sin avhandling där hon studerat primärvårdens inrapportering till Nationella diabetesregistret, som utgör en viktig bas för uppföljning av diabetesvården samt för forskning. Där framkom en tydlig koppling mellan separat ersättning och mer omfattande inrapportering av sådana data som används i mötet med patienter, till exempel blodtryck. God inrapportering av denna typ av data är av stor vikt för att kunna följa upp och tillse att vården är av hög kvalitet.
– Vi ifrågasätter inte läkemedelsgenomgångar som fenomen; det är en viktig del i läkarens jobb att se över användningen av läkemedel. Det är kodningen, och pengarna kopplade till kodningen, som studiens resultat ger anledning att ifrågasätta, säger Helena Ödesjö.
– Utifrån resultaten och min kliniska förankring tycker jag att det är en tveksam ersättning, fortsätter hon. Den driver ett beteende där vi riskerar att fokusera på åtgärdskodningen istället för att diskutera hur vi tillser en god läkemedelsbehandling.
Helena Ödesjö, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och allmänläkare på Närhälsan Tjörn vårdcentral, helena.odesjo@vgregion.se
– Vi mår dåligt över att vi misslyckas med att göra hållbara val när vi köper kläder och skor. Istället för att vända kritiken mot industrin som producerar och tillhandahåller kläder på ett sätt som inte är hållbart, skambelägger vi oss själva, säger Magdalena Petersson McIntyre, forskare.
Istället för att fundera över klädindustrin och de krav som finns där på ständig ekonomisk tillväxt, och hur utstuderat kläder marknadsförs i butiker för att vi ska bli lockade till köp, vänder man ilskan mot sig själv. Känslor av skuld och skam.
– Man tar helt enkelt modeindustrin och klädindustrin för givet. Man accepterar att det ser ut så här istället för att kräva en förändring, säger Magdalena Petersson McIntyre, docent och forskare vid Centrum för Konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Känslor styr våra klädinköp
– Vi behöver förstå varför människor konsumerar så mycket kläder, vad det betyder för dem och vilken roll det spelar i deras liv. Först då går det att se vilka aspekter som kan ersättas på andra vis.
Magdalena tycker att känslor och affekter hittills har fått en för liten betydelse i forskningen kring mode och hållbarhet.
– Jag såg att många både behöll och köpte kläder för att beröra andra eller för att själv bli känslomässigt berörd på olika vis.
Hon menar att man måste förstå människors känslor kring kläder för att kunna ställa om till ett mer hållbart konsumerande.
– Begreppet ”Hållbart mode”, innebär en motsättning. Mode handlar om förändring medan hållbarhet handlar om att använda samma klädesplagg många gånger.
Vänder skammen mot sig själv
De flesta som deltog i studien ville konsumera hållbart och det blev ett bryskt uppvaknande när de upptäckte att de inte gjorde det. Det skapade ångest och frustation.
– Gemensamt var att de vände ilskan mot sig själva. De kände sig misslyckade när de inte klarade att stå emot inköp. Likadant var det när kläderna inte passade, då upplevde de flesta att det är fel på dem, de är de som har fel kroppsform, är för tjocka.
Under tre månader har över 100 personer fått skriva dagbok över sina kläd- och skoinköp. Dagböcker som Magdalena analyserat för att försöka förstå mer om hur människor tänker och handlar.
– Jag har fokuserat på konflikten som kommer fram. Deltagarna i studien säger en sak, men gör något helt annat. Jag har också undersökt hur de förhandlar med sig själva. Önskningar och tillfredsställelse å ena sidan och skam, skuld och krav som kommer med klädkonsumtionen å den andra.
Dagböckerna om kläd- och skoinköp har skrivits av människor i alla olika åldrar, yrken och sysselsättning.
Magdalena Petersson McIntyre, docent och forskare vid Centrum för Konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se
”Nytt skolfiasko i Pisa-rapport”, ”Pisakatastrofen kan bli skolans räddning”, det är två exempel på hur svenska medier skriver om det som sägs vara världens största elevstudie, Pisa-rapporten. En rapport som både politiseras och haussas upp i nyhetsartiklar och på opinionssidor. I en studie från Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola, där tidningar i Sverige och Finland undersökts, framkommer hur Pisa blivit ett slagträ i den politiska debatten. Men det finns stora skillnader länderna emellan.
– I de svenska tidningarna är det främst politiker som omnämns och som uttalar sig om Pisa. Och det är oftast politik som står i centrum. I de finländska tidningarna är det istället pedagoger som uttalar sig och tongångarna är mer nyanserade. Där används inte heller rapporten i lika hög grad som argument eller slagträ i politiska debatter, säger Hanna Sofia Rehnberg, språkvetare och forskare i journalistik som ligger bakom studien.
Rapporten Svenska och finländska mediekonstruktioner av ”världens största elevstudie” omfattar fyra tidningar med olika profiler i Sverige och Finland: svenska Dagens Nyheter och Aftonbladet, samt finländska Hufvudstadsbladet och Vasabladet.
– Hittills har det saknats studier som på ett mer detaljerat sätt undersöker hur det rapporteras om Pisa i svenska medier, trots att det är en viktig fråga – det handlar om makten över dagordningen. Med den här rapporten vill jag bidra till att fylla denna lucka, säger Hanna Sofia Rehnberg.
Inte bara skola och utbildning
Att studera hur medierna använder sig av Pisa-rapporten är viktigt av flera skäl. Dels är medierna en stor del av samhällsdebatten genom vad de skriver om. Människor hämtar kunskap och information från tidningar och nyhetsprogram. Det medierna rapporterar tenderar att hamna högt upp på dagordningen.
– Pisa-rapporten är också tacksam, den faller in i medielogiken. Det finns en tydlighet, som visserligen är skenbar, men det finns resultat att visa upp och det är lätt att identifiera sig eftersom vi alla tillhör ”laget Sverige”. Det är svårare att rapportera från en lång och komplex process som om skolans utveckling, säger hon.
Det är inte bara i artiklar om skola och utbildning där tidningarna lyfter in Pisa i sin rapportering. Undersökningen nämns även i artiklar som rör helt andra saker såsom flyktingpolitik och ett eskalerande vapenvåld. Ja till och med i artiklar om en möjlig framtida kolonialisering av planeten Mars.
– Pisa har blivit något som tillhör vårt kulturella allmängods och rapporterna används som symbol för instrumentell kunskap och vår tids mäthysteri. Den har också blivit en symbol för nationella misslyckanden och framgångar, säger Hanna Sofia Rehnberg.
Studien är genomförd inom ramen för Förvaltningsakademins forskningsprojekt Skola under granskning som finansieras av Östersjöstiftelsen.
– När vi shoppar är en viktig trigger hur ”alla andra” gör, vilket är en orsak till att handeln fortsätter slå nya rekord trots en ökad medvetenhet om klimatet, säger Per Kristensson, professor i konsumentpsykologi och innovation vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet. Eftersom ”alla andra” shoppar så rättfärdigar detta vårt eget beteende.
Per Kristensson forskar om konsumenters beslutsfattande och förklarar hur shopping är ett exempel på att vi människor inte är så rationella som vi tror utan styrs av undermedvetna faktorer.
Fokus på små positiva händelser ökar lycka
En annan faktor som också rättfärdigar vårt beteende är rean.
– Rean får oss att shoppa. Även om det är saker vi egentligen inte behöver är det okej att shoppa när det är rea. Många tror också att ett rea-kap gör oss lyckliga – visst kan det göra det men bara för en kort stund och forskning visar att en upplevelse har en större effekt på vår lyckokänsla.
Hur kan vi ändra vårt beteende?
– En del människor lockas av reor och ser fantastiska möjligheter att ha både kul och skaffa nya grejer, medan andra förfasas över dålig smak och konsumtionshysteri som går stick i stäv med utvecklingen om hållbarhet. Sverige är kluvet, säger Per Kristensson, som ger tre tips på hur vi kan bli lyckligare i novembermörkret utan att falla för shoppinghysterin:
Bjud en kompis på en mysig fika (bjuda människor är förenat med välbefinnande)
Fråga en kompis om du och hen kan laga mat tillsammans en kväll (att skapa något är förenat med välbefinnande)
Ta en promenad tillsammans med någon (sociala aktiviteter är förenat med välbefinnande)
– Lycka är ett märkligt psykologiskt tillstånd. Vi människor är ganska dåliga på att förstå vad som egentligen gör oss lyckliga. Intressant nog visar forskning att människor som genomlevt något svårt ofta är mer lyckliga. Det beror sannolikt på att de uppövat en förmåga till tacksamhet och är duktigare på att upptäcka glädjeämnen i livet. Forskning bekräftar också att det är de små sakerna som leder till lycka – och inte alls de stora. Att fokusera på små positiva händelser leder till känslor av välbefinnande och kan stärka oss mer än vad vi tror, avslutar Per Kristensson.
Kontakt:
Per Kristensson, professor och föreståndare vid CTF, per.kristensson@kau.se
– Resultaten visar att hastighetsefterlevnaden är bättre i de fall där man förväntar sig oskyddade trafikanter. Efterlevnaden är också generellt bättre i stadsmiljö än på genomfartsgator i villamiljö och i ytterområden, säger Anna Vadeby, senior forskare vid VTI.
Gator med stensättningar och planteringar som ska göra att en gata uppfattas som en gata med låg hastighetsgräns genererar också en högre efterlevnad.
Många kommuner jobbar aktivt med att anpassa hastighetsgränserna till gatornas säkerhetsstandard för att skapa säkra, trygga och attraktiva stadsmiljöer. Det är allt vanligare att sänka hastighetsgränsen från 50 till 40 kilometer i timmen. Tidigare studier visar att en sänkning från 50 till 40 ofta ger en sänkt medelhastighet på drygt 2 kilometer i timmen, vilket skulle spara cirka 5 liv per år. Skulle medelhastigheten sänkas med 5 kilometer i timmen skulle 10 liv kunna sparas. En sänkning med 10 kilometer i timmen skulle kunna spara 17 liv per år.
– Vi behöver hitta förhållningssätt som bidrar till att öka efterlevnaden på gator med hastighetsgräns 40 km per timme. Det behövs dels för att få den effekt man önskar av en hastighetsgränssänkning, dels för att behålla acceptansen för hastighetsgränserna, säger Anna Vadeby.
Höga hastigheter på genomfartsgator i tätort
2009 fattade Riksdagen beslut om målet att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras mellan åren 2007 och 2020. För att följa upp detta studeras utvecklingen av bland annat hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet i tätort. Mätningar av trafikanternas hastighetsval i tätort har gjorts årligen sedan 2012. Delmålet för 2020 är att minst 80 procent av trafiken ska köra inom gällande hastighetsgränser
Mätningar från 2018 visar att hastighetsefterlevnaden var som sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen, där endast 53 procent höll sig under hastighetsgränsen.
Syftet med studien var att ge en bild över vilka fysiska utformningar och miljöer som har god hastighetsefterlevnad på gator med 40 kilometer i timmen. Som underlag användes befintliga mätningar från NTF som sedan 2012 på uppdrag av Trafikverket årligen mäter hastigheten vid 21 mätplatser i 23 olika kommuner. Dessutom gjorde NTF nya mätningar på gator där kommunerna själva upplever en god efterlevnad.
– Det är inte ett arbete som inte kan göras. Hela ekonomin är beroende av att det är ett arbete som blir gjort, säger Ingrid Jerve Ramsøy, doktorand vid Malmö universitet som disputerar den 29 november.
Ingrid Jerve Ramsøy har gjort fältarbete i både Spanien och Bolivia och intervjuat bolivianska kvinnor som arbetat inom omsorg. I Spanien är det inte lika vanligt med äldreboenden och förskolor som i Skandinavien utan många har hemhjälp. En del av kvinnorna bor med sin arbetsgivare och jobbar dygnet runt. Anställningarna är ofta svarta.
– Spanska kvinnor ska jobba utanför hemmet och deras män gör inte sin del av omsorgsarbetet. Då löser man det så här, säger Ingrid Jerve Ramsøy.
Arbetsrätten och lagen om uppehållstillstånd samspelar för att göra det latinamerikanska omsorgsarbetet möjligt i Spanien. Omsorgsarbetet är undantaget i arbetsrätten och de som utför den här typen av arbete har därmed inte samma rättigheter som andra. De får till exempel inte a-kassa om de förlorar sitt jobb.
En väg till uppehållstillstånd
Samtidigt har papperslösa enligt ett undantag i lagen rätt till uppehållstillstånd om de bland annat kan bevisa att de varit i Spanien i tre år. Eftersom också papperslösa blir folkbokförda är det enkelt att bevisa vistelsen. I praktiken är detta vägen till uppehållstillstånd.
Omsorgsarbeten befinner sig i en gråzon. Det är ett betalt arbete men att göra ett bra jobb innebär att ge av sig själv genom att ge omsorg. Kvinnorna framställs ofta som en vän eller en del av familjen. Men när de uttrycker sina egna behov blir det ofta konflikter, menar Ingrid Jerve Ramsøy. Gåvorelationen är ensidig.
Även om såväl äldreboenden som förskolor finns i Spanien är det vanligare att ha hemhjälp. Dels är privat, svart hemhjälp billigare, dels finns inte heller lika stor tillit till det offentliga. Det finns också en stark kulturell övertygelse om att det är bättre att bli omhändertagen hemma av sin egen familj.
Men den bolivianska kvinnan som i Spanien tar hand om någon annans mamma eller barn har lämnat sin egen familj bakom sig i Bolivia.
Flera av kvinnorna som intervjuats av Ingrid Jerve Ramsøy berättar om denna svåra situation:
– Några av dem berättar att de ersatt den kärlek och saknad de har efter sitt eget barn med jobbet de gör för de nya barnen. De ger den kärleken till dem, säger Ingrid Jerve Ramsøy.
Forskarna bakom studien har utgått från svenska lymfomregistret och inkluderat samtliga patienter som fått diagnosen mantelcellslymfom under perioden 2000-2014. Det främsta syftet har varit att undersöka hur patienterna mår när de får diagnosen och hur andra sjukdomar påverkar val av behandling, men också hur det går för patienterna.
– En slutsats är att behandlande läkare bör ta hänsyn till även annan sjuklighet som de som drabbas av mantelcellslymfom kan ha, och att detta skilde sig åt mellan män och kvinnor. Både män och kvinnor med besvär av lymfomet bör behandlas för det även om de är sjuka av andra sjukdomar.
– Däremot indikerar studien att man i högre utsträckning kan vänta med behandlingsstart för kvinnor som ännu inte har besvär av lymfomet, säger Ingrid Glimelius, cancerläkare på Akademiska sjukhuset.
Genomgångna infektioner en riskfaktor
I Sverige diagnostiseras ungefär 140 personer årligen med mantelcellslymfom, en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom. Det är en malign tumörsjukdom som utgår från en sorts vita blodkroppar (B-lymfocyter) som normalt finns i lymfkörtlarna. Sjukdomen drabbar oftast äldre och är vanligare bland män. Förutom ålder och kön finns misstankar om att genomgångna infektioner av olika slag kan vara en riskfaktor.
Den vanligaste behandlingen är en kombination av cytostatika och antikroppar. För yngre patienter gör man sedan en stamcellstransplantation för att få ännu bättre effekt.
– Studien visar att 44 procent av patienterna även har andra sjukdomar, främst diabetes, hjärtsjukdom eller prostatacancer, vilket gör det svårare att tolerera cancerbehandlingen.
Vänta med att behandla kvinnor
– Vi ser också att nästan alla män som drabbas av mantelcellslymfom dör av sitt lymfom, medan de kvinnor som vid debuten även hade andra sjukdomar i betydligt högre grad dör av dessa än av lymfomet. Detta bör vägas in i beslut om behandling och när den ska sättas in, framhåller Ingrid Glimelius.
Hon är en av 32 Uppsalaforskare som under hösten fick dela på ett anslag på 125 mkr från Cancerfonden. Ingrid Glimelius erhöll 2,4 miljoner för åren 2020-2022 som framförallt ska användas för forskning på biologi, behandling och sidoeffekter vid mantelcellslymfom.
– Anslaget är ett viktigt stöd för fortsatta registerstudier. Det bidrar också till fortsatta behandlingsstudier för mantelcellslymfom som pågår vid Akademiska sjukhuset. För nästan alla patienter som insjuknar med mantelcellslymfom finns idag en möjlig behandlingsstudie att delta i där nya läkemedel testas. Vi tar emot patienter från hela regionen och i vissa fall även från andra delar av landet, avrundar hon.
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, ingrid.glimelius@igp.uu.se
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
Biologisk mångfald lyfts bara fram specifikt i två av målen, de som rör ”hav och marina resurser” (nr 14) respektive ”ekosystem och biologisk mångfald” (nr 15). En grupp forskare från svenska och brittiska forskningsorganisationer tyckte inte att detta gav en rättvisande bild av den biologiska mångfaldens betydelse. Nu har de redovisat en systematisk genomgång av vetenskapliga studier som belyser hur biologisk mångfald på olika sätt bidrar till att hållbarhetsmålen kan uppnås.
Förbiser det vi drar nytta av
I litteraturen fann forskarna åtskilliga exempel på hur biologisk mångfald ger direkta bidrag till uppfyllandet av ytterligare tio av hållbarhetsmålen.
– Människor drar nytta av biologisk mångfald på så många sätt som underskattas eller ignoreras. En tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen är till exempel är beroende av pollinatörer. Vi har också mängder av mikroorganismer som bidrar till avfallshantering, och många arter som har inspirerat människor att utveckla nya produkter och sätt att göra saker, säger Malgorzata Blicharska från Uppsala universitet, en av artikelns huvudförfattare.
För fem av målen (god utbildning för alla; jämställdhet; minskad ojämlikhet; fredliga och inkluderande samhällen; genomförande och globalt partnerskap) hittade forskarna inga direkta bidrag genom biologisk mångfald, men däremot indirekta bidrag.
– Direkta bidrag till minskad fattigdom och hunger, till bättre hälsa och vattenförsörjning och till hållbara städer, kan till exempel indirekt stödja uppfyllandet av målen om utbildning och jämställdhet, säger Richard Smithers från Ricardo Energy & Environment, artikelns andra huvudförfattare.
Mångfald bidrar till alla hållbarhetsmål
Samtidigt som forskarna medger att biologisk mångfald också kan ha negativa effekter på hållbar utveckling (till exempel i form av sjukdomsframkallande organismer) är deras övergripande slutsats att biodiversitet kan bidra till uppfyllandet av alla de 17 hållbarhetsmålen.
– I målet om människans hälsa och välbefinnande har biologisk mångfald betydelse på många sätt. Det handlar om luftkvalitet och vattenkvalitet men också andra saker som många kanske inte tänker på lika mycket. Som att naturen minskar stress och uppmuntrar till en hälsosam livsstil, tillägger Grzegorz Mikusiński från SLU, en av medförfattarna.
Studien framhäver att de komplexa kopplingarna mellan biologisk mångfald och hållbar utveckling inte bara kan leda till att dessa förbises, utan också till att det trots goda avsikter genomförs felaktiga åtgärder.
Utveckling på andras bekostnad
jämförelse med utvecklingsländer har till exempel många rika länder en växande ekonomi trots att de har mindre biologisk mångfald. Denna paradox kan förklaras av att rika länder ofta upprätthåller sin utveckling på bekostnad av förlorad biologisk mångfald i utvecklingsländer. Storbritannien var till exempel världens näst största nettoimportör av skogsprodukter under 2015.
– Denna typ av samhällsekonomiska och miljömässiga interaktioner innebär att nationella, gränsöverskridande och internationella åtgärder krävs för att upprätthålla biologisk mångfald och utveckling på global nivå, säger Malgorzata Blicharska.
– Vi hoppas att en ökad medvetenhet om den biologiska mångfaldens centrala betydelse för hållbar utveckling kommer att få beslutsfattare på alla nivåer att integrera hänsyn till biologisk mångfald i ett brett spektrum av utvecklingssektorer och därmed stoppa förlusten av biologisk mångfald, säger Richard Smithers.
Kontakt:
Malgorzata Blicharska, universitetslektor, Institutionen för geovetenskaper, Naturresurser och hållbar utveckling
Uppsala universitet, malgorzata.blicharska@geo.uu.se
Grzegorz Mikusiński, forskare, Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, grzegorz.mikusinski@slu.se
Nora Theorin som gjort studien, forskar om sambanden mellan medieanvändning och attityder till invandring. Den här gäller för åren 2014−2016, en period som präglas av flyktingkrisen från bland annat krigets Syrien och införandet av en mer restriktiv svensk asylpolitik.
Hon lät ställa identiska frågor, i tre omgångar, till samma intervjupersoner under de här åren (till totalt 2 254 stycken). Frågorna gällde vilka attityder de hade till invandring från Europa respektive Afrika och Mellanöstern, och vilka medier de följde.
På så sätt kunde Nora Theorin undersöka om personernas inställning till invandring förändrades över tid, och om det i så fall kunde kopplas till vilka medier de använde.
– Det visade sig att de som följde den alternativa högersajten Avpixlat blev mer positiva till invandring från europeiska länder. Jag hade väntat mig att Avpixlat främst skulle bidra till mer negativa attityder till invandring från Mellanöstern och Afrika, men inte att nätsajten skulle ha en motsatt effekt när det gäller europeisk invandring.
Ut- och ingrupper
I stort sett kunde hon inte se några större förändringar eller samband, förutom vad gäller de som läste Avpixlat. Den alternativa högersajten startades av Sverigedemokraterna 2011 och bytte namn till Samhällsnytt 2017.
Hon tror att resultatet kan förstås i ljuset av ”intergroup threat theory”. Teorin går ut på att människor från en ”ingrupp” – exempelvis människor som är födda i Sverige – upplever en ”utgrupp” som hotfull mot ingruppens kultur, ekonomi och/eller säkerhet.
– De flesta invandrare från europeiska länder kanske ses som en del av ingruppen snarare än utgruppen, exempelvis på grund av relativt lik kultur, etnicitet och religion, säger hon.
Rapporterade positivt om Europa
Nora Theorin drar också slutsatsen att känslan av tillhörighet med europeiska invandrare kan ha stärkts bland dem som läste Avpixlat. Det här eftersom fokus ligger på negativ rapportering om icke-europeisk invandring och invandrare.
– Kanske triggas en känsla och uppfattning om att européer måste samarbeta och hålla ihop för att försvara sina relativt lika kulturer och ekonomiska resurser. En annan förklaring kan vara att sajten kanske rapporterade positivt om Europa. Det är rimligt eftersom värdet av nordiskt, och ibland även europeiskt, samarbete ofta lyfts fram av invandringskritiska politiska aktörer som exempelvis Sverigedemokraterna.
Medieffekterna på attityder till invandring
Nora Theorins avhandlingsarbete vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), ingår i forskningsprojektet ”Role of European Mobility and its Impacts in Narratives, Debates and EU Reforms”. Projektet är ett samarbete mellan flera europeiska universitet som bland annat ska analysera och jämföra hur människor i olika länder påverkas när de får ta del av samma medieinnehåll. Ett av målen är att undersöka hur stor betydelse det nationella sammanhanget har för medieeffekter på attityder till invandring.
– Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det mest gynnsamma för barnens hälsa på både kort och lång sikt är en kombination av koncentrerad näringslösning tillsammans med ett restriktivt användande av blodprodukter, säger Cornelia Späth, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Barn som fötts för tidigt löper hög risk för undernäring, dålig tillväxt och elektrolytrubbningar, det vill säga exempelvis för låga eller för höga värden av ämnen som fosfor eller kalium i blodet, under de första levnadsveckorna. Detta har visats försämra hjärnans utveckling, vilket oftast blir tydligt när barnen börjar i skolan.
Alla näringsämnen barnet behöver
Med syfte att möta energi- och näringsbehovet direkt efter födelsen hos för tidigt födda barn introducerades en ny koncentrerad näringslösning på den neonatala intensivvårdsavdelningen vid Umeå universitetssjukhus under år 2012. Den nya näringslösningen innehåller alla näringsämnen i form av energi, aminosyror, glukos, fettsyror, mineraler och vitaminer som barnet behöver och den ges direkt i blodet.
I sin avhandling har Cornelia Späth jämfört alla barn med en födelsevikt på under 1,5 kilo som vårdades vid Norrlands universitetssjukhus under de två åren före respektive efter introduktionen av näringslösningen. Totalt följdes 134 barn.
Det visade sig att de barn som vårdades efter att den nya näringslösningen införts, hade en påtagligt förbättrad utveckling av vikt och längdtillväxt än barnen hade innan den introducerades. De drabbades även i mindre utsträckning av elektrolytrubbningar. Barnen som fick näringslösningen hade vid fyra veckors ålder vuxit i genomsnitt 63 gram och 6 millimeter mer än barnen i studien innan man började ge den koncentrerade näringslösningen.
Höga natriumhalter
I avhandlingen har Cornelia Späth även en studie om natriumobalanser som inkluderade alla barn som föddes före 27:e graviditetsveckan i Sverige under åren 2004 – 2007. Resultatet var att majoriteten av barnen hade höga koncentrationer av natrium i blodet under den första levnadsveckan och att detta var kopplat till att natrium hade tillförts. En hög halt av natriumtillförsel visade sig ha samband med ökad förekomst av allvarlig hjärnblödning hos barnen. Natriumtillförseln och dess effekt på hjärnblödningar kom främst från blodtransfusioner som innehåller natrium, ett ämne som inte är möjligt att ta bort från transfusionerna.
– Tillförsel av energi och näring är viktigt för hur både kropp och hjärna utvecklas hos de för tidigt födda. Därför kan den nya näringslösningen få en betydelsefull roll, säger Cornelia Späth.
Behandling med koncentrerad näringslösning till för tidigt födda har fortsatt vid Norrlands universitetssjukhus.
Artificiellt ljus finns överallt, till exempel i belysning och displayer. Nu när organiska ljuskällor kommit in på marknaden förutspås nya tillämpningar; allt från medicinsk diagnostik till integrering i elektroniska textilier. Det är i detta avseende som den ljusemitterande elektrokemiska cellen, LEC, är extra intressant.
LEC är en supertunn och flexibel ljuskälla, som dessutom möjliggör billig och uppskalningsbar tillverkning – likt hur tidningar trycks.
Tyvärr innehåller dagens mest effektiva LECs, i likhet med många andra ljuskällor, sällsynta jordartsmetaller som iridium. Det gör dem inte bara dyra utan även miljömässigt problematiska. Att tillverka helt organiska ljuskällor som effektivt transformerar elektricitet till ljus och samtidigt är både billiga och återvinningsbara är dock en utmaning.
Elektrokemisk dopning
Positivt nog är vi på rätt väg genom en nyligt utvecklad grupp av helt organiska ljusemitterande material, som matchar effektiviteten hos de jordartsmetallbaserade. Dessa material har redan visat lovande resultat i komplexa high-end produkter, men dessvärre har prestandan inte imponerat lika mycket när de inkluderas i de enklare, och därmed billigare, LECs. Tills nu!
Effektivt ljus utan sällsynta jordartsmetaller från tre LECs i olika färger. Bild: Mattias Lindh
En rykande färsk studie av fysiker vid Umeå universitet, i samarbete med forskare vid Kyushu universitet, visar att starkt och effektivt ljus från LECs baserade på sådana helt organiska ljusemitterande material är möjligt.
Genom att förstå och nyttja det som gör LEC-tekniken unik, bland annat så kallad elektrokemisk dopning, har vi kunnat påvisa att dessa miljövänligare material är ett praktiskt alternativ även i LEC-komponenter.
Nanoskopiska omgivningen avgör
– Komponentdesignen hos LEC är tillsynes enkel, men den dynamik som pågår i den tunna filmen och som möjliggör ljusemission är komplex. Den innefattar ett invecklat samspel mellan organiska halvledare och rörliga joner, som måste balanseras för att få starkt och effektivt ljus. Hur effektiva dessa organiska ljusemitterande material är beror nämligen mycket på deras nanoskopiska omgivning. Det är med detta i åtanke som vi lyckas förbättra prestandan, säger Petter Lundberg, doktorand på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Petter Lundberg är doktorand i gruppen för organisk fotonik och elektronik, som leds av professor Ludvig Edman, vid Institutionen för fysik. Gruppen arbetar bland annat med att utveckla LEC-tekniken. Fokus inom LEC ligger på att förbättra effektiviteten hos komponenterna, men även förenkla uppskalningsbara tillverkningsprocesser.
Petter Lundberg, Doktorand vid Institutionen för fysik, Umeå universitet., petter.lundberg@umu.se
Pinar Aslan har intervjuat personer som är födda i Sverige med föräldrar från icke-västerländska länder, och som har lyckats på arbetsmarknaden. De flesta av dessa individer har en universitetsutbildning och är anställda inom yrken som motsvarar deras utbildning.
– Vad är det som påverkar dessa personer så att de lyckas uppfylla sina ambitioner och komma in på arbetsmarknaden? Svaren kan ge oss fler verktyg för att integrera barn till migranter på arbetsmarknaden, säger Pinar Aslan.
Familjen är nyckeln
Hon fann i dessa familjer en stark revanschlust, som föräldrarna drev på. ”Nu har vi kommit till ett nytt land och vi har fått offra väldigt mycket för att komma hit, och nu måste ni på något sätt göra det värt det”. Det var något om intervjupersonerna ofta hade fått höra av sina föräldrar.
I de etniska grupper som individerna tillhörde betraktades barnens prestationer som en statuskälla även för föräldrarna, vilket bidrog till ökad motivation och ett inre driv att kämpa.
– Det är jätteviktigt att man är medveten om den roll som familjen spelar och att man stöttar familjen och kompenserar för den brist på praktiska resurser som finns i många av dessa familjer.
Enormt driv men inga resurser
Studien visar att offentliga tjänstemän, som lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare, ofta spelat en avgörande roll i att förmedla kunskap om utbildning och arbete, till individer från familjer som saknat resurser och praktiskt stöd.
– Det viktiga var att tjänstemännen visade stöd och samhörighet med dem. Det kan finnas ett enormt driv, men har man inga kontakter, kunskap eller information så blir det svårt att omvandla detta driv till faktiska resultat.
”Jag har inte råd att vara petig”
Deltagarna i studien har anpassat sig till svårigheter på arbetsmarknaden på olika sätt, man kan ha sökt sig till etniskt profilerade yrken som efterfrågat tvärkulturell kompetens, eller bytt bransch om man kände att det var lättare att komma in där.
– De måste också förhålla sig till risken för diskriminering, som både upplevdes och förväntades. Man måste vara realistisk och hade inte råd att vara ”petig” i sitt jobbsökande.
Tolkar sin familjesituation annorlunda
En annan sak som studien visar är att föräldrarna uppmuntrade sina barn att eftersträva en mer jämlik fördelning med arbete och familj, än vad de själva praktiserat. Detta underlättar för barnen att genomföra generationsöverskridande förändringar för att kombinera arbete och familj.
– Föräldrarna såg att om barnen ska lyckas med det här projektet så måste de leva på ett annat sätt än vad de själva gjort.
Pinar Aslan menar att de resultat som lyfts fram i avhandlingen är kunskap som kan användas i arbetet för att stödja barn till migranter; i det praktiska arbete som offentliga tjänstemän utför, men också i bredare socialpolitiska sammanhang.
– Jag vill lyfta fram att det är många mekanismer som samverkar; det som händer inom och omkring individen samverkar med det som händer i det stora hela, säger Pinar Aslan.
Avhandling:
”How Do They Make It?: perspectives on labour market participation among descendants of immigrants in Sweden
Kontakt:
Pinar Aslan, forskare och universitetsadjunkt i socialt arbete, Högskolan i Gävle, pinar.aslan@hig.se
Biomarkörer, som exempelvis kan vara speciella proteiner som cirkulerar i blodsystemet, används ofta inom sjukvården som indikatorer för en biologisk process kopplad till en sjukdom. Proteiner i vår kropp påverkas dock inte bara av sjukdomsförloppet, utan även av miljö och livsstil såväl som av de genetiska anlag vi bär på. De proteiner, eller biomarkörer, som är bäst för diagnos ska helst inte påverkas för mycket av vår arvsmassa, då detta kan medföra svårigheter för bra sjukdomsdiagnosticering.
I en ny studie vid Uppsala universitet har forskarna tittat på proteinbiomarkörer som ökar eller minskar vid en inflammation, hos ett tusental personer från en svensk hälsostudie. Till skillnad från tidigare studier där man studerat ett urval av alla positioner i arvsmassan, har forskarna gjort en analys med hjälp av en nyare teknik, där alla genetiska positioner hos en person undersökts, en så kallad helgenomsekvensering. Genom att titta på över tre miljarder positioner i vår arvsmassa hittade forskarna därför 18 nya gener som påverkar nivån av biomarkörerna i blodet, vilket kan hjälpa oss att förstå hur biomarkörerna regleras vid sjukdom, till exempel vid Crohns sjukdom, och reumatism.
Påverkas av generna
Studien visar att fler inflammatoriska biomarkörer påverkas av våra gener än man tidigare trott, men också att många av biomarkörerna verkar vara direkt kopplade till risken att utveckla en inflammatorisk sjukdom.
– Vi såg till exempel att personer med genetiskt förhöjda nivåer av flera inflammatoriska biomarkörer också hade en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), säger Julia Höglund, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.
Information från denna studie kan bidra till en ökad förståelsen för hur våra gener påverkar risken för vanliga sjukdomar, men också hur biomarkörer i framtiden, på ett mer tillförlitligt sätt, kan användas för att diagnostisera olika sjukdomar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
