Bevattning av en bladlusangripen gröda under ett torrår gav i princip ingen merskörd alls, vilket belyser vikten av att hantera hotet från skadegörare, både idag och i framtiden, menar forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Klimatförändringar kommer enligt prognoserna att leda till fler extrema väderhändelser såsom långvarig torka och ökade temperaturer, vilket i sin tur kan öka problemen med vissa skadegörare.
– Vi ville testa om de väntade skördeförlusterna kan motverkas av ekosystemtjänster såsom pollinering, säger Chloë Raderschall, doktorand vid Institutionen för ekologi.
Torka, bönbladlöss och mörka jordhumlor
Under sommaren 2019 uppfördes 24 stora burar på ett fält med åkerbönor utanför Uppsala. Plasttaken skulle förhindra att regn föll på försöksytorna, för att simulera den torra sommaren 2018.
Hälften av burarna fick inte en droppe vatten på 46 dagar, medan andra hälften vattnades tre gånger i veckan. På utvalda plantor i varje bur satte Chloë Raderschall och hennes kollegor ut bönbladlöss. Den tredje spelaren i trion var humlor. Deras långa tungor gör dem till en viktig pollinatör av åkerböna, som kan ha ganska djupa blommor.
Sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Bild: Chloë Raderschall
– Hälften av burarna fick små kolonier av mörka jordhumlor för att se om deras positiva effekt på skörden skulle stå sig även när grödan stressades av klimatförändringar, säger Chloë Raderschall.
Genom att studera samspelet mellan bladlöss, torka och humlor såg forskarna att skörden från åkerböna blev sämre på grund av bladlöss (79 procent) och torka (52 procent). När bönorna utsattes för båda faktorerna var skördeminskningen 84 procent. Skörden i bladlusangripna bestånd var alltså ungefär lika dålig oavsett om plantorna hade bevattnats eller ej.
Pollinerarna ökade skörden
– Vi drar slutsatsen att skördeförlusterna kan minska kraftigt om man kan minska trycket från både växtätande insekter och torkstress, säger Chloë Raderschall.
Det har gjorts ytterst få studier av hur insektspollinering påverkar skörden under långvarig torka. I den här studien ökade pollinerarna skörden med 68 procent, även när växterna led av torka eller bladlusangrepp, vilket överraskade forskarna.
– Vi trodde att stressade plantor skulle vara mindre attraktiva för humlorna, men det verkar de alltså inte ha varit, säger Chloë Raderschall.
Minsta möjliga bevattning
Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.
– För att försäkra oss om ett hållbart jordbruk under klimatförändringen måste till exempel vatten och bekämpningsmedel användas så lite som möjligt och reserveras för de situationer där effekten på skörden är kritisk. Det är viktigt att få bättre förståelse för hur olika stressfaktorer samspelar med varandra och ekosystemtjänster som pollinering, säger Chloë Raderschall.
Kontakt:
Chloë Raderschall, doktorand vid Institutionen för ekologi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, chloe.raderschall@slu.se
Pressbilder
(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Bönbladlöss på åkerbönsplanta. Foto: Chloë Raderschall
När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen.
– Vi tror oss ha gjort en upptäckt som gör att vi bättre kan förstå den tid i jordens historia då djuren först dyker upp. Upptäckten kommer sannolikt att ge upphov till många intressanta diskussioner, säger Sebastian Willman, studiens förstaförfattare och paleontolog vid Uppsala universitet.
Det är väl belagt att det fanns djur på jorden för runt 540 miljoner år sedan. Då inträffade nämligen det som inom evolutionen kallas för den kambriska explosionen. Från den här tiden finns fossil från en stor mängd, ofta skalförsedda, varelser. Men de första djuren måste ha utvecklats tidigare än så. Forskarvärlden är dock inte enig om huruvida de fossil som finns bevarade före den geologiska tidsperioden kambrium verkligen kan klassificeras som djur.
Mikrofossil av ägg och djurembryon
De nya fynden från Portfjeld-formationen på norra Grönland kan bidra till att öka förståelsen för djurens ursprung. I berg som är 570-560 miljoner år gammalt har forskarna från Uppsala universitet, Köpenhamns universitet och De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland funnit mikrofossil av vad som skulle kunna vara ägg och djurembryon. De är så välbevarade att det går att studera enskilda celler och till och med strukturer inuti celler.
Den mer än en halv miljard år gamla Portfjeld-formationen på norra Grönland med dess innehåll av bland annat embryoliknande mikrofossil. Bild: John Peel.
Organismerna levde i grundhaven längst kusten under den geologiska tidsperioden ediacara för 635-541 miljoner år sedan. Den stora variationen av mikrofossil gör att forskarna menar att livet vid den här tiden måste ha varit mer komplext än vad som tidigare varit känt.
Organismerna spridda över världen
Liknande fynd har tidigare bara gjorts i den närmare 600 miljoner år gamla Doushantuo-formationen i Kina. Den upptäckten gjordes för över 30 år sedan och forskare har sedan dess diskuterat vad det egentligen är för sorts livsformer. En del menar att det handlar om ägg och embryon från de allra första djuren. De grönländska fossilen är något yngre är men är i stort sett identiska med de kinesiska.
I och med den nya upptäckten kan forskarna också säga att de här organismerna varit spridda över hela världen. Vid den tiden låg de flesta kontinenter utspridda söder om ekvatorn. Grönland låg där Södra ishavet idag breder ut sig och Kina låg ungefär på samma breddgrad som Florida nu återfinns på.
– Den omfattande och i princip hittills outforskade berggrunden som norra Grönland erbjuder ger oss möjligheter att bättre förstå utvecklingen av de första svårtolkade flercelliga organismerna som i sin tur leder till de första djuren som i sin tur leder till oss själva, säger Sebastian Willman.
Sebastian Willman, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, Sebastian.Willman@geo.uu.se
John Peel, professor emeritus i historisk geologi o paleontologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, John.Peel@pal.uu.se
– Den stora majoriteten som byter jobb gör det inte som ett led i något slags karriärstrategi, utan därför att de pressas till det av arbetssituationen säger Anders Bruhn, forskare vid Örebro universitet som lett studien.
En klar majoritet av socionomerna i studien, har haft minst tre arbeten under de fem år som gått sedan examen.
– De vanligaste skälen till att byta jobb är dålig arbetsmiljö, dåliga arbetsvillkor och brist på möjligheter till utveckling, säger Anna Petersén, som tillsammans med Anders Bruhn och Örebrokollegan Rúna Baianstovu gjort studien.
Brist på introduktion
Enkätsvar visar på massiv kritik mot framför allt arbetsbelastningen.
– Bland deltagarna i projektets forskningscirklar blev det tydligt att många av dessa sade sig vara beredda att möta de dåliga arbetsvillkoren så länge de upplevde att de hade chefer som stod upp för dem. Men det hierarkiska ledningssystemet drabbar mellanchefer lika hårt som det drabbar dem själva, säger Rúna Baianstovu.
Brist på introduktion är ett skäl till missnöjet hos cirkeldeltagarna. Introduktionen beror på tillfälligheter och enskildas initiativ visar studien. Mentorskap tillämpas men fungerar inte heller tillfredsställande, då mentorerna sällan ges tillräcklig med tid för uppdraget.
– Ett absolut villkor för ett fungerande introduktionsprogram är att den nyanställde inte har samma arbetskrav som erfarna socialsekreterare, utan också får tid för reflektion. Att ha erfarna kollegor att rådfråga är en av de absolut viktigaste faktorerna för de nya som ska ta mark i professionen, säger Anders Bruhn.
Stark vilja att hjälpa utsatta
Forskarna har även frågat efter motiven bakom yrkesvalet. Svaren visar att de nya socionomerna är präglad av stark vilja till insatser för samhällets svaga och utsatta, och en vilja att bidra till samhällsförbättring. Samtidigt har förutsättningarna för sådant professionellt arbete försämrats. Utrymmet att bedriva motivationsarbete och möta klienter har minskat kraftigt.
– Denna inre konflikt som många upplever, i kombination med en allmänt svår arbetsmiljö kan säkerligen förklara den stora rörligheten inom yrkesfältet, säger Anna Petersén.
Många av de intervjuade som haft erfarenhet av dåliga arbetsvillkor har sökt nya jobb och då kommit till arbetsplatser där de upplevt arbetsmiljön som tillfredsställande.
Ökat tryck på socialtjänsten
– Även om den generella bilden visar på stora problem med arbetsmiljön, så finns det alltså också många arbetsplatser där villkoren upplevs som bra, säger Anders Bruhn.
Utvecklingen i samhället pekar på att ökat tryck på socialtjänsten.
– Kommunerna får allt svårare att upprätthålla en socialtjänst värd namnet när antalet arbetsuppgifter, statliga direktiv och målsättningar som åläggs dem ökar samtidigt som intäkterna halkar efter, konstaterar Anders Bruhn.
Trogna sitt yrkesval
Det finns också en mindre grupp av socionomer som bytt arbete i strävan efter ett visst yrke, exempelvis som kurator. Bytena blir då delar i ett led att komma närmare den önskvärda positionen.
Till bilden hör också att deltagarna i studien bedömer sig ha rätt kvalifikationer för sitt arbete. De allra flesta ångrar inte sitt yrkesval, utan den stora majoriteten är trogna sitt yrke. De är nöjda med den utbildning de fått och de har kvar sina motiv om att hjälpa och att bidra till en positiv samhällsutveckling.
I forskningsprojektet ingår socionomer som examinerades 2012, och innefattar en landsomfattande enkät och intervjuer med ett urval deltagare. Dessutom genomfördes två så kallade forskningscirklar med nyanställda socionomer vid försörjningsstöd och barn och ungdom i en medelstor kommun.
Kontakt:
Anders Bruhn, professor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, anders.bruhn@oru.se
Antioxidanter, till exempel C-vitamin och E-vitamin, oskadliggör reaktiva syreföreningar som också kallas för oxidanter. Dessa syreföreningar reagerar annars med viktiga molekyler i kroppen och förstör deras biologiska funktion.
Större mängder av oxidanter orsakar allvarliga skador på bland annat dna, cellmembran och proteiner. Våra celler har därför utvecklat kraftfulla försvarsmekanismer för att göra sig av med oxidanter som bildas i vår normala ämnesomsättning.
Tidigare trodde man att oxidanter enbart var skadliga för organismer, men på senare tid har man börjat förstå att de även har positiva funktioner. Nu visar en forskargrupp på Chalmers att den välkända oxidanten väteperoxid faktiskt kan bromsa åldrandet i jästceller.
Bromsat åldrande genom enzymet Tsa1
Chalmersforskarna har visat en mekanism för hur en central signalväg styrs direkt av peroxiredoxin-enzymet Tsa1. Det saktar ner åldrandet genom att oxidera en aminosyra i ett annat enzym, proteinkinas A, som är viktigt för regleringen av ämnesomsättningen. Oxideringen minskar aktiviteten hos proteinkinas A genom att destabilisera en del av enzymet som binder till andra molekyler. Därmed dämpas näringssignaleringen via proteinkinas A, vilket i sin tur nedreglerar cellernas delning och stimulerar deras försvar mot stress.
Väteperoxid är en kemikalie som bland annat används för hår- och tandblekning. Ämnet är också en av de oxidanter som bildas i vår ämnesomsättning, och som är skadligt i högre nivåer.
Mindre mat ger längre liv
Chalmersforskarna har studerat enzymet Tsa1 som ingår i en grupp av antioxidanter som kallas peroxiredoxiner.
– Tidigare studier av dessa enzymer har visat att de deltar i jästcellernas försvar mot skadliga oxidanter, säger Mikael Molin, som leder forskargruppen på Chalmers institution för biologi och bioteknik.
– Men peroxiredoxinerna bidrar också till att förlänga cellernas livslängd vid kalorirestriktion. Mekanismerna bakom dessa funktioner är ännu inte klarlagda helt.
Man vet sedan tidigare att ett minskat kaloriintag kan förlänga livslängden betydligt hos en mängd olika organismer, från jäst till apor. Flera forskargrupper, bland annat Mikael Molins, har också visat att det är en stimulering av just peroxiredoxinernas aktivitet som bromsar åldrandet i jästceller, flugor och maskar när de får i sig färre kalorier än normalt via maten.
Enzymet behöver oxidanten
– Nu har vi hittat en ny funktion hos Tsa1, säger Cecilia Picazo, postdok på avdelningen för systembiologi. Tidigare trodde vi att detta enzym bara oskadliggör reaktiva syreföreningar. Men vi har visat att Tsa1 faktiskt behöver en viss mängd väteperoxid för att triggas till att delta i processen att sakta ner jästcellernas åldrande.
Diabetesläkemedel kan bromsa åldrande
Även andra studier har visat att låga nivåer av reaktiva syreföreningar kan kopplats till flera positiva hälsoeffekter. Dessa oxidanter bildas i mitokondrierna, cellernas ”kraftverk”, och processen kallas för mitohormes. Den kan observeras i många organismer, från jäst till möss. I möss bromsas tumörtillväxt av mitohormes, medan man i rundmaskar har kunnat knyta både peroxiredoxin och mitohormes till förmågan att bromsa åldrandet hos typ 2-diabetesläkemedlet metformin.
Metformin är också aktuellt i jakten på läkemedel som kan minska risken för äldre människor att drabbas hårt av covid-19. Studier i Kina och USA har gett vissa lovande resultat, och en teori är att metformin kan motverka den försämring av immunförsvaret som åldrandet orsakar.
Förvånansvärt nog visar studien att Tsa1 inte påverkar nivåerna av väteperoxid i åldrade jästceller. Tvärtom använder Tsa1 små mängder av väteperoxid för att minska aktiviteten i en central signalväg när cellerna får mindre kalorier. Detta får effekter som i slutänden leder till en bromsning av celldelningen och processer som kan kopplas till nybildandet av cellernas byggstenar, medan cellernas försvar mot stress stimuleras – vilket gör att de åldras långsammare.
Bromsa åldersrelaterade sjukdomar
– Signalvägar som påverkas av kaloriintaget kan spela en central roll i åldrandet genom att de känner av statusen i många cellulära processer och kontrollerar dem, säger Mikael Molin. Genom att studera detta hoppas vi förstå de molekylära orsakerna till att många av våra folksjukdomar – till exempel cancer, Alzheimers sjukdom och diabetes – uppvisar kraftiga ökningar med stigande ålder.
Att forskarna nu har kommit ett steg närmare att förstå hur mekanismerna bakom oxidanter faktiskt kan bromsa åldrandet ger uppslag till nya undersökningar. Till exempel att leta efter peroxiredoxin-stimulerande läkemedel, eller att testa om åldersrelaterade sjukdomar kan bromsas av andra läkemedel som kan förstärka de positiva effekterna av oxidanter i kroppen.
Jäst är bäst för att studera åldrande
Jäst kan odlas på både fast och flytande näringsmedium, och är ett bra modellsystem för att studera åldrande. Jästcellerna delar många molekylära mekanismer med celler i högre organismer, och samtidigt är det lätt att ändra deras dna och studera olika geners funktion. Jäst ger också många generationer på kort tid.
En ny studie av Örebroforskare visar att proteinet CARD8 reglerar flera andra inflammatoriska proteiner hos personer med åderförkalkning. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
– Vi har visat helt nya funktioner som CARD8 har, vilket i framtiden kan få betydelse för behandling av åderförkalkning och andra inflammatoriska sjukdomar, säger Geena Paramel, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i biomedicin vid Örebro universitet.
Åderförkalkning, också kallat ateroskleros, är orsaken bakom majoriteten av alla hjärt- och kärlsjukdomar. Inflammationen som pågår i blodkärlens väggar vid åderförkalkning involverar flera olika proteiner, som i sin tur regleras av proteinet CARD8.
Reglerar inflammation
– Vår studie visar att CARD8 har en avgörande roll i inflammationsprocessen vid åderförkalkning, säger Geena Paramel
Forskarlaget lett av professor Allan Sirsjö vid Cardiovascular Research Centre (CVRC), Örebro universitet, har tittat på funktioner som CARD8 har i celler som täcker blodkärlens insida. Genom att slå ut CARD8-genen har de bland annat kartlagt vilka proteiner som regleras av CARD8. Resultaten visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av CARD8 och förändrade nivåer av flera andra inflammatoriska proteiner i åderförkalkade blodkärl.
Samma resultat har också bekräftats i prover från en grupp individer med åderförkalkning – i ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Framtida läkemedel
– Detta är viktiga fynd som kan vara betydelsefulla vid utveckling av framtida läkemedel mot åderförkalkning. I framtiden kanske vi kan använda oss av mer riktade mediciner mot till exempel CARD8 vid åderförkalkning, säger Karin Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien.
I en tidigare studie har forskarna även sett en koppling hos personer som har en genetisk variation i CARD8-genen och förändrade nivåer av inflammatoriska proteiner i kroppen.
– Det är mycket som talar för att CARD8 även kan ha betydelse för flera andra sjukdomar med inflammatorisk bakgrund, säger Geena Paramel.
Kartlägga mekanismen
Nu planerar Örebroforskarna att fortsätta studera CARD8. I samarbete med företaget BioReperia i Linköping, ska de fortsätta kartläggningen av rollen CARD8 har vid inflammatoriska processer som även är centrala vid till exempel tumörutveckling.
– I dagsläget vet vi att CARD8 har en viktig roll i den inflammatoriska processen i cellerna, men vi vill också förstå hur CARD8 påverkar andra processer i cellen, förklarar Karin Franzén.
Karin Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet, karin.h.franzen@oru.se Geena Paramel, universitetslektor i biomedicin vid Örebro universitet, geena.paramel@oru.se
En grupp forskare har undersökt dödligheten hos patienter med blodinfektioner och fann en signifikant ökad dödlighet hos dessa patienter i samband med en 60 dagar lång vårdstrejk i Danmark 2008.
– Fynden understryker hur viktigt det är att ta sjuksköterskors och annan vårdpersonals upprepade larm om missförhållanden på arbetsplatsen på allvar. Detta måste göras skyndsamt med anledning av den stora brist på exempelvis sjuksköterskor som råder, understryker Filip Jansåker, disputerad ST-läkare i allmänmedicin och forskare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
Studien jämförde dödligheten hos patienter diagnostiserade med blodinfektion under strejken med patienter diagnostiserade med blodinfektion under perioden 2000–2015. Resultaten visade en signifikant ökad dödlighet hos patienterna som diagnosticerats under strejken.
– Trots att sjuksköterskors arbetsförhållanden lämnar mycket övrigt att önska är det mycket ovanligt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal går ut i strejk. Detta beror sannolikt på att de är plikttrogna yrkesgrupper som inte vill utsätta patienter för risker, säger Filip Jansåker.
Ibland kan strejker dock uppstå och då är målet alltid att patienterna inte ska fara illa. Trots detta var det alltså just det som kan ha skett under strejken i Danmark, som involverade sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
Studien är gjord av forskare vid Centrum för primärvårdsforskning tillsammans med forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn och Odense universitetssjukhus i Danmark.
Dubbelstjärnor är system med två stjärnor som snurrar runt varandra tack vare deras gravitation. Det finns en rad olika varianter på dubbelstjärnor. En ny studie med forskare från bland annat Lunds universitet har undersökt dubbelstjärnor som består av dels en vanlig stjärna som vår sol, dels en specifik sorts dvärgstjärna kallad subdvärg av typ B. Dessa subdvärgar är små blåskimrande himlakroppar på väg mot sin undergång. De är rester av döende röda jättestjärnor som har förlorat sitt yttre lager av gas.
Just sådana här system av dubbelstjärnor fungerar utmärkt som ett slags forskningslaboratorium för undersökningar av hur stjärnor interagerar med varandra. Tidigare studier av dubbelstjärnor har exempelvis gett svar på hur det går till när de röda jättestjärnorna förlorar sin enorma gasmassa och förvandlas till dvärgstjärnor. Förklaringen i den processen är inte bara att gasen brinner upp. Även gravitationen från den andra stjärnan bidrar genom att dra till sig en del av gasen, en form av galaktisk kannibalism.
Omloppstiden kopplat till mängden järn
Men det finns fler frågor som forskarna är intresserade av att undersöka med hjälp av dubbelstjärnesystem. I den aktuella studien har man tittat på svårförklarade aspekter av dubbelstjärnornas omloppsbanor kring varandra. Vissa dubbelstjärnor har omloppstider på bara några timmar medan andra tar flera år på sig att cirkla ett varv runt varandra. Forskarna konstaterar nu att dubbelstjärnornas olika omloppsbanor kan förklaras av grundämnenas evolution i Vintergatans förflutna.
– Vår studie visar att omloppsbanorna är direkt kopplade till den kemiska utveckling i galaxens historia, säger Alexey Bobrick, doktorand i astronomi vid Lunds universitet.
Mindre järn i begynnelsen
I Vintergatans begynnelse existerade inte mycket av metalliska grundämnen, och därmed fick de första stjärnorna väldigt lågt innehåll av järn. De nyare stjärnor som bildats senare under galaxens utveckling har däremot ett betydligt högre järninnehåll. Skillnaden i mängden järn gör att de nyare stjärnorna blir upp till 30 procent större, och därmed blir deras omloppsbanor i motsvarande grad längre, konstaterar Bobrick.
Studien är den första som knyter samman de två stora forskningsfält som rör Vintergatans historia respektive observationer och datormodellering av dubbelstjärnor. Resultaten ger en klar bild av hur blå subdvärgstjärnor bildas. Arbetet bidrar också till ny kunskap om galaxens historia, vilket är ett forskningsområde som studeras aktivt i Lund. Den aktuella studien kan även komma till nytta framöver när man tittar på andra typer av dubbelstjärnesystem, exempelvis sådana som innehåller stjärnor vars öde riskerar att avslutas i en gigantisk supernovaexplosion.
Alexey Bobrick, doktorand, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, alexey@astro.lu.se
– Även om den här studien gjordes i möss och vi ännu inte vet hur överförbara resultaten är till människor, så ger det oss hopp om att kunna använda vanliga läkemedel för unga cancerpatienter som är i desperat behov av bättre behandlingsalternativ, säger studiens försteförfattare, Caitrín Crudden, tidigare doktorand i receptorsignalpatologigruppen vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Studien är gjord av forskare vid Karolinska Institutet och MD Anderson Cancer Centre i Texas.
Två liknande receptorer
De visar likheter mellan två stora grupper av cellytereceptorer, så kallade G-proteinkopplade receptorer (GPCRs) och receptortyresinkinaser (RTKs). GPCRs är måltavlor för fler än hälften av alla utvecklade läkemedel vid behandling av sjukdomar som till exempel allergier, astma, depression, ångest och högt blodtryck. De har dock inte använts för cancerbehandling i någon större utsträckning.
RTKs, å andra sidan, är måltavlor för läkemedel mot cancer, som till exempel bröst och tjocktarmscancer, på grund av deras inblandning i olika cellulära abnormiteter. En receptor i RTK-familjen som spelar en avgörande roll i flera cancersjukdomar, bland annat barnsarkom, är den insulinliknande tillväxtfaktor 1-receptorn (IGF1R). Tidigare försök att utveckla cancerläkemedel mot denna receptor har dock misslyckats.
Stort behov av behandling mot barnsarkom
Barnsarkom är en aggressiv typ av tumör som uppstår i ben och mjukvävnader såsom muskler, senor och bindväv.
Behandling innebär ofta en kombination av kirurgi och intensiv strål- och cellgiftsterapi, som kan ha betydande kort- och långvarig toxicitet.
Överlevnads- och återfallsstatistiken har inte förbättrats på flera decennier och behovet av nya behandlingar är stort.
I den här studien granskade forskarna IGF1R och fann att den delar en signaleringsmodul med GPCRs, vilket betyder att den potentiellt kan påverkas via läkemedel riktade mot GPCRs. Detta koncept öppnar nya möjligheter att använda väl tolererade läkemedel för att stänga av denna tumördrivande receptor och därigenom bromsa cancertillväxten.
Gav mössen medel mot depression
För att testa deras hypotes behandlade forskarna barnsarkomceller (Ewing) och musmodeller med Paroxetin, ett antidepressivt läkemedel som hämmar en serotoninåterupptagsreceptor som ingår i GPCR-familjen. De såg att detta läkemedel markant minskade antalet IGF1R receptorer på tumörcellerna och därigenom höll tillbaka tumörtillväxten. Forskarna beskriver även den molekylära mekanismen bakom denna funktion i studien.
– Vi har utvecklat en ny strategi för att kontrollera aktiviteten hos dessa tumördrivande receptorer genom att angripa GPCRs. Såvitt vi vet är detta ett nytt paradigm för hela gruppen av cancerrelevanta RTKs, och vi tror att denna strategi kan användas som utgångspunkt för att designa specifika läkemedel mot i stort sett alla sjukdomstillstånd. Detta är särskilt viktigt givet det stora antalet GPCR-riktade läkemedel som redan används idag och har låg toxicitet, säger Leonard Girnita, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.
I nästa steg planerar forskarna att utveckla deras strategi genom att rikta in sig på flera RTKs samt verifiera deras fynd i kliniska studier.
Ateroskleros, åderförkalkning, är en sjukdom i blodkärlen. Aterosklerosen börjar i barndomen, men ger vanligtvis inte symptom förrän sent i livet.
– Ärftligheten spelar en stor roll, liksom livsstilen. Alkohol, rökning, diet och motionsvanor bestämmer hur tidigt sjukdomen ger sig till känna, säger Paul Pettersson-Pablo, doktorand i medicin vid Örebro universitet.
I hans forskningsstudie, som publicerats i Atherosclerosis, deltog över 800 män och kvinnor mellan 18 och 26 år, alla icke-rökare. I blodproven hos dessa unga och friska personer undersöktes 92 proteiner involverade i inflammationsprocesser.
Påverkar tjocklek och stelhet i blodkärlen
– Vi upptäckte att olika kombinationer av proteiner samverkade med kärlväggarna på olika sätt. En del påverkade kärlstelheten medan andra var involverade i tjockleken på kärlväggarna, säger Paul Pettersson-Pablo.
En del av dessa proteiner har en central roll i blodets koagulering, medan andra samverkar med och attraherar vita blodkroppar, vilket kan leda till plack inuti kärlen. En tredje kategori är cytokiner, alltså proteiner i blodet som signalerar inflammationer.
I en förlängning är kunskap om hur kärlväggarna påverkas i ett tidigt skede i livet viktig för att kunna hitta sätt att förebygga ateroskleros och inflammation. Den här typen av proteinstudier är av stort värde för att öka kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom en ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Ökad risk för inflammation hos överviktiga
Paul Pettersson-Pablos avhandling omfattar flera studier av blodkärl hos unga personer. En tidigare studie i avhandlingen visade en koppling mellan ökat kroppsfett och inflammation.
– Unga personer med övervikt, trots att de var i övrigt friska, hade högre nivåer av markörer i blodet som visade på inflammation, säger han.
Livsstilsförändringar som minskar övervikten och därmed medför en minskad inflammation är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar – den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Studien är en del i projektet Livsstil, biomarkörer och ateroskleros som leds av biträdande professor Anita Hurtig-Wennlöf, Örebro universitet.
Ett lands förmåga att fungera som suverän stat, att kunna kontrollera sitt territorium och befolkning, beskrivs ibland med ordet ”stateness” (statsskap). Ofta tas det inom forskningen för givet att detta är något som avgörs av inhemska faktorer. Men i sin avhandling visar Olena Podolian, nybliven doktor i statsvetenskap, att internationella aktörer kan ha stort inflytande på utformningen av lagstiftning och policybeslut.
– Jag har studerat två postsovjetiska stater, Estland och Ukraina, som tagit olika vägar efter Sovjetunionens kollaps. Inflytandet från internationella organisationer och andra stater märks tydligt, men det är inte alltid så rättframt som det först kan verka. Det fungerar inte alltid som det var tänkt, och ibland sker inflytandet bara delvis, säger hon.
Externa aktörer har en tydlig inverkan
Olena Podolian har till exempel studerat hur Europarådet, EU, OSCE (Organisation för Säkerhet och Samarbete i Europa) och Ryska federationen påverkat en rad olika politikområden, som statens våldsmonopol, minoriteters rättigheter och informationsspridning.
Undersökningen visar hur de externa aktörerna haft en tydlig inverkan på lagstiftningen när det kommer till medborgarskap och minoriteters rättigheter. Särskilt i Estland. Inte lika mycket när det handlar om språk och utbildning.
– Det finns också exempel på när inflytandet utifrån varit mer destruktivt än konstruktivt. Så var fallet med Rysslands inflytande som kunnat påverka förmågan till ”stateness” på ett negativt sätt när det gäller politikområdena informationsspridning och kontroll över statens gränser, säger Olena Podolian.
Ett exempel på positiv inverkan som hon lyfter fram är att barn till statslösa i Estland automatiskt blir medborgare när de föds. Men samtidigt som lagstiftningen för nationella minoriteter är liberal och generös, gäller den fortfarande bara för medborgare säger hon. Det gäller både Estland och Ukraina.
Konflikter och krig
På senare tid är Rysslands inblandning i kriget i Ukraina ett tydligt exempel på negativ inverkan samt grannlandets makt över ukrainsk massmedia och tv. I Estland visar studien hur Ryssland ingrep i konflikten kring statyn som kallas Bronssoldaten. Statyn restes av Röda armén 1947 som ett minnesmärke av segern över Nazityskland men ses i dag av många ester som en symbol för den sovjetiska ockupationen. Konflikten gällde en flytt av statyn, som i dag står på den estniska försvarsmaktens kyrkogård i Tallinn.
Estland och Ukraina är visserligen båda två före detta sovjetstater, men är i dag länder som skiljer sig mycket åt. Estland blev snabbt en del av Europa och de europeiska aktörerna fick stor inflytande. Men där blev motståndet från befolkningen större. Något som Olena Podolian förklarar med att Estland har en starkare uppfattning som nation och förändringarna ansågs gå emot en nationell identitet.
– Under en lång period har nationalism setts som en del av det förgångna och att det var liberala demokratier som var vägen framåt. Men nationalismen växer sig starkare. Och då menar jag inte bara den radikala nationalismen utan också på ett mer allmänt plan. Om tillhörigheten kopplas till stat eller nation, säger hon.
Stat som begrepp
Begreppet stat har enligt Podolian inte diskuterats så mycket, vare sig inom forskningen eller i samhället. Mycket för att länder som England, Frankrike och Sverige fungerat som stater i århundranden. Nya stater är mer sårbara säger hon:
– Staten, som företeelse, har varit förbisedd. Sovjetunionen bestod visserligen av ett antal stater, men inte på det sättet som länder i Europa. Men för att förstå till exempel ett lands fri- och rättigheter är det viktigt att veta vad en stat är, vad den kan och inte kan göra. Hur stark den är och dess begränsningar. Ur ett akademiskt perspektiv är det väldigt intressant. Men också praktiskt. För vill man studera politik eller ekonomi måste man veta vilka statsstrukturer som är på plats, säger hon.
Det finns exempel på sjukdomar i hjärnan som framgångsrikt behandlas med genterapi, ett av de mest omskrivna är spinal muskelatrofi 1. Sjukdomen kan i sin allvarligaste form leda till kraftiga motorikproblem hos nyfödda barn. Dessa barn saknar en viktig gen som är nödvändig för de nervceller som kontrollerar musklerna.
– Tidigare avled ofta den drabbade före två års ålder, men med ny genterapi kan de nu dansa vid sju års ålder. Det är ett remarkabelt resultat, berättar Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.
Förenklat går behandlingen – som ännu inte erbjuds i Sverige – ut på att en ny, fullt fungerande kopia av den gen som den drabbade saknar, levereras till kroppen, som sedan tillverkar nya kopior av den tidigare saknade genen. Med hjälp av Crispr-tekniken kommer man att kunna göra detta mer effektivt och mer pricksäkert i framtiden, förklarar Johan Jakobsson.
Gensaxen hjälper forskarna förstå geners funktion
Crispr är en ny molekylärbiologisk teknik som gör det möjligt att ändra DNA-sekvenser i levande celler inuti en organism. Tekniken utvecklas hela tiden och i dag finns Crispr i många olika varianter som bland annat kan reparera gener eller styra deras aktivitet.
Källa: Genterapi och Crispr
Johan Jakobsson har i sin forskning med att utveckla terapier mot Huntingtons sjukdom använt Crispr-tekniken för att studera olika geners funktion. Huntingtons sjukdom orsakas av en muterad variant av en gen som leder till sjukdomen. Men många av hjärnans sjukdomar är mer komplexa än så.
– Parkinsons sjukdom, alzheimer och psykiatriska sjukdomar har en tydlig, ärftlig komponent, men inte någon tydlig genetisk förklaring. Det är många genvarianter involverade och det räcker tyvärr inte med att rätta till en enda felaktig gens uttryck, förklarar Johan Jakobsson.
Skräp-DNA inte så skräpigt
En stor del av vårt DNA har tidigare betraktats som slask-, eller skräp-DNA, eftersom det inte ansetts ha någon större funktion. I sin forskning har Johan Jakobsson intresserat sig för just denna del av våra gener. Nyare forskning visar att skräp-DNA spelar en större roll än vad man tidigare förstått – och kanske man i det kan hitta svaret på varför vi skiljer oss från andra arter?
– För länge sedan trodde man att om vi sätter upp en sjukdom i en modellorganism, till exempel råttor eller flugor, så kommer vi att förstå hur samma sjukdom fungerar i människan. Men just när det gäller hjärnans sjukdomar har det inte varit framgångsrikt. Människa och mus skiljer sig för mycket åt. Och den skillnaden, är jag övertygad om, ligger bland annat i ”skräp-DNA:t”.
Han tar schimpansen som ett annat exempel. Vi har nästan samma protein-kodande gener som dem, men ändå skiljer vi oss så mycket från varandra.
– Jag tror att förklaringen till en del sjukdomar finns i det som tidigare kallats skräp-DNA och hoppas att vi med vår forskning kan bidra till att öka förståelsen för hur den icke-kodande delen av vårt DNA påverkar hjärnans sjukdomar. Under senare tid har vi sett att de inte bara är skräp, utan att de deltar i vårt genom på ett aktivt sätt – riktigt hur vet vi inte.
Mer forskning behövs
För exakt hur det genetiska spelet bakom många av hjärnans sjukdomar ser ut vet forskarna fortfarande inte, men det är förmodligen väldigt komplext. Johan Jakobsson nämner längd som ett tydligt exempel för att förstå genetikens komplexitet.
– Om du är lång och får barn med en person som också är lång är chansen stor att barnen också blir långa. Det har varit känt i tusentals år, men trots att längd är en tydlig ärftlig egenskap, förstår vi inte varför. Förmodligen styrs längden av hundratals olika gener.
Han förklarar att det ska till två saker för att en genterapi ska kunna fungera.
– Dels behöver man förstå genetiken och genernas roll vid den specifika sjukdomen. Och dels behöver tekniken för hur man ska kunna modifiera de kända generna fungera. I Huntingtons sjukdom förstår vi generna, men tekniken för att genomföra behandlingen är inte helt framme än, säger Johan Jakobsson.
– Listan på vad lärare ska hinna gå igenom inom historieämnet har blivit längre och det upplevda utrymmet för eget inflytande på undervisningen har minskat, säger Jessica Jarhall, doktorand i historia som nyligen disputerat med avhandlingen Historia från kursplan till klassrum.
Kräver mätbara resultat
Studien sträcker sig över en period som präglats av två genomgripande läroplansreformer, den senaste 2011, där tyngdpunkten flyttats alltmer från förtroende för lärarna till en förväntan om att undervisningen ska leda till mätbara resultat, enligt Jessica Jarhall. Lärare har djupintervjuats inom ramen för studien om hur de förhåller sig till läroplanerna från 1994, 2011 och kursplanen för historieämnet.
– Många studier är intresserade av kursplaner och vad läroböckerna säger. Jag ville veta vad lärarna själva tycker att eleverna ska ha med sig, vilket innehåll, historiska epoker och metoder lärarna jobbar med och hur de omformar ämnet utifrån olika överväganden och utifrån påverkan av olika faktorer, säger Jessica Jarhall.
Förutom 2011 års skolreformer har också införandet av nationella prov i historia haft stor inverkan på hur stor frihet lärarna uppfattar att de har, enligt studien.
– Generellt har fokus på bedömning ökat. Nuvarande läroplan är tydligare när det gäller vad eleverna ska kunna och de nationella proven används ofta av lärare som måttstock och inspiration i undervisningen, säger hon.
Modern historia blir fokus
För ett år sedan rasade en infekterad debatt om huruvida antiken kunde strykas ur kursplanen för historieämnet i grundskolan. Debatten ledde bland annat till att Skolverket, på uppdrag av regeringen, nu ser över timplanen för de olika ämnena i grundskolan. Jessica Jarhalls studie pekar på att antiken och forna tiders civilisationer i praktiken redan fått allt mindre utrymme i undervisningen.
– Lärarna är inte motståndare till antiken men i valet av vad som ska hinnas med i ett pressat tidschema väljer många att lägga krutet på perioden mellan cirka 1750–1950. Skälet till detta är att både elever och lärare uttrycker att den moderna historien är viktigare när det gäller att förstå vår egen tid. Tiden att få med alla delar av historien finns inte idag, säger Jessica Jarhall som menar att lärarna i studien generellt försöker anpassa sig och hitta lösningar som lever upp till de förändrade krav som ställs på undervisningen.
Strävan att göra rätt
– Det finns en stor strävan efter att ”göra rätt”. Det kan bli problematiskt om lärare låter yttre faktorer styra så mycket att de snävar in sin egen undervisning. En risk kan också vara att vi får en förenkling av ämnet där mer komplicerade frågor som rör identitet och etik som också är jätteviktiga för ämnesförståelsen, får mindre plats, säger Jessica Jarhall.
Ett intressant ämne för framtida forskning vore att studera hur elevernas bakgrund påverkar historieundervisningen, enligt Jessica Jarhall.
– Traditionellt sett har tyngdpunkten i ämnet legat på västerländsk politisk historia. Det vore intressant att studera hur elever uppfattar historieundervisningen utifrån faktorer som utländsk bakgrund, kön och föräldrars utbildningsnivå.
Så gjordes studien
Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och fokusgrupper med sammanlagt 21 lärare samt insamling av dokument i form av exempel på lärares pedagogiska planeringar, bedömningsuppgifter och annat undervisningsmaterial. Framförallt grundades studien i analys av intervjuerna.
Diversifieringen av jordbruket kan ske både ovan och under jord, till exempel genom att man odlar fler grödor i växtföljden, sår blomremsor, minskar jordbearbetningen, tillsätter stallgödsel och skapar och restaurerar artrika livsmiljöer i landskapet. Och har förts fram som en väg mot ett mer hållbart jordbruk med mindre påverkan på miljö och klimat.
Mer biologisk mångfald kan vara bra för både skörden och ekosystemtjänster som pollinering, naturliga reglering av skadegörare, näringsomsättning, vattenkvalitet och kolinlagring som motverkar klimatpåverkan.
Många forskare har undersökt de här sambanden, men kunskap från olika håll har inte sammanställts. Dessutom har fokus ofta varit på diversifiering av grödor och växter. Den aktuella studien lyfter också fram diversifiering av markorganismer, som kan betyda mycket för flera ekosystemtjänster.
Samma gröda på stora fält
– Vi ville se om diversifiering gynnar både produktion och ekosystemtjänster. Trenden i värden är att odlingssystemen blir allt enklare. Ofta odlas samma gröda på stora fält i enahanda landskap. Vår studie visar att diversifiering verkligen har potential att motverka den negativa påverkan på miljön, och även på själva skörden, som vi ser att förenklade system har, säger Giovanni Tamburini, tidigare postdoktor vid SLU och den som ledde studien.
Den aktuella studien, som nyligen publicerats i Science Advances, bygger på 5 188 studier som innehåller sammanlagt 41 946 jämförelser mellan odlingssystem och brukningsåtgärder – som alla tillför mer variation på åkern och i jordbrukslandskapet och åtgärder som inte gör det.
Utsläpp av växthusgas kan öka
Skörden påverkades i allmänhet inte alls av ökad diversifiering – ibland ökade den till och med. I de flesta fallen ökade diversifieringen ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk reglering av skadegörare av deras naturliga fiender. Åtgärder för diversifiering förbättrade också till exempel vattenkvalitet och bevarade markens bördighet.
Påverkan på klimatet varierade däremot stort, och i vissa fall ökade utsläppen av växthusgaser.
– Ett viktigt nästa steg är att identifiera vilka åtgärder och förhållanden som leder till positiv respektive negativ klimatpåverkan, så att vi kan undvika de som ger negativa effekter, säger Sara Hallin, professor på SLU och medförfattare till studien.
Dubbla vinster eller förluster
Forskarna analyserade också materialet för att hitta sådant som innebär dubbla vinster eller förluster för ekosystemtjänster och skörd. Dubbla vinster dominerade i 63 procent av fallen – där diversifieringen alltså samtidigt gav positiv effekt på både ekosystemtjänster och skörd. Men det fanns exempel på alla de andra möjliga utfallen.
– I de flesta fallen handlade det om dubbla vinster, även om det också fanns mindre önskvärda resultat. Lantbrukare, experter och forskare måste tillsammans identifiera, utveckla och använda de vinnande åtgärderna för diversifiering, säger Riccardo Bommarco, professor på SLU och medförfattare till studien.
Fler kör plöjningsfritt
Många av de odlingssystem och brukningsåtgärder som tillför variation på och utanför fälten är redan i bruk, men kan användas bredare. I Sverige ser vi till exempel att allt fler kör plöjningsfritt och att det finns ett stort intresse för att odla fler och nya grödor i växtföljden.
Hur kan vi diversifiera jordbruket?
Det finns många sätt att öka mångfalden både på och utanför fälten. Vi kan lägga till grödor i växtföljden eller odla flera grödor tillsammans på samma fält (samodling). Blommande grödor tillför pollen och nektar för pollinerande insekter och rovinsekter. Runt fältet kan vi så blomster-remsor och bevara eller återställa vegetation för att öka den biologiska mångfalden. Vi kan också gynna mångfalden av markorganismer genom att arbeta ner skörderester i marken och använda stallgödsel eller minimera störningar genom att plöja mindre. Vi kan också gynna förekomsten av viktiga svampar eller bakterier genom att ge dem bättre levnadsförhållanden eller genom att ympa jorden.
Kontakt:
Giovanni Tamburini, ekolog, Bari universitet, Italien, giovanni.tamburini@uniba.it
Sara Hallin, professor, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala sara.hallin@slu.se
Riccardo Bommarco, professor, institutionen för ekologi, SLU Uppsala riccardo.bommarco@slu.se
– Vårt arbete löser en gåta som gäckat forskare i över 50 år, säger Daniel Wiktelius, kemist vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI och en av forskarna bakom en studie om ämnen som sänker aktiviteten i en kritisk del av det kolinerga nervsystemet.
Det livsviktiga kolinerga nervsystemet finns i alla människor och djur. Störningar i systemet uppstår hos de som förgiftas av nervgaser, men är också kopplat till sjukdomar som Alzheimers och schizofreni. Förenklat är det kolinerga systemets funktion att transportera signaler mellan hjärnan och olika delar av kroppen, som exempelvis muskler. För att musklerna ska kunna slappna av måste signalen också kunna avbrytas. Nervgaser förstör denna livsviktiga funktion.
Bilden visar den tredimensionella strukturen av ChAT och den hämmare som bildas genom en reaktion mellan en arylvinylpyridin och koenzym A. Den bildande hämmaren sänker ChATs aktivitet, något som forskarna hoppas kan leda till nya sätt att dämpa ett överaktiverat nervsystem. Bild: FOI.
Traditionellt använda läkemedel mot nervgasförgiftning fungerar genom att antingen återställa nervsystemets förmåga att avbryta signaleringen eller genom att dämpa konsekvenserna av den överdrivna signaleringen.
Forskarna har nu istället fokuserat på ämnen och mekanismer som stryper signaleringen vid källan, enzymet kolin acetyltransferas, förkortat ChAT. Genom sitt arbete hoppas de utveckla läkemedel som tillfälligt kan blockera ChAT och därmed reducera nervsignaleringen hos patienter som förgiftats av nervgaser.
Kolinerga nervsystemet
Kolin acetyltransferas, förkortat ChAT, är ett enzym som finns i det kolinerga nervsystemet. Dess primära uppgift är att syntetisera en viktig signalsubstans – acetylkolin (ACh) – som spelar en viktig roll för såväl musklernas rörelse som de kognitiva funktionerna och minnet. Sjukdomar som Alzheimers och schizofreni kan kopplas till störningar i det kolinerga nervsystemet. Dessutom påverkar nervgaser det kolinerga nervsystemet med livshotande kramper som följd.
Tillverkar sin egen hämmare
I artikeln beskriver forskarlaget hur ChAT tillverkar sin egen hämmare från det kroppsegna ämnet koenzym A och en grupp kemikalier som kallas arylvinylpyridiner.
– Redan på 60-talet upptäcktes att arylvinylpyridinier påverkar ChAT, men eftersom vi inte förstått mekanismen, har vi inte heller lyckats vidareutveckla dessa till läkemedel, säger Anders Allgardsson, forskare vid FOI.
– På sikt kan vår upptäckt ge nya läkemedel. För den som blivit förgiftad av nervgas kan det vara skillnaden mellan liv och död.
Norman Hoster, doktorand vid Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, kommenterar betydelsen av samarbete.
AVP och ChAT har gäckat i decennier
–Jag tror att samarbetet mellan Umeå universitet och FOI är nyckeln till att vi har lyckats lösa den komplicerade frågeställningen. Det är ett lysande exempel på när ett plus ett blir tre.
Den upptäckta mekanismen är mycket ovanlig, kanske är det första gången den beskrivs i forskningslitteraturen.
– Arylvinylpyridinier och ChAT har fascinerat skickliga forskare under årtionden, men det är först nu som någon kan förklara hur de egentligen fungerar, säger Fredrik Ekström, forskningschef vid FOI och den som har lett arbetet med den publicerade studien. Han beskriver hur upptäckten har lagt grunden för utvecklingen av nya verktyg för att studera nervsystemet:
– Vi har visat att hämmaren bildas genom en reaktion mellan det kroppsegna ämnet koenzym A och en arylvinylpyridin och att den här reaktionen äger rum inuti ChAT. Nu hoppas vi kunna utveckla vår forskning bortom arylvinylpyridiner och studera andra typer av hämmare.
Reaktionen sker i själva enzymet
Nästan fem år efter att de inledde sin forskning om ChAT, har forskarteamet löst en gåta som gäckat forskare i årtionden genom att slå fast mekanismen bakom hur en hämmare kan binda med ChAT, och att denna process faktiskt är en kemisk reaktion som äger rum i själva enzymet.
– Den gamla datan var bristfällig eftersom den mätte fel sak. Forskarna trodde att det var själva molekylen som var hämmaren. De visste inte att det var en kemisk reaktion som höll på att ske, förklarar Daniel Wiktelius.
– Vi har nu levererat ritningarna som visar hur och var hämmaren binder till ChAT.
Exakt hur dessa ritningar kan användas återstår att se. Mer forskning kommer att behövas innan det blir möjligt att utveckla mer effektiva medicinska motåtgärder mot nervgasförgiftning.
– Det skulle vara fantastiskt om vårt arbete i slutänden kan bidra till nya läkemedel som kan bota eller lindra sjukdomar i nervsystemet, säger Fredrik Ekström.
Brian Unis, doktorand på Karlstads universitet, visar i sin avhandling att sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen. Hans forskning belyser tonåringars sexuella utveckling och sexuella hälsa.
– Det är viktigt att stärka det hälsosamma, målet är sexuell hälsa och sexuellt välbefinnande, säger Brian Unis.
Trots allt låga nivåer av riskbeteenden
Resultaten i avhandlingen visar att tonåringar hade låga nivåer av sexuellt riskbeteenden. Tonåringars behov av kunskap och stöd relaterad till sexualitet och relationer är i ständig förändring utifrån sin egen utveckling, vilket sker genom lärande, erfarenhet och interaktioner med andra. Tonåringar rapporterade att de har behov av kunskap om sex och relationer. Detta tas inte alltid upp utifrån tonåringarnas perspektiv och intressen i sex- och samlevnadsundervisning,.
Avhandlingen visar att sex- och samlevnadsundervisning måste i mycket högre grad utgå ifrån tonåringars behov och intressen. Undervisning och stöd till tonåringar måste ta hänsyn till tonåringens ålder, mognad och kön. Samverkan behöver stärkas mellan olika aktörer som arbetar mot tonåringars sexuella hälsa.
– Det resultat jag kommit fram till är viktigt för skolsköterskor, barnmorskor, sjuksköterskor allmänt och annan hälsopersonal.
Sex och relationer nytt ämne i lärarutbildningen
Det pågår en debatt om behov av att förbättra sex- och samlevnadsundervisning och det har beslutats i riksdagen om att införa ämnet sex och relationer i alla lärarutbildningar. Det har uppmärksammats från ungdomsmottagningar om unga kvinnor med skador i underlivet efter hårt sex, vilket har lett till en förnyad debatt om pornografins roll i sexuella beteenden.
– Vuxna sviker ofta tonåringar som är utlämnade åt sig själva för att utveckla sin sexualitet och identitet, säger Brian Unis. Det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och problem relaterade till sexualitet.
Brian Unis, doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstads universitet, brian.unis@kau.se
Peter Bennesved berättar att det har varit med skräckblandad förtjusning som han betraktat utvecklingen under de senaste åren, med stora förändringar i samhället och inom politiken.
– När jag satte igång 2014 var civilförsvaret inte särskilt intressant eller aktuellt. Sen kickade allt igång med dramatiken runt Krimhalvön. 2015 påbörjades upprustningen av civilförsvaret igen, och sen har det skett saker slag i slag som hela tiden understrukit vikten av att organisera ett civilt försvar i samhället, säger Peter Bennesved och fortsätter:
– Sen har vi ju förstås Corona-året 2020 som stundtals har känts som att jag genomlevt min egen forskning. Beredskapsåret 1940 och Coronaåret 2020 är kusligt lika varandra från ett helikopterperspektiv. Sinnesstämningen bland folk, myndigheternas reaktioner och svängningarna i politiken påminner väldigt mycket om 1940.
Fyller en forskningslucka
Peter Bennesved säger att upprinnelsen till att avhandlingen handlar om skyddsrum och civilförsvar lite krasst har att göra med ganska pragmatiska faktorer.
– Jag skulle förstås vilja säga att det hade nåt med min barndom att göra, men i själva verket så handlar det enkelt uttryckts om praktiska omständigheter. Jag såg att det fanns en så kallad ”forskningslucka” i historieskrivningen och att det fanns gott om material att skriva om.
Han lägger även till att han, precis som alla andra uppvuxna i Sverige, har erfarenheter av skyddsrum.
– Som student brukade jag äta lunch i humanisthusets skyddsrum, den typen av erfarenheter har ju såklart bidragit. Flera gånger har jag frågat mig var ifrån alla dessa källarutrymmen egentligen kommer ifrån?
Skötte sig själv
Det mest intressanta med det han skrivit fram i sin avhandling menar Peter Bennesved är att Sveriges väg till ett ”Sheltered Society”, var en process som till stor del skötte sig själv, och att kalla krigets utrikespolitiska och försvarspolitiska situation inte spelade så stor roll som man annars kunde tro.
– Utvecklingen går längre bak än så. Mitt under det dramatiska året 1940 sjösattes säkerhetspolitiska program som ger ett enormt eko fortfarande idag. Det är spännande tycker jag, och ger ett mycket intressant perspektiv på Corona-året 2020, som på många sätt liknar beredskapsåren. Min forskning ger ju också bra förklaring till varför Sverige utmärker sig så under 1900-talet i fråga om civilförsvar.
Neutralt och passivt
Avhandlingen visar tydligt på långsiktiga effekter av säkerhetspolitik. Den visar också hur informella nätverk och politisk strömlinjeformning är en nyckel till att lansera säkerhetspolitiska program som annars gärna ger sken av att vara politiskt ”neutrala”.
– Lanseringen av skyddsrummet lyckades delvis för att den kunde följa med det socialdemokratiska folkhemspaketet, men för att lyckas med det var ett antal personer tvungna att driva fram ett förhållningssätt till skyddsrummet som upplevdes som ”neutralt” och ”passivt”. Annars hade det aldrig gått att få Socialdemokratiska pacifister att rösta för en militarisering av landet i sin helhet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
