Lärarutbildningar har ofta svårt att erbjuda lärarstudenter tillräcklig träning för att praktiskt öva på sitt kommande yrke. Många nyblivna lärare känner sig oförberedda när de kommer ut i yrkeslivet och en del väljer att byta yrkesbana, trots goda möjligheter att få jobb på grund av att bristen på lärare är stor.
En grupp forskare vid Linköpings universitet undersökte om undervisning av virtuella elever kunde göra lärarstudenter mer förberedda för undervisning i ett riktigt klassrum.
– Genom att undervisa virtuella elever ökade studenternas känsla av att vara förberedda och de fick större tilltro till sin förmåga, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Forskarna jämförde tre olika undervisningsmetoder och vilken effekt de hade på 72 lärarstudenters tilltro till sin förmåga att undervisa. Studenterna, som gick näst sista terminen på lärarprogrammet, delades in i tre olika grupper. De fick sedan antingen öva på att hålla en matematiklektion för riktiga elever, för studiekompisar eller för virtuella elever. Både före och efter studenternas träning mättes deras tilltro till sin förmåga att undervisa. Resultatet visade att övning med virtuella elever var effektivare än övning med riktiga elever. Tre timmars övning med en simulator ökade lärarstudenternas tilltro till sin förmåga lika mycket som tre veckors övning med riktiga elever. Träning med att undervisa virtuella elever gav i jämförelse med träning på studiekompisar också betydligt bättre tilltro till undervisningsförmåga.
Styrkan med virtuell praktik handlar i korthet om möjligheten att få direkt feedback, både från de virtuella eleverna, de studiekompisar som deltar i det virtuella klassrummet och från de två närvarande lärarna. Träningen med virtuella elever gjorde det möjligt att diskutera ledarskap och olika lärandesituationer, när de uppstod, på ett sätt man inte kan göra över huvudet på riktiga elever och som studenterna inte var vana vid.
– Virtuella elever kan inte ersätta mötet med verkliga elever. Vår studie är ganska liten, men i framtiden tror jag vi kommer att se mer simuleringar som komplement i lärarutbildningar, säger Marcus Samuelsson.
Studien efterlyser mer forskning där blivande lärares träning i virtuella klassrum inom olika skolämnen undersöks.
Om det virtuella klassrummet:
Varje student fick undervisa fem virtuella elever i ett virtuellt klassrum i sammanlagt tre timmar. De virtuella eleverna styrs av en simuleringsspecialist, som gav gensvar på lärarstudentens ledarskap. Undervisningen genomfördes med stöd av det amerikanska verktyget TeachLivE.
Marcus Samuelsson, biträdande professor, institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, marcus.samuelsson@liu.se
Föräldraträning och barn-KBT är två behandlingar där det behövts mer kunskap om effekterna vid trotssyndrom. Enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet ger båda god hjälp för barn med trotssyndrom.
Trots hos barn
I genomsnitt ett barn per klass har trotssyndrom som innebär stora och återkommande ilskeutbrott och ett aggressivt, trotsigt och negativt beteende. Det finns samband mellan trotssyndrom hos barn och ungdomar och psykiatriska problem och antisocialt beteende senare i livet.
– Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt identifiera och behandla dessa barn, säger Maria Helander, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm.
Föräldrautbildning vid trotssyndrom
I sin avhandling har hon utvärderat effekterna av föräldraträning för barn med diagnos trotssyndrom eller motsvarande problemtyngd. Avhandlingen innehåller dels en metaanalys och dels en randomiserad kontrollerad studie där hon undersökte effekten av att kombinera barn-KBT med föräldraträning jämfört med enbart föräldraträning.
Föräldraträning, så kallad Parent Management Training (PMT), anses vara en effektiv behandling av trotssyndrom för barn upp till 12 år och har utvärderats i flera studier. Ett exempel på PMT är föräldrastödsprogrammet Komet. Att genom barn-KBT träna barn i strategier för att hantera ilska och hitta fungerande problemlösningsstrategier har också visat god effekt.
– Vi var intresserade av att undersöka behandlingseffekten när barnet fick PMT kombinerat med barn-KBT, kognitiv beteendeterapi. Det finns idag få studier som undersökt värdet av det för skolbarn.
Positivt att barnet deltog
I det första av de två delprojekten, metaanalysen, sammanställes resultaten från 25 randomiserade kontrollerade studier om effekten av föräldraträning jämfört med väntelista.
Forskarna jämförde också resultaten när barnet inkluderades i behandling, antingen genom att delta med föräldern i behandlingsrummet eller genom att kombinera föräldraträning med barn-KBT.
Resultatet visade att föräldraträning minskade de utagerande beteendeproblemen i högre grad än väntelista för barn med diagnos trotssymptom eller stora utagerande beteendeproblem.
– Ett spännande fynd var att den variant av PMT där barnet deltog i behandlingsrummet, PCIT (Parent Child Interaction Therapy), visade än större effekter på minskade beteendeproblem.
Komet gav god effekt
I det andra delprojektet genomförde forskarna en studie med 120 barn mellan 8 och 12 år med diagnos trotssyndrom. Deltagarna fördelades slumpvis mellan behandling med PMT-metoden Komet, alternativt Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program (CPP).
Båda programmen är manualbaserade och har visat god effekt. CPP är det första barn-KBT-programmet i Sverige som har utvärderats för barn med trotssyndrom.
Resultatet visade att båda behandlingarna gav god effekt då det gäller minskade beteendeproblem och att effekten höll i sig två år efter behandling. Att lägga till CPP till Komet gav ökade sociala färdigheter, så som förmåga att reglera och hantera känslor, direkt efter behandlingen.
De sociala färdigheterna hos barnen i Kometgruppen förbättrades också men senare i tid och det kunde ses vid två-årsuppföljningen.
– Ett annat intressant fynd var att för barn som innan behandlingen hade svårare trotssyndrom, och barn med hög risk för antisocial utveckling innan behandlingen, gav Komet i kombination med CPP bättre effekt jämfört med enbart Komet direkt efter behandling, säger Maria Helander.
Maria Helander, maria.helander@ki.se, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm.
Uwe Steinmetz, saxofonist och doktorand vid Göteborgs universitet har kartlagt olika metoder för religiöst meningsskapande i jazz. Och har utgått dels från sitt eget arbete som saxofonist och kompositör, dels från sin egen protestantisk-kristna tro.
Han undersöker egna kompositioner och exempel ur den moderna jazzhistorien sedan 1950, från musikteoretiska, religionshistoriska, teologiska och neurologiska perspektiv. Och konstaterar att många musiker använder en repertoar av musikaliska knep som de plockar ur för att skapa ett religiöst inspirerat verk.
– Det är som en verktygslåda som musikern jobbar med. Det handlar om saker som tonhöjd, harmonik och rytm.
Puls som synkar med kroppens rytm
Till exempel kan en stadig puls i musiken korrespondera med den mänskliga kroppens rytmer, som andning och hjärtslag. På så vis kan musiken bidra till att försätta lyssnaren i ett tillstånd av så kallat flow. Neurologiska studier visar att detta tillstånd liknar det som kan uppnås genom att upprepa en kort bön eller ett mantra om och om igen.
− Man förlorar sin uppfattning om tid och rum och öppnar sig för en så kallad transcendental upplevelse. Därigenom kan förutsättningar för reflektion eller meditation skapas. Om musiken istället spelas i tempon och tonhöjder som starkt skiljer sig från våra kroppsliga rytmer, då kan den snarare aktivera fantasin hos lyssnaren och till exempel fungera som en illustration av evigheten, säger Uwe Steinmetz.
Totalt visar han sex åtskilda kompositionstekniska metoder som använts för religiöst meningsskapande i jazz. I identifierandet av dessa metoder har han inspirerats av den amerikanske jazzmusikern och forskaren George Russell.
Akustiskt sammanhang
Uwe Steinmetz beskriver dessutom faktorer som ligger utanför själva kompositionen. Ett exempel är olika former av berättande för att sätta in instrumental musik i ett sammanhang. Det kan vara i form av en muntlig presentation, men också genom att visa bilder eller video under framförandet.
Ytterligare en metod är att arbeta med akustiken. Kyrkorummet i sig skapar ett akustiskt sammanhang som musiker och lyssnare förhåller sig till.
– Den långa efterklangen kan också återskapas med hjälp av effektpedaler så att musikern ”bär kyrkorummet med sig”, och på så vis påminner lyssnaren om musikens hemvist.
Musik med starka band till religiositet
Jazzen som konstform har ända sedan sin början haft starka band till religiositet. Dess rötter finns dels i afrikansk rituell musik, dels i den kristna gospeln. Och en av genrens mest berömda musiker, saxofonisten John Coltrane, ägnade den senare delen av sin karriär åt att skapa ett musikaliskt språk för religiös meditation. Hans album A Love Supreme är ett av de mest kända exemplen.
– Samtidigt har undervisning i jazzmusik traditionellt handlat om hantverket, vilka noter man kan spela och så vidare. Det har funnits väldigt lite plats för samtal om hur musiken kan göras till bärare av till exempel ett religiöst budskap, eller hur den kan användas för att möjliggöra att lyssnaren upplever kontakt med något större än sig själv. Jag hoppas min avhandling kan bidra till det, säger Uwe Steinmetz.
Kontakt:
Uwe Steinmetz, saxofonist och doktorand vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, mail@uwesteinmetz.net
Unika mätningar på mer än 100 meters djup visar att vältränade fridykare kan överleva extrem syrebrist vid sina dyk. Forskargruppen i omgivningsfysiologi vid Mittuniversitetet studerar människan i extrema miljöer och är speciellt intresserade av hur hjärnan klarar syrebrist.
I sina studier har forskarna anlitat fridykare som tillhör världseliten. Fem dykare genomförde totalt 17 dyk där ett av dyken var till 107 meters djup, vilket är det djupaste dyk där några fysiologiska mätningar utförts på fridykare.
Överlever trots syrebrist
Mätningarna visade att den så kallade ”dykresponsen”, som spar på syret när man håller andan, gjorde att pulsen hos dykare kan minska till endast 27 slag per minut.
− Trots detta kunde vi konstatera att blodets syreinnehåll föll ända ner till 25 procent vid vissa dyk. Det är anmärkningsvärda siffror eftersom vanliga människor, som inte tränat fridykning, anses svimma vid cirka 50 procent syre i blodet. Det är fortfarande oklart hur människor kan överleva dessa nivåer av syrebrist, säger Erika Schagatay, professor vid Mittuniversitetet som leder forskningen.
Inför dyken fäste forskarna en mätare på huvudet på fridykarna för att se hur pulsen, blodflödet och syrenivån förändras under extremt djupa dyk. Dyken i studien var en del av deras träning. Med ”NIRS” (Nära Infra-Röd Spektroskopi) kan man mäta både pulsen och syrenivån inne i hjärnan, en metod som ofta används inom medicin, men den mätare som användes i försöket har gjorts vatten- och djuptålig och anpassats för mänskliga dykare.
Reagerade som en säl
I den publicerade studien jämförs resultaten med data från sälar – som är extremt väl anpassade för dykning. Det visade sig att reaktionen hos dykarna var nästan identisk med sälarnas.
− Det återstår mycket forskning för att vi ska förstå hur människan, som betraktas som ett landdjur, kan träna sig till att överleva denna typ av extrema dyk. Vi visar i studien att människan faktiskt kan användas som modell för att studera dykande däggdjur, säger Erika Schagatay.
Eric Mulder, doktorand vid Institutionen för Hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, eric.mulder@miun.se, Erika Schagatay, professor i zoofysiologi vid Mittuniversitetet, erika.schagatay@miun.se
– Det mest överraskande resultatet är just att ytliga kontakter ökar negativa attityder. Med ytlig kontakt menas att du till exempel går i samma skola utan att ha någon vänskaplig kontakt, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen, doktorand vid Malmö universitet.
Positiva vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar tvärtom till mer positiva attityder bland svenska ungdomar. Den egna erfarenheter skingrar fördomar.
– Datan är från 2014 vilket innebär att vi nu kan förstå vilken nivå av negativa attityder vi kan förvänta oss från den grupp unga som nu är på väg in eller är nya i arbetslivet, och som i politiken är röstande medborgare. Vi kan också slutsatser om mekanismer som förklarar skillnader i attityder, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.
Vårt beteende påverkar våra attityder
Den psykologiska forskningen visar att vårt beteende påverkar våra attityder mer än våra attityder påverkar beteende. Därför är vänskap ett mycket effektivt sätt att påverka attityder i mer positiv riktning.
Forskningen har dock överlag fokuserat på negativa attityder eftersom det är dessa som kan leda till negativa beteenden som diskriminering, hatbrott och radikalisering.
– Vi kan se att om du har mer kontakt har du också större chans att ha vänner som tillhör minoriteter, vilket bidrar till mindre negativa attityder. Men, om du inte har vänskaplig kontakt så kan istället den ytliga kontakten du får bidra till friktion, som orsakar negativa attityder. Det skapar enligt andra studier polarisering – vilket vi ju också ser i samhället, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.
Mer positiva attityder i Sverige
Svenskarna är bland de minst negativa befolkningsgrupperna i mätningen European Social Survey. Under det senaste decenniet har Sverige också upplevt en större förändring mot mer positiva attityder än de flesta andra europeiska länder. Detta samtidigt som antalet invånare med utländsk bakgrund har ökat markant. I slutet av 2019 utgjorde utrikes födda och deras barn en femtedel av den svenska befolkningen.
Länder med få utrikesfödda uppvisar däremot höga och i vissa fall ökande nivåer av negativa attityder under en jämförbar period.
– Detta strider mot det vanliga antagandet om sambandet mellan andel utrikesfödda i befolkningen och attityder till utrikesfödda som präglar den offentliga debatten. Många menar att negativa attityder ökar när majoriteten upplever sin ställning utmanad av ett stort antal minoriteter, säger Beint Magnus Aamodt Bentse.
Positiv kontakt kan få stor effekt
Även om attityden till invandrare gradvis blivit bättre i Sverige som helhet så finns det förstås undantag. För dem som alltid är negativa har mer kontakt också störst effekt.
– Om du har mycket negativa attityder, men sedan har positiv kontakt med någon från en annan grupp, så gör det stor skillnad, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.
Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av mineraler i lava från Bali och Java har forskare hitta nya ledtrådar till hur jordens mantel är sammansatt just här – och hur magman förändras före ett utbrott.
– Magma bildas i manteln och tidigare har det inte särskilt väl känt vad manteln under Indonesien består av. Med bättre kunskap kan vi göra pålitligare modeller för hur magman förändras kemiskt när den pressas genom den 20-30 kilometer tjocka jordskorpan inför ett utbrott, säger Frances Deegan forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Orsakade tsunamikatastrofen
Magmas sammansättning varierar mycket mellan olika geologiska miljöer och den har betydelse för vad för sorts utbrott en vulkan får. Indonesiens övärld är skapad av vulkanism som orsakas av att två av jordens kontinentalplattor möts just här. Den indoaustraliska plattan kolliderar med den eurasiska och glider ner under den med en hastighet av ungefär sju centimeter om året. Processen kallas subduktion och kan orsaka mycket kraftiga jordbävningar. Till exempel orsakades tsunamikatastrofen 2004 av rörelser just i den här plattgränsen.
En subduktionszon är ett gränsområde i litosfären, alltså de yttersta cirka 100 kilometrarna av själva jorden, där två litosfäriska (tektoniska) plattor kolliderar med varandra varpå den ena plattan tvingas ned under den andra och sjunker ned i jordmanteln. I en sådan zon bildas djuphavsgravar, öbågar och bergskedjor, och områdena är geologiskt mycket aktiva med många jordbävningar och vulkaner.
Magma bli lava
Magma är smält berg. Hettan och trycket i jordens inre gör att bergarterna i den lägre delen av jordskorpan eller den övre delen av jordens mantel smälter. Den flytande magman får lägre densitet än det omgivande fasta berget, blir lättare och strävar då efter att röra sig uppåt i jordskorpan. Då magma tränger upp ur jordskorpan genom ett vulkanutbrott eller när en vulkan bildas kallas den lava.
I subduktionszoner uppstår även vulkanism. När den sjunkande plattan kommit tillräckligt djupt ner i manteln hettas den upp och släpper ifrån sig sitt innehåll av vatten vilket gör att berget runtom kring börjar smälta. Det här resulterar i vulkaner som ofta är explosiva och på sikt bygger upp öbågar. Just längs Sundabågen, som utgörs av Indonesiens södra övärld, har flera mycket våldsamma vulkanutbrott skett som Krakatau 1883, Tambora 1815 och Toba som för cirka 72 000 år sedan hade ett superutbrott.
Analys av nyss utspydd lava
Magma reagerar kemiskt med omkringliggande bergarter när den tränger upp genom jordskorpan på väg upp mot ytan och kan därför variera mycket mellan olika vulkaner. För att få ett bättre grepp om ursprunget till vulkanismen i Indonesien ville forskarna ta reda kompositionen i magman precis när den lämnar manteln. Eftersom prov inte kan tas direkt från manteln studerade geologerna mineraler i nyligen utspydd lava från vulkanerna Merapi och Kelut på Java samt Agung och Batur på Bali.
Med hjälp av de kraftiga jonstrålarna från ett SIMS-instrument, en mycket modern form av masspektrometer, undersökte forskarna pyroxen som är ett av de första mineral att bilda kristaller i en magma. Vad de ville ta reda på var förhållandet mellan syreisotoperna 16O och 18O som kan avslöja mycket om magmans källa och utveckling.
Lönsamt studera syreisotoper
– Lava består av ungefär av 50 procent syre och syreistopsammansättningen för jordskorpan och manteln är extremt olika. För att spåra hur mycket material magman tagit upp från jordskorpan, efter att den lämnade manteln, är därför syreisotoper väldigt användbara, säger Frances Deegan.
Forskarna fann att syreisotopsammansättningen i pyroxen från Bali inte förändrats mycket alls under sin färd genom jordskorpan. Den var ganska ursprunglig vilket tyder på att ytterst lite sediment dragits med ner i manteln vid subduktionen. I mineraler från Java noterades ett helt annat mönster.
Vissa vulkaner mer explosiva
– Vi kunde se att Merapi på Java visade upp en väldigt annorlunda isotopsignatur än vulkanerna på Bali. Det beror delvis på att Merapis magma interagerar intensivt med jordskorpan före utbrotten. Det här har stor betydelse för när magma reagerar med till exempel kalksten som finns på centrala Java direkt under vulkanen blir magman sprängfylld av koldioxid och vatten och utbrotten blir mer explosiva. Det kan vara orsaken till att Merapi är så farlig. Den är faktiskt en av de dödligaste vulkaner i Indonesien och har dödat närmare 2 000 människor de senaste 100 åren. Det senaste utbrottet krävde 400 dödsoffer, säger Valentin Troll, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, The University of Cape Town i Sydafrika, Albert-Ludwigs-Universität Freiburg i Tyskland, och Vrije Universiteit Amsterdam i Nederländerna och ger en ökad förståelse för hur vulkanismen i den indonesiska övärlden fungerar.
– Indonesien är tättbefolkat och allt som förbättrar vår förståelse för hur de här vulkanerna fungerar är värdefullt och hjälper oss att bli bättre förberedda den dagen vulkanerna får utbrott, säger Frances Deegan.
Jordens lager: Brunt = litosfären, jordskorpan och översta delen av manteln. Gult och ljust brunt= manteln. Orange = flytande kärnan. Rött = fasta kärnan.
Jordens mantel
Manteln finns i jorden mellan kärnan och jordskorpan. Och utgör cirka 80 procent av jordens volym. Den sträcker sig från 10–70 kilometers djup till 2 900 kilometer, och består av järn- och magnesiumrika silikatbergarter. Silikater är föreningar av kisel och syre. Manteln kan smälta bergarter (magma) som vid vulkanutbrott kan tränga upp som lava.
Kontakta:
Frances Deegan, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet., Frances.Deegan@geo.uu.se
Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som förklarar mer om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Och ger stöd till teorin om att selektion av hanar är viktig för att bevara den genetiska hälsan över tid – hos många djurarter som förökar sig sexuellt.
Hård konkurrensen mellan hanar gör att de med många skadliga mutationer selekteras bort och inte får föra sina gener vidare.
– Att minska frekvensen av skadliga mutationer i en population genom hård selektion av hanar leder till att färre hanar blir pappor, men för populationstillväxten spelar det ingen roll. Det beror på att det räcker med ganska få hanar för att befrukta alla honor.
Färre honor kan få arter att dö ut
Honorna kan producera lika många ungar oavsett om de parar sig med ett fåtal eller många hanar. Särskilt gäller det för arter där hanarna inte har något föräldraansvar. Om en lika kraftfull selektion skulle ske på honor skulle det få till följd att färre honor fortplantade och därmed skulle populationen reduceras kraftigt eller till och med dö ut, säger Karl Grieshop, evolutionsbiolog vid University of Toronto i Kanada.
Forskarna använde sig av 16 olika genetiska stammar av skalbaggsarten Callosobruchus maculatus för att undersöka hur mängden skadliga mutationer påverkade fortplantningsförmågan. Genom intensiv inavel av stammarna och kontrollerade korsningar mellan dem kunde effekten av varje stams unika uppsättning av mutationer beräknas. Vad som då kunde ses var att, även om mutationerna hade negativa effekter på både honor och hanars hälsa, så var den skadliga effekten av mutationerna mycket större på hanarnas reproduktiva förmåga.
Mer effektivt att välja bort hannar
– Det här tyder på att även om mutationer har en skadlig effekt på honornas reproduktion gallras de mer effektivt ut från populationen genom selektion av hanarna som bär på dem än honorna som har dem. Tidigare forskning, från bland annat vår forskargrupp, har kunnat visa på den här effekten genom att tvinga fram mutationer, men det här är de första direkta bevisen på att könsskillnaden i styrkan på selektion också finns när det gäller naturligt förekommande genvarianter, säger Karl Grieshop.
Forskarna menar att deras studie kastar nytt ljus över den gamla frågeställningen om varför så många flercelliga organismer förökar sig sexuellt.
Utrensning av skadliga mutationer
– Genom att producera hanar så reduceras en arts fortplantningskapacitet, eftersom de inte bidrar lika mycket till produktionen av avkommor som honor gör. Frågan är då varför arter utvecklats till att fortplanta sig sexuellt och inte bara alstrar honor genom asexuell förökning?
– Vår studie visar att hanar som får konkurrera hårt om att få para sig leder till en snabbare utrensning av skadliga mutationer från populationen, som därigenom får en friskare uppsättning gener och ökad fortplantningsförmåga, säger David Berger, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Vad är sexuellt urval?
Evolutionen verkar genom två mekanismer, naturligt och sexuellt urval, eller selektion. Det naturliga urvalet innebär att de gener som ger bäst överlevnadschans förs vidare i större utsträckning. Vid sexuell selektion är det i stället generna för de egenskaper som motsatta könet tycker är mest attraktiva, som förs vidare i första hand, men inte för överlevnadens skull. Sexuellt urval syftar till att öka chanserna för att få föröka sig. Och en del arter sträcker sig extremt långt – till och med selekterar för egenskaper som ger sämre överlevnadschanser, för att få ha sex. Ett påtagligt exempel är påfågelhannarna, vars stjärt gör påfågelhonorna till sig, men som också gör hannarna mer synliga för rovdjur. Eftersom hanar oftast har möjligheten att få betydligt fler avkommor än honor, är det oftast hanens egenskaper som selekteras sexuellt – och honorna de som väljer.
Kontakt:
David Berger, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, David.Berger@ebc.uu.se
Karl Grieshop, evolutionsbiolog vid University of Toronto, karl.grieshop@utoronto.ca
Vetenskaplig artikel:
Selection in males purges the mutation load on female fitness (Grieshop, K. et al.) Evolution Letters .
Trots att de flesta av oss är medvetna om att vår konsumtion påverkar miljön, väljer många att inte ta hänsyn till etiska och ekologiska konsekvenser av vad vi köper och konsumerar. En anledning till det är bristen på påtryckningar från vänner eller familj. Det visar en studie från Örebro universitet. Sannolikheten att du ska göra medvetna val som konsument ökar med mellan 30 och 80 procent om någon i ditt sociala nätverk uppmuntrar dig till det.
Gör som man alltid gjort
– Vi har idag tillgång till så mycket information att det ibland kan bli överväldigande. Vi förmår inte ta till oss all fakta och alla råd om hur vi borde bli bättre människor – och framför allt är det enklare att göra så som man alltid har gjort, säger Carolin Zorell, universitetslektor i statskunskap vid Örebro universitet.
För att få fler att förändra sin konsumtion i en mer hållbar riktning krävs det enligt studien att människor i ens sociala nätverk aktivt utövar påtryckningar.
– Det kan både handla om familjemedlemmar, som till exempel partner, föräldrar och barn, eller om nära vänner och influencers i sociala medier. Vi har större tillit till att en förändring spelar roll om påtryckningarna kommer från människor vi litar på och beundrar, säger Carolin Zorell.
En av de första stora studierna
Studien, som publiceras i tidskriften Scandinavian Political Studies, bygger på enkätsvar insamlade i Sverige under 2019 och utgår från ”politisk konsumtion”, det vill säga att göra livsstilsval i sin konsumtion.
Politisk konsumtion
Tidigare har begreppet innefattat att man låter politiska eller etiska värderingar styra vilka varor man väljer att köpa eller bojkotta. Den bredare definitionen av politisk konsumtion inbegriper även livsstilsval – som till exempel att välja att avstå från resande – och att diskutera ekologiska och etiska aspekter av konsumtion.
Vad den nya kunskapen användas till?
– Vi sitter fast i ett konsumtionsmönster där vi köper mer och mer, trots att det är ohållbart i längden. Genom att förstå vad som driver vår konsumtion och vad som krävs för att förändra vårt konsumtionsmönster kan vi bidra till en snabbare omställning till en mer hållbar konsumtion. Fler måste bli politiskt medvetna konsumenter – och fler måste också ta ansvar som medborgare och påverka andra, säger Carolin Zorell.
Frivilliga vuxna personer bosatta i Sverige har sedan april 2020 kunnat rapportera dagligen hur de mår. Analyser av datan har sedan kunnat användas för att se i vilka delar av landet som smittan är hög, hur fort viruset sprids och vilka faktorer som ökar risken för att bli allvarligt sjuk. Redan första veckan som appen fanns tillgänglig registrerade sig 100 000. Idag är man uppe i 208 000 deltagare och är i särklass den största epidemiologistudien genom tiderna i Sverige.
Rapporterar dagligen i appen
Utöver information om ålder, kön, vikt, rökning, diabetes, cancer och blodgrupp har deltagaren fått rapportera om hur hon eller han mår.
– Det finns även en fritextruta där deltagaren själv får beskriva sitt mående och där har vi kunnat fånga in nya symptom. Precis i början på pandemin när vi inte visste så mycket om covid-19 fångade appen i Storbritannien upp nedsatt lukt- och smaksinne, berättar Maria Gomez, professor i fysiologi vid Lunds universitet.
Och det är just i Storbritannien allt tog sin början. Appen utvecklades för flera år sedan av det brittiska hälsoföretaget Zoe Global Ltd i samarbete med forskare på King’s College London för att studera livsstilsmönster. Våren 2020 gavs lundaforskarna i samarbete med forskare vid Uppsala universitet grönt ljus och etiskt tillstånd att kostnadsfritt använda appen för att samla in data även i Sverige.
Över 200 000 användare i Sverige
Det tar användaren runt en minut om dagen att svara på frågorna i appen Covid Symptom Study. Idag rapporterar cirka 208 000 personer varje dag hur de mår.
Syftet med appen är att ta reda på:
i vilka delar av landet risken för smitta är hög
vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar
hur fort viruset sprids i olika delar av landet.
Upptäcka trender i smittspridning
I takt med att Sverige utökat sin testkapacitet och arbetat än mer aktivt med smittskyddsarbete har underlaget i appen blivit värdefullt eftersom det bidrar till att upptäcka trender. Sedan förra våren har Covid Symptom Study varje vecka sammanställt en veckorapport som publiceras på en hemsida som är öppen för allmänheten samt även skickas till Sveriges smittskyddsenheter och Folkhälsomyndigheten.
– I veckorapporten publicerar vi kartor för Sveriges 21 regioner samt postnummer med de första två siffrorna med detaljerade kartor. Vi har även tabeller där vi identifierar vilka områden som sett största ökningen av uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 under den gångna veckan. Vi bevakar Sverige hela tiden och kan se om något postnummer har en avvikande utveckling, berättar Maria Gomez.
Studera symtom på postcovid
Det har sedan tidigare funnits appar som har kunnat hantera stora datamängder, men appen Covid Symptom Study har tydligt visat hur forskare snabbt, effektivt och till lägre kostnad kan samla in och generera information.
– Kvaliteten på våra data är fantastisk och kommer att ligga till grund för många andra studier, till exempel för att få till en tidslinje, följa vaccinationsprocessen och se vilken effekt vaccinationsgraden har på spridningen av covid-19. Vi studerar även långvariga covid-19-symtom samt sambandet mellan underliggande sjukdomar och covid-19, säger Maria Gomez.
Upptäckte samband med diabetes och fetma
Forskarna såg även tidigt att det finns ett samband mellan diabetes och/eller fetma och risken att drabbas av allvarlig covid-19. Därför fokuserar man nu på data från personer med typ 1 och typ 2 diabetes för att undersöka om det finns ett samband mellan hur länge man haft sin diabetesdiagnos och vilken typ av behandling man får och hur sjuk man blir i covid-19. Forskargruppen försöker också förstå om diabetes är kopplad till specifika symptom vid covid-19 och även om det finns en ökad risk att drabbas av postcovid.
– Tack vare ett gott samarbete med appens utvecklare har vi med hjälp av våra studiedeltagare haft möjlighet att utveckla frågorna om diabetes i appen. Vi har även haft möjlighet att nå ut till personer med diabetes via till exempel Diabetesorganisationen vilket gör vårt underlag ännu bättre.
Personer med nydiagnostiserad artros hade något högre risk att på sikt utveckla följdsjukdomar som depression, hjärt-och kärlsjukdomar, ryggsmärta och benskörhet än personer utan artros. I studien från Lunds universitet behandlades data från Skånes befolkning mellan åren 1998 och 2017.
Fysisk inaktivitet en förklaring
Att artros kan ge högre risk för vissa följdsjukdomar kan ha flera orsaker. Det är känt att ledsmärta, som ofta leder till fysisk inaktivitet och viktuppgång, ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Det kan också finnas gemensamma orsaksfaktorer, eller gemensamma sjukdomsmekanismer, för både artros och andra vanliga sjukdomar. Ett exempel är låggradig inflammation i kroppen vilket kan öka risken för ett flertal olika sjukdomar.
Risk för diabetes vid knäartros
Det fanns också en ökad risk för diabetes hos personer med knäartros. Det kan förklaras av att artros i knäleden har ett starkare samband med övervikt och fetma än vad höftartros har. Övervikt och fetma är stora riskfaktorer för typ 2-diabetes (åldersdiabetes).
Resultaten i studien talar för att det är viktigt att som artrospatient optimera sin artrosbehandling med förhoppningen att minska risken för följdsjukdomar.
Flera ögonkliniker runt om i landet ser en ökning av ögonskador relaterade till padel.
– Bollen har en vikt på cirka 50 gram, och en storlek som motsvarar ögonhålans öppning. Bollhastigheten är hög, och kan vid en smash bli uppemot 130 km/h. Bollens studsegenskaper ger också ganska svårbedömda rekyler, vilket sannolikt ökar risken för att ögonen kan skadas, säger Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare på ögonkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Skydda ögonen vid spel
Eftersom padel är en potentiell högrisksport för ögonskador är det en bra idé att spela med skyddsglasögon. Flera vetenskapliga studier visar att skyddsglasögon, eller annat ögonskydd som visir eller galler, är det mest effektiva sättet att undvika ögonskador vid riskfyllda sporter. Risken för ögonskador minskar med upp till 90 procent om skydd används på rätt sätt.
Gunnar Jakobsson drar en parallell till innebandy, som också ökade snabbt i popularitet under 1990-talet:
– Innebandy blev under en period den sport som orsakade flest ögonskador. Tack vare införandet av obligatoriska skyddsglasögon på barn- och juniornivå och starka rekommendationer för seniora spelare har ögonskador bland innebandyspelare minskat, säger han.
Allvarliga skador sällsynta
De flesta ögonskador som uppstår vid padel är relativt lindriga. Det kan till exempel vara mindre blödningar inne i ögat som inte behöver opereras, men det har också rapporterats om enstaka allvarliga fall där padelspelare fått en bestående synnedsättning. Vid svår skada på ögonen finns risk för blindhet. I en artikel i Läkartidningen beskriver Gunnar Jakobsson och hans kollega Catharina Thörnland tre stycken fall där personer skadat ögonen under padelspel. Även om deras skador var måttliga behövde de alla opereras för att bli bättre.
Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare vid Ögonklinken i Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, gunnar.jakobsson@vgregion.se
För fjärde gången sedan 2004 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en omfattande undersökning om svenskarnas attityder till björn, varg, lodjur, järv och kungsörn. Undersökningen följer även åsikter om vem som ska besluta om var rovdjuren ska finnas och deras antal.
Tack vare denna långtidsstudie av människors attityder till stora rovdjur och rovdjurspolitik, är det möjligt att få insikter i förändringar av attityder över en tidsperiod på 16 år. Det går även att jämföra svaren på nationell nivå med svaren från olika län.
Jakt på rovdjur som skapar problem
En större andel av befolkningen vill att rovdjur ska få leva i hela Sverige och inte bara i vissa delar av landet eller i nationalparker, jämfört med svaren från 2004. Samtidigt har attityderna till förvaltning av stora rovdjur förändrats över tid, vilket blir mest tydligt när det gäller djur som orsakar problem. Generellt finns det i dag ett högre stöd i samhället för att myndigheter hanterar stora rovdjur som orsakar problem.
Stora rovdjur i Sverige
I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg. Källa: Länsstyrelsen
– Det finns en bred acceptans för jakt när det gäller reglering av rovdjurens antal eller om de hotar människor, eller dödar katter, hundar, kor, får eller renar. En majoritet av de som svarade accepterar jakt på rovdjur som skapar problem för människan. En minoritet accepterar jakt på rovdjur om orsaken är att människor är rädda eller att rovdjuren konkurrerar med människan om det jaktbara viltet, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Där rovdjuren är många vill fler minska populationen
Resultaten som presenteras i de olika rapporterna är baserade på svar från totalt 30 488 personer i fyra undersökningar (2004, 2009, 2014 och 2020). Samma undersökningsmetodik och frågeställningar användes i alla undersökningar, men antalet län som har deltagit i studien har ökat över tid.
Attityderna till de politiska antalsmålen för alla stora rovdjur är relativt stabila över tid, men det förekommer regionala skillnader.
– Särskilt i län med stora rovdjurspopulationer skiljer sig attityderna jämfört med i nationella undersökningen. I dessa län finns en större andel som vill att de nationella antalsmålen ska minskas och färre personer som vill att de ska ökas, säger Sabrina Dressel, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Underlag för förvaltning av rovdjur
Syftet med undersökningen är att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att genomföra riksdagens och regeringens målsättningar för rovdjurspolitik och rovdjursförvaltning på regional och lokal nivå.
Den nationella undersökningen har finansierats av Naturvårdsverket, där arbetet med reviderade förvaltningsplaner för stora rovdjur samt en översyn av Strategin för svensk viltförvaltning just nu pågår.
– Vi arbetar för en lärande viltförvaltning och då är acceptans en viktig fråga. Den här typen av undersökningar, särskilt när de görs över tid, är ett värdefullt underlag i det arbetet, säger Carl-Johan Lindström, t f chef för Naturvårdsverkets viltanalysenhet.
Studien har genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Umeå universitet och Lunds tekniska högskola.
Rapporter
Undersökningen 2020 omfattar en nationell rapport samt tre rapporter på länsnivå.
− Det här är något som kan få konsekvenser för andra delar av livet, vilket riskerar att förstärkas under pandemin, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.
Under pandemin har svenskarna ökat sin användning av internet. I dag är nio av tio personer i åldern 16 till 85 år uppkopplade på nätet i stort sett varje dag, enligt Statistiska Centralbyrån.
Det finns dock betydande skillnader i vad vi använder internet till, som nu riskerar att förstärkas. Det menar konsumtionsforskaren John Magnus Roos som kartlagt sambandet mellan personlighet och internetanvändning i en omfattande studie vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg.
Personligheten påverkar internetbeteendet
− Vi ser i studien tydligt hur personligheten påverkar internetbeteendet. De som är målinriktade hittar verktyg på nätet för att bli ännu mer målinriktade, samtidigt som impulsivitet kan förstärkas än mer, säger han.
Totalt har 1 694 personer medverkat i studien som gjordes före pandemin och som bygger på den så kallade femfaktorteorin. Det är en modell som används för att kartlägga en individs personlighet utifrån de fem personlighetsdragen extraversion/introversion (som beskriver hur utåtriktad en människa är), vänskaplighet, samvetsgrannhet, känslosamhet och öppenhet. Forskarna har sedan undersökt hur mycket deltagarna använt sociala medier, email, sökt efter information eller e-handlat.
− Vi ville ta reda på hur ofta människor ägnade sig rena nöjen, respektive aktiviteter kopplade till studier och arbete, säger John Magnus Roos.
… och internet förstärker personlighetsdragen
Enligt honom visar studien tydligt att internet utvecklats i en riktning där det kan leda till att personlighetsdragen förstärks.
− Vi ser att individer som är målinriktade och stabila använder internet för att ta sig fram i karriären, medan personer som är mer oroliga till sin karaktär i större utsträckning undviker sådana aktiviteter, säger han.
På samma sätt visar resultatet att individer med en mer impulsiv läggning oftare kopplar upp sig för andra aktiviteter.
− Impulsiva personer använder internet främst för nöjen, snarare än som ett verktyg i karriären. Detta innebär att personen formas av den aktivitets som väljs, och att denna aktivitet bestäms utifrån vem vi är. Till exempel får vi inte samma personliga utveckling om internet används för nätkasino som att söka arbetsrelaterad information.
Större konsekvenser av hur vi surfar
Under pandemin har användningen av internet ökat inom olika områden. John Magnus Roos ser därför en risk att det kan få konsekvenser för de grupper som inte använder nätet för att bygga karriärer och förstärka sin position i arbetslivet.
− Ju mer digitala vi blir så kan vi förvänta oss att den här tendensen förstärks, och att det kan få förödande konsekvenser för olika gruppers möjligheter att ta sig fram, säger han.
− Hemarbete och distansstudier kan leda till att impulsiva och ängsliga personer får svårare att klara arbete och skola, då de i större utsträckning prioriterar nöjen på internet. Samtidigt ska tilläggas att inte alla vill ta sig fram på detta sätt och att pandemin därför har inneburit en större frihet även för dessa personer att vara sig själva och att utvecklas så som de faktiskt är.
– Våra resultat visar att föräldrarna ofta inte hade tänkt så mycket på donatorn under barnets uppväxt, utan känt sig som en ganska vanlig familj. Men när deras vuxna barn sökte information om honom blev han plötsligt en verklig person som de behövde förhålla sig till, säger Andreas Widbom, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Sverige var det första land i världen som, 1984, förbjöd anonyma spermadonatorer och gav barnen rätt att vid 18 års ålder få veta vem donatorn är.
Det är ett beslut som fått kritik, bland annat för farhågor att färre vill bli donatorer. En invändning som inte visat sig stämma.
Få har sökt spermadonatorns identitet
Det finns lite kunskap om hur heterosexuella föräldrar upplever att deras vuxna barn tar kontakt med spermadonatorn. Detta trots att flera andra länder idag har liknande lagstiftning, men där har barnen inte hunnit bli så gamla att de kunnat ta vara på möjligheten att få veta donatorns identitet.
I Sverige finns drygt 800 vuxna som tillkommit med hjälp av öppen spermadonation, men få av dem har sökt den här informationen.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med alla universitetssjukhus i Sverige, genomfört en kvalitativ intervjustudie med föräldrarna till de unga män och kvinnor som sökt information om sin respektive spermadonator.
Pappor kände sig hotade
Den förändrade situationen verkar mer komplicerad för papporna, som kunde känna sig hotade i sin fadersroll och vilja hålla donatorn på avstånd.
– Mammorna var generellt mer positiva till att deras barn hade sökt information om donatorn och några tyckte att det var som att familjen hade blivit större. Att se eller träffa donatorn väckte ändå en hel del frågor om betydelsen av genetiska band som föräldrarna inte varit förberedda på, säger Claudia Lampic, docent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Donation ger livslånga konsekvenser
Nu bearbetar forskarna de intervjuer som genomförts med vuxna barn och spermadonatorer. Med den analysen utvecklas kunskapsbilden av en situation som är unik för alla inblandade. Informationen kan vara viktig för flera grupper idag.
– Infertilitetsbehandling med sperma eller ägg från en donator har livslånga konsekvenser både för de familjer som bildas och för donatorerna. Det är särskilt tydligt nu när släktforskning med hjälp av DNA-tester blivit allt mer populär. Ett av våra forskningsmål är att undersöka behovet av specifik information eller andra resurser för att stödja familjer som bildas med hjälp av donationsbehandling och för donatorer, säger Claudia Lampic.
Fler mammor än pappor i studien
Resultaten bygger på intervjuer med 23 föräldrar (åtta föräldrapar och sju mammor). Intervjuerna genomfördes som fysiska möten eller telefonsamtal med en förälder per samtal. Datainsamlingen pågick under tre månader hösten och vintern 2018– 2019.
Svaren kunde delas in i olika teman, bland annat det forskarna kallar ”Positionering av donatorn i ett nytt landskap”, som beskriver hur föräldrarna praktiskt och känslomässigt förhållit sig till donatorn.
Studien omfattar heterosexuella föräldrar som själva informerat sina barn om att de tillkommit via spermadonation inom ramen för svensk lagstiftning. Det är fler mammor än pappor som deltagit och detta tillsammans begränsar i vilken omfattning resultaten kan appliceras på andra grupper och andra länder.
Claudia Lampic, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, claudia.lampic@ki.se
Att det finns ett samband mellan barns språkutveckling samt vissa andra förmågor och faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund (se förklaring längre ner, redaktionens kommentar) har tidigare visats i internationella studier.
Hittills har kunskapen varit begränsad om detta gäller även för barn i Sverige – men nu är dessa samband klarlagda även här. Föräldrarnas utbildningsnivå visade sig inverka både på barnens ordförståelse, grammatisk förmåga och exekutiva funktioner, som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.
Risk att ligga efter vid skolstart
– Skillnaderna märks redan i 4–6-årsåldern. Vi tar det för självklart att barn som börjar skolan har förmåga att lyssna uppmärksamt och vänta på sin tur. Men så är det inte för alla barn. Om man kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund är man i riskzonen att ligga efter jämnåriga redan från skolstart, säger Signe Tonér, som har lagt fram sin avhandling i lingvistik.
En av avhandlingens delstudier var utformad för att ta reda på om två olika pedagogiska metoder skulle kunna stötta barns utveckling och lärande inom de aktuella områdena. Under en period på sex veckor fick barnen antingen jobba i grupp kring ett tema eller öva matematik på läsplattor och göra uppmärksamhetsstärkande övningar. Språk, uppmärksamhet, arbetsminne och ytterligare förmågor mättes före och efter sexveckorsperioden, och jämfördes med barnen i kontrollgruppen som deltog i förskolans vanliga undervisning.
Pedagogiska insatser gav inget
– De metoder vi ville utvärdera visade sig inte ge bättre resultat än kontrollgruppen. Vi vet inte varför. Kanske var försöksperioden för kort för att arbetssätten skulle kunna visa resultat. Kanske jobbar förskolan redan så pass bra att de metoder som introducerades av forskarna inte ledde till större framsteg än den vanliga undervisningen, säger Signe Tonér.
Signe Tonér konstaterar att det finns ett stort behov av mer forskning för att identifiera arbetssätt som kan stötta barn som riskerar svårigheter när det gäller språk och exekutiva funktioner. Inte minst för att flera studier har visat hur viktiga förmågorna är för skolgång, arbetsliv och livskvalitet.
Se över förskolors resurser
– Vi har visat att det går att göra en randomiserad kontrollerad studie i förskolan. I framtiden kan vi bygga vidare på den här studien för att ta reda på huruvida förskolan kan lyckas med sitt så kallade kompensatoriska uppdrag eller ej, som innebär att jämna ut skillnader mellan barnen som beror på hemmiljön.
– Det är behjärtansvärt att skriva in alla barn på förskola från tre års ålder, som en utredning nyligen föreslagit. Men då behöver man se över resurserna till förskolor i utsatta områden som har lägre andel behöriga förskollärare. Och hitta nya vägar för förskolan att jämna ut skillnader som riskerar att få långtgående konsekvenser längre fram i livet.
*Med socioekonomisk bakgrund och socioekonomisk status (SES) avses ofta utbildningsnivå, yrke eller inkomst.
Signe Tonér, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, signe.toner@ling.su.se
– Det är viktiga fynd som pekar på behovet av att väga in den samlade effekten av exponering av flera kemikalier, snarare än att utvärdera en i taget, säger studiens förstaförfattare Richelle Duque Björvang,doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Forskarna studerade koncentrationer av 22 så kallade långlivade organiska föroreningar (förkortat POPs på engelska). Dessa är olika typer av giftiga kemikalier som är svåra att bryta ned, och därför finns kvar i naturen under lång tid. De sprids till människor och djur via bland annat mat, vatten och luftpartiklar. EU:s medlemsländer och flera andra länder har skrivit på avtal som förbjuder eller begränsar deras tillverkning och användning.
POPs är svåra att bryta ner
Långlivade organiska föroreningar (förkortat POPs efter engelskans persistent organic pollutants) är ett samlingsnamn för en typ av kemikalier som är svåra att bryta ner och därför finns kvar i naturen under lång tid. De sprids via luftpartiklar, jord och vatten och ackumuleras i framför allt fettvävnad i djur och människa.
I dag listas 30 POPs i den så kallade Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (formellt namn Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants). Det är en internationell överenskommelse som arbetats fram inom FN-systemet och vars syfte är att eliminera eller begränsa produktion och användning av POPs. Över 150 länder, inklusive Sverige, har skrivit under avtalet.
Listan inkluderar bekämpningsmedel, industrikemikalier och biprodukter. Många är sedan länge förbjudna i länder runt om i världen men fortsätter att påverka miljö och människors och djurs hälsa.
I studien undersökte forskarna prover av fettvävnad, lever, hjärta, lungor och hjärna från 20 foster som av olika orsaker hade dött i tredje trimestern under åren 2015–2016. De identifierade minst 15 av 22 analyserade kemikalier i varje organ. Fyra av kemikalierna hittades i alla vävnader i alla foster. De mest spridda var:
HCB, ett bekämpningsmedel som tidigare använts för att skydda livsmedelsgrödor från svampar;
DDE, ett ämne som produceras vid nedbrytning av DDT, en insektsdödare som användes under mitten av 1900-talet;
Varianter av PCB, kemikalier som tidigare använts i olika elektroniska produkter.
Förhållande mellan kemikalier uppmätta i moderns blodprov, moderkaka och fostervävnad. Richelle D. Björvang et al, Chemosphere, juni, 2021. Bild: KI
Högre halter i fettvävnaden hos fostret
Det vanliga sättet att uppskatta fosters exponering för kemikalier är att mäta halten i moderns blod och moderkakan. I den aktuella studien var koncentrationen av vissa kemikalier ofta högre i fosters fettvävnad än i blod- och moderkaksprov från mamman. Detta kan förklaras med att kemikaliernas struktur gör att de ansamlas just i fettvävnad. Men även nivåerna i fostrens lever och lunga översteg nivåerna hos modern. Vissa bekämpningsmedel – PeCB, α–HCH, γ–HCH och oxychlordane – hittades i fostren trots att de inte gick att mäta i moderns blodprov eller moderkaka. Fynden tyder enligt forskarna på att blod- och moderkaksmätningar underskattar mångfalden och koncentrationen av kemikalier som foster exponeras för tidigt i utvecklingen.
Den nu publicerade studien undersökte enbart kemikaliernas förekomst i fostervävnad, inte kopplingar till eventuella hälsorisker. Forskarna pekar dock på att andra studier har kopplat tidig exponering för POPs till hälsorisker såsom låg födelsevikt, graviditetsdiabetes, adhd, infertilitet, fetma och minskad spermaproduktion. Till exempel reviderade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen sin riskbedömning av dioxiner och dioxinlika PCB och drog slutsatsen att kostintaget i Europa för närvarande ligger på en nivå som kan störa fertiliteten hos män.
Högre exponering av kemikalier hos pojkar.
– Det är viktigt att vi får en rättvisande bild av kemikalieexponeringen i de tidiga utvecklingsstadierna. Först då kan vi utvärdera hälsokonsekvenser för framtida generationer på kort och lång sikt. Dagens tillvägagångssätt för att skatta fosters kemikalieexponering, till exempel i födelsekohortstudier, behöver uppdateras för att ta hänsyn till sannolikheten att för vissa kemikalier så är fostrens exponering faktiskt större än vad blod- och moderkaksproverna visar, säger studiens sistaförfattare Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
13 av graviditeterna hade data från en tidigare studie om PFAS (kemikalier som till viss del fortfarande används i stekpannor, matförpackningar och brandskum). Genom att kombinera dessa data kunde forskarna analysera andelen kemikalier i olika typer av vävnad. Bekämpningsmedel och PCB var signifikant överrepresenterade i fettvävnad, medan mer än hälften av kemikalierna i fostrens lungor, hjärna, lever och hjärta bestod av PFAS. Över lag hittades den högsta koncentrationen av en mix av kemikalier i fettvävnad och den lägsta i hjärnan. Pojkars relativa exponering var högre jämfört med flickors.
Åtgärder hjälper, men gifterna är långlivade
– Studier som genomfördes på 1960- och 1970-talet, när det fanns en utbredd användning av POPs, fann klart högre nivåer. Detta visar att politiska åtgärder som leder till begränsningar i användningen av kemikalier har en inverkan på befolkningens exponering, även om det med långlivade kemikalier tar flera generationer att bli av med exponeringen, säger Richelle Duque Björvang.
Forskarna understryker att studien innehåller vissa begränsningar. Till exempel var andelen foster som ingick relativt få och alla hade dött i livmodern sent under graviditeten. Således är det möjligt att fynden inte är helt representativa för barn som föds vid liv.
Vävnadsproverna samlades in från Stockholms medicinska biobank. Forskarna har fått finansiering från FORMAS, Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, och Stiftelsen Kvinnoklinikens i Sundsvall utvecklingsfond.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
