– Intresset för konferensen är stort från flera grupper – såväl från studenter, lärare och forskare i norden som från näringsliv och kulturinstitutioner. Det är ett privilegium för modevetenskapen vid Stockholms universitet att redan så här tidigt i centrets historia ha förmånen att samla så många av de mest framstående forskarna inom det modevetenskapliga fältet, säger Lizette Gradén, koordinator vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet.
Huvudtalare vid symposiet är Valerie Steele, verksam vid Museum at the Fashion Institute of Technology i New York.
Den första juli i år etablerades Centrum för modevetenskap vid universitetet. Under hösten antogs 400 studenter till en 5-poängs introduktionskurs och 25 studenter påbörjade en ettårig magisterkurs som kommer att byggas ut till ett mastersprogram. Även en kandidatutbildning
kommer att inrättas. En professur har utlysts internationellt. Utlysningen pågår till månadsskiftet och kommer att tillsättas under nästa år. En gästprofessor, Rebecca Arnold, är verksam vid centret sedan terminens början.
– Etableringen av modevetenskap vid Stockholms universitet har fått stor uppmärksamhet internationellt och flera utländska universitet har uttryckt intresse för samarbeten på området, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, som inleder symposiet.
Styrelseledamöterna i Centrum för modevetenskap blir enligt rektors beslut den 21 september:
– Professor Margaretha Rossholm Lagerlöf, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
– Docent Håkan Preiholt, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
– Ingrid Giertz-Mårtensson, VD, Swedish Vision AB
– Tom Hedqvist, rektor, Beckmans Designhögskola
– Lena Rangström, 1:e intendent, Livrustkammaren
Ordföranden i styrelsen är Astrid Söderbergh Widding, professor och prodekan vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet.
Fakta om modevetenskap:
Modevetenskap är en tvärvetenskaplig akademisk disciplin under uppbyggnad. Den studerar mode som fenomen, såväl ur ett historiskt som ur ett samtida perspektiv, med utgångspunkt exempelvis i estetiska vetenskaper, etnologi, företagsekonomi, genusvetenskap, historia, kulturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, socialantropologi och sociologi.
Kontaktinformation
För ytterligare information modevetenskap:
Lizette Gradén, koordinator, Centrum för modevetenskap, tfn 08-16 11 18, e-post lizette@fashion.su.se
Louise Wallenberg, koordinator, Centrum för modevetenskap, tfn 08-16 11 56, e-post louise@fashion.su.se
För pressbilder eller kontakt med föreläsarna:
Maria Erlandsson, pressekretare, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91,
e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Studien, som publiceras i oktobernumret av den ansedda amerikanska vetenskapliga tidskriften Hepatology, genomfördes på en stor grupp patienter med förhöjda levervärden som följdes i 14 år. Vid starten hade de inga sjukdomssymtom, men vid uppföljningen hade 78 procent av dem antingen diabetes eller förstadium till sjukdomen.
– Av stort intresse ur ett folkhälsoperspektiv är också det faktum att studien påvisar en ökad dödlighet bland personer med icke-alkoholorsakad fettlever. Den främsta orsaken är en fördubblad risk för dessa individer att dö i hjärt-kärlsjukdom, säger Stergios Kechagias, överläkare och universitetslektor i internmedicin och den som lett studien.
Utöver ovan nämnda medicinska risker visar studien också att fett kan skada levern. En mikroskopisk undersökning av vävnadsprov från levern avslöjade att 41 procent av personerna hade utvecklat ökande mängd ärrvävnad i levern. Störst risk löpte personer som under uppföljningen gick upp mer än 5 kg i vikt och de som hade stor mängd fett i levern.
Hos 5 procent av deltagarna i studien hade ärrvävnaden blivit så pass uttalad att de under uppföljningen utvecklade symtom och behövde sjukhusvård på grund av komplikationer orsakade av levercirros (skrumplever). Hälften av dessa personer hade även utvecklat levercancer.
Lätt förhöjda leverprover är ett mycket vanligt fynd vid analys av blodprover från även till synes helt friska personer. Den absolut vanligaste orsaken till att leverproverna är stegrade är fettansamling i levern, ett tillstånd som länge har varit förknippat med överkonsumtion av alkohol. Under senare år har det emellertid framkommit att övervikt, även lindrig sådan, är betydligt vanligare än alkoholmissbruk som orsak till fettlever.
En slutsats av studien bör vara att alla patienter med icke-alkoholorsakad fettlever rekommenderas att ändra sin livsstil med bland annat noggrann diet, skriver artikelförfattarna Mattias Ekstedt, Lennart E. Franzén, Ulrik L. Mathiesen, Lars Thorelius, Marika Holmqvist, Göran Bodemar och Stergios Kechagias.
Kontaktinformation
Dr. Stergios Kechagias, 013-228704 eller 013-222000 (vx), email stergios.kechagias@lio.se eller steke@imv.liu.se
– En långsiktig satsning på tvärvetenskaplig grundforskning inom detta område ger Uppsala en unik möjlighet, vilket förhoppningsvis skall kunna bidra till såväl medicinska framsteg som ekonomisk tillväxt i regionen, säger Fredrik Nikolajeff, docent vid Ångströmlaboratoriet och koordinator för det Berzelii Center som man igår fick klartecken för.
Uppsala universitet får ett av de fyra första Berzelii Centra som under tio år kommer finansieras från VINNOVA och Vetenskapsrådet för att ge stöd till excellenta forskningsmiljöer med stark näringslivskoppling.
Uppsala Berzelii Center, som kombinerar forskning inom biologi, kemi, farmaci, medicin, materialvetenskap och nanoteknik, kommer utveckla nya analysmetoder för proteinbaserad diagnostik och screening av komplexa neurorelaterade sjukdomar. Ett viktigt mål är att metoderna skall kunna ge ökad kunskap om vilka biomarkörer som kan användas för tidig diagnostik, vilket det idag finns bristande kunskaper om.
– Detta är ett stort problem för såväl sjukvården som läkemedelsbolagen. Idag är det tyvärr ofta så att komplexa sjukdomar som t.ex. Alzheimers och Parkinson upptäcks i ett sent skede. Kan vi veta vilka markörer som signalerar risk för en viss neurodegenerativ sjukdom så kan vi använda oss av dessa markörer för tidig diagnostik och kanske storskalig screening liknande den som görs för bröstcancer hos kvinnor (mammografi). Med tidig diagnostik är det dessutom lättare att sätta in en effektiv terapi baserad på individuell respons, säger Fredrik Nikolajeff.
Centret är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, GE Healthcare, AstraZeneca, Olink Bioscience, Affibody och Gyros. Centret finansieras under tio år med högst 100 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och VINNOVA samt minst 70 miljoner kronor från universitetet, näringsliv och offentlig verksamhet.
Kontaktinformation
Mer information: Fredrik Nikolajeff
tel: 018-471 30 36 eller via e-post: fredrik.nikolajeff@angstrom.uu.se
Betydligt fler fordon skulle få plats och kunna lastas på och av snabbare, om de inte behövde surras. Surrningen kan dessutom orsaka ytliga skador, samt genom kraftig punktbelastning även skador i fordonens och fartygsdäckens konstruktion.
Junbo Jia har i sin doktorsavhandling undersökt hur ett surrningsfritt däck skulle kunna utformas. Med hjälp av datorsimuleringar har han tittat närmare på krafter, vibrationer och rörelser hos fordon och fartyg vid olika laster och väder. Stor hänsyn måste tas till att inte fordonen ska kunna röra sig, eftersom det kan orsaka instabilitet. Som typexempel har ett 6 000 – enheters RO-RO-fartyg använts.
Undersökningen visar att det är fullt möjligt att utforma däcket så att fordonen kan färdas säkert utan surrning, vid vissa rutter och i inte alltför hårt väder. Konstruktionen bör dock fortfarande ha fästhål för surrningar för att det är ska vara möjligt att säkra på vanligt sätt om det skulle behövas.
I avhandlingen har Junbo Jia, tillsammans med de medverkande partnerföretagen, tagit fram flera förslag på utformning av surrningsfria däck. Nästa steg på väg mot industriell produktion är att testa dem i verkligheten på oceangående fartyg.
Avhandlingen har titeln ”Dynamics of Vehicle-Deck Interactions” och den försvaras vid en offentlig disputation den 5 oktober kl 10.00 i hus Saga, Campus Lindholmen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Junbo Jia, Avdelningen för fartygs utformning och konstruktion, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Tel: 031-772 14 67
E-post: junbo.jia@chalmers.se
Handledare: Anders Ulfvarson, professor, samt
Jonas Ringsberg, docent, Avdelningen för fartygs utformning och konstruktion, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Tel: 031-772 14 89
E-post: jonas.ringsberg@chalmers.se
Jimmy Pettersson har i ett doktorsarbete på Chalmers studerat dels hur enskilda beteenden kan skapas och optimeras samt hur dessa beteenden kan kombineras så att en robot utför sin syssla på ett tillfredställande sätt. För att roboten ska kunna välja mellan olika beteenden som till exempel undvika hinder, ladda batterier, navigera och veta var den är, används en metod som kallas nyttofunktionsmetoden. I denna metod väljs det beteende som för tillfället är förknippat med den största nyttan. Nyttan i sin tur bestäms av funktioner som tas fram med hjälp av beräkningar som är inspirerade av biologisk evolution, så kallade evolutionära algoritmer. Optimeringen görs i simulerade miljöer för att sedan implementeras i en riktig robot.
I avhandlingen redovisas basegenskaper hos nyttofunktionsmetoden samt hur metoden utvecklas genom introduktionen av generiska hormoner (artificiella känslor) – interna signaler i robothjärnan vilkas variation bestäms under optimeringen. Vid användning av liknande signaler är det annars vanligt att variationen är bestämd på förhand, det vill säga att ”hunger”, ”rädsla”, etc. varierar på ett förutbestämt sätt.
– I vår lösning kan man inte veta förrän efteråt om en signal kan kallas ”hunger” eller ”rädsla” eftersom vi inte vet hur de varierar innan optimeringen, säger Jimmy Pettersson.
– Nyttofunktionsmetoden har visat sig mycket användbar för att hitta lösningar på en mängd olika beteendeproblem. Vi har också framgångsrikt testat metoden i en robot tänkt för transport och leverans.
I samband med studierna kring nyttofunktionsmetoden har även ett mjukvarubibliotek (UFLib) utvecklats där en användare snabbt och relativt enkelt kan skapa anpassade datorprogram för framtagning av robothjärnor baserade på nyttofunktionsmetoden.
Avhandlingen ”Generation and Organization of Behaviors for Autonomous Robots” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 29 september kl 10.00 i sal HA1,
Hörsalsvägen 4, Chalmers, Campus Johanneberg, Göteborg
Jimmy Pettersson kommer från Nyköping. Efter doktorsexamen kommer han att fortsätta sina robotstudier som post-doc under ett år vid två japanska universitet, Future University i Hakodate och Waseda University i Tokyo.
Kontaktinformation
Mer information:
Jimmy Pettersson, Institutionen för tillämpad mekanik, Avdelningen för fordonssäkerhet, tel: 0155-227813, e-post: jimmy.pettersson@chalmers.se
Handledare: Mattias Wahde, Institutionen för tillämpad mekanik, Avdelningen för fordonssäkerhet e-post: mattias.wahde@chalmers.se
Tidigare forskning har visat att enskilda arter ofta är viktigare än artantalet i sig. Men att dra slutsatsen att betydelsen av den biologiska mångfalden är överskattad är farligt. Det menar Lars Gamfeldt, doktorand vid Göteborgs universitet som i sin avhandling presenterar resultat som visar det motsatta.
I sitt avhandlingsarbete har han undersökt olika aspekter av en förändrad biologisk mångfald i havet. Han har bland annat studerat huruvida det spelar roll om havstulpanens larver kommer från ett eller flera par föräldrar. Resultaten visade att larverna klarade sig bättre ju fler föräldrar som var med och lekte, och gynnas alltså av den biologiska mångfalden. Resultaten sammanfaller med andra studier som visar att det kan vara bra att bevara en hög variation inom arter.
I avhandlingen presenteras också resultat som tyder på att en mångfald av arter garanterar ett mer effektivt utnyttjande av byten och energiflöde uppåt i näringskedjan. Det visade sig nämligen att sammansättningen av encelliga alger och de rovdjur som äter algerna, ciliater, är beroende av varandra. De algsamlingar som består av många olika arter äts av en större rovdjursstam än de som består av färre arter. Om byten och rovdjur tilläts flytta runt mellan samhällen av olika artsammansättning blev resultatet att rovdjuren totalt sett blev mer effektiva och därmed höll nere antalet byten.
Genom att studera tidigare publicerade forskningsresultat och skapa en enkel modell, har Lars Gamfeldt sett indikationer på att ekosystem är mer känsliga för artförluster om man tar hänsyn till fler processer än en. Något som tidigare inte studerats i någon större omfattning. Exempel på viktiga processer i naturen är primärproduktion, omsättning av näringsämnen, biokontroll av ogräsarter och insekter samt klimatreglering. Eftersom olika arter ofta är viktiga för olika ekosystemprocesser är det troligt att en process kan påverkas negativt vid förlust av arter även om en annan inte påverkas alls.
– Det finns följaktligen många skäl till varför vi inte bör utrota arter om det kan undvikas. En biologisk mångfald är viktig, både i dag och imorgon, för att garantera väl fungerande ekosystem, säger Lars Gamfeldt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Lars Gamfeldt
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 0526-686 84 eller 0703-393921
E-post: Lars.Gamfeldt@tmbl.gu.se
Handledare:
Per Jonsson
Tel: 0526-68627
E-post: Per.Jonsson@tmbl.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Biodiversity and Ecosystem Functions – the Importance of Marine Biodiversity for Ecosystem Functioning”
Disputationen äger rum: Fredagen den 29 september 2006, kl 10.00 på Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Hjärt- och kärlsjukdomar är idag en dominerande orsak till sjuklighet och tidig död i västvärlden och i många utvecklingsländer. Men medan industriländerna visar en dramatisk minskning av sjukdomsförekomsten har det skett en snabb ökning i många u-länder, samt i många migrerande befolkningar. Av Sveriges nästan nio miljoner invånare har fler än 1,6 miljoner svenskar sin bakgrund i 170 olika länder. Ungefär 12 procent av Sveriges befolkning är första generationsinvandrare och cirka 20 procent av befolkningen under 25 år har utländsk bakgrund.
Flera rapporter från Socialstyrelsen visar att invandrare generellt sett har sämre hälsa och mer omfattande sjukfrånvaro och förtidspensionering än infödda svenskar. I dessa rapporter visas stora skillnader i sjuklighet mellan män och kvinnor. Kvinnor är betydligt oftare sjuka än män.
– Därför är kartläggning av hälsotillståndet hos olika invandrargrupper angeläget, säger Achraf Daryani, som i sitt avhandlingsarbete har karakteriserat hälsotillståndet hos kvinnor som invandrat från Iran och Turkiet.
Hon har identifierat riskfaktorer och undersökt förekomst av hjärt- och kärlsjukdom, men också närliggande sjukdomar som fetma, hypertoni (högt blodtryck) och diabetes, och jämfört med svenskfödda kvinnor i samma ålder. Hon visar att invandrarkvinnor har högre BMI, mer bukfetma, mer ofördelaktiga blodfetter och mindre fysisk aktivitet på fritiden än svenskfödda kvinnor. Dessa ohälsosamma mönster innebär en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes hos invandrarkvinnor. Det finns alltså ett behov av preventiva åtgärder för att främja hälsosamma livsstilsförändringar i högriskgrupper, till exempel kvinnor som invandrat från Mellanöstern, menar Achraf Daryani.
– Mer kraft måste också ägnas åt att öka kunskapen om livsstilsförändringars betydelse för hälsan inom invandrargrupper. Och detta måste ske på många olika sätt eftersom gruppen invandrare är ytterst heterogen beträffande bland annat utbildningsnivå och kulturell bakgrund, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Achraf Daryani på tel: 018-611 79 63 eller via e-post: Achraf.Daryani@pubcare.uu.se
Multinationella företag satsar alltmer på forskning och utveckling (F&U), men för att skapa och behålla konkurrensfördelar krävs mer än ett fokus på dessa tidiga stadier i utvecklingscykeln. Lika viktigt är förmågan att snabbt och effektivt sprida och överföra ny teknisk kunskap till olika delar av organisationen för kommersialisering.
Genom att följa ett antal tekniska innovationer från utveckling till implementering undersöker Magnus Persson hur ny teknisk kunskap överförs och sprids mellan olika affärsenheter i multinationella företag. Studien visar på ett gap mellan den faktiska och potentiella exploateringen ny teknik; endast omkring 43 procent av potentiella mottagare av ny teknisk kunskap tar faktiskt del av denna. Även i dessa fall finns det en stor variation i hur framgångsrikt överföringarna skett. Den affärsmässiga konsekvensen av bristande överföringsprocesser är att möjligheten att skapa nya intäkter baserat på ny teknik delvis går förlorad, menar Magnus Persson.
I sin studie har han undersökt ett antal olika organisatoriska faktorer som kan medverka till att förbättra eller försämra dessa överföringsprocesser. Genom att skapa lämpliga incitament och kontrollmekanismer för affärsenheter, samt genom att skapa anpassade samarbetsformer mellan dessa, kan företag öka spridningsgraden av ny teknisk kunskap.
Vidare visar studien att framgången av överföringar av ny teknisk kunskap påverkas positivt av inarbetade, ofta informella, samarbetsrutiner i organisationen. Men studien finner också stöd för att den formella strukturen, framförallt i termer av kontrollmekanismer mellan centrala ledningsfunktioner och affärsenheter, är en viktig faktor i detta sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Persson på 018-471 13 88, 070-660 19 40 eller via e-post: Magnus.Persson@fek.uu.se
I Sverige finns de cirka 50 000 personer som lider av typ 1 diabetes. Sjukdomen karaktäriseras av total avsaknad av hormonet insulin, som kroppen är beroende av för upptag och lagring av socker. Vid typ 1 diabetes dödar det egna immunförsvaret av okänd anledning de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det är framför allt barn som drabbas av sjukdomen och den kräver livslång substitution med insulin. Tyvärr återskapar inte regelbundna insulininjektioner den friska individens välreglerade blodsockernivåer, vilket resulterar i diabetiska komplikationer såsom njur- och synskador.
Idag är transplantation av insulinproducerande celler den enda behandlig som kan återskapa den friska individens blodsockerreglering och stoppa progressionen av diabeteskomplikationer. Antingen kan man transplantera hela bukspottkörteln alternativt endast bukspottkörtelns insulinproducerande cellöar. Transplantation av hela bukspottkörteln begränsas av en relativt hög risk för kirurgiska komplikationer, medan de insulinproducerande cellöarna sprutas in i levern med låg risk för komplikationer. Transplantation av insulinproducerande celler begränsas dock av nedslående långtidsresultat; 90 procent av patienterna måste inom 5 år efter transplantation återigen börja med insulinsprutor.
Kronisk syrebrist är en möjlig orsak till den dåliga långtidsöverlevnaden av transplanterade cellöar. Inför transplantation friprepareras cellöarna från resterande vävnad i bukspottkörteln, vilket medför att cellöarna transplanteras utan fungerande kärlsystem. Inom två veckor återskapas ett kärlsystem i de transplanterade cellöarna, men experimentella data tyder på att de nyskapade blodkärlen inte transporterar tillräckligt med syre. Richard Olssons avhandling visar att syresättningen av bukspottskörtelns insulinproducerande celler är mycket välreglerad, men att denna reglering förloras efter transplantation. Åtgärder som ökar syresättningen efter transplantation medför dock en förbättrad funktion hos de transplanterade cellerna.
– Fynden inger hopp om förbättrade långtidsresultat vid transplantation av insulinproducerande cellöar, säger Richard Olsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Richard Olsson på 018-471 40 33, 070-531 28 68 eller via e-post: Richard.Olsson@mcb.uu.se
23 chefer vid flera olika offentliga förvaltningar och privata företag har deltagit i en fokusgruppstudie där de diskuterat hur de ser på sitt ansvar och sina möjligheter att hjälpa anställda tillbaka till arbete när de är långtidssjukskrivna. Alla chefer i studien pekade på vikten av att som chef vara ett stöd för den sjukskrivne medarbetaren.
– Chefernas stora engagemang och ansvarstagande var oväntat men glädjande. Det är viktigt att ta tillvara på utvecklingen i samarbetet vid rehabiliteringen av sjukskrivna, säger arbetsterapeuten Kristina Holmgren som genomfört studien.
Studien publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational Rehabilitation. I en tidigare studie har Kristina Holmgren kunnat konstatera att långtidssjukskrivna kvinnor tycker att det är viktigt att med chefens stöd i tillfrisknandet, en bild som nu stöds av cheferna själva. Både cheferna och de långtidssjukskrivna tryckte på vikten av att kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare måste fungera.
– Cheferna poängterade att de kunde stötta den sjukskrivne i ett tidigt skede och ha en tät kommunikation med den anställde. Men de tyckte också att arbetskamraterna och den sjukskrivnes egen motivation var viktig, säger Kristina Holmgen.
Många av cheferna tyckte också att samarbetet med Försäkringskassan blivit bättre under senare år.
– De upplevde att Försäkringskassan fått en syn som var mer samspelt med deras egen och många av dem tyckte att det var bra att Försäkringskassan nu ställer krav på att också den sjukskrivna ska delta i rehabiliteringsprocessen mer aktivt.
I Sverige är arbetsgivaren enligt lag skyldig att göra en rehabiliteringsplan för anställda som är långtidssjukskrivna, men mindre än hälften av arbetsgivarna skickar in en sådan plan till Försäkringskassan. Alla chefer i Kristina Holmgrens studie hade dock erfarenhet av att upprätta rehabiliteringsplaner.
– Långtidssjukskrivningarna är i mångt och mycket en samhällsfråga som måste lösas på politiskt. Det är svårt för enskilda chefer att ta hand om problemen utan att riskera att spräcka sin budget eller påverka andra delar av verksamheten, säger Kristina Holmgren.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristina Holmgren, leg. arbetsterapeut, telefon: 070-492 84 32, e-post: kristina.holmgren@vgregion.se
Universitetslektor Synneve Dahlin-Ivanoff, telefon 031-773 57 39, e-post: synneve.dahlin-ivanoff@fhs.gu.se
– Idag är många överens om att jämställdhet är viktigt och som vi ser i politiken har det för de flesta partier blivit nödvändigt att åtminstone göra en läpparnas bekännelse till en feministisk hållning. Däremot visar de könskvoteringsdebatter som jag har studerat i min avhandling att det finns tydliga gränser för vad jämställdhetspolitiken får göra. Lite tillspetsat kan man säga att det är när den inte utmanar den rådande ordningen som förändringar välkomnas. Det som gör kvoteringsfrågan så intressant är att den visar när det bränner till, när vi hamnar i ett läge där jämställdhetspolitiken inte automatiskt gynnar alla utan synliggör dolda makt- och intressekonflikter, säger sociologen Maria Törnqvist.
Den ena debatten som studerats handlar om en varannan damernas princip för att öka andelen kvinnor i politiken och den andra de så kallade Thamprofessurerna, en åtgärd med syftet att öka andelen kvinnliga professorer med hjälp av positiv särbehandling.
– Fallen visar så tydligt på vikten av gångbara översättningar. Medan en kvoteringsprincip kunde bli en självklar del av den parlamentariska politiken som redan införlivat kvoter när det gäller regioner och fackförbund, kunde universitetsvärlden inte acceptera att kön skulle tillmätas betydelse i tillsättningsprocesserna och att en statlig forskningspolitik skulle ges inflytande över det akademiska livet, säger Maria Törnqvist.
Studien visar inte bara att kvotering befinner sig på gränsen till den önskvärda jämställdhetspolitiken utan också att frågan finns i mittfåran.
– Det kan inte vara en slump att könskvotering av kvinnliga politiker och professorer blir en fråga under nittiotalet. Att det nu är kvinnor i samhällets övre maktskikt som är måltavlan för satsningarna visar delvis på en svängning i synen på vad jämställdhet ska vara. Från att under 1970-talet ha handlat mer om att förändra villkoren för de kvinnor som har det tuffast ekonomiskt, blir jämställdhet i nästa så kallade ”feministiska våg” en fråga om att förbättra villkoren för kvinnor på väg uppåt i samhällshierarkin. Tanken är att framgångarna ska sippra ner och gynna alla kvinnor, säger Maria Törnqvist.
Maria Törnqvist menar att det också är intressant att representationsfrågan med sådan självklarhet står i centrum för jämställdhetspolitiken.
– Det kan vara ett resultat av byråkratiseringen av politiken som ställer hårdare krav på uppvisade resultat. Könsfördelningsfrågor är helt enkelt lättare att definiera, åtgärda och utvärdera än mer sammansatta problemkomplex.
Avhandlingens titel: Könspolitik på gränsen. Debatterna om varannan damernas och Thamprofessurerna.
Disputationen äger rum fredag den 29 september kl 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet.
Ytterligare information:
Maria Törnqvist, Sociologiska institutionen, nås på e-post maria.tornqvist@sociology.su.se eller tfn 0736-22 38 83 (numret gäller endast till och med 9 oktober, därefter kan nytt nummer fås via e-postadressen ovan).
I det samtal som förs om miljöledningssystemen råder det osäkerhet om och på vilket sätt användningen spelar roll i arbetet för en hållbar utveckling. Det gäller såväl hur principerna tolkas och omsätts i praktiken som hur konsekvenserna för miljön i form av reducerade flöden ser ut.
Avhandlingen visar att implementeringen av ett miljöledningssystem leder till en långvarig process där lokala aktörer spelar viktiga roller. Betydelsefulla energi- och materialflöden effektiviseras och många utsläpp reduceras. Miljöledningssystemet är framgångsrikt men stelnar efter ett tag i sin egen framgång. Efter ett inledande fokus mot lokala och interna verksamhetsprocesser, synliga och relativt lätt åtgärdade miljöproblem, riktas också blickarna mot andra delar av produktionssystemet som är svårare att åtgärda, till exempel transporter och insatsvaror.
– Miljöledningssystemet skapar en anda av miljötänkande som går utöver ISO-standardens ramar, säger författaren Ulf Ernstson. Det leder till aktiviteter och åtgärder inom områden som från början inte var avsedda att påverkas av miljöledningssystemet, vilket ger synbara resultat utan att de uttryckligen nämns i de styrande dokumenten i miljöledningssystemet. Själva innehavet av ett miljöledningssystem genererar alltså nya aktiviteter och åtgärder som påverkar den totala belastningsbilden i en positiv riktning.
Avhandlingen handlar om de svenska företagens och organisationernas miljöarbete, primärt spridningen, implementeringen och räckvidden av miljöledningssystemet ISO 14001. Särskilt uppmärksammas lokala förhållanden och handlingar som leder fram till miljöförbättringar.
Under de första åren av innovationsförloppet i Sverige var det främst större företag (sett till antal anställda) som var framträdande med att certifiera hela eller delar av sin verksamhet. Likaså dominerade de tillverkningsinriktade branscherna. Dessa är fortfarande tongivande sett till antal certifikat, men övriga branscher är på frammarsch, främst de inom tjänste- och servicesektorn.
Tid för disputation: torsdag 28 september kl 13
Plats: sal B32, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Kontrakt med naturen. Om spridning och implementering av miljöledningssystem”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ulf Ernstson, telefon 031-773 1422, mobil 070-529 9146,
e-post ulf.ernstson@geography.gu.se
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Zeoliter är det lite exotiska klingande namnet på kristallerna som Xiaodong Zou, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, forskar om. Definitionen är att de har hålrum där mindre molekyler kan fångas in eller fås att reagera. De porösa zeoliterna är mycket heta internationellt. Zeoliter används bland annat som katalysatorer i raffinaderier för att bryta ned kolkedjorna i tjockolja. De finns också i tvättmedel där de fångar in metaller och motverkar hårt vatten. Att lagra vätgas i framtidens energisysystem är en kommande användning.
– Det är intressant att kristallerna har så många olika tillämpningar. Men jag tycker också om kristallerna för att de är så vackra, säger hon.
Xiaodong Zou och hennes grupp har framställt fyrtio olika kristaller varav några helt nya typer av zeoliter. Forskningen får nu stöd som ett så kallat Berzelii Centra av Vinnova och Vetenskapsrådet. Satsningen ger tio miljoner kronor årligen fram till 2017. Stödet gör att Xiaodong Zou räknar med att nyanställa 15 personer vilket möjliggör en utökad forskning på området.
– Kristallerna är som små byggnader. Vi kan styra vilka ämnen som ska komma in utifrån storlek, laddning och form, och vad som händer med ämnet inne i zeoliten. Våra ”nanodockskåp” kan bli fabriker som ska tillverka något eller lager där ämnens ska fastna, säger Xiaodong Zou.
Användningsområdena för specialdesignande zeoliter är stort. Intresset märks genom att flera företag är med i forskningscentrat, bland andra Perstorp och AstraZeneca.
En viktig del i Xiaodong Zous forskning är att utveckla zeoliter som kan styra reaktioner mer selektivt. Här är även läkemedelsindustrin en intressent. Förutom billigare processer är den stora vinsten att få fram sina produkter i så ren form som möjligt, något som är extra viktigt för läkemedel eftersom föroreningar kan ge oönskade medicinska bieffekter.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Xiaodong Zou, professor stukturkemi, tfn 08-16 23 80 mobil 076-216 88 20, e-post zou@struc.su.se
Richard Falk är Professor in International Law and Practice, emeritus, Princeton University, och Visiting Professor, Global Studies, University of California at Santa Barbara. Han är en av USA:s mest kända folkrättsjurister internationellt och har under lång tid varit aktiv i den vetenskapliga debatten om folkrättens roll och funktion. Hans analyser av folkrättens relevans för utformningen av den nationella politiken har haft stor betydelse för utvecklingen av folkrättsdoktrinen. Richard Falks framträdande ställning beror inte enbart på hans mycket omfattande vetenskapliga produktion och hans stora inverkan på utvecklingen av folkrättsdoktrinen, utan också på hans stora intresse för viktiga världspolitiska frågor såsom kärnvapennedrustning och främjandet av internationell fred och demokrati. Hans böcker om Vietnamkrigets folkrättsliga aspekter, studien om lagligheten i hot eller bruk av kärnvapen och den kända rapporten om Kosovo-bombningarnas legitimitet kan nämnas i detta sammanhang.
Richard Falk promoveras till hedersdoktor vid Stockholms universitets promotions- och installationshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus fredagen den 29 september.
Välkommen till gästföreläsningen i Reinholdsalen, Juristernas Hus, Stockholms universitet, måndagen den 2 oktober kl 16-18.
Kontaktinformation
För information, kontakta professor Said Mahmoudi, tel 16 26 10 eller informatör Elisabeth Hansson, tel 16 12 82/ 070-558 25 89
– Vi är stolta och glada över att Harvard på det här sättet väljer Karolinska Institutet som ett av de lärosäten i Europa som man vill hämta inspiration ifrån. Hans-Olov kommer att behålla sin anknytning till KI och vi räknar med att träffa honom ofta även i fortsättningen, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor.
Hans-Olov Adami är en av förgrundsgestalterna inom svensk forskning när det gäller medicinsk epidemiologi. I januari i år lämnade han jobbet som prefekt för Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) vid Karolinska Institutet, en verksamhet som han under det senaste decenniet har byggt upp från grunden. För sin insats belönades han med Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning 2006.
– Jag är 64 år och hade väl räknat med att trappa ner mitt yrkesliv något. Men så fick jag ett minst sagt omvälvande telefonsamtal från universitetsledningen i Boston. Jag känner mig mycket hedrad av förtroendet, säger Hans-Olov Adami.
Karolinska Institutet har sedan tidigare ett omfattande samarbete med Harvard, både när det gäller utbyte av studenter och forskare. Sedan 1992 har Hans Olov Adami varit adjungerad professor vid Harvard School of Public Health, något som bidragit till de goda relationerna mellan de båda universiteten.
Parallellt med förordnandet som prefekt för Department of Epidemiology vid Harvard kommer Hans-Olov Adami att behålla delar av sin forskning på KI, och pendla en gång i månaden mellan Stockholm och Boston.
– Det var en av förutsättningarna för att jag skulle ta jobbet och det gick de med på, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Krisberedskapmyndigheten har beviljat pengar för att stärka och vidareutveckla den forskning kring risker och kriser som påbörjades för några år sedan, men också att förmedla forskningens resultat till det omgivande samhället.
– Vi startar därför ”Träffpunkt KRIHS”, som blir en mötesplats för forskare och myndighets-representanter på nationell och regional nivå med intresse för samhällsvetenskapliga aspekter av kriser och risker, säger Anna Olofsson som är projektledare i forskargruppen. Temat för träffarna blir ”Kris och risk i det heterogena samhället” och de kommer att arrangeras i Östersund en gång om året.
Med heterogenitetsperspektiv menas att man studerar vilken betydelse etnicitet, ålder, sexuell läggning och funktionshinder har när det gäller uppfattning om risker, agerande vid kriser och kriskommunikation. Kunskapsspridningen är viktig eftersom kommuner och andra ansvariga myndigheter inte alltid har så mycket kunskap om dessa frågor.
Utöver ”Träffpunkt KRIHS” startar forskargruppen regelbundna seminarier där forskningen presenteras för kritisk granskning av andra forskare och experter. Ett elektroniskt nyhetsbrev till forskare och offentliga aktörer finns också med i planeringen. Anslaget för kunskapsförmedlingen är 175 000 kronor per år i tre år.
– Det är viktigt att sprida den kunskap som vår forskning ger. Vi är därför mycket glada för att arbetet med att bygga upp forskningen på området ger resultat och att vi nu får möjligheten att fortsätta med att stärka forskningsmiljön vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap, Avdelningen för sociologi, säger Anna Olofsson.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264, anna.olofsson@miun
Susanna Öhman, 063-16 54 85, 070-667 5485, susanna.ohman@miun.se
