– Våra resultat kan lugna blivande föräldrar genom att visa att infektioner under graviditeten kanske inte utgör en lika stor risk för barnets hjärna som man tidigare trott, säger Håkan Karlsson, forskare vid institutionen för neurovetenskap.
Tidigare studier har visat en koppling mellan infektioner hos den blivande mamman under graviditeten och ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet senare i livet.
Men de har inte kunnat säga om det verkligen är infektionen hos mamman som är orsaken, eller om andra faktorer ligger bakom. Detta har forskare från Karolinska Institutet nu studerat närmare.
Om studien
Den aktuella studien bygger på uppgifter om drygt 500 000 barn födda åren 1987 till 2010. Syftet var att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan infektioner hos kvinnan under graviditet och autism eller intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Infektioner räknades om de var tillräckligt allvarliga för att kräva specialistvård och de identifierades med hjälp av diagnoskoder i patient- och födelseregister.
I likhet med tidigare studier såg forskarna att infektioner som krävde specialistvård under graviditeten kopplades till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnen.
Men när forskarna studerade syskon blev resultatet annorlunda. I jämförelser mellan syskonpar där mamman hade haft en infektion under ena graviditeten men inte andra, kunde de inte hitta någon koppling mellan infektion och barnens risk för autism. För intellektuell funktionsnedsättning var kopplingen svagare när forskarna jämförde syskonpar än när de jämförde barn som inte är släkt.
Allvarlig infektion året innan graviditeten
Forskarna undersökte också risken för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barn där mamman hade diagnostiserats med en allvarlig infektion året innan graviditeten.
Tanken var att en infektion innan graviditeten inte skulle vara kopplad till ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning om det verkligen var infektionen under graviditet som orsakar tillstånden.
I den analysen såg forskarna att infektioner under året innan graviditeten var kopplat till risken för autism i lika hög grad som infektioner under graviditeten, men inte kopplat till risk för intellektuell funktionsnedsättning.
Miljö och gener mer troliga riskfaktorer
– Kopplingen mellan infektioner hos gravida och ökad risk för autism hos deras barn verkar inte vara ett orsakssamband. Våra resultat tyder på att riskökningen mer troligt kan förklaras av faktorer som är gemensamma mellan familjemedlemmar, som genetisk variation eller vissa aspekter av den delade miljön, säger Martin Brynge, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet..
Eftersom resultaten var mindre tydliga för intellektuell funktionsnedsättning går det inte att utesluta att infektioner under graviditeten kan påverka den risken, men i så fall inte i lika hög grad som man tidigare trott, enligt KI-forskarna.
Viktigt se upp med virusinfektioner under graviditet
Forskarna betonar att de endast har tittat på infektionsdiagnoser generellt. Studien motsäger inte betydelsen av de väletablerade kopplingarna mellan vissa specifika virala infektioner under graviditeten, som cytomegalovirusinfektion och röda hund, och risken för allvarliga utvecklingsrelaterade tillstånd hos barnet.
Studien gjordes innan covid-19-pandemin och inkluderar därför inte sars-cov-2-infektioner. Det är fortsatt viktigt för gravida att följa sin barnmorskas råd om infektionskontroll.
Martin Brynge, doktorand vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, m.brynge@ki.se
Håkan Karlsson, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, hakan.karlsson.2@ki.se
Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär det att fordon med utsläpp över ett visst gränsvärde inte får köra i området.
Förhindra dödsfall och astma hos barn
– Miljözoner finns på olika nivåer där vi har räknat på klass två, där man begränsar vilken typ av bilar som får köra i staden. Bilar registrerade efter 2015 klassas som euro 6 – vilket innebär att de har mindre utsläpp av kvävedioxiden än bilar med en lägre euroklassning, säger Anna Oudin, forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Om alla bilar i Malmö skulle klassas som euro 6, och därmed klarar miljözon två, skulle i genomsnitt kvävedioxiden minska med 13,4 procent. Detta skulle på befolkningsnivå kunna förhindra mellan 9–26 dödsfall årligen. Enligt studiens beräkningar skulle 12 sjukhusinläggningar av luftvägssjukdomar, 8 fall av astma hos barn och 9 fall av högt blodtryck under graviditeten kunna undvikas årligen i Malmö.
Gränsvärdena ingen säker nivå
Även om Malmö klarar de flesta av EU:s luftkvalitetsnormer, är gränsvärdena en kompromiss mellan Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer och EU:s värden. Gränsvärdena ska ge EU-medborgarna skydd mot höga nivåer av luftföroreningar, men enligt Anna Oudin utgör de ingen säker nivå. Hon menar att inget tyder på att hälsoeffekter försvinner bara för att exponeringsnivåerna ligger under gränsvärdet utan tvärtom – det finns negativa effekter även på nivåer som ligger under EU:s värde. Bara i Sverige dör flera tusen personer i förtid till följd av luftföroreningar.
– WHO har nu gått ut med nya, mycket lägre, riktlinjer och det pågår även ett arbete inom EU att sänka sina värden. Normerna för luftkvalitet speglar inte vad som är bra ur en hälsosynpunkt. Den här studiens resultat tyder på att genom att införa en miljözon klass två i Malmö skulle skulle hälsan i staden förbättras avsevärt, avslutar Anna Oudin.
Detta samband visas för första gången i en studie som gjorts vid Umeå universitet.
– Resultaten ger värdefull vägledning för att jobba förebyggande med arbetsmiljön i byggsektorn, samtidigt som den ger ett mer robust underlag för försäkringsmedicinska bedömningar, säger studiens huvudförfattare Jennie Jackson, forskare vid Högskolan i Gävle och tidigare postdoc vid Umeå universitet.
Studien har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och tillståndet kirurgiskt behandlad cervikal spondylos, när kotor eller diskar i nacken trycks ihop och skadas eller förskjuts. Symtomen är smärta och funktionsnedsättning där besvären kan stråla ut i armar och händer. Sjukdomar och skador i nacken blir vanligare med stigande ålder, men studien visar att även tungt fysiskt arbete har stor betydelse för sjukdomsutvecklingen. Vid svåra fall av cervikal spondylos kan det behövas operation.
Samband mellan nackskador och tungt fysiskt arbete
I studien har forskarna vid Umeå universitet gått igenom uppgifter för 240 000 svenska byggnadsarbetare som via företagshälsovården genomförde regelbundna hälsokontroller mellan 1971 och 1993, den så kallade Bygghälsokohorten. Det matchades med registerdata från sjukvården över vilka som behövde operation och med data från Försäkringskassans register över förtidspensioneringar fram till 2016. Det har tidigare bara funnits mindre studier på området som inte kunnat följa upp denna typ av allvarliga skador.
Bygghälsokohorten baseras på data från Bygghälsan, en branschspecifik företagshälsovård för den svenska byggindustrin. Registret, som förvaltas av Umeå universitet, innehåller data om hälsa och arbetsmiljö för mer än 389 000 anställda inom den svenska byggindustrin mellan 1971 och 1993.
Forskarna fann ett tydligt samband mellan ökad risk för cervikal spondylos som krävde kirurgisk behandling och arbetare med besvärliga nackställningar, arbetare som ofta utförde arbetsuppgifter med händer över axelhöjd och arbetare med hög belastning på armar och axlar. Det gick också att se en ökad risk för skador som krävde kirurgisk behandling bland de arbetare som hade rapporterat smärta i nacken under året närmast före hälsoundersökningen.
Förtidspensionering tre gånger så vanligt
Forskarna kunde även se att förtidspensionering var nästan tre gånger så vanligt bland byggnadsarbetare som haft cervikal spondylos som krävt kirurgisk behandling jämfört med andra byggnadsarbetare, 41 procent mot 15 procent. Bland denna grupp skedde också förtidspensioneringen tidigare i livet, vid 53 års ålder jämfört med 56 års ålder för andra byggnadsarbetare som blev förtidspensionerade.
– Utöver de förebyggande insatserna för arbetsmiljön, visar studien att man bör vara vaksam på tidiga nackbesvär i de utsatta yrkesgrupperna för att tidigt kunna sätta in behandling och förändra arbetssituationen innan besvären blir så allvarliga att de kräver kirurgiska ingrepp, säger Jens Wahlström, docent i hållbar hälsa vid Umeå universitet och medförfattare i studien.
Har du någonsin funderat på vad som händer efter ett val? Det är lätt att tro att rösterna räknas och sen är valresultatet klart. Men riktigt så enkelt är det inte.
Först ska mandaten fördelas mellan partierna som klarar fyraprocentsspärren till riksdagen. Bakom mandatfördelningen ligger matematiska metoder för att göra procentandelar till heltal som motsvarar antalet mandat. Men metoderna som används idag ger inte ett perfekt proportionellt resultat.
– Det är helt enkelt inte riktigt rättvist. Många av de modeller som idag används för att räkna mandat efter val är över hundra år gamla. Till exempel, den så kallade jämkade uddatalsmetoden föreslogs första gången år 1910. Den är inte baserad på optimering utan på mer klassisk matematik, säger Kaj Holmberg, professor vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet.
Gamla metoder har mandat
I Sverige används just den jämkade uddatalsmetoden, även kallad den modifierade Sainte-Laguë-metoden, för att beräkna mandatfördelning. I andra länder används andra liknande metoder, men den gemensamma nämnaren är att de är gamla och speglar inte folkets vilja så bra som de skulle kunna göra. Ser man till den jämkade uddatalsmetoden behandlas större partier annorlunda jämfört med mindre partier, och fyraprocentsspärren hanteras inte optimalt.
– Tittar man på valet 2018 hade utfallet blivit ett annat med en optimal mandatfördelning. Då hade det så kallade högerblocket vunnit med ett mandats marginal till skillnad från utfallet som blev till vänsterblockets fördel, säger Kaj Holmberg.
Optimal mandatfördelning: ”Den här forskningen ska inte ses som en partiinlaga på något sätt. Det handlar endast om att använda den bästa tillgängliga metoden, vilken vi nu har utvecklat, säger Kaj Holmberg, professor i tillämpad matematik. Bild: Magnus Johansson
I valet 2018 var det 6 476 725 personer som la giltiga röster i valurnor runt om i landet för att rösta hur de 349 mandaten i riksdagen skulle fördelas. Det innebar att varje mandat motsvarade 18 557 röster. Eller omvänt, varje röst motsvarade 0,0000538 mandat. Så om vi delar antalet röster som varje parti fått med det totala antalet röster får vi de perfekta proportionerna. Med andra ord – folkets vilja.
Men den procentsats vi får går inte att applicera direkt på antalet mandat som av naturen är heltal. Det går helt enkelt inte att ha 7,84 mandat i riksdagen.
– Mandatfördelningen ska spegla folket vilja. Problemet är att det måste bli heltal. Skulle man bara runda av neråt eller uppåt skulle det kunna bli för många eller för få mandat i riksdagen. Den här forskningen ska inte ses som en partiinlaga på något sätt.
– Det handlar endast om att använda den bästa tillgängliga metoden, vilken vi nu har utvecklat, säger Kaj Holmberg.
Hänsyn till riksdagsspärren
Han har utvecklat en matematisk optimeringsmodell och -metod som behandlar alla partier lika, alla röster lika och som dessutom tar korrekt hänsyn till riksdagsspärren. Skillnaden mot dagens metod är att man vet vilken modell som löses exakt.
– Jag brukar alltid säga till mina studenter att man måste sätta upp optimeringsproblemet först innan man försöker hitta en lösning. I dagsläget lappar och lagar man den befintliga metoden i stället för att börja om och börja med problemformuleringen för att sedan lösa problemet korrekt, säger Kaj Holmberg.
Men frågan är om ett nytt sätt att räkna kommer att införas i närtid. Politik är ett känsligt ämne och traditionen är stark. Kaj Holmberg tror därför att införandet av den här metoden kan ligga ganska långt fram i tiden.
– Men varför ska man använda en viss metod av gammal hävd när det finns en bättre, den bästa, att tillgå? Jag hoppas att diskussionen kan föras och att man kommer att vilja använda en bättre metod på sikt.
Optimering – att hitta bästa lösningarna på svåra problem
Optimering kan användas inom vitt skilda områden, forskare vid Linköpings universitet jobbar till exempel med optimal formering av studentgrupper, snöröjning, placering av militära attackmönster, planering av kollektivtrafik med elfordon och optimal schemaläggning av aktiviteter i elektroniksystem i flygplan. Grundläggande tillvägagångssätt är:
Reda ut om problemet är ett optimeringsproblem
och i så fall formulera det,
formulera det på ett matematiskt lösbart sätt
och hitta en lämplig lösningsmetod.
Den nya modellen för optimal mandatfördelning använder styckvis linjärisering av det Euklidiska avståndet mellan röstetalen och mandatfördelningen, och kan lösas exakt med en nyutvecklad metod, av samma typ som den som nu används.
Fler elbilar och ökad cykling föreslås inom EU som ett sätt att minska transporters klimatpåverkan. I en avhandling från Umeå universitet jämförs effekterna på folkhälsan för elbilar och utbyggd infrastruktur för cykling.
Sjukfrånvaro på grund av luftföroreningar
I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan den största källan till hälsofarliga partiklar i luften. Förutom skador på lungor och luftvägar kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt, enligt ny forskning, även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.
I avhandlingen visas att i Stockholm beror tre procent av sjukfrånvaron på korttidseffekter av luftföroreningar. Bara stockholmarnas inkomstbortfall av detta är cirka 100 miljoner kronor om året.
Sämre stadsluft med elbilar
En övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften. Det skulle leda till ökade kostnader för ohälsa.
– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Kostnadseffektivt att främja cykling
Hedi Kriit konstaterar i sin avhandling att utbyggnad av cykelinfrastruktur är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för hälsa. Vinsterna för hälsan hänger samman dels med minskade utsläpp och dels med att den som cyklar ökar sin fysiska aktivitetsnivå och därmed minskar risken för flera kroniska sjukdomar. Totalt sett bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor per år.
– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.
Så gjordes forskningen:
I avhandlingen har de omedelbara effekterna av luftföroreningar på sjukfrånvaron kvantifierats genom att använda nationella registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Den samhällsekonomiska kostnaden för tyngre elbilar och därmed mer vägpartiklar i luften, är beräknad utifrån såväl vårdkostnader som vedertagna sociala värden för livskvalitetsförlust per person och år som används vid samhällsekonomiska analyser.
Hedi Katre Krii, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, hedi.kriit@umu.se
Studien är gjord av Elke Hartmann från SLU i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Den genomfördes vid travsportens riksanläggning Wången i Jämtland och är den första i sitt slag.
I studien användes varmblodiga travhästar som kördes på sin hemmabana med tömmar som var försedda med spänningsmätare. I genomsnitt hade hästarna en spänning på 6 kg i vardera töm i full hastighet, och vid enstaka tillfällen ända upp till 14 kg. Detta är mycket mer än de flesta ridhästar har under trav.
– Fram tills nu har vi i stort sett bara kunnat förlita oss på vad kuskar och tränare har beskrivit när det gäller hur travhästar svarar på tömspänning, säger Elke Hartmann. Det är förvånande, eftersom det har gjorts många studier av tygelspänning hos ridhästar, men också för att det pågår en debatt om träning och välfärd hos travare och galoppörer.
Travhästar under körtestet på Wången’s travbana. Bild: Kathrin Kienapfel-Henseleit.
Den nya studien visar att kuskarna håller lika kontakt i de båda tömmarna på den ovala delen av travbanan, vilket bidrar till bra prestation och säkerhet när hästen körs i ett tätt fält med flera andra hästar. Kuskarna kunde också urskilja hästarnas reaktion på tömspänning, till exempel om hästen ligger mer på en töm än på den andra. Å andra sidan var kuskarna inte helt ense om vad de förväntar sig då de ska köra en häst som sägs ha ”mjuk mun”. Uttrycket ”mjuk mun” är alltså ett subjektivt omdöme, eftersom kuskarnas bedömning inte avspeglades i en lägre tömspänning.
– Vad som är en optimal kontakt, och en optimal tömspänning, med avseende på hästens välfärd och kuskarnas säkerhet, är en fråga som återstår att besvara, säger Elke Hartmann.
Spänningen i tömmarna är också ett mått på trycket mellan bettet och hästens mun, vilket är det som påverkar hästen. Enligt forskarna är det viktigt att mäta och övervaka de tryck och krafter som travhästar utsätts för under träning och tävling.
– Vi behöver veta mer om hur hästarna svarar på kuskarnas signaler. Vi behöver också veta mer om hur travsporten använder och ser på olika former av utrustning, liksom om sambandet mellan tygelspänning och munskador, säger Hartmann. Problem under träning, som att hästen blir avtrubbad av kuskens tömspänningssignaler och därmed blir svårare att kontrollera, måste undvikas.
Forskarna påpekar att endast objektiva mätningar kan göra kuskar medvetna om vilken tömspänning de använder. Studier av tömspänning kan också användas för att undersöka hur hästar påverkas om man använder skarpare bett eller utrustning, vilket kan vara aktuellt för att kontrollera hästar som upplevs ha nedsatt ”körbarhet”.
Körbarhet
Körbarhet är ett begrepp som kan jämföras med ”ridbarhet” inom ridsporten. Det kan handla om många egenskaper hos hästen, såsom:
möjligheten för rakriktning,
känsligheten i munnen och
känslighet för kuskens signaler.
I denna studie utvärderade kuskarna körbarheten på en tiogradig skala (dålig till excellent). Det fanns inget samband mellan kuskens gradering och den uppmätta tömspänningen, men kuskarna gav högre poäng ju mer spänning de upplevde att dom hade i tömmarna. Vissa menade också att en hög tömspänning kunde vara önskvärt för en bra prestation.
– Vår studie är ett första steg mot en bättre förståelse av kommunikationen mellan kusk och häst. Den visar också att tömspänningsmätning kan leda till en mer faktabaserad diskussion om optimal användning av tömmarna och annan utrustning i travsporten, summerar Hartmann.
Elke Hartmann, forskare vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa,
Sveriges lantbruksuniversitet, elke.hartmann@slu.se
Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.
– Inom WHO:s internationella klassifikationssystem, ICD, är sjukdomar indelade i olika kapitel, ett för tumörer, ett för hjärt-kärlsjukdom och så vidare. Infektionsdiagnoserna är dock utspridda över flera olika kapitel beroende på var i kroppen infektionen finns. Vi behövde därför klassa om diagnoserna för att kunna få en överblick över hela spektret av infektionssjukdomar, säger Gustav Torisson, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare, Skånes universitetssjukhus.
Längre vårdtid
Därefter analyserade forskarna data från Socialstyrelsens patientregister för att se hur många vuxna som vårdats på Sveriges sjukhus med infektionsdiagnoser. De fann både att sjukhusinläggningarna ökade och att vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra diagnoser. Sammantaget ökade andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 procent 1998 till 21 procent 2019, som var sista året innan coronapandemin. Ökningen sågs i alla åldersgrupper men var störst bland de allra äldsta.
– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del säger Fredrik Resman, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus.
Viktigt när vården planeras
Trots det pekar forskarnas resultat på en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusvård. Med tanke på de befolkningsprognoser som finns, med en ökande andel äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer fortsätta vara högt. Antalet slutenvårdsplatser har samtidigt minskat i Sverige under de senaste 20 åren.
– Detta är något som sjukvården kommer behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus, för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, avslutar Gustav Torisson
Gustav Torisson, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare, Skånes universitetssjukhus, gustav.torisson@med.lu.se, Fredrik Resman, forskare och docent i klinisk infektionsmedicin vid Lunds universitet, specialistläkare infektionssjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Malmö, fredrik.resman@med.lu.se
Med en dryg vecka kvar till valet är tonläget i politiken högt. Men skiljaktigheterna handlar inte bara om ideologi och åsikter. Man är också benägen att tycka att motståndarna är oärliga, ointelligenta och fördomsfulla. Det visar forskare vid Lunds och Göteborgs universitet i en studie om så kallad affektiv polarisering.
Tidigare studier från amerikansk politik har visat att den affektiva polariseringen, det vill säga den polarisering som är byggd på känslor snarare än ideologi, har ökat de senaste decennierna. Nu har för första gången några statsvetare och en psykolog gjort liknande studier i Sverige.
– Eftersom det är första gången som vi studerat detta kan vi inte avgöra om den affektiva polariseringen har ökat eller minskat, säger Hanna Bäck, professor i statsvetenskap i Lund. Däremot kan vi se att det framför allt är partierna på ytterkanterna, SD och V, som tillskriver sina motståndare negativa egenskaper såsom fördomar, bristande intelligens och oärlighet.
Brist på tillit hindrade konstruktiva politiska samtal
Sveriges politiska landskap präglas ju, till skillnad från många andra länder, av blockpolitik, ett system som Hanna Bäck tror kan ge näring åt affektiv polarisering; den som röstar på exempelvis Kristdemokraterna tenderar tillskriva de borgerliga politikerna bättre personliga karaktärsdrag än anhängarna av det röd-gröna blocket. Samma förutfattade meningar har vänster/mittenblocket gentemot sina koalitionspartier och motståndare.
– Att den här typen av partiskhet kan få besvärliga konsekvenser såg vi inte minst vid regeringsbildningen förra valet, säger Hanna Bäck. En studie vi gjorde om förhandlingarna efter valet 2018 visade att bristen av tillit stod i vägen för konstruktiva politiska diskussioner om sakfrågor.
Affektiv polarisering gentemot olika partiers anhängare
Affektiv polarisering gentemot olika partiers anhängare Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2019. Renström m.fl. 2020.
Spelplanen inom svensk politik håller som bekant sedan några år tillbaka på att förändras radikalt. Gamla allianser löses upp och nya knyts.
– Vi kan bara spekulera, men det faktum att de gamla blocken håller på att luckras upp talar för att den affektiva polariseringen kommer att minska, eller åtminstone förändras över tid, säger Hanna Bäck. Den som vill bilda regering måste kunna hålla fler dörrar öppna.
Så även om politiker fortfarande talar om ”röda linjer” så har dessa blivit något färre sedan förra valrörelsen, menar Hanna Bäck. Möjligtvis kan man dock tala om att det finns en röd linje mellan de ”nya” blocken och gentemot SD.
Är affektiv polarisering ett problem för det demokratiska systemet?
– Både ja och nej. I måttliga doser kan det vara positivt eftersom väljarna blir mer engagerade och det kan leda till högre valdeltagande. Men om den politiska debatten präglas av alltför mycket affektiv polarisering kan det slå över så att väljarna uppfattar politiken som ”bara tjafs” och av den anledningen avstår från att rösta. Det finns även vissa studier som visar att en väldigt hög grad av affektiv polarisering kan leda till att individer tar till politiskt våld, till exempel om de inte accepterar en valförlust.
Västvärldens slit och släng-beteende är ett resursslöseri som tär på jordens ändliga resurser. Men frågan är om alla produkter är bra att använda igen?
Gifter utgör i alla fall ett hinder för återanvändning av gamla plastleksaker, menar forskarna vid Göteborgs universitet som gjort studien på 57 olika leksaksföremål, både nya och gamla, och mätt hur mycket kemikalier de innehöll.
De hittade bland annat ftalater och kortkedjiga klorparaffiner som används som mjukgörare och flamskyddsmedel i leksakerna. Kemikalier som kan orsaka cancer, skador på dna eller påverka reproduktionsförmågan hos barn.
Giftiga kemikalier i de flesta gamla leksakerna
Studien visade att större delen av de äldre leksakerna och föremålen (84 procent) innehöll kemikaliemängder som överskred dagens lagliga nivåer. Men även i nyare leksaker och föremål överskreds gränsvärdena i 30 procent av produkterna. Men de äldre leksakerna var betydligt sämre.
– Koncentrationerna av de giftiga ämnena var betydligt högre i gamla föremål. I ett flertal gamla bollar hittades till exempel ett par ftalater i koncentrationer som översteg 40 procent av leksakens vikt, vilket är 400 gånger över den lagliga gränsen, säger Bethanie Carney Almroth, som forskar på miljöeffekter av plaster och plastrelaterade kemikalier och har lett forskningsstudien som genomfördes på det tvärvetenskapliga centret för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Fram.
EU-lagstiftningen om kemikalier i leksaker, det så kallade leksaksdirektivet, reglerar hur stora mänger av ett antal ämnen som får finnas i leksaker i ett försök att skydda barns hälsa och säkerhet. För närvarande är de tillåtna gränsvärdena för nya leksaker i leksaksdirektivet satta till 0,1 viktprocent för ftalater och 0,15 viktprocent för klorparaffiner.
År 2021 antog Europaparlamentet en handlingsplan för en cirkulär ekonomi. I den uppmuntras återanvändning, renovering och återvinning av produkter och material.
– Studien visar att återanvändning och återvinning inte alltid är självklart positivt. I en omställning till en mer cirkulär ekonomi behövs förbud och andra styrmedel som får bort farliga kemikalier från plast och andra material.
– Leksaksdirektivet har varit viktigt för att minska förekomsten av farliga kemikalier i leksaker, men det gäller dock bara nya leksaker, inte gamla, säger Daniel Slunge, miljöekonom vid Göteborgs universitet.
Leksaksdirektivet är ett omfattande regelverk för leksaker som gäller i hela EU. Det handlar om leksakers säkerhet och innehåller bland annat regler om kemiskt innehåll, allmän säkerhet, elsäkerhet, dokumentation och märkning. Enligt leksaksdirektivet får innehållet av kemiska ämnen inte innebära någon risk för hälsan när barn använder leksakerna på avsett eller förutsebart sätt med tanke på barns beteende.
Bethanie Carney Almroth, professor på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, bethanie.carney@bioenv.gu.se
Daniel Slunge, forskare vid det tvärvetenskapliga centret för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet, Fram, daniel.slunge@gu.se
Fram är ett tvärvetenskapligt centrum för kemiska riskanalyser och styrning. Fram samlar kompetens inom naturvetenskap, ekonomi, juridik och politiska vetenskaper för att förankra en försiktighetsprincip kopplat till hur blandningar av kemikalier påverkar människors hälsa och miljön.
De flesta med alkoholmissbruk söker aldrig eller får behandling trots negativa konsekvenser på både mental och fysisk hälsa. Enligt forskarna är upplevd stigma och missnöje med tillgängliga behandlingar vanliga hinder för att söka hjälp. Därför behövs effektivare och icke-stigmatiserande behandlingar för alkoholmissbruk.
– Nuvarande behandlingar inkluderar psykologiska behandlingar och medicin. Dessa är effektiva, men återfallsfrekvensen är hög och de adresserar inte de fysiska hälsoproblemen som vanligtvis ses hos personer med alkoholbrukssyndrom.
Yoga lämpligt vid alkoholbrukssyndrom
– För att komma till rätta med detta undersökte vi effekterna på alkoholkonsumtion av konditionsträning, som rekommenderas för allmän hälsa, och yoga, en populär träningsform som kan vara lämplig för personer med alkoholbrukssyndrom, säger Mats Hallgren, projektledare, Institutionen för global folkhälsa.
Studierna visar att aerobic-träning och yoga var lika effektiva för att minska alkoholkonsumtionen som vanlig vård. 140 vuxna deltog i studierna – de hade aldrig tidigare sökt hjälpt, var fysiskt inaktiva och hade diagnosen alkoholmissbruk.
*Aerob träning betyder träning med tillgång till syre, det vill säga konditionsträning. Aerobics är olika typer av träningspass som inte framkallar syrebrist och laktat, ofta inomhusträning i grupp till en ledares instruktioner och till musik.
Träning lika effektivt som vanlig vård
Deltagarna i de två fysiska aktivitetsgrupperna stöttades att träna 3 gånger/vecka under 12 veckor. Bedömningar gjordes vid start och efter 12 veckor – 90 procent fullföljde uppföljningsbedömningen.
Blodprover togs för att bedöma somatisk hälsa och förändringar i den fysiska aktiviteten mättes med hjälp av accelerometrar. Inom den randomiserade kontrollerade studien genomförde de en akut träningsstudie, där deltagarna cyklade intensivt i 12 minuter. Förändringar i sug efter alkohol, humörtillstånd och ångest bedömdes före och efter cyklingen.
Yoga-gruppen minskade alkoholkonsumtionen mest
– Alkoholkonsumtionen minskade ungefär lika mycket i alla tre grupperna. Den största minskningen – 6,9 standardglas färre per vecka – sågs hos yogagruppen. Minskningarna var statistiskt signifikanta och kliniskt meningsfulla. Detta är goda nyheter för det betyder att det finns potentiellt effektiva behandlingsmöjligheter för människor som inte vill söka behandling via specialistkliniker.
Forskarna fann också att enstaka sessioner med aerobic-träning minskade suget efter alkohol, ångesten och förbättrade humörtillståndet.
Träning bäst när alkoholsuget är starkast
– Detta tyder på att den bästa tiden att träna är när suget är starkt, vanligtvis på eftermiddagen eller kvällen. Att regelbundet ersätta alkohol med korta sessioner av träning kan omkoppla hjärnan till att svara positivt på de belöningar som förknippas med träning, vilket resulterar i mindre sug. Slutligen såg vi även att olika former av träning minskade symtom på depression och ångest, med störst effekt hos yogadeltagare. Att känna ångest eller nedstämdhet ökar sannolikheten för alkoholbruk, så det är hoppfullt att träning visade sig minska dessa symtom, säger Mats Hallgren.
Det finns flera mekanismer som kan förklara fördelarna träning har på alkoholkonsumtionen. Träning tenderar att få oss att må bra; det minskar stress och ångest genom neurofysiologiska effekter, som indirekt kan påverka alkoholkonsumtionen genom att minska suget, förbättra kognitionen och göra beteendeförändringar mer sannolika.
Träning reglerar hjärnans belöningssystem
– Träning kan stärka självkänslan och tron på ens förmåga att kontrollera drickandet. De ångestdämpande effekterna av träning är starka och ångest är en känd riskfaktor för drickande. Alkoholberoende är förknippat med dysreglering av hjärnans belöningssystem, det dopaminerga systemet, och träning har visat sig anpassa frisättningen av dopamin på ett sätt som kan minska suget efter alkohol. Våra yogaklasser fokuserade på fysiska positioner, men avslappnings- och andningsövningar kan ge ytterligare hälsofördelar som är relevanta för dem med alkoholbrukssyndrom.
Enligt Mats Hallgren är nästa steg framöver att avgöra om fördelarna med träning bibehålls över tid. Och även att studera effekterna träning har på kognitionen hos människor med alkoholberoende, eftersom den ofta är försämrad vilket kan påverka återhämtningen. Dopaminhypotesen är biologiskt rimlig, men inga studier har undersökt denna mekanism hos människor med hjälp av en träningsintervention.
Fler fysioterapeuter som ordinerar fysiskt aktivitet
– Att uppmuntra människor att träna är utmanande, men det går att göra. För att hjälpa människor att komma igång med och bibehålla nya träningsrutiner bör insatser även inkludera ett parallellt program för beteendeförändringar. Ytterligare en utmaning är att implementera dessa nya kunskaper i de kliniska verksamheterna. Varken primär- eller specialistvården är idag utformad för att implementera träningsinterventioner i en bred skala. Vi behöver anställa fysioterapeuter för att utvärdera, ordinera och följa fysiska aktivitetsprogram i hälso-sjukvården.
Träning kan ge fler behandlingar mot alkoholmissbruk
Alkoholkonsumtion är den sjunde ledande riskfaktorn för både dödsfall och funktionsjusterade levnadsår globalt. De flesta med alkoholmissbruk söker aldrig hjälp – stigma och missnöje med tillgängliga behandlingar vanliga hinder, visar forskning. Den nya studien kan bredda utbudet av effektiva icke-stigmatiserande behandlingar, menar forskarna vid Karolinska institutet. De tre relaterade studierna är alla publicerade i Drug and Alcohol Dependence, och visar resultat från den randomiserade kontrollerade studien,FitForChange.
Mats Hallgren, projektledare, Institutionen för global folkhälsa, mats.hallgren@ki.se Telefon:
Medborgare får ibland leva med politiska beslut som de ogillar. Men om deras partiledare kommunicerar att besluten kommit till på ett korrekt sätt så kan känslan av orättvisa minska, visar forskning från Göteborgs universitet. Och att acceptera politiska förluster är avgörande för demokratin.
Samtidigt är det utmanade att vara en god förlorare. En god förlorare måste acceptera att den andra sidan fått som den vill och att det är deras regler som gäller.
– Förutsättningen för att acceptera en politisk förlust är dock att spelet har spelats korrekt och utan fusk, säger statsvetaren Peter Esaiasson.
Det är skillnad mellan att förlora ett val och att förlora när konkreta beslut fattas mellan valen. Omtvistade val kan leda till konflikter om kontrollen av statsmakten som när förlorarna vägrar acceptera valutgången.
Konkreta beslut som exempelvis höjd bensinskatt, nedläggning av skolor och utbyggnad av vindkraft, påverkar människor mer direkt. På lång sikt kan en känsla av orättvisa beslut medföra att medborgare tappar tron på legitimiteten i det demokratiska systemet.
Förlorare i politiken skyller ofta på fusk..
I studien har Peter Esaiasson tillsammans med två forskare från universiteten i norska Bergen och Leuven i Belgien undersökt hur medborgare på förlorarsidan reagerar på konkreta politiska beslut som fattas mellan valen.
– Förlorare i politiken blir lätt partiska. Det kan vara så att förloraren upplever att vägen till beslutet inte gått rätt till. Men om förlorarsidan rutinmässigt beskyller den andra sidan för att vinna orättvist, kommer statsmaktens förmåga att hantera samhälleliga utmaningar att undermineras.
Det är känt sedan tidigare att politiska förlorare är benägna att hitta fler brister i beslutsfattandets processer än de som vann, något som alltså bekräftas i studien. Tre undersökningsexperiment har gjorts med sammanlagt 4 700 vuxna medborgare i Sverige och Norge.
…men goda förlorare stärker demokratin
Det nya med den här studien är att forskarna tog reda om politiker på förlorarsidan kan hjälpa till att motivera sina väljare att vara goda förlorare.
På valnatten brukar förlorande partiledare hålla tal till sina sympatisörer med budskapet att de förlorat efter en rättvis kamp och att de accepterar valutgången – ”väljarna har sagt sitt och det tar vi med oss.”
I experimenten överförde forskarna dessa goda förlorar-budskap till kontroversiella politiska beslut mellan val, och lät deltagarna i experimenten reagera under olika förutsättningar.
Gott-förlorar-budskap minskade misstron
Studien baseras på tre undersökningsexperiment med sammanlagt 4 700 vuxna medborgare i Sverige och Norge. I experimenten ombads deltagarna att föreställa sig att politiker i deras kommun diskuterade ett lokalt förbud mot tiggeri på offentliga platser samt i ett av experimenten också vägavgifter för dieselbilar. Deltagarna tillfrågades om de ville att förslagen skulle godkännas eller förkastas och hur viktig frågan var för dem personligen. Det fick ange på en 4-gradig skala hur de uppfattade beslutet från ”inte rättvist alls” till ”mycket rättvist”.
En del av deltagarna fick information om att ledaren för det största oppositionspartiet tyckte att beslutet var dåligt. Andra deltagare fick samma budskap, men med ett tillägg där partiledaren uttalade sitt stöd för rättvisan i beslutsfattandet.
– Resultaten visar att väljare på förlorarsidan som får ett gott förlorar-budskap från sina politiska ledare är mindre benägna att hitta fel i den politiska beslutsprocessen än de förlorare som inte fick budskapet.
De politiska förlorarnas upplevda känsla av orättvisa minskar alltså om partiledare på förlorarsidan helt enkelt påminner anhängarna om demokratins spelregler och att förfarandet som ledde fram till det beslutet trots allt var korrekt.
Partiledare måste bekräfta att förlorarna har rätt i sak
– De goda förlorar-budskapen måste bekräfta att det förlorande lägret har rätt i sak innan partiledaren påminner dem om spelets regler. Partiledare bör alltså bekräfta att det är fel att höja pensionsåldern för statligt anställda, att stänga den lokala skolan, eller vad det handlade om, och först därefter påminna om skyldigheterna som följer med demokratin, precis som de gör på valnatten, säger Peter Esaiasson.
Resultaten i studien tyder på att politiska ledare kan hjälpa till att upprätthålla respekt mellan politiska läger i samband med politiska kontroverser mellan val. Den föreslagna åtgärden med förlorar-budskap kräver inte mer av partiledare än att de agerar mellan valen som de vanligtvis gör på valnatten genom att offentligt erkänna demokratins spelregler.
Premiepensionen är den mindre delen av den allmänna pensionen där pensionsspararna själva kan välja i vilka fonder pensionskapitalet ska placeras.
Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har undersökt de psykologiska drivkrafterna som påverkar hur olika personer väljer att investera sin premiepension.
En vilja att imponera på andra
Studien visar att personer som väljer olika typer av hållbara pensionsfonder i större utsträckning drivs av så kallade altruistiska värderingar som betonar vikten av jämlikhet, skyddandet av miljön och social rättvisa.
Men resultaten pekar också på att egocentriska värderingar spelar in.
− Den starkaste värderingen bakom hållbara pensionsinvesteringar är i själva verket auktoritet, vilket vi definierar som viljan att leda och befästa sin makt för att kontrollera människor och resurser, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.
Drivkraften kan alltså handla om auktoritär makt som kan byggas dels genom att imponera på andra människor eftersom hållbarhet är trendigt, dels genom att vara med och kontrollera resurser för en hållbar utveckling.
Värderar pengar och ägande lägre
Samtidigt visar resultatet att personer som pensionssparar mer hållbart inte prioriterar pengar och ägande i lika hög utsträckning som de som investerar i mer traditionella fonder. De värderar helt enkelt materiell egendom lägre.
− Det är inte särskilt överraskande att de primärt motiveras av annat. Dock visar annan forskning att dessa människor inte tror att avkastningen är sämre, vilket den heller inte har visat sig att vara. Men vår forskning visar alltså att det som driver dem till de hållbara investeringarna är annat än ekonomisk vinning, säger John Magnus Roos.
Värderingar styr investeringar
Dessa värderingar utmärker personer som aktivt väljer att investera i hållbara pensionsfonder:
De lägger större vikt vid altruistiska värden som jämlikhet, skyddandet av miljön och social rättvisa
De värderar i större utsträckning auktoritet – att utöva makt genom kontroll av människor och resurser
De prioriterar materiella ting och rikedom i mindre utsträckning
Mindre fokus på avkastningen
Enligt forskarna säger studien något om den enskildas drivkraft till att investera hållbart. Resultatet tyder också på att hållbart pensionssparande ytterst handlar om värderingar, vilka värden vi vill stå för och vilket samhälle vi vill ha.
− Det här kan exempelvis användas i den externa kommunikationen eller i produktutbudet, där fokus läggs mindre på den ekonomisk avkastningen och mer på att ”boosta investerarens ego” genom den hållbarhet som investeringen innebär, säger John Magnus Roos.
Så gjordes forskningen
3 500 slumpmässigt utvalda personer tillfrågades, 1 005 personer svarade
68 personer uppgav att de investerat i hållbara pensionsfonder
Tre olika analyser av värderingar har gjorts, från generella kluster av värderingar till mer nyanserade/specifika värden
Studien utgår från socialpsykologens Shalom H. Schwartz teori om grundläggande mänskliga värderingar
För att undersöka drivkrafterna bakom valet att investera hållbart genomfördes olika så kallade regressionsanalyser med olika värden som oberoende variabler
John Magnus Roos, forskare vid centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.roos@cfk.gu.se, Magnus Jansson, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.jansson@gri.gu.se.
Digitala hot, som till exempel ransomware*, är vanliga. En framgångsrik cyberattack kan resultera i förlust av viktig information som bankkontouppgifter eller avbrott i produktionsprocesser.
Ransomware
Ransomware är en typ av skadlig programvara vars syfte är utpressning, ofta genom att ta filer som gisslan via kryptering. Användaren tvingas betala en lösensumma för att återfå kontrollen över datorn. Källa: Wikipedia
Aktuell cybersäkerhetsforskning handlar om att förhindra sådana hot genom att identifiera ”sårbarheter”, som att ha standardinställningar för lösenord i systemet. Att förstå och mäta sårbarheten hos så kallad kritisk infrastruktur (critical infrastructure, CI) är utmanande men nödvändigt.
Enorma mängder data hanteras
Tidigare studier tyder på att det finns luckor i dagens sårbarhetshantering. Säkerhetsanalytiker utsätts för en omöjlig börda när de ska hantera enorma mängder data och göra manuella bedömningar av sårbarheter, baserat på oprecis information. Samtidigt är kritisk infrastruktur (CI), som kraftnät, komplexa system som gör det utmanande för cybersäkerhetsexperter att avgöra om systemen behöver uppgraderas och vilka komponenter som ska uppgraderas mest brådskande. Det finns ett ökat globalt behov av att förbättra och utöka förmågan att göra sårbarhetsbedömningar med hjälp av olika verktyg.
Förhindra att sårbarheter blir hot
Yuning Jiang har i sin forskning fokuserat på nätverkssäkerhet för att förhindra att sårbarheter utvecklas till allvarliga hot. Hennes avhandling inkluderar flera studier inom sektorerna för energi och kritisk tillverkning, som visar fördelarna med att tillämpa artificiell intelligens-verktyg såsom maskininlärningstekniker och semantiska modeller.
– De här fynden inspirerade mig att utveckla ett tillvägagångssätt som kan kombinera sådana tekniker med mänsklig intelligens för att proaktivt upptäcka och analysera sårbarheter. Det kan ge säkerhetsanalytiker insikter om vilken komponent som är mest sårbar, vilket gör det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut.
I sin avhandling föreslår Yuning Jiang bland annat tillvägagångssätt som överbryggar kunskapsklyftorna mellan olika säkerhetsfunktioner, såsom sårbarhetshantering och rapportanalys, för att korrelera sårbarhetsfynd och samordna begränsningsåtgärder i komplexa CI.
Använda maskininlärning
Forskningen bidrar till kunskapen om hur man utför sårbarhetsanalys av komplexa system med stöd av öppen data över sårbarheter som finns tillgängliga i olika arkiv och databaser.
Resultaten kan öka förståelsen för sårbarheter och beroenden inom CI. De kan också hjälpa till att förutsäga utvecklingen av sårbarheter i kritiska infrastrukturmiljöer genom att använda maskininlärningsverktyg för att identifiera mönster. Till exempel kan det föreslagna samordningssystemet för cybersäkerhet hjälpa företag att bedöma hur allvarliga olika sårbarheter är och bestämma vilka sårbarheter som ska åtgärdas först.
Yuning Jiang, doktorand i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, yuning.jiang@his.se
När klimatet blir varmare förflyttar sig många insektsarter norrut. Oförmåga att anpassa sig till längre dagar skulle kunna stoppa en sådan utbredning eftersom många insekter utnyttjar dagslängden för att veta vilken tid på året det är. Snabb evolution av hur insekterna tolkar dagarnas längd kan tyda på att de annorlunda dagslängderna i norr inte nödvändigtvis begränsar insekters utbredning.
Måste sluta växa på hösten
I Skandinavien fanns svingelgräsfjärilen förr främst i Danmark och längs de sydligaste svenska kusterna, men nu är de nordligaste fynden från Uppland i öst och norr om Oslo i väst. Fjärilen har också brett ut sig mot det svenska inlandet.
Forskare undersökte om svingelgräsfjärilen redan har anpassat sig till de längre dagarna i norr. Korta dagar signalerar närhet till vintern och får fjärilslarven att sluta växa och i stället börja sin övervintring.
Börja övervintra
– Sensommardagar är längre i norr, så fjärilarna behöver anpassa sig för att inte tolka dagslängden fel och fortsätta växa på hösten, då de borde börja övervintra, säger Mats Ittonen, doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
I laboratorieexperiment visade det sig att larver från nordliga populationer faktiskt är väl anpassade till de nordliga dagslängderna. Denna förändring har sannolikt uppkommit under de senaste 20 åren, då arten expanderat, och sådan snabb evolution tyder på att dagslängden inte starkt begränsar insekters klimatdrivna förflyttning mot polerna. Detta är en fördel för såväl omtyckta dagfjärilar som jord- och skogsbrukets skadeinsekter.
Nedgång i Västeuropa
Samtidigt som svingelgräsfjärilen gynnas av varmare klimat i Sverige och Norge har den minskat kraftigt i Västeuropa. I en tidigare studie har det föreslagits att larvernas snabbare tillväxt i varmare klimat leder till att västeuropeiska svingelgräsfjärilar försöker sig på en tredje årlig generation av vuxna fjärilar, vilket sommaren är för kort för. Svingelgräsfjärilen övervintrar som larv, och sommarens sista avkommor måste hinna bli tillräckligt stora för att klara av vintern.
– Frågan är om dessa västeuropeiska populationer har tillräcklig genetisk variation för att tolkningen av säsongssignalerna ska kunna förändras av evolutionen så att fjärilarna inte försöker sig på en tredje generation. Möjligtvis kan ytterligare uppvärmning också leda till att sommaren blir tillräckligt lång för att den tredje generationen ska lyckas, förklarar Karl Gotthard, professor i zoologisk ekologi vid Zoologiska institutionen och medförfattare till studien.
Rapporter från allmänheten gör nytta
För att studera hur svingelgräsfjärilens utbredningsområde har förändrats, använde forskarna fynd från öppna databaser, såsom svenska Artportalen, där vem som helst kan publicera sina fynd.
– Utan insatserna från tusentals naturintresserade hade vår studie varit mycket svårare att genomföra. Vi skulle inte ha kunnat analysera förändringen av utbredningsområdet, och dessutom hade det varit svårare för oss att hitta fjärilar för våra experiment, säger Mats Ittonen.
Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa så kallade dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska metoder som syftar till att komprimera och förenkla data, samtidigt som nyckelinformationen bibehålls. Den mest använda metoden heter PCA (principalkomponentanalys). Det är denna metod som nu kritiseras i en artikel som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.
– Tänk på PCA som en ugn där du har mjöl, socker och ägg som indata. Ugnen kan alltid göra samma sak, men resultatet, alltså själva kakan, beror helt på ingrediensernas förhållande och hur de kombineras, säger Eran Elhaik, forskare i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.
Får fram olika resultat
PCA används idag inom en rad vetenskapliga områden, men i studien fokuserar Eran Elhaik på populationsgenetiken, närmare bestämt forntida folk och hur de är besläktade. Där visar Elhaik att PCA kan generera radikalt olika resultat beroende datasetets egenskaper, vilket kan leda till missuppfattningar och felaktiga tolkningar. Resultaten påverkas av hur många individer från de olika grupperna som finns i datasetet. Det går alltså att nå en mängd olika resultat som alla är matematiskt ”korrekta”, men där bara ett kan vara biologiskt korrekt.
– Det förväntas att PCA kommer att ge korrekta resultat eftersom det används så ofta. Men jag kan visa att metoden varken är en garant för tillförlitliga eller statistiskt robusta slutsatser, säger han.
Slutsatser måste omvärderas
I studien, som pågått i över ett decennium, har Eran Elhaik undersökt de tolv vanligaste populationsgenetiska tillämpningarna av PCA. Det har han gjort både med hjälp av simuleringar och verkliga genetiska data för att visa hur flexibla PCA-resultat kan vara.
– Tiotusentals vetenskapliga artiklar enbart inom populationsgenetiken har använt PCA för att utforska likheter och skillnader mellan individer och populationer och baserat sina slutsatser på dessa resultat. Dessa slutsatser måste omvärderas, säger han.
Eran Elhaik hoppas att studien ska utveckla ett bättre förhållningssätt för att ifrågasätta resultat och därmed bidra till att göra vetenskapen mer tillförlitlig. Han nämner bland annat metoder som Geographic Population Structure (GPS) för att få fram biogeografi från DNA.
– PCA bidrar till att gamla uppfattningar om ras och etnicitet lever kvar. Metoden spelar en direkt roll i skapandet av historiska berättelser om var människor kommer ifrån, säger han.
Eran Elhaik, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, eran.elhaik@biol.lu.se
Det rör sig om ett protein som binder genetiskt material, och som forskarna nu visar även kontrollerar egenskaper som styr tumörutveckling.
Proteinet, som kallas HnRNPK, binder till det budbärar-RNA (mRNA) som de båda generna IER3 och IER3-AS1 kodar för. Dessa gener är högaktiva i flera former av cancer. När HnRNPK binder in till dessa geners mRNA förhindras bildandet av dubbelsträngat RNA mellan dem och de hålls åtskilda.
Tumörtillväxten påverkas
– När dessa RNA hålls separerade hjälper de tumörer som är beroende av tillväxtfaktorer att växa. Utan proteinet HnRNPK neutraliseras de egenskaper som främjar tumörtillväxt, vilket öppnar för utveckling av läkemedel som blockerar proteinet HnRNPK, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien visar också att proteinet HnRNPK på liknande sätt binder in till flera andra budbärar-RNA för att förhindra bildande av dubbelsträngat RNA.
Upptäckten ger möjlighet att indirekt påverka tillväxtfaktorn FGF-2, som är en välkänd nyckelspelare i processen där stamceller mognar ut till olika celltyper och även för embryons tidiga utveckling.
Färre biverkningar
– Med tanke på den avgörande roll som FGF-2 spelar i människans normala utveckling skulle det ge för stora biverkningar att använda läkemedel riktade direkt mot tillväxtfaktorn. Den mekanism som vi nu identifierat ingår i samma signalkedja, men längre nedströms. Mekanismen har därför potential att bli ett mer attraktivt alternativ för cancerbehandling med färre biverkningar, säger Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Det krävs mer forskning för att säkerställa att fyndet går att överföra från cellodling och studier i möss till människa. I nästa steg planerar forskargruppen att genomföra utökade studier som mer i detalj undersöker hur det paret av gener som regleras av FGF-2 kontrollerar tumörens tillväxtmiljö.
Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kanduri.chandrasekhar@gu.se, Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, meena.kanduri@gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
