– Det beror främst på att barnen mött myndigheter som har saknat ett barnperspektiv och nonchalerat deras behov av stöd och hjälp, säger Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola.
Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. (Högskolan har dock inte disputationsrätt för socialt arbete och disputationen sker formellt på Göteborgs
universitet.)
Annelie Björkhagen Turessons studie bygger på intervjuer med nio mödrar och elva barn i åldrarna 13 till 20 år.
– Barnen är osedda av samhället trots att de drabbas av svåra konsekvenser av att deras mödrar döms till ett fängelsestraff, säger Annelie Björkhagen Turesson.
I sin avhandling studerar hon barnens förmåga till återhämtning. Hennes studie visar att fem av barnen har varit tvungna att flytta och att flera barn lämnats ensamma i hemmet utan stöd efter att polisen har gripit deras mor. Vid ett tillfälle blev en av ungdomarna även oskyldigt placerad i arrestlokal i samband med gripandet av modern.
Men studien visar också att stress och påfrestningar inte bara är av ondo utan i vissa fall har lett till utveckling och bättre förmåga att hantera svårigheter senare i livet. Genom en analys av mödrarnas och barnens berättelser har nyckelprocesser som har påverkat barnens återhämtningsförmåga i positiv riktning
identifierats.
– Jag har sett betydelsen av att barn känner sig älskade och har möjlighet till en kontinuerlig relation till sin mor under barndom och ungdomsår. De barn som har fått dessa behov tillgodosedda har större förmåga att klara stress och svårigheter. Det visar vikten av att barnen får möjlighet att upprätthålla en kontinuerlig relation till sin mor under tiden hon avtjänar sitt straff. Det är också en rättighet som barnen har enligt Barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson.
Majoriteten av barnen kommer från splittrade familjer men de flesta fäderna finns med i bilden på något sätt. Två av flickorna kommer från en kärnfamilj och där har fadern tagit hand om barnen medan modern avtjänar sitt straff. Övriga barn har inte omhändertagits av fadern under moderns fängelsevistelse. Ingen av mödrarna har enskild vårdnad.
Studien visar också att morföräldrarna har en viktig funktion i många familjer. De har genom sitt stöd till familjen kunnat reducera en del av de skadeverkningar som missbruk och kriminalitet skapat för barnen. Undersökningen visar även att de som haft en ekonomisk buffert har klarat situationen bättre eftersom barnen kunnat bo kvar hemma under moderns fängelsevistelse.
Majoriteten av barnen har fungerat bra både i skolan och på fritiden. En bidragande orsak kan vara att de flesta mödrarna har försökt att uppmuntra sina barn till aktiviteter som främjar en god samhällsanpassning.
– De har velat att deras barn skulle välja andra vägar i livet än vad de själva har gjort säger Annelie Björkhagen Turesson.
Avhandlingens titel: ”Mor i fängelse – mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess”
Avhandlingsförfattare: Annelie Björkhagen Turesson
Fakultetsopponent: Professor Thomas Lindstein, Stockholms universitet.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27:e februari 2009, kl. 13.00, Aulan på Malmö högskola, UMAS ingång 49 i Malmö.
Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus
porto.
Kontaktinformation
Annelie Björkhagen Turesson, tel 040-452737(bost.),
0731-401540. E-post Annelie.Bjorkhagen.Turesson@mah.se
Mirko Ernkvist, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling Creating Player Appeal, studerat den amerikanska spelmaskinsindustrin under åren 1965 till 2005, för att undersöka hur teknologisk utveckling hanterades i branschen.
Spelmaskinsindustrin kännetecknas av komplexa produkter, där många faktorer spelar in i design och funktionalitet. Osäkerheten kring mottagandet av en ny maskin på marknaden är stor, och det är svårt att veta om en ny produkt kommer att bli framgångsrik eller inte.
– I spelmaskinsindustrin i USA var Bally det dominerande företaget fram till 1980-talet, då de tappade i princip hela sin marknadsandel till IGT, säger Mirko Ernkvist.
Under 1980-talet inträffade ett teknologiskifte från elektromekanisk till digital teknik, vilket innebar många nya tekniska innovationer. Livslängden för spelmaskinerna mer än halverades och det blev möjligt att utforska helt nya designkoncept. De nya förutsättningarna ställde krav på företagen att anpassa sig till marknadens preferenser. Trots ett stort tekniskt kunnande hade Bally inte rätt marknadskunnande.
Mirko Ernkvist kommer i sin avhandling fram till att det är just de kognitiva problemen som kan vara en av de största orsakerna till att företag inte hänger med i utvecklingen. Även om det finns en teknisk förståelse för de nya möjligheter som innovationer ger, utvecklas inte förståelsen för marknaden på samma sätt. Vid utveckling av nya produkter baserade på ny teknik används gamla produkter och framgångar som grund. På marknaden har dock efterfrågan ändrats, och nya förutsättningar gäller för att tillfredsställa kunderna.
– Har du en produkt med hög osäkerhet och hög komplexitet är det viktigt att vara medveten om de kognitiva problemen, säger Mirko Ernkvist. Det finns en tendens hos etablerade företag i en bransch att se på och värdera ny teknik utifrån gamla ramar som man tidigare använt, och därmed riskerar man att missa nya möjligheter.
Avhandlingen presenterades den 3 februari 2009.
Författare: Mirko Ernkvist
Avhandlingens titel: ”Creating Player Appeal. Management of Technological Innovation and Changing Pattern of Industrial Leadership in the U.S. Gaming Machine Manufacturing Industry, 1965-2005.”
Institution: Ekonomisk-historiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mirko Ernkvist, 0736-496437
mirko.ernkvist@econhist.gu.se
De flesta har väl hört talas om de stora grekerna Euklides och Archimedes. Och vem känner inte till Pythagoras sats? När Rom tillskansade sig det politiska herraväldet i medelhavsområdet kom romarna i nära kontakt med den grekiska kulturen, dess litteratur och vetenskap.
Den romerske författaren Varro lär enligt vissa källor ha skrivit en bok som behandlade ämnet geometri. Denna bok finns dock ej bevarad. Efter en kritisk granskning av det samlade historiska vittnesbördet menar Erik Bohlin att ytterst litet kan med rimlig sannolikhet sägas om dess innehåll. Tidigare forskning har t.ex. velat göra gällande att Varros bok användes av senare romerska författare som källa för geometriskt lärostoff. Men detta påstående håller inte för en kritisk granskning, utan måste betraktas som en mer eller mindre grundlös hypotes, menar Bohlin.
I Ciceros retoriska och filosofiska skrifter finner man flera passager som behandlar eller berör ämnet geometri. I Vitruvius De architectura (Om arkitektur) är geometri och geometriskt kunnande grundläggande; åtskilliga är de passager i vilka geometri tillämpas praktiskt eller förutsätts vara bekant för läsaren. Ett urval av signifikanta passager hos dessa båda författare tolkas och kommenteras i avhandlingen.
För Vitruvius är det naturligtvis den praktiska nyttan med geometri som kommer i främsta rummet; geometriska konstruktioner behövs inom arkitekturen, inte minst för att åstadkomma exakta ritningar. Allmänt vill man mena att romarnas vetenskapssyn var starkt betingad av ett begränsande nyttotänkande; endast den kunskap som innebar omedelbar praktisk nytta var värd att odla.
Denna bild bör dock nyanseras, menar avhandlingsförfattaren, särskilt beträffande författarna Cicero och Vitruvius. Dessa hade en i grunden öppen och uppskattande inställning till de grekiska framstegen inom matematiken och till studier i geometri
– även om den praktiska nyttan kom i främsta rummet. Ty både hos Cicero och hos Vitruvius finner Bohlin en klart uttalad ideologisk dimension av geometrins betydelse. Geometrin betraktas som en integrerad del av civilisation och förfinad mänsklig kultur. Som sådan tillmäts geometrin ett inneboende kulturellt värde, vilket därmed även är universellt.
För Cicero och i synnerhet för Vitruvius var denna ideologiska dimension inte fristående från den praktiska nyttan, utan de båda aspekterna sågs som förbundna.
– Med detta perspektiv kan de faktiska skillnaderna mellan romerskt och grekiskt nedtonas, och häri finner vi så en motivering för Ciceros och Vitruvius öppnare hållning till geometri och grekiskt vetande överhuvudtaget, säger Bohlin.
Avhandlingens titel: Geometry in Varro, Cicero, and Vitruvius. A Philological Study.
Disputationen äger rum lördagen den 7 mars 2009 kl. 10.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Professor Micheline Decorps-Foulquier, Clermont-Ferrand, Frankrike
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Erik Bohlin 031-786 46 91
erik.bohlin@class.gu.se
Anne-Marie har studerat hur personer med somaliskt ursprung och med diabetes lever med sin sjukdom i en för dem ny kultur. Anne-Marie har studerat både hur de uppfattar mötet med den svenska diabetesvården och hur vårdpersonal uppfattar mötet med dessa patienter.
– Det finns behov att tillmötesgå både hos vårdpersonalen och hos patienterna. Först och främst behöver vårdpersonalen ökade kunskaper i att arbeta med tolk i patientmöten. Sedan finns ett behov av utbildningsinsatser om andra kulturers matvanor/traditioner för personalen så att de kan ge kulturellt anpassade kostråd, säger Anne-Marie.
Disputationen är öppen för alla och äger rum i Kurt Johansson Aulan, Hälsohögskolan i Jönköping, fredag den 27 februari kl. 13.00.
Varmt välkomna!
Kontaktinformation
Anne-Marie Wallin, mobiltelefon: 070-5279667
En positiv nyhet är att den inte visar någon ökad risk för autoimmuna hjärtsjukdomar, trots att tidigare studier pekat på detta.
– Vår forskning visar att patienter med glutenintolerans har en ökad risk för en rad andra sjukdomar. Vi har i synnerhet kunnat visa på en förhöjd risk för leversjukdomar och sköldkörtelrubbningar, berättar Peter Elfström, läkare vid Barn- och Ungdomskliniken vid USÖ, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling i medicin.
Han understryker dock att risken fortfarande är liten för den enskilde individen, eftersom det handlar om relativt ovanliga sjukdomar.
Glutenintolerans, eller celiaki, är vanlig i Sverige, och drabbar cirka en procent av alla barn och ungdomar. Men även vuxna får allt oftare diagnosen, eftersom symptomen kan vara diffusa och svåra att tolka.
Genetiska förutsättningar
Vid glutenintolerans uppstår det en inflammation i tunntarmen när man äter livsmedel med gluten, vilket gör det svårt för kroppen att ta upp viktiga näringsämnen i maten. Den enda behandling som finns är att äta glutenfri kost resten av livet.
– Varför man får sjukdomen är inte helt klarlagt och det finns mycket kvar att utforska. Det vi vet är att den utlöses vid intag av gluten och att den framför allt finns hos individer med vissa genetiska förutsättningar. Och hos dessa personer ökar också risken för vissa autoimmuna sjukdomar.
Autoimma sjukdomar uppstår när immunsystemet reagerar mot kroppens egna vävnader. Peter Elfström har i fem studier undersökt förekomsten av sådana sjukdomar där man tidigare har misstänkt ett samband med glutenintolerans, och studierna bekräftar att det finns en ökad risk att drabbas av leversjukdom, Addisons sjukdom (som drabbar binjurarna), sköldkörtelrubbningar, samt cancerformen lymfom.
Ökad risk för hypertyreos
När det gäller sköldkörtelrubbningar är risken för underproduktion av sköldkörteln (hypotyreos) känd sedan tidigare, men Örebrostudien är den första som visar att glutenintolerans även ökar risken för en överproduktion av sköldkörtelns hormoner (hypertyreos). Däremot visade studien inte någon ökad risk för autoimmuna hjärtsjukdomar, trots att man tidigare har sett ett samband i mindre studier.
– Bättre kunskap om risken för andra sjukdomar vid glutenintolerans är viktig både när det gäller diagnostik och behandling av dessa tillstånd, och vi hoppas att vår forskning ska minska risken för att dessa patienter går med oupptäckta och obehandlade följdsjukdomar, säger Peter Elfström.
Kunskapen kan också användas omvänt, för att identifiera riskgrupper där det kan vara aktuellt att testa för glutenintolerans. Patienter med autoimmuna sjukdomar kan i själva verket vara glutenintoleranta utan att veta om det, och då är det viktigt att ställa rätt diagnos, eftersom en glutenfri kost kan leda till en förbättring.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Elfström, peter.elfstrom@orebroll.se.
Avhandlingen har sin utgångspunkt i två utställningar om migrationshistoria; Afrikafararna och Kongospår. Författaren analyserar både innehållet i utställningarna och själva förmedlingsprocessen genom genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Hon har intervjuat producenter, museiföreträdare, museipedagoger, lärare och elever om sina uppfattningar av historieförmedlingen.
– Intentionerna och målen för historieförmedling på våra museer är att verka för demokratiska värderingar som jämlikhet och demokratisk handlingsberedskap säger Cecilia Axelsson. Mina resultat visar dock att det är andra faktorer som är avgörande för hur historia förmedlas, nämligen ekonomiska förutsättningar och tillgång till historiskt källmaterial samt de pedagogiska övertygelserna och historiesynen hos museiföreträdarna.
Undersökningen visar vidare hur de aktuella utställningarna förmedlar underordningsmönster och asymmetriska relationer mellan kvinnor och män och mellan svenskar/skandinaver och afrikaner. Gränsdragningarna mellan ”oss” och ”de andra” är stundom mycket tydliga. En av utställningarna erbjuder dock mer utrymme för reflektion och eget meningsskapande än den andra, eftersom den problematiserar förekomsten av afrikanska kvarlevor i Skandinavien och erbjuder fler berättelser och röster i utställningen.
Intervjuerna med lärare och elever visar slutligen att besöken i utställningarna ofta är enstaka tillfällen som sällan införlivas i elevernas utbildning i ett längre tema eller perspektiv. Flera av eleverna tog okritiskt till sig museernas förmedling, medan andra blev provocerade och utmanade. Eleverna hade få möjligheter att diskutera sina erfarenheter vare sig i museerna eller i skolan. Flera av avhandlingens resultat pekar på att förmedlingen av historia i utställningarna inte svarar upp mot kraven i en demokratisk utbildningskonception.
Cecilia Axelsson kommer ursprungligen från Växjö och är numera verksam som gymnasielärare i Malmö.
Avhandlingen ”En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten ” försvaras fredagen 27 februari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är fil. dr Carina Rönnqvist, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Axelsson, e-post: cecilia.axelsson@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Anita Norlund har granskat läroböcker, intervjuat lärare och granskat de nationella proven i svenska.
– En vanligt förekommande föreställning är att kritisk läsning främst innebär att akta sig för ”det falska” eller att värdera tillförlitlighet i texter, säger hon.
Men kritisk läsning betyder även att kunna läsa kritiskt-analytiskt: att bland annat kunna sovra, göra jämförelser och paralleller, och att kunna se orsak och verkan.
Det betyder också att kunna läsa kritiskt-integrerande: där de egna ställningstagandena integreras med texternas ställningstagande, eller där olika texters ställningstagande integreras med varandra.
Slutligen betyder det att kunna läsa kritiskt-ideologiskt: att ifrågasätta världsbilder, ett sätt att synliggöra underordnade gruppers villkor och på så sätt även synliggöra de egna villkoren som elev.
Anita Norlunds granskning visar att inte minst inom många av de läromedel som riktar sig till elever på gymnasieskolans yrkesinriktade program reduceras den kritiska läsningen ofta till något ganska ytligt:
– Det kan handla om att eleverna ska titta på vilka fakta som finns om den egna idolen på Internet och om de faktauppgifterna är sanna eller falska. Jag menar att det är ett sätta att reducera de här eleverna. Även de är kompetenta att analysera texter om samhälleliga frågor, precis som eleverna på de studieförberedande programmen förutsätts vara, säger Anita Norlund som ser hur frågorna om citatteknik och källhänvisningsteknik får ta stor plats.
– Frågan är om det är det mest väsentliga angreppssättet för de frågor som handlar om människors gemensamma angelägenheter. Sant och falskt och publiceringsdatum kanske har mindre betydelse än frågor som ”Vems perspektiv saknas i texten?”, säger hon.
Uppdraget att göra eleverna till kritiska läsare vilar på skolans alla ämnen, men med tanke på att ämnet svenska har såväl nationella prov som mål och betygskriterier för läsning kan förväntningarna sägas vara störst på just svenskämnet.
Anita Norlund är i grunden gymnasielärare och sedan 2007 verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Borås. Hon lägger fram sin avhandling ”Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 27 februari, kl 13.15.
Opponent: Professor Kjell Lars Berge, Oslo.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Kontakt: Anita.Norlund@hb.se, 033-4354233, 0708-163735
Stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste årtiondena. Psykiska sjukdomar och syndrom var den största kategorin bland nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar hos både kvinnor och män under 2006.
Trots att många söker hjälp för utmattningssyndrom och är sjukskrivna på grund av det finns det lite forskning om vilken rehabilitering som bör erbjudas.
För att utvärdera effekten av olika rehabiliteringsprogram studerades 136 patienter från Stresskliniken, Norrlands universitetssjukhus. Ingen skillnad i behandlingseffekt kunde påvisas mellan kognitiv beteendeinriktad rehabilitering (KBR) i kombination med Qigong och enbart Qigong efter en ettårig rehabilitering.
Båda grupperna hade förbättrats med minskade nivåer av stress och minskad sjukskrivning. Patienter i båda grupperna upplevde att den ettåriga rehabiliteringen gav dem redskap som de kunde använda för egenvård och för att ändra beteende.
Under rehabiliteringsperioden hade nära hälften av patienterna i gruppen med enbart Qigong sökt samtalsbehandling utanför Stresskliniken. När endast de patienter som bara deltagit i rehabiliteringsprogrammen på Stresskliniken ingick i analysen, visades att KBR i kombination med Qigong hade fördelar i jämförelse med enbart Qigong.
Effekten av KBR kombinerat med Qigong var större för kvinnor än för män. Nivåerna av utmattning och trötthet minskade.
Patienterna upplevde att en miljö med gott bemötande och bekräftelse var viktig för att starta en beteendeförändring och att rehabilitering i grupp hade fördelar som igenkännande och stöd i gruppen. Tidiga rehabiliteringsinsatser är viktiga för att förebygga långtidssjukskrivning.
Fredag 27 februari försvarar Therése Stenlund, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Rehabilitation for patients with burnout”. Svensk titel: ”Rehabilitering vid utmattningssyndrom”.
Disputationen äger rum klockan 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Christina H. Opava, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18434
Kontaktinformation
Therése Stenlund nås på mobiltelefon 073-207 22 07, arbetstelefon 090-785 33 72 eller e-post therese.stenlund@vll.se.
Avhandlingen visar att det är vanligast med uttryck av negativa känslor, sådana som avsky och förakt, i patienternas mimik.
– Man kan spekulera i vad detta beror på, möjligen är det ett uttryck för låg självkänsla hos patienterna, att det så att säga skulle kunna röra sig om uttryck för självförakt, säger Helena Fatouros Bergman.
Ett nytt forskningsresultat i avhandlingen är att dessa negativa emotionella uttryck ter sig som relativt stabila vid upprepade intervjuer. Patienterna verkade också ge utryck åt likadana negativa emotioner oberoende av vem som intervjuade dem.
Tidigare forskning har avhandlat vardagliga samspelssituationer och har visat att patienterna undviker att uttrycka negativa känslor i samband med ögonkontakt.
– Kanske har patienterna omedvetet inte velat skylta med dessa negativa emotioner för samtalspartnern, säger Helena Fatouros Bergman.
Så var däremot inte fallet i ett kliniskt sammanhang. I de intervjuerna visade patienterna negativa emotionella ansiktsuttryck även i samband med att de hade ögonkontakt med intervjuaren. Det tyder på att patienterna i kliniska intervjusituationer tycks vara mer benägna att kommunicera negativa känslor till psykologen.
– Avhandlingen visar därmed att det emotionella samspelet med denna patientgrupp bör uppmärksammas mer. Att följa upp det känslomässiga innehållet i patientens utsagor visade sig dessutom även vara av betydelse för upprättandet av välfungerande kommunikation med dessa patienter, säger Helena Fatouros Bergman.
Avhandlingens titel: Emotional interplay and communication with patients diagnosed with schizophrenia.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Helena Fatouros Bergman, Stockholms universitet, tfn 070-737 51 02, e-post helena.fatouros-bergman@psychology.su.se
Delar av avhandlingen finns på: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8503
Porträttfoto finns att ladda ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=58023.
– Det här än så länge bara grundforskning utan någon omedelbar praktisk betydelse, men det är ändå väldigt spännande resultat, säger professor Jonas Frisén vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi som lett studien.
Nervceller nybildas av stamceller i vissa delar av den vuxna hjärnan. Efter en stroke ökar nybildningen av nervceller, något som eventuellt kan förklara den återhämtning som ofta ses hos patienter fram för allt under det första året efter insjuknandet.
I den nu publicerade studien visar forskarna att en typ av celler som inte ger upphov till nya celler i den friska hjärnan, aktiveras efter en stroke hos försöksdjur.
Utöver de stamceller som normalt är aktiva finns det alltså även en form av reservlager av celler som kan aktiveras vid ökad efterfrågan. Forskarna har kartlagt den molekylära mekanismen som styr aktiveringen av dessa celler. De kunde då visa att det hos möss går att öka nybildningen av nervceller i den friska hjärnan genom att stänga av den så kallade Notch-signalvägen som hämmar nervcellsnybildning.
Publikation: ”Forebrain ependymal cells are Notch-dependent and generate neuroblasts and astrocytes after stroke”, Marie Carlén, Konstantinos Meletis, Christian Göritz, Vladimer Darsalia, Emma Evergren, Kenji Tanigaki, Mario Amendola, Fanie Barnabé-Heider, Maggie S Y Yeung, Luigi Naldini, Tasuku Honjo, Zaal Kokaia, Oleg Shupliakov, Robert M Cassidy, Olle Lindvall & Jonas Frisén,
Nature Neuroscience AOP, 22 februari 2009, doi 10.1038/nn.2268.
För frågor, kontakta:
Professor Jonas Frisén
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post: Jonas.Frisen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskare har under lång tid försökt utveckla framtidens supraledningsmaterial som kan leda energi utan energiförluster, något som har stor betydelse för framtidens energiförsörjning. Men en pusselbit har saknats. Det finns flera material som visar en tydlig fasövergång i alla termodynamiska egenskaper när temperaturen går ned under en viss övergångstemperatur, men man har inte lyckats förklara den nya kollektiva ordningen i materialet. Fram till nu har den kallats den gömda ordningen.
– Den gömda ordningen upptäcktes för 24 år sedan och forskare har under alla dessa år försökt hitta en förklaring, men ingen har lyckats hittills. Det har gjort detta till ett av materialvetenskapens hetaste ämne. Och när vi nu förklarar hur gömda ordningar i materialen uppstår, på ett vis vi aldrig sett förut, har vi löst ett av nutidens viktigaste problem inom det här vetenskapsområdet, säger professor Peter Oppeneer.
Fyra fysiker från Uppsala universitet, med Peter Oppeneer i spetsen och i samarbete med John Mydosh från Kölns universitet, som upptäckte den gömda ordningen för 24 år sedan, visar genom stora beräkningar hur den gömda ordningen uppstår. Mycket små magnetiska fluktuationer driver fram förändringar i materialet makroskopiska egenskaper, så att en helt ny fas med annorlunda egenskaper uppstår.
– Aldrig tidigare har vi sett att de så kallade ”magnetiska spinn excitationerna” ger upphov till fasövergång och bildandet av en ny fas. I vanliga material kan de inte förändra materialets fas och egenskaper för att de är så svaga. Men nu har vi visat att det faktiskt är möjligt, säger Peter Oppeneer.
Det är en datorbaserad teori som noggrant förklarar alla fysiska fenomen av den gömda ordningen. Det kommer bland annat att kunna användas för bättre förståelse av höga temperaturers supraledningsmaterial och kommer således att ha betydelse för utvecklingen av nya supraledningsmaterial och framtidens energiförsörjning.
Se också tidskriftens webbplats.
Kontaktinformation
För mer information vänligen kontakta:
Peter Oppeneer, professor vid institutionen för fysik och materialvetenskap,
på 018-471 37 48; 0709-60 40 16 eller Peter.Oppeneer@fysik.uu.se
Avhandlingsförfattaren har jämfört hur forskare inom tre skilda discipliner beskriver och bedömer kvalitet inom sina egna discipliner. De studerade disciplinerna är statsvetenskap, litteraturvetenskap och fysik. Syftet är att undersöka hur den interna synen på forskningens och vetenskapens kvalitet och legitimitet varierar inom forskarsamfunden, och hur den kan knytas till olika villkor för den vetenskapliga verksamheten.
Undersökningen är baserad på omdömen om vad som är bra och dålig vetenskap i utlåtanden som ämnesexperter skriver om de arbeten som kandidater till akademiska tjänster lämnat in som meriter. Den sträcker sig över två perioder mellan åren 1950 och 1995. På det viset kan både skillnader och likheter mellan ämnena, och förändringar och konstanta drag över tid analyseras.
Variationen i forskares uppfattningar om och beskrivningar av den egna vetenskapen kopplas i studien ihop med en del interna villkor, som vilka forskningsobjekt man studerar och vilka förutsättningar det ger arbetet. Rangnar Nilsson konstaterar att objektens natur tycks kunna påverka ambitionen till internationalisering eller till att nå ut till allmänheten med sina verk och sina resultat.
Fysikerna betraktar internationellt presenterad forskning som bättre och mer tillförlitlig. Litteraturforskarna är mycket mer intresserade av forskarnas insatser för att sprida sin forskning till allmänheten på olika sätt.
Denna skillnad kan tänkas hänga samman med de båda forskningsområdenas förutsättningar. Fysikernas forskningsobjekt är lika tillgängliga för forskare runt om i världen, och med tiden lika otillgängliga för allmänheter runt om i världen. Det kan ha bidragit till att fysiken (och möjligen andra naturvetenskapliga områden) är mer internationaliserad. Litteraturforskarnas objekt är däremot lättare att dela med en svensk allmänhet, eftersom ämnet traditionellt ägnat sig mer åt svensk litteratur än utländsk.
Statsvetenskapen uppvisar en tydlig förskjutning mot ett över tid ökat intresse för internationaliserad forskning. I deras interna kvalitetsbedömningar är däremot intresset för kandidaternas kontakter med det omgivande samhället svalt. Detta trots att statsvetare så ofta tycks framträda i media i olika sammanhang, och att deras forskning i hög grad kommit att handla om dagsaktuella politiska processer och händelser.
I sina inomvetenskapliga bedömningar framstår statsvetarna som betydligt snävare inriktade mot sitt eget forskarsamfund än någon av de andra disciplinerna. Kanske har det att göra med att samhällsvetenskaperna är relativt unga discipliner, där redan tydligt professionaliserade forskare från början satt agendan. På det viset blir det tydligt i avhandlingen att olika faktorer inverkar på forskarnas egen syn på den vetenskapliga verksamheten och på deras eget arbete.
Avhandlingens titel: God vetenskap. Hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner.
Disputationen äger rum fredagen den 6 mars 2009 kl. 10.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Thomas Kaiserfeld, KTH, Stockholm
Avhandlingen kostar 250 kr och kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek,
e-post acta@ub.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Rangnar Nilsson 031-786 58 87
rangnar.nilsson@idehist.gu.se
Den 27 februari disputerar Jakob Löndahl vid LTH, Lund Tekniska Högskola, på en avhandling om hur luftföroreningar fastnar i lungorna. Bland annat har mätningar gjorts för att ta reda på mängden partiklar från trafikavgaser och vedrök som kommer in i kroppen när vi andas. Det visade sig att tre gånger fler av de inandade partiklar från trafiken än från vedröken stannade kvar i lungorna.
Experiment har dessutom utförts där mängden föroreningar som fastnar i kroppen vid ansträngning jämfördes med mängden som fastnade vid vila. Runt fyra gånger fler partiklar stannade i lungorna vid ansträngning. Men det var stor skillnad mellan personerna som deltog i försöken. Vissa individer fick i sig betydligt mer än andra.
Det är alltså inte bara halterna av föroreningar i luften som avgör vilka effekterna blir, utan också hur mycket som faktiskt kommer in i kroppen. Ur hälsosynpunkt är det tänkbart att trafikavgaser är ett allvarligare problem än vedrök därför att mängderna människor får i sig när de andas skiljer sig åt.
För att utföra mätningarna har Löndahl och hans kolleger utvecklat en ny metod, som fått namnet RESPI. Metoden har gjort det möjligt att för första gången studera hur mycket rök- och dammpartiklar som fastnar i andningsvägarna i många av de miljöer där människor normalt befinner sig. Principen är enkel – antalet partiklar i inandningsluften jämförs med antalet i utandningsluften och mellanskillnaden förmodas ha fastnat i lungorna.
Svårigheten är att många luftföroreningspartiklar är så små att de inte går att observera med några enkla tekniker. Tack vare de avancerade instrument som under senare år tagits fram inom atmosfärsforskningen har mätningarna blivit praktiskt genomförbara.
En utförligare redogörelse av resultaten publiceras i en populärvetenskaplig artikel i mars-numret av Forskning & Framsteg. Löndahls avhandling har titeln ”Experimental
Determination of the Deposition of Aerosol Particles in the Human Respiratory Tract”.
Kontaktinformation
Jakob Löndahl, disputerar vid avdelningen för kärnfysik den 27 februari. Han nås via telefon: 046-22 28113
mobil: 073-551 86 36, epost: jakob.londahl@pixe.lth.se. Handledare är Erik Swietlicki, tel: 046-22 29680, mobil 070-992 45 12, epost: Erik.Swietlicki@pixe.lth.se
”Det är ett nytt öga som ser på världen, ny smak, nygräddade ord. Mot allt förslitet sätter han sin yrvakna upptäckarglädje och sitt hat mot klichén.”
Så beskrevs Harry Martinsons författarstil i Dagens Nyheter 1935, och hans tillfälliga ordbildningar överraskar och fängslar läsaren lika mycket idag. Dorothea Liebel undersöker i sin avhandling Harry Martinsons poetiska ordbildningar som översättningsproblematik. Hon utgår från två av hans delvis självbiografiska romaner; Nässlorna blomma och Vägen till Klockrike och de tyska översättningarna Die Nesseln blühen och Der Weg nach Glockenreich.
Sannolikhetsentrepenörer, dörrhålsförhör, olycksstirrande, ömhetsdäst. De många ordbildningarna har en särskild funktion i Martinsons diktning. Ett enda ord kan sammanfatta och ge uttryck åt en erfarenhet eller en komplex känsla, ibland med en exakt beskrivning, ibland med hjälp av en bild. Tack vare sitt komprimerade innehåll och sin nya utformning väcker orden läsarens uppmärksamhet och ger förståelse för det Martinson vill förmedla.
Avhandlingen Tageslichtfreude und Buchstabenangst (Dagsljusglädje och bokstavsångest) visar på mångfalden i Harry Martinsons ordbildningar, och på översättarens svårigheter när de kulturella föreställningarna skiljer sig åt eller när ett ord inte kan översättas på ett enhetligt sätt. Dorothea Liebel analyserar nästan 1000 ord som Harry Martinson bildade för stunden när han skrev de två romanerna, och jämför hur likvärdiga översättningarna är i fråga om form, innehåll, funktion och effekt på läsaren. Som en del i avhandlingsarbetet har Dorothea Liebel också utarbetat och testat en modell för att analysera om översatta ordbildningar överensstämmer med originaltexten.
I samband med Nässlorna blomma, i stora delar en skildring av hans tragiska barndom, skrev Harry Martinson: ”Jag sökte göra det till någonting som liknar konst, inte bara ett reportage över besvärligheter.”
– Vid översättandet av hans nyord räcker det inte att överföra enbart innehållet till ett nytt språk, i detta fall tyskan. Också formen måste bibehållas. Martinson hade ju en avsikt med sin poetiska stil och de många nyorden, säger Dorothea Liebel.
Lördagen den 28 februari försvarar Dorothea Liebel, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tageslichtfreude und Buchstabenangst. Zu Harry Martinsons dichterischen Wortbildungen als Übersetzungsproblematik (Dagsljusglädje och bokstavsångest. Harry Martinsons poetiska ordbildningar som översättningsproblematik)
Disputationen äger rum kl 13.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Opponent är professor Werner Koller, institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Dorothea Liebel,
tel 070-585 45 46 eller e-post dorothea.liebel@tyska.umu.se .
Studien bygger på intervjuer med 9 mödrar och 11 barn i åldrarna 13 till 20 år.
– Barnen är osedda av samhället trots att de drabbas av svåra konsekvenser av att deras mödrar döms till ett fängelsestraff, säger Annelie Björkhagen Turesson.
I sin avhandling studerar hon barnens förmåga till återhämtning. Hennes studie visar att fem av barnen har varit tvungna att flytta och att flera barn lämnats ensamma i hemmet utan stöd efter att polisen har gripit deras mor. Vid ett tillfälle blev en av ungdomarna även oskyldigt placerad i arrestlokal i samband med gripandet av modern.
Men studien visar också att stress och påfrestningar inte bara är av ondo utan i vissa fall har lett till utveckling och bättre förmåga att hantera svårigheter senare i livet. Genom en analys av mödrarnas och barnens berättelser har nyckelprocesser som har påverkat barnens återhämtningsförmåga i positiv riktning identifierats.
– Jag har sett betydelsen av att barn känner sig älskade och har möjlighet till en kontinuerlig relation till sin mor under barndom och ungdomsår. De barn som har fått dessa behov tillgodosedda har större förmåga att klara stress och svårigheter. Det visar vikten av att barnen får möjlighet att upprätthålla en kontinuerlig relation till sin mor under tiden hon avtjänar sitt straff. Det är också en rättighet som barnen har enligt Barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson.
Majoriteten av barnen kommer från splittrade familjer men de flesta fäderna finns med i bilden på något sätt. Två av flickorna kommer från en kärnfamilj och där har fadern tagit hand om barnen medan modern avtjänar sitt straff. Övriga barn har inte omhändertagits av fadern under moderns fängelsevistelse. Ingen av mödrarna har enskild vårdnad.
Studien visar också att morföräldrarna har en viktig funktion i många familjer. De har genom sitt stöd till familjen kunnat reducera en del av de skadeverkningar som missbruk och kriminalitet skapat för barnen. Undersökningen visar även att de som haft en ekonomisk buffert har klarat situationen bättre eftersom barnen kunnat bo kvar hemma under moderns fängelsevistelse.
Majoriteten av barnen har fungerat bra både i skolan och på fritiden. En bidragande orsak kan vara att de flesta mödrarna har försökt att uppmuntra sina barn till aktiviteter som främjar en god samhällsanpassning.
– De har velat att deras barn skulle välja andra vägar i livet än vad de själva har gjort säger Annelie Björkhagen Turesson.
Avhandlingens titel: Mor i fängelse – mödrar och barn berättar En analys av ungdomars resiliensprocess
se http://hdl.handle.net/2077/18827
Fakultetsopponent: Professor Thomas Lindstein, Stockholms universitet.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27:e februari 2009, kl. 13.00, Aulan på Malmö högskola, UMAS ingång 49 i Malmö.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Annelie Björkhagen Turesson, tel 040-452737(bost.), 0731-401540.
e-post: Annelie.Bjorkhagen.Turesson@mah.se
Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus porto.
Hos både hanar och honor i djurvärlden är det vanligt, mycket vanligare än man kanske vill tro, att ena könet uppvisar karaktärer och egenskaper som är skadliga för individer av det andra könet, säger professor Göran Arnqvist vid institutionen för ekologi och evolution, och tillägger:
– Ett speciellt knepigt fall gäller de arter där hanar bär parningsorgan, vilka är försedda med krokar, piggar och hullingar, som orsakar inre skador hos honor under parningen. Det här är mycket vanligt hos insekter, men förekommer även hos många andra djurgrupper.
De har studerat fröbaggar och deras parningsbeteende och Göran berättar att hanarnas parningsorgan är närmast att likna vid medeltida spikklubbor och att de orsakar allvarliga sår hos honorna under parning. Men eftersom det är aldrig är en god idé för en hane att enbart skada en hona, har deras antagande varit att dessa strukturer tjänar ett annat syfte och att skadan är en olycklig sidoeffekt.
– Honornas skador i sig gagnar inte den hane som hon har parat sig med, utan skadorna har föreslagits vara en sidoeffekt av andra fördelar som hanarna drar av taggarna. Vi kan nu för första gången visa att så är fallet, säger Göran Arnqvist.
Trots dessa kostnader parar sig honorna med flera hanar.
– Vi visar också att hanar med långa taggar orsakar värre skador hos honorna, men också att dessa hanar har en högre befruktningsframgång, säger Göran Arnqvist.
Taggarna är alltså mycket viktiga för hanar i konkurrensen över att få befrukta en honas ägg. Då honorna parar sig med två hanar är det företrädesvis den hane med längre taggar som befruktar hennes ägg.
Läs mer på Current Biologys webb
Kontaktinformation
Göran Arnqvist, professor vid institutionen för ekologi och evolution,
018-471 26 45, Goran.Arnqvist@ebc.uu.se