Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Den torra stammen eller grenen som ligger på marken i skogen kanske inte ser mycket ut för världen – men otaliga svampar och omkring en fjärdedel av Sveriges cirka 4 500 skalbaggsarter är beroende av sådan så kallad död ved.
– Inget i skogen är så levande som i ett dött träd, säger Paulina Bergmark, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skalbaggar lever i veden
Skalbaggarna lever sina liv i den döda veden, samtidigt som de skapar livsmiljöer för andra insekter och blir föda för fåglar. Tillsammans med svampar och mikroorganismer bidrar de till den viktiga nedbrytningen av trädrester – en process som för näring tillbaka till jorden.
Vedlevande arter hotas i dagens produktionsskogar, där döda träd ofta är en bristvara. I en avhandling har Paulina Bergmark undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk – så kallade multifunktionella landskap eller ekoparker.
Hon studerade skalbaggar och svampar i kapade höga stubbar inom fem av Sveaskogs ekoparker, och jämförde resultaten med fyra områden med produktionsskogar. Resultaten visar att det fanns gott om döda träd och en större blandning av olika trädslag i ekoparkerna.
Paulina Bergmark hittade flera vanligt förekommande skalbaggsarter i produktionsskogarna, men i ekoparkerna trivdes fler svampar och skalbaggar.
– Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon.
Varierad skog är viktig
Olika typer av död ved gynnar också olika hotade arter. Många trivs bäst i rester från lövträd som brutits ned under en viss tid. I avhandlingen betonas därför vikten av variation i skogslandskapet och framför allt ett större inslag av lövträd.
– I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger Paulina Bergmark.
Långsiktig betydelse för överlevnad
Idag finns 37 ekoparker för att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. De första inrättades för ungefär 20 år sedan. Här kombineras skogsbruk med naturvård, och de utvalda områdena bedömdes ha höga naturvärden redan innan de fick sin status som ekoparker.
– Utifrån min avhandling kan vi inte säga om det är skötselåtgärderna i ekoparkerna som har en effekt på vilka arter vi hittar där idag eller om det beror på hur områdena sköttes redan innan det blev ekoparker. Det vi kan säga är att multifunktionella skogslandskap som ekoparkerna verkligen har potential att på lång sikt gynna vedlevande skalbaggar och svampar, säger Paulina Bergmark.
Skattepolitik kan spela en avgörande roll för små barns överlevnad i låg- och medelinkomstländer. En ny studie visar att höjda cigarettskatter inte bara kan rädda över 200 000 barns liv varje år – utan också bidra till att minska klyftorna i överlevnad mellan de rikaste och fattigaste grupperna.
En internationell studie, som letts av forskare vid Karolinska institutet, har tittat på hur cigarettskatter hänger ihop med dödlighet bland barn under fem år, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Forskarna har analyserat data från 94 länder.
Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar skatter på minst 75 procent av cigaretters detaljhandelsvärde, men många länder har betydligt lägre skatter än så.
– Om alla länder som ingick i studien hade höjt cigarettskatterna till den nivå som rekommenderas av WHO skulle potentiellt över 280 000 barnliv ha kunnat räddas under ett enda år. Dessutom skulle de socioekonomiska skillnaderna i barnadödlighet kunna jämnas ut, vilket är i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling, säger Márta Radó, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.
Klyftor jämnas ut
Forskarnas beräkningar visar att höjda cigarettskatter inte bara förbättrar överlevnaden bland barn i alla samhällsgrupper. De minskar också skillnaderna i överlevnad mellan de rikaste och fattigaste grupperna. Den tydligaste effekten sågs vid höjningar av punktskatter, alltså fasta belopp per cigarettpaket.
– Rökrelaterad sjuklighet och dödlighet bland barn är oproportionerligt hög i låg- och medelinkomstländer. Höjda skatter på cigaretter är en viktig policyåtgärd som kan förbättra barns hälsa globalt, särskilt i de mest utsatta grupperna, säger Olivia Bannon, forskare vid Karolinska institutet och Linköpings universitet.
Hinder mot skatter ska undersökas
Även om studien tar hänsyn till flera olika faktorer som kan påverka resultaten, betonar forskarna att beräkningen för enskilda länder bör tolkas med viss försiktighet.
– Vi vill nu fortsätta studera hur andra tobaksförebyggande åtgärder, såsom rökfria lagar, kan påverka barnadödligheten. Det är också viktigt att studera vilka faktorer som förhindrar länder att höja cigarettskatterna, inklusive tobaksindustrins påverkan, och identifiera sätt att övervinna dessa hinder, avslutar Márta Radó.
Så gjordes studien
Studien utgår från offentligt tillgängliga data från WHO, Världsbanken och FN:s Inter-agency Group for Child Mortality Estimation (UN IGME) under åren 2008–2020.
Forskarna analyserade kopplingen mellan barnadödlighet och flera olika typer av cigarettskatter: punktskatt (en fast avgift per förpackning oavsett pris), värderelaterad skatt (en procentandel av produktens värde) eller andra skatter som importtullar och moms.
Skolans värld är full av intressant data – och används den rätt kan den höja utbildningskvaliteten. Men brist på kompetens ställer till problem på vägen.
Att analysera och agera på data, till exempel om elevers frånvaro, årskursens provresultat eller klassrummens utnyttjande, kan ge positiva effekter. Elever som riskerar att bli hemmasittare kan få hjälp i tid, svåra moment i matematiken kan repeteras och schemaläggningen göras mer effektiv – för att bara nämna några exempel.
Med datadrivna metoder kan utbildning i princip skräddarsys för varje enskild individ. Genom att analysera hur elever presterar kan anpassningar göras både för den som ligger i framkant och den som har halkat efter.
– Forskning om datadrivna metoder i skolan har bedrivits i ett par decennier. Ändå finns inte så många studier om hur skolor tar sig an uppgiften när de får lägga upp arbetet helt själva. Oftast har skolan fått en färdig idé från en forskare eller sin huvudman, berättar Robert Hegestedt, doktorand vid Institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms universitet.
Han har 20 års erfarenhet av att jobba som högstadielärare. De senaste åren har Robert Hegestedt även studerat hur datadrivna metoder kan införas i svenska grund- och gymnasieskolor.
– Jag ville se hur skolor arbetar när de får planera, implementera, och avgöra hur de ska använda resultaten. Vad är det som främjar eller hindrar skolor som vill jobba datadrivet?
I ett treårigt program fick han möjlighet att göra just detta, som följeforskare. Lärdomarna lyfts fram i hans licentiatuppsats.
Att analysera data kan göra det lättare att ge elever en mer anpassad skolgång. Bild: Jeswin Thomas, Unsplash
Didaktik, demokrati och mental hälsa
Runt 100 deltagare – rektorer, lärare och administrativ personal – från 17 skolor deltog i programmet. Av de sex representerade huvudmännen är fyra kommunala och två privata. Skolorna formade utvecklingsgrupper och började arbeta med olika områden där de såg att datadrivna metoder kan göra skillnad.
– Det spretar lite mellan de 17 grupperna, men många jobbade med didaktiska problem inom ämnen som matte, svenska och SO. Några jobbade med demokratifrågor, som inkludering. Andra utvecklade praktiken kring bedömning och planering. Och några tittade på mental hälsa kopplat till frånvaro, säger Robert Hegestedt.
Via enkäter, semistrukturerade intervjuer, fokusgrupper och fallstudier har han samlat in empiri om hur skolpersonalen tänkte och gjorde i sina projekt. Datalitteracitet är ett viktigt begrepp.
– Datalitteracitet handlar i det här fallet om lärares och rektorers förmåga att jobba datadrivet. I det ingår att välja ett problem att angripa, att skapa relevanta frågeställningar kring problemet, och förstås att samla in, analysera och agera på data – på ett systematiskt sätt.
Brist på kompetens
Och just datalitteraciteten – eller snarare bristen på den – visade sig vara en stötesten i flera projekt. Många ansåg att kompetens fattades, delvis kopplat till GDPR. De visste inte hur de fick samla in, använda och lagra data. Ibland saknade skolpersonal ett gemensamt språk för att arbeta datadrivet. Det gjorde det svårt att utveckla de frågeställningar som behövdes för att komma vidare i arbetet.
– Ett annat problem är de befintliga digitala systemen. Skolan är full av data, men ändå kan det vara svårt att jobba datadrivet. Systemen är inte kompatibla med varandra, eller så går det bara att få ut data på aggregerad nivå, förklarar Robert Hegestedt.
– Slutligen hade många skolor svårt att hitta tid och resurser till att arbeta med datadrivna projekt. Vardagen är full av arbetsuppgifter ändå.
I sina fallstudier valde Robert Hegestedt att fokusera på två skolor som ville arbeta datadrivet för att öka elevernas mentala välbefinnande. Frågor om anonymitet och etik var ständigt närvarande.
– En skola ville kunna se vad varje individ svarade i undersökningarna, för att snabbt kunna fånga upp elever med problem. Men att inte få vara anonym kan göra att elever inte vill berätta om de mår dåligt. Det finns inget enkelt svar på hur man bör göra, man måste se till syftet med datainsamlingen.
Det finns flera utmaningar för skolor som vill kunna samla in och analysera data om elever. Bild: Depositphotos
Lyckat att involvera elever
I båda skolorna ville man involvera eleverna i satsningen på att arbeta datadrivet i syfte att förbättra den mentala hälsan. Resultat redovisades regelbundet – och det uppskattades av eleverna.
– Eleverna blev mer engagerade när skolan visade att den brydde sig om hur de mådde. Det ledde till förbättrad datakvalitet, säger Robert Hegestedt.
– Det blev också tydligt att organisatoriska förändringar var nödvändiga. Skolorna resonerade att ”Vi kan inte fortsätta som tidigare när vi nu har börjat samla in data”. I den ena skolan förändrade man hur mentorstiden planerades. I den andra skolan fokuserade man på elevhälsan – att gå från brandkårsutryckningar till att stötta på bättre sätt.
Datadrivna metoder ska vara en del av vardagen
Att datadrivna metoder kan ha positiva effekter i skolan är de flesta överens om. Men hur når vi dit? Robert Hegestedts studier visar att det behövs genomgående förändringar.
– Det är svårt att lösa komplexa problem med enkla åtgärder. Vi måste ha ett systematiskt arbetssätt för att komma vidare.
Han pekar på organisationskulturen som en avgörande faktor.
– Det finns en förenklad bild av vad det innebär att arbeta datadrivet. I själva verket krävs ganska stora förändringar för att få positiva effekter. Man behöver utbilda i datalitteracitet, jobba regelbundet och konkret för att bygga upp skolans kapacitet att utnyttja de digitala verktyg som finns.
– Datadrivna metoder ska vara en del av vardagen, ett naturligt arbetssätt, säger Robert Hegestedt.
För att datadrivna metoder ska ge bra effekt i skolan måste de användas i vardagen. Bild: Terrillo Walls, Unsplash
6 lärdomar om att arbeta med data i skolan
Skolpersonal behöver utbildning för att de ska kunna jobba effektivt med data.
Att använda datadrivna metoder kan stärka lärares eget lärande.
När skolor jobbar systematiskt med datainsamling och analyserar data kan det höja skolans kvalitet.
Skolans digitala system måste vara kompatibla med varandra för att stötta arbetet.
Bilden av att arbeta datadrivet i skolan är ofta förenklad – viktigt att nyansera den.
Datadrivna metoder behöver bli en del av vardagen och skolans kultur för att ge goda effekter på lång sikt.
Utbildningsnivå och var man bor – stad eller landsbygd – spelar i dag en större roll för ungas benägenhet att stödja radikala högerpartier än tidigare. Det visar en avhandling vid Stockholms universitet.
En avhandling baserad på data från Sverige och andra västeuropeiska länder visar att de politiska skillnaderna mellan stad och landsbygd har ökat över generationerna. Även skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer har blivit större.
Bland yngre generationer är även sambandet mellan social position och stöd för radikala högerpartier starkare än för äldre personer, visar avhandlingen.
– Unga män med låg utbildning som bor på landsbygden tenderar i högre grad att rösta på partier som Sverigedemokraterna, jämfört med unga högutbildade kvinnor i städer, som tenderar att rösta på progressiva vänster-inriktade partier, säger Amanda Almstedt Valldor, doktorand vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Utbildningens innehåll tycks spela roll
Hon har också undersökt hur utbildningsinriktning påverkar politiska värderingar. Resultaten visar att personer som studerat humaniora och samhällsvetenskap är mindre benägna att stödja radikala högerpartier än de som studerat på tekniska eller jordbruksinriktade utbildningar.
– Vi ser till exempel att varje år på en samhällsvetenskaplig eller humanistisk utbildning hänger ihop med att utveckla mer progressiva attityder och lägre sannolikhet att stödja radikala högerpartier. Det verkar alltså som om det är något i själva utbildningen som formar värderingar, säger Amanda Almstedt Valldor och fortsätter:
– Många tror att skillnaden i åsikter beror på arbetsmarknadsutsikterna efter utbildningen. Men resultaten pekar snarare på att det är utbildningens innehåll och värdegrund som spelar större roll.
Yrke kopplas inte till politisk hemvist
Avhandlingen ifrågasätter också etablerade teorier som kopplar vissa arbetsuppgifter till politiska attityder. Tidigare forskning har till exempel föreslagit att yrken där man arbetar med människor – som lärare och sjuksköterskor – leder till mer progressiva värderingar. Men Amanda Almstedt Valldor hittar inget stöd för den förklaringen.
– Teorin att arbetsuppgifter centrerade kring sociala interaktioner leder till mer progressiva värderingar kunde inte bekräftas. Inte heller kunde tidigare teorier om att ledningsansvar leder till mer ekonomiskt högerorienterade åsikter bekräftas. Tvärtom fann jag att de som fick mer ledningsuppgifter över tid tenderade att utveckla mer ekonomiskt vänsterorienterade åsikter, säger Amanda Almstedt Valldor.
Ökad polarisering bland unga
Hon menar att resultaten kan vara viktiga för beslutsfattare som vill minska den politiska polariseringen.
– Minskad ojämlikhet och minskad segregation skulle kunna dämpa den ökade politiska polarisering vi sett växa fram mellan sociala grupper inom särskilt den yngre generationen. Det är också viktigt att lyfta fram betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk utbildning för att stärka liberal-demokratiska värderingar, säger Amanda Almstedt Valldo.
Under jaktsäsongen kan älgarnas överlevnad handla om var de väljer att vara. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att älgtjurar som betar i öppna landskap – med gott om föda – löper större risk att bli skjutna.
Hur viltet rör sig i landskapet kan spela en avgörande roll för chansen att överleva jaktsäsongen. När människans jakt utgör det största hotet kan nyckeln till överlevnad vara att undvika trakter där risken att stöta på jägare är som störst.
I Sverige, där jakttrycket är hårt och upp till 30 procent av älgarna skjuts varje år, finns dock begränsad kunskap om hur älgens rörelsemönster och val av plats under jakten påverkar chansen att klara sig undan jägarna.
Älgarnas rörelsemönster undersöktes
För att ta reda på hur valet av livsmiljö påverkar chansen att överleva jaktsäsongen analyserade forskare tio års rörelsedata från vuxna älgkor och älgtjurar i Öster Malma i Sörmland och i Växjö i Småland – två områden där stora rovdjur saknas.
Forskarna tog fram data kring var älgarna befann sig under olika perioder: före brunsten, under brunsten samt under tre veckor före och efter jakten. Älgarnas val av miljö jämfördes sedan med deras öde – om de sköts, överlevde eller dog av andra orsaker. Detta för att kunna se om det fanns skillnad i beteenden mellan älgarna.
Områden med gott om föda
Resultatet visar att älgar i allmänhet föredrar områden med gott om mat – helst i närheten av skog och långt från vägar.
Studien visar också att älgarnas chans att överleva jakten påverkas av både kön och individuellt beteende. Älgkor som vistas närmare vägar under jaktsäsongen löper större risk att bli skjutna.
– För kor är det en bra överlevnadsstrategi att undvika vägar. Jägare kan föredra att skjuta stora djur som älgar nära vägar eftersom det är lättare att ta hand om kropparna, säger doktoranden Lukas Graf vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ödesdigra matvanor före jakt
För tjurar är det i stället valet av livsmiljö före jakten som spelar roll. De som rör sig mer i öppna områden med mycket mat har en högre dödlighet.
– Älgar som väljer öppna habitat löper större risk att upptäckas av jägare och bli påskjutna senare eftersom jägarna vet var de brukar vara, säger Lukas Graf.
Över 70 procent av religiösa församlingar i Sverige har utsatts för någon form av brott det senaste året. Det visar en studie som kartlagt församlingars utsatthet och sårbarhet för brott.
Studien, som gjordes av forskare vid Marie Cederschiöld högskola, undersökte 1 184 församlingar från både statsbidragsberättigade trossamfund och Svenska kyrkan.
Resultatet visar tydliga skillnader i hur utsatta olika samfund är.
– Brottens karaktär skiljer sig mellan olika samfund – allt från elektroniska angrepp och inbrott till direkta våldshandlingar, hot och anlagda bränder, säger Linnea Lundgren, lektor vid Institutionen för civilsamhälle och religion vid Marie Cederschiöld högskola, i ett pressmeddelande.
Fyra av tio församlingar utsattes för våldsbrott
Två tredjedelar av församlingarna har drabbats av egendomsbrott, där ekonomisk brottslighet, elektroniska angrepp och inbrott är vanligast. Våldsbrott drabbade drygt fyra av tio församlingar. De riktades främst mot personer (snarare än lokaler) och den vanligaste formen var hot och hat i digitala miljöer.
Forskarna kom fram till att det finns två typer av sårbarhet bland trossamfunden.
Den första typen gäller församlingar som är väldigt öppna och har omfattande verksamhet. Särskilt Svenska kyrkan, katolska kyrkan och frikyrkorna är utsatta på grund av sina öppna lokaler och arbete med socialt utsatta grupper.
Den andra typen av sårbarhet är kopplad till religiös och etnisk tillhörighet. Judiska, muslimska och delvis även ortodoxa församlingar är särskilt utsatta för systematiska och återkommande våldsbrott som grundar sig i hat och fördomar.
Geografi spelar också en avgörande roll. Församlingar i städer är mer utsatta för både egendoms- och våldsbrott jämfört med församlingar på landsbygden, oavsett samfundstillhörighet.
Känsla av otrygghet bland medlemmar
Säkerhetsläget påverkar hur församlingar uttrycker sig och agerar, visar resultatet. Var fjärde församling med sociala mediekonton har avstått från att publicera inlägg av säkerhetsskäl. Drygt två av tio församlingar har valt att avstå från aktiviteter på grund av rädsla för att utsättas för hat och hot.
Det råder en utbredd känsla av otrygghet bland medlemmar, särskilt inom judiska och muslimska församlingar, där många upplever en oro för hot och trakasserier.
Dessutom visar studien att det finns ett betydande mörkertal i polisanmälningar. Sex av tio brottsutsatta församlingar har inte polisanmält ett enda av de brott de utsatts för det senaste året. Orsakerna är främst att det upplevs som meningslöst eller att det varit en bagatell, men också att församlingarna själva hanterat situationen. Inom vissa församlingar finns det också en rädsla för att polisanmälningar leder till medial uppmärksamhet som kan få negativa konsekvenser.
Vill se samarbete för att motverka brott
Bristande brandskydd och trängsel vid religiösa sammankomster är också en säkerhetsrisk i vissa församlingar.
Det förebyggande säkerhetsarbetet varierar kraftigt. Närmare hälften av alla församlingar saknar rutiner för förebyggande åtgärder mot hot, hat och trakasserier. Många församlingar upplever också att administrativa hinder och resursbrist försvårar nödvändiga säkerhetsåtgärder.
– Nio av tio församlingar anser att trossamfunden behöver samarbeta mer över religionsgränserna för att motverka antireligiösa brott. Trots många goda exempel på samverkan med kommuner och blåljusinstanser känner sig många församlingar bortglömda och upplever ett bristande intresse från lokala offentliga aktörer, säger Linnea Lundgren.
Studien gjordes på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund.
Med hjälp av kamerahalsband och älgarnas egna filmer har forskare undersökt vad som styr deras matvanor. Studien visar att älgarna gör medvetna val bland växterna – för att få i sig precis den näring de behöver.
Under sommaren 2022 utrustades tre älgtjurar på ön Vega i Norge med kamerahalsband. Anledningen var att forskare från Norge, i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, ville förstå deras matvanor bättre.
Under fem dagar filmade kamerorna 25 sekunder var tredje minut.
Har koll på kosten
Filmerna visade hur älgarna betedde sig och vad de valde att äta. För att bättre förstå deras matval analyserade forskarna både matobservationer och näringen älgarna fick i sig under måltiderna. De undersökte även tillgången på mat i området.
– Vi såg att älgarna noggrant balanserade sin kost genom att anpassa sitt intag av protein, sockerarter och fetter för att matcha den näringsprofil som finns hos videväxter som till exempel sälg. Om det inte fanns videväxter i närheten åt älgarna i stället en blandning av andra växter för att hålla sig nära sitt näringsmål, säger Robert Spitzer som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Bild: Robert Spitzer/SLU
Viktig kunskap för viltförvaltning
Resultaten från sommaren stämmer överens med en tidigare studie som gjorts i Sverige vintertid. Då undersökte forskarna bland annat älgarnas avföring för att se vad de åt när tillgången på mat var begränsad. När videväxter saknades och snötäcket var tunt valde älgarna i stället att äta tall och blåbärsris, som tillsammans ger ungefär samma näring som vide.
– Resultaten från Norge ger oss värdefulla insikter för viltförvaltning och naturvård och understryker ytterligare älgens sofistikerade koststrategier, säger Robert Spitzer.
Ett liknande projekt med kameror på älgar har också startat i Sverige, men det dröjer några år innan resultaten blir klara.
SLU:s samarbetspartner är Norska institutet för naturforskning, NINA.
Kameror på älgarna visar att de gör medvetna kostval. Bild: Robert Spitzer/SLU
Älgarna gillar lövträd bäst
Älgarna i studien fick sin makronäringsenergi, det vill säga totalt intag av fett, kolhydrater och protein, främst från:
Kolhydrater – 74,2 procent
Protein – 13,1 procent
Fetter – 12,7 procent
Dieten dominerades av lövträd som björk och pil (71 procent). Videväxter som sälg valdes i hög grad ut och utgjorde 51 procent av den genomsnittliga dieten.
Varför finns grammatik? Kanske för att göra språket lättare för hjärnan att förstå. Med hjälp av AI kan forskare hitta nya sätt att studera hur språk växer fram och vad det säger om människans intelligens.
Ett av de stora mysterierna inom språkforskningen och filosofin har varit frågan om hur ord får sin mening. På 1990-talet visade forskaren Luc Steels vid VUB AI Lab i Bryssel att självorienterade AI-system kan utveckla språkliga konventioner genom enkla interaktioner.
I det så kallade ”naming game” fick digitala agenter eller robotar interagera genom att namnge objekt. En agent sa ett ord, en annan pekade på ett föremål, och med tiden uppstod stabila språkliga konventioner. Experimentet visade hur språk kan självorganisera sig i en population – en insikt som tidigare varit svår att bevisa.
– I vår nuvarande forskning bygger vi vidare på de här insikterna genom att även testa hur grammatik kan uppstå genom enkla inlärningsmekanismer. Vi tror att grammatik utvecklas för att göra språket lättare att lära eftersom vi människor har begränsningar i hur mycket information vi kan hålla i minnet och bearbeta. Vi ser också att om vi skapar en AI med begränsat minne så hittar den spontant grammatiska mönster när den matas med text och belönas för att känna igen meningar, säger Anna Jon-And, forskare vid Centrum för kulturell evolution vid Stockholms universitet.
Med hjälp av AI studerar hon hur grammatik kan växa fram helt spontant – och vad det säger om vår egen intelligens.
Forskare har sett att en AI, med lika begränsat minne som en människa, själv börjar skapa grammatiska mönster när den matas med text. Bild: Romain Vignes, Unsplash
AI saknar förståelse som människor har
Många blev förvånade när de första stora språkmodellerna, som ChatGPT, lanserades och visade en oväntad språkförmåga.
– Det var fascinerande att se hur bra de kunde generera språk trots att de inte verkar förstå det på ett mänskligt sätt, säger Anna Jon-And.
Trots att stora språkmodeller kan generera text som verkar intelligent finns det fortfarande tydliga begränsningar. Ett enkelt exempel är att be ChatGPT skapa en mening med exakt elva ord. Ibland lyckas den, men ofta blir meningen för kort eller för lång. Det visar att stora språkmodeller inte symboliserar och förstår numeriska begrepp, något som är väldigt enkelt för människor.
Missförstånd som kan få konsekvenser
Stora språkmodellers brist på det vi kallar förståelse kan ha praktiska konsekvenser, både i forskning och i vardagen:
– Stora språkmodeller verkar ofta ”förstå” vad man frågar den om, men det kan vara en illusion, säger Anna Jon-And.
Det blir tydligt när stora språkmodeller får uppgifter som kräver exakt planering eller spatial förmåga. I forskningsstudier har man testat stora språkmodellers förmåga att planera vägar i ett utrymme. På ytan verkar den klara uppgiften, men när komplexiteten ökar misslyckas de. Detta påminner oss om att AI:s förmåga att generera språk inte betyder att den förstår världen på samma sätt som vi gör. Det är en viktig insikt både för AI-forskare och för alla som använder AI i vardagen. En annan vanlig missuppfattning är att AI måste kunna tänka eller ha egen vilja för att utgöra en risk för människor:
– Men AI kan påverka oss på sätt vi inte har kontroll över, utan att tänka som vi gör. Min kollega Fredrik Jansson, som forskar om AI:s samhällskonsekvenser vid Centrum för kulturell evolution, lyfter till exempel hur AI styr vilken information vi ser i vardagen – något som kan forma våra åsikter utan att vi ens märker det, säger Anna Jon-And.
Stora språkmodeller har överraskat med sin språkförmåga, men det är ändå tydligt att de inte förstår samma saker som människor gör. Bild: Solen Feyissa, Unsplash
AI kan ge nya svar på gamla frågor
AI kommer fortsatt att spela en central roll i forskningen om mänsklig kognition och språk. Samtidigt påminner forskningen oss om att AI:s förmågor och begränsningar måste förstås för att vi ska kunna använda tekniken på ett säkert och effektivt sätt.
– AI ger oss nya sätt att studera språk och intelligens, men vi måste skilja på olika typer av AI. Stora språkmodeller kan producera språk som liknar människors, men deras sätt att fungera skiljer sig från människors på många sätt. När vi vill förstå hur människor lär sig språk, bygger vi i stället enklare AI-modeller med få egenskaper. Dessa modeller hjälper oss att identifiera de grundläggande mekanismer som krävs för språkinlärning – något som är omöjligt att urskilja i komplexa språkmodeller med miljontals parametrar. Därför är våra minimalistiska modeller mer användbara för att förstå mänsklig kognition och inlärning, säger Anna Jon-And.
Med AI som verktyg kan forskare i dag utforska gamla frågor på nya sätt – och kanske till och med upptäcka helt nya sätt att tänka på vad intelligens egentligen är.
Ett enkelt urinprov kan i framtiden räcka för att upptäcka prostatacancer tidigt, visar ny forskning från bland annat Karolinska institutet. Med hjälp av AI och genanalyser har forskarna hittat träffsäkra biomarkörer i urinen – och resultatet överträffar dagens PSA-test.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och en av de främsta dödsorsakerna globalt. En stor utmaning inom diagnostiken är bristen på exakta biomarkörer för att upptäcka tumören i ett tidigt skede.
Nu har en internationell forskargrupp, där Karolinska institutet ingår, identifierat nya och mer precisa biomarkörer som kan förbättra tidig upptäckt.
Celler analyserades med AI
Forskarna har analyserat mRNA-aktiviteten hos alla gener i tusentals enskilda celler som finns i prostatatumörer. Genom att koppla varje cells genaktivitet till dess plats i tumören och cancergrad kunde de skapa digitala modeller av sjukdomen.
Modellerna analyserades med hjälp av AI för att hitta proteiner som kan fungera som biomarkörer. Dessa testades sedan i blod, prostatavävnad och urin från närmare 2 000 patienter.
Biomarkörer i urin
Forskarna hittade biomarkörer i urin som med hög precision kan visa om en person har prostatacancer – och hur allvarlig den är. Enligt studien presterar biomarkörerna bättre än PSA-testet, som idag används inom vården.
– Det finns många fördelar med att mäta biomarkörer i urin. Det är en icke-invasiv och smärtfri provtagning som skulle kunna genomföras i hemmet och provet kan sedan analyseras med rutinmetoder i kliniska laboratorier, säger Mikael Benson, forskare vid Karolinska institutet som lett forskningen.
Behöver utvärderas i kliniska studier
Nästa steg i forskningen är storskaliga kliniska prövningar.
– Nya, mer precisa biomarkörer än PSA kan leda till tidigare diagnos och bättre prognos för män med prostatacancer. Dessutom kan det minska antalet onödiga prostatabiopsier bland friska män, säger Mikael Benson.
En studie vid SLU visar att barns kost redan i förskoleåldern ofta överskrider hållbara gränser för planeten. Enligt forskarna pekar resultaten på att vuxna inte lyckas visa att mat kan vara både god, näringsrik och hållbar.
– Min hypotes var att förskolorna skulle bidra till att göra barns matvanor totalt sett mer hållbara. Så jag blev lite besviken när det visade sig att det inte var så, säger Maria Jacobsen, nutritionist och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I en studie har hon och forskarkollegor undersökt över 700 fyraåringars matvanor i Sverige. Deras analys visar att de äter långt ifrån hållbart.
– Och hållbarhet handlar ju inte bara om klimatet, utan också om sådant som djurvälfärd, biologisk mångfald, vattenhushållning och jordbrukets utsläpp. Med hela den komplexiteten inräknad var det inte en enda fyraåring vars matvanor höll sig inom alla de planetära gränserna, säger Maria Jacobsen.
Överskrider gränsvärden
Forskarnas analys visar att fyraåringars matvanor överskrider fem av sex gränsvärden för indikatorer som mäter hållbarhet. Förklaringen är nivån på konsumtionen av rött kött, mejeriprodukter, grönsaker och frukt, som bidrar till stora koldioxidutsläpp, kväve- och fosforutsläpp och förlust av biologisk mångfald.
– Många förskolor serverar inte så mycket rött kött, men den hållbarhetsvinsten försvinner tyvärr, eftersom barnen äter så mycket mejeriprodukter i stället. Och hemma äter barnen förstås annorlunda än på förskolan, men det totala hållbarhetsavtrycket därifrån blir ungefär detsamma, säger Maria Jacobsen.
Pojkar äter mer kött, flickor mer grönt
Redan vid fyra års ålder syns tydliga könsskillnader i matvanor. Pojkar äter mer rött kött, vilket ger större klimatavtryck, medan flickor äter mer frukt och grönsaker – något som i sin tur kan påverka vattenförbrukning och användning av bekämpningsmedel. Mönstren följer med upp i vuxen ålder.
– Vuxna som föredöme här är jätteviktigt, vuxna som äter baljväxter och fullkorn och annan hållbar mat. Men det är förstås väldigt svårt att hitta vägar att påverka vad barnfamiljer äter hemma, och fortfarande fostrar vi tyvärr våra barn att äta ohållbart, säger Maria Jacobsen.
Regionala skillnader
Studien visar också att barn på landsbygden äter mindre hållbart än barn i storstäder – och att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar hur hållbart barnen äter.
– Vuxna med längre utbildning äter mer hållbart än de med kortare utbildning, och detsamma gäller deras barn. Att barn på landsbygd äter mindre hållbart kan vara en kombination av föräldrars lägre utbildningsnivå och att mer hållbara matalternativ inte är lika tillgängliga i utbudet i mataffären, menar Maria Jacobsen.
Förskolan har en viktig uppgift
År 2023 hade 77 av Sveriges 290 kommuner rapporterat in till Livsmedelsverket att man har riktlinjer för mer hållbar mat i förskolan.
– Men fler måste göra mer för att vi ska nå resultat. Vi måste utbilda förskolans kockar i hållbarhet, och våga utsätta barnen för nya smaker och konsistenser. Här ser jag stor potential, för små barn är oftast ganska öppna för det. Och det går att laga jättemycket mat som är både god, näringsrik och hållbar, som olika vegetariska grytor, lasagner och soppor med härliga kryddor, till exempel, säger Maria Jacobsen.
I undersökningen ingick ett statistiskt representativt urval av 746 fyraåringar. Analysens grunddata kom från Riksmaten småbarn 2021-24. Det är Livsmedelsverkets sjätte rikstäckande undersökning av svenskarnas matvanor och den första med fokus på hur barn mellan 1,5 och 4 år i Sverige äter.
Världens främsta joddlare finns i Latinamerikas regnskogar – inte i alperna. Forskare har upptäckt att vissa apor har en speciell teknik för djungelrop, som spelar stor roll i det sociala livet.
En internationell studie, där forskare från Kungliga tekniska högskolan medverkar, har upptäckt att vissa apor har rejäla röstresurser.
Hemligheten bakom lätena ligger i ett anatomiskt fynd. Aporna har ett extra tunt membran som sitter ovanpå stämbanden, det så kallade vokalmembranet. Den här strukturen i apornas struphuvuden – som människor har förlorat under evolutionen – fungerar som en förstärkare för både tonhöjd och hastighet i röstens variationer.
Aporna ropar med en teknik som påminner om alpjoddling, men med en twist. Deras röster sträcker sig över ett frekvensomfång som är fem gånger större än hos mänskliga joddlare. Medan vi människor kan tänja oss över en oktav, kan vissa apor nå över tre.
Joddling viktigt för socialt liv
Joddlingen fyller en viktig funktion i apornas sociala liv, enligt forskarna. Ljuden används för att väcka uppmärksamhet, skapa kontakt och identifiera varandra i regnskogens täta grönska.
Sten Ternström, professor i musikakustik vid KTH, har bidragit med analyser av så kallade elektroglottogram, elektromekaniska signaler som visar hur stämbanden arbetar.
Att ha ett extra tunt membran längs stämbandens överkant är ganska vanligt bland däggdjur.
– Givet att membranet finns, så är apornas förmåga inte så förvånande, säger Sten Ternström.
Vissa apor sticker ut
De mest avancerade joddlarna hittades i ett område som sträcker sig från Mexiko till Argentina. Där visade sig vrålapor, kapuciner, ekorrapor och peruanska spindelapor ha de största vokalmembranen av alla.
Studien bygger både på analyser med datortomografi och simuleringar samt fältarbete i det bolivianska djurskyddsområdet La Senda Verde Wildlife Sanctuary. Där fångades apornas rop i ljudinspelningar som nu hjälper forskarna att förstå röstens evolution – och dess potential i djurvärlden.
Antalet fall av hemolytiskt uremiskt syndrom – en sjukdom som orsakas av bakterier – har ökat bland barn i Sverige de senaste åren, enligt en studie från Karolinska institutet. Ökningen sammanfaller med en förändring i det nationella barnvaccinationsprogrammet.
Hemolytiskt uremiskt syndrom (pHUS) orsakas av pneumokocker, en typ av bakterier. Sjukdomen drabbar främst små barn och kan leda till njursvikt.
Vaccin mot pneumokocker ingår i barnvaccinationsprogrammet, men skyddet har varierat beroende på vilka undertyper av bakterien som ingår.
År 2010 infördes ett vaccin som skyddade mot 13 olika typer av pneumokocker. År 2019 ändrades vaccinet till att skydda mot tio typer, PCV10.
Vaccinationerna ändrades
I en studie har forskare vid Karolinska institutet granskat alla fall av den ovanliga, men allvarliga, sjukdomen i Sverige mellan 2009 och 2024. Totalt drabbades 25 barn. Forskarna har sedan analyserat vilken typ av pneumokocker som orsakat sjukdomen och vilket vaccin patienterna hade fått.
Forskarna upptäckte att majoriteten av fallen inträffade mellan 2022 och 2024, då förekomsten av sjukdomen var cirka tio gånger högre än tidigare.
– Ökningen sammanfaller med ändringen i vaccinationsprogrammet. Vi kunde också se att de som drabbats av pHUS var infekterade med två pneumokocktyper som det tidigare vaccinet, men inte PCV10, skyddar mot, säger Helena Hildenwall, docent vid Karolinska institutet.
Kan minska med nytt program
År 2024 ersattes PCV10 i barnvaccinationsprogrammet av PCV15 – ett vaccin som skyddar mot 15 pneumokocktyper och de mest sjukdomsframkallande bakterievarianterna.
– Det skulle kunna innebära att förekomsten av pHUS börjar minskar igen, men det finns också en risk att andra typer av pneumokocker tar över och börjar orsaka sjukdom. Därför är det viktigt att fortsätta övervaka förekomsten av allvarliga pneumokocksjukdomar hos barn, säger Milan Chromek, docent vid Karolinska institutet.
Orsakssamband kan inte fastställas
Forskarna betonar dock att de inte kunnat säkerställa sambandet, eftersom antalet drabbade barn var få. Dessutom kan covid-19-pandemin ha påverkat risken för sjukdom.
De kommer nu att fortsätta följa patienterna för att bedöma eventuella långsiktiga konsekvenser.
Tonåringar som lägger mycket tid framför skärmar utvecklar sämre sömnvanor. Det kan i sin tur leda till ökade nivåer av depression – särskilt bland flickor. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Hösten 2024 lanserade Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer för ungas skärmanvändning, med målet att förbättra deras sömnvanor.
Tidigare studier har pekat på ett samband mellan skärmtid, sömnvanor och depressionsnivåer för unga. Dock går depression och sömnstörningar ofta hand i hand, och orsakssambanden är inte helt fastställda.
3-4 timmar framför skärmen
I en studie vid Karolinska institutet följdes 4 810 högstadieelever i Stockholms län. Vid tre tillfällen mellan 2016 och 2019 fick deltagarna svara på enkätfrågor om skärmtid på fritiden, sömnlängd, sömnkvalitet, sovtider och depressiva symtom.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att ungdomar mellan 13 och 18 år begränsar sin skärmtid till 2–3 timmar per dag. Men enligt studien tillbringade den genomsnittliga högstadieeleven i Stockholms län 3–4 timmar framför skärmar på sin fritid.
Försämrade sömnvanor
Ungdomar med mer skärmtid än genomsnittet hade kortare och sämre sömn. Tiden framför skärmen ledde också till senare sovtider, vilket framför allt påverkade sömnen inför måndagar. Försämringarna uppstod inom tre månader – hos både pojkar och flickor.
Studien visar också att deltagare med längre skärmtid än genomsnittet hade en ökad risk för högre depressionsnivåer. Trots att skärmtidens påverkan var liten, och bara förklarade en liten del av framtida symtom, var effekten långvarig.
– I vår studie fann vi att ungdomar som rapporterade en längre skärmtid utvecklade sämre sömnvanor. Vilket i sin tur ledde till ökade nivåer av depression, särskilt bland flickor, säger Sebastian Hökby, doktorand vid Karolinska institutet.
Koppling till depression
För pojkar hade skärmtiden en direkt koppling till förhöjda depressionsnivåer året därpå, oavsett hur mycket sömnproblem som tiden framför skärmen medförde.
Bland flickor förklarades 38–58 procent av de framtida depressionsnivåerna av att skärmtiden först hade haft en störande effekt på deras sömn.
– Studiens resultat tyder på att minskad skärmtid sannolikt skulle förbättra ungdomars sömn och att folkhälsan, sett till förekomsten av depression, sannolikt skulle förbättras för framför allt svenska flickor och unga kvinnor, men möjligen även för pojkar och unga män, säger Sebastian Hökby.
Abborrar som lever i varmare ekosystem mognar snabbare och ändrar sina matvanor. Det visar en avhandling som undersökt hur fiskar kan anpassa sig genetiskt till högre temperaturer – och hur klimatförändringar kan driva på evolutionen.
Jingyao Niu, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, har jämfört abborrar som lever i ett konstgjort uppvärmt kustområde i Uppland med fiskar från ett närliggande naturligt ekosystem.
Undersökningen har gjorts i den så kallade Biotestsjön som värms upp av kylvatten från kärnkraftverket i Forsmark. I jämförelserna har data från över 40 år använts.
Fördel att bli könsmogen tidigt
Studien visar att abborrar i varmare vatten blir könsmogna vid en mindre storlek. När fiskarna hade levt i varmt vatten under flera generationer blev de könsmogna när de var ännu mindre. Det tyder på en evolutionär anpassning till det uppvärmda ekosystemet.
− När det gäller adaptiv evolution – att maximera sin egen reproduktiva framgång – är det ofta en avvägning mellan olika egenskaper hos fisken. Till exempel kan det vara en fördel att under varma förhållanden bli könsmogen vid en mindre storlek, säger Jingyao Niu vid Sveriges lantbruksuniversitet.
En mindre kropp förlorar mindre värme och använder mindre energi för tillväxt, vilket gör att mer energi kan gå till reproduktion.
− Att kunna föröka sig så tidigt som möjligt ökar också chanserna att reproducera sig när miljön är instabil eller ogynnsam, fortsätter Jingyao Niu.
Genetiska spår av anpassning
Hon har också jämfört dna från abborrar i de två ekosystemen, baserat på både äldre benprover och nyare muskelprover från de senaste 40 åren. Resultaten tyder på att fiskarna i det uppvärmda området har genomgått genetiska förändringar i takt med den höjda temperaturen.
Jingyao Niu gjorde även ett experiment där hon kläckte larver från abborrägg som samlats in från de två områdena. Larverna från det uppvärmda vattnet åt färre men större djurplankton, vilket tyder på att de kan ha anpassat sitt sätt att söka föda.
Uppvärmda ekosystem ger effekter
Avhandlingen visar att uppvärmning kan driva på evolutionära förändringar hos fiskar – och att dessa förändringar i sin tur kan påverka hela ekosystemet.
− Min forskning visar vikten av att ta hänsyn till evolutionära processer tillsammans med ekologiska faktorer när man utvärderar effekterna av klimatförändringarna. Jag har inte bara studerat effekterna av temperaturhöjningen i sig, utan, ännu viktigare, effekterna av att ett ekosystem värms upp, säger Jingyao Niu.
En hemlig lista på 774 nazikollaboratörer har skapat politisk storm i Kanada. Skandalen briserade när en 98-årig veteran hyllades i parlamentet – och en kanadensisk forskare avslöjade sanningen i en tweet.
Ottawa, 22 september 2023: Ukrainas president Zelenskij är på besök i Kanadas parlament. Talmannen ber en 98-årig inbjuden kanadensisk veteran som stred mot ryssarna under andra världskriget att ställa sig upp. Han får stående ovationer från hela församlingen inklusive premiärminister Justin Trudeau. En tweet från en kanadensisk forskare några timmar senare grumlar firandet: Mannen har högst sannolikt kämpat för nazisterna, skriver han. Tweeten får spridning, uttalandet verifieras. Talmannen får avgå och skandalen är ett faktum.
Historiker spårar sanningen i arkiven
Hur kunde detta hända? För att förstå händelsen, som kommit att kallas för ett av Kanadas mest pinsamma ögonblick, behövs en historisk tillbakablick – och historiker.
Per Anders Rudling är en av dem. Han är docent i historia vid Lunds universitet och forskar på etnisk nationalism och identitetsbyggande i de länder som utgör det forna Sovjetväldet.
Sedan femton år tillbaka samarbetar han med den amerikanske historikern Jared McBride vid University of California, UCLA. Tillsammans har de gått igenom korrespondensen mellan Kanada och flera länder, sammanställt material från olika arkiv och på sätt kunnat rekonstruera en lista på krigsförbrytare som Kanada valt att hemlighålla.
– Även om Kanada inte vill tillgängliggöra informationen så finns den nu tillgänglig och kommer offentliggöras inom några dagar, säger han.
Veteraner från Waffen-SS fick skydd i Kanada
Men först den historiska tillbakablicken. Under andra världskriget tog hundratusentals män runt om i Europa värvning i Waffen-SS, nazisternas frivilligarmé. I krigsslutet hamnade flera av dem som krigsfångar hos de allierade.
Soldater med rötter i länder och områden som inlemmats i Stalins Sovjet i samband med Molotov-Ribbentrop-pakten slapp förvisning dit, då de västliga allierade inte accepterade den sovjetiska ockupationen. Få länder var först villiga att ta emot dem. Men 1950 bestämde USA – som höll i taktpinnen – att dumpa dessa veteraner i länder i det brittiska samväldet, främst Kanada och Australien.
– En orsak till att det blev just Kanada var att landet hade en ukrainsk diaspora som lobbade för att de skulle komma just dit. Detta i kombination med att det knappt fanns en judisk minoritet som kunde föra sin talan. Under kriget hade Kanada en synnerligen strikt migrationspolitik och vägrade ta emot judiska flyktingar.
Gömdes och glömdes i arkiven
Efter en mycket begränsad granskning av soldaternas förgångna – bara två procent granskades – tilläts Waffen-SS-veteranerna invandra till Kanada. Allteftersom inlemmades de i samhället – och deras mörka historia gömdes i arkiven och glömdes mer eller mindre ofta bort. (Därutöver fanns alla de nazister som flydde Europa, ofta under fingerat namn, och dessa hamnade vanligtvis inte i några register alls.)
– Man ska komma ihåg att när de kom till Kanada i slutet av 1940-talet var det väldigt lite intresse runt Förintelsen, inte heller i Europa, utan då var bara kommunistspöket på tapeten. Dessutom behövdes arbetskraft i en snabbväxande ekonomi, så det var praktiskt att de kom.
Omvärldens intresse för Förintelsen tog fart först efter Eichmannrättegången 1961 och därefter Sexdagarskriget 1967 efter vilket Israel och USA hamnade på samma sida i kalla kriget. Med TV-serien ”Förintelsen” 1978 blev folkmordet på Europas judar en del av det kollektiva minnet.
I samma veva ökade trycket från framför allt förintelseöverlevare att öppna upp arkiven och göra upp med historien.
– Det har varit väldigt stor skillnad i hur samarbetsvilliga länderna varit i frågan. Kanada utmärker sig på ett negativt sätt här, de har verkligen lagt locket på, säger Per Anders Rudling.
Falsk rapport släpptes
Kanada initierade visserligen en egen sanningskommission, den så kallades Deschênes-kommissionen, på 1980-talet. Problemet var att kommissionens rapport hemligstämplades av den kanadensiska regeringen. I stället gick man ut med en offentlig rapport som i korthet slog fast att männen grundligt hade screenats och att krigsbrott inte kunde styrkas.
Slutsatserna gick i mångt och mycket stick i stäv med vad kommissionen faktiskt kommat fram till, skulle det sedan visa sig. Våren 2024, efter fadäsen i parlamentet då trycket på regeringen ökade, släpptes till slut en fullständig, nästan ocensurerad rapport. I den stod att över tvåhundra av namnen kunde länkas till krigsbrott, och drygt tjugo för särskilt allvarliga krigsbrott som kommissionen rekommenderade skulle utredas av kanadensiska myndigheter.
– Ingen har dömts, och enbart en person har deporterats, säger Per-Anders Rudling.
Öppenhet det bästa i längden
Kanadas regering valde alltså till slut släppa rapporten, dock ej listan på namn. Men Per Anders Rudling är på väg att tillsammans med sina amerikanska kollegor att göra det.
Genom att bland annat spåra korrespondens med USA som från början registrerade dessa personer och där transparensen är betydligt högre har de en fått fram en lista på namn.
Per Anders Rudling understryker att han som forskare inte är aktivist och att hans syfte inte är att ”sätta dit” den kanadensiska regeringen. Hans syfte är att som forskare verka för kunskap och öppenhet.
– Det här fiaskot i parlamentet hade kunnat undvikas om landet hade haft större öppenhet och gjort upp med sin historia. Idag finns så klart en rädsla att spela ryssarna i händerna, eftersom flera kom från Galizien som idag hör till Ukraina, men bättre att bita i det sura äpplet och göra upp med historien.
– Huvudbudskapet i hela den här historien är att öppenhet och historisk kunskap är det bästa i längden.
Men vad är vinsten med att gå ut med just en namnlista så långt efteråt? Nästan alla är avlidna och kan inte ställas inför rätta?
– Transparens och tillgång till källmaterial är en förutsättning för att förstå det förgångna, i bästa fall också kunna dra lärdomar av det. Tillgång till källmaterial 80 år efter andra världskrigets slut, inte minst runt den ganska solkiga historien runt invandringen av fyrsiffriga nummer av Waffen-SS-veteraner till Kanada runt 1950, skulle kunnat undvika skandalen i parlamentet.
Svensk parallell: Baltutlämningen och efterspelen
Den så kallade baltutlämningen 1946 och det som följde efter har liknats vid en svensk motsvarighet, enligt Per Anders Rudling. Namnet till trots fick nästan alla av de totalt 36 000 baltiska krigsflyktingarna stanna i Sverige. Bland dem fanns flera med problematisk bakgrund, som alltså fick en fristad här.
Dock utlämnades 146 Waffen-SS-soldater med främst lettisk bakgrund, samt 2 700 tyskar och österrikare, till Sovjetunionen.
Utvisningen ledde till en starkt polariserad debatt i Sverige som lämnade djupa spår. Simon Wiesenthal Center gav också Sverige låga betyg vid flera tillfällen för bristande samarbete när det gällde att lagföra misstänkta nazistiska krigsförbrytare.
Av: Kristina Lindgärde, Lunds universitet. Artikeln är en bearbetning av en text från nyhetsbrevet Apropå.
Kor använder kroppsspråk för att visa att de har ont. Smärtan kan upptäckas genom att tolka både ansiktsuttryck och beteenden, enligt en studie vid SLU. Bättre förståelse av kornas signaler kan bana väg för snabbare behandlingar och minskat lidande.
Det är känt sedan tidigare att kor kan visa att de har ont i kroppen, men då har det främst handlat om stark och tydlig smärta. Hur de reagerar på låg till måttlig smärta är mindre utforskat.
– Många ser kor som stoiska djur som uthärdar i tystnad. Men det stämmer inte. Det handlar bara om att vi måste lära oss att läsa deras signaler, säger Maja Söderlind, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Hon har i en studie utgått från ett etablerat verktyg som mäter smärta, Cow Pain Scale, och studerat vilka beteenden kor som haltar visar.
– Vi bedömer sex olika punkter som handlar om vad kon utrycker med sitt kroppsspråk och ansikte. Till exempel bedöms kons hållning, öronens position och ansiktets uttryck. Sedan sammanställs bedömningarna som ger en totalpoäng, säger Maja Söderlind.
Smärta kan upptäckas
Forskarna fokuserade på ortopedisk smärta som orsakar hälta – ett vanligt men ofta svårupptäckt problem som kan leda till stort lidande om det inte behandlas i tid.
Totalt deltog 36 halta kor i studien. Korna bedömdes både under tiden de haltade och efter att de tillfrisknat. Resultatet visar att korna som tillfrisknat hade lägre poäng på smärtskalan.
– Vi vet nu att smärtskalan fungerar även vid mer subtila, ortopediska besvär. Det ger oss möjlighet att upptäcka fler fall i ett tidigare skede, säger Maja Söderlind.
Korna kan få snabb hjälp
Det tar bara ett par minuter att använda verktyget. Om djurägare och veterinärer lär sig vad de ska titta efter, kan fler kor få hjälp i tid. Men metoden har sina begränsningar.
– Vi har sett att beteenden varierar mellan individer, vilket gör det viktigt att känna till kons normala uttryck. Förändringar i ansiktsuttrycket kan indikera ortopedisk smärta, men vi behöver veta mer om hur ansiktsuttrycket varierar över tid, säger Maja Söderlind.
I nästa steg ska metoden förfinas. Förhoppningen är att på sikt kunna använda AI för att tolka smärtsignaler med hjälp av filmer. Då skulle exempelvis övervakningskameror i ladugårdar kunna upptäcka lidande djur snabbt och automatiskt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
