Många känner oro för klimatförändringar och det finns konstruktiva sätt att möta känslorna – men också fallgropar som kan förvärra dem. Forskaren Marlis Wullenkord sammanfattar vad forskningen säger om klimatångest, känsloreglering och varför vi ofta missförstår varandra.
I takt med att ordet klimatångest blivit allt vanligare har forskare intresserat sig för begreppet.
En av dem är Marlis Wullenkord, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet.
År 2021 lade hon fram en avhandling om psykologiska orsaker till klimatförnekelse, såsom känsloreglering och skydd av privilegier. I dag är hon involverad i flera projekt på samma tema, bland annat om ungas känslor om och distansering till klimatfrågan.
– Vi lever också i skuggan av krig, pandemirisk och demokratinedgång. Det som gör just klimatförändringarna särskilt intressanta är deras existentiella karaktär. Trots att hotet är välkänt, omfattande och berör hela mänskligheten, uteblir ett kollektivt agerande som står i proportion till problemet, säger hon.
Stark naturanknytning kan väcka klimatrelaterad sorg
Ett pågående projekt som Marlis Wullenkord är involverade i handlar om att förstå huruvida nära band till naturen kan vara ett sätt att hantera klimatoro.
I vanliga fall är en nära relation till naturen bra för vårt psykiska välbefinnande, men när det gäller klimatförändringar ser vi inte samma skyddande effekt, berättar hon.
– För personer med stark naturanknytning kan vistelse i naturen väcka klimatrelaterad sorg och ångest, eftersom förändringarna blir mer påtagliga och förlusterna mer konkreta. Naturen blir då både en källa till återhämtning och till oro.
Att underskatta andras engagemang
Undersökningar visar att en majoritet oroar sig för klimatförändringarna. I Sverige finns siffror som pekar på att ca 75 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroade för klimatförändringarnas effekter och vill se snabbare åtgärder.
Trots det pekar andra undersökningar på en utbredd föreställning om att det egna klimatengagemanget är större än andras. Det är ett fenomen som uppträder inom fler fält och som inom forskningen kallas pluralistisk ignorans.
Enkelt uttryckt innebär det att många av oss privat tycker eller känner en sak, men tror att de flesta andra tycker något annat.
– Fenomenet kan leda till en dissonans mellan de egna tankarna och det publika samtalet, säger Marlis Wullenkord.
Många tror att det egna klimatengagemanget är större än andras. Bild: Li-An Lim, Unsplash
Rationellt att oroa sig för klimatet
En annan vanlig föreställning som florerat i samhällsdebatten mer eller mindre uttalat de senaste åren är att klimatångest är ett uttryck för överdriven känslighet. Det stämmer inte.
– Det är rationellt med oro eller rentav ångest för det verkliga hot som ju klimatförändringarna utgör. Det finns ibland en underliggande föreställning att rationalitet och känslor är frikopplade från varandra, trots att det i regel är tvärtom. Det vore rimligt med mer plats för känslor och kollektiv känsloreglering i det offentliga samtalet, tycker Marlis Wullenkord.
Ett annat mentalt snedsprång handlar om hur vi bemöter andras oro. Inte minst hur föräldrar bemöter sina barns frågor och farhågor.
– Instinkten kan vara att man vill sudda ut det obehagliga och ta bort andras – och kanske också sin egen – ångest genom att förmedla ”det är inte så farligt ändå”. Eller att sluta prata om det och byta ämne.
Nästan all forskning visar att sådan tröst kan upplevas som avfärdande och därmed skapa distans och ensamhet i upplevelsen, vilket kan bidra till att känslorna blir svårare att hantera, enligt Marlis Wullenkord.
Marlis Wullenkords fyra råd för att hantera klimatoro:
1
Meningsfokuserad hantering
Målet är inte att bli av med oron och ångesten, och inte heller nödvändigtvis att minska den. I stället är rekommendationen att våga stanna kvar i det svåra och obekväma, samtidig som man försöker hitta mening i situationen.
Kanske kan man till och med finna positiva aspekter och agera konstruktivt. Detta förhållningssätt – på fackspråk kallat meningsfokuserad coping – är relevant i många av livets utmaningar och har tydliga likheter med mindfulness-baserade strategier.
Marlis Wullenkord nämner bland annat en studie i hur svårt kroniskt sjuka människor fick ökad livskvalitet när de samtidigt uppmärksammade det positiva i tillvaron och accepterade insikten om den egna sjukdomen.
2
Validera känslor
Klimatångest är inte något som måste botas, utan ett svar på ett verkligt hot. I samtal är det därför bättre att bekräfta den andras känslor än att förminska dem eller byta ämne. Ge den andra en chans att diskutera känslorna, lyssna och visa respekt. Att erkänna och sätta ord på känslorna är ett första steg att ta kontroll över dem.
3
Förstå dig själv
I grund och botten, vad är det som stressar dig egentligen? Är det en planetär sorg över förlust av biologisk mångfald eller att människor far illa? Risken för förlust av egendom till följd av extremväder eller att inte kunna resa? Att inte kunna, eller orka, leva så hållbart som man vill? Eller är det fråga om en känsla av hopplöshet, att de som har makt inte tycks agera tillräckligt?
Folk känner oro för olika saker. Genom att förstå egna reaktioner och värderingar ökar chansen att agera på ett relevant sätt.
4
Agera
Fundera över vad som känns meningsfullt för dig och vad som kan väcka positiva klimatkänslor. Kanske är det att gå med i ett klimatnätverk, engagera dig på skolan eller på arbetsplatsen, eller ”bara” att sätta ord på dina känslor.
Poängen är inte att göra allt, utan att hitta något som känns relevant och uthålligt för en själv.
– Målet är att hitta en balans mellan engagemang och välmående. Livet innehåller många utmaningar, och att våga möta dem samtidigt som man agerar på det som känns viktigt kan i sig bli en källa till mening, säger Marlis Wullenkord.
En ny rapport visar att mataffärerna säljer allt mer av sina egna varumärken. Konsumenter värderar numera i allt högre grad handelns egna varumärken och leverantörernas varumärken som likvärdiga, någonting som antagligen lett till lägre priser för konsumenterna – men pressade vinstmarginaler för livsmedelsföretagen.
Under de senaste 20 åren har försäljningen av handelns egna varumärken ökat kraftigt, även om ökningstakten har avtagit de senaste tio åren.
En rapport från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, visar att konsumenter i allt högre grad värderar handelns egna varumärken och leverantörernas varumärken som likvärdiga.
– Egna märkesvarors marknadsandel på livsmedelssidan är nu närmre 30 procent. Den höga marknadsandelen ska dock tas med en nypa salt då mycket egna märkesvaror säljs i varukategorier utan bakomliggande produktutveckling som färska grönsaker och frukt. Vad som inte minst kan vara oroande från livsmedelsindustrins perspektiv är att konsumenter verkar värdera egna märkesvaror allt högre, säger Christian Jörgensen, forskare inom Nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och utredare på AgriFood Economics Centre, i ett pressmeddelande.
Handelns egna varumärken på mjölk har tagit marknadsandelar
Ett tydligt exempel på att konsumenter ofta tycker att butikers egna varumärken och leverantörernas egna är lika bra är mjölk. Där har handelns egna varumärken på kort tid tagit stora marknadsandelar, påskyndat av den senaste tidens kraftiga prisuppgång som har ökat människors priskänslighet.
– Livsmedelsindustrin har fått sina marginaler påtagligt kringskurna då konsumenter tenderar att värdera butikers egna märkesvaror och leverantörernas egna varumärken alltmer lika, säger Christian Jörgensen.
Åren 2015-2017 var mjölk som såldes under handelns egen flagg i genomsnitt cirka 30 procent billigare än leverantörernas varumärken. Under 2020-talet har prisskillnaden stabiliserats något, kring cirka 20 procent. Samtidigt ökade handelns egna varumärkens marknadsandel kraftigt fram till 2017.
Leder troligtvis till lägre priser för gemene man
För konsumenterna har utbredningen av de egna märkesvarorna sannolikt inneburit ökad välfärd genom lägre priser, enligt rapporten. Men för vissa svenska livsmedelsföretag har den däremot lett till pressade vinstmarginaler och en försämrad förhandlingsposition gentemot handeln.
Hur enskilda livsmedelsföretag påverkas varierar. Företag vars produkter konkurrerar direkt med handelns egna varumärken riskerar ökad prispress, medan andra kan dra nytta av samarbeten kring utveckling och produktion av egna varumärken.
– Studien visar sammantaget att handelns egna varumärken spelar en allt större roll för konkurrens, prissättning och maktfördelning i den svenska livsmedelssektorn, säger Christian Jörgensen.
Digitalt stöd kan minska förlossningsrädsla hos förstföderskor, enligt en studie från Karlstads universitet. Effekten är tydligast bland kvinnor som redan känner stark oro.
Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. För många blivande mammor är tankar på smärta, kontrollförlust och det okända en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att digitalt stöd i form av en app kan minska förlossningsrädslan – särskilt hos förstföderskor med uttalad oro inför födseln.
– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en tydlig och statistiskt säker minskning av rädslan, säger Karin Ängeby, barnmorska i Region Värmland och klinisk lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet.
Resultaten kommer från ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, där forskare i Sverige och Norge har undersökt hur appen som bygger på metoden Föda utan rädsla kan användas som stöd under graviditet och i det tidiga värkarbetet.
Tydlig effekt för kvinnor med förlossningsrädsla
För att undersöka om det digitala stödet kan göra skillnad genomfördes en randomiserad kontrollerad studie. Totalt deltog 391 förstföderskor från hela Sverige, rekryterade via sociala medier. Deltagarna lottades till tre grupper. En grupp använde appen. En annan använde appen i kombination med utökad kontakt med en forskningsbarnmorska. Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som fick vanlig vård.
När resultaten analyserades framkom inga tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller den övergripande förlossningsupplevelsen eller medicinska utfall. Däremot såg forskarna en tydlig effekt bland förlossningsrädda.
– Hos de kvinnor som redan från början beskrev sig som förlossningsrädda såg vi en statistiskt säker minskning av rädslan. Effekten blev särskilt tydlig hos de kvinnor som lottats till appen, säger Karin Ängeby.
Partner blir delaktig
Att effekten främst framträdde hos kvinnor med uttalad förlossningsrädsla var inte ett självklart utfall, enligt forskarna.
– Vi trodde nog att appen skulle hjälpa alla förstföderskor ungefär lika mycket. I efterhand tänker vi att det kan handla om bemästring och egenvård, att kvinnorna får konkreta redskap för att hantera oro och smärta, vilket stärker känslan av kontroll, säger Anna Nordin, docent och lektor i omvårdnad vid Karlstads universitet.
Exakt vilka delar i appen som har störst effekt är ännu inte klarlagt. Innehållet bygger på mentala tekniker, andning, avslappning och information. Den inkluderar också partnern i förberedelserna.
– Appen kan bli ett sätt att prata om förlossningen tillsammans. Partnern blir mer delaktig och vet hur hen kan stötta, vilket i sig kan minska oro och öka tryggheten, säger Karin Ängeby.
Komplement till mödrahälsovården
Enligt studien gav extra kontakt med en forskningsbarnmorska ingen tydlig ytterligare effekt jämfört med att enbart använda appen. Forskarna betonar dock att resultaten inte ska tolkas som att den mänskliga kontakten saknar betydelse
– Snarare visar det hur starkt ett genomtänkt digitalt stöd kan vara. Resultaten ger barnmorskor större trygghet i att rekommendera evidensbaserade appar som ett komplement till den ordinarie vården, säger Karin Ängeby.
Bidrar till vård på lika villkor
En av de stora fördelarna med digitala stöd är tillgängligheten, menar forskarna. Appen kan användas oavsett var i landet man bor, vilket gör frågan till en jämlikhetsfråga inom mödrahälsovården.
– Under pandemin blev det extra tydligt. När fysiska besök minskade så ökade istället digitala lösningar som kan bidra till vård på lika villkor, säger Karin Ängeby.
Samtidigt finns viktiga begränsningar i studien. Deltagarna hade generellt hög utbildningsnivå, relativt hög medelålder och levde i de flesta fall med en partner. Resultaten bygger dessutom till stor del på självskattade enkäter.
Forskningen går vidare
Nu planeras nästa steg i forskningen för att fördjupa förståelsen för kvinnornas egna upplevelser och hur digitala stöd används i praktiken.
– Med en mer detaljerad data och fördjupade intervjuer vill vi förstå hur och varför just denna metod verkar fungera för förstföderskor med förlossningsrädsla. Det är i mötet mellan omvårdnad, teknik, utbildning och klinisk vardag som framtidens vård utvecklas, säger Anna Nordin.
Förändringar i klimat och jordbruk har ritat om grågässens flyttmönster. Förr var Spanien en favoritplats för svenska grågäss vintertid. Numera stannar många skånska gäss kvar i Sverige året runt, medan andra flyger till närliggande länder.
En ny avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur svenska gäss flyttar vintertid. Flera gåspopulationer har ökat i Sverige och när de betar på åkermark uppstår skador på grödor, vilket kan leda till ekonomiska förluster för lantbrukare. Det är därför viktigt att veta mer om hur gässen rör sig och söker föda i landskapet.
För att följa fåglarna har doktoranden Camilla Olsson märkt 161 grågäss med GPS-sändare på fem platser: Hudiksvall, Örebro, Nyköping, Kristianstad och Svedala.
– Det är häftigt att hålla i en livs levande gås som man sedan kan följa i flera år, i princip i realtid. Det ger en unik inblick i gässens liv, säger Camilla Olsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Stannar kvar i Skåne
Hennes studier visar ett nytt mönster i grågässens flyttvanor. Gäss som märkts i Skåne stannade för det mesta kvar i samma område året runt. Endast någon enstaka gås tog sig över Öresund till Danmark under vintern.
Däremot flyttade i stort sett alla märkta gäss från Hudiksvall, Örebro och Nyköping söderut under vinterhalvåret, främst till Danmark, Tyskland och Nederländerna.
Mildare klimat en förklaring
Under 1970–1990-talen var Frankrike och Spanien viktiga vinterområden för grågäss. Det visar data från tidigare studier med ringmärkta fåglar. Bland de studerade gässen i avhandlingen tog sig bara en GPS-märkt individ hela vägen till Spanien. Förr flyttade alla svenska grågäss ungefär lika långt – de som häckade längst söderut i Sverige flyttade också längst söderut i Europa. Nu flyttar de nordligaste gässen längst.
Förklaringen till det ändrade flyttmönstret är troligtvis en kombination av mildare klimat och förändringar i jordbruket. I mellersta Europa och i sydligaste Sverige finns ofta öppet vatten året runt. Dessutom har vintergröna grödor som gässen äter blivit vanligare.
Gässen väljer olika marker
Camilla Olssons forskning handlar också om hur gässen använder jordbrukslandskapet. Studierna visar att gässen främst väljer vall och betesmarker på våren. Under hösten väljer de stubbåkrar och skördespill. Under vintern äter de mer varierande grödor. Olika arter skiljer sig åt i sina val: kanadagäss föredrar gröna vintergrödor, medan bläsgäss oftare väljer gräsmarker.
– Jag hoppas att mina resultat ska användas inom förvaltningen och i förlängningen bidra till att minska skador på jordbruksmark.
Avhandlingen som gjorts i samarbete med Högskolan Kristianstad baseras också på flockinventeringar, där forskarna sammantaget har studerat mer än 200 000 observationer av sex olika gåsarter på jordbruksmark: grågås, vitkindad gås, kanadagås, bläsgås, skogsgås och tundragås.
Engelskspråkig kurslitteratur har blivit vardag i högre utbildning, även i kurser som ges på svenska. Nya studier från Chalmers visar stora skillnader i språkkrav mellan kurser och ämnen – och att vissa studenter riskerar halka efter när läsbördan blir för tung.
Hur mycket engelskspråkig litteratur förväntas svenska studenter egentligen läsa – och hur mycket läser de och förstår? Två nya studier från Chalmers visar stor variation i hur engelska texter används inom högre utbildning och tydliga skillnader i studenternas förmåga att ta sig an dem.
Sammantaget utgör engelskspråkig litteratur nära 30 procent av den obligatoriska läsningen i svenskspråkiga kurser på grundnivå, och i de flesta kurser ingår minst en text på engelska.
– Men i många kurser är engelskan helt dominerande. I en fjärdedel av de drygt 2 000 analyserade kurserna är mer än hälften av litteraturen på engelska, och i nästan var tionde kurs är all obligatorisk läsning på engelska, säger Hans Malmström, professor på Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers.
Inom samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap är engelsk kurslitteratur särskilt vanlig – i vissa fall snarare norm än undantag.
Studenter är tidspressade
Studier på heltid motsvarar 40 timmar i veckan. Den tiden ska räcka till allt – undervisning, uppgifter och läsning. Men när den obligatoriska litteraturen är på engelska kan ekvationen bli svår, ibland rent av omöjlig, menar Hans Malmström.
– Studenter som inte har engelska som förstaspråk läser långsammare när de pluggläser. Enkla simuleringar utifrån våra resultat visar att veckans timmar högst sannolikt inte räcker till för de långsammare läsarna. Studenter riskerar att halka efter, särskilt om de har flera parallella kurser med tunga engelska läsuppgifter, då blir det en orimlig läsbörda, säger han.
Brister i förståelse och förberedelser
Den andra studien bygger på självrapporter från 1 000 slumpmässigt utvalda studenter i Sverige. Omkring 60 procent uppger att de läser och förstår större delen av den engelskspråkiga kurslitteraturen. Samtidigt finns en betydande minoritet som läser selektivt, eller inte alls, och som upplever läsningen som utmanande.
Nästan en tredjedel av studenterna anser sig vara dåligt förberedda när de börjar sina högskolestudier. Upplevelsen av engelskspråkig litteratur påverkas också av faktorer som ålder, ämnesområde, utbildningsnivå och kön. Äldre studenter läser mer av den engelska litteraturen än yngre, och manliga studenter rapporterar högre läsförståelse än kvinnliga.
Otydliga förväntningar
När resultaten från de två studierna vägs samman framträder en bild av höga och ofta otydliga förväntningar på studenternas läsning på engelska, enligt Hans Malmström.
– Vi ser också att det finns studenter som tycker att de är otillräckligt förberedda från gymnasiet. Färre än hälften anser sig väl förberedda för läsning på engelska från skolan och nästan en tredjedel upplever förberedelserna som otillräckliga. Det finns de som väljer att inte läsa alls på engelska och det kan såklart ha en negativ inverkan på deras studier på högre nivå, säger Hans Malmström.
Stöd behöver förbättras
Han menar att lärosätena behöver tydliggöra varför och hur engelskspråkiga texter används, se över läsbelastningen och ge studenter bättre stöd i att utveckla sin akademiska läsförmåga på engelska. En del av det stödet behöver sättas in redan på gymnasiet.
– Det skulle kunna stärka både studenternas lärande och utbildningarnas kvalitet, säger Hans Malmström.
Studierna har gjorts i samarbete med Örebro universitet och University of Leeds.
Gädda är en favorit bland sportfiskare men minskar på flera håll i Östersjön. I en vik i Stockholms skärgård fanns däremot gott om gäddor, enligt en studie. Ändå försvann fångsterna nästan helt när gråsäl dök upp i området. Närvaron tycks göra fiskarna mer försiktiga och svåra att fånga.
Gäddorna har minskat i både antal och storlek längs stora delar av Östersjökusten. För att skydda arten har fiske förbjudits i särskilt viktiga lekvikar under gäddornas lektid.
I ett av dessa skyddade områden i södra Stockholms skärgård har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län följt utvecklingen under sex år. I en studie har de använt standardiserade sportfiskemetoder och spöprovfisken.
Fiskarna id-märktes
I studien märktes de fångade gäddorna med individuella id-nummer och släpptes sedan tillbaka i viken. När märkta fiskar senare fångades igen kunde forskarna, med hjälp av en så kallad fångst–återfångstmodell, beräkna det totala antalet gäddor i området.
Under studiens fjärde år observerades gråsälar i viken och flera fiskkadaver påträffades. Året därpå installerades ett nät som hindrade sälar från att ta sig in i viken, samtidigt som fisk fortfarande kunde passera.
– Det här blev ett unikt tillfälle att studera vilken effekt gråsäl kan ha, inte bara på fisken, utan också på fisket, säger Henrik Andersson, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Gäddans beteende ändras
När sälarna fanns i viken minskade fångsterna kraftigt – från i genomsnitt 27 gäddor vid ett tillfälle till noll.
– Våra resultat tyder på att gäddan inte försvinner helt när sälen kommer, men den ändrar beteende. Sälen äter förstås gädda och många andra fiskarter, men de minskade fångsterna beror även på att gäddan blir skyggare och svårare att fånga, fortsätter Konrad Karlsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
I den studerade viken fanns gott om gädda. Beräkningarna visar att beståndet uppgick till 2 449 individer som var större än 42 centimeter. De flesta höll till nära vegetationen vid strandkanten, där tätheten var 27 individer per 900 kvadratmeter, för att sedan minska kraftigt längre ut från stranden.
Minskning i delar av Östersjön
Däremot saknades riktigt stora fiskar. Den största gäddan som fångades var 97 centimeter, vilket speglar situationen i stora delar av Östersjön där andelen stora gäddor har minskat.
– Gäddan är en av Sveriges mest populära sportfiskearter, men har dålig status i stora delar av Östersjön. Vi behöver utveckla metoder som gör det möjligt att följa bestånden på ett tillförlitligt sätt, både längs kusten och i våra sjöar. Den här studien är en viktig pusselbit i det arbetet, säger Göran Sundblad, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
Våra tarmar har ett eget nervsystem som för en ständig dialog med hjärnan. Vad som händer i magen kan påverka hur vi mår psykiskt, och tvärtom. Nu försöker forskare förstå hur terapier som KBT och hypnos kan lindra magproblem – och om våra tarmbakterier möjligen kan påverka hur hjärnan fungerar.
Varje dag, varje minut, pågår ett ständigt tjatter mellan två samtalspartners – hjärnan och tarmarnas enteriska nervsystem, eller bukhjärnan som den också kallas.
Kommunikationen går åt bägge håll. Vårt centrala nervsystem och den åtta meter långa bukhjärnan – som ligger inbäddad från matstrupe till tjocktarm – pratar ofta om helt vardagliga ting, som till exempel när det att dags att svälja eller tömma tarmen.
– För att kunna svälja behövs input från hjärnan. För att gå på toa behövs input från nedre delen av ryggmärgen, säger Ulrika Marklund, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.
Diskussionerna mellan de två hjärnorna förs via den så kallade tarm-hjärnaxeln – ett samlingsnamn för de olika vägar som budskapen färdas på. Signaler kan till exempel gå via nervsystem, men möjligheten att välja blodbanan finns också.
Bukhjärnan, eller det enteriska nervsystemet, finns i mag-tarmkanalen. Det är i ständig kontakt med hjärnan, men kan också arbeta på egen hand. Illustration: Depositphotos
Tarmens nervsystem fungerar självständigt
Det enteriska nervsystemet har också en förmåga att kunna jobba oberoende av hjärnans input. Vissa nervceller kan känna av vad som pågår i tarmen, vad vi äter och om det är någon infektion på gång. Några kan vidarebefordra information till andra nervceller och andra kan få tarmrörelserna att ändra hastighet, eller få tarmens insida att utsöndra mer vätska. Systemet fungerar helt självständigt i tunntarm och tjocktarm.
Ett tydligt bevis för det kommer från försök på möss. Tar man ut en tarmsnutt från en mus kan man se hur tarmrörelserna fortsätter i någon timme även om den inte sitter fast på en kropp.
– Stoppar man in en pellet i ena delen så kommer den ut i andra delen, säger Ulrika Marklund.
Men ibland blir det fel. I vissa fall, som vid Hirschsprungs sjukdom där nedre delen av tjocktarmen helt saknar enteriskt nervsystem, är det medfött. Då blir det stopp, avföringen kan inte komma ut. Sjukdomen upptäcks ofta på BB i samband med att det inte kommer ut något barnbeck i blöjan. Idag opereras den felaktiga delen av tarmen bort, men många dras med olika besvär livet ut.
– Egentligen skulle man behöva bygga upp ett helt nytt nervsystem. Här finns en stor förhoppning nu att man ska kunna göra det, genom att använda stamcellsterapi, säger Ulrika Marklund.
Hennes egen forskning, som handlar om att försöka ta reda på vilka olika nervcellstyper som finns i det enteriska nervsystemet, hur de bildas och är kopplade till varandra, skulle kunna vara till hjälp här. Det skulle också kunna hjälpa vid sjukdomen gastropares, som betyder att magsäcken tömmer sig för långsamt och i värsta fall kan leda till undernäring. Detta är relativt vanligt hos personer som har haft diabetes länge och uppstår på grund av nervskador.
– Om man förstår hur nervcellstyperna bildas och samarbetar kanske man kan driva stamceller till att bli vissa nervcelltyper som kan användas i behandling av dessa sjukdomar, säger hon.
Läkemedel, till exempel SSRI-preparat, som ska påverka hjärnan kan även trigga magens nervsystem. Bild: Depositphotos
Läkemedel för hjärnan kan påverka magen
Förutom sjukdom kan också läkemedel snurra till kommunikationen mellan hjärna och bukhjärna. Liksom hjärnan är bukhjärnan också fullproppad med nervceller. Exakt samma signalämnen används både i hjärnan och bukhjärnan. Det är anledningen till att en del mediciner, som riktar sig till hjärnan, även påverkar tarmen på köpet. SSRI-preparat, som används mot depression och som ökar mängden serotonin, kan till exempel göra det enteriska nervsystemet överaktivt – man kan få diarré. Med opioider är det tvärtom, det saktar ner systemet och man kan få förstoppning.
På senare år har man också börjat förstå att det finns ett samspel mellan hjärna, bukhjärna och immunförsvar.
– De flesta studier som visar det här är gjorda på möss, men det är troligt att det fungerar på liknande sätt hos människor, säger Ulrika Marklund.
Det verkar också som att stress kan rubba signalerna i det enteriska nervsystemet. Vid långvarig stress stimuleras en sorts celler i bukhjärnan som heter gliaceller. De utsöndrar molekyler som påverkar makrofagerna, en sorts blodkroppar i immunsystemet. När det sker kan inflammationer aktiveras. Det kan vara detta som sker när personer med inflammatorisk tarmsjukdom får skov under stressiga perioder.
Fettsyror från tarmen når hjärnan
Allt mer forskning – även om de flesta studier är gjorda på djur – tyder också på att samtal som förs mellan hjärna och tarmar kan ta vägen via blodet.
På insidan av vår tarmvägg finns en tjock slemliknande hinna, som ska skydda tarmväggen från innehållet. I tarmen finns också ett myller av mikroorganismer, med olika uppgifter. Bakterierna skapar kemiska ämnen, både nervsignalämnen och metaboliter. Vissa av dem påverkar nervceller som är i kontakt med tarmväggen, andra snackar med immunceller – och så finns de som kan tränga sig in genom tarmslemhinnan – in i blodkärl – och transporteras vidare i kroppen. Det kan till exempel de kortkedjiga fettsyrorna göra.
– Till sist når en del av dem blod-hjärnbarriären och kan ta sig in i nervvävnaden i hjärnan, säger Catharina Lavebratt, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.
Fettsyrorna antas påverka hjärnans funktion, men det är okänt hur det fungerar i detalj. Forskare intresserar sig nu för om mängden kortkedjiga fettsyror, eller andra metaboliter från tarmfloran, som tränger igenom blod-hjärnbarriären kan spela en roll för hjärnan och psyket.
Vad händer om tarmslemhinnan skadas, vilket kan ske vid till exempel en infektion – eller om själva tarmfloran är annorlunda, kanske efter en antibiotikakur eller dålig kost?Då kan hjärnan få ”fel” signaler – ”fel”, som enligt flertalet forskningsstudier, kan innebära påverkan på beteendet, enligt Catharina Lavebratt.
– Hos barn och vuxna med adhd har mängden kortkedjiga fettsyror visat sig vara lägre i blodet jämfört med andra, säger hon.
Tarmen i siffror
10–100 triljoner: Totalt antal mikroorganismer i tarmfloran.
Drygt 1 000: Antal olika bakteriearter i tarmen.
1–1,5 kilo: Så mycket väger bakterierna i tarmen.
200: Antal olika virustyper i tarmen.
168 miljoner: Antal nervceller i mag-tarmkanalen (lika många som i ryggmärgen).
7–8 meter: Enteriska nervsystemets längd hos en vuxen människa.
196 kvadratmeter: Area av tarmyta (som en tennisplan).
Koppling mellan tarmfloran och adhd studeras
I dag är det visat i flera studier att barn med autism – och även adhd – har en annorlunda tarmflora jämfört med andra, i alla fall på gruppnivå. Studier, som gjorts av forskare från Karolinska Institutet och Linköpings universitet, har visat att barn med tidig störning i tarmfloran oftare utvecklar autism eller adhd. Samtidigt vet man inte säkert om tarmfloran är kopplad till beteendet eller varför tarmfloran är annorlunda hos dem.
– Kosten, läkemedel och det genetiska arvet kan ha betydelse. Flera studier behövs för att förstå om tarmfloran på något sätt bidrar till de här diagnoserna – och om de kortkedjiga fettsyrorna eller andra metaboliter spelar roll, säger Catharina Lavebratt.
Hon har försökt bidra till förståelsen. En av hennes studier, en registerstudie som bygger på en miljon födslar i Finland, antyder att antibiotika under graviditet kan kopplas till ökad risk för adhd hos barn – men inte autism. Men en sådan studie räcker inte för att bevisa orsakssamband, man kan inte utesluta att någon annan faktor ligger bakom.
Däremot finns tydliga fynd från djur. Forskning på möss som fått antibiotika har visat att helt eller delvis utslagen tarmflora påverkar deras beteende.
– Man har sett både hyperaktivt beteende, tillbakadraget beteende och nervöst beteende, säger hon.
Kan probiotika med mjölksyrebakterier och kostfibrer lindra symtom vid adhd? Det vill forskare ta reda på. Bild: Murat Ts, Unsplash
Probiotika testas för minskade symtom
I en pågående studie undersöker hon om det går att minska adhd-symtom genom att ge barn som precis fått adhd-diagnos en sorts probiotika med mjölksyrebakterier och kostfibrer. I en tidigare placebokontrollerad studie, ledd av henne, fick nämligen både barn och vuxna med adhd mindre psykiatriska symtom efter en probiotikakur. I en mycket lik europeisk studie, med deltagare från tre länder, visades liknande resultat hos vuxna med adhd.
Att personer med neuropsykiatriska diagnoser generellt är känsligare för sämre sömn och sämre kost har setts i tidigare studier. Därför är det inte ovanligt att personer med adhd i högre utsträckning än andra får rådet att tänka på sin livsstil för att hitta balans. Kostförändringar som påverkar tarmfloran skulle kunna vara särskilt viktiga, tror Catarina Lavebratt. I nuläget råder hon dock personer med adhd att försöka följa livsmedelsverkets rekommendationer.
– Betydelsen av kosten för adhd-symtom skiljer sig troligen mellan personer beroende på bland annat genetiska faktorer, men den rekommenderade kosten är ju bra även för kroppen i övrigt. Men vi vet egentligen inte vilken roll den kosten har för symtomen, säger hon.
IBS kan störa tarmens funktion och göra att man behöver gå på toaletten oftare. Bild: Depositphotos
Felaktiga signaler om smärta
Även irritable bowel syndrome, IBS, som innebär smärta, obehag och att man måste springa på toa för ofta eller alldeles för sällan tros bero på en störning i kommunikationen mellan hjärna och tarm. IBS och flera andra tarmsjukdomar, som saknar medicinsk förklaring, brukar kallas funktionella, men allt oftare används också begreppet ”disorders of gut–brain interaction”, DGBI. Det beror på att det nervbanorna mellan tarm och hjärna börjar skicka signaler om obehag och smärta – trots att allt är bra. Men exakt vad som har gått fel i signaleringen i tarm-hjärnaxeln – och varför – är fortfarande okänt.
För en del drabbade kan läkemedel som lugnar tarmen eller lindrar smärta hjälpa till viss del. För andra kan kostförändringar lindra symtomen – men de försvinner inte helt. Ett stort problem är symtomen dessutom bli värre om man börjar ändra sitt beteende i ett försök att bli av med obehagen.
Oro kan förvärra symtom
– Det är vanligt att den som har haft dåliga erfarenheter av smärta eller diarré utvecklar strategier. Man kanske börjar undvika viss mat eller aktiviteter i förebyggande syfte, säger Brjánn Ljótsson, professor i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Att undvikandebeteende riskerar att förvärra magbesvären är ett tydligt exempel på att problemet inte enbart sitter i tarmen.
– Jag brukar säga att om du börjar bete dig som att din mage är ett hot får du fler symtom, säger han.
Förutom att man tränar hjärnan i att bli mer uppmärksam på vad som pågår i magen kan den ökade vaksamheten även aktivera den så kallade kamp-flyktmekanismen – och då får man ännu mer besvär. Alla som har varit nervösa någon gång vet att magen kan bli orolig också.
Psykologisk behandling kan hjälpa
För personer som är begränsade i sin vardag på grund av IBS kan också psykologiska behandlingar, som kognitiv beteendeterapi, KBT, vara en bra idé.
– Terapin går ut på att patienten gradvis får utmana sina rädslor och upptäcka att man kan utföra aktiviteter tillsammans med symtomen. Ofta fungerar det bättre än man tror och då lär man om hjärnan, förklarar Brjánn Ljótsson.
KBT verkar inte bara göra att det blir lättare att hantera symtom, terapin verkar också kunna påverka tarmens funktion.
– Vi ser färre besvär av diarré smärta och uppblåsthet, säger han.
Hypnos mot besvär
Men alla blir inte hjälpta av KBT. För dem skulle kanske en annan form av psykologisk behandling, så kallad tarminriktad hypnos kunna hjälpa. Då får patienten hjälp i ett djupt avslappnat tillstånd, som kallas hypnotiskt. Patienten guidas först in i det hypnotiska tillståndet av en legitimerad hypnosterapeut – för att därefter få instruktioner i hur man kan visualisera sina tarmrörelser. Syftet med det är dels att man ska känna att man har kontroll över sin tarm, dels att man ska lära sig att tolka sina symtom annorlunda.
Med tiden, efter flera hypnossessioner är det meningen att de nya tolkningarna ska följa med in i vardagen. Tarminriktad hypnos används redan idag i flera regioner i Sverige. Men det är ingen mirakelkur, alla blir inte tydligt bättre.
– Men en metaanalys som vi gjorde för några år sedan visar att hypnos ändå är effektivt för många, säger Brjánn Ljótsson.
Text: Maja Lundbäck för Medicinsk Vetenskap, nummer 4, 2025
När matpriserna ökade kraftigt för några år sedan var det inte bara hushållens plånböcker som drabbades hårt – utan också folkhälsan. Svenska konsumenter åt mindre kostfiber, frukt och grönt, enligt en ny rapport.
Under 2022–2023 ökade matpriserna i Sverige med 25 procent.
– 25 procent är historiskt unikt. Senast matpriserna gick upp så mycket var på 50-talet, och intressant nog låg krig och osäkerhet bakom även då. Ransoneringen av mat hade slopats och Koreakriget ledde till att importerade varor blev mycket dyrare, berättar Jonas Nordström, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Nu har forskare vid Lunds universitet studerat hur de stigande livsmedelspriserna påverkade detaljhandelns livsmedelsförsäljning och konsumenternas näringsintag under 2022 och 2023.
Resultaten går i linje med tidigare forskning kring att när konsumenternas realinkomst minskar, så minskar intaget av frukt och grönsaker också, samtidigt som konsumtionen av sötsaker ökar.
Så ändrade priserna våra matvanor
De höjda matpriserna kom samtidigt som höjda räntor och elpriser. Det gjorde att många hushåll behövde dra ner rejält på kostnaderna. Resultatet? Vi köpte mer billig mat – som fläskfärs och läsk – men mindre färsk fisk och mejeriprodukter. Försäljningen av frukt och grönt dök med hela 15 procent.
Men det fanns en liten ljuspunkt.
– Vi köpte hem mindre mat totalt, vilket gjorde att vi fick i oss mindre fett och salt. Därför blev effekterna av att vi åt mindre frukt och grönt inte riktigt så allvarliga som de kunde ha blivit, säger Jonas Nordström.
När matpriserna ökade minskade försäljningen av frukt och grönsaker med 15 procent. Bild: Depositphotos
Norra Norrland hårdast drabbat – Stockholm anpassade sig mest
I Västerbottens och Norrbottens län blev den negativa effekten på folkhälsan dubbelt så stor som i Stockholms län. Orsaken var att minskningen av frukt och grönt slog hårdare där: norrlänningarna minskade inte mängden mat i stort, som i övriga landet – de bytte helt enkelt bara ut mycket av det gröna på tallriken.
Resultatet blev en högre konsumtion av salt och en förhållandevis liten minskning i intaget av fett. Eftersom regionen redan har en större förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar blev förändringen extra kritisk.
– Ett år med ändrad kost gör ingen större skillnad. Men fortsätter det så här kan det få allvarliga följder för folkhälsan, säger Jonas Nordström.
Stockholms län och Norra Norrland är två extremer i undersökningen. Norrlänningarna förändrade innehållet i varukorgen minst, medan stockholmarna gjorde störst anpassningar. Det gällde inte bara volymen mat som man köpte utan också valet av varor. Bland annat valde hushållen i Stockholm i större uträckning billigare alternativ. En förklaring till det är att det finns fler lågprisbutiker i Stockholm och att huvudstadens varukorgar var dyrare från början.
– Det är inte så svårt att sänka kostnader genom att byta ut dyra varor mot billiga alternativ, till exempel genom att byta ekologisk mjölk mot konventionell, säger Jonas Nordström.
Ojämlikheten växte
Under 2022–2023 ökade den billiga maten mest i pris. Till exempel steg köttfärs till lågpris procentuellt mer i pris än dyra styckdetaljer som oxfilé och ryggbiff.
Priset på svenska konsumenters vanligaste rätt, spaghetti med köttfärssås och ett glas mjölk, gick upp med en fjärdedel. Fenomenet kallas för cheapflation och drabbar låginkomsthushåll hårdast. Speciellt barnfamiljer som lägger en stor del av sin budget på mat.
– Jag valde också billigare produkter, särskilt där jag inte upplever stor skillnad, som mjölk eller yoghurt. Jag har barn hemma, så vi har ganska stora matutgifter, berättar Jonas Nordström.
Regeringen föreslog i november i år att sänka momsen på livsmedel från 1 april 2026 för att stärka hushållens ekonomi. Om förslaget blir verklighet betonar Jonas Nordström att det är viktigt att prissänkningarna och den förväntade ökade köpkraften, används för att få svenska konsumenter att äta mer frukt och grönt framöver.
– Om handeln vill stärka folkhälsan behöver de ge erbjudande på produkter som är hälsosamma, inte mängdrabatter på onyttigheter, säger Jonas Nordström.
Studien baseras på försäljningsdata från flera butikskedjor
Studien är baserad på försäljningsdata från butiker, alltså streckkoder (så kallad EAN-kod). I materialet finns data från Ica, Coop, Axfood, Citygross och Lidl.
Forskarna har utifrån streckkoderna gått igenom vad vi handlat och de olika varornas näringsinnehåll.
För att undersöka påverkan av det förändrade näringsintaget har forskarna använt den så kallade PRIME-modellen. Den simulerar effekterna av ändrade kostvanor, hur det ändrade matintaget påverkar hälsan och om den förändrade kosten innebär risker för exempelvis hjärtkärlsjukdomar, diabetes och kostrelaterade cancerformer.
Arbetstid har gått från att vara en strikt klockstyrd norm till en flexibel struktur. Men kan vi tänka oss ett samhälle där arbetstiden inte längre är central? Och vad händer om arbetsdagen förkortas? Forskare vid Karlstads universitet ger svar på hur tid och arbete hänger ihop – och vad vi faktiskt gör med vår fritid om vi får mer av den.
När fabrikerna började snurra på högvarv under 1800-talet blev arbetstid en mätbar resurs. Med det kom en ökad kontroll på var man som anställd befann sig och hur man utförde sitt jobb.
– Under industrialismen var arbetstid främst knuten till fysisk närvaro, produktionstakt och tydliga tidsramar, säger Lena Lid Falkman, lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
Stämpelklocka och fack för stämpelkort. Bild: Tomasz Sienicki/Wikimedia commons *
Mindre bundet till en plats
Två hundra år senare är bilden en helt annan.
– I kunskaps- och tjänstesamhället har värdeskapande flyttats mot intellektuellt och emotionellt arbete. Arbetet är ofta mindre bundet till en plats, men mer integrerat med identitet, relationer och kreativitet, säger Siri Jakobsson Störe, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.
Upplägget innebär både frihet och nya utmaningar. Och med det ett personligt ansvar – fast på ett annat sätt.
– Tid är fortfarande en struktur, men arbete blir mer leveranser och mål än timmar vid ett skrivbord, säger Lena Lid Falkman.
Bild: Sigmund/Unsplash.
Jobbet säger vem du är
Trots flexibiliteten styr arbetstiden fortfarande vardagens rytm, från skolsystem till kollektivtrafik. Det är bojor som det kan vara svårt att frigöra sig ifrån, inte minst ur ett socialt perspektiv.
– Många definierar sig själva genom sitt arbete vilket gör att arbetstid och arbetsbelastning blir markörer för status och tillhörighet. Att vara stressad kan nästan fungera som ett bevis på att man är efterfrågad och viktig, säger Siri Jakobsson Störe.
Trots fler hjälpmedel än tidigare generationer upplever dock många fortfarande att tiden inte räcker till.
– Vi har lika många timmar per dygn som förr men känslan av tidspress handlar ofta om kontroll. Känslan av att man har makt över sin tid kan vara en viktig faktor för välmående, säger Siri Jakobsson Störe.
Kortad dag kan ge vinster
Kan kortare arbetsdag medföra ett bättre liv? Ja, kanske. Forskning visar tydliga vinster med arbetstidsförkortning.
– Försök med sex timmars arbetsdag och fyradagarsvecka visar ökad hälsa, minskad sjukfrånvaro och ofta bibehållen eller förbättrad produktivitet, säger Lena Lid Falkman.
Men effekterna är komplexa. Socialt kan mer fritid ge energi till familj och vänner men också minska spontana möten på jobbet. Ekonomiskt varierar utfallet beroende på bransch.
– De som kanske gynnas mest är grupper med hög arbetsbelastning och omsorgsansvar, som vårdpersonal och småbarnsföräldrar, säger Siri Jakobsson Störe.
Heltidsarbete har länge varit normen för ”seriöst arbete”. Den som jobbar mindre riskerar att uppfattas som mindre ambitiös, även om produktiviteten är lika hög. Framtiden kan dock se annorlunda ut.
– Om status och identitet knyts mer till relationer och bildning än lönearbete, kan arbetstiden få en mindre central roll, säger Siri Jakobsson Störe.
Det gör vi med vår tid
Tekniken spelar också en dubbel roll. Den kan frigöra tid genom automatisering – eller binda oss genom ständig tillgänglighet. Och vad skulle vi göra med mer tid?
– Studier visar att människor oftast använder den till relationer, återhämtning och engagemang. Det handlar inte bara om fritid, utan om att leva med högre närvaro och autonomi, säger Lena Lid Falkman.
Hur skulle vi då kunna sammanfatta människors arbetstidsresa?
– Arbetstid är mer än timmar på ett schema – den är en spegel av våra värderingar och livsval, säger Lena Lid Falkman.
– När vi diskuterar framtidens arbetsliv handlar det därför inte bara om ekonomi utan om hur vi vill använda vår mest begränsade resurs: tiden.
Det krävs en mängd olika tekniker för att fordon ska kunna fungera på egen hand i den ofta oförutsägbara trafiken. Hur nära är vi en värld med helt självkörande bilar, bussar och lastbilar – och hur ser vägen dit ut?
Kamera, GPS, laser, radar och sensorer. För att fordon ska få lov att stoltsera med att vara ”självkörande”, eller ”autonoma”, behövs en rad olika tekniker med förmåga att både registrera och tolka den komplexa och oförutsägbara trafikmiljön.
Hur nära är vi en värld med självkörande bilar då? Den självkörande förmågan graderas enligt en femgradig skala och många nytillverkade bilar befinner sig åtminstone i den lägre skalan med finesser såsom farthållare, ultraljudssensorer för nära avståndsbedömning och inbyggd GPS. Ju högre upp på skalan, desto mer krav på beslutsfattande och ”förstånd”. Det innebär att AI och maskininlärning är en förutsättning för att nå de högre nivåerna eftersom det är först då som bilen kan tolka och agera på ett säkert sätt.
Det närmsta vi har nivå fem-fordon, det vill säga helt självkörande fordon, finns idag i form av robottaxi i vissa större amerikanska och kinesiska städer. I övrigt är det mest testverksamhet i kontrollerade miljöer som gäller.
Näst på tur: självkörande bussar och lastbilar
Viktor Larsson är forskare i matematik vid Lunds Tekniska Högskola och utvecklar algoritmer för datorseende som kan användas i bilar och drönare. Han tror att näst på tur bland självkörande fordon att släppas fritt i större skala kan vara andra kommersiella fordon, som bussar och lastbilar, tror Viktor Larsson.
– Sådana trafikerar regelbundna sträckor och är dyra vilket gör att man har råd att stoppa mer sensorer i dem. Och så kan de köras dygnet runt – en automatisk förare behöver inga sovpauser.
– De måste inte heller fungera precis hela tiden, skulle det vara något kan en operatör hoppa in och fjärrstyra fordonet, säger han.
I framtiden kanske vi åker runt i självkörande bussar. Bild: Mitchell Johnson, Unsplash
Kameror, radar och laserbaserad avståndsmätning
När det gäller biltillverkare prioriterar de olika tekniker. Till exempel använder Tesla bara kameror medan konkurrenten Waymo också använder radar och lidar, det vill säga laser-baserad avståndsmätning. En eller flera kameror har dock alla.
– Lidar är visserligen mycket bättre på att mäta avstånd jämfört med kameror. Det är ju väldigt viktigt att veta att det är fritt på körbanan. Men kameror är så väldigt mycket billigare så därför försöker man komma runt det och få kameror att lösa det i stället.
Kameran är inte bara billigare. När bilen ska kliva upp ett snäpp i sin intelligens och börja dra slutsatser behövs bilens mjukvara matas med bilder. Är barnet som springer på trottoaren på väg ut i gatan? Vad betyder krumeluren på skylten?
Därför behövs ändå en kamera, även om priset på lidar och radar skulle sjunka.
I militära sammanhang är dessutom kameror att föredra eftersom de inte skickar ut någon energi och därför svårupptäckta.
Med maskininlärning kan kameror få djupseende
Med hjälp av maskininlärning kan man nu lösa problem som tidigare varit otänkbara att lösa. Såsom att utifrån endast en bild beräkna avstånd till alla föremål som förekommer i kameravyn.
Traditionellt har detta lösts med två kameror, vilket bygger på samma idé som att vi har två ögon. Genom att undersöka skillnaderna i de två bilderna får både vi och kameran djupseende. Saker som är närmare oss flyttar på sig mer mellan bilderna, än saker som ligger längre bort.
– Vi människor kan ändå gissa avståndet även om vi blundar med ett öga, tack vare vår förvärvade kunskap om omvärlden, säger Viktor Larsson.
Men nu kan man skapa djupa neurala nätverk som likt vår hjärna kan uppskatta 3D-djup från enbart en bild. Förutom att det är billigare med en kamera än två, så är systemet med två kameror ofta väldigt känsliga för kalibreringsfel, det vill säga hur kamerorna är placerade i förhållande mot varandra.
Med hjälp av maskininlärning kan självkörande fordon bli bättre på att beräkna avståndet till flera saker i samma vy. Bild: Depositphotos
3D-rekonstruktioner istället för GPS för bättre positionering
Viktor Larsson jobbar själv framför allt med att utveckla nya metoder för att skapa 3D-rekonstruktioner av verkligheten, vilket skulle göra mer noggrann positionering möjligt för självkörande fordon. Positionering har traditionellt lösts med GPS och den tekniken behövs också i självkörande bilar, men eftersom upplösningen ibland kan slå fel på fem till tio meter behövs mer precis positionering om fordonet ska fungera helt ensamt.
GPS fungerar inte heller om du kör i en tunnel eller på trånga gator med höga hus där signalerna från satelliterna studsar. Det är därför viktigt att kunna positionera sig med hjälp av andra sensorer.
Helst bör kartorna skapas med hjälp av sensordata som fordonen själva samlar in. Om man i stället förlitar sig på manuellt insamlad information riskerar kartorna snabbt att bli inaktuella och därmed mindre användbara.
Därför är det viktigt att kunna uppdatera kartorna med användarinsamlad data, så att förändringar i omgivningen, som exempelvis nya butiksskyltar, vägarbeten eller säsongsvariationer i växtlighet, speglas direkt i kartan.
En av svårigheterna är att våra städer och inomhusmiljöer är fulla av repetitiva strukturer och element, vilket kan leda till osäkerhet för algoritmerna, berättar Viktor Larsson.
– Många byggnader har symmetrier och givet en bild på en fasad kan det vara svårt att avgöra vilken sida av huset man befinner sig på. Liknande problem finns inomhus, där många byggnader har liknande planlösning på olika våningar, och många kontor som ser snarlika ut. En del av min forskning är att utveckla nya metoder som är bättre på att hantera dessa problem.
De flesta könsnormer ifrågasätts i takt med att samhället förändras. Trots det fortsätter samma jultomte att dyka upp år efter år, i media och i våra hem. Vad är det med jultomten som gör honom immun mot den kritik som andra patriarker får utstå?
Legenden om jultomten kan spåras tillbaka till Sankt Nikolaus, ett kristen helgon från 300-talet.
Den moderna bilden av jultomten har dock varit ganska stabil sedan 1800-talet, när dikten ”A visit from St Nicholas” (”Det var natten före jul”) ledde till illustrationer som publicerades i tidskriften Harper’s Weekly, som i sin tur förstärktes ytterligare av Coca Colas reklamkampanjer från 1930-talet.
Så långt tillbaka som vårt kollektiva minne sträcker sig tänker vi på jultomten på ungefär samma sätt: som en korpulent, skrattande, glad figur med vitt skägg som kommer med julklappar.
– Många svenska föräldrar är idag progressiva och medvetna om genusfrågor. Detta verkar dock inte ha lett till att våra binära julritualer ifrågasätts. Vi människor går liksom in i, och sedan ut ur, denna könsbestämda tradition, säger Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.
En allmänt accepterad fadersfigur
Jens Rydström säger att vår jultomte passar väl in i en manlig idealtyp som inom maskulinitetsstudier kallas den välvillige patriarken.
– Jultomten som vi känner honom är en stabil figur, en godmodig far och familjens överhuvud, så länge hans makt inte utmanas, förklarar Rydström.
Även om detta skiljer sig mycket från en annan typ av maskulinitet – den hegemoniska maskuliniteten, där aggression och till och med våld förekommer – antar den godartade eller välvilliga patriarken fortfarande könsroller som följer ett traditionellt mönster. Genom mjuk makt dikterar han reglerna och tolererar ingen opposition.
– En anledning till att vi tenderar att blunda för detta är att jultomten är den ultimata fadersfiguren. Hans existens är helt och hållet baserad på barn; utan barn – ingen jultomte. Kanske är vi mer förlåtande mot könsstereotypen eftersom det är en till synes god far, med tanke på att så många av oss kanske har haft problematiska eller distanserade relationer till våra egna fäder, säger Rydström.
En anledning till att vi väljer att blunda för jultomtens könsstereotyp är att han är den ultimata fadersfiguren, menar professorn Jens Rydström. Bild: Wouter Supardi Salari, Unsplash
En manlighet i kris
Få lär ha missat den aktuella debatten om en ”manlighetskris” bland unga vuxna män. Män sägs bo hemma längre, fler är arbetslösa, fastnar i videospel eller hamnar generellt på efterkälken i samhället.
Denna bild för tankarna till maskulina ”mottyper” till den gode patriarken såsom drinkaren, spelaren eller den ytliga Don Juan som inte kan slå sig till ro, enligt Jens Rydström.
– Det är intressant att i de få fall där jultomten skildras på ett negativt sätt eller som en elak jultomte i populärkulturen, verkar han passa in i några av dessa ”mottyper”, som ibland tas upp när vi pratar om unga män idag, säger Jens Rydström.
Med tanke på allt detta, borde samhället ifrågasätta jultomten – eller efterlikna honom? För Jens Rydström är svaret det första.
– Julen är ofta föremål för livlig debatt, men sällan ur ett genusperspektiv. Istället är det frågor om överdriven konsumtion och ojämlikheter mellan rika och fattiga som vanligtvis väcker protester och inspirerar till alternativa firanden. Men kanske kan man också tala om julens genusaspekter.
Denna artikel kommer från nyhetsbrevet Apropå. Text: Nyhetsredaktionen på Lunds universitet.
Svenska fåglar som lever i jordbrukslandskap har mätbara halter av bekämpningsmedel i blodet, även i områden där användningen av kemikalier är relativt låg. Det visar en studie från SLU.
I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet har forskare utvecklat en metod för att analysera kemikalier i mycket små blodprover. De tog prover från 40 sånglärksungar och fem gulsparvsungar i Kvismaren i Närke, samt från vuxna ortolansparvar på hyggen i Västerbotten.
I proverna undersöktes upp till 104 olika bekämpningsmedel som bland annat används mot svamp, ogräs och insekter.
Bekämpningsmedel hos fågelungar
Hälften av alla ungar av sånglärka och gulsparv hade mätbara halter av minst ett bekämpningsmedel i blodet – och i vissa fall upp till sju olika ämnen samtidigt. Hos vuxna ortolansparvar hittade forskarna spår av insektsmedlet klorpyrifos, som är förbjudet i Sverige och resten av EU.
– Ortolansparven flyttar långt, ända till Sahelområdet i Afrika. Därför är det inte förvånande att de utsätts för ämnen som inte längre används här, säger Sönke Eggers, institutionen för ekologi, vid SLU.
Äter insekter från grödor som besprutats
Halterna är låga, men samtidigt utsätts fåglarna för flera ämnen samtidigt. Det kan öka risken för hälsoeffekter.
– Vi har inte undersökt om fåglarna påverkats av de bekämpningsmedel som påträffades. Men andra studier visar att vissa bekämpningsmedel kan försämra tillväxt, orienteringsförmåga och ungarnas överlevnad, säger Sönke Eggers.
Risken att få i sig bekämpningsmedel ökar när fåglarna äter insekter som levt på behandlade grödor. De kan också utsättas när de rör sig mellan olika fält, när kemikalier sprids med vinden eller på grund av gamla rester i miljön.
Mer kunskap behövs
Även om halterna är låga och underlaget begränsat bidrar studien med viktig information, menar forskarna.
– Studien visar att svenska fåglar exponeras för bekämpningsmedel, men det behövs mer kunskap. Den nya metoden har potential att användas i framtida forskning, riskbedömning och övervakning, säger Sönke Eggers.
Många jordbruksfåglar minskar, inte minst ortolansparven. Forskarna tycker därför att det vore intressant att följa hur de exponeras för bekämpningsmedel över tid.
Under några timmar i fredags slocknade en rad svenska webbsajter, inklusive regeringens. Ett tekniskt fel hos ett amerikanskt företag pekas ut som orsak. Det väcker återigen frågan om Europas beroende av globala techbolag.
Fredagen den 5 december 2025 låg flera stora sajter nere, enligt flertalet nyhetsmedier. Bland annat gick det inte att komma in på den svenska regeringens hemsida. Hemnet, Ikea, Läkemedelsverket, Södertälje kommun och ett antal flygbolag gick heller inte att nå på webben. Den som försökte möttes av meddelandet ”500 Internal Server Error”.
Källan till problemen tycks vara störningar hos it-jätten Cloudflare. Företaget hanterar knappt en femtedel av den globala webbtrafiken, enligt SVT. En liknande, fast mer omfattande, händelse skedde i november 2025. Även då uppgavs orsaken vara tekniska problem hos Cloudflare.
I händerna på utländska bolag
Händelserna belyser det faktum att utomeuropeiska it-bolag och molntjänster dominerar våra digitala liv. Från sociala medier, betaltjänster och digitala möten till hela it-strukturer inom sjukvård, handel och industrier.
Johan Linåker, forskare i datavetenskap vid LTH, Lunds universitet, samt vid forskningsinstitutet RISE, har länge varnat för riskerna. När de digitala tjänsterna begränsas, störs eller avlyssnas kan det i värsta fall få katastrofala konsekvenser, säger han.
– Man kan jämföra det med att dra ut elsladden. Vi skulle förlora tillgång till en stor mängd av den digitala värld vi är beroende av.
Ett beroende av system vi saknar makt över skapar sårbarhet. Bild: Depositphotos.
Tekniska fel ger svallvågor
Många offentliga verksamheter i Europa använder exempelvis amerikanska leverantörer. Ett exempel på en leverantör från USA är det nämnda Cloudfare, vars tekniska strul släckte webbsidor i november och december 2025. Två andra exempel är Google Cloud och Amazon Web Services.
– För ett tag sedan uppmärksammades i media ett tekniskt fel hos en amerikansk molnleverantör, Amazon Web Services, något som drabbade flera appar och meddelandetjänster globalt. Men det är bara en krusning jämfört med vad konsekvenserna skulle kunna bli, säger Johan Linåker.
Utan egna serverhallar och tjänsteleverantörer finns risk att hela samhället lamslås – om inte Sverige och EU börjar arbeta förebyggande för att skapa ett robust och motståndskraftigt digitalt samhälle.
– Likt civilsamhället i stort måste även den digitala delen av samhället kunna fungera i händelse av en kris.
Lättare att välja rätt
En viktig sak är att göra offentliga upphandlingar bättre, menar Johan Linåker. När organisationer köper in varor och tjänster måste de få hjälp att välja det bästa erbjudandet, även ur digital beredskapssynpunkt.
– Det ska vara lätt att välja rätt. Vi måste börja lära oss att ställa tydliga krav kring säkerhet, kontroll och underhåll av digital infrastruktur, på samma sätt vi idag gör för kritisk fysisk infrastruktur som hamnar, flygplatser, och vägar, vatten och elnät. Pris kan inte alltid få vara vägledande vid utvärderingen av olika anbud.
Behöver också EU försöka bygga upp egna bolag, motsvarande exempelvis Microsoft och Meta?
– Svenska och europeiska moln- och tjänsteleverantörer behöver växa sig större, starkare och fler till antalet. Vi har redan många kompetenta och bra leverantörer, men de måste kunna möta upp det enorma behov som täcks av de stora och ofta amerikanska giganterna.
Förutom moln pratar du också IT-tjänster, hur ser situationen ut där?
– Här händer det mycket just nu vilket är glädjande att se! Exempelvis kring ersättningsalternativ för Office-paketen där det fram tills nyligen inte funnits några direkta alternativ. Nu ser vi hur länder som Frankrike, Tyskland och Nederländerna genom ett EU-initiativ är i full gång i att utveckla kompletta system baserat på öppna produkter för exempelvis video, chatt, dokumenthantering med mera.
I Sverige finns en motsvarande ”lightlösning” för digitala samverkansverktyg som utvecklas och levereras av Försäkringskassan under namnet SAFOS och som riktas till offentlig sektor.
Öppenhet kan löna sig
Öppen källkod, alltså att programmeringskod i program delas öppet och får användas av andra, är viktigt i sammanhanget, säger Johan Linåker.
– Det gör det möjligt att bygga digitala lösningar som är transparenta, återanvändbara och anpassningsbara samt enklare byta ut till andra alternativ. På så sätt kan offentliga verksamheter dela lösningar mellan sig, själva välja driftsätt och säkerställa att de har kontroll över både funktion och data.
Vissa fimpar Microsoft
Vad gäller Sverige arbetar till exempel Helsingborgs stad med ett pilotprojekt som rör digital beredskap. Där testas bland annat hur olika verksamheter kommer att fungera om vissa digitala tjänster slås ut. Det handlar om viktiga verksamheter i en kommun, som skolbespisning, undervisning, vård, omsorg, brandväsende och socialtjänst.
Delar av Europa har kommit extra långt i sitt digitala oberoende, till exempel delstaten Schleswig-Holstein i Tyskland. Delstaten har bland annat reducerat antalet Microsoft-licenser till 30 procent av den ursprungliga mängden och räknar med att komma ned till en procent år 2029.
Kan vi verkligen bli digitalt oberoende?
– Nej vi kommer inte kunna bli helt digitalt oberoende. Men vi kan och bör stärka vår förmåga, så att vi kan fortsätta våra digitala liv och använda vår digitala infrastruktur, precis som den fysiska, i händelse av kris, oavsett typ, säger Johan Linåker.
Digital suveränitet handlar om att ha kontroll över de digitala system och tjänster som samhället är beroende av, tekniskt och juridiskt. Det innebär att kunna fatta självständiga beslut kring hur data hanteras, vilka tekniska lösningar som används och hur digital infrastruktur utvecklas.
I dag är mycket av vår digitala vardag – från molntjänster till kommunikationsplattformar – beroende av leverantörer utanför Europa, vilket kan skapa sårbarheter.
Källa: Lunds universitet
Utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd har vuxit sig allt större under de senaste decennierna och elever i glesbygd uppvisar i genomsnitt sämre skolresultat än sina jämnåriga i städerna. Vad som driver denna utveckling är fortfarande oklart, men nu undersöker forskare för första gången hur elever påverkas av sina klasskamrater över tid.
Sedan slutet av 1990-talet har klyftan i skolresultat mellan stad och landsbygd ökat – med negativa konsekvenser för ungas framtidsutsikter på landsbygden. Regeringens långtidsutredning från 2019, som analyserade svensk ekonomis långsiktiga utmaningar, pekade på skillnader mellan stad och land som en avgörande orättvisa.
Men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om orsakerna bakom skillnaderna. I ett Forte-finansierat forskningsprojekt undersöks det hur så kallade kamrateffekter – alltså hur elever påverkas av sina klasskamrater – förändrats över tid, och om dessa kan bidra till att förklara klyftan.
– Vi har länge haft tillgång till unika registerdata i Sverige, men först nu har vi möjlighet att följa elever på klassrumsnivå. Det öppnar upp för helt nya möjligheter att förstå hur barn påverkar varandra, säger Erik Liss, postdoktor vid Linköpings universitet.
Kamrateffekter kan både stärka och försvaga
Oron inför att Sverige håller på att glida isär och barnens osäkra framtid utgör grunden för forskarnas projekt. De hoppas att deras resultat ska bidra till en mer detaljerad förståelse för vilka faktorer som påverkar ojämlikhet i utbildning.
– Det är i huvudsak två större förändringar vi ser i elevsammansättningen sedan 90-talet: dels att familjer med hög utbildningsnivå tenderar att flytta till storstadsområden innan de får barn. Dels skolvalets effekter – i dag är det inte längre bara geografin som avgör vilken skola ett barn går i, utan också föräldrarnas valmöjligheter. Det kan förstärka uppdelningen, även inom en och samma kommun, säger Erik Liss.
Kamrateffekter är inget som bara uppstår i teorin, de märks konkret i barns prestationer. Ambitiösa elever kan inspirera och engagera sina klasskamrater och därmed bidra till förbättrade skolresultat. Kamrateffekter kan alltså både stärka och försvaga gruppens resultat, beroende på vilka normer och beteenden som dominerar. Positiva effekter kan sträcka sig ända in i vuxenlivet – och påverka chanserna till framtida arbete.
– När barn från studieovana hem får gå i en klass med studievana kamrater finns det en chans att deras motivation och studiefärdigheter påverkas positivt. Men om elever sorteras tidigt, som i vissa länder där man redan i årskurs sex delas upp i olika spår, teoretiska och mer praktiska, riskerar vi att gå miste om de här positiva effekterna.
Kamrateffekter kan vara både negativa och positiva, som när ambitiösa elever inspirerar sina klasskamrater och därmed bidrar till förbättrade skolresultat. Bild: Jess Zoerb, Unsplash
Andra faktorer som påverkar resultaten i skolan
Erik Liss och hans kollegor tar också hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultaten, till exempel skillnader i lärartäthet eller tillgång till specialpedagogisk kompetens. Det finns en utbredd uppfattning om att storstadsskolor har lättare att rekrytera och behålla behöriga och erfarna lärare, medan landsbygdsskolor ofta står inför större utmaningar.
– Vi har definitivt funderat kring sådana aspekter. I vår studie försöker vi kontrollera för sådana faktorer statistiskt, även om vi inte kan studera dem direkt. Det hade varit intressant om vi haft bättre data.
Tidigare forskning visar att starka kamratgrupper ibland kan kompensera för bristande lärarresurser – och vice versa. Men den växande utbildningsklyftan mellan stad och land kan inte enbart förklaras av skillnader i lärartäthet eller lärarkompetens.
Stöd för skolor med låga resultat
En som följt dessa processer på nära håll och som ser hur de påverkar både enskilda barns och samhällets möjligheter är Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare på Berättarministeriet. Organisationen stöttar lärare och skolledare i skolor med låga studieresultat att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag, genom en beprövad och kreativ metod.
– Vårt uppdrag är tydligt: vi ska vara ett stöd för de skolor som har låga studieresultat. Det förvånade till och med oss hur omfattande problemen är i glesbygden, som i många fall präglas av en lika hög socioekonomisk utsatthet som de mest utsatta områdena i storstäderna, säger hon.
Enligt henne går det inte bara att se på skolan som en isolerad institution – den samverkar ständigt med det omgivande samhället.
– Det vi ser i skolan börjar egentligen i samhället. Det går en röd tråd från bostadssegregation till skolsegregation. Det politiska samhällsbygget brister när vi får en dikotomi mellan glesbygd och storstad.
Det finns en uppfattning om att storstadsskolor har lättare att rekrytera och behålla behöriga och erfarna lärare, men utbildningsklyftan mellan stad och landsbygd kan inte enbart förklaras av detta menar forskare. Bild: Depositphotos
Följder utanför klassrummet
Dilsa pekar på att det också finns följder som går långt utanför klassrummet:
– Godkända skolresultat är ingen garanti för ett jobb i framtiden. Vi ser att gruppen studenter som avbryter sina akademiska studier ofta kommer från familjer som saknar utbildningstradition. Och de studenter som lyckas fullfölja en akademisk utbildning har sällan de nätverk som krävs för att få ett jobb.
Skolan blir en spegel av samhället, och när institutionerna sviker blir följderna djupgående:
– Det finns ett moment 22: när samhället saknar institutioner som bibliotek, biografer och andra samlingsplatser, flyttar unga – särskilt tjejer, vilket bara stärker utflyttningen och de sociala problemen som följer. De som blir kvar går i stället lätt in i en känsla av uppgivenhet.
En annan aspekt som Dilsa vill lyfta fram gäller synen på ideella aktörer och civilsamhället:
– Det finns de som av ideologiska skäl inte vill ha ett starkt civilsamhälle. Men de missar att vi innoverar och går före när samhället går i baklås. Färdtjänst och bibliotek var en gång ideella initiativ. Vi ser hur den idéburna sektorn använder kreativitet och engagemang när det offentliga inte räcker till. Vi behöver motivera och engagera, se på världen utifrån det som faktiskt finns och fråga hur vi kan vara en del i att förbättra den.
Elektroterapi med nanopartiklar som injiceras direkt i hjärnan kan bli ett steg mot bättre behandling av cancerformen glioblastom. Det menar forskarna bakom en ny studie vid Lunds universitet.
Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärntumör hos vuxna. Trots intensiv behandling och omfattande forskning har prognosen för glioblastom inte förbättrats under de senaste årtiondena. Den genomsnittliga överlevnaden är 15 månader.
Tumören har en stor genetisk variation med många mutationer, vilket bidrar till att den ofta är resistent mot strålbehandling, kemoterapi och flera målstyrda läkemedel.
Ny behandlingsmetod
En av de nyare medicinska behandlingsmetoder som finns för solida tumörer är elektroterapi. Genom korta, starka, elektriska pulser – så kallad irreversibel elektroporering – skapas porer i cancercellerna som gör att de inte överlever. Samtidigt stimuleras kroppens eget immunsystem.
Ett problem är att kirurgi krävs för att placera de elektroder av metall som behövs för behandlingen. I känslig vävnad som finns i hjärnan innebär det ofta ett mycket svårt ingrepp. Det har lett till strikta kriterier för vilka patienter som kan behandlas.
Johan Bengzon forskar om glioblastom och är överläkare inom neurokirugi vid Skånes universitetssjukhus. Han träffar regelbundet patienter med glioblastom och är frustrerad över de begränsade behandlingsmöjligheterna.
– Närheten mellan sjukhuset och universitetet i Lund underlättar samarbete och därför jag tog kontakt med forskarkollegor för att förhöra mig om injicerbara elektroder kunde vara en alternativ lösning vid elektroterapi, säger Johan Bengzon, adjungerad professor vid Lunds universitet.
Elektriska nanopartiklar påverkar tumör
Sedan tidigare hade forskarteamet använt nanopartiklar i form av en elektriskt ledande hydrogel som injicerades för att stödja vävnad och förbättra cellstimulering.
Nanopartiklarna bildar då en elektriskt ledande struktur som består av en lång kedja av molekyler. Det är en minimalt invasiv metod eftersom partiklarna injiceras med en tunn spruta direkt i kroppen. De bryts dessutom ner efter behandling och behöver inte opereras bort. Kanske kunde samma teknik användas för att förstöra tumörcellerna i glioblastom, resonerade forskarna.
– Efter behandling med kirurgi, återkommer tyvärr glioblastomtumören oftast i yttre kanten där man opererat. Genom att spruta nanopartiklarna i tumörhåligheten efter en operation, kunde vi elektrifiera kanterna samtidigt som immunsystemet aktiverades, säger Roger Olsson, professor i kemisk biologi och läkemedelsutveckling vid Lunds universitet.
– I djurmodeller ledde proceduren följt av denna irreversibla elektroporering, till att tumörer utplånades inom tre dagar, fortsätter han.
Lovande resultat – men lång väg till patient
Förutsättningarna är bra och forskarna är hoppfulla inför framtiden, även om det är långt kvar till patientnytta. Utmaningen är nu att testa metoden på större tumörer.
– Det vi har sett är att elektroden tas väl emot i hjärnan. Vi har inte sett några problem med biverkningar och efter tolv veckor har elektroden försvunnit av sig själv eftersom den är biologisk nedbrytbar, säger Amit Singh Yadav, forskare vid Lunds universitet och fortsätter:
– Teknologin kombinerar direkt tumörförstörelse med aktivering av immunförsvaret och kan bli ett viktigt steg mot effektivare behandling av glioblastom.
Bly och arsenik i damm och luft och förhöjda värden av metaller i kroppen på de anställda. Så kan det se ut på återvinningsföretag i Sverige, enligt en ny studie.
– Det mest nedslående var de höga dammnivåerna, säger Eva Dock, forskare vid Lunds universitet.
I arbetet med studien har forskare besökt 13 återvinningsföretag som i huvudsak hanterar metall- och elektronikavfall. Syftet var att ta reda på hur de människor som arbetar där påverkas av sin arbetsmiljö.
139 arbetstagare ingick i studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Umeå universitet, Lunds universitet och Sahlgrenska akademin.
Höga värden av farliga ämnen
Hos nio procent av de 139 överskreds gränsvärdet för bly i luften, visade det sig bland annat.
I enstaka fall, där arbetet bestod av sortering eller bearbetning av metallavfall, överskreds även gränsvärdena för arsenik, koppar, kadmium och antimon. Det sistnämnda är en vanlig komponent i bland annat flamskydd och bromsbelägg.
– Bly i kroppen kan bland annat ge högt blodtryck och påverka hjärta och kärl negativt. Arsenik är lungcancerframkallande, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Damm ett stort problem
Eftersom dammiga arbetsmoment generellt sett inte kapslades in på arbetsplatserna kunde damm – med olika metaller i sig – också fritt spridas i de stora, öppna, lokalerna.
– Det mest nedslående var de höga dammnivåerna, säger Eva Dock, forskare och yrkeshygieniker verksam vid Lunds universitet och Region Skåne.
I Sverige finns ett hygieniskt nivågränsvärde på fem milligram inhalerbart damm per kubikmeter luft. Det överskreds för 14 procent av deltagarna i studien.
Särskilt utsatta för att andas in dammet var de personer som sorterade och bearbetade återvinningsavfallet. Även de som skötte underhåll, som städning, var ofta kraftigt exponerade för metalldammet.
– Det är väldigt viktigt hur man städar. Dammsugning och våttorkning är mycket bättre än torrsopning och tryckluft för att undvika dammspridning, säger Eva Dock.
Många metaller i kroppen
Forskarna undersökte också återvinningsarbetarnas urin och blod för att spåra halter av metaller. Resultaten jämfördes mot en kontrollgrupp bestående av 90 personer som inte hade exponerats för metall i sitt arbete.
Resultat: 19 procent av återvinningsarbetarna hade förhöjda värden av fler än tio metaller i kroppen. 94 procent av dem hade förhöjda värden av minst sex metaller jämfört med kontrollgruppen. Bland de metaller som var förhöjda fanns bly och antimon och vissa sällsynta jordartsmetaller.
Yttrium, indium, wolfram
En del metaller har nyligen börjat användas i elektronik. Anja Stajnko, forskare i genetisk arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, betonar vikten av ta reda på mer om dessa metaller.
– Vi vet inte mycket om effekterna av de här så kallade sällsynta jordartsmetallerna.
Anja Stajnko tar exempel som yttrium, indium, gallium och wolfram. Många av dessa metaller saknar gränsvärden och det är angeläget att få svar på vilken påverkan de kan ha på kroppen.
Få använder skydd rätt
Åtgärder för att skydda medarbetare bör vidtas i en viss ordning, enligt Arbetsmiljöverket. Ett steg är att ta bort eller byta ut olämpliga kemiska produkter och arbetsmetoder. Ett annat steg är att kapsla in eller skärma av exempelvis dammiga arbetsmoment. Som sista åtgärd finns personlig skyddsutrustning.
66 procent av studiedeltagarna använde inte andningsskydd, enligt studien. Av dem som gjorde det, använde bara nio procent sina skydd på rätt sätt.
– Tyvärr är det ofta på sista steget i åtgärdstrappan som företag börjar med arbetsmiljöarbetet, säger Eva Dock.
– Men för att exempelvis ett andningsskydd ska fungera måste det sitta korrekt. Skäggväxt, till exempel, kan minska funktionen upp till 90 procent om skyddet inte sitter exakt som det ska. Dessutom måste man ha koll på att filtren i skydden byts ut regelbundet.
