Träd i kalla klimat måste veta när det är dags att sluta växa för att överleva vintern. Nu har forskare upptäckt hur aspen kombinerar ljus och temperatur för att fatta det avgörande beslutet – och hur två viktiga proteiner fungerar som trädens inbyggda termometer.
Träd i kalla klimat har en svår balansgång. De måste sluta växa i tid för att klara vintern – men inte för tidigt. Då går de nämligen miste om värdefull tid att växa. Det här är särskilt känsligt om en köldknäpp kommer oväntat mitt i sommaren.
Att träden reagerar på höstens kortare dagar och förbereder sig inför vintern är känt sedan länge. Men hur mycket temperaturen påverkar har forskare undrat över. I en studie har de nu tittat närmare på aspträd.
– Det har länge debatterats hur viktig temperaturen är för när aspen slutar växa och börjar bilda knoppar, jämfört med dagslängden, säger Ove Nilsson, gruppledare vid Umeå Plant Science Centre och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Proteiner påverkas av temperatur
Nu har forskarna identifierat två viktiga proteiner som styrs av temperaturen.
– Det tyder på att de fungerar som en slags ”temperatursensor”. Trädet kan alltså väga in både dagslängd och temperatur när det bestämmer sig för att gå in i viloläge, säger Ove Nilsson.
Proteinerna som forskarna studerat är fytokrom B – som känner av ljus – och PIF4 som styrs av det första proteinet. Växter använder fytokrom B för att känna av olika nyanser av rött ljus, vilket hjälper dem att anpassa tillväxten efter dagslängd och skuggiga platser.
Därför ville forskarna ta reda på hur dessa proteiner styr trädens tillväxt. De ändrade nivåerna av proteinerna i aspträd för att se effekten. Först undersökte de hur PIF4 påverkar trädens reaktion på dagslängd.
Trädens har inbyggd termometer
– Vi blev ganska besvikna eftersom det hände nästan ingenting. Men när vi upprepade experimenten i svalare temperaturer såg vi plötsligt en mycket starkare reaktion hos våra modifierade träd. Då förstod vi att proteinerna reagerar på kyla. Det var helt oväntat, säger Bo Zhang, forskare vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU.
Forskarna kunde visa att fytokrom B hjälper träden att fortsätta växa under svala men ljusa sommardagar. PIF4 hjälper dem att börja förbereda sig inför vintern när hösten blir kall. Tillsammans fungerar de som en slags biologisk termometer som läser av både ljus och temperatur – och hjälper trädet att fatta rätt beslut i rätt tid.
Ombytta roller för gener
Tidigare forskning har visat att många gener som styr blomning hos ettåriga växter som backtrav även påverkar aspens tillväxt och knoppbildning. Men i träd beter sig generna annorlunda. I backtrav sätter proteinet PIF4 i gång blomningen, medan den i asp i stället bromsar tillväxten och hjälper trädet att gå in i vila.
Enligt forskarna är det här troligen en anpassning till trädens fleråriga livsstil.
– Det är fascinerande ur ett evolutionärt perspektiv, men också högst relevant i en tid av klimatförändringar med allt mer skiftande temperaturer. Om vi förstår hur träd känner av och reagerar på temperatur kan vi också utveckla träd som är bättre rustade för ett föränderligt klimat, säger Ove Nilsson.
Hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom har kartlagts i en omfattande internationell studie. Forskarna har undersökt kopplingar mellan sjukdomen och genetiska riskfaktorer, kön och ålder.
I en studie ledd från Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center har forskare analyserat hjärnavbildningar från över 12 000 personer världen över. Det är den hittills största kartläggningen av Alzheimers sjukdom.
– En så här omfattande studie om Alzheimers sjukdom har aldrig tidigare genomförts – varken vad gäller antalet deltagare eller den stora geografiska spridningen, säger Rik Ossenkoppele, forskare inom translationell neurovetenskap vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center.
Ansamling av proteiner
I studien analyserade forskarna proteinerna beta-amyloid och tau som finns naturligt i hjärnan, men spelar en central roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Undersökningen gjordes med PET-skanning, en avbildningsteknik som kan användas för att mäta protein i hjärnan.
De 12 000 personerna kom från 42 kohorter, det vill säga grupper av personer som följs över tid i forskningsstudier, i Europa, Australien, Nordamerika och Asien. De hade en genomsnittlig ålder på 70 år. Ungefär 7 400 av deltagarna var symtomfria, 2 200 hade lindrig kognitiv svikt och omkring 1 500 hade fått en demensdiagnos.
– Att förstå hur demografiska, kliniska och genetiska faktorer relaterar till onormala PET-avbildningar, är avgörande för att kunna uppskatta problemets omfattning och dess användning i klinisk praxis och forskning. En stor, varierad kohort är därför viktig för att kunna uppskatta hur hur många människor som bär på sjukliga förändringar i hjärnan, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Illustrationen visar hur beta-amyloid ansamlas och bildar plack som stör förbindelsen mellan nervceller. Bild: Depositphotos
Skadliga proteiner
När beta-amyloid börjar ansamlas och bildar plack mellan nervcellerna störs kommunikationen i hjärnan. Om tau klumpar ihop sig inne i nervcellerna skadas cellernas inre transportsystem, vilket till slut leder till celldöd. Det är först när tau börjar ansamlas som symtomen på kognitiv försämring börjar märkas.
Genvariant en stark riskfaktor
Cirka två tredjedelar av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom bär på genvarianten APOE ε4 – den starkaste kända genetiska riskfaktorn.
Hos personer med denna genvariant börjar skadliga proteiner som amyloid och tau samlas i hjärnan vid en mycket yngre ålder. Det kan röra sig om flera decennier innan symtomen visar sig, vilket tyder på att bromsmediciner kan behöva sättas in tidigt.
Kvinnor mer drabbade
Kön är en annan tydlig riskfaktor för Alzheimers sjukdom – två av tre som drabbas är kvinnor. En förklaring är att östrogenets skyddande effekt försvinner i samband med klimakteriet, vilket ökar risken. Även kvinnors immunförsvar skiljer sig från mäns, något som också kan bidra till att kvinnors hjärnor påverkas mer.
I jämförelser mellan kvinnor och män i samma ålder såg forskarna att kvinnor oftare hade mer onormala ansamlingar av tau.
– Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning när det gäller riskfaktorer som APOE ε4 samt kön, men genom det stora antalet studiedeltagare kan vi befästa resultaten som mycket tillförlitliga.
Mer forskning planeras
Studiens resultat är viktiga för att kunna identifiera grupper som är särskilt sårbara för tau– något som också kan påverka vilka som inkluderas i kliniska prövningar. Nästa steg för forskarna blir att följa deltagarna över tid för att se vilka som utvecklar Alzheimers sjukdom och hur deras prognos ser ut.
De planerar även att undersöka om andra faktorer kan kopplas till avvikande PET-resultat, till exempel etnisk bakgrund, utbildningsnivå och ovanliga – icke-minnesrelaterade – former av Alzheimers sjukdom.
Trenden har vänt för skogens konung. Efter flera års minskning växer älgstammen i alla delar av Sverige. Det visar en rapport från SLU.
Älgen ses som en viktig nationalsymbol och är även värdefullt vilt för jägare. Samtidigt orsakar älgarna omfattande skador på skogsbruket och ligger bakom många trafikolyckor med dödlig utgång.
Den nuvarande älgförvaltningen syftar till att balansera olika intressen och fastställa mål för stammen. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har följt förändringar i stammen sedan 2021. Efter en minskning de senaste tio åren ses nu ett trendbrott.
Ökat med tio procent
Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, enligt SLU:s senaste rapport. Det är en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år.
– Målet inom den nya älgförvaltningen har varit att sänka älgstammen, och det har vi också gjort, men nu ökar älgstammen för andra året i rad, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU.
Jägarna avstår från att fälla
Rapporten visar att jägarna ägnar mindre tid i skogen och avstår från att skjuta en del av älgarna de ser. Framför allt sparas korna som ska föda nästa års kalvar. Resultatet blir att stammen i genomsnitt nu ökat i alla delar av Sverige.
– Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo.
Kan ändå hamna på rödlista
Resultaten från årets beräkningar används nu för att ta fram älgförvaltningsplaner och för att bedöma om arten ska rödlistas. Enligt SLU Artdatabanken kan älgen komma att rödlistas efter tio års minskning i stora delar av landet. Ett preliminärt förslag är att älgen då placeras i rödlistans lägsta kategori, ”nära hotad”.
Ett enkelt urinprov kan bidra till bedömning av återfall av njurcancer i ett tidigt skede, visar en internationell studie ledd från Lunds universitet. Testet kan minska behovet av täta röntgenundersökningar – men fler studier krävs för att avgöra om det också räddar liv.
Varje år får över 400 000 människor i världen diagnosen njurcancer. Den vanligaste formen, klarcellig njurcancer, står för omkring 90 procent av fallen hos vuxna. Ungefär en femtedel av patienter som opereras för att bota cancern drabbas av återfall inom fem år.
För att upptäcka återfall behöver patienterna röntgas en till två gånger varje år. Undersökningarna innebär både exponering för strålning, men också oro för många patienter.
Röntgenundersökningar kan minska
Nu visar en internationell studie att ett enkelt urinprov kan halvera behovet av röntgenundersökningar. Studien omfattade 134 patienter från 23 sjukhus i tio länder.
Urinen analyseras för att upptäcka vissa sockermolekyler, så kallade glukosaminoglykaner. Deras sammansättning kan fungera som biomarkörer, ett så kallad GAGome test, för att se återfall.
– GAGome-testet är baserat på en uppsättning biomarkörer, snarare än bara en molekyl, vilket ger en mer robust grund för att fatta beslut om behandling. Om testet kommer tillbaka negativt är vi mer eller mindre säker på att det inte är något återfall, men om testet är positivt måste vi leta vidare, säger Saeed Dabestani, docent vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Centralsjukhuset Kristianstad.
Träffsäkert test
GAGome-testet i studien visade hög träffsäkerhet och identifierade 90 procent av patienterna vars cancer kommit tillbaka. Ännu viktigare är, enligt Saeed Dabestani, är att ett negativt test visade en 97-procentig chans att patienten inte drabbats av återfall. Han menar att testet ger stora fördelar jämfört med att bara använda skanning.
– Röntgen fångar ofta upp små förändringar som inte är tillräckligt stora för vävnadsprovtagning och därför vet vi inte heller om de är tecken på att cancern kommit tillbaka. Vårt enda alternativ är då att göra tätare röntgenundersökningar, vilket är oroande för patienterna och ofta ger liten nytta. Med urinprov kan vi bättre bedöma risken, erbjuda effektivare kontroller och potentiellt halvera antalet röntgenundersökningar, säger Saeed Dabestani.
Mer forskning behövs
Det nya testet kan göra det möjligt att upptäcka återfall i ett tidigare skede, samtidigt som det minskar strålexponering, patienters oro och vårdkostnader. Men mer forskning behövs för att avgöra om testet, som fortfarande är under utveckling, i förlängningen också kan rädda fler liv.
– Ytterligare forskning krävs för att bekräfta GAGome-testets effektivitet i klinisk praxis. Vår studie har därför en andra grupp deltagare som ska utvärderas mot slutet av 2025 för att bekräfta våra nuvarande resultat, säger Saeed Dabestan vid Lunds universitet.
I en ny studie kopplas metabola syndromet – som bland annat innefattar högt blodtryck och bukfetma – till en ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom. Forskarna lyfter därför fram vikten av tidiga och förebyggande hälsoinsatser.
Metabola syndromet är ett samlingsnamn för riskfaktorer som bukfetma, högt blodtryck, förhöjt blodsocker och rubbade blodfetter. Det är sedan länge kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Nu visar forskning att syndromet även kan ha betydelse för utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar som parkinson, en koppling som hittills inte uppmärksammats mycket.
– Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom, och metabola syndromet påverkar ungefär en av fyra vuxna. Men det är också något man kan påverka själv, till skillnad från Parkinsons sjukdom som inte har något botemedel, säger Weili Xu, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet.
Stor grupp följdes i 15 år
I studien följdes drygt 467 000 personer i upp till 15 år. I gruppen med metabola syndromet – vilket omfattade 38 procent av deltagarna – var risken för Parkinsons sjukdom förhöjd jämfört med gruppen utan syndromet.
När forskarna justerade för faktorer som ålder, rökning, fysisk aktivitet och genetiska risker, visade det sig att personer med metabola syndromet hade cirka 40 procent högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom.
Forskarna genomförde också en metaanalys där åtta tidigare studier ingick. Även där sågs ett liknande samband: personer med metabola syndromet hade i snitt 29 procent högre risk för Parkinsons sjukdom.
– Vi fann också en högre risk för Parkinsons sjukdom hos personer med både metaboliskt syndrom och en genetisk predisposition för Parkinsons sjukdom. Detta tyder på att det kan vara särskilt viktigt att upprätthålla en god metabolisk hälsa för personer som har gener som ökar risken för Parkinsons sjukdom, säger Weili Xu och fortsätter:
– Framtida studier behövs för att ta reda på om förebyggande åtgärder mot metabola syndromet kan bli ett verktyg även i kampen mot Parkinsons sjukdom.
Att bli 100 år gammal behöver inte innebära ett liv med många sjukdomar. En ny studie visar att hundraåringar inte bara lever längre – de håller sig också friskare än andra äldre, med färre sjukdomar som utvecklas långsammare.
Forskare vid Karolinska institutet har följt över 270 000 personer som föddes i Sverige under åren 1920 och 1922. Forskarna följde deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier.
Åldras annorlunda
Med hjälp av nationella hälsoregister jämfördes sjukdomsförlopp hos hundraåringar med personer som levde kortare tid. Resultaten visar att hundraåringarna inte bara skjuter upp sjukdom – de tycks även åldras på ett annorlunda sätt.
– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringarna har en bevarad homeostas* och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Färre sjukdomar samtidigt
Medan många äldre kan få flera diagnoser snabbt under sina sista levnadsår, tycks hundraåringarnas sjukdomsbörda snarare plana ut från 90-årsåldern. De har oftare sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd.
Studien visar även att hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekommande bland dem som lever allra längst.
– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Karin Modig.
* Homeostas är kroppens sätt att upprätthålla en stabil inre miljö, trots yttre och inre förändringar. Det innebär att kroppen balanserar och reglerar faktorer som temperatur, blodsocker, blodtryck, syre- och koldioxidnivåer i blodet samt vätskebalans.
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men ny forskning visar att det faktiskt är tvärtom. Omsorgen mellan generationer har fördjupats – och blivit mer känslomässigt laddad.
I en studie vid Malmö universitet har vardagsliv och omsorg mellan generationer undersökts. Genom djupintervjuer med mor- och farföräldrar, vuxna barn och barnbarn har forskarna samlat in ett omfattande material som belyser hur omsorg praktiseras och upplevs i vardagen.
– Vi ville förstå hur vardagsomsorg faktiskt ser ut och hur den förändrats över tid. Det handlar inte bara om att skjutsa barnbarn till träningar eller hjälpa till med läxor – utan om känslomässiga band och närvaro, säger Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet och forskningsledare för projektet.
Formerna för omsorgen har förändrats
En av studiens centrala slutsatser är att välfärdsstaten inte har försvagat omsorgen inom familjen och mellan generationerna, men att formerna har förändrats.
Detta går på tvärs med den dominerande bilden av Sverige som ett land där familjebanden blivit svagare i takt med att samhället tagit över allt mer ansvar för omsorgen. I själva verket visar studien att relationerna mellan generationerna är starka – och ofta präglade av ömsesidighet.
– Vi behöver bra omsorgsinstitutioner, men det står inte i motsats till omsorgen mellan generationerna. Framväxten av välfärdsstaten stärker och möjliggör djupare relationer och familjeband, säger Sara Eldén.
Barnbarnen betyder mycket
En viktig aspekt av studien är att den lyfter fram barnbarnens perspektiv. Barnbarnen ser sig inte bara som mottagare av omsorg, utan också som betydelsefulla i sina mor- och farföräldrars liv.
– Det visar att generationerna fortsätter hänga ihop och gör omsorg för varandra på olika sätt i under livet, säger Sara Eldén.
Det ökade engagemanget är dock inte enbart positivt, enligt studien. Barn till äldre föräldrar känner sig ibland otillräckliga och har skuldkänslor för att de inte ger mer stöd och hjälp, medan många äldre uttrycker oro för den yngre generationen. Det framkom också att mor- och farföräldrar ibland upplever en press att ställa upp mer än de egentligen orkar.
– Vi ser en form av ”intensive grandparenting”, där far- och morföräldrar förväntas ställa upp. Det kan skapa slitningar och ambivalenta känslor, något som vi berättat om i en tidigare delstudie, säger Sara Eldén.
Människors liv i fokus
Enligt forskarna bidrar studien till att ompröva hur vi förstår omsorg i vår samtid. Det handlar inte enbart om praktisk hjälp, utan om relationer, känslor och ömsesidigt engagemang.
– Forskningen har varit bra på att beskriva stora politiska förändringar, men vi har velat zooma in på hur människor faktiskt lever sina liv. Det är grundforskning om våra föreställningar om samhället, och våra vardagliga praktiker. Det är viktig för att förstå hur samhället utvecklas, säger Sara Eldén.
Studien bygger på djupintervjuer med 63 personer från tre generationer – födda på 1940–50-talen, 1970–80-talen och 2000–2010-talen.
Hälsosamma matvanor tycks kunna bidra till att hejda utvecklingen av kroniska sjukdomar hos äldre – medan inflammatorisk kost verkar ha motsatt effekt. Det visar en studie.
Forskare vid Karolinska institutet har tittat på hur fyra olika dieter påverkar risken för kroniska sjukdomar hos äldre vuxna.
Tre av dieterna var hälsosamma med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, baljväxter och omättade fetter. De innehöll också ett mindre intag av sötsaker, rött kött, charkprodukter och smör.
Den fjärde dieten var proinflammatorisk med fokus på rött och processat kött, raffinerade spannmål och sötade drycker, med ett lägre intag av grönsaker, te och kaffe
Koppling mellan kost och sjukdomar
I studien följdes 2 400 äldre vuxna i Sverige under 15 år. Forskarna upptäckte att de som följt de hälsosamma dieterna bromsade utvecklingen av kroniska sjukdomar. Det gällde hjärt-kärlsjukdomar och demens, men inte sjukdomar kopplade till muskler och skelett.
De som följde den proinflammatoriska dieten tycktes däremot öka risken för kroniska sjukdomar.
– Våra resultat visar hur viktig kosten är för att påverka utveckling av multimorbiditet* hos åldrande befolkningar, säger Adrián Carballo-Casla, postdoktor vid Karolinska Institutet.
Varierade kostråd
Nästa steg i forskningen är att identifiera kostrekommendationer som kan ha störst effekt på livslängden – och vilka grupper av äldre som gynnas mest, beroende på faktorer som ålder, kön, psykisk och social hälsa samt förekomst av kroniska sjukdomar.
*Multimorbiditet innebär att en person har två eller fler kroniska sjukdomar samtidigt.
Fakta om dieterna
MIND (Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay): En diet som är framtagen för hjärnhälsa och att minska risken för demenssjukdomar.
AHEI (Alternative Healthy Eating Index): En diet som mäter följsamhet till kostråd som minskar risken för kroniska sjukdomar i allmänhet.
AMED (Alternative Mediterranean Diet): En modifierad version av medelhavsdieten som anpassats till västerländska kostvanor.
EDII (Empirical Dietary Inflammatory Index): Ett index som uppskattar kostens inflammatoriska risker.
I dag insjuknar nästan tre gånger så många unga i tjock- och ändtarmscancer jämfört med 1990-talet, visar ny forskning.
Risken att dö är även förhöjd i upp till tio år efter diagnos – oavsett ålder.
Antalet personer under 50 år som insjuknar i tjock- och ändtarmscancer har ökat de senaste 30 åren, enligt en studie från Karolinska institutet.
Forskarna har analyserat data från över 135 000 patienter mellan 1993 och 2019 och sett en årlig ökning med ungefär två procent för ändtarmscancer. Tjocktarmscancer har ökat med 2,41 respektive 2,64 procent beroende på tumörens placering. Sammanlagt har sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre under den undersökta perioden.
Livsstilsfaktorer kan ligga bakom
Orsakerna bakom ökningen är inte klarlagd. Forskarna pekar på att trenden inte verkar drivas av kända riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer hos yngre, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. I stället misstänks miljö- och livsstilsfaktorer tidigt i livet spela en roll.
– Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet.
Yngre hade oftare spridd cancer
Forskarna kunde också se att yngre patienter oftare har spridd sjukdom vid diagnos jämfört med äldre patienter, vilket tyder på att de gått längre med symtom innan cancern upptäckts.
– Eftersom chansen att botas ökar vid tidig upptäckt är det viktigt att både allmänhet och vårdpersonal känner till att tjock- och ändtarmscancer även kan drabba yngre. Samtidigt har yngre patienter sannolikt bättre förutsättningar att klara omfattande kirurgi och behandling, vilket återspeglas i våra resultat som visar en generellt bättre prognos jämfört med äldre, säger Cecilia Radkiewicz.
Förhöjd dödlighet under tio år
Studien visar också att dödligheten är förhöjd både bland yngre och äldre i upp till tio år efter cancerdiagnosen.
– Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz.
Studien har gjorts i samarbete med Capio Sankt Görans sjukhus och Södersjukhuset i Stockholm.
Medicinering vid adhd kan skydda mot självmordsförsök, olyckor, missbruk och kriminalitet. Det visar en stor svensk studie som följt närmare 150 000 personer med diagnosen.
Adhd påverkar runt 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna i världen. Diagnosen är kopplad till en ökad risk för självmordsförsök, missbruk, olyckor och kriminalitet.
Jämförelser efter diagnos
Nu har forskare undersökt om adhd-läkemedel kan minska dessa risker. Studien bygger på svenska registerdata från åren 2007 till 2020. Totalt ingick nästan 150 000 personer med nydiagnostiserad adhd.
Av deltagarna började 57 procent med läkemedelsbehandling, oftast metylfenidat. Forskarna jämförde sedan personer som började med medicin inom tre månader efter diagnosen med dem som inte gjorde det. Journalerna följdes under två år.
Medicin minskar risker
Studien visar att läkemedelsbehandling var kopplad till lägre risk för flera allvarliga händelser. Medicinering kopplas till 17 procent lägre risk för självmordsförsök. Förekomsten av missbruk var 15 procent lägre, trafikolyckor 12 procent och kriminalitet 13 procent. Bland personer med tidigare problem med missbruk och kriminalitet förknippas läkemedelsbehandling med en minskning på hela 25 procent.
– En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken för kriminalitet genom att dämpa aggressivt beteende, samt förbättrad uppmärksamhet som kan minska risken för trafikolyckor genom att minska distraktioner, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.
Ger skyddande effekt
Zheng Chang fortsätter:
– Dessa resultat ger belägg för att adhd-läkemedel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelaterade utfall, vilket bör beaktas både i klinisk praxis och i den allmänna debatten om läkemedelsbehandling.
Deltagarna i studien var mellan 6 och 64 år, med en medelålder på 17 år. 41 procent var kvinnor.
Under årets varma sommar har skogar brunnit i Sverige och Europa, men risken för spridning skulle kunna minskas genom anpassat skogsbruk. Enligt en studie från SLU kan större variation i skogslandskapet, med mindre bestånd och fler trädslag, bromsa bränderna.
Skogsbränder blir allt vanligare i takt med klimatförändringar och ökad mänsklig påverkan. Det är extra tydligt i norra Europa där temperaturen ökar dubbelt så fort som i resten av världen. Samtidigt planteras och sköts de flesta skogarna på ett enhetligt sätt, vilket underlättar spridningen av bränder.
Skötsel kan påverka spridning
Det är känt att brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för att bränder sprids. Men enligt en ny studie vid SLU finns även andra sätt.
– Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skogens storlek har störst effekt
Forskare vid SLU har utvecklat en modell där de testat hur olika metoder för skogsskötsel påverkar brandspridning. Det handlar om storleken på skogsbestånd, det vill säga ett område där skogen består av träd i liknande ålder, täthet och trädslag, men även mångfald av trädslag samt dikning. Modellen bygger på förståelse av biologiska och fysiska processer bakom brandförlopp.
– Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Yuval Zelnik.
Risk kan minska rejält
När skogsbestånden krymptes från tio hektar till en hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. Dessutom minskade spridningen markant om lövträd som björk blandades med barrträd. Det visade sig också vara effektivt att undvika dikning eftersom fuktigare partier i skogen skapar zoner som är mindre benägna att brinna.
Alla dessa metoder bidrar till mer variation i skogslandskapet.
– Vi kan skapa brandbarriärer utan att designa särskilda trädlösa områden i landskapet. Effekten är jämförbar med den som vädret har på brandspridning, säger Yuval Zelnik.
Modell kan förutse utveckling
Enligt forskarna kan modellen användas för att testa scenarier som skulle vara svåra och dyra att genomföra i fält. Den kan även användas för att förutsäga framtida utveckling, något som är särskilt viktigt för skogar som förändras långsamt över årtionden.
En ny studie avslöjar säkerhetsbrister i de radiosystem som används av blåljusmyndigheter och andra samhällsviktiga organisationer. Forskarna varnar för att systemen ofta saknar grundläggande skydd mot digitala hot.
En studie vid Högskolan i Skövde och Försvarshögskolan visar att det finns säkerhetsbrister i radiosystemet TETRA, där tillämpningar används av bland annat polis, ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och industrier.
– Våra resultat visar att många tror att de här systemen är säkra eftersom tekniken är avancerad. Men det saknas ofta viktiga skydd, som modern kryptering och säkra inloggningar, säger Marcus Nohlberg, docent i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
System för kritisk kommunikation
Radiokommunikation innebär att ljud, data eller annan information skickas trådlöst med hjälp av radiovågor. Tekniken används i allt från vardagliga radiosändningar till militär kommunikation.
Radiokommunikationsstandarden TETRA är avsedd för organisationer som har stora behov av snabb radiokommunikation för samordning av sin verksamhet.
Den mest kända tillämpningen i Sverige är Rakel, ett statligt nationellt kommunikationssystem för samverkan mellan till exempel polis, räddningstjänst och andra aktörer.
Brister i kryptering
När kryptering används är den ofta undermålig, vilket bland annat beror på att tekniken tidigare varit svår att granska, både för forskare och säkerhetsexperter.
– Till skillnad från vanliga it-system, som ständigt uppdateras mot nya hot, är dessa radiosystem byggda för att hålla i decennier. De förändras mycket långsamt, vilket innebär att sårbarheter kan finnas kvar i många år utan att åtgärdas, säger Marcus Dansarie, doktorand i försvarssystem vid Försvarshögskolan.
Beroende av få experter
Ett annat problem är att mycket få personer i Sverige har djup teknisk kunskap om systemen. Det skapar en situation där hela samhället förlitar sig på ett fåtal experter och företag för att viktiga kommunikationsnät ska fungera och vara skyddade.
– Radiosystemen är ofta osynliga för allmänheten, men de är centrala för många samhällsviktiga verksamheter. De är alltså en sorts dold men kritisk del av vår digitala infrastruktur, säger Marcus Nohlberg.
Behandlas inte som it-system
Forskarna understryker att radiosystemen i praktiken är it-system, men inte behandlas som sådana. De saknar ofta både rutiner och säkerhetsprinciper som är standard inom cybersäkerhet
– Det gör att både användare och beslutsfattare kan tro att systemen är säkra, trots att de i själva verket är mycket sårbara. Samtidigt blir hoten mer sofistikerade för varje år, säger Marcus Dansarie.
Diskussion om säkerhet behövs
Forskarna efterlyser en bred diskussion om vem som bär ansvaret för radiosystemens säkerhet, hur de ska uppdateras och vilka krav som bör ställas
– Samhällets kommunikation är en av våra mest grundläggande funktioner. Om vi inte skyddar radiosystemen lika noggrant som annan digital infrastruktur, tar vi stora säkerhetsmässiga risker, säger Marcus Nohlberg.
Studien baseras på intervjuer med representanter från elva svenska organisationer som använder eller äger radiosystem. Tillsammans representerar de omkring en tredjedel av landets användare.
Att jaga solbränna med hjälp av att kolla när UV-index är som högst har blivit en trend bland unga. Christian Ingvar, professor och expert på hudcancern melanom, tar lätt på trenden, men understryker att det är skadligt att bränna sig och att svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solande.
Under 2024 duggade vittnesmål tätt om att mobiltelefoners väderappar används för att ringa in när ultraviolett strålning, UV, är extra stark. Detta för att snabbt få en solbränna.
Även i år verkar trenden hålla i sig, vilket oroar forskare och experter inom fältet. Strålsäkerhetsmyndighetens enkät om svenskars solvanor för 2024 visar att fler bränner sig i solen. Myndighetens tjänster ”UV-index idag” och ”Min soltid” hjälper till att räkna ut hur länge du oskyddad kan vara i solen, baserat på din huds känslighet och var du befinner dig geografiskt.
– Enkätsvaren visar att det är få svenskar som använder UV-index för att planera sin soltid. Men andelen som känner till begreppet har ökat markant vilket vi tror kan kopplas till den debatt och den sociala medier-trend som blossade upp förra året kring ungas användande av UV-index, säger Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten som arbetar med frågor om ultraviolett strålning och hudcancerprevention.
UV-trenden oroar
Cancerfonden har uttryckt oro över UV-trenden och har bland annat gjort en satsning tillsammans med ett känt solskyddsmärke för att försöka bryta den.
Christian Ingvar, senior professor, kirurg och melanomexpert vid Lunds universitet har i många år forskat på hudcancer och dess orsaker. I såväl forskningsstudier som i sin kliniska vardag som läkare har han sett konsekvenserna av oförsiktigt solande. Personligen tar han lätt på ungdomstrenden med att ”maxa” solningen med hjälp av UV-appar. Men han är tydlig med sakfrågan: att bränna sig är skadligt, och svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solandet.
Han beklagar också att ”alla ungdomar vill se likadana ut”. I det paketet finns en snygg solbränna, helst året runt, noterar han.
– Men det är ju väldigt svårt att avhålla sig från något som är härligt, för ungdomar och för oss alla. Solen gör så mycket positivt med oss. Vi känner värme och glädje, naturen blir vackrare. Ungdomarna känner sig mer attraktiva när de är bruna, vilket ger dem positiva känslor, säger Christian Ingvar.
Cancerfonden har uttryckt oro över trenden där unga använder väderappar i telefonen för att kunna sola när UV-index är som högst. Bild: Depositphotos
Svenskar bland de mest soldyrkande folken
Svenskar tillhör de mest soldyrkande folken, har studier visat. Och det välmående och den livskvalitet det ger att vara mycket utomhus gör personer friskare på andra sätt, säger Christian Ingvar och refererar till internationell forskning. Om man tar fram ett ”slutfacit”, där alla faktorer vägs in för och emot, kommer detta facit att visa att man bör vistas mycket utomhus.
– Därför måste vi kanske acceptera en viss förekomst av melanom. Tidig upptäckt av ett tunt melanom som är max en millimeter tjockt betyder i praktiken att du är botad med ett litet kirurgiskt ingrepp.
Enligt Christian Ingvar är det bästa att hitta en balans – vara ute och njuta, även soliga dagar. Men att vara försiktig, inte bränna sig, undvika timmarna då solen är starkast och skydda huden med kläder och hatt. I andra hand använda solskyddskräm, men då på rätt sätt, med en passande faktor och ny insmörjning vid behov – flera gånger om dagen. Klassiska råd, som även ungdomar torde ha hört till leda.
Det finns ingen säker solbränna
– I Australien säger man “there is no such thing as a safe tan. Det är skadligt att bränna sig, och ju mer ljushyllt du är, desto farligare är det. Det är ingen slump att Sverige ligger nära toppen bland länder med flest fall av melanom, tätt efter Australien. Övriga skandinaviska länder ligger också högt, liksom Irland, Storbritannien och USA, säger Christian Ingvar.
Melanomet kan dyka upp när som helst i livet, och effekterna av oförsiktigt solande i unga år kan komma efter decennier. Därför vill forskarna följa denna patientgrupp under lång tid, för att kunna ringa in påverkande faktorer långt bakåt. Inte bara yttre faktorer som UV-ljus är ju bov i dramat, utan också genetik – som ger oss den individuella förutsättningen att utveckla melanom.
En forskargrupp i Lund har sedan 1990 följt 40 000 friska sydsvenska kvinnor mellan 25 och 65 år. Lundaforskarna håller som bäst på att analysera nya resultat för att bena upp vad UV-ljuset (både från solen och solarier) betyder för att bli sjuk i eller dö i melanom, och även för andra sjukdomar som drabbat dessa kvinnor som följts under mer än 30 år.
Christian Ingvar avslutar med en viktig påminnelse: det har gjorts enorma behandlingsframsteg för melanom bara under de senaste tio åren, inte minst inom immunterapin.
– Innan dess var överlevnaden vid spridd melanomsjukdom i snitt 6-9 månader. Nu är den 3-5 år, och nära hälften av de drabbade lever fortfarande efter fem år. Det är ju ett helt fantastiskt framsteg.
Hudcancer minskar bland unga men ökar bland äldre. Bild: Vasiliki Theodoridou, Unsplash
Både mer och mindre hudcancer hos svenskar
I fjol kom både positiva och negativa forskningsresultat från Lunds universitet och Karolinska institutet: antal personer som får melanom pekar nedåt bland svenskar under 50, medan siffran fortsätter uppåt hos äldre.
Trendbrottet för de under 50 år kom år 2015, enligt statistik baserad på svenska melanomregistret.
– Ja, glädjande nog ser vi ett trendbrott när det gäller insjuknandet i melanom, från 2015. Förhoppningsvis håller den trenden i sig framöver. Vi får också hoppas att nuvarande trend bland tonåringar med att maxa solningen med hjälp av UV-index i stället för att använda det för att förstå när man bör skydda sig mer, är övergående. Annars kommer insjuknandet bland dem som är tonåringar nu att öka igen, om kanske 30 år, säger Kari Nielsen, docent och universitetslektor med fokus på hudcancer vid Lunds universitet.
Enligt henne går det bara att spekulera kring orsakerna till det positiva trendbrottet med att färre under 50 år insjuknar i melanom. Men hon tror att trendbrottet dels beror på den ökade medvetenheten och kampanjer om solvanor från 90-talet och framåt, och dels på att föräldrar blivit mycket bättre på att skydda sina barn mot solen.
En annan möjlig bidragande orsak kan vara att barn och yngre unga är mer inomhus i dag och umgås mer via skärmar än utomhus.
Samtidigt ökar insjuknandet i melanom fortfarande bland äldre över 50 år. Inte heller där är orsakerna vetenskapligt fastslagna. Ökad livslängd tros kunna bidra – fler personer hinner få hudcancer. Men främst beror det enligt forskarna nog på att tidigare decenniers oförsiktiga solande, även i solarium, resulterat i melanom och annan hudcancer några decennier senare.
Kari Nielsens har flera råd för hur man kan ha en hälsosam relation till att vistas i solen:
Var gärna utomhus och passa då gärna på att röra på dig – det gagnar den allmänna hälsan så mycket!
Undvik att bli röd i solen, redan då har du fått en ”överdos” för din hud.
Tänk på att solen lyser även vid trädgårdsarbete, på sjön, när du klipper gräset, när du fikar på stan eller spelar brännboll. Inte bara på stranden eller när du åker utomlands.
Vill du vara lite mindre blek, tex inför en fest eller för att du tycker att det är snyggt, så är det bättre med brun utan sol än att hetsa sig till en solbränna.
En studie vid Karolinska institutet visar att adhd-läkemedel fortfarande minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Samtidigt har effekterna försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.
De senaste åren har antalet personer med adhd-diagnos ökat dramatiskt. Det har också medfört att allt fler behandlas med läkemedel.
Användningen av adhd-läkemedel har nästan ökat femfaldigt mellan 2006 och 2020, vilket gör att Sverige nu har bland de högsta förskrivningsnivåerna i världen.
Utvecklingen väcker frågan om dagens bredare användargrupp har samma nytta av adhd-läkemedel som för tio år sedan? Det har ett internationellt forskarlag sökt svar på.
Minskad risk för skador och kriminalitet
I en registerbaserad studie ledd från Karolinska institutet ingick över 247 000 personer i Sverige. Deltagarna i studien använde adhd-medicin mellan 2006 och 2020.
Forskarna fann att läkemedelsanvändningen konsekvent var kopplat till lägre risker för självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet under uppföljningsperioden.
– Dock minskade styrkan av dess skyddande effekt över tid, samtidigt som förskrivning av adhd-läkemedel ökade kraftigt i samhället, säger Lin Li, forskare vid Karolinska institutet.
Fler vuxna behandlas
I takt med att medvetenheten om adhd har ökat – och diagnoskriterierna blivit bredare – har även sammansättningen av personer som behandlats förändrats. Forskarna menar att de avtagande effekterna av läkemedel över tid delvis kan spegla förändringar i vilka som får behandling.
Ökningen i förskrivning är särskilt tydlig bland vuxna och kvinnor. Det kan delvis förklara varför den genomsnittliga effekten av adhd-läkemedel har minskat över tid, enligt forskarna.
– Det här betyder inte att läkemedlen inte längre är effektiva. Men resultaten tyder på att eftersom patientgruppen har förändrats jämfört med för 10 eller 20 år sedan, behöver de kliniska riktlinjerna ses över, och vi måste få en bättre förståelse för behandlingseffekter på individnivå för att kunna fatta välgrundade kliniska beslut, säger Zheng Chang, forskare vid Karolinska institutet.
Adhd påverkar ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna världen över och är kopplat till en rad allvarliga utfall.
För att bedöma sambanden mellan adhd-läkemedel och allvarliga utfall – självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – använde forskarna en självkontrollerande studiedesign. Risken för allvarliga utfall jämfördes under perioder med, och utan, läkemedelsanvändning för samma person.
Forskarna jämförde även riskerna under tre tidsperioder: 2006–2010, 2011–2015 och 2016–2020 som var en period då användningen av adhd-läkemedel i Sverige ökade från 0,6 procent till 2,8 procent.
Du har kanske hört talas om djur som är nya till Sveriges natur och som ställer till med problem, till exempel mördarsniglar. Men det finns också svenska djur som orsakar problem i andra länder.
Det är inte bara människor och varor som tar sig runt jordklotet i och med globaliseringen. Även växter och djur transporteras av människor, ibland avsiktligt, ibland oavsiktligt, och kan dyka upp i fjärran ekosystem. Inte sällan klarar de sig inte i sin nya miljö, men ibland händer det motsatta – de trivs alldeles för bra och orsakar problem.
Några exempel på nya djur i Sverige som kommit med problem är mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen.
Lars Pettersson är docent i zooekologi vid Lunds universitet och forskar på dag- och nattfjärilar. Några av hans studieobjekt bland nattfjärilarna har gått från att vara spännande nytillskott i vår fauna till att orsaka stora problem.
Tillfälligt försprång
Lars Pettersson berättar att anledningen till att det kan gå bra för nya arter ofta beror på att nykomlingen kan ha lyckats undkomma sina vanliga fiender och problem. När en art dyker upp i en ny del av världen saknas mycket av det som brukar begränsa den och den kan då öka snabbt i antal, åtminstone för ett tag. Parasitsteklar är ett exempel.
– När det gäller invasiva fjärilar och nattfjärilar så är inte sällan just parasitsteklarna en fiende som fjärilen har sluppit undan, säger Lars.
– Andra förklaringar kan vara att ett rovdjur ännu inte lärt sig att en ny art är bra föda. Eller så bär den nya arten med sig parasiter som andra arter i området inte alls har någon motståndskraft mot.
Kan ta flera hundra år innan det stabiliseras
Förr eller senare inställer sig en ny balans och arten som förut varit invasiv börjar regleras av konkurrens, parasiter, sjukdomar och andra begränsande faktorer – men det kan ta flera hundra år.
– Blir det mycket av en växt eller ett djur så kommer andra arter till slut börja äta den. Mördarsniglar till exempel, de är populär mat för en del skalbaggar. Men just nu sker mycket omflyttning i både flora och fauna och i många fall är vi långt ifrån någon jämvikt, säger han.
Budskapet är att det viktigaste är att stoppa potentiellt invasiva arter innan de fått fotfäste i landet.
Fiendens fiende fungerar inte alltid
Ibland har människan försökt lösa problemen genom att föra in naturliga fiender – som också blivit invasiva.
– I Australien hoppades man att rödräv som införts för jaktändamål även skulle äta de tidigare införda hararna och kaninerna, varpå man i stället fick ännu fler invasiva djurarter.
Ett mer näraliggande exempel är harlekinnyckelpigan som togs till Europa för att bekämpa bladlöss för att minska behovet av kemisk bekämpning, något som ställt till problem för ”vår egen” nyckelpiga.
– Budskapet är att det viktigaste är att stoppa potentiellt invasiva arter innan de fått fotfäste i landet. För har de väl etablerat sig är det väldigt svårt att få bort dem. Exempel på när man lyckats är inte så många, säger Lars Pettersson.
Fem svenska djur som skapar problem i andra länder:
Bild: Depositphotos
Strandkrabba (Carcinus maenas)
Längs västkusten fiskar barn gärna strandkrabba men den ses inte så positivt på i USA, där den konkurrerar ut lokala djur och skadar fångsten för fiskerinäringen.
Den tros ha kommit till USA:s östkust på 1800-talet med ballastvatten från europeiska fartyg och finns nu längs stora delar av östkusten och på senare tid också på västkusten där den klassas som invasiv.
– När amerikanare pratar om strandkrabban låter de ungefär lika bekymrade som när vi talar om amerikanska och asiatiska kräftdjur, förklarar Lars Pettersson.
Bild: Depositphotos
Daggmask
Daggmaskar har inte funnits naturligt i Kanadas och USA:s nordliga skogar efter istiden. Därför har skogarna där anpassat sig till ett ekosystem utan hårt arbetande maskar.
Men när Nordamerika koloniserades av européerna kom även daggmaskar med och har nu rubbat jordens nedbrytningstakt i de nordliga skogarna. Den senare tidens värmeutveckling lär också ha gynnat daggmasken.
Bild: Depositphotos
Stare (Sturnus vulgaris)
Stare introducerades i New York år 1890 av en grupp entusiaster som ville att alla fåglar nämnda i Shakespeares verk skulle finnas i Amerika. Ett 60-tal starar släpptes ut i Central Park varifrån de spred sig snabbt över hela Nordamerika.
I dag konkurrerar den med inhemska fåglar om bohål och mat och orsakar skador på jordbruket. Den finns också i Australien och Nya Zeeland men har där inte orsakat lika stor skada.
Bild: Depositphotos
Större bandfly (Noctua pronuba)
Större bandfly är hos oss en vanlig nattfjäril som infördes av misstag till Nova Scotia i Nordamerika i slutet av 1970-talet. Där har den spritt sig och ställt till med problem i jordbruk och trädgårdar.
För några år sedan blev fjärilens larv en ofrivillig kändis i sociala medier, åtminstone bland ägare till illamående hundar, då det varnades för att hundar misstog larverna på gräsmattan för hundgodis.
Bild: Depositphotos
Rovfjäril (Pieris rapae)
Rovfjärilen är en av flera vita fjärilar vars larver äter kålväxter. Den spreds till Nordamerika tillsammans med sina fiender – parasitsteklar – som den trots allt klarar ganska bra. I Europa klarar rovfjärilen och dess systerarter med andra ord av de här parasitsteklarna ganska väl, men i USA klarar dess systerarter av den desto sämre. Deras motståndskraft är betydligt lägre. Det är alltså fjärilens fiende som vållar den största skadan.
– En liknande situation finns hos oss med signalkräftan. Den har en sjukdom med sig som den inte blir så sjuk av men som drabbar våra inhemska kräftor desto hårdare, alltså det vi kallar kräftpest.
Efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023 har konflikten i Mellanöstern eskalerat. I juni 2025 gick Israel och USA till angrepp mot Iran, samtidigt som bombningarna av Gaza fortsätter. Valentin Jeutner, docent i folkrätt vid Lunds universitet, reder ut vad folkrätten säger om detta – och var gränsen går för krigsbrott.
Den 7 oktober 2023 dödade Hamas över 1 200 civila israeler och tog fler än 200 personer som gisslan i en koordinerad attack. Israel svarade med en intensiv offensiv mot Gaza, där tiotusentals palestinier – främst civila – har dödats och stora delar av området ödelagts. Rapporteringar om svält, sjukvårdsbrist och blockader är återkommande – främst i Gaza men också på Västbanken.
Över 50 000 människor har dödats i Gaza sedan kriget bröt ut, enligt det Hamaskontrollerade hälsodepartementet – en siffra som bedöms som tillförlitlig av FN. Bara de senaste dagarna rapporteras minst 200 dödsfall i samband med israeliska attacker mot civilbefolkning vid hjälpstationer.
I juni 2025 trappades konflikten upp ytterligare när Israel attackerade mål i Iran, en offensiv som snabbt besvarades med drönare och missiler mot Israel. Enligt Israel var syftet att stoppa Irans kärnvapenprogram. Kritiker menar däremot att attacken syftade till att avleda världens uppmärksamhet från kriget i Gaza.
Situationen väcker akuta frågor om vad som faktiskt är tillåtet i krig – och var gränsen går för folkrättsbrott. Många av de här frågorna prövas just nu i olika domstolar. Men redan innan några domslut har kommit går det att förklara vilka grundläggande regler som gäller i krig – och som därmed kan tillämpas på konflikten i Mellanöstern.
Fredspalatset i Haag, där Internationella domstolen (ICJ) har sitt säte. Både Hamas och Israels ledarskap utreds just nu av internationella domstolar för misstänkta krigsbrott. Bild: Depositphotos
Attackerna mot Iran olagliga
Folkrätten skiljer mellan när våld får användas (krigets lagar) och hur krig ska föras (humanitär rätt). Även när våld är tillåtet måste civilbefolkningen skyddas, och attacker ska vara proportionerliga och riktade mot militära mål.
Enligt Valentin Jeutner anser de flesta folkrättsexperter att Israels och USA:s attacker mot Iran bryter mot krigets lagar. Iran hade inte attackerat Israel eller USA, eller utgjort ett överhängande hot. Därför kan inte självförsvar åberopas. Situationen kan jämföras med andra olagliga angrepp – som när USA år 2003 invaderade Irak, som varken var självförsvar eller auktoriserat av FN:s säkerhetsråd.
Iran har däremot rätt att försvara sig mot attackerna från Israel och USA, eftersom de båda länderna tydligt har attackerat Iran. Det är dock viktigt att poängtera att Iran bara får använda våld i den utsträckning det faktiskt skyddar mot dessa attacker eller förhindrar överhängande framtida attacker.
– Men oavsett om de har rätt att använda våld eller inte, måste USA, Israel och Iran följa den humanitära rätten. Israels lönnmord på iranska kärnforskare är troligen inte tillåtna enligt humanitär rätt, såvida inte Israel kan visa att forskarna direkt deltagit i väpnade operationer, säger Valentin Jeutner.
– På samma sätt bryter USA:s attacker mot kärnkraftverk eller kärntekniska forskningsanläggningar mot internationell rätt, eftersom sådana attacker riskerar att orsaka radioaktivt läckage med skador på människor och miljö som följd. Endast om kärntekniska anläggningar direkt bidrar till ett lands krigföring får de attackeras, säger Valentin Jeutner.
Attacker mot militära mål är alltså förenligt med humanitär rätt. Men attacker mot civila bostäder, sjukhus och hjälpstationer är inte tillåtet.
Israels attacker mot Gaza
Israel hade rätt att försvara sig mot Hamas efter attacken i oktober 2023, men den rätten gäller bara så länge ett konkret hot kvarstår. Humanitär rätt måste ändå följas.
– Rapporter från flera oberoende organisationer – som Läkare utan gränser, Amnesty International och Human Rights Watch – visar att Israel medvetet har attackerat civila, till exempel genom att bomba och isolera civila, blockera leveranser av vatten, mat och bränsle samt aktivt förhindra humanitär hjälp, säger Valentin Jeutner.
Enligt Valentin Jeutner är därför de flesta juridiska bedömare överens om att Israel bryter mot den internationella humanitära rätten i Gaza.
Vad händer nu – och kan någon hållas ansvarig?
– Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder Hamas ledarskap för krigsbrott och brott mot mänskligheten kopplat till attacken mot Israel den 7 oktober 2023. ICC utreder även Israels ledarskap, bland andra Benjamin Netanyahu, för krigsbrott och brott mot mänskligheten – inklusive svält som vapen, attacker mot civila, mord och förföljelse. Internationella domstolen (ICJ) utreder just nu om Israel har begått – eller begår – folkmord i Gaza. En dom tros dock dröja, säger Valentin Jeutner.
ICJ slog redan i ett rättsligt yttrande 2024 fast att Israels ockupation av Västbanken är olaglig, och att delar av agerandet utgör apartheid.
– Det internationella samfundet har ett gemensamt intresse av att minska spänningarna mellan Israel och Iran och att få ett slut på Israels övergrepp i Gazaremsan. Om stater blundar för brott mot internationell rätt, försvagas hela det system som ska hjälpa oss att lösa konflikter utan våld. Internationell rätt – särskilt den humanitära rätten – finns till för att skydda civila, överallt i världen. Accepterar vi att regler bryts i Gaza, Israel eller Iran, undermineras också skyddet för civila här i Sverige – och i Lund, säger Valentin Jeutner.
Internationella brottmålsdomstolen utreder
Romstadgan är det fördrag som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Den antogs 1998 och trädde i kraft 2002.
Domstolen utreder och åtalar individer för flera typer av internationella brott:
Krigsbrott är brott som begås under väpnad konflikt och finns listade i artikel 8 i Romstadgan. Exempel: tortyr, överdriven förstörelse, tvångsförflyttning av egen befolkning till ockuperade områden.
Brott mot mänskligheten kan begås även i fredstid och listas i artikel 7. Exempel: mord, utrotning, apartheid, tortyr.
Folkmord är en särskild typ av brott, definierat i artikel 6. Det innebär att man försöker förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp helt eller delvis – till exempel genom mord.
Till skillnad från ICC, som fokuserar på individers ansvar, avgör Internationella domstolen (ICJ) i Haag tvister mellan stater. Det är den viktigaste och mest auktoritativa domstolen inom folkrätten.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
