Forskning om utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Frisöryrket – en potentiell klassresa?
För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Anstränger du dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa.
-
Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat
Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i...
-
Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner
Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna...
-
Låg beredskap för distansundervisning i förskoleklass
Lärare i förskoleklass har på egen hand försökt att förbereda sig för en eventuell övergång till distansundervisning. De har bland annat inhämtat information och diskuterat med kollegor. Men den begränsade tillgången till digital teknik...
-
Trygga vuxna är viktiga när barn ska berätta om våld i hemmet
Nu finns en mer lättillgänglig version av en tidigare studie om hur barn som utsatts för våld i hemmet kan få hjälp. Behandlingsmetoden som enligt studien fungerar bra heter KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel).
-
Skolan kan förbättra för barn i samhällets vård
Barn i samhällets vård mår sämre än andra barn och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolans personal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan, visar en avhandling från Linköpings universitet.
-
Gymnasister mår sämre av distansundervisningen
Hemmatillvaron och distansundervisningen har inte gjort gott för den psykiska hälsan hos landets gymnasieungdomar, enligt en ny studie från Lunds universitet. Fler än hälften uppger att de är mer oroliga och stressade än vanligt.
-
Eleverna vill använda samiska men känner sig begränsade
Det handlar inte bara om styrdokument, utan också om vad individernas egna uppfattningar. Det konstaterar Kristina Belančić vid Umeå universitet efter att ha undersökt vad som påverkar hur samiska språket används i sameskolan. Hennes forskning visar att...
-
Vänskap på högstadiet är ett hårt arbete
Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Bredvid skolarbetet är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. Gränser för vänskap är ständigt närvarande i samtalen i klassrummet, i matkön...
-
Gör anonymiserade tentor rättningen mer rättvis?
Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes...
-
Matematikböcker – håller de måttet?
Elever använder inte alltid matteboken såsom författaren avsett och ibland tränar de på helt andra saker än den pedagogiska poängen med övningarna. Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet.
-
Alla tycker killarna är bättre – rapport från en högstadieskola
Prestation, tävlan, jämförelse och en norm som säger att killar är bättre än tjejer. Det fann idrottsvetaren Marie Larneby när hon följde en årskull elever genom hela högstadiet på en idrottsprofilerad högstadieskola.
-
Barns fritidsaktiviteter är en klassfråga
Barn som sjunger i kör eller spelar i en fotbollsklubb får oftast högre betyg och mår bättre än barn som inte gör det. Men det är långt ifrån alla barn som erbjuds samma möjligheter visar ny forskning.
-
Barns inflytande i förskolan konkurreras ut av andra mål
Barns inflytande är ett centralt mål i förskolan. Men i praktiken trängs det undan av andra mål i läroplanen och av andra behov i verksamheten. Det visar en avhandling som vill lyfta diskussionen om vad barns inflytande betyder.
-
Skolresorna skulle forma framtidens medborgare
I Portugal har skolresor genom historien använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Forskning från Umeå universitet visar hur skolresorna är kopplade till en idé om utbildning som ett instrument för samhällsutveckling och framsteg...
-
Ämnesinnehållet kan bli underordnat i ett digitalt klassrum
Den svenska skolan befinner sig i en snabb, pågående digitaliseringsprocess. Men när digitala verktyg används i undervisningen finns det risk att de digitala verktygen - inte undervisningsinnehållet - hamnar i fokus. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.