Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Adhd hos vuxna kopplat till en rad sjukdomar
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
-
Bilder på egna halskärl gav sundare livsstil
Personer som fått se ultraljudsbilder på sina egna förkalkade halskärl lever sundare på lång sikt och minskar därmed risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar.
-
Vältränade tonåringar klarade covid bättre senare i livet
De män som var vältränade i sena tonåren har inte lika ofta behövt sjukhusvård för covid-19. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer
Att behandla hjärntumörer är svårt på grund av de barriärer som finns runt hjärnan. Nu har forskare gjort en upptäckt som kan ändra på det.
-
Sega nät i luftvägarna löstes upp hos svårt covidsjuka
Vid covid kan immunförsvaret löpa amok och bilda sega nät av slem i luftvägarna. Svårt covidsjuka slapp respirator med hjälp av slemlösande läkemedel som ibland används vid cystisk fibros, visar försök vid Skånes regionsjukhus universitet.
-
Elitskidåkare drabbas ofta och tidigt av andningsbesvär
Mer än var fjärde skidåkare vid riksidrottsgymnasierna har astma, det är betydligt fler än andra i samma ålder. En stor andel elitskidåkare har dessutom ytterligare en luftvägsåkomma, visar forskning från Umeå universitet.
-
Autoantikroppar möjlig bidragande orsak till fibromyalgi
Forskare har hittat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. Den aktuella studien visar att fibromyalgipatienternas antikroppar spelar en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom.
-
Nanopartikel kan motverka alzheimer och parkinson
En molekyl i nanostorlek med grundämnet Niob kan hålla tillbaka bildningen av plack i hjärnvävnaden. Upptäckten ger hopp om nya behandlingar av bland annat alzheimer och parkinson.
-
Digitalt utanförskap ännu svårare för äldre under pandemin
Att tro att alla äldre människor är teknikfientliga är ålderism och stämmer inte med sanningen. Risken för att hamna i digitalt utanförskap handlar inte främst om ålder – utan snarare om ekonomi, kunskap och socialt nätverk.
-
Metod spårar RNA i celler utan att störa
Forskare på Chalmers har tagit fram en metod för att märka mRNA-molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet gör det lättare att utveckla nya...
-
Barn med trotssyndrom hjälpta av föräldrautbildning
Föräldrastödsprogram som Komet, samt KBT, gav god hjälp för barn med trotssyndrom. Tidiga insatser minskar också risken att barnet ska få psykiatriska problem senare i livet.
-
Fridykare klarar extrem syrebrist
När en vältränad fridykare dyker sjunker pulsen och syrenivån i blodet. Det är en reaktion som är nästan identisk med sälars.
-
COVID Symptom Study spårar pandemins spridning i Sverige
Över 200 000 svenskar har sedan coronapandemins början rapporterat hur de mår i appen Covid Symptom Study. Det är den största epidemiologiska studien genom tiderna i Sverige.
-
Vanligt med följdsjukdomar vid artros
Personer med artros löper högre risk att utveckla bland annat depression och hjärt-kärlsjukdom. Orsakerna kan vara flera, till exempel ökat stillasittande, men också möjliga gemensamma sjukdomsmekanismer.
-
Ögonskador vanliga vid padelspel
Bollsporter är ofta förknippade med en ökad risk för ögonskador och risken verkar vara ännu större vid padel. Forskare vid Göteborgs universitet kan visa att padel är en potentiell högrisksport för ögonskador – att använda...
-
Kontakt med spermadonator väckte många känslor
I Sverige har barn som kommit till genom spermadonation rätt att få information om sin donator. Forskare har undersökt hur det påverkar föräldrarna att barnet tar kontakt med sin donator.