Tema

Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”

Journalister har blivit bättre på att prata med – snarare än om – invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i området nordväst om Stockholm. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.

När Järvaområdet under våren 2020 drabbades hårt av covid-19 riktades medias intresse inledningsvis mot invånarnas språkkunskaper. Hela Järva pekades ut som en ”farlig smitthärd som inte kunde ta till sig information”, enligt en intervjuperson i studien ”Röster från Järva” som publiceras av Delegationen mot segregation (Delmos).

Men när journalisterna började inkludera röster från området blev debatten mer nyanserad, menar Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet. Hon har tillsammans med Suruchi Thapar-Björkert, universitetslektor vid Uppsala universitet, intervjuat företrädare för civilsamhället i Järva samt analyserat nyhetstexter om pandemin som under våren 2020 publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Samhällsviktiga yrken

Forskarna kan se att journalisterna ”talar med” snarare än ”om” invånarna i Järva, vilket också gav en annan bild av smittspridningen. Studien visar till exempel att trångboddheten inte togs upp i medierna förrän invånarna själva nämnt detta när de svarade på reportrarnas frågor. Samtidigt förnekade Järvaborna också att det handlade om bristande språkkunskaper.

Många som bor i Järva har dessutom samhällsviktiga yrken som är omöjliga att göra hemifrån, till exempel kör buss, städar sjukhus eller jobbar inom vård och skola.

– Att invånarna får komma till tals är nytt, jämfört med efter upploppen i Järva 2013 som vi tidigare studerat. Vi märker att journalisterna anstränger sig för att inkludera fler röster den här gången. För när vi fokuserar på stigmatiserande retorik, som utgår från att invånarna i Järva saknar kunskap, förvärrar vi en redan dålig situation, säger Karina Villacura.

Skuldbeläggande av Järva

Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert intervjuade även Järvabor efter upploppen och såg då hur unga män från Järva utmålades som ett hot. De jämför detta med att hela området sågs som problematiskt under pandemins första våg 2020.

Nu som då tar intervjupersonerna också upp den nedmonterade välfärden i Järva, och nämner till exempel hur vårdcentral och ungdomsgård har stängt. Forskarna beskriver det som en uppfattning av övergivenhet i förorten. Järvaborna som intervjuats ger också uttryck för bristande förtroende för myndigheter.

Forskarna: Det här behöver göras i Järva

  1. Ökning av civilsamhällesorganisationernas inflytande och legitimitet i Järva
  2. Strukturella reformer av välfärdssystemet
  3. Åtgärder mot stigmatisering av olika områden

– Invånarna i Järva vill bli hörda. Men den här delen av befolkningen inkluderas inte i debatten och den lokalt producerade kunskapen tas inte tillvara. Det leder till brist på legitimitet, förtroende och tillit vilket i sin tur gör en krissituation som coronapandemin svårare att hantera , säger Karina Villacura.

Coronakrisen drabbar alla som bor i Sverige, om än olika mycket. Och kanske kan denna gemensamma, delade erfarenhet öka vår förståelse för varandra, tror Karina Villacura.

– Hur torftigt blir inte livet utan tillgång till kollektivtrafik och bibliotek, utan möjlighet att resa eller för barnen att ägna sig åt fritidsaktiviteter? Det är upplevelser som invånare i Järva har till vardags, även innan pandemin. Nu drabbar det alla. Möjligheten till delad erfarenhet har Järvaborna själva reflekterat kring i våra intervjuer, säger Karina Villacura.

Så här gjordes forskningen

Under 2018 genomförde forskarna fyra månaders intensivt kvalitativt fältarbete i Järvaområdet i Stockholm. Under coronapandemin har de analyserat materialet på nytt. De har också samlat in information från Aftonbladet (13 artiklar), Dagens Nyheter (16 artiklar), Svenska Dagbladet (15 artiklar) och Expressen (16 artiklar) mellan mars och maj 2020 samt intervjuat företrädare för tre organisationer i civilsamhället för att undersöka hur de ser på Järvas situation under pandemin våren 2020.

Vetenskaplig artikel:

Röster från Järva: covid-19, segregation och det vardagliga livet

Kontakt:

Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet, karina.villacura@mau.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”

 lästid ~ 3 min