Att förstå forskning
Ju mer koll du har på hur forskning går till, desto enklare blir det att bedöma saker du hör eller läser om. Det hjälper dig att avgöra vad som är viktigt på riktigt.
Många av oss är nog mest intresserade av vad forskarna kommit fram till, inte hur de har kommit fram till det. Så varför behöver du bry dig?
Det korta svaret är: för att du ska kunna avgöra vad resultatet betyder för dig. Är det elitidrottare som har undersökts och du är en vanlig motionär? Det är till exempel inte särskilt meningsfullt att du lägger om din träning utifrån forskning som baseras på professionella skidåkare.
Det går att vilseleda med forskning
Forskning är en bra källa till kunskap. Men det går också att bli vilseledd av forskning, särskilt när man tar del av den i förenklad eller förkortad form. Till exempel när en tidning skruvar rubriken till en nyhetsartikel för att den ska låta mer spännande. Eller när en vän använder en forskningsstudie för att ”bevisa” en åsikt, som att ”lightläsk kan ge cancer” – men inte säger något om de tio studier som säger något helt annat.
En pusselbit ger sällan hela bilden
När medier, som vi på forskning.se, rapporterar om forskning, handlar det ofta om resultat från en enda studie. Men verkligheten är nästan alltid för komplicerad för att en forskningsstudie ska kunna ge hela bilden.
Låt oss ta ett exempel:
”Skärmar i skolan försämrar resultaten”
Forskargruppen X har följt några högstadieklasser där eleverna använt surfplattor på matematiklektionerna. När forskarna jämför resultaten på de nationella proven med klasser som inte haft surfplattor upptäcker de att eleverna som använt plattor klarat sig sämre.
Det här ger forskarna viktig information som de kan använda för att göra nya studier. Kanske vill de undersöka om det blir skillnad om lärarna får utbildning i hur man använder surfplattorna, ifall resultaten blir samma i andra ämnen eller om de får samma resultat om de gör om studien i andra skolor?
När nyheten ”Skärmar i skolan försämrar resultaten” sedan publiceras i en tidning är den inte fel – men den som bara läser rubriken kan tro att skärmar alltid är dåliga i skolan, oavsett hur de används.
Varför är forskarna inte överens?
Forskning kan ibland verka motsägelsefullt: ”Ena dagen säger forskarna si och andra dagen säger de så”, hör man ibland. Det kan bero på många saker – kanske har forskarna gjort helt olika typer av studier eller tolkat sina resultat på olika sätt utifrån olika sammanhang.
Låt oss fortsätta med vårt exempel:
”Skärmar gör undervisningen mer effektiv”
Medan forskargruppen X följde matematikundervisningen i några högstadieklasser har forskargruppen Y ägnat sig åt att intervjua lärare som använder digitala verktyg i sin undervisning. Lärarna tycker att det har blivit lättare att anpassa undervisningen till elevernas behov, att skärmarna gör eleverna mer engagerade och att fler gör läxorna.
När nyheten ”Skärmar gör undervisningen mer effektiv” publiceras i en tidning är det inte konstigt om man tycker att forskarna säger emot sig själva – nyss stod det ju att skärmar försämrar resultaten?
Checklista: Förstå vad forskningsresultat säger – och inte säger
När du hör eller läser om forskning kan det vara bra att ha några frågor i bakhuvudet. De hjälper dig förstå vad resultaten faktiskt säger – och vad de inte säger.
-
1
Vilken fråga undersöker forskaren?
Vilken fråga undersöker forskaren? Det kan låta självklart att forskare har en fråga som de vill få svar på. Men ibland glömmer man det när man bara hör resultatet. Ville forskaren ta reda på hur vanligt något är eller vad som orsakar det – eller hur människor upplever det?
Olika frågor ger olika sorters svar. Det innebär också att studier med olika forskningsfrågor inte alltid går att jämföra även om de handlar om samma ämne.
-
2
Vad är det för typ av studie eller undersökning?
Det finns olika sätt att ta fram kunskap. I vissa studier samlar forskarna in statistik eller mäter något. I andra studier analyserar de texter, intervjuer eller historiska dokument. Alla kan de öka vår förståelse för något – men på olika sätt. Och just därför spelar det roll vilken typ av studie det är.
Läs mer: Vad är det för studie?
-
3
Hur många – och vilka – har undersökts?
I vissa typer av forskning spelar det stor roll hur många exemplar som studeras, till exempel personer, djur eller annat. Ju fler som undersöks, desto mer kan man säga om en större grupp. Men det handlar också om vilka som ingår.
Tänk dig en studie om hur många ungdomar som använder TikTok. Om forskaren bara frågar 100 elever på en skola, kan just de använda appen mer eller mindre än andra. Då är det svårt att säga något om alla ungdomar i hela Sverige.
Det spelar alltså roll både hur många som har undersökts – och vilka. Det gäller oavsett om forskaren samlat in siffror, gjort intervjuer eller valt ut material ur ett arkiv.
Men det beror också på frågan. I vissa fall kan det räcka med ett enda objekt – till exempel när forskaren tolkar ett konstverk eller analyserar en text.
Läs mer: Hur stor är studien? och Vilka ingår i studien?
-
4
Är det en studie på djur?
Ibland används djur i forskning, särskilt inom medicin och biologi. Djurförsök kan ge viktiga ledtrådar, till exempel på hur kroppen reagerar på ett ämne, men det betyder inte att samma sak skulle hända i en människa.
Därför gör forskare ofta flera olika studier innan de drar slutsatser om hur till exempel en medicin fungerar för människor.
-
5
Har forskarna hittat ett orsakssamband eller bara ett samband?
Ibland ser forskare att två saker hänger ihop. Till exempel kan en studie visa att ungdomar som håller på med mobilen på kvällarna har svårare att somna än de som inte gör det.
Men ett samband behöver inte betyda att det ena orsakar det andra. Det är inte säkert att det är mobilen som är skälet till att ungdomar har svårt att somna – det kan också vara så att de som har svårt att sova av andra orsaker kollar mer på mobilen.
Att det är skillnad på samband och orsakssamband är viktigt att tänka på när man tar del av forskningsresultat.
Alla forskare söker inte efter samband. I vissa forskningsfält, som historia eller filosofi, handlar det istället om att förstå, tolka och sätta saker i ett större sammanhang.
Läs mer: Samband – viktiga och lite kluriga
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se