Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
Matematik är ett ämne som kan upplevas som svårt i skolan, inte minst när det finns särskilda utbildningsbehov. Helena Roos vid Linnéuniversitetet har undersökt när elever känner sig inkluderade och lär sig matematik bäst. Men det finns inte en enda universallösning.
Kreativa lärmiljöer är viktigt för dem som ska utbildas för kommande miljö- och samhällsutmaningar. Hur man bäst designar sådana miljöer har Sol Morén, Umeå universitet, undersökt. Hennes lösning är ”relationell kreativitet”, där studenterna utvecklar sin kreativitet genom social interaktion.
Barn med autism kan vara bra på att läsa ord för ord i en text, men samtidigt ha problem med att förstå vad de läser och återberätta innehållet. Därför är det lätt att överskatta barnens läsförmåga. Och extra viktigt med utförlig språklig bedömning och uppföljning över tid för barn med autism, visar forskning från Göteborgs universitet.
Idrottandet minskar bland barn mellan 7 och 12 år. Nedgången är särskilt stor bland pojkar. Det är ett av resultaten i Centrum för idrottsforsknings (CIF) årliga uppföljning av statens idrottsstöd.
– Det är en ny och oroväckande trend, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.
Större skillnader i studieresultat mellan skolor och en förstärkning av boendesegregationen. Två exempel på vad det marknadsutsatta utbildningssystemet i Sverige lett till, menar forskare som nu skrivit en bok om hur utvecklingen av det svenska utbildningssystemet påverkar lärare, elever och rektorer.
Vad är egentligen kreativitet? Och hur ser det ut? Stefanie Malmgren de Oliveira har kartlagt modedesignerns inre process med sin doktorsavhandling ”Acts of seeing”.
– Jag vill göra intuitionen greppbar, säger hon.
Diskussionen om vad lärare gör och inte gör missar ofta betydelsen av förutsättningarna för lärares arbete. I en skola där olika, ibland motstridiga principer existerar parallellt.
– Lärare som aktörer är ”inbäddade” i olika styrprinciper, menar Katarina Samuelsson pedagogikforskare vid Göteborgs universitet.
Lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och arbete med rutinuppgifter. Elevers matematikkunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning, menar Johan Sidenvall vid Umeå universitet, som i sin avhandling visar på varför procedurundervisningen dominerar i skolan i dag.
Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.
Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige. Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli mer fysiskt aktiva med hjälp av digitala redskap som utvecklas vid Högskolan i Skövde.
– Tanken är att eleven ska få ökad möjlighet att vara fysiskt aktiv, kopplat till de olika ämnenas pedagogiska mål, säger Ninitha Maivorsdotter.
Påsklovet är en effekt av det kristna arvet. Men skolans undervisning kring olika högtider handlar om att skapa sammanhang och förståelse, enligt en ny avhandling om utmaningar i religionsläraruppdraget.
Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld och själva utsätter andra ungdomar för samma sak. Samtidigt har skolpersonal ett ambivalent förhållande till hur våld och konflikter i skolan bör hanteras Att göra en polisanmälan signalerar att man har förlorat kontrollen.
Att kunna springa, klättra och göra kojor. Så ska en bra lekplats vara om barnen själva får välja. Men dagens standard riskerar att skapa lekplatser så säkra att de blir tråkiga. En lösning kan vara att överge lekplatstänket och skapa intressanta utemiljöer där det också går att leka.
Barn med särskild begåvning behöver också stöd i skolan, för att må bra och för att kunna utvecklas i sitt lärande. Elisabet Mellroth, vid Karlstads universitet har undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever
Språk och skriftspråk är viktiga redskap för elevers meningsskapande i skolan. Men dessa resurser kan variera beroende på ämne. I undervisningen av matematik och historia på mellanstadiet bearbetas text och ämnesinnehåll på olika sätt. Men i båda ämnena vore det bra med ett mer kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter, enligt en avhandling.
Läroböckerna i samhällskunskap varnar uttryckligen eleverna för civil olydnad, ifrågasättande och bristfälligt stöd för det svenska statsskicket. Och argumenterar att eleverna har en skyldighet att försvara det existerande statsskicket, visar forskning från Göteborgs universitet och Högskolan Väst.
Det ska bli obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan, för att barn ska få digital kompetens. Samtidigt finns en oro för att skärmarna ska ta över i småbarnens liv. Och vad är det egentligen förskolebarnen lär sig? Vuxna och barn tolkar hur surfplattor ska utnyttjas på olika sätt, menar forskare.
I ett skolmusikalprojekt går det att plocka bort mycket, men aldrig musik. Genom projektet får eleverna bland annat träning i att samarbeta och leverera ett resultat på utsatt tid.
Vuxna nybörjare i svenska som andraspråk förväntar sig, önskar och uppskattar en allsidig respons från sina lärare – såväl beröm som kritik. Lärarresponsen är en väsentlig del både av lärande och undervisning, visar forskning från Göteborgs universitet.