Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Utbildning & skola” i kronologisk ordning.
I flera länder drabbades elever med funktionsnedsättningar hårt när skolor stängde under pandemin. Elever i Malawi, Etiopien, Nepal och Qatar blev i olika grad utan undervisning och fick sämre psykisk hälsa.
Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.
Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.
Visuella representationer, som kemiska formler och experiment, spelar stor roll i kemiundervisningen. Både vilka, och hur de används, påverkar elevers meningsskapande i kemi.
Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.
Ett inkluderande klassrum där både lärare och elever blir erkända – både socialt och pedagogiskt – är grunden för att i nästa steg uppnå lärandemålen, menar Goran Basic, docent i sociologi vid LInnéuniversitetet.
Datorspel blir ofta avfärdade som meningslöst slöseri med tid. Men faktum är att spel också kan vara lärorika och utvecklande. Den globala spelbranschen skriker efter nya medarbetare och svenska spelutvecklare är särskilt attraktiva.
Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.
Elever bör tränas att omsätta sina kunskaper om hållbar utveckling i praktisk handling för att förstå vad som menas med begreppet. Till exempel genom att skapa och genomföra egna projekt.
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.
Att lärare utvecklar sin förmåga att göra bedömningar, till exempel genom diskussioner med varandra, skulle kunna ge mer rättvisa betyg för eleverna. Det visar forskning om elevers kompetens i tyska.
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors ”relativa förmåga” förklaringen?
Mobbning är inte lika vanligt i klasser där elever tror att deras klasskamrater utan undantag tycker att mobbning är fel, att den som utsätts far illa och att de som mobbar inte kan skylla ifrån sig.
Ofta när elever i svenskämnet blir ombedda att göra en kritiskt granskning av en text pekar de på om källan är pålitlig eller ej. Textens innehåll lämnas däremot i många fall utanför granskningen.
Hur kan fritidslärare skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling på fritids? Det undersöks i en forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.
Hur mycket rör sig 13-14-åringar? Forskning från GIH visar att var tredje har 60 minuters pulshöjande aktivitet dagligen. Och att varannan unge tillbringar mer än fem timmar framför skärmen under helgen.
Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designern för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.
Vilken metod för inlärning som används i skolan påverkar hur elevernas hjärnor aktiveras när de testas på sina kunskaper. Elever som undervisats med aktiva lärandemetoder hade högre aktivitet i områden i hjärnan som kopplas till återaktivering av väl befästa minnen.
Vilka utmaningar möter studenter som vill kombinera idrott med högre studier? Det har forskare vid högskolan i Halmstad undersökt – och resultatet har mynnat ut i nationella riktlinjer som ska underlätta för elitsatsande högskolestudenter.
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna – jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som ökar risken för män och kvinnor.
