Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Samhälle & kultur” i kronologisk ordning.
Några dagars camping kan reparera en förskjuten dygnsrytm visar flera vetenskapliga studier. Orsaken är att vi i grunden är grottmänniskor och vårt biologiska system har utvecklats för att reagera på dagsljus. Det moderna livet med artificiellt ljus förändrar lätt den rytm vi är anpassade för men efter bara några dagar i naturligt ljus återställs balansen.
För några år sedan var den på gränsen till utfiskad, nu är beståndet större än någonsin. Tack vare den globala uppvärmningen och förbättrad förvaltning frodas torsken i Barents hav som aldrig förr. Värre är läget för den svenska torsken.
Det är tack vare minnet som vi är de vi är och kan fungera i dagens samhälle. Men trots minnets betydelse finns det händelser som vi helst bara vill glömma. Nu visar forskning att det faktiskt är möjligt att medvetet trycka undan ett minne så att det förhoppningsvis aldrig dyker upp igen.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
En majoritet av svenskarna anser att det finns en annan verklighet, befolkad av andeväsen.
– Vi har gått från en dogmatisk kristendom till en tro på de egna upplevelserna, där man själv är den högsta auktoriteten, säger Sara Duppils som forskar om föreställningar om andar.
Och i en upplevelsebaserad trosföreställning kan till exempel Harry Potter ta plats som andlig vägvisare.
Den åttonde april firade miljontals romer spridda över hela världen sin gemensamma nationaldag. Men i Sverige skedde firandet i skuggan av debatten om ett förbud mot tiggande rumänska romer. Ett förbud som enligt en norsk rapport kan få katastrofala konsekvenser för både tiggarna och samhället.
När åsikter baseras på grupptillhörighet och känslor – och vetenskapliga belägg avfärdas, då utmanas hela det demokratiska systemet.
– Både den individuella överlevnaden och samhällets överlevnad bygger på att vi har kunskap. Därför är den utveckling vi har i till exempel USA just nu så oroväckande, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Framtidens mat måste bli klimatsmart. Inom livsmedelsforskningen finns goda exempel: Matavfall som blir nya livsmedel, svenskodlade alger som mals och bli knaprigt knäckebröd. Och lupinbönor och larver som kan ersätta kött. Möt forskarna som kokar ihop framtidens maträtter.
Svenskarnas förhållande till religion är kluvet och vi är kanske inte så sekulariserade som vi tror. Å ena sidan avvisar vi religionens institutioner, å andra sidan tror hälften av oss på någon form av högre livskraft eller ande – den högsta siffran i hela Europa. Vad tror vi på egentligen?
Frukt, grönsaker och fullkorn är bra mat för de flesta människor. I framtiden kan vi dock få reda på vilken kost som är optimal för var och en av oss, utifrån individuella faktorer som gener och tarmflora.
Malis manuskript räddades undan sina fiender och tar nu steget in i den digitala världen. Från att ha varit förbehållna koranskolornas tålmodiga studenter blir skrifterna snart tillgängliga för världens forskare. Hemma i Sverige går digitaliseringen långsamt – så pass att en del befarar luckor i historieskrivningen.
Matlagning har gått från renodlad kvinnosyssla till en aktivitet som även män sysselsätter sig med – var tredje måltid lagas numera av mannen i huset. Syftet skiljer sig dock mellan könen. Kvinnor lagar mat för att mätta familjen, män ser det mer som en materialsport.
Matematik, poesi, astrologi, filosofi och historiska essäer. I Ökenstaden Timbuktu finns intellektuella arv som visar Afrikas roll i vetenskapen långt före européernas ankomst. Nu restaureras närmare 700 år gamla manuskript som överlevt jihadisterna.
Vad passar bättre på alla hjärtans dag än den sanna kärlekens kyss? En hel del om du frågar en stor del av världens kulturer – där några till och med anser att det är motbjudande att kyssas. Dessutom kan en kyss ha en mängd olika innebörder, varav den romantiska är en ganska ny företeelse.
Sofia Jannok, Maxida Märak och tv-serien Midnattssol – Sápmi och den samiska kulturen är hetare än någonsin och mycket beror på den positiva exponeringen i media. Kan den ökade uppmärksamheten till och med bidra till en försoningsprocess?
Århundraden av svensk assimilering har gjort att samtliga samiska språk numera klassas som hotade och många samer har aldrig eller endast bristfälligt fått lära sig sitt modersmål. Nu pågår diverse språkprojekt för att ta tillbaka samiskan och öka språkets status, men frågan är om det är för sent?
De ensamkommande barnen från Afghanistan får snabbare arbete än ensamkommande barn från andra länder. Det är en av slutsatserna i en omfattande studie av hur det går för de barn som kommer som ensamma flyktingar till Sverige.
Papperslösa barn som lever gömda lär sig att spela normala fast de hela tiden är rädda att bli upptäckta och utvisade. De vänjer sig vid att vara på sin vakt och att fatta sekundsnabba beslut för att klara oväntade situationer. Det är en långvarig stress som riskerar att ge barnen symptom även som vuxna.
Barn som efter en skilsmässa bor växelvis hos föräldrarna mår nästan lika bra som barn som bor med båda föräldrarna. Och de mår betydligt bättre än de barn som bara ibland träffar en av föräldrarna. Den oro som har funnits för att växelvis boende skulle göra barnen stressade verkar inte stämma.
Fler gifter sig, färre skiljer sig och det föds fler barn. Åtminstone hos högutbildade grupper. En oväntad trend som delvis kan förklaras av mer jämställda relationer. Hos lågutbildade grupper ökar däremot skilsmässorna. Men enligt forskare är det en tidsfråga innan delat ansvar för hem och barn är en självklar norm och vi kan se mer stabila relationer över hela befolkningen.