Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Bättre tidtabeller kan ge punktligare tåg
En hel del resenärer tvingas stå på stationen och vänta på försenade tåg. Men med ett nytt regelverk kring tågens tidtabeller skulle punktligheten kunna förbättras. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.
-
Vikingarnas sjukdomar avslöjas med skiktröntgen
Öroninflammation, bihåleinflammation och artros – det är bara några av de krämpor som svenska vikingar tycks ha dragits med. Det har forskare från Göteborgs universitet kunnat se genom att undersöka vikingaskallar med skiktröntgen.
-
Färre unga går med i facket
Ungefär sju av tio anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund. Men det blir allt svårare att nå unga och tillfälligt anställda. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
-
Elbilsköpare vill helst ha egen laddstolpe
Tillgången till privat laddning är viktigare än offentlig laddning för den som vill köpa elbil. Det visar en studie från VTI. Forskarna menar att samhället kanske bör ompröva utbyggnaden av publik laddning och i stället satsa mer på privat laddning, i synnerhet vid flerbostadshus, om man...
-
Utsatthet påverkar muslimska elevers gymnasieval
Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.
-
Unga kvinnor stressas av mobilen
Många unga i Sverige, särskilt kvinnor, känner stress och negativa känslor kopplat till användning av mobiltelefoner. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Minskad konsumtion behöver inte vara svårt
Vad krävs för att köpa färre prylar och börja leva mer hållbart? Forskare har studerat personer som frivilligt har minskat sin konsumtion. Flera av deltagarna i studien tyckte att det var överraskande enkelt och befriande att ta de första stegen mot minskad och medveten konsumtion.
-
Brist på barnahus drabbar unga brottsoffer
Många svenska kommuner saknar ett barnahus, där myndigheter samlas för att stödja barn som kan ha utsatts för våld och övergrepp. Nu vill utredarna bakom en ny rapport se en förbättring av situationen för att alla barn – oavsett var de bor – ska få tillgång till bättre stöd.
-
Så har synen på det mystiska Storsjöodjuret ändrats
En vågrörelse orsakad av en kastvind eller en vattenlevande läskig varelse? En avhandling vid Lunds universitet har tittat närmare på hur föreställningar och folktro om Storsjöodjuret i Jämtland utvecklats genom århundranden.
-
Symboler på träd vittnar om samiska ritualer
I norra Sverige finns flera hundra år gamla tallar där mystiska mönster har ristats in i stammarna. En studie visar nu att märkena använts både för religiösa offerritualer i samisk kultur och för att markera viktiga platser.
-
Utbildning och inkomst formar våra nyhetsvanor
Pengar spelar roll för att kunna prenumerera på en digital morgontidning. Lågutbildade med lägre inkomster vänder sig i stället till sociala medier för att ta del av nyheter. Det visar en ny rapport.
-
Fler barn skadas på elsparkcykel
Olyckor med sparkcykel har ökat kraftigt och en fjärdedel av alla som skadas är barn. Åldersgräns och krav på hjälm är några åtgärder för att minska olyckorna, enligt en ny rapport från VTI.
-
Riksdagspolitikerna mindre långrandiga – satsar på slogans
De politiska talen i riksdagen har blivit hälften så långa under loppet av hundra år. Talen innehåller också fler politiska slogans jämfört med hur det var för ett antal årtionden sedan, visar en genomgång från Malmö universitet.
-
Allt färre äger nyhetsmedierna i Sverige
De svenska nyhetsmedierna ägs av allt färre företag. Det har varit en tydlig trend under det senaste årtiondet, visar en ny rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet. Utvecklingen innebär möjligheter – och risker.
-
Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag
Troende är inte mer generösa än ateister – men ger gärna mer till människor med samma tro som de själva. Det är slutsatsen i forskning från Linköpings universitet.
-
Kvinnliga politiker tog mer plats under pandemin
Under pandemin fick kommunpolitikerna ställa om till digitala möten. Förändringen gjorde att kvinnliga politiker hade lättare att komma till tals om lite "hårdare" ämnen, till exempel infrastruktur och bostäder.