Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Lite spott i ett provrör eller skrap från munnen på en bomullspinne. Det kan avslöja allt från dina förfäders etniska ursprung till hur du bör träna och äta för att må bra. I alla fall enligt företagen som säljer gentest direkt till konsumenter. Men forskare är kritiska.
Jakten på Mars försvunna vatten pågår för fullt. Mycket tyder på att vattnet finns kvar på planeten. Och om liv uppstod någon gång under de årmiljoner vatten spolade in mot den röda planetens stränder, kan det finnas kvar under ytan, menar forskarna.
Inte bara människor använder sig av språk. En grupp språkvetare i Lund kartlägger kattens läten och kommunikation med oss människor. De vill ta reda på hur katter och människor påverkar varandras kommunikation och om katter kan jama på dialekt.
Det finns en oerhörd kraft i havsvågor – men den är inte helt lätt att tämja. Ända sedan 1700-talet har människan försökt utnyttja vågkraft men ännu inte lyckats fullt ut i stor skala. Själva styrkan i kraften är en av flera utmaningar.
Beror den ihållande sommarhettan på att Golfströmmen saktat in? En ny svensk studie pekar på det, även om det i nuläget inte går att säga något säkert. Förändringar i golfströmmen kan orsaka de atmosfäriska blockeringar som stoppat regnen från Atlanten.
Kan kroppen själv generera elektricitet genom att vandra, bära en tung ryggsäck eller bara genom att svettas i solstolen en varm sommardag? El som sedan lagras i hållbara biobatterier som du använder i teknikprylar till alla dina utomhusaktiviteter.
Inte riktigt än, men om några år är det förmodligen möjligt.
Ett digitalt verktyg som mäter empatin i världen genom att analysera världsledarnas prat på nätet. En algoritm som tar tempen på världshumöret. Låter detta som science fiction? Inte alls menar utvecklarna bakom Raoul Wallenberg Algorithm.
Mindre kött på tallriken är ett måste för att klara klimatet. Nu anas ett trendbrott, för första gången på länge minskar svenskarnas köttkonsumtion. Samtidigt behöver vi fler betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald.
Om artificiella intelligenser tränas på felaktig information så gör den fel. Men oavsett om all indata är korrekt och värdeneutral, så behöver vi bygga in en moral. Vem är ansvarig för AI:n:s beslut?
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
Tidigare har forskare ansett att alla friska spermier i en ejakulation är lika kapabla. Nya studier visar att spermier med lång uthållighet producerar betydligt friskare avkommor än kortlivade spermier – och att de positiva effekterna sitter i flera generationer framöver.
I ett självkörande system där fordonen kommunicerar med varandra, skulle dagens trafikköer vara ett minne blott. Men det finns stora utmaningar kring träning av automatiserade system i en verklig miljö.
De är megakändisar i forskningslabben och har gjort mänskligheten enorma tjänster – men utanför forskarvärlden är de tämligen anonyma eller rentav irritationsmoment. När skänkte du senast en tacksamhetens tanke till exempelvis ogräset backtrav, bananflugan, zebrafisken eller rundmasken C. elegans? Möt forskningens doldisar: modellorganismerna.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
Artificiell intelligens, AI, skapas för att lösa uppgifter som att köra bil, känna igen ansikten och översätta språk. Mänsklig intelligens hjälper oss att dra lärdom av erfarenheter och utveckla vårt tänkande. Kan en konstgjord intelligens klara det? Vad är egentligen AI?
Detta är första delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Medvetande kan beskrivas som upplevelse, att inte bara registrera något, utan inse att det är just det man gör. Men är medvetandet sammansatt av atomer? Eller helt skilt från det fysiska? Och varför har vi ett medvetande? Frågan har ställts i flera hundra år utan att få något svar.
Våra sinnen, erfarenheter och känslor… Alla medvetandeprocesser samverkar i hjärnans nervsystem – i växelverkan med omgivningen. Men vi vet lika lite om medvetandet idag som folk visste om universum innan Kopernikus visade att jorden snurrar runt solen.
Alla datorprogram består av algoritmer och lite förenklat kan man säga att en algoritm är en uppsättning av instruktioner med vilka problem löses. AI konstruerar istället sina egna regler utifrån informationen den hanterar. Och lär sig själv på vägen, så kallad maskininlärning.
Detta är andra delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
Maskininlärning innebär att datorn själv lär sig av sina erfarenheter. Då blir den flexiblare när den ska känna igen något den inte är van vid – till exempel en trebent katt.
Hur fungerar artificiell intelligens, AI, i praktiken? Neurala nätverk skapar precis som andra AI-system egna regler genom maskininlärning. Men kan hantera ännu mer komplex information än tidigare AI, och tränas att själv dra slutsatser.
Detta är tredje delen av totalt åtta från forskning.se på temat artificiell intelligens.
