Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Med hjälp av avancerad mätutrustning kan vi förstå insekternas språk och på så sätt utveckla miljövänliga bekämpningsmetoder mot skadeinsekter i skogen. Det menar forskare vid Mittuniversitetet som just nu testar mätutrustningen på insekten lärkbock.
Ett digitalt verktyg som mäter empatin i världen genom att analysera världsledarnas prat på nätet. En algoritm som tar tempen på världshumöret. Låter detta som science fiction? Inte alls menar utvecklarna bakom Raoul Wallenberg Algorithm.
Nu offentliggörs den mest detaljerade stjärnkatalogen i astronomins historia. Katalogen bygger på observationer utförda med europeiska forskningssatelliten Gaia. Bland annat innehåller katalogen exakta avstånd, ljusstyrkor, temperaturer och färger hos miljontals stjärnor i vår galax Vintergatan. Dessutom anges noggranna positioner för drygt 14 000 asteroider i vårt eget solsystem. Astronomerna i Lund har en framträdande roll i Gaiaprojektet.
För tolv år sedan började forskare vid KTH jobba med en teknik för att plåstra ihop benfrakturer, en metod som gjorde att kirurgerna i framtiden skulle slippa använda skruvar och plattor av metall. Nu är framtiden här då arbetet har fortskridit och ett fungerande lim har tagits fram.
Ett varmare klimat gör att växter blommar tidigare på året och att flyttfåglarna tidigarelägger sin ankomsttid. Hittills har forskarna inte haft någon heltäckande bild av hur växter och djur anpassar sig efter varandra i takt med klimatförändringarna. Nu visar en global studie att förändringen i tajmingen mellan växter och djur går allt snabbare.
Man har länge förutsatt att inlandsisen som täckte Skandinavien för många tusen år sedan utgjorde en smått oändlig yta av is, men nu visar det sig att en gräsliknande vegetation vuxit på isen.
Industrierna kan bli mer lönsamma med systematiskt underhållsarbete. Genom att tidigt uppmärksamma småfel kan antalet stora, kostsamma avbrott bli färre.
Ett specialbyggt mikroskop med superskarp upplösning – bilden kan förstoras upp till 50 miljoner gånger – har flyttat in på Lunds universitet. I första skedet ska det användas av nanoforskare som får full koll på tillverkningen av svävande, halvledande, nanotrådar.
– Nu kan vi köra ett experiment på en dag som tidigare tog ett år att genomföra, säger professor Reine Wallenberg.
Det är märkligt att Sverige, som är ett så utpräglat skogsland, inte ens är självförsörjande på julgranar, säger Martin Pettersson. Det här första gången i Sveriges historia som någon har doktorerat i julgransproduktion. Slutsatsen är att svensk julgransodling kan utvecklas mycket mer, det finns nya marknader att ge sig in på och stora pengar att håva in. Vi kan lära oss av USA.
Fytokromer är ljuskänsliga proteiner som känner av ljuset och hjälper plantor och bakterier att optimera sin fotosyntes. Med hjälp av fytokromerna kan de skilja mellan dag och natt och på årstider.
– Kunskapen om fytokromer är viktig för att kunna utveckla grödor så att fler munnar på planeten kan mättas, säger Petra Edlund, som detaljstuderat proteinernas struktur.
Hur påverkas ett ekosystem av att en eller flera arter dör ut eller att en ny art invaderar och stör det ekologiska systemet? Det är dyrt, tidskrävande och svårt att mäta i naturen vem som äter vem och hur arter påverkas av vad andra äter. Därför är det en stor fördel om det går att ta en genväg och förutse artens roll i ett ekosystem.
Mineraler finns överallt och deras interaktion med vatten och is spelar en mycket viktig roll i naturen. Detta gäller både på Jorden och på Mars. Mineraler spelar en central roll i biogeokemiprocesser, vattnets kretslopp och mark-luftgasutbyten.
Fåglar lämnar de tropiska områdena när de ska föda upp ungar, eftersom de därmed flyttar bort från många sjukdomar i tropikerna och kan ha ett mindre kostsamt immunförsvar.
Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en förfinad metod för att avgöra hur mycket koldioxid som träd tar upp från atmosfären. Genom att undersöka trädens årsringar med magnetresonans kan man både se hur mycket koldioxid trädet har tagit upp och bedöma hur mycket det kommer att ta upp i framtiden.
Skränande marodörer som äter upp grödorna och sprider sjukdomar – eller fåglar som bidrar till skönhetsupplevelser och till ekosystemets tjänster? Det finns många föreställningar om gäss och svanar. Nu kommer en handbok med konkreta tips till dem som har närkontakt med fåglarna.
När djur skadar sig kan de ofta reparera sig själva med hjälp av celldelning. Men hur gör den som bara består av en enda cell? Studier på en storcellad men encellig ciliat, i en damm vid Uppsala universitet visar hur de encelliga gör för att reparera sig själva.
För att digitala tjänster ska utformas på bästa sätt är det i dag vanlig att involvera användaren i designprocessen. Men det finns stora etiska utmaningar med detta, särskilt när det handlar om utvecklingen av digitala hälsotjänster. Men det finns sätt att tackla dessa etiska dilemman, visar forskning från Högskolan i Halmstad.
Forskare vid Lunds universitet har tagit ett nytt steg i arbetet med att kartlägga fåglars inre magnetkompass. Biologer har upptäckt det enskilda protein utan vilket fåglar förmodligen inte skulle kunna orientera efter jordklotets magnetfält.
Kycklingar som får växa upp i en stimulerande uppväxtmiljö klarar stress bättre än kycklingar som växer upp i en tristare miljö. Det visar en studie där forskarna mätt hur optimism hos kycklingar påverkas av stress.
Det kan bli enklare att mäta partiklar i luften, något som i sin tur kan bidra till en hälsosammare närmiljö. Passiv partikelprovtagare som inte kräver pump och elström kan bli tillförlitlig vid stationär provtagning, tack vare en nyutvecklad analysmodell.