Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Varmare klimat stuvar om i Arktis växtvärld
Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
-
Större katter har mer artros
Med detaljerade röntgenundersökningar kunde forskare studera sambandet mellan katters storlek och artros. Det visade sig att större och tjockare katter hade mer artros än mindre och smalare katter.
-
Supraledare med nya egenskaper
Supraledare är material som leder elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat en mångfacetterad supraledare som kan få stor betydelse för framtidens teknik.
-
Nya material kan ge batterier längre liv
Forskare har tagit fram nya material som kan förlänga livslängden hos så kallade fasta litiumbatterier. Det kan bidra till mer hållbara energisystem och ett miljövänligt samhälle.
-
Betong i tunnlar bryts ned oväntat snabbt
Havsvatten som tränger in i vägtunnlar kan leda till att en biofilm bildas på betongen – något som snabbar på nedbrytningen och ökar risken för skador. En studie från Chalmers tekniska högskola visar att skador i tunnlar kan uppstå snabbt.
-
Unga laxar tar större risker av läkemedelsrester
När unga laxar utsätts för rester från läkemedel ändrar de sitt beteende. Bland annat tar de större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav.
-
Formbart batteri banar väg för framtidens teknik
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett batteri där konsistensen kan liknas vid tandkräm – och anta vilken form som helst. Tack vare böjligheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik.
-
Vildare skogar är bra för både planeten och människor
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
-
Ny optisk förstärkare kan snabba på datatrafiken
I takt med allt mer datatrafik växer behoven av effektiva kommunikationssystem. Forskare vid Chalmers tekniska högskola har nu utvecklat en förstärkare som ökar kapaciteten i fiberoptiska nätverk. Det kan även få betydelse för lasersystem som används inom sjukvården.
-
Ljusa kräldjur trivs bäst i öppna landskap
Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva.
-
Vandrande mört vässar blicken
Mörtar som vandrar mellan olika sjöar har större pupiller och skarpare syn än artfränder som stannar på en plats. Anpassningen gör att fiskarna lättare får syn på mat i grumliga vatten. Det visar studie från Lunds universitet.
-
Igelkottar i Lund bar på miljögifter
När forskare ville undersöka vilka miljöföroreningar som finns i städer samlade de in döda igelkottar. Det visade sig att igelkottarna bland annat innehöll höga halter av bly och flera giftiga ämnen.
-
Människan orsakar stor förlust av arter globalt
Människor har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden. Det konstaterar forskare bakom en omfattande studie om människans effekt på ekosystem och djurliv. Både antal och sammansättning av arter har påverkats globalt.
-
Svartmunnad smörbult skakar om livet i Östersjön
En liten aggressiv nykomling håller på att förändra ekosystemet längs Östersjöns kust. En studie från SLU visar att den svartmunnade smörbultens framfart under ytan gynnar vissa fiskarter – men det finns också förlorare.
-
Säkrare cykelhjälm med nytt material
Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram en cykelhjälm som ger bättre skydd mot huvudskador. Designen utgår från ett material med nya geometriska former, som fångar upp kraften från en krock genom att dra ihop sig.
-
Flerbostadshus kan avlasta elnätet med stomvärme
Flerbostadshus kan få en mer flexibel uppvärmning med så kallad stomvärme, där vattenburna värmeslingor gjuts in i stommen. Det skulle minska både kostnader och klimatpåverkan genom att ta bättre vara på förnybar energi. Ändå är det en ovanlig lösning.