Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Indiumnitrid är ett mycket lovande material för användning i elektronik, men svårt att tillverka. Forskare vid LiU har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda indiumnitrid i exempelvis högfrekvenselektronik.
Den sju kvadratkilometer stora ön Raso i Kap Verde är den enda platsen i världen där den akut hotade rasolärkan finns. Rasolärkan har låg genetisk variation men samtidigt ett brett immunförsvar, en kombination som lett till att forskarna kan förstå hur immungenerna hos sångfåglar är uppbyggda.
Mustig jord, uppfriskande sommarregn och multnande löv – olika årstider bjuder på olika dofter. Mest luktar sommaren, till och med åskväder har sin specifika doft. Men varför luktar det?
När användningen av fossila drivmedel minskar, minskar också statens intäkter från bensin- och dieselskatter. Hur ska vägtrafiken beskattas i en framtid när trafiken inte längre förorsakar utsläpp från förbränningsmotorer?
För att locka honor till parning bygger lövsalsfågeln en jättelik lövsal där han dansar och visar upp sina finaste föremål. Detta saknar motstycke i djurvärlden, men trots det har förmågan uppkommit två gånger oberoende av varandra, visar en dna-studie. Förutsättning har varit att arten lever i en miljö med föda i överflöd, menar forskarna bakom studien.
Kvinnors upplevelser av diskriminering och sexuella trakasserier i skogsindustrin kommer i konflikt med den officiella bilden som fokuserar på affärsnytta och konkurrenskraft.
KTH-forskare har ägnat de senaste åren åt att utveckla avancerad teknik som härmar hur ett antal av människokroppens organ tar upp läkemedel. Men när det kommer till tarmarna går det lika bra med vanlig dubbelhäftande tejp. Att det fungerar har forskarna visat med hjälp av chilipeppar.
Hur ofta blir du hindrad att följa favoritserien eller fotbollsmatchen för att ditt WiFi fungerar dåligt? − Att ett WiFi fungerar dåligt, ofta i lägenheter, beror i regel på att sändningar krockar med grannens, vilket leder till sämre överföringshastighet och ibland totalstopp, menar forskare som presenterar en teknik som gör det möjligt att anpassa signalerna efter omgivningen.
En ny matematisk modell som utvecklats vid Uppsala universitet för att förutsäga variationer i solinstrålningen, och som kan hjälpa till att utnyttja el från solenergi effektivare, har nu testats mot olika datamodeller och visat sig kunna ge mycket träffsäkra prognoser.
Har du sett en fladdermus? Då är forskarna i projektet BatMapper intresserade av att veta det. Syftet är att ta reda på hur fladdermöss påverkas av klimatförändringarna.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.
Hur en växt fungerar beror på komplexa interaktioner mellan gener, proteiner och metaboliter. Men att identifiera dessa genetiska egenskaper är utmanande, särskilt när sekvensen av genomet (arvsmassan) inte är så bra. Nu har forskare från Umeå universitet hittat ett sätt att förbättra genominformationen från europeisk asp.
I syrefri miljö kan vissa bakterier skicka ut elektriska laddningar när de andas. Fenomenet, som kallas extracellulär elektronöverföring, kan nu mätas och studeras nästan i detalj tack var en organisk transistor som utvecklats vid Linköpings universitet.
Bara ett luftslott? Nej, det går faktiskt att göra plast av luft – eller snarare av koldioxid. Plasten i dina skor eller möbler kan i framtiden kanske tillverkas med hjälp av en avgasreningsteknik som nu utvecklas vid Lunds universitet.
Termisk sprutning är ett sätt att tillverka ytskikt. Nu ska forskare vid Högskolan Väst, undersöka om metoden kan användas för att skapa ytor som dödar virus och bakterier genom att spruta på skikt av titanoxid. Det kan få stor nytta på ytor i offentliga miljöer.
För första gången har marina forskare observerat små och energiska havsströmmar i Södra ishavet. Detta genom att använda toppmoderna havsrobotar och vetenskapliga sensorer, kopplade till sälar.
Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. En studie gjord på 7 000 personer i Norrbotten och Västerbotten visar att en oväntat stor grupp personer har onormalt långa upprepningar, något som kan leda till att sjukdomen ökar i befolkningen.
Rester från svenskt skogsbruk ska ersätta bomull vid produktion av textilier till vården och därmed minska klimatbelastningen. Det är målet med ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet i samverkan med Region Stockholm.
Det glasavfall som finns runt om i Småland är en allvarlig miljörisk. Att ta hand om det på ett bra sätt är både dyrt och besvärligt. Men forskning vid Linnéuniversitetet visar att avfallet med rätt metoder kan bli en värdefull resurs istället för ett problem.
Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.