Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Det går inte att omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är. I en stadsskog finns betydligt färre fågelarter än i motsvarande skog på landet.
Företag som gör dataspel vill få spelare från hela världen. Men då måste de tänka till ordentligt i förväg, enligt forskning. Symboler kan betyda olika saker och alla förstår inte engelska – till exempel.
Snacket på nätet kan förutspå om ett dataspel kommer att sälja bra eller inte. Och det här kan företag baka in i sina försäljningsprognoser, enligt forskare.
Stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar och de säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan.
Vargar kan knyta an till människor och lugnas av sin ”anknytningsperson”. Det framgår av en studie av hundar och vargar.
Under vulkanutbrott på Island kunde forskarna ta unika prover från alldeles färsk lava. Undersökningar av lavan visade magmans rörelser under jordskorpan – vilket kan hjälpa till att förutsäga nya vulkanutbrott.
Analys av fossila alger ger bevis för att det funnits sjöar i Sahara under Afrikas ”gröna period” för 5 000 till 10 000 år sedan. Att förstå hur klimatet i öknen har förändrats historiskt kan ge en fingervisning om Saharas framtid.
Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.
Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara proportionerligt mot antalet röster. Men de matematiska metoder som används idag ger en något skev mandatfördelning. Forskare vid Linköpings universitet har därför utvecklat en optimeringsmodell som bättre skulle spegla folkets vilja.
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav visar en ny studie.
Att förstå och mäta sårbarheter i digitala system är avgörande för cybersäkerheten. Maskininlärning kan använda för att underlätta sårbarhetsbedömningar.
En analysmetod som används inom flera forskningsområden innehåller brister som kan leda till felaktiga resultat. Det innebär att en rad vetenskapliga slutsatser kan behöva omvärderas, menar forskaren.
Nordiska våtmarkers upptag av kol har haft en kylande effekt på klimatet. Men en studie visar att denna viktiga funktion kan påverkas radikalt i takt med ökande temperaturer under sensommaren.
Hur många vildsvin, älgar och bävrar finns egentligen i de svenska skogarna? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls av jägare kan ge en fingervisning om populationerna. Och med en ny beräkningsmodell kan statistiken bli tydligare.
Fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Nu visar en studie att hackspettar har återfått sötsuget. I alla fall de flesta.
Forskare har utvecklat en metod där artificiell intelligens hjälper till att analysera DNA. Det gör det möjligt att exakt datera tiotusenåriga mänskliga kvarlevor.
Poppelsplagg i stället för bomullsblus. Livsmedelsproduktion i stället för bomullsodling. Det kan bli framtiden, menar forskarna bakom en modell för tillverkning av textil från snabbväxande poppel.
Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.
Blåfenade tonfiskar gör långa vandringar i Atlanten, men återkommer troligen år efter år till skandinaviska vatten. Det visar de första resultaten från ett forskningsprojekt där de enorma fiskarna märkts med satellitsändare.
