Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Lite spott i ett provrör eller skrap från munnen på en bomullspinne. Det kan avslöja allt från dina förfäders etniska ursprung till hur du bör träna och äta för att må bra. I alla fall enligt företagen som säljer gentest direkt till konsumenter. Men forskare är kritiska.
Det finns gener som involveras i att göra växter motståndskraftiga mot syrebrist. Detta kan vi utnyttja för att skydda växter från att vissna när de står länge i vatten. Att ta fram toleranta växtsorter som kan öka skördar kommer bli allt viktigare, eftersom det förändrade klimatet leder till fler översvämningar.
Forskare i Uppsala har tagit fram glaskeramer, tre gånger starkare än de tandläkarna använder idag – och med halvgenomskinlig färg.
– Det här innebär att man kan anpassa tandens färg till att likna patientens övriga tänder, säger Wei Xia, forskare inom materialvetenskap vid Uppsala universitet.
Farfäders tillgång på mat under uppväxten har samband med dödligheten hos de manliga barnbarnen. Det visar en stor svensk studie som spänner över tre generationer. Förklaringen tros vara epigenetisk – att miljöfaktorer påverkar våra geners uttryck.
Värmeböljor liknande den i somras kan få mycket negativa följder för många djur. En ny studie från Lunds universitet visar att överhettade fåglar får mindre ungar och att de som föds kan ha mindre chans att överleva.
Den olja, till exempel palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra.
Bananflugor kan vara ett gissel i våra hem, men hittills har ingen känt till hur de blev människans husdjur. I årtionden har forskare sökt efter deras ursprung och nu har ett svenskamerikanskt forskarlag hittat det. De har också upptäckt att bananflugor i det vilda är långt mer kräsna än de domesticerade, en faktor som sannolikt bidrog till att flugorna en gång i tiden flyttade in hos människor.
När den kinesiska rymdsonden Chang’e 4 lyfter till månen för att utforska dess baksida, finns ett svenskt instrument ombord från Institutet för rymdfysik, IRF. Rymdsonden ska landa 2019, 50 år efter att Neil Armstrong tog de första berömda stegen på månen.
Gröna blad har ett snillrikt system att fånga in ljus från solen och binda in energi. Fotosyntes. Och kan bladen göra det – kan vi också, menar forskare vid Umeå universitet.
En fisködlas uråldriga vävnader har analyserats i minsta detalj. Djurets 180 miljoner år gamla mjukdelar uppvisar fortfarande viss elasticitet. I studien undersöks också fisködlans välbevarade späck, rester av levern samt hudpigment och molekyler från djurets skinn och blod. Studien kan ge förnyad kunskap om hur storskalig evolution går till.
Årets Nobelpris i fysik, som går till uppfinningar inom laserfysik, uppmärksammar den optiska pincetten. Nu har forskare från Göteborgs universitet utvecklat en metod som avsevärt förenklar och förbättrar användandet av optiska pincetter.
Forskare har undersökt hur18 års torka påverkar de miljarder livsviktiga bakterier som lever i marken under våra fötter. Resultatet visar att den typen av extremväder har betydelse för framtida klimatförändringar.
En specialdesignad järnmolekyl kan fungera både som fotokatalysator för att producera bränsle och i solceller för att framställa el. Järnmolekyl kan ersätta de dyrare och mer sällsynta metaller som används idag.
Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av livsmiljön är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. En rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Bäst är tillståndet i de norra delarna av Östersjön.
Planering och självkontroll hos djur kräver inte mänskliga förmågor, visar en studie från Stockholms universitet. Nyutvecklade inlärningsmodeller, snarlika de modeller som används inom forskning på artificiell intelligens, visar hur korpars och människoapors planeringsbeteenden utvecklas genom tidigare erfarenheter och inte genom tänkande.
Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan, visar forskare som analyserat DNA från bland 400 arter fnittertrastar.
Den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur, och i förlängningen förändra markbundna ekosystem och de ekosystemtjänster som de står för.
Elektroder med bakterier kan omvandla kemisk energi till elektricitet på ett miljövänligt sätt. Nu har forskare i Linköping hittat en metod som ökar styrkan i en mikrobiell elektrokemisk cell upp till tjugo gånger. Hemligheten är en film med en inbäddad bakterie: Shewanella oneidensis.
Klimatförändringar inverkar på våra nordliga granskogar inte bara genom att påverka träden, utan även indirekt genom att påverka svampar och bakterier som lever i symbios med träden.
Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. En internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, har studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter