Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Varmare vårar fördubblar spridning av fågelmalaria
I 30 år har forskare samlat in blodprover från hundratals blåmesar i ett häckningsområde utanför Lund. Resultaten visar att klimatförändringar har lett till att förekomsten av fågelmalaria har dubblerats.
-
Gluten och salt får spagettin att hålla formen
Vad gör att pastan håller ihop när den kokas? Ny forskning visar att gluten spelar en avgörande roll – och att mängden salt i vattnet har större betydelse än man tidigare trott.
-
Oväntad kemi på Saturnus kyliga måne Titan
I Titans iskalla miljö har forskare från Chalmers och Nasa upptäckt att ämnen som normalt inte kan blandas ändå kan förenas. Det bryter mot en grundregel i kemin – och kan ge ledtrådar till hur livets byggstenar en gång uppstod.
-
PFAS minskar i stora svenska sjöar
Tidigare förbud mot vissa PFAS-ämnen har haft effekt, visar en ny studie. Halterna har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren. Men trots förbättringen skulle fisk från alla tre sjöarna fortfarande överskrida de skärpta gränsvärden som nu diskuteras inom EU.
-
Så samsas djuren i luften
Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.
-
Minskad trålning har förändrat livet i Kosterhavet
När trålfisket begränsades i Kosterhavets nationalpark började bottenlevande arter som anemoner och koraller att återhämta sig. Samtidigt trängs värmekänsliga djur undan från grunda vatten till följd av klimatförändringar. Det visar en studie från Göteborgs universitet, där forskare...
-
Spår från istiden stör ekosystemen i norr
Den senaste istiden påverkar fortfarande vattendragen i norra Sverige. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar forskning från Umeå universitet.
-
Celldöd i mikroalger liknar den hos människor
Forskare vid Umeå universitet har för första gången sett hur mikroalger genomgår samma typ av programmerad celldöd som människans celler. Upptäckten visar att den här viktiga biologiska processen är äldre än man tidigare trott.
-
Växande skogar kan binda stora mängder kol
Nya skogar som är 20–40 år gamla kan ta upp koldioxid från atmosfären betydligt snabbare än nyplanteringar. Men för att så kallade sekundärskogar ska kunna göra maximal klimatnytta behöver de få växa fritt, enligt forskare bakom en internationell studie.
-
Så kan solbränslen bli mer effektiva
Forskare vid Lunds universitet kan ha löst ett problem som bromsat utvecklingen av hållbara solbränslen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system förbättras möjligheterna att ta fram billigare och mer miljövänliga alternativ till fossila bränslen.
-
Hotfulla hoanden kan sinka rödhakens resa
När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.
-
Olika sorters siklöjor i svenska vatten – genetiska skillnader styr var de leker
Löjrom från siklöjan ses av många som en delikatess. En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den nya kunskapen kan användas för att se om siklöjans...
-
Nervcell i plast blir allt mer avancerad
Forskare har tagit fram en konstgjord nervcell av ledande plast med flera egenskaper som liknar en riktig. Den nya tekniken kan bana väg för känsligare proteser och mer avancerad robotik.
-
Okända källor förser skogen med kväve efter bränder
Varifrån får växande skogar sitt kväve efter en brand? I en studie ledd av SLU har forskare undersökt hur kväve tas upp i boreala skogar efter skogsbränder. Resultaten förbryllar – större delen av det kväve som binds i den nya skogen saknar en känd källa.
-
Spår av liv hittade i finsk meteoritkrater – ger ledtrådar om livets uppkomst
En ny studie stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa livsmiljöer. I en 78 miljoner år gammal krater i Finland har forskare för första gången kunnat se när i tiden som mikroorganismer etablerade sig efter ett meteoritnedslag.
-
Vatten styr skadad växts öde
Om en växt får en skada kan den välja mellan att bilda nya rötter eller läka skadan. Ny forskning från SLU visar att det är tillgången på vatten som styr vilken väg växten tar – en upptäckt som kan förändra nuvarande metoder inom odling.