Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Den alpina skidåkningen kräver allt större prestationer. Och det är slalomåkarna som utsätts för störst krafter, visar en kartläggning av olympiska utförsåkare. En dags träning kan omfatta upp till 700 svängar där varje sväng kan belasta kroppen upp mot fem gånger den egna kroppsvikten.
Katter med diabetes får ofta insulinbehandling. Nu visar SLU-forskare att insulinbehandlingen påverkar nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-I, som tidigare ansågs vara en tecken på en annan sjukdom akromegali. Denna kunskap kan leda till en bättre prognos för katternas tillfrisknande.
Hästar som bär på den smittsamma hästsjukdomen kvarta, utan att själva vara sjuka, tycks spela en viktig roll i smittspridningen i stallen, enligt en studie från SLU.
Halm med bra hygienisk kvalitet i maten, ger inte mer upphov till magsår än om halm inte ingår i foderstaten, visar en studie som pågått under vintern vid SLU. Det innebär att utfodring med halm är ett bra komplement till övrigt grovfoder vid grovfoderbrist, eller för hästar som lätt blir feta.
Den exakta tjockleken på ultratunna filmer av lysande plast är avgörande för att de ska lysa starkt, och genom att använda två plastfilmer på varandra och skriva i den ena med ett spetsigt stift kan man skapa lysande mönster som till exempel en signatur. Det skriver Mattias Lindh som i sin avhandling studerat hur ljusemitterande elektrokemiska celler fungerar.
Blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. Det har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt i en ny studie.
Vattenrika material, så kallade hydrogeler, härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Forskare i Linköping har utvecklat en tillverkningsmetod som gör att materialet kan anpassas efter svårodlade celltypers olika behov. Och för att göra organliknande strukturer på microchip.
Även en cell blir stressad. Och agerar därefter. Chlamersforskare har nu lyckats mäta exakt hur jästceller reagerar på förändringar i omgivningen. Metoden kan bana väg för biologiska målsökande läkemedel, uppger forskarna. Men också bidra till bättre öl och bröd.
Sverige importerar en stor mängd ätbara svampar, speciellt exotiska svampar som shiitake och kungsmussling, trots att vi har väldigt goda förutsättningar att producera dessa. Nu visar forskare vid SLU att det går att effektivisera svampodlingen ytterligare och både göra den både billigare och snabbare.
Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar.
Enzymet Pfh1 är ett så kallat helikas, som är involverat både i att vira ihop dna-spiraler och att veckla ut dem. Därmed skyddar enzymet arvmassan mot skador och instabilitet, som i sin tur är starkt kopplat till sjukdomar som cancer.
De svenska landslagen i alpint och längdskidåkning kan inom en snar framtid få möjlighet att testa så kallade smarta plåster. I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner. En bredare målgrupp för de smarta plåstren kan till exempel bli patienter med hjärtproblem.
Den nya tallskadegöraren Diplodia sapinea chockade svenska skogsägare 2016. Nu visar forskning att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Och att omfattningen kan begränsas om skadorna upptäcks i tid.
Säkrare vägar och minskad bränsleförbrukning. Det är målet med intelligenta transportsystem. Men för att fordon, väginfrastruktur, trafiksignaler och andra trafikanter ska kunna kommunicera effektivt med varandra behövs standarder. Det har Nikita Lyamin vid Högskolan i Halmstad forskat om.
En transistor i organisk elektronik som både kan lära sig och har såväl kort- som långtidsminne har utvecklats av forskare vid Linköping universitet. Tekniken innebär ett stort steg mot att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.
En svensk patient med amputerad hand har fått världens första fingerfärdiga och kännande handprotes implanterad. Från titanimplantaten i underarmsbenen drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Implantatteknologin har utvecklats vid Chalmers.
Över 5 000 svenskar har opererat in ett mikrochip under huden – för att underlätta i vardagen. Många tror också att vi med hjälp av teknik ta oss bortom svaghet, åldrande och till och med döden.
Det är bara dyngbaggar som kan navigera med hjälp av polariserat månsken. Skalbaggarna är så ljuskänsliga att de till och med klarar att navigera i en stad med allt sitt störande ljus – förutsatt att det är fullmåne.
Omfattande forskningssamarbete mellan forskare i Tyskland, England och Sverige har bidragit till ett helt nytt angreppssätt vid studier av partikelbildning i atmosfären. Upptäckten av hur luftföroreningar interagerar med varandra påverkar bland annat klimatmodellering.
En allvarlig skadeinsekt på barrträd i östra Nordamerika – en vecklarfjäril som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden – sprider sig norrut. Klimatet visar sig vara en viktig utlösande och synkroniserande faktor vid massförekomster. Det visar en rekonstruktion av artens utbrottshistorik i Quebec, gjord med hjälp av årsringsanalyser.