Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Efter att ha muterat en vetesort från Bangladesh har forskare fått fram ett vete som tål att odlas i salthaltiga jordar. Det är en viktig egenskap eftersom alltmer åkermark på jordklotet utsätts för saltvatten.
Nu har forskarna sorterat alla 80 000 gener rätt, hela havrets genom är kartlagt, och med detta ökar möjligheterna att få ett ännu nyttigare havre.
Den digitala miljö som omger oss idag gör vår vardag smidigare. Men, när vi kopplar upp oss mot nätet för att uppdatera våra smarta prylar blir vi sårbara för hackerattacker. Ju fler olika prylar som måste uppdateras desto sårbarare blir vi.
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
Jordbrukets maskiner är nu lika tunga som bastanta dinosaurier och djupare jordlager skadas av framfarten på åkrarna. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken nu vara i riskzonen – med stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen på sikt.
För att utnyttja potentialen i solenergin krävs solceller som är billiga och miljövänliga. Forskare har kartlagt hur energin flödar i organiska solceller, något som kan bidra till att göra dem mer effektiva.
Vi litar på en robot när vi spelar spel, men känner oss inte lika trygga om den ska hjälpa oss med medicinering. Förtroende, förutsägbarhet och känsla av kontroll är några faktorer som avgör om samspelet mellan människa och robot blir lyckat.
Undersökning av en meteorit med ursprung från Mars, visade att den utsatts för mycket begränsad påverkan av vatten. Forskare har studerat meteoriten med hjälp av neutron- och röntgentomografi. Tekniken kommer förmodligen att användas när Nasa runt 2030 hämtar hem prover från vår röda grannplanet.
Klimatomställning kräver elektrifiering. Och elektrifiering kräver mängder av metall – till batterier, solceller och vindkraftverk. Många av dem finns att bryta i svensk berggrund. Frågan är om vi vill?
Nästa år flyger en rymdfarkost till Jupiter för att utforska förutsättningar för liv på planetens omgivande månar. Ombord finns ett partikelinstrument som ska mäta joner och elektroner i Jupitersystemet. Utvecklingen av instrumentet presenteras nu i en avhandling.
Genom en ny metod har forskare kunnat studera katalysprocessen när koldioxid reduceras till metanol. Bättre förståelse av denna process är viktigt för att i framtiden minska fossilberoendet inom kemiindustrin.
Flygekorren, fjällräven och igelkotten är några däggdjur vars päls kan få ett rosa skimmer i ultraviolett ljus. Forskare har spårat källan till ljuseffekten – som visar sig vara ett vanligt fenomen.
Ett särskilt område i myggens hjärnor aktiveras när de känner människodoft. Upptäckten kan hjälpa till att bekämpa myggburna sjukdomar i framtiden.
Det är svårt att skapa realistiska övningar för att lära sig hantera organiserade cyberangrepp då det råder brist på tillförlitlig data. Organisationer som drabbats vill inte riskera att avslöja sårbarheter och aktörerna bakom operationerna är inte öppna med vad de gör.
För andra året i rad efterlyser SLU hummerfiskare som kan hjälpa till att öka forskarnas kunskap om hummerbeståndens utbredning och status på västkusten.
Ålder, kön och personlighet spelar roll för hur trötta deltagare blir under videomöten. Ny forskning visar också att unga kvinnor påverkas mer än andra.
Förra året lanserade forskare i Lund en banbrytande teori om att jorden bildades av småstenar som under miljontals år sögs ihop till en himlakropp. Förklaringsmodellen stärks nu genom en ny studie, som visar att även kosmiskt damm spelade en avgörande roll för vår planets tillblivelse.
En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
Redan idag skulle vi kunna flyga med biobaserade flygbränslen som helt eliminerar flygets klimatpåverkan, menar forskare vid Chalmers tekniska universitet. Tricket är att fånga och lagra kol när biobränslet produceras.
Hoppkräftor sänder ut lukter som avslöjas av växtplankton. Deras sätt att freda sig från angrepp kan påverka hela havets näringsväv, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
