Forskning om natur & teknik

Jakt, förändrade livsmiljöer och genetisk utarmning bidrog till att uroxarna dog ut i Skandinavien för tusentals år sedan. Det visar en ny studie.

Grundstammen har oväntat stor betydelse för hur sjukt ett äppelträd kan bli i svampsjukdomen fruktträdkräfta. Det framgår av ny forskning. – Fruktträdkräfta är en lömsk sjukdom som orsakar stora problem, säger forskaren Larisa Gustavsson vid SLU.

Växter har hela tiden koll på sin omgivning för att kunna anpassa sig. Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en viktig del av den signalväg som styr växternas reaktion på beröring och annan fysisk påverkan.

Dofter spelar en avgörande roll i stickmyggans liv. Nu har forskare identifierat en doftreceptor som styr en viktig förändring i unga mygghonors matvanor – från att leta efter nektar i blommor till att söka blod.

Älgar skiljer sig åt i hur dominanta och sällskapliga de är och hur de reagerar på människor. Det visar en mindre studie från SLU som är ett första steg mot att undersöka älgars personligheter.

Klimatförändringarna gör att fjärilar flyttar på sig i större omfattning än forskare tidigare trott. Vissa arter breder ut sig, medan andra minskar och försvinner från områden där de tidigare har funnits.

En studie visar att liv djupt nere i jordskorpan har blomstrat under hundratals miljoner år och överlevt en bergskedjas uppgång och fall. I ett borrhål har forskare spårat perioder då mikroorganismer producerat metan, vilket kan kopplas till stora geologiska förändringar i Skandinavien.

En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.

Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska träd utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie. Kunskapen kan bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga i ett förändrat klimat.

Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.

Honungsbiet har länge stått i centrum för forskningen om binas synförmåga. Men en studie visar att flera mindre biarter är mycket skarpsynta – och att små ögon inte behöver betyda sämre syn.

Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.

Drönare med värmekamera kan vara ett effektivt sätt att inventera älgstammen – om vädret tillåter. En rapport från SLU visar att metoden i stort sett kan hitta alla älgar när det är kallt, molnigt och vindstilla.

Fåglar och däggdjur kan återhämta sig relativt snabbt efter att en skog kalhuggits, men för andra arter kan det ta över 100 år. Mossor och lavar hör till de arter som återhämtar sig långsammast, visar en stor studie.

En studie tyder på att djur kan ha utvecklat vanor som ett sätt att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.

Forskare vid Uppsala universitet har beräknat att solen innehåller 55 procent mer silver än man tidigare trott. Resultaten bygger på en mer realistisk modell av solens atmosfär och kan förklara mysteriet med det saknade silvret i solsystemet.