Forskning om natur & teknik

När klövvilt betar i skogen skapas nya livsmiljöer som får arter som skalbaggar och olika växter att trivas. Men i vissa fall kan betandet ha motsatt effekt på den biologiska mångfalden. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ögoninfektioner är vanligt bland renar, särskilt i samband med utfodring i hägn. En avhandling från SLU visar att det finns behov av ett mer strukturerat renhälsoarbete i Sverige, både för djurens bästa och för en hållbar renskötsel i en föränderlig omvärld.

Forskare vid SLU har testat en metod som gör det möjligt att följa hur daggmaskar gräver i jorden. Det kan ge svar på hur maskarnas dolda arbete under markytan påverkas av faktorer som fukt, temperatur och jordbearbetning.

En studie visar att blomrika vägkanter kan fungera som viktiga livsmiljöer för humlor, men hur intensiv trafiken är spelar en avgörande roll. I områden med lite trafik finns fler bon och färre döda humlor, medan vägar med många fordon kan innebära risker för de surrande insekterna.

Is påskyndar aktivt nedbrytningen av järnmineral och kan frigöra mer järn än vad dagens klimatmodeller tar hänsyn till, visar en studie. Resultaten är viktiga för att kunna förutsäga hur näringskretslopp, kolinlagring och vattenkvalitet påverkas i polar- och bergsområden när klimatet...

En studie visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och trädens savflöde och transpiration i europeiska skogar. Forskarna har beräknat hur förändringar i molnigheten påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.

Kan produktionsinriktade skogar även bidra till biologisk mångfald? Enligt en studie kan bestånd med snabbväxande lövträd spela en större roll än man tidigare trott.

När atlantsillen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen och mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla, visar en studie.

Snabbladdning förkortar bilbatteriers livslängd, men är samtidigt nödvändig på längre resor med elbilar. Nu har forskare tagit fram en ny AI-metod som anpassar snabbladdningen efter batteriets hälsa. Deras studie visar att batterilivslängden kan ökas med nästan 23 procent, utan att...

Extremväder med höga temperaturer är ett stort hot mot fåglar, men kunskapen om hur de påverkas är fortfarande begränsad. I en studie pekar forskare ut viktiga kunskapsluckor och presenterar metoder för att bättre kunna undersöka riskerna för fåglar.

Kungsörnens utbredning fortsätter att öka i Sverige och den finns nu i nästan hela landet. Under 2025 lyckades även många örnar med sina häckningar – och det resulterade i över 340 ungar, vilket är fler än föregående år.

En bananfluga övergav sin fruktdiet för att i stället leva som köttätande rovdjur i afrikanska vattendrag. Nu har den fått sitt dna kartlagt. Studien ger nya ledtrådar om hur extrema livsstilsförändringar kan forma evolutionen.

Skogen växer bättre med en mix av olika trädslag. Men i jorden syns inte samma effekt. Där kan aktiviteten i stället minska, vilket på sikt kan påverka skogens tillväxt. Det visar en ny studie.

Astronomer har tagit ännu ett steg mot att förstå hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning. En ny studie visar att stora stjärnhopar utvecklas snabbare än mindre och tidigare skingrar de gasmoln där stjärnorna föds.

Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En långtidsstudie visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm.

Underjordiska svampar spelar en viktig roll i atollöarnas sårbara ekosystem. Svamparnas samarbete med regnskogsträden kan vara avgörande för att naturen på öarna ska kunna återhämta sig – och i förlängningen även skydda korallreven. Det menar forskare bakom en studie.