Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Högre halter miljögifter nära fritidsbåtarnas spolplatser
För att minska miljöpåverkan från båtbottenfärger har särskilda spolplatser byggts i småbåtshamnar. En studie i en Göteborgshamn visar att halterna av miljöskadliga ämnen är högst nära spolplattorna. Forskarna upptäckte också att två invasiva amöbadjur etablerat sig i området.
-
Med AI kan utveckling av nya material gå snabbare
Testning och datorsimuleringar som tar lång tid är en utmaning när man designar nya material. En ny AI-modell kan hjälpa till att utveckla nya hållbara material snabbare.
-
Ny typ av partikel upptäckt på månen
Med hjälp av ett svenskt rymdinstrument har negativa vätejoner kunnat mätas på månens yta. Det är en partikeltyp som aldrig tidigare har observerats där.
-
Kalla vintrar bromsar arters spridning
När klimatet blir varmare rör sig många arter norrut – men alla klarar inte kylan. En ny studie av svingelgräsfjärilen visar att snabb evolution kan underlätta spridningen, men att kalla vintrar fortfarande utgör ett hinder.
-
Nattfjäril tar hjälp av stjärnorna under långflygning
Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens...
-
Dvärggalax passerade Vintergatan flera gånger innan den slukades
Hur det gick till när den korvformade dvärggalaxen, Gaia Enceladus, absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan har man man tidigare inte känt till. Nu har forskare upptäckt att den passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax.
-
Musslornas larver får fiskar att ändra kurs
Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.
-
Litiumgruvor i Europa kan halvera importbehovet
Den viktigaste mineralen i elbilsbatterier är litium, men Kina dominerar litiummarknaden och ingen utvinning sker i Europa. En studie visar nu att det finns en stor potential för europeisk litiumproduktion - vilket skulle kunna mer än halvera EU:s importberoende i framtiden.
-
Så hänger skalbaggarnas släkt ihop
Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.
-
Växtätarnas roll i ekosystemen stabil under miljontals år
Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.
-
Svalt väder hindrade inte försommarens blommor
Blåklockorna tycks ha tvekat lite i det kyliga majvädret, men många andra försommarblommor har slagit ut i full prakt. Det visar årets sammanställning av forskningsprojektet Försommarkollen.
-
Klimatförändring hotar Mälarens ekosystem
Mälarens ytvattentemperatur fortsätter stiga, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Det riskerar att förvärra övergödningsproblemen i sjön.
-
Gemensamt mönster styr arternas spridning över jorden
En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.
-
AI lär sig språk på samma sätt som människor
AI som lär sig språk självständigt utvecklar det på liknande sätt som människor – och förbättrar sig genom att lära av tidigare generationer. Det visar en studie som utforskat språkliga mekanismer bakom AI-baserade språkmodeller.
-
Nattens pollinering är lika viktig som dagens
Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...
-
Tumlaren är inte kräsen – bred meny avslöjad
Tumlare i svenska vatten kalasar gärna på torsk, sill och smörbult – men verkar inte särskilt kräsna. En studie från Lunds universitet visar att uppemot 40 olika arter slinker ner i deras magar.