Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
En självkörande skogsmaskin som hämtar och lämnar timmer – samtidigt som den väljer den väg som är mest skonsam för marken – det är framtiden skogsbruk, enligt forskarna.
Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.
Superstabilt glas med lång livslängd kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. Forskare vid Chalmers visar hur en mix av många molekyler – upp till åtta på samma gång – kan skapa glas med efterlängtade egenskaper.
Hybridmöten är sällan lyckade, enligt KTH-forskaren Jens Edlund. Det är bättre att alla deltagare sitter med varsin skärm, helst i separata mötesrum.
Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå.
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.
Att välja fullkornsbröd av råg i stället för formfranska kan vara en väg mot bättre hälsa. Den som väljer fiberrika produkter av fullkornsråg framför siktade veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt, visar en studie från livsmedelsforskare vid Chalmers.
Stimulans direkt i hjärnans smärtkontrollcentra med mjuka tunna elektroder, kan blockera svår smärta. Metoden, som än så länge bara testats på råttor, ger bättre effekt än morfin och saknar biverkningar, enligt forskare från Lunds universitet.
Nu gör björnar vad många önskar så här års, går i ide och sover tills det är vår igen. Men vi människor skulle aldrig överleva vintersömn i ide som björnar gör. Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet berättar varför.
Bitcoin löste problemet att skicka pengar via nätet utan att blanda in banken. Men den ökande elanvändningen gör att kryptovalutan nu pekas ut som ett hot mot miljön.
Vårt dna är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Men trots alla våra likheter fungerar våra hjärnor olika. Stamcellsforskare i Lund har hittat en tidigare förbisedd del i vårt dna som tycks bidra till skillnaden mellan oss.
Trafiken är full av ”irrationella” människor som ställer till det för de förarlösa fordonen. Därför kommer det att dröja innan självkörande bilar dominerar, menar professorn Barry Brown.
En tidigare livskraftig sjö med mjukt meanderformade floddeltan har hittats på Mars, med hjälp av 150 000 bilder från rymdrovern Perseverance. Den nya upptäckten ger nycklar till vår grannplanets geologiska historia och intensifierar sökandet efter utomjordiskt organiskt liv.
Nobelpriset i fysik 2021 går till tre forskare som lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till klimatförändringarna: Giorgio Parisi, Klaus Hasselmann och Syukuro Manabe. Deras forskning handlar om metoder för att beskriva och förutsäga komplexa system, och deras långsiktiga beteende.
Fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen i städer, visar en studie från Stockholms universitet.
Forskare har rett ut detaljerna kring segeltrollsländans fantastiska flytt över indiska oceanen.
– Vi har kommit närmare lösningen på gåtan hur en liten trollslända som väger 300 milligram kan korsa 200 mil öppet hav, säger lundaforskaren Johanna Hedlund .
Forskare från Chalmers har skapat små farkoster som bara är en tusendels millimeter tjocka och som går att styra med hjälp av ljusets kraft. Farkosterna kan köra i kontrollerade banor och transportera andra partiklar.
Hur kan det finnas gångar från djur i kvartsit, när bergarten bildades miljontals år innan det fanns djur på jorden? Nu har forskare från Naturhistoriska rikmuseet löst gåtan.
Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt; ändå finns det liv där. Ett samhälle av olika mikrober som samarbetar, och som tillväxer i ”skov” för att sedan gå i vila, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö.
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
