Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Framtidens elektroniska teknik, som datorer, kräver allt mindre komponenter. Här kan kvantmekaniken bli en lösning, men det finns många utmaningar. Nu har forskare från bland annat Uppsala och Örebro universitet visat att så kallade spinntillstånd kan förflyttas mellan atomer mycket snabbare än förväntat.
Anonymitetsnätverket Tor, med miljontals dagliga användare världen över, är viktigt för människor i utsatta situationer för att exempelvis undgå övervakning eller censur. Nu har två Karlstadforskare identifierat brister i anonymitetsskyddet och bidragit till tekniker som gör nätverket säkrare för användarna.
Antalet fåglar i byar minskar ofta när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus, enligt en polsk studie. Nu visar forskare vid SLU och i Polen att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras för att till exempel bli mer energisnåla. En orsak är att tillgången på boplatser minskar.
Svenska och japanska forskare har efter tio år hittat en förklaring till de besynnerliga emissionslinjerna hos en av de ljusaste explosioner som observerats, supernovan SN 2006gy. Samtidigt fann de en förklaring till hur supernovan uppstod.
En ny förbättrad metod för att upptäcka nya antikroppar för behandling av exempelvis cancer har tagits fram vid Lunds tekniska högskola i samarbete med BioInvent International AB. Metoden har redan resulterat i en ny antikropp för behandling av leukemi som nu befinner sig i klinisk prövning på människor.
Att människan har förändrat klimatet med temperaturökning som följd genom ökade utsläpp av växthusgaser är väl känt. Industrier och transportmedel står för den största påverkan, men även användning av lampor och maskiner bidrar. Hur mycket avslöjar en studie från Göteborgs universitet.
Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan som påverkar om en person utvecklar social fobi. Tidigare har forskning i huvudsak fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att det finns en koppling mellan signalsubstanserna.
Industriell råplast, som plastpellets, ger upphov till höga koncentrationer nära utsläppskällorna. Men de flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Det visar nya studier vid Göteborgs universitet.
Glutamat är den signalsubstans som finns i störst mängd i våra hjärnor, och påverkar en stort antal funktioner. Forskare har nu lyckats mäta exakta antalet molekyler glutamat i omlopp – när en signal överförs mellan två hjärnceller. Något som kan öka kunskapen om till exempel neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit.
Rörelser i sprickor i berggrunden kan dateras genom en ny teknik. Det gör det möjligt att spåra jordbävningshistorik flera miljarder år tillbaka i tiden. Och kan hjälpa oss både att förstå plattektonisk utveckling och att förutse seismisk aktivitet.
För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.
Kontrollerad celldöd är viktig under djurs utveckling, till exempel för bildning av fingrar eller tår. Forskning från Umeå universitet visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa. Studien tyder på att organbildning i växter och djur inte skiljer sig så mycket.
När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen förknippas med Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Den pågående biologiska mångfaldskrisen är inget nytt fenomen, utan representerar en acceleration av en process som människans förfäder påbörjade för miljontals år sedan, enligt ny forskning på fossiler.
Teknik för att behandla avloppsvatten kan användas till att producera bioetanol från jordbruksavfall, till exempel halm. Det är möjligt tack vare en unik membranreaktor utvecklad vid Högskolan i Borås.
I dag används olika processer för att omvandla organiskt avfall till biogas. Genom att koppla samman två olika processer, en för förgasning och en för jäsning, går det att få ut större mängder av värdefulla ämnen som väte och metan. Det gäller dock att ta hand om de mikroorganismer som gör jobbet.
Genom att låta ett dataprogram analysera många röster i varierande åldrar, skulle programmet kunna hitta markörer för att en person faktiskt förställer rösten, menar Sara Skoog Waller, psykologiforskare vid Högskolan i Gävle.
Då och då försvagas jordens magnetfält och de magnetiska polerna byter plats. Senast hände det för 780 000 år sedan. Snart är det dags igen för en polomkastning. Men det sker inte över en natt, så vi lär hinna rusta oss, menar forskare.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.