Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Utan gas bildas inga nya stjärnor och galaxer dör. Med hjälp av teleskopet ALMA har forskare för första gången lyckats observera en galax som är på väg att dö. Forskarna kunde se stjärnbildande gas kastas ut i form av en ”tidvattensvans” och orsaken till fenomenet tros vara en kollision mellan två galaxer som smält samman till en.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat lysdioder baserat på perovskiter som effektivt avger blått ljus. Upptäckten kan på sikt leda till ett billigt, energieffektivt och mer miljövänligt alternativ både för belysning och led-skärmar.
Ett allt mer digitaliserat samhälle ställer nya krav på anställda och inom offentlig sektor fördubblades efterfrågan av digital kompetens under perioden 2006−2019. Bristen på kompetens gör att de offentliga organisationerna riskerar att halka efter i sitt digitaliseringsarbete.
Genom att studera kalla atomer har forskare på ett unikt sätt kunnat observera ett förstadium till en kvantfasövergång, och därigenom studera fysikaliska processer som kan liknas vid den så kallade Higgsmekanismen.
De massiva stjärnor som finns i ytterområdena hos många spiralgalaxer har inte bildats där, utan har på grund av gravitationskrafter från andra unga stjärnor, knuffats från de platser där de en gång bildades. Dessa objekt verkar vara så kallade skenstjärnor som flyttat sig till platser där det inte kan bildas några stjärnor alls.
En beräkningsmodell från Imperial College förklarade nästan hela vårens minskande smittspridning med lockdown i tio av elva länder. Undantaget var Sverige som inte införde någon lockdown. Men modellen har stora brister, menar forskare från bland annat Lunds universitet.
Genom att jämföra arvsmassa från tusentals bakterier har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån antibiotikaresistensgener kommer. Nästan alla gener, där man kunde identifiera ett ursprung, började spridas från sjukdomsframkallande bakterier.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Ett varmare klimat bör leda till starkare vindar, men en ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att de marknära vindarna i Sverige tvärtom minskat. Anledningen tros delvis vara ökad mängd skog kring väderstationerna.
Två av tre unga skidåkare får besvär med andningen vid träning i kyla. Majoriteten av skidåkarna är positiva till andningsmask. Men maskerna har inte enbart positiva effekter, visar en studie med elitidrottande ungdomar inom längdåkning och skidskytte.
För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå.
Aska från förbränning innehåller stora mängder värdefulla metaller som zink. Med en metod, utvecklad av forskare vid Chalmers, kan nu en del av metallen utvinnas, vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter.
Hur kan barrträd, som gran och tall, ha kvar sina barr över vintern när nästan alla andra träd fäller sina blad? Forskning från bland annat Umeå universitet visar att det verkar vara ett slags kortslutning av fotosyntesapparaten som gör att barren kan klara sig över vintern.
Det är numera billigt att ta fram dna-profiler på enskilda kor, och ger de ger en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur än dagens härstamningsindex, visar forskning från SLU. Dessutom kan dna-information användas för att hålla kontroll på genetiska defekter och inavel i besättningen.
Samarbete mellan angränsande celler är viktigt för den process som skapar vattentransporterande kärl i växter. En avhandling vid Umeå universitet identifierat tre nya regulatorer som är involverade i så kallad lignifiering.
Ett virus i Östersjön, som är nära släkt med ett virus i människans tarm, visade sig ha ett enzym som liknar det i flercelliga organismer. Nämligen ett RNA-polymeras, det som används för att förvandla gener till proteiner.
Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst!
Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.
För att förstå partiklarnas struktur och funktion, hos till exempel virus, celler och i molekylära motor, vill man mäta de krafter som verkar på dem. Fysiker vid Göteborgs universitet har tagit fram en öppen programvara som använder artificiell intelligens för detta.
Säkerhetsarbetet för internet har ofta datorerna i fokus, men beslutet att klicka på en länk ligger hos användaren. Forskare på Högskolan i Skövde utvecklar nu ett browser-plugin som ska hjälpa ovana internetanvändare att känna igen hotfulla situationer, till exempel phishing.
På svenska terrängkartor finns bara en femtedel av alla vattendrag markerade. Nya digitala kartor ska göra det lättare att se om svampturen kräver stövlar eller om det räcker med gympaskor.