Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Vissa arter drabbas hårt efter avverkning
Fåglar och däggdjur kan återhämta sig relativt snabbt efter att en skog kalhuggits, men för andra arter kan det ta över 100 år. Mossor och lavar hör till de arter som återhämtar sig långsammast, visar en stor studie.
-
Vanor kan hjälpa djur att överleva
En studie tyder på att djur kan ha utvecklat vanor som ett sätt att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.
-
Mer silver i solen – ny modell ändrar bilden
Forskare vid Uppsala universitet har beräknat att solen innehåller 55 procent mer silver än man tidigare trott. Resultaten bygger på en mer realistisk modell av solens atmosfär och kan förklara mysteriet med det saknade silvret i solsystemet.
-
Därför är narvalens märkliga tand så stark
Narvalens långa, spiralformade tand har länge fascinerat forskare. Nu visar en studie att tanden är byggd som en dubbelspiral, vilket gör den extremt stabil. Kunskapen kan på sikt leda till utveckling av nya starka material.
-
Fler invasiva plattmaskar upptäckta
Två nya invasiva plattmaskar har upptäckts i Sverige. Fynden tyder på att arterna förflyttar sig norrut i Europa – och att husdjur kan bidra till spridningen.
-
Ny svamp fick kungligt namn
Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny svampart, som de valt att uppkalla efter kung Carl XVI Gustaf. Den tillhör en tidigare helt okänd klass av svampar.
-
Trollsländor utmanar klassisk teori
Små djur har länge ansetts förbruka betydligt mer energi i förhållande till sin storlek än stora djur. Men nu utmanar trollsländor och flicksländor den rådande teorin om sambandet mellan kroppsstorlek och ämnesomsättning.
-
Fler mammuthonor kan ha jagats under istiden
Jägare och samlare tycks främst ha riktat in sig på honor av ullhårig mammut under istiden. Det har forskare upptäckt genom att analysera förhistoriskt dna från över 500 mammutben.
-
Dagfjärilar på flykt när klimatet förändras
Klimatförändringar och extremväder leder till att nio av tio fjärilar tvingas flytta för att överleva. Det visar den hittills största globala studien av dagfjärilar.
-
Gener från istiden styr flyttfåglars omvägar till Afrika
En svartvit flugsnappare från Sibirien flyger över 4 500 kilometer längre än nödvändigt för att nå sitt övervintringsområde i Afrika. Förklaringen kan finnas i genetiska instruktioner som fåglarna bär med sig från den senaste istiden.
-
Ny spindel upptäckt i Saudiarabiens berg
Forskare har upptäckt en tidigare okänd spindelart i södra Saudiarabien. Dna-analyser kan avgöra om det rör sig om ett helt nytt släkte.
-
Så mycket eklandskap krävs för att rädda hotade arter
Över tusen arter behöver ekar i sin närhet, men gamla eklandskap och naturbetesmarker blir allt färre. Nu har forskare kartlagt hur mycket livsmiljö som krävs för att hotade arter ska kunna överleva – kunskap som kan hjälpa naturvårdare att sätta in rätt åtgärder i tid.
-
Parker även mötesplatser för sex
För många som ägnar sig åt sexuella möten i offentliga miljöer, så kallad cruising, är parker viktiga. Det visar en studie från Danmark. Men fenomenet uppskattas inte alltid av parkförvaltare.
-
Två jordbakterier hjälper potatisen att växa
Två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling, visar en studie vid Umeå universitet. Samspelet gav tidigare knölbildning och ökad avkastning i växthusförsök. Enligt forskarna kan bakteriekombinationer bli ett framtida verktyg i potatisodling.
-
Ny AI-modell kan korta vägen till nya läkemedel
En ny AI-modell kan förutsäga hur molekyler utvecklas över tid och på sikt snabba på testning av nya läkemedel. Modellen har utvecklats av forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
-
Trollsländor flyger över enorma avstånd
De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan ge nya insikter om klimatförändringarnas effekter.