Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Sveriges beroende av kritiska metaller hotar omställningen
Kina kontrollerar 70 till 100 procent av flera kritiska metaller som är nödvändiga om vind- och solkraften ska byggas ut. Historiskt har Kina infört exportrestriktioner på området, vilket kan hota industri- och energiomställningen. Så här kan Sverige minska sin sårbarhet och sitt beroende...
-
Ultraljud visar hur potatisplantor mår
Ultraljud kan användas för att ta reda på om en potatisplanta har rätt vätskebalans, utan att skada den. En ny studie vid Luleå tekniska universitet visar hur tekniken i framtiden kan hjälpa odlare att upptäcka stressade växter och rädda skörden.
-
Foton från Mars avslöjar nästan fyra miljarder år gammal berggrund
Forskare har lyckats undersöka berggrund som är nästan fyra miljarder år gammal på vår grannplanet Mars. Med hjälp av unika foton har man pusslat ihop ledtrådar kring planetens bergartsbildning under en våldsam tid i solsystemets unga dagar.
-
Ny krokodilart upptäckt
En ny art av utdöd krokodil har upptäckts i Egypten. Fossilet hittades i samma bergart som användes för att bygga sfinxen i Giza och precis som sfinxen saknar sin näsa, saknar den fossila krokodilen spetsen av sin nos.
-
Risken för granbarkborre ökar i äldre skog
Skogens egenskaper, som andelen gran och beståndets ålder, påverkar risken för angrepp av granbarkborre och hur omfattande skadorna blir. Det visar en ny studie.
-
Nattskärrans vingar har ett pris
Nattskärran flyger tusentals kilometer, men vingarna ska också hjälpa den att fånga insekter i låg fart. Nu visar en studie från Lunds universitet hur de olika kraven påverkar fågelns flygförmåga.
-
Trenden håller i sig – älgarna blir fler
Älgstammen i Sverige ökar för tredje året i rad. Det visar en ny rapport från SLU på uppdrag av Naturvårdsverket.
-
Elbilsbatterier kan hålla längre när svaga celler kopplas förbi
I dagens elbilsbatterier kan en enda svag cell begränsa hela batteripaketet. En studie visar att batterier som kan koppla förbi svaga celler i vissa fordon kan få över 20 procent längre livslängd och samtidigt minska kostnaderna över batteriets livstid.
-
Tidigare okänd släkting till dagens jakar upptäckt
En nu utdöd djurart levde i södra Sibirien under mer än 200 000 år innan den försvann. Nu har forskare kunnat följa arten, som är släkt med dagens jakar, och dess utveckling genom att analysera dna från små benbitar.
-
Bisamhället kan ses som en superorganism
I en ny studie betraktas bina i ett bisamhälle som en enda superorganism. Synsättet omdefinierar honungsbiets grundläggande biologi, vilket får konsekvenser för biodling.
-
Därför försvann uroxen från Skandinavien
Jakt, förändrade livsmiljöer och genetisk utarmning bidrog till att uroxarna dog ut i Skandinavien för tusentals år sedan. Det visar en ny studie.
-
Grundstammen kan avgöra hur sjukt äppelträdet blir
Grundstammen har oväntat stor betydelse för hur sjukt ett äppelträd kan bli i svampsjukdomen fruktträdkräfta. Det framgår av ny forskning. – Fruktträdkräfta är en lömsk sjukdom som orsakar stora problem, säger forskaren Larisa Gustavsson vid SLU.
-
Snabb signal styr växternas svar på beröring
Växter har hela tiden koll på sin omgivning för att kunna anpassa sig. Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en viktig del av den signalväg som styr växternas reaktion på beröring och annan fysisk påverkan.
-
Så skiftar myggan från blommor till blod
Dofter spelar en avgörande roll i stickmyggans liv. Nu har forskare identifierat en doftreceptor som styr en viktig förändring i unga mygghonors matvanor – från att leta efter nektar i blommor till att söka blod.
-
Älgar har olika personlighet
Älgar skiljer sig åt i hur dominanta och sällskapliga de är och hur de reagerar på människor. Det visar en mindre studie från SLU som är ett första steg mot att undersöka älgars personligheter.
-
Fjärilarna byter plats när klimatet förändras
Klimatförändringarna gör att fjärilar flyttar på sig i större omfattning än forskare tidigare trott. Vissa arter breder ut sig, medan andra minskar och försvinner från områden där de tidigare har funnits.