Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Nya matematiska modelleringsresultat visar att flockimmunitetsnivåer är klart lägre än tidigare beräknat, vilket betyder att färre behöver infekteras innan vi uppnår ett immunitetsskydd mot vidare utbrott och smittspridning. Det visar nya beräkningar av bland annat Tom Britton och Pieter Trapman vid Stockholms universitet.
119 000 personer har på torsdagen 8 maj, laddat ned och använt appen COVID Symptom Tracker. Appen används i en forskningsstudie på Lunds universitet för att förstå och kartlägga covid-19 i Sverige.
Vissa virusinfektioner verkar spela en roll i den autoimmunitet som ligger bakom typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes.
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Med hjälp av synkrotronljus har forskare studerat vad som sker i nerverna vid diabetes. Tekniken gör det möjligt att med väldigt hög upplösning visa nervtrådars struktur i 3D.
– Kunskapen kan användas för att kartlägga mekanismer för hur nervtrådar förtvinar och försöker växa ut igen. Det innebär att vi bättre kan förstå hur diabetes påverkar nerver i armar och ben, säger Lars Dahlin, professor i handkirurgi.
10 procent av stockholmarna var smittade i påsk visar KTH-forskarnas coronatest. Nu har nya provtagningskit skickats ut.
Forskare från Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kartlagt lymfkörtlarnas lymfkärl hos mus och människa, ända ner på enskild cellnivå. Resultaten kan hjälpa forskare att på sikt hitta nya metoder för hur immunförsvaret kan stärkas mot bland annat virus och vid cancer.
Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid Göteborgs universitet ingår.
Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har utvecklat en metod för att studera hur de annars så flexibla muskelceller i lungans blodkärl drar ihop sig permanent – på grund av långvarig syrebrist. Fenomenet leder till förhöjt tryck i lungans kärl och belastningen på hjärtat ökar.
Hälso- och sjukvårdspersonal känner ofta stor osäkerhet inför den existentiella ensamhet de möter hos sköra äldre personer. Volontärer kan ha andra möjligheter att närma sig dessa frågor och därmed fungera som ett komplement till vårdpersonalen. Det visar en studie från Malmö universitet.
Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska institutet. Behandlingen ledde till att sexuell lust och sexuell attraktion till barn dämpades redan inom två veckor.
Om äldre får skräddarsytt stöd för att kunna använda och anpassa olika digitala tjänster förbättras deras möjligheter till social delaktighet och att kunna bo kvar hemma. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag, enligt en studie från Uppsala universitet. Hög känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag för personer som drabbats av social ångest.
Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att tolka EKG och upptäcka sjukdomar som påverkar hjärtat. Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med hjärtspecialister i Brasilien tagit fram en AI som automatiskt diagnostiserar hjärtflimmer och fem andra av de vanligaste EKG-avvikelserna – lika bra som hjärtläkare.
I vanliga fall studerar Örebroprofessor Per-Erik Olsson proteiner i hjärnan och deras inverkan på hjärnans utveckling. Men nu byter han fokus. Istället ska Per-Erik Olsson leta efter molekyler som kan blockera coronavirusets olika verkningsmekanismer – som förmågan att binda till mänskliga celler.
Forskare från Göteborgs universitet har hittat en ny metod att gå ned i vikt och minska sin fettmassa. Personerna som ingick i deras studie instruerades att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor. I övrigt skulle de leva som vanligt. Resultaten tyder på att det finns en slags inbyggd badrumsvåg som bidrar till att hålla kroppsvikten och därmed fettmassan konstant.
Forskningsrapporter och anekdoter visar att personer som drabbas av covid-19 kan få nedsatt lukt- och smaksinne. Forskare vid Stockholms universitet ska i ett stort internationellt samarbete undersöka sambandet. Och efterlyser deltagare som haft, eller tror att de haft sjukdomen.
Amputerade patienter kan uppleva konstgjord känsel i tankestyrda armproteser. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin. En studie visar nu att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.
Samtidigt som covid-19 fortsätter skörda liv söker forskare svar på frågan: Hur kunde det ske? Senaste teorin är att viruset gått till människan via hundar, som ätit infångade fladdermöss. Kunskapen behövs för att besvara en än viktigare fråga: Vad kan göras för att det inte ska ske igen?