Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Vad som orsakar sjukdomen frontotemporal demens är förhållandevis okänt. Veckningar i hjärnan som formas i fosterstadiet kan ha betydelse för när sjukdomen bryter ut.
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
Brist på donerade kroppar begränsar möjligheterna för kirurger att träna sina färdigheter. Inom bland annat traumakirurgi räcker kropparna inte till.
Personer som haft högt BMI som barn har högre risk för cancer relaterad till fetma senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
I framtiden kan det bli möjligt att ställa en mer träffsäker ALS-diagnos tidigare i sjukdomsförloppet med hjälp av ett enkelt blodprov. Det kan till exempel göra det möjligt att sätta in bromsmediciner i ett tidigt skede – innan musklerna förtvinar.
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symtomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symtomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom.
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta – och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
En doktorand vid Chalmers har lokaliserat skadliga ljud från fläktarna i våra ventilationssystem. Och skapat en helt tyst fläkt – utan de farliga tonala ljuden. Brus i inomhusmiljö är en hälsorisk och kan påverka barns kognitiva utveckling.
Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
Mat och hunger får inte samma innebörd i livets slutskede. Maten smakar inte som förr och många får svårt att äta. Måltiderna blir därför snarare en källa till oro och stress än till glädje och samvaro för både patienter och anhöriga.
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Stolthet, skam eller förundran. Kvinnors känslor inför fontänorgasmer varierar starkt, men alla tycks överens om att kunskapen behöver öka om vad fenomenet egentligen är. Det visar en ny studie.
Narkosmedel som andas in påverkar njurarnas funktion under sövningen. Det kan därför vara en bidragande faktor till komplikationer hos patienter efter en operation, visar en studie.
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare har nu utvecklat förstärkta CAR-T-celler som hjälper immunförsvaret att attackera cancerceller. Förhoppningen är att den nya tekniken ska förbättra behandlingen av solida tumörer.
En av tio patienter som fått en ny höft- eller knäled måste opereras igen. En ny studie visar att genetiska faktorer och blodgrupp kan ligga bakom en ökad risk för proteslossning.
Ett läkemedel har testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné. Resultatet visar att patienterna fick färre andningsuppehåll och bättre syresättning efter behandlingen.
En ny studie visar ett direkt samband mellan luftburna partiklar och överföring av covidsmitta. Mest virus i utandningsluften finns när symptomen startar – och när sjuka personer pratar eller sjunger.
Forskare har hittat ett lovande sätt att få nanopartiklar laddade med cytostatika att ta sig in i cancerceller – likt en trojansk häst – vid tumörsjukdomen osteosarkom. Förhoppningen är effektivare behandling med färre biverkningar.
En ny avhandling har utvärderat den digitala vårdkedjan i svensk sjukvård. Resultaten visar bland annat mindre förskrivning av antibiotika vid lättare besvär när patient och läkare möts via en skärm.
Antidepressiva läkemedel kopplas till lägre risk för självmord bland personer över 75 år på äldreboenden. Samtidigt fördubblas risken om läkemedel ges mot sömnproblem, visar en studie.
