Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Hur ska vi bäst hålla oss i trim när vi blir äldre? En internationell expertgrupp har nu tagit fram sju rekommendationer till världens regeringar för att anpassa samhället och möjliggöra fysisk aktivitet för den växande åldrande befolkningen. Umeåforskaren Carl-Johan Boraxbekk var med i arbetet.
Rundmaskar blir dubbelt så gamla när forskare manipulerar genuttrycket hos en särskild gen som styr åldrande. Till forskarnas förvåning fick barnen till dessa långlivade maskar sedan fler ungar än andra. Att förstå hur och varför vi åldras kan hjälpa oss att bibehålla hälsa längre upp i åldrarna.
Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt ett nytt protein som verkar ha stor betydelse för möjligheten att reparera DNA. Det nyupptäckta proteinet heter MEIBL2, och hjälper ett centralt protein (BRCA2) att reparera DNA i könsceller.
Ska den offentliga sjukvården erbjuda par möjlighet att testa sig för 1 500 genetiska sjukdomar redan innan de bestämmer sig för att skaffa barn? En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det kanske skulle ge en större känsla av självbestämmande. Men att det samtidigt kan hota de värden som sjukvården bygger på: människovärde, jämlikhet och solidaritet.
Dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga. Och svarar på hormon som reglerar aptiten, visar forskning från Uppsala universitet. Förhoppningsvis kan upptäckten leda till en förklaring varför sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes.
Känslan av att kunna klara mer själv och få en privat stund. Mer tid till att stödja och uppmuntra de boende att klara sig själva. Reflektioner från äldre och personal på ett boende i Karlstad kommun som under ett års tid testat en så kallad intelligent dusch.
Bentillväxt hos möss sker enligt samma princip som för vävnader där nya celler ständigt produceras, som blod och hud, visar forskning vid Karolinska institutet. Upptäckten går emot tidigare uppfattning om att bentillväxt är beroende av ett begränsat antal celler som gradvis konsumeras. Om samma sak gäller människor kan det få betydelse för behandling av barn med tillväxtproblem av olika slag.
Se upp för vinterkräksjukan. Ny forskning tyder på att det smittsamma viruset även kan transporteras i pyttesmå vattendroppar. Därmed räknas det som luftburet och kompletterande metoder kan behövas för att begränsa smittspridningen.
Artificiell intelligens, AI, har nu ihop med konventionella statistiska metoder använts i en studie av riskfaktorer vid diabetes typ 1. Syftet har varit att identifiera vad som tydligast indikerar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död.
Bakterien som orsakar harpest kan användas som biologiskt vapen. Forskning vid Umeå universitet visar hur det går att spåra om bakterien används vid till exempel en terrorattack. Ute i naturen kan den överleva i vilande tillstånd under lång tid, innan den orsakar nya utbrott.
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat en ny och sällsynt skelettsjukdom. Små RNA-molekyler spelar en roll som aldrig tidigare har observerats i en ärftlig sjukdom hos människor. Upptäckten kan också bidra till förklaring av andra sällsynta diagnoser.
Ständig oro över att inte hitta mat för dagen och hög förekomst av depression och ångest. Så ser vardagen ut i Sverige för papperslösa migranter. En studie från Göteborgs universitet har kartlagt deras livsförhållanden och psykosociala hälsa.
Internetbaserad KBT vid depression är en väl fungerande metod inom primärvården, visar ny forskning. Dessutom finns nu belägg för att en modell med vårdsamordnare i psykisk ohälsa, som ger patienter tät och handfast guidning, leder till såväl friskare patienter som ökad kostnadseffektivitet.
Nio av tio ungdomar ägnar sig idag åt någon form av datorspelande. En stor andel är unga killar som fastnar och tillbringar en stor del av sin tid framför skärmen. Men när börjar det egentligen bli ohälsosamt och kan datorspelandet leda till ett allvarligare spelmissbruk?
Äldre i Sverige dricker mer idag än tidigare. Samtidigt blir de alkoholrelaterade skadorna fler, enligt en ny rapport. Känsligheten för alkohol ökar med stigande ålder, precis som risken för andra skador och sjukdomar.
Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
En studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.
Pesten är långt i från utrotad. Bakterien bakom digerdöden, Yersinia pestis, fortsätter skörda liv på flera håll i världen. På Madagaskar ska ett utökat FN-organ, 700 bybor som äter antibiotika och en ebolaexpert hindra en repris från 2018, då tusentals människor smittades.
Alexandru Schiopu, specialistläkare och docent i kardiologi, vet hur man tar hand om hjärtan. Han arbetar för att förbättra hjärtfunktionen för de som drabbas av akut hjärtinfarkt. Framförallt är han intresserad av ett protein som är involverat både i inflammation vid hjärtinfarkt och i läkningen efteråt.
Forskare har identifierat en gen som är viktig för att producera spermier hos zebrafiskar. När genen stängs av med CRISPR-teknik, blir resultatet få och dåliga spermier. Nästa steg är att pröva om detsamma gäller hos människor.