Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Bastubad lindrar smärta och förbättrar sömn hos kvinnor
Bastubad kan ha flera positiva effekter på kvinnors hälsa, visar en studie. Det kan bland annat minska smärta, ge bättre sömn och en ökad känsla av återhämtning.
-
AI upptäcker cancer i bukspottkörteln
AI kan vara mer träffsäker än erfarna röntgenläkare när det gäller att upptäcka bukspottkörtelcancer på datortomografi. Det är slutsatsen i en studie från bland annat Karolinska Institutet.
-
Lägre dos av immunterapi vid hudcancer kan ge bättre effekt
En lägre dos av godkänd immunterapi för hudcancern malignt melanom kan ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det visar en studie från Karolinska institutet.
-
Sociala medier kopplas till sämre koncentration hos barn
Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie där forskare har följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder.
-
Övervikt som barn ingen självklar riskfaktor för hjärtinfarkt senare
Att ha övervikt som barn är ingen självklar riskfaktor för hjärtinfarkt senare i livet. Om vikten normaliseras före vuxen ålder verkar hjärtat ha överseende med barndomens högre BMI, enligt en studie från Göteborgs universitet.
-
Svenskfödda med utländsk bakgrund drabbades hårdare av pandemin
Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
-
Högre BMI i tonåren kopplas till infektioner i vuxenlivet
Högt BMI och dålig fysisk kondition i övre tonåren är riskfaktorer för sepsis och andra allvarliga bakteriella infektioner senare i livet. Det visar en studie.
-
Smörsyra kan stärka tarmen vid IBS
En studie vid Örebro universitet visar att smörsyra som bildas av bakterier kan göra tjocktarmen mer motståndskraftig. Resultaten banar väg för bättre behandling av tarmsjukdomen IBS.
-
Snusandet ökar i Sverige − vita snuset driver på
Snusandet fortsätter att öka i Sverige och det så kallade vita snuset är en motor i utvecklingen. Numera består fyra av tio sålda snusdosor av vitt snus.
-
Kognitiva problem efter långsamväxande hjärntumör
Behandling av långsamväxande hjärntumörer kan leda till försämrade kognitiva funktioner, som svårigheter att byta fokus och sämre språkförmåga. Det visar en studie ledd från Göteborgs universitet.
-
AI kan känna igen fästingar
En AI-modell kan känna igen olika fästingarter, enligt en ny studie. Tekniken kan på sikt hjälpa till att övervaka arter i Sverige, både befintliga och nya arter.
-
Högintensiv träning kan hjälpa vid inflammatorisk muskelsjukdom
Forskare har undersökt drygt 20 personer som nyligen diagnostiserats med inflammatorisk muskelsjukdom. Resultatet visar att högintensiv intervallträning förbättrar kondition och musklernas uthållighet mer än traditionella hemträningsprogram som oftast används i behandlingen.
-
Sköldkörteln nytt möjligt mål för behandling av prostatacancer
Ett hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Genom att blockera en receptor för hormonet har forskare kunnat hämma tillväxten av tumörceller i prostata hos möss, och upptäckten kan i framtiden öppna för nya sätt att behandla vissa...
-
Barndomstrauma kan bidra till svårare förlossningar
En ny studie från Uppsala universitet kopplar traumatiska upplevelser i barndomen till svårare graviditet och förlossning senare i livet. Födande med barndomstrauman får oftare havandeskapsförgiftning, föder oftare med kejsarsnitt och får oftare stora blödningar jämfört med andra.
-
Tatueringar skulle kunna öka risken för melanom
En ny studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom. I studien syns en 29-procentig ökad melanomrisk för tatuerade personer, jämfört med icke-tatuerade personer.
-
Nervkrets i hjärnan kan styra tvångsmässigt beteende
Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie visat att en viss nervkrets i hjärnan kan sätta beteenden i ett slags "upprepningsläge", där möss fortsätter att göra samma saker om och om igen. Den här upptäckten, tror forskarna, kan på sikt ge nya insikter om hur exempelvis beroende...