Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Pesten är långt i från utrotad. Bakterien bakom digerdöden, Yersinia pestis, fortsätter skörda liv på flera håll i världen. På Madagaskar ska ett utökat FN-organ, 700 bybor som äter antibiotika och en ebolaexpert hindra en repris från 2018, då tusentals människor smittades.
Alexandru Schiopu, specialistläkare och docent i kardiologi, vet hur man tar hand om hjärtan. Han arbetar för att förbättra hjärtfunktionen för de som drabbas av akut hjärtinfarkt. Framförallt är han intresserad av ett protein som är involverat både i inflammation vid hjärtinfarkt och i läkningen efteråt.
Forskare har identifierat en gen som är viktig för att producera spermier hos zebrafiskar. När genen stängs av med CRISPR-teknik, blir resultatet få och dåliga spermier. Nästa steg är att pröva om detsamma gäller hos människor.
Ungdomar som idrottar på elitnivå har oftare besvär i ländryggen än ungdomar som tränar på lägre nivå. För att kunna läka är det viktigt att behandla skadorna i ett tidigt skede, visar en studie från Umeå universitet.
Att som ungdom drabbas av en ätstörning gör att livet sätts på pausläge under en lång tid. Därför är det viktigt med rätt uppbackning även utanför familjen. Det kan vara inom både skolans värld och idrottsorganisationer.
Vattenrika material, så kallade hydrogeler, härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Forskare i Linköping har utvecklat en tillverkningsmetod som gör att materialet kan anpassas efter svårodlade celltypers olika behov. Och för att göra organliknande strukturer på microchip.
När antibiotika inte fungerar är så kallad heteroresistens en av förklaringarna. Fenomenet innebär att någon enstaka procent av bakterierna vid en infektion är resistenta, vilket är tillräckligt för att de ska ta över när de känsliga bakterierna slagits ut. Problemet är underskattat, enligt en ny studie.
Den kognitiva förmågan, det vill säga tänkandet, har större betydelse för överlevnaden vid Parkinsons sjukdom än vad som tidigare har antagits, visar forskning från Umeå universitet.
Enzymet Pfh1 är ett så kallat helikas, som är involverat både i att vira ihop dna-spiraler och att veckla ut dem. Därmed skyddar enzymet arvmassan mot skador och instabilitet, som i sin tur är starkt kopplat till sjukdomar som cancer.
Att som ung sälja sex eller utsätta sig för andra riskfyllda sexuella situationer kan vara ett sätt att avsiktligt skada sig själv, jämförbart med att skära eller bränna sig. Avhandlingen från Linköpings universitet är den första vetenskapliga studien som slår fast sambandet mellan sex och självskadebeteende.
De svenska landslagen i alpint och längdskidåkning kan inom en snar framtid få möjlighet att testa så kallade smarta plåster. I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner. En bredare målgrupp för de smarta plåstren kan till exempel bli patienter med hjärtproblem.
En svensk patient med amputerad hand har fått världens första fingerfärdiga och kännande handprotes implanterad. Från titanimplantaten i underarmsbenen drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Implantatteknologin har utvecklats vid Chalmers.
Det finns ett tydligt samband mellan missbruk och psykisk ohälsa bland ensamkommande ungdomar. Det visar forskning om ensamkommande ungdomar som varit i kontakt med Maria ungdomsmottagning i Stockholm.
Schizofrenipatienter har av oklar anledning färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Med hjälp av mänskliga cellmodeller har forskare visat att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar i hjärnan hos dessa patienter. Men nedbrytningen kan hämmas med antibiotikumet minocyklin. Behandling i tonåren kan minska risken att utveckla schizofreni.
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. Ny forskning visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Äldre som ska välja hemtjänst får inte tillräcklig information om vilka valmöjligheter som finns. Bristande kontinuitet hos personalen som ska utföra hjälpen och osäkerhet om när hjälpen kommer begränsar de äldres inflytande över vardagslivet.
Fler män än kvinnor blir cybermobbade på jobbet. Och även chefer utsätts allt oftare för mobbning via digitala kanaler. Och varje digital plattform skapar särskilda former av mobbning.
Internet-kb har visat sig vara effektivt vid tillstånd, som depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. Men inte för alla. Att personanpassa kbt-behandlingen inom en månad för patienter med sömnsvårigheter, gjorde att fler blev hjälpta, visar forskare vid Karolinska institutet som testat en ny vårdmodell.
Vilken roll spelade vilda fåglar när mycket smittsam fågelinfluensa i Asien spred sig till andra delar av världen? Med hjälp av gps-mottagare på änder i Bangladesh ska forskare vid Linnéuniversitet undersöka hur flyttfåglars rörelser och virusspridning hänger samman.
Antalet unga som ansöker om att få korrigera sitt kön har ökat dramatiskt. Och få ångrar sig. Särskilt svårt att leva i fel kön är det för dem med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.