Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Barn har rätt att vara delaktiga i sin vård, men i praktiken är det en utmaning. För att vårdavdelningar och vårdmottagningar bättre ska kunna ta reda på om barnen känner sig delaktiga har en forskare vid Högskolan i Halmstad tagit fram ett frågeformulär som riktar sig direkt till barnen.
Den 26 juli 1834 kom koleran till Sverige. Första offret var timmermannen Anders Rydberg från Masthugget. I september nådde sjukdomen Stockholm.
– Precis som idag gällde det att väga behovet av karantän mot nödvändigheten av att få handel och annan verksamhet att fortsätta fungera, berättar historikern Daniel Larsson.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70 år bör begränsa sina kontakter med andra människor så långt det går under en tid, vars längd är oviss. Hur ska de äldre och deras nära förhålla sig under denna kris? Äldreforskaren Lisa Ekstam vid CASE försöker råda och ge svar.
Hur ser det egentligen ut djupt där inne i våra öron? Det är något som har varit mycket svårt att studera eftersom innerörat är skyddat av kroppens hårdaste ben. Men med hjälp av synkrotronröntgen går det nu att tredimensionellt avbilda detaljer inuti örat.
Blir du yr när du lägger dig eller vänder dig i sängen? Det är en enkel fråga som effektivt identifierar om en person lider av godartad och botbar lägesyrsel, så kallad kristallsjuka, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
En scilla på Madeira tycktes innehålla en ovanlig kemisk förening som skulle kunna användas som läkemedel. Men nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte alls var växtens naturliga försvar, utan en syntetisk antibiotika som växten troligen tagit upp via gödsling.
En ny resistensgen, som kan göra bakterierna motståndskraftiga mot en ny slags antibiotika, har upptäckts i Indien av Göteborgsforskare. Genom att leta i avloppsvatten i stället för hos patienter kan resistensgener upptäckas tidigt.
Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.
Kvinnor som mådde psykiskt dåligt av hormonella preventivmedel värderade sitt mentala välmående högre än ett välfungerade sexliv. Upplevelserna kan påverka deras val av framtida preventivmedel, enligt forskning från Linköpings universitet.
Många patienter får gå onödigt länge med stomi, alltså en påse på magen för avföring, efter en tarmoperation. Särskilt stora besvär av sin stomi upplever personer som har långt till sjukhuset. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
En forskargrupp vid Mittuniversitetet vill undersöka hur social isolering, tilltro till myndigheter, förändrade vanor och oro över ekonomin i spåren av coronakrisen kan hänga samman med psykiska symtom som oro och depression. Och söker nu deltagare i studien.
Allt fler rapporterar smärta i ansiktet. Bara ett fåtal av de drabbade tillfrisknar helt från sina besvär. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Det är främst kvinnor som drabbas av smärtan, och klyftan mellan könen verkar öka.
Organoider – levande modeller av mänskliga organ – ger forskarna en detaljerad bild av våra cellers inre liv. På Karolinska institutet används organoider just nu för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.
För att förstå hur allvarliga sjukdomar sprids och hur de ska bekämpas krävs kunskap om hur människors kontaktstrukturer ser ut. Först då kan rätt åtgärder sättas in, som reserestriktioner eller kontaktspårning.
Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, forskar just om kartläggning av nätverksstrukturer.
För att förstå vad som händer i hjärnan när Alzheimer uppstår och sjukdomen utvecklas, måste forskare kunna studera molekylstrukturer i nervceller som påverkats av Alzheimers sjukdom. Nu har forskare vid Lunds universitet testat en ny avbildningsmetod som kan göra just det.
Sjukhus med hög beläggningsgrad är mindre benägna att lägga in patienter med stroke direkt på en strokeenhet än sjukhus där beläggningen är lägre. Varje minuts fördröjning av propplösande behandling leder till ökad risk för hjärnblödning, funktionsnedsättning och död, visar en avhandling vid Umeå universitet.
Det finns ett stort antal frågor kring corona och smittskydd som behöver besvaras så fort som möjligt. En av de mest centrala är: Finns coronaviruset i luften? – det är något som forskare vid Lunds universitet nu söker svar på.
Dålig tandhälsa är vanligt hos hundar, och precis som hos människor är tandborstning det klart bästa sättet att förebygga problemen. Trots det borstar bara fyra procent av landets hundägare tänderna på sin hund varje dag. Många hundägare förlitar sig istället på att olika typer av tuggben ska ta hand om hundens tänder, visar en stor enkätundersökning från SLU.
En nyupptäckt signalväg i hjärnan hos bananflugor visar sig reglera deras ätbeteende och metabolism. Forskarna vi Uppsala universitet konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen.
Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.