Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Isolerade miljonstäder i Kina och smittade i allt fler länder. Det nyupptäckta coronaviruset väcker stor uppmärksamhet, men hur farligt är det, och hur pålitlig är informationen?
I 16 års tid har varje omgång av studenter i en kurs i näringslära vid Linnéuniversitetet rapporterat vad de ätit och druckit till forskarna som undervisat. Nu visar forskarna att studenterna med tiden ätit mer fett och mindre kolhydrater.
Forskare har listat ut hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
Käksmärtor är vanligare i storstadsområden – och underdiagnostiserat. Ett annat munproblem är syraskador på tänderna, något som åtta av tio sydsvenskar har. Och orsaken är frätande magsyra och frukt, snarare än läsk, enligt forskning vid Malmö universitet.
Lymfkörtelcancern Waldenströms makroglobulinemi är en ovanlig cancersjukdom. Men den är tre gånger så vanlig i Sverige som i världen i övrigt, och ännu vanligare i norra Sverige. En avhandling vid Umeå universitet visar att överlevnaden har ökat under 2000-talet.
En tredjedel av barn med leukemi i Sverige har för låga halter av D-vitamin redan vid diagnosen. Låga värden kan också associeras med sämre överlevnad hos barn upp till 6 år, enligt en ny forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
En ny förbättrad metod för att upptäcka nya antikroppar för behandling av exempelvis cancer har tagits fram vid Lunds tekniska högskola i samarbete med BioInvent International AB. Metoden har redan resulterat i en ny antikropp för behandling av leukemi som nu befinner sig i klinisk prövning på människor.
Varje år föds runt 15 miljoner barn för tidigt världen över. Eftersom barnen ofta behöver intensivvård är det vanligt att de skiljs från sina föräldrar, vilket kan få negativa konsekvenser för anknytning mellan mor och barn.
Utlandsfödda med konstaterad hiv-smitta framstår som en extra utsatt grupp i Sverige och inom svensk vård, visar forskning från Göteborgs universitet. Hur de upplever sin fysiska hälsa varierar stort, mer än hos svenskfödda med hiv.
Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan som påverkar om en person utvecklar social fobi. Tidigare har forskning i huvudsak fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att det finns en koppling mellan signalsubstanserna.
Glutamat är den signalsubstans som finns i störst mängd i våra hjärnor, och påverkar en stort antal funktioner. Forskare har nu lyckats mäta exakta antalet molekyler glutamat i omlopp – när en signal överförs mellan två hjärnceller. Något som kan öka kunskapen om till exempel neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit.
Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi, AML, en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna.
Patienter svarade bättre på immunterapi om melanomtumörer innehöll särskilda kluster med B-celler. Det visar forskning från Lunds universitet.
Rotfyllda tänder som lagats med kompositmaterial måste oftare lagas på nytt eller dras ut inom fem år, jämfört med tänder som lagats med krona. Det visar forskaren Victoria Dawson, som däremot inte hittar några belägg för att komposit skulle vara en risk för inflammation vid tandens rotspets.
En hittills okänd art av antibiotikaresistenta bakterier, inom samma familj som E. coli och salmonella, har påträffats och klassificerats i Sverige. Arten, som är den första inom sitt släkte, föreslås få namnet Scandinavium goeteborgense, efter staden Göteborg där forskningen bedrivits.
Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Studierna på möss kan ge nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor, hoppas forskarna.
Tro på sin förmåga att arbeta, gör att kvinnor med rygg – och nackbesvär hittar olika sätt att hantera sin smärta, säger Mamunur Rashid, forskare vid Högskolan i Gävle som följt 200 smärtpatienter, och deras kamp för att komma tillbaka i arbete.
Ett forskarteam vid Umeå universitet har hittat en läkemedelsliknande molekyl som kan användas i cancerceller för att detektera en viss typ av fyrsträngad DNA-struktur, som kallas parallella G-quadruplex DNA-strukturer, G4-DNA. Fyrsträngat DNA associeras med uppkomsten av cancer och utveckling av nya cancerläkemedel.
Svenska 70-åringar har överlag bra syn, men många skulle kunna se ännu bättre. Sex av tio kan förbättra seendet betydligt genom att skaffa glasögon eller byta styrka på de glasögon de redan har, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Forskare har undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Dödligheten var högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling.