Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Kotkompressioner är mycket vanliga bland äldre, och risken att drabbas av nya frakturer är stor. En avhandling från Göteborgs universitet slår fast att nya rutiner för röntgen borde införas för bättre diagnostik och läkemedelsbehandling.
Spädbarn som fick smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg redan från tre månaders ålder, hade en minskad risk för matallergi när de var tre år jämfört med en kontrollgrupp.
Att testa hur kroppen klarar att hantera socker genom att göra en glukosbelastning kan vara värdefullt för att hitta förstadier till typ 2-diabetes. Nyttan med att testa 40-åringar utan andra riskfaktorer är dock väldigt liten.
Spädbarn som bor på adresser i Stockholm med förhöjda halter av luftföroreningar har försämrad lungfunktion redan vid sex månaders ålder. Det var framför allt trafiken som avgjorde hur mycket luftföroreningar barnen utsattes för.
Forskare har identifierat en typ av läkemedel som kan minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. Forskarna har även utvecklat ett test för att skatta en individs cancerrisk över tid.
Självvald inläggning på en psykiatrisk avdelning kan minska ångest för personer drabbade av emotionell instabilitet och självskadebeteende. Det visar en avhandling från Karolinska Institutet.
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens. Det har en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på.
Det är väl bara att gå och lägga sig!? Denna kommentar har Gita Hedin hört många gånger genom åren. Men som forskare med särskilt intresse för sömn, är hon av en annan åsikt.
Att ha minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke ökar risken att utveckla demens, visar en studie från Karolinska Institutet. Bara en så kallad kardiometabol sjukdom går däremot inte att koppla till en ökad risk för att utveckla demens.
Varje år dör tusentals svenskar av plötsligt hjärtstopp. För anhöriga och vänner kan den plötsliga förlusten utlösa mycket starka sorgereaktioner som är svåra att hantera, men få närstående erbjuds professionellt stöd från vården. Det visar en avhandling.
Forskare kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem.
Astmatiker ska undvika kvalster. Kvalsterallergi, och enbart det faktum att en astmatikers luftvägar exponeras för kvalster, ökar risken för infektioner, visar ny forskning.
Alla som har försökt ändra sina mat- eller träningsvanor vet hur svårt det är och hur lätt man faller tillbaka i gamla mönster. För den som fått diagnosen typ 2-diabetes är livsstilsförändringar absolut nödvändiga för att få kontroll över sitt blodsocker. Men det finns knep.
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år.
Borttappade saker. Bortglömda namn. Vilse i parkeringshuset. Vi drabbas alla ibland av minnesproblem i vår vardag, men när är glömska eller en känsla av förvirring tecken på Alzheimers sjukdom?
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns lovande resultat.
Hbtq-flyktingar tvingas lämna sina hemländer på grund av vilka de är och vem de älskar. Många kommer från länder där homosexualitet är kriminaliserat. Ett nytt forskningsprojekt undersöker gruppens behov av psykosocialt stöd och hur vården i Sverige kan möta dessa.
Ett nytt coronavirus, en släkting till SARS-CoV, har etablerat sig i svensk skogssork. Om viruset gör människor sjuka är fortfarande okänt. Men våra observationer motiverar starkt en fortsatt övervakning av coronavirus hos vilda gnagare, säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala universitet.
Nervsystemet hjälper till vid läkning av inflammation i kroppen – och nu vet forskare mer om hur processen går till på molekylär nivå. Genom att stimulera vagusnerven frigörs ämnen som medverkar till att läka akut inflammation snabbare. Fynden kan bana väg för nya behandlingsmetoder.
En studie visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnaderna kan även kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskare vid Lunds universitet.
