Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående. Det visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.
Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin.
Statiner sänker kolesterolnivåerna i blodet och används ofta för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Ny forskning visar att statinbehandling även innebär en något lägre risk att dö i covid-19.
Barn i Sverige löper den näst högsta risken i världen att utveckla typ 1-diabetes. Amning och att vänta med gluten skulle kunna ha en skyddande effekt.
Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.
De som fick första sprutan med Astra Zenecas vaccin och ett mRNA-vaccin i spruta nummer två löpte mindre risk att bli sjuka i covid-19, än de som fick bägge doserna av Astra Zenecas vaccin, visar en studie från Umeå universitet.
Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom.
När personal inom primärvården utbildades i terapiformen ACT sjönk sjukskrivningarna för deras patienter med 21 procent. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Personer med fetma, det vill säga ett BMI över 30, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade fetma, mot cirka 16 procent i befolkningen. De hade också större risk för lång vårdtid och dödsfall på IVA.
Stimulans direkt i hjärnans smärtkontrollcentra med mjuka tunna elektroder, kan blockera svår smärta. Metoden, som än så länge bara testats på råttor, ger bättre effekt än morfin och saknar biverkningar, enligt forskare från Lunds universitet.
Nu gör björnar vad många önskar så här års, går i ide och sover tills det är vår igen. Men vi människor skulle aldrig överleva vintersömn i ide som björnar gör. Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet berättar varför.
Kvinnor blir mer påverkade än män när de utsätts för högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS. Det visar en studie om hur kemikalierna leder till skador på levern, så kallad fettlever.
Tarmens B-celler ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Därför kan intag av en liten mängd probiotika förbättra tarmhälsan trots att den bara utgör en droppe i tarmbakterie-havet, visar en studie från Uppsala universitet.
Personer som inte var immuna mot covid-19 löpte klart lägre risk både att smittas och att bli allvarligt sjuka om deras familjemedlemmar vaccinerat sig. Det visar en studie vid Umeå universitet.
Den som har diabetes typ 2 löper ökad risk att utveckla en demenssjukdom, det är känt sedan tidigare. En ny studie visar att det framför allt gäller dåligt kontrollerad diabetes.
Mänskliga fettceller kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd. Forskare vid Karolinska institutet har hittat ytterligare en förklaring till varför fettceller orsakar typ 2-diabetes och annan metabol sjuklighet.
Sockerarten mannos finns i ökad grad i blodet hos covid-19-patienter som blir allvarligt sjuka. Den förhöjda halten kan också påverka risken för typ 2-diabetes efter en covid-19-infektion, tror forskarna bakom upptäckten.
Vårt dna är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Men trots alla våra likheter fungerar våra hjärnor olika. Stamcellsforskare i Lund har hittat en tidigare förbisedd del i vårt dna som tycks bidra till skillnaden mellan oss.
Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.
Ett läkemedel mot alkoholism kan även fungera som behandling för personer med sexmissbruk. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Nu görs en större studie av medicinen.
