Forskning om hälsa & medicin

Sverige hör till de länder i världen där det är allra säkrast att föda barn. Ändå vittnar allt fler kvinnor om oro, rädsla och missnöje inför förlossningen. Hur går det ihop? En ny studie pekar på att tilliten till vården kan påverka vilket sätt kvinnor vill föda barn på.

Personer som använder protonpumpshämmare mot halsbränna och sura uppstötningar löper ingen ökad risk för magsäckscancer, enligt en studie baserad på nordiska registerdata.

Att bilder är lättare för barn att förstå än språk är en vanlig uppfattning. Men en ny doktorsavhandling visar att det antagandet kan ifrågasättas. Forskningen visar att barns hjärnor reagerar på liknande sätt när de tolkar bilder som när de tolkar talade meningar.

Ett enkelt blodprov kan bidra till att upptäcka cancer hos patienter med ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång. Det visar en studie från bland annat Karolinska institutet och Danderyds sjukhus.

Forskare vid Örebro universitet har utvecklat en modell som ger nya möjligheter att förstå hur mage och hjärna påverkar varandra. Tidiga resultat från studien tyder på att ämnen från tarmen kan skydda hjärnan vid stress – och att en hälsosam kost kan stärka motståndskraften.

Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till en ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar också bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en studie från Karolinska institutet.

En stor utmaning inom vården är att avgöra vilka astmapatienter som riskerar försämring. Forskare har nu utvecklat en metod som kan identifiera patienter som löper risk att drabbas av allvarliga astmaattacker.

Vad får dig att känna att din hand är din? Det kan verka självklart, men hjärnans förmåga att skilja på jaget och omvärlden är en komplex process. En ny studie visar hur så kallade alfavågor i hjärnan med hjälp av sinnesintryck hjälper oss att urskilja vår egen kropp.

Forskning visar att exponering för hormonstörande kemikalier och svåra livshändelser under graviditeten kan påverka barns beteende och hjärnutveckling. – Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid...

En rask promenad på fem minuter extra om dagen kan ha stor betydelse för folkhälsan och förebygga många dödsfall. Det visar en studie som omfattar 135 000 äldre personer.

I försök på möss har forskare sett att ett toxin som utsöndras av kolerabakterier kan hämma tillväxten av cancer i tjock- och ändtarm utan att orsaka någon mätbar skada på kroppen. Studien kan öppna för forskning om en ny typ av cancerbehandling.

Det finns ett samband mellan mikroskopiska plastpartiklar, som bland annat kommer från matförpackningar, och inflammatoriska tarmsjukdomar. En studie på möss visar också att de allra minsta partiklarna kan sprida sig till andra viktiga organ i kroppen.

Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En studie från Karolinska institutet tyder på att långvariga förändringar i de röda blodkropparna kan vara en viktig förklaring.

När lysosomer, organceller som tar hand om en cells skräp, börjar läcka kan det bli farligt. Giftigt avfall riskerar att sprida sig och skada cellen och nu har forskare upptäckt hur det går till när kroppen larmar om små hål i lysosomernas membran så att de kan repareras. Att de repareras...

Personer med normal vikt kan också vara i riskzonen för diabetes och liknande sjukdomar. En studie visar på en upp till femfaldigt högre risknivå hos dem med oväntat högt så kallat metabolt BMI.

Personer med KOL har lättare att genomföra högintensiv intervallträning än konventionell träning med kontinuerlig ansträngning på måttlig intensitet, enligt en ny avhandling. Båda metoderna har dock positiva effekter på både kroppen och hjärnan.