Djur
-
”Paddington” siktad i Anderna – nytt hopp för hotad björnart
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
-
Tandsten hos björn visar antibiotikaresistens
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
-
Hästens ansiktsuttryck avslöjar smärta
Det är ofta svårt att bedöma om en häst har ont, även för erfarna hästägare och veterinärer. Därför har forskare tagit fram en metod där ansiktsuttryck hos hästen används som tecken på smärta.
-
Bubblor hjälper fiskar att hitta rätt
Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.
-
Varför krockar inte fåglar?
Hur undviker fåglar att krocka när de flyger genom täta trädkronor? Forskaren Per Henningsson tog hjälp av familjens undulat för att ta reda på svaret.
-
Vilda djur söker kontakt med människor
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns - tamhönsens vilda släktingar.
-
Varmare vintrar ökar risken för djurspridd sjukdom
Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.
-
Blå åkrar ger klimatsmart mat
Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.
-
Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor
Putsarfiskhonor har bättre självkontroll och hanarna är bättre på att lära sig saker. När fisken, som är hermafrodit, byter kön byter den också kognitiva förmågor.
-
Artificiellt ljus sabbar dyngbaggarnas inre kompass
Artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna...
-
Ny skalbagge funnen i fossilt bajs
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.
-
Okända höjdväxlingar hos flyttfåglar
Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för...
-
Så tycker svenskarna om stora rovdjur
Under de senaste decennierna har de flesta stora rovdjur ökat i antal eller utbredning. Men hur förändras våra attityder när rovdjuren blir fler? Jo, fler vill se rovdjur i hela landet och många tycker att jakt på rovdjur är myndigheters ansvar.
-
Doppet som låter hela fisken bli näringsrik mat
När sill fileas går halva fisken, full av värdefulla proteiner och omega-3-fettsyror, till spillo. Nu har matforskare hittat en lösning som håller härskningen stången, och ger tid att processa det näringsrika fiskrenset till nya livsmedel.
-
DNA-analyser kan rädda hotade arter
En art som utrotats från ett ställe på jorden kan återinföras. Men det är viktigt att inte få med individer med skadliga mutationer i arvsmassan.
-
Stressigt stadsliv påverkar talgoxars gener
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.