Forskning om djur

Ett varmare klimat gör att växtligheten breder ut sig i de svenska fjällen, visar en studie från SLU. Det påverkar även fjällsjöarna – och kan leda till att fiskarna får mindre att äta.

Trenden har vänt för skogens konung. Efter flera års minskning växer älgstammen i alla delar av Sverige. Det visar en rapport från SLU.

Höga halter av PFAS-kemikalier har hittats hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie vid SLU visar att sorkarna kan ha fått leverskador och blivit mer mottagliga för sorkfeber till följd av föroreningarna.

Fåglar kan anpassa sig till ett varmare klimat – men bara till en viss gräns. Det visar en studie vid Lunds universitet som undersökt japanska vaktlar som fick växa upp under olika temperaturer som kycklingar.

Snöleoparder i Mongoliet föredrar att jaga fullvuxna hanar av sibirisk stenbock – trots att de kan vara dubbelt så stora. En studie från SLU visar hur stenbockarnas storlek och horn ger dem fördelar i kampen om honor, men samtidigt ökar deras sårbarhet för rovdjursattacker i den branta...

En ny sorts PFAS-ämnen har upptäckts hos vilda djur. Kemikalierna lagras i fettvävnad snarare än i blod och lever – vilket utmanar tidigare kunskap om hur PFAS sprids i djur och människor. Fynden väcker farhågor för effekter på både ekosystem och hälsa i Arktis.

Brunråttorna breder ut sig i storstäderna, men nu kan deras framfart hejdas. Forskare har utvecklat en ny metod som med hjälp av ljudvågor lurar råttornas hjärna och skrämmer bort dem – helt utan att skada djuren.

Fästinglarver har länge ansetts ofarliga – till skillnad från vuxna fästingar som kan sprida sjukdomar som borrelia och TBE. Men pågående forskning visar att även larverna kan bära på olika smittoämnen.

För 183 miljoner år sedan gled en jättelik storögd fisködla nästan ljudlöst genom haven – tack vare en mycket ovanlig fena. Den speciella utformningen saknar motstycke bland både nutida och utdöda havsdjur, enligt forskarna bakom fyndet.

Du har kanske hört talas om djur som är nya till Sveriges natur och som ställer till med problem, till exempel mördarsniglar. Men det finns också svenska djur som orsakar problem i andra länder.

Havssköldpaddor hotas av mänsklig aktivitet – och de är långt ifrån ensamma. Många arter i världshaven riskerar att påverkas negativt av fiske, sjöfart och nedskräpning, samtidigt som bara en liten del av haven är skyddade. Det visar en internationell studie som Lunds universitet...

Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.

Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.

En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.

Veterinärvård är i genomsnitt dyrare hos de stora kedjorna än hos de fristående klinikerna. Kedjorna höjer också sina priser mest, visar en studie som kartlagt priserna i Sverige och Norge under 2023.

Tumlare i svenska vatten kalasar gärna på torsk, sill och smörbult – men verkar inte särskilt kräsna. En studie från Lunds universitet visar att uppemot 40 olika arter slinker ner i deras magar.