Djur
-
Så hänger skalbaggarnas släkt ihop
Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.
-
Växtätarnas roll i ekosystemen stabil under miljontals år
Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.
-
Gemensamt mönster styr arternas spridning över jorden
En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.
-
Dyrare djursjukvård hos de stora kedjorna
Veterinärvård är i genomsnitt dyrare hos de stora kedjorna än hos de fristående klinikerna. Kedjorna höjer också sina priser mest, visar en studie som kartlagt priserna i Sverige och Norge under 2023.
-
Tumlaren är inte kräsen – bred meny avslöjad
Tumlare i svenska vatten kalasar gärna på torsk, sill och smörbult – men verkar inte särskilt kräsna. En studie från Lunds universitet visar att uppemot 40 olika arter slinker ner i deras magar.
-
Fossila fotspår ger ny bild av reptilernas ursprung
Fossila spår av fötter med långa tår och klor har hittats i Australien. Fyndet skjuter tillbaka reptilernas ursprung med 35 miljoner år och omkullkastar den etablerade tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling. Det menar forskare vid Uppsala universitet som analyserat de urgamla...
-
Matglädje kan kosta livet för älgtjuren
Under jaktsäsongen kan älgarnas överlevnad handla om var de väljer att vara. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att älgtjurar som betar i öppna landskap – med gott om föda – löper större risk att bli skjutna.
-
Större katter har mer artros
Med detaljerade röntgenundersökningar kunde forskare studera sambandet mellan katters storlek och artros. Det visade sig att större och tjockare katter hade mer artros än mindre och smalare katter.
-
Älgarna visar sin meny – med egna bilder
Med hjälp av kamerahalsband och älgarnas egna filmer har forskare undersökt vad som styr deras matvanor. Studien visar att älgarna gör medvetna val bland växterna – för att få i sig precis den näring de behöver.
-
Joddlarnas mästare lever i djungeln
Världens främsta joddlare finns i Latinamerikas regnskogar – inte i alperna. Forskare har upptäckt att vissa apor har en speciell teknik för djungelrop, som spelar stor roll i det sociala livet.
-
Kornas ansiktsuttryck kan avslöja smärta
Kor använder kroppsspråk för att visa att de har ont. Smärtan kan upptäckas genom att tolka både ansiktsuttryck och beteenden, enligt en studie vid SLU. Bättre förståelse av kornas signaler kan bana väg för snabbare behandlingar och minskat lidande.
-
Ljusa kräldjur trivs bäst i öppna landskap
Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva.
-
Igelkottar i Lund bar på miljögifter
När forskare ville undersöka vilka miljöföroreningar som finns i städer samlade de in döda igelkottar. Det visade sig att igelkottarna bland annat innehöll höga halter av bly och flera giftiga ämnen.
-
Människan orsakar stor förlust av arter globalt
Människor har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden. Det konstaterar forskare bakom en omfattande studie om människans effekt på ekosystem och djurliv. Både antal och sammansättning av arter har påverkats globalt.
-
179 lyckade häckningar för kungsörnen
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.
-
Giraffers tarmflora skiljer sig mellan arter
Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter. De är snarade kopplade till vilken art de tillhör, visar en studie. Kunskapen kan bidra till att säkra tillgången på mat för utrotningshotade giraffer i Afrika.