Forskning om åldrande

Hos personer som sover dåligt ser hjärnan i genomsnitt äldre ut än vad den faktiskt är. Det visar en omfattande hjärnavbildningsstudie. Ökad inflammation i kroppen kan vara en del av förklaringen.

Att bli 100 år gammal behöver inte innebära ett liv med många sjukdomar. En ny studie visar att hundraåringar inte bara lever längre – de håller sig också friskare än andra äldre, med färre sjukdomar som utvecklas långsammare.

Hälsosamma matvanor tycks kunna bidra till att hejda utvecklingen av kroniska sjukdomar hos äldre – medan inflammatorisk kost verkar ha motsatt effekt. Det visar en studie.

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland äldre – även hos hjärtsjuka och personer över 80. En ny studie visar att de äldres dryckesvanor hänger ihop med livssituation, psykisk hälsa och sociala faktorer.

Alla åldras vi, men inte i samma takt. Det biologiska åldrandet har en egen rytm – och hur vi lever våra liv, vad vi råkar ut för och om vi får bra behandling vid sjukdom påverkar hur snabbt vi slits ut.

Fysisk aktivitet skyddar mot sjukdomar, men nu visar en studie att hälsovinster även kan ses hos äldre som rör sig mindre än vad som rekommenderas. – Resultatet visar att all rörelse är viktig för äldres hälsa, säger forskaren Andreas Nilsson vid Örebro universitet.

Var tionde person över 75 år tycker att ensamhet påverkar deras mående negativt – även om många inte är socialt isolerade. Enligt en avhandling från Lunds universitet hänger ensamheten ihop med sömnproblem, många hälsoproblem samtidigt och allt fler läkemedel.

Att undvika fem vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan ge upp till 15 år längre liv. Det är inte heller för sent att göra förändringar i livsstil högt upp i medelåldern, visar en studie.

Enkla textmeddelanden i mobilen med råd om hälsa och sunda levnadsvanor. Det kan göra skillnad för patienter med högt blodtryck och därmed bidra till bättre kärlhälsa, enligt en studie från Lunds universitet.

Hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att växa – trots välfärdsreformer under flera decennier. En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet. En förklaring är förbättrad livsstil bland de rikaste.

Med hjälp av vissa biomarkörer kan det bli möjligt att förutse om en person riskerar att drabbas av en demenssjukdom inom tio år – men också identifiera vilka som förblir kognitivt friska. Det visar en stor studie vid Karolinska institutet.

När vi åldras försämras vår kognitiva förmåga – det blir svårare att minnas, orientera sig och lösa problem. Nu visar en studie att bra hörsel och syn kan bromsa försämringen.

Aminosyror och styrketräning har en positiv effekt på äldre musklers förmåga att nybilda proteiner. Det visar en avhandling som undersökt muskulaturen hos friska och fysiskt aktiva äldre män.

Ett snävt fokus på att minska äldre människors stillasittande gör att behovet av återhämtning lätt glöms bort. Och man kan leva ett aktivt liv även om man behöver sitta delar av dagen. Det menar Joakim Niklasson, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Linnéuniversitetet.

Människor med en genetisk benägenhet för demens kan minska sin demensrisk med upp till 35 procent genom att förbättra konditionen, enligt en studie från Karolinska Institutet.

Bra munhälsa är viktigt för att äldre personer ska slippa smärta, kunna tugga mat och inte gå ner i vikt. Men det är inte helt enkelt för personal på särskilda boenden att hjälpa till med munhygienen, visar en studie vid Göteborgs universitet. En förklaring är otydliga rutiner.