Nya Kiruna är kallare och blåsigare
När gruvdriften tvingade fram en flytt av Kiruna såg stadsplanerarna en chans att skapa en modern stad. Men den nya platsen ligger i en sänka där kylan biter sig fast och vinden drar genom centrum. Resultatet är ett kallare Kiruna – något som redan uppmärksammats av invånarna, visar en studie från Göteborgs universitet.
Vid stadsbyggande i arktiskt klimat är det viktigt att välja en plats med många soltimmar och att utforma hus och gator så att invånarna skyddas från iskalla vindar. När det nya Kiruna planerades fick dessa principer ge vika för andra önskemål. Det menar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet, som följt arbetet med flytten av Kiruna under 25 år.
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas. Men man visste att förutsättningarna var sämre än när stadsplaneraren Per Olof Hallman drog upp stadsplanen för Kiruna 1900, säger Jennie Sjöholm i ett pressmeddelande.
Gamla Kiruna hade bättre mikroklimat
När stadsplaneraren och arkitekten Per Olof Hallman planerade Kiruna valdes den klimatmässigt bästa platsen. Staden placerades i en södersluttning, nära gruvorna och med ett gynnsamt mikroklimat. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och bevara utsikten för de boende. I stället för ett stort torg eller en central park valde Hallman att rita in små gröna platser vid gatukorsningarna.
När gruvverksamheten hos LKAB under 1900-talet hade närmat sig södersluttningen blev det till slut nödvändigt att flytta Kiruna.
Ny plats i en kylig sänka
Efter att flera platser hade utretts valdes ett område nära befintlig infrastruktur som vägar och VA-ledningar. Den nya platsen ligger dock i en sänka där kall luft samlas, särskilt under vintermånaderna. Jämfört med den tidigare placeringen kan medeltemperaturen vara upp till tio grader lägre under vintern. De nyanlagda gatorna följer ett rutnät, och i centrum är husen så höga och gatorna så smala att den lågt stående solen har svårt att nå ner stora delar av året.
– Även om stadsplanerarna har tillfört kvaliteter i form av ett kommersiellt centrum med tre gallerior, ett torg och ett nytt stadshus så har de också skapat ”en jäkla vindtunnel”, som en boende uttryckte det till mig om torget mot handelsgatan, säger Jennie Sjöholm.
I sin studie lyfter Jennie Sjöholm att Kiruna gärna marknadsförs som en vinterstad, med långa, snörika vintrar och goda möjligheter till utomhusaktiviteter. Samtidigt har själva stadsmiljön blivit mindre trivsam att vistas i under vintern, menar hon.
Lekplatser på norrsidan
Kunskapen om hur man bygger för arktiska förhållanden har funnits länge. När Kiruna växte under efterkrigstiden fick arkitekten Ralph Erskine i uppdrag att utforma ett nytt bostadsområde. Han ritade höga hus som gav lä åt gårdarna med lägre byggnader utan att skugga dem för mycket, rundade husens hörn för att minska vindtunneleffekter och använde snö som isolering på taken.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar än att fullt ut värna mikroklimatet i det nya Kiruna. Men delvis handlar det också om okunskap, det har byggts lekplatser och balkonger på norrsidan av vissa kvarter i den nya staden. Nu är inte det nya Kiruna färdigt, och det går att kompensera en del med trädplanteringar och gatuinredning, säger Jennie Sjöholm.
Vetenskaplig artikel:
Kiruna: The Arctic town that forgot about winter, Urban Design International.
