Planetär hälsokost kan minska trycket på planeten och rädda miljontals liv

Genom att ställa om livsmedelproduktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år. Det visar en ny rapport.

Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem, visar en ny rapport som ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk har tagit fram.

Rapporten, som flera forskare från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet har bidragit till, sätter vetenskapliga riktmärken för en hälsosam kost, matens påverkan på planetens gränser och sociala basvillkor för ett mer rättvist livsmedelssystem.

Resultaten visar bland annat att en global övergång till en så kallad planetär hälsokost skulle kunna mer än halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år.

Den visar också att bara cirka 1 procent av världens befolkning befinner sig i det ”säkra och rättvisa utrymmet” för livsmedelssystemet, där människors rättigheter och behov tillgodoses inom planetens gränser.

Planetära gränser

Begreppet “planetära gränser” handlar om miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Processerna påverkas av människans aktiviteter och forskare försöker hitta säkra gränsvärden som vi ska hålla oss inom. Går vi utanför gränsvärdena är det sannolikt att plötsliga negativa förändringar inträffar.

Genom människans aktiviteter, vår ökande konsumtion och efterfrågan på energi och naturresurser, har vi orsakat att flera av de planetära gränserna nu överskrids, vilket på sikt hotar vår överlevnad.

Källa: Världsnaturfonden

Planetär hälsokost: mer baljväxter och grönsaker men mindre kött

Den planetära hälsokosten som rekommenderas innebär att vi borde äta mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter, medan vi behöver äta mindre animalier, framför allt rött kött.

Det här rekommenderar forskningen att vi ska äta dagligen:

• Frukt och grönsaker: 500 gram
• Baljväxter: 75 gram
• Mejeri: 250 gram (eller ett spann på 0–500 gram)
• Fisk och skaldjur: 30 gram (eller 0–100 gram)
• Fågel: 30 gram per dag (eller 0–60 gram)
• Rött kött: Cirka 15 gram (eller 0–30 gram)

– Man kan kalla detta för en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade produkter, som fullkorn, frukt, grönt, och baljväxter, men innehåller även animalier, säger Line Gordon, professor och föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Om alla ska äta den planetära hälsokosten behöver en del produktion öka medan annan produktion minskar. Den beräkningen som gjorts i rapporten visar på att den globala produktionen av baljväxter kommer att behöva öka med uppemot 190 procent, produktionen av grönsaker med 42–48 procent, medan animalieproduktionen skulle minskas med 22–27 procent.

Stora vinster med omställning

En global omställning av livsmedelssystemen kan ge väldigt stora vinster i form av bättre hälsa, återställda ekosystem och ökad klimatberedskap, enligt rapporten.

För att lyckas krävs dock finansiering på upp till 500 miljarder dollar årligen, men enligt tidigare beräkningar skulle vinsterna vara värda mer än tio gånger de nödvändiga investeringarna.

– Att ställa om matsystemet är en investering som minskar framtida kostnader och stärker våra samhällen. Det är speciellt viktigt att se över investeringar och stödsystem till lantbrukare för att de inte ska lämnas ensamma med kostnaden för omställningen, säger Line Gordon.

För att åstadkomma omställningen behövs snabba politiska beslut, förändrade matvanor och globala finansiella incitament som stödjer rättvisa och hållbara system, enligt Johan Rockström, professor vid Stockholm Resilience Centre.

– Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Rapport:

The EAT–Lancet Commission on healthy, sustainable, and just food systems, The Lancet.