Tonåringar runt om i världen har en ganska nyanserad bild av hur livet på nätet påverkar det psykiska måendet – både positivt och negativt. De är också överens om att mer stöd och engagemang behövs från vuxna, enligt en studie.
Forskare har intervjuat ungdomar i elva länder om hur de själva uppfattar sina digitala vanor och hur det påverkar deras mentala hälsa. Totalt deltog 71 grupper med 12–19-åringar från både rika och fattiga länder, däribland Sverige, Kina, Chile, Malawi, Egypten och USA.
– Det var förvånande hur lika ungdomarna från olika länder uttryckte sig kring både effekterna av digitala miljöer och kring vilket stöd de önskade från vuxna. Det säger mycket om hur vi idag lever i en globaliserad digital värld, säger Leo Ziegel, läkare och forskare vid institutionen för global folkhälsa i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Mobbning, jämförelser och vänskap
Ungdomarna beskrev hur ständiga jämförelser med andra via sociala medier kan förstärka kroppsideal, sociala normer och att antalet ”likes” ibland blir ett mått på självvärde. Mobbning och trakasserier som börjar i skolan kan också fortsätta på nätet, vilket gör det svårt att få en paus för återhämtning.
Många upplever också ett beroende av mobilen och slöseri med tid genom passivt skrollande i sociala medier. Samtidigt lyfte ungdomarna även fram positiva aspekter. Digitala plattformar är viktiga för vänskap, gemenskap och att kunna prata om psykisk ohälsa – särskilt i samhällen där sådana samtal är tabubelagda.
Vill ha mer stöd från vuxna
Ungdomarna upplever dock att vuxna sällan förstår eller engagerar sig i ungas liv på nätet – och att många inte reflekterar över sitt eget digitala beteende.
– Som förälder är det bra att försöka ha en tät dialog med sina barn om de här frågorna och dessutom viktigt att vara en god förebild. Även lärare och beslutsfattare har en tydlig roll i ungas digitala liv och då behöver man ta in deras perspektiv. Insatser som främjar tryggare online-miljöer bör utformas tillsammans med ungdomar för att bli relevanta, säger Carl Fredrik Sjöland, läkare och doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet.
Studien fokuserade inte på skärmtid – något ungdomarna själva menar inte är avgörande. Minst lika viktigt är vad de gör online, hur de kommunicerar och med vem, och om det går ut över sömn, studier eller sociala aktivieter.
Studien är en del av Unicefs:s rapport State of the World’s Children 2021 och har genomförts i samarbete med forskare från flera länder.
Vetenskaplig artikel:
Adolescent Mental Health and Digital Communication: Perspectives From 11 Countries, Journal of Adolescent Health.
