Forskare har hittat dna från bakterier i rester av mammutar – bland annat i en över en miljon år gammal tand. Fynden är några av de äldsta mikrobiella dna som någonsin upptäckts, och vissa bakterier kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar.
Ett internationellt forskarteam har analyserat dna från 483 mammutprover. Med avancerade metoder har forskarna lyckats skilja ut mikrober, alltså små organismer som bakterier och virus, som levde med mammutarna och sådana som tillkom efter deras död.
I materialet ingick en stäppmammut som levde för 1,1 miljoner år sedan.
– Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, säger forskaren Benjamin Guinet vid Centrum för paleogenetik i ett pressmeddelande.
Forskarna berättar att mikrobers dna förändras väldigt snabbt.
– Så att få fram tillförlitliga dna-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, säger forskaren Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
Kan ha bidragit till sjukdom
Forskarna hittade sex olika grupper av mikrober som ofta fanns tillsammans med mammutarna, till exempel släktingar till bakterierna Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.
Några av mikroorganismerna kan ha varit skadliga. En är till exempel nära släkt med en bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Enligt forskarna väcker fynden frågor om även mammutar, som är släkt med elefanter, också var sårbara för liknande infektioner.
Äldsta fyndet som hittats
Forskarna lyckades även återskapa stora delar av arvsmassan från bakterien Erysipelothrix som fanns hos en 1,1 miljoner år gammal stäppmammut. Det är det äldsta kända bakterie-dna som hittats hos ett djur. Det här fyndet flyttar gränserna för kunskapen om samspel mellan förhistoriska värdar och deras mikrobiom, menar Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
– Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Och det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem*, säger han .
Nya perspektiv på förhistoriska ekosystem
Studien tyder på att vissa mikrober levde tillsammans med mammutar under hundratusentals år fram till de sista ullhåriga mammutarnas dog ut på Wrangels ö för omkring 4 000 år sedan.
– Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, i pressmeddelandet.
*Pleistocen är en geologisk tidsperiod som varade från cirka 2,6 miljoner till 11 700 år sedan. Under denna period levde mammutar och flera istider förekom på norra halvklotet.
Vetenskaplig artikel:
Ancient host-associated microbes obtained from mammoth remains, Cell.
