Hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom har kartlagts i en omfattande internationell studie. Forskarna har undersökt kopplingar mellan sjukdomen och genetiska riskfaktorer, kön och ålder.
I en studie ledd från Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center har forskare analyserat hjärnavbildningar från över 12 000 personer världen över. Det är den hittills största kartläggningen av Alzheimers sjukdom.
– En så här omfattande studie om Alzheimers sjukdom har aldrig tidigare genomförts – varken vad gäller antalet deltagare eller den stora geografiska spridningen, säger Rik Ossenkoppele, forskare inom translationell neurovetenskap vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center.
Ansamling av proteiner
I studien analyserade forskarna proteinerna beta-amyloid och tau som finns naturligt i hjärnan, men spelar en central roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Undersökningen gjordes med PET-skanning, en avbildningsteknik som kan användas för att mäta protein i hjärnan.
De 12 000 personerna kom från 42 kohorter, det vill säga grupper av personer som följs över tid i forskningsstudier, i Europa, Australien, Nordamerika och Asien. De hade en genomsnittlig ålder på 70 år. Ungefär 7 400 av deltagarna var symtomfria, 2 200 hade lindrig kognitiv svikt och omkring 1 500 hade fått en demensdiagnos.
– Att förstå hur demografiska, kliniska och genetiska faktorer relaterar till onormala PET-avbildningar, är avgörande för att kunna uppskatta problemets omfattning och dess användning i klinisk praxis och forskning. En stor, varierad kohort är därför viktig för att kunna uppskatta hur hur många människor som bär på sjukliga förändringar i hjärnan, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Skadliga proteiner
När beta-amyloid börjar ansamlas och bildar plack mellan nervcellerna störs kommunikationen i hjärnan. Om tau klumpar ihop sig inne i nervcellerna skadas cellernas inre transportsystem, vilket till slut leder till celldöd. Det är först när tau börjar ansamlas som symtomen på kognitiv försämring börjar märkas.
Genvariant en stark riskfaktor
Cirka två tredjedelar av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom bär på genvarianten APOE ε4 – den starkaste kända genetiska riskfaktorn.
Hos personer med denna genvariant börjar skadliga proteiner som amyloid och tau samlas i hjärnan vid en mycket yngre ålder. Det kan röra sig om flera decennier innan symtomen visar sig, vilket tyder på att bromsmediciner kan behöva sättas in tidigt.
Kvinnor mer drabbade
Kön är en annan tydlig riskfaktor för Alzheimers – två av tre som drabbas är kvinnor. En förklaring är att östrogenets skyddande effekt försvinner i samband med klimakteriet, vilket ökar risken. Även kvinnors immunförsvar skiljer sig från mäns, något som också kan bidra till att kvinnors hjärnor påverkas mer.
I jämförelser mellan kvinnor och män i samma ålder såg forskarna att kvinnor oftare hade mer onormala ansamlingar av tau.
– Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning när det gäller riskfaktorer som APOE ε4 samt kön, men genom det stora antalet studiedeltagare kan vi befästa resultaten som mycket tillförlitliga.
Mer forskning planeras
Studiens resultat är viktiga för att kunna identifiera grupper som är särskilt sårbara för tau– något som också kan påverka vilka som inkluderas i kliniska prövningar. Nästa steg för forskarna blir att följa deltagarna över tid för att se vilka som utvecklar Alzheimers sjukdom och hur deras prognos ser ut.
De planerar även att undersöka om andra faktorer kan kopplas till avvikande PET-resultat, till exempel etnisk bakgrund, utbildningsnivå och ovanliga – icke-minnesrelaterade – former av Alzheimers sjukdom.
Vetenskaplig artikel:
Tau-PET Positivity in Individuals with and without Cognitive Impairment varies with age, Aβ-status, APOE genotype, and sex, Nature neuroscience.
