Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord än andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå, visar en studie från Karolinska institutet. Risken är högst för dem som arbetar med patientvård.
Forskarna undersökte över 4,5 miljoner personer som bodde i Sverige mellan åren 2005 och 2020. Cirka 757 000 av deltagarna arbetade inom sjukvården och de jämfördes med över 3,8 miljoner personer som arbetade inom ett annat område.
Forskarna delade in deltagarna i grupper med liknande kvalifikationsnivåer när de gjorde jämförelser. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt de som arbetar med patientvård, har en signifikant högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkeskvalifikationer.
Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
61 procents ökad risk för sjuksköterskor
Sjuksköterskor hade en 61 procents ökad risk för självmord jämfört med icke-vårdpersonal. Läkare hade en 57 procents högre risk, och bland dem stack psykiater ut med en nästan tre gånger ökad risk.
– Tidigare studier har mestadels fokuserat på läkare och ofta jämfört dem med den allmänna befolkningen, vilket kan ha underskattat deras risk på grund av socioekonomiska skillnader. I denna studie jämfördes individer med liknande yrkesnivåer, vilket visade att läkare har en signifikant högre självmordsrisk, säger Alicia Nevriana, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade många olika yrkesroller i vården, inklusive administrativ personal. Resultatet visar att administrativ personal inom hälso- och sjukvården inte har en högre risk för självmord.
Vetenskaplig artikel:
Healthcare Occupations, Suicides, and Suicide Attempts: A Cohort Study Based on the Working Population in Sweden, Acta Psychiatrica Scandinavica.
