Tidigare betyg ökar risken för psykisk ohälsa bland flickor

Att få betyg tidigare i skolan kan ha negativa konsekvenser för barns psykiska hälsa, visar en studie från Lunds universitet. Det är framför allt för flickor som risken att drabbas av depression och ångestsyndrom ökar.

Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande folkhälsoproblem. Samtidigt pågår en utveckling mot mer bedömning och betygssättning i skolan – både i Sverige och internationellt.

I Sverige har betygssystemet genomgått flera förändringar under de senaste decennierna och 2012 infördes betygsreformen som innebar att elever började få betyg redan i årskurs sex.

– Så sent som i våras lades ännu ett förslag fram, där fokus ligger på mer detaljerad bedömning med fler betygssteg. Trots återkommande reformer av skolans utvärderingssystem, uppmärksammas inte konsekvenserna för ungas psykiska hälsa i tillräcklig grad, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Anna Linder och hennes kollegor har studerat hur betyg i yngre ålder påverkar barn.

– Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor.

Barn födda mellan 1992 och 2000 undersöktes

Forskarna studerade barn som föddes mellan 1992 och 2000. De granskade antalet psykiatriska diagnoser inom öppen- och slutenvården under året barnen började årskurs nio.

Eftersom det finns samhällsförändringar som kan göra att barns hälsa skiljer sig åt mellan olika årskullar jämförde forskarna hälsoutfall hos barn som var födda precis före respektive efter ett visst årsskifte – och som därmed fick sina första betyg vid olika åldrar.

De kontrollerade även för ålderseffekter kopplade till att vara född tidigt eller sent på året. På så sätt kunde de mäta hur betygsreformen har påverkat barns psykiska hälsa mer tillförlitligt.

Fler flickor drabbades av depression och ångestsyndrom

Studien visar att bland flickor som fick betyg tidigare ökade andelen som drabbades av depression eller ångestsyndrom från 1,4 procent till 2,0 procent. Även om detta är en liten absolut ökning, eftersom psykiatriska diagnoser fortfarande är relativt ovanliga i denna ålder, så motsvarar det en relativ ökning på ungefär 40 procent.

– Anledningen till att flickor är mer känsliga för effekterna av betyg kan vara att de upplever högre prestationspress. I tidigare studier har vi visat att när flickor får bättre betyg än vad deras faktiska prestationer visar, har det positiv effekt på deras psykiska hälsa. Det tyder på att de är mer mottagliga för denna typ av återkoppling och därmed också mer sårbara för eventuella effekter, säger Anna Linder.

Studiens resultat visar också att det kan finnas ett samband mellan tidigare betyg och en ökad risk för diagnoser kopplade till alkoholbruk, både bland pojkar och flickor. Det finns dock en viss osäkerhet i de resultaten de bör därför tolkas med försiktighet tills mer forskning gjorts på området.

Betyg kan förstärka känslan av misslyckande

Anna Linder tycker att det är viktigt att både föräldrar och skolpersonal förstår att barn reagerar olika på förändringar i betygssystemet – och att dessa förändringar kan påverka barnens välmående.

Eftersom betyg innebär ett ökat fokus på prestation och jämförelse med kompisar kan känslan av misslyckande förstärkas hos vissa elever. Barn som inte är redo för att omvandla bedömningar till någonting positivt och utvecklande kan bli särskilt påverkade av tidiga betyg.

– Vi skulle gärna vilja följa upp studien för att se om betygssystemets effekter är tillfälliga eller om det finns långsiktiga konsekvenser när det gäller psykisk hälsa. Det hade varit värdefullt att titta närmare på i vilken utsträckning barnen går vidare till högre utbildning och hur förskrivning av antidepressiva läkemedel till dem ser ut.

Vetenskaplig artikel:

Adolescent Mental Health: Impact of Introducing Earlier Compulsory School Grades, Health Economics.