Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland äldre – även hos hjärtsjuka och personer över 80. En ny studie visar att de äldres dryckesvanor hänger ihop med livssituation, psykisk hälsa och sociala faktorer.
En studie från Umeå universitet har undersökt alkoholkonsumtionen hos nästan 12 000 personer mellan 65 och 90 år i norra Sverige och västra Finland.
Forskarna tittade på två typer av dryckesmönster. Det ena var riskkonsumtion, där alkohol dricks regelbundet på nivåer som kan skada hälsan. Det andra var intensivkonsumtion, så kallad binge drinking, där stora mängder dricks vid ett och samma tillfälle.
– Riskfylld alkoholkonsumtion är vanligt även bland de allra äldsta, inklusive personer från 80 år och äldre. Att få med deras erfarenheter i forskningen är viktigt i sig, säger Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Hjärt-kärlsjukdomar i bakgrunden
Resultaten visar tydliga skillnader mellan regioner, kön och ålder. I Västerbotten drack nästan 40 procent av männen mellan 65 och 75 år på risknivå. Bland män i åldern 80 till 90 var andelen omkring 20 procent. Kvinnor drack i mindre utsträckning.
Forskarna såg också att många äldre med hjärt-kärlsjukdomar, som högt blodtryck eller tidigare hjärtinfarkt, fortsatte att dricka på höga nivåer – trots att de ofta avråds från alkohol.
Skillnad mellan kvinnor och män
Studien visar att riskerna varierar mellan kvinnor och män, och påverkas av flera faktorer. Bland kvinnor var högre utbildning, högre inkomst, depressiva symtom samt förlust av familjemedlemmar kopplat till alkoholkonsumtion på risknivå.
Hos män var riskkonsumtion vanligare bland dem med högre BMI, färre mediciner och större självständighet i vardagen.
En skyddande faktor för båda könen var aktivt deltagande i religiösa eller andliga sammanhang, vilket minskade risken för hög alkoholkonsumtion.
– Vi har funnit att äldre vuxnas dryckesvanor hänger ihop med hälsa, socialt liv och psykiskt välbefinnande. Att förstå de bakomliggande orsakerna är avgörande om vi vill främja ett hälsosamt åldrande, säger Wossenseged Birhane Jemberie.
Psykosociala faktorer spelar in
Enligt forskarna måste alkoholkonsumtion i hög ålder förstås i ett bredare perspektiv än bara fysisk hälsa.
– För vissa representerar alkohol självbestämmande, för andra är det ett sätt att främja social samhörighet och engagemang. När vi kommunicerar risker måste vi också förstå de psykosociala orsakerna till drickandet, säger Wossenseged Birhane Jemberie.
Han lyfter även fram att förlusten av struktur och rutiner efter pensioneringen kan bidra till ökad alkoholkonsumtion bland äldre.
Fler insatser behövs
Forskarna menar att resultaten pekar på behovet av åtgärder som går längre än bara information om hälsorisker. Det krävs också insatser som stärker äldres psykosociala välmående.
– Jag tror därför att allt förebyggande arbete och riskkommunikation bör utgå från de faktorer som äldre själva ser som viktiga för sin livskvalitet, säger Wossenseged Birhane Jemberie.
Mer om studien
Den nuvarande studien är en tvärsnittsstudie, som innebär att forskarna samlar in information vid ett enda tillfälle för att få en ögonblicksbild av situationen. Studien kan visa mönster och samband, men inte avgöra orsak och verkan. Nästa steg för forskarna är att förstå utvecklingen över tid.
Vetenskaplig artikel:
Prevalence and gender‐specific correlates of hazardous and binge drinking among Swedish and Finnish older adults, Umeå universitet.
