Stor delfinliknande havsreptil jagar omgiven av mindre arter.
Fenans speciella egenskaper bidrog till ljudlös simning. Illustration: Joschua Knüppe
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

För 183 miljoner år sedan gled en jättelik storögd fisködla nästan ljudlöst genom haven – tack vare en mycket ovanlig fena. Den speciella utformningen saknar motstycke bland både nutida och utdöda havsdjur, enligt forskarna bakom fyndet.

Fisködlor, eller ichthyosaurier, var havslevande reptiler som likt dagens valar härstammar från landlevande djur. Gradvis anpassade de sig till ett liv i haven genom att utveckla fenor och strömlinjeformade, nästan delfinliknande kroppar.

Ett internationellt forskarlag har nu undersökt en nästan komplett framfena från en sju meter lång fisködla av släktet Temnodontosaurus. Fyndet kommer från juraperioden för omkring 183 miljoner år sedan.

Avancerad ljuddämpning

Den vingliknande formen, en tydligt sågtandad bakkant, ytstrukturerna och avsaknaden av ben i fenans yttre spets tyder på att det massiva djuret hade utvecklat egenskaper för att minska ljudalstring vid simning.

– Den rörde sig således nästan ljudlöst genom vattnet på ett sätt som påminner om hur dagens ugglor, vars vingfjädrar också bildar ett liknande sicksackmönster, flyger tyst när de jagar på natten, säger Johan Lindgren, forskare i paleontologi och molekylär paleobiologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Arbetet har pågått i ungefär sex år och engagerat flera internationella forskare.

– Vi har aldrig tidigare sett så avancerade evolutionära anpassningar för ljuddämpning hos ett marint djur, vare sig nutida eller utdött, säger Johan Lindgren.

Forskare studerar fossil på ett bord.
Forskare undersöker fenan vid Lunds universitet. Bild: Katrin Sachs, Lunds universitet

Bevarad mjukvävnad

Fossil med bevarad mjukvävnad har tidigare hittats hos mindre fisködlor, men den nya upptäckten är den första från en storvuxen art. Fenan är dessutom uppbyggd på ett sätt som aldrig tidigare setts hos något vattenlevande djur.

Den har en sågtandad bakkant förstärkt med stavformade mineraliseringar som forskarna valt att kalla ”kondrodermer”. Dessutom hade Temnodontosaurus de största ögonen av alla kända ryggradsdjur. Det stärker hypotesen att den havslevande reptilen jagade i mörker, antingen nattetid eller på djupa vatten.

– Första gången jag såg fossilet visste jag att det var unikt. Jag har undersökt tusentals fisködlor, men aldrig sett något liknande. Denna upptäckt kommer att förändra hur vi ser på och rekonstruerar ichthyosaurier och kanske även andra forntida marina reptiler, särskilt vad det gäller mjukvävnadsstrukturer, säger paleontologen Dean Lomax som är en världsledande expert på ichthyosaurier.

Kan inspirera till bättre ljudmiljöer

Fenan upptäcktes av en slump när forskare letade efter fossil vid ett vägbygge i Dotternhausen, Tyskland. Eftersom den övre delen saknas antar forskarna att det rör sig om en isolerad fena, som kan ha slitits loss av en större fisködlas bett.

– Det är anmärkningsvärt att vi kan rekonstruera jaktegenskaperna hos ett sedan länge utdött djur. Eftersom mänskligt alstrat undervattensljud – från sjöfart, militär sonar, seismiska undersökningar och vindkraft till havs – har negativ inverkan på dagens marina liv, kan våra fynd till och med inspirera till bygget av nya propellrar med mera, som kan minska de biologiska skadeeffekterna av mänskligt buller i den moderna marina ljudmiljön, säger Johan Lindgren.

Vetenskaplig artikel:

Adaptations for stealth in the wing-like flippers of a large ichthyosaur, Nature.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera