Efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023 har konflikten i Mellanöstern eskalerat. I juni 2025 gick Israel och USA till angrepp mot Iran, samtidigt som bombningarna av Gaza fortsätter. Valentin Jeutner, docent i folkrätt vid Lunds universitet, reder ut vad folkrätten säger om detta – och var gränsen går för krigsbrott.
Den 7 oktober 2023 dödade Hamas över 1 200 civila israeler och tog fler än 200 personer som gisslan i en koordinerad attack. Israel svarade med en intensiv offensiv mot Gaza, där tiotusentals palestinier – främst civila – har dödats och stora delar av området ödelagts. Rapporteringar om svält, sjukvårdsbrist och blockader är återkommande – främst i Gaza men också på Västbanken.
Över 50 000 människor har dödats i Gaza sedan kriget bröt ut, enligt det Hamaskontrollerade hälsodepartementet – en siffra som bedöms som tillförlitlig av FN. Bara de senaste dagarna rapporteras minst 200 dödsfall i samband med israeliska attacker mot civilbefolkning vid hjälpstationer.
I juni 2025 trappades konflikten upp ytterligare när Israel attackerade mål i Iran, en offensiv som snabbt besvarades med drönare och missiler mot Israel. Enligt Israel var syftet att stoppa Irans kärnvapenprogram. Kritiker menar däremot att attacken syftade till att avleda världens uppmärksamhet från kriget i Gaza.
Situationen väcker akuta frågor om vad som faktiskt är tillåtet i krig – och var gränsen går för folkrättsbrott. Många av de här frågorna prövas just nu i olika domstolar. Men redan innan några domslut har kommit går det att förklara vilka grundläggande regler som gäller i krig – och som därmed kan tillämpas på konflikten i Mellanöstern.
Attackerna mot Iran olagliga
Folkrätten skiljer mellan när våld får användas (krigets lagar) och hur krig ska föras (humanitär rätt). Även när våld är tillåtet måste civilbefolkningen skyddas, och attacker ska vara proportionerliga och riktade mot militära mål.
Enligt Valentin Jeutner anser de flesta folkrättsexperter att Israels och USA:s attacker mot Iran bryter mot krigets lagar. Iran hade inte attackerat Israel eller USA, eller utgjort ett överhängande hot. Därför kan inte självförsvar åberopas. Situationen kan jämföras med andra olagliga angrepp – som när USA år 2003 invaderade Irak, som varken var självförsvar eller auktoriserat av FN:s säkerhetsråd.
Iran har däremot rätt att försvara sig mot attackerna från Israel och USA, eftersom de båda länderna tydligt har attackerat Iran. Det är dock viktigt att poängtera att Iran bara får använda våld i den utsträckning det faktiskt skyddar mot dessa attacker eller förhindrar överhängande framtida attacker.
– Men oavsett om de har rätt att använda våld eller inte, måste USA, Israel och Iran följa den humanitära rätten. Israels lönnmord på iranska kärnforskare är troligen inte tillåtna enligt humanitär rätt, såvida inte Israel kan visa att forskarna direkt deltagit i väpnade operationer, säger Valentin Jeutner.
– På samma sätt bryter USA:s attacker mot kärnkraftverk eller kärntekniska forskningsanläggningar mot internationell rätt, eftersom sådana attacker riskerar att orsaka radioaktivt läckage med skador på människor och miljö som följd. Endast om kärntekniska anläggningar direkt bidrar till ett lands krigföring får de attackeras, säger Valentin Jeutner.
Attacker mot militära mål är alltså förenligt med humanitär rätt. Men attacker mot civila bostäder, sjukhus och hjälpstationer är inte tillåtet.
Israels attacker mot Gaza
Israel hade rätt att försvara sig mot Hamas efter attacken i oktober 2023, men den rätten gäller bara så länge ett konkret hot kvarstår. Humanitär rätt måste ändå följas.
– Rapporter från flera oberoende organisationer – som Läkare utan gränser, Amnesty International och Human Rights Watch – visar att Israel medvetet har attackerat civila, till exempel genom att bomba och isolera civila, blockera leveranser av vatten, mat och bränsle samt aktivt förhindra humanitär hjälp, säger Valentin Jeutner.
Enligt Valentin Jeutner är därför de flesta juridiska bedömare överens om att Israel bryter mot den internationella humanitära rätten i Gaza.
Vad händer nu – och kan någon hållas ansvarig?
– Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder Hamas ledarskap för krigsbrott och brott mot mänskligheten kopplat till attacken mot Israel den 7 oktober 2023. ICC utreder även Israels ledarskap, bland andra Benjamin Netanyahu, för krigsbrott och brott mot mänskligheten – inklusive svält som vapen, attacker mot civila, mord och förföljelse. Internationella domstolen (ICJ) utreder just nu om Israel har begått – eller begår – folkmord i Gaza. En dom tros dock dröja, säger Valentin Jeutner.
ICJ slog redan i ett rättsligt yttrande 2024 fast att Israels ockupation av Västbanken är olaglig, och att delar av agerandet utgör apartheid.
– Det internationella samfundet har ett gemensamt intresse av att minska spänningarna mellan Israel och Iran och att få ett slut på Israels övergrepp i Gazaremsan. Om stater blundar för brott mot internationell rätt, försvagas hela det system som ska hjälpa oss att lösa konflikter utan våld. Internationell rätt – särskilt den humanitära rätten – finns till för att skydda civila, överallt i världen. Accepterar vi att regler bryts i Gaza, Israel eller Iran, undermineras också skyddet för civila här i Sverige – och i Lund, säger Valentin Jeutner.
Internationella brottmålsdomstolen utreder
Romstadgan är det fördrag som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Den antogs 1998 och trädde i kraft 2002.
Domstolen utreder och åtalar individer för flera typer av internationella brott:
- Krigsbrott är brott som begås under väpnad konflikt och finns listade i artikel 8 i Romstadgan. Exempel: tortyr, överdriven förstörelse, tvångsförflyttning av egen befolkning till ockuperade områden.
- Brott mot mänskligheten kan begås även i fredstid och listas i artikel 7. Exempel: mord, utrotning, apartheid, tortyr.
- Folkmord är en särskild typ av brott, definierat i artikel 6. Det innebär att man försöker förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp helt eller delvis – till exempel genom mord.
Till skillnad från ICC, som fokuserar på individers ansvar, avgör Internationella domstolen (ICJ) i Haag tvister mellan stater. Det är den viktigaste och mest auktoritativa domstolen inom folkrätten.
Denna artikel var först publicerad på Lunds universitets webbplats.
