
När lärare kritiseras för sin undervisning hotas både deras autonomi och skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskare bakom en ny studie vid Göteborgs universitet.
Studien tar sin utgångspunkt i en händelse under 2021. En gymnasielärare höll en digital lektion i samhällskunskap där stormningen av Kapitolium i USA användes som exempel på ett hot mot demokratin.
En förälder, som även är lokalpolitiker för Sverigedemokraterna, reagerade starkt och skickade ett mejl till skolan där han anklagade läraren för vänsteraktivism och bristande objektivitet.
– Mejlet växte snabbt till en nationell mediehändelse när rektorn skrev om det i en krönika i en facklig tidskrift. Snart var både nyhetsmedier, politiska debattörer och utbildningsministern involverade, säger Eva Reimers, forskare och professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Objektivitet som politiskt vapen
Hon och en forskarkollega har följt medieflödet, analyserat debatten och intervjuat de centrala aktörerna – läraren, rektorn, eleven och föräldern.
Studien visar hur olika aktörer tolkar begreppet ”objektiv kunskap” på olika sätt. Läraren och rektorn lyfter skolans demokratiska uppdrag, där undervisning bygger på källkritik, flera perspektiv och förståelse för samhällsfrågor.
Föräldern kräver värderingsfri undervisning och beskriver lärarens arbete som indoktrinering.
– Att kalla undervisning för partisk är i sig en politisk handling. Det finns ingen helt objektiv kunskap, det vet både skollagen och läroplanen, säger Eva Reimers.
Yrkesroll mer sårbar
Studien sätter händelsen i ett större sammanhang. Sedan införandet av skolmarknaden på 1990-talet har lärare allt oftare beskrivits som tjänsteleverantörer, medan elever och föräldrar ses som kunder.
– Det har förskjutit maktbalansen. Lärare granskas inte bara av sina chefer utan också av föräldrar och politiker, vilket gör yrkesrollen mer sårbar. Undervisningen riskerar att styras av opinion snarare än professionell kunskap, säger Eva Reimers.
Lärarna pressas från olika håll
Enligt Eva Reimers hamnar lärarna i ett spänningsfält mellan styrdokument och externa krav. Populistiska krafter utnyttjar detta genom att kräva neutralitet i undervisningen, ofta som ett sätt att tysta vissa perspektiv.
– Det påverkar lärarprofessionens autonomi och skapar osäkerhet kring vad uppdraget egentligen är. Vi behöver starkare skydd för lärare som står upp för skolans demokratiska uppdrag, säger Eva Reimers.
Trots påtryckningarna valde läraren i studien att själv gå ut och skriva en egen text, där han försvarade undervisningens syfte. Han fick stöd av både rektor och dåvarande utbildningsminister Anna Ekström.
– Skolan ska fostra demokratiska medborgare. Det innebär att undervisningen inte kan vara neutral inför antidemokratiska krafter. Vi forskare har också ett ansvar. Därför ser vi vårt arbete som en form av aktivism på saklig grund, säger Eva Reimers.
Del av större forskningsprojekt
Studien ingår i forskningsprojektet Skola i samhället. Inom projektet undersöker forskarna hur lärare, rektorer och elever agerar politiskt eller blir föremål för politisk påverkan i sin yrkesutövning. Flera delstudier är under arbete, bland annat om lärares aktivism i sociala medier och om elevers engagemang i Fridays for Future – en rörelse där unga demonstrerar för klimatet.
– Fallet vi beskriver i artikeln är det mest uppmärksammade hittills, men det är långt ifrån unikt. Vi ser samma mönster på flera håll, säger Eva Reimers.
*Bild: Tyler Merbler, Wikimedia commons. Licens: CC BY 2.0
Vetenskaplig artikel:
School knowledge and teacher authority – politicisation and depoliticisation of compulsory education instigated by a right-wing nationalist parental intervention, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education.