Skogsgödsling tycks ha begränsad effekt som klimatåtgärd. En studie från SLU och Uppsala universitet visar att gödsling inte leder till ökad kolinlagring i skogen på längre sikt. Inte heller syns några tydliga effekter på den biologiska mångfalden tio år efter avverkning.
Gödsling används för att träden ska växa snabbare efter avverkning. Det kan vara ett sätt att öka skogens upptag av koldioxid och därmed motverka klimatförändringen. Det finns också förhoppningar om att gödsling ska göra att mer kol lagras in i marken.
För att bli en effektiv klimatåtgärd krävs dock att kolet stannar kvar länge i form av organiskt material – inte snabbt frigörs som koldioxid vid nedbrytning. Samtidigt finns oro för att gödsling kan skada mångfalden av svampar och växter.
I en studie har forskare tittat närmare på effekten av gödsling.
– För att ta reda på de långsiktiga effekterna undersökte vi hyggen efter skogar som gödslats eller inte gödslats med kväve. Även om skogsgödsling är relativt vanligt är det inte så många som har undersökt de långsiktiga effekterna tidigare, säger Joachim Strengbom, forskare inom ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skillnader minskar med åren
Forskarna mätte kol- och kvävehalter i marken, utsläpp av koldioxid, trädens tillväxt samt artsammansättning av växter och svampar. De fann att gödslade hyggen som avverkats året innan innehöll i genomsnitt 30 procent mer kol och 32 procent mer kväve i det översta markskiktet, jämfört med ogödslade hyggen.
– Men när vi jämförde hyggen som avverkats fyra till tretton år tidigare fann vi inga skillnader i kol- och kvävelager mellan gödslade och ogödslade hyggen. Med andra ord så försvinner stora mängder kol och kväve över tid, men vart det tar vägen är i dagsläget oklart, säger Joachim Strengbom.
Gödslet kan bidra till övergödning
Kvävet kan ha läckt ut till omkringliggande vattendrag eller återfinnas längre ner i marken. Detsamma gäller markkolet, som också kan ha gått tillbaka till atmosfären. I studien gjordes mätningarna i det organiska markskiktet som består av dött organiskt material. Det är även den del av marken som påverkas mest i samband med gödsling.
– Om huvuddelen av kolet och kvävet gått förlorat från systemet blir miljöbelastningen från skogsgödsling större och klimatnyttan mindre. Kvävet i gödslet kan bidra till övergödning av vattendrag och sjöar. Därför behövs mer forskning som kan klargöra var det förlorade kolet och kvävet tagit vägen innan beslut om utökad gödsling som klimatåtgärd fattas, säger Margaux Boeraeve, tidigare forskare på SLU.
Liten påverkan på biologisk mångfald
Om effekten på kolet i marken blir kortvarig begränsas klimateffekterna av skogsgödsling till hur mycket träden växer fram till avverkning och den klimatnytta som man kan få från de träprodukter som framställs av träden. Hur stor nytta detta ger beror på produkternas livslängd – något som kräver livscykelanalyser, vilket inte ingick i studien.
På de gamla hyggena fanns heller inga skillnader i markens koldioxidavgång, växtsammansättning eller trädens tillväxt. Skillnaderna bland svampar var små, men en slags nedbrytande svampar, sporsäckssvampar, var vanligare på tidigare gödslade hyggen.
– Tidigare studier har visat att markvegetationen förändras efter gödsling genom att risväxter, till exempel blåbär, minskar medan gräs blir vanligare, säger Joachim Strengbom.
I studien kunde forskarna inte se några tydliga skillnader i vegetationen mellan hyggen som innan avverkningen gödslats och de som inte gödslats.
Vetenskaplig artikel:
Fertilizer‐induced soil carbon rapidly disappears after clearcutting in boreal production forests, Journal of Applied Ecology.
