Sjukvårdspersonal vaccinerar en äldre kvinna.
Bild: Depositphotos
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Sverige har gått från ett högt och jämnt vaccinationsskydd mot covid-19 bland äldre till växande skillnader. En ny nationell studie visar att både regional hemvist och socioekonomisk bakgrund påverkar viljan att ta påfyllnadsdoser.

När covidvaccinationerna inleddes i december 2020 valde 95 procent av de äldre att vaccinera sig. Då var täckningen jämn mellan landets regioner. Men sedan dess har bilden förändrats.

En ny studie, som följt vaccinationerna bland äldre fram till början av 2024, visar tydliga skillnader i hur möjligheten att vaccinera sig har utnyttjats. Totalt ingår drygt två miljoner personer över 65 år i studien.

Färre äldre tar påfyllnadsdos

Resultatet visar att andelen äldre som tar påfyllnads- och säsongsdoser sjunker, särskilt i Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Minskningen syns tydligt bland personer i åldern 65–80 år. I storstadslänen hade under 60 procent i åldersgruppen tagit sin sjätte dos – den lägsta siffran i studien.

Vaccinationstäckningen var också lägre i vissa grupper, oberoende av region. Män, utrikes födda samt personer med låg inkomst och utbildning vaccinerar sig i betydligt mindre utsträckning. Tidigare forskning har visat liknande mönster och den nya studien visar att ojämlikheten kvarstår, trots olika åtgärder.

Behov av insatser

En möjlig förklaring till de regionala skillnaderna kan vara bristande nationell samordning och prioriteringar. Forskarna bakom studien betonar behovet av riktade insatser för att minska skillnaderna.

– Den ojämna vaccinationstäckningen ökar sårbarheten för allvarlig covid-19-sjukdom och postcovid, särskilt bland äldre. Nationell samordning är fortfarande viktig för att säkerställa jämlik vaccination och fokus bör vara på socioekonomiskt utsatta gruppen som konsekvent uppvisar lägre upptag, säger Yiyi Xu, docent i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

– Att koppla covid-19-vaccinationer till rutinmässiga hälsoinsatser, som exempelvis influensavaccinering, skulle kunna öka andelen covidvaccinerade, minska de barriärer som tycks finnas och sänka folkhälsokostnaderna, fortsätter Yiyi Xu. 

Studien är ett samarbete mellan forskare från Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten.

Vetenskaplig artikel:

Regional differences in COVID-19 vaccine uptake and their determinants among Swedish older adults, Public Health.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera