Diagnos och riskbedömning av leukemi hos barn kan bli mer träffsäker med hjälp av dna-metylering, visar en studie från Umeå universitet. Det kan leda till mer individanpassade behandlingar – och även minska svåra biverkningar.
Allt fler barn med leukemier räddas, men baksidan är svåra biverkningar. Nu har en internationell studie, ledd från Umeå universitet, undersökt om behandlingen skulle kunna ge färre biverkningar med hjälp av exaktare diagnosmetoder.
– Våra resultat visar på vad som kan vara en framkomlig väg för att bättre individanpassa behandlingen efter typen av leukemi med förhoppning om bättre livskvalitet, säger professor Sofie Degerman vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
T-ALL har studerats
Forskarna har studerat T-ALL, en variant av akut lymfatisk leukemi som påverkar T-celler. Behandlingen består främst av kemoterapi, där barnet får cytostatika under cirka två års tid, ibland i kombination med benmärgstransplantation.
Nästan nio av tio barn med T-ALL överlever i dag, men behandlingen kan ge biverkningar som illamående, trötthet, infektionskänslighet och håravfall. På längre sikt finns även risk för hjärtproblem, kognitiva svårigheter, fertilitetsproblem och andra cancerformer.
Inom gruppen varierar risken för återfall, men dagens diagnosmetoder kan inte säkert avgöra vilka barn som riskerar detta. För säkerhets skull får därför många barn en mer intensiv behandling, något som kan innebära fler biverkningar än nödvändigt.
Mer träffsäker riskbedömning
En av forskarnas slutsatser är att analys av dna-metyleringsmönster vid diagnos kan ge en mer träffsäker riskindelning för att bedöma lämplig behandling. Metoden kan också identifiera de barn där sjukdomen svarar sämre på dagens behandling och därför kan behöva andra behandlingsstrategier.
– Metoden används redan på flera sjukhus vid diagnostik av hjärncancer, och vår studie visar att den även skulle kunna implementeras för leukemi, säger forskaren Fernanda S. Hackenhaar vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.
Mer om dna-metylering
Metylering är en epigenetisk process där kemiska grupper sätts på dna-sekvensen och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka gener som ska vara avstängda. Alla har metylering i sin arvsmassa.
Mönstret för metylering skiljer sig mellan olika celltyper och bidrar till att celler har olika egenskaper. Om mönstret blir fel kan det bidra till uppkomst av tumörer. Man kan säga att dna-metyleringsmönstret är ett slags fingeravtryck som kan bidra med detaljinformation om cancerns egenskaper.
Målet är bättre behandlingar
Studien bygger på diagnostiska leukemiprover från 348 barn med T-ALL som behandlats mellan 2008 och 2020 i Norden och Nederländerna. Forskarna har använt avancerad arrayteknik och bioinformatik för att kartlägga cirka 850 000 dna-metyleringspositioner i arvsmassan, se faktaruta.
Forskarna har även analyserat genuttryck och genetiska förändringar i leukemicellerna för att förstå hur leukemier med olika metyleringsmönster kan behandlas. Det arbetet fortsätter i kommande studier med målet att utveckla ännu bättre behandlingsstrategier.
– Vi fortsätter forskningen med att undersöka möjligheten att inkludera dna-metyleringsanalys i klinisk diagnostik för patienter med T-ALL, säger Sofie Degerman.
