Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Den torra stammen eller grenen som ligger på marken i skogen kanske inte ser mycket ut för världen – men otaliga svampar och omkring en fjärdedel av Sveriges cirka 4 500 skalbaggsarter är beroende av sådan så kallad död ved.
– Inget i skogen är så levande som i ett dött träd, säger Paulina Bergmark, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skalbaggar lever i veden
Skalbaggarna lever sina liv i den döda veden, samtidigt som de skapar livsmiljöer för andra insekter och blir föda för fåglar. Tillsammans med svampar och mikroorganismer bidrar de till den viktiga nedbrytningen av trädrester – en process som för näring tillbaka till jorden.
Vedlevande arter hotas i dagens produktionsskogar, där döda träd ofta är en bristvara. I en avhandling har Paulina Bergmark undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk – så kallade multifunktionella landskap eller ekoparker.
Skalbaggar trivs i ekoparker
Hon studerade skalbaggar och svampar i kapade höga stubbar inom fem av Sveaskogs ekoparker, och jämförde resultaten med fyra områden med produktionsskogar. Resultaten visar att det fanns gott om döda träd och en större blandning av olika trädslag i ekoparkerna.
Paulina Bergmark hittade flera vanligt förekommande skalbaggsarter i produktionsskogarna, men i ekoparkerna trivdes fler svampar och skalbaggar.
– Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon.
Varierad skog är viktig
Olika typer av död ved gynnar också olika hotade arter. Många trivs bäst i rester från lövträd som brutits ned under en viss tid. I avhandlingen betonas därför vikten av variation i skogslandskapet och framför allt ett större inslag av lövträd.
– I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger Paulina Bergmark.
Långsiktig betydelse för överlevnad
Idag finns 37 ekoparker för att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. De första inrättades för ungefär 20 år sedan. Här kombineras skogsbruk med naturvård, och de utvalda områdena bedömdes ha höga naturvärden redan innan de fick sin status som ekoparker.
– Utifrån min avhandling kan vi inte säga om det är skötselåtgärderna i ekoparkerna som har en effekt på vilka arter vi hittar där idag eller om det beror på hur områdena sköttes redan innan det blev ekoparker. Det vi kan säga är att multifunktionella skogslandskap som ekoparkerna verkligen har potential att på lång sikt gynna vedlevande skalbaggar och svampar, säger Paulina Bergmark.
Avhandling:
From dead trees to landscapes : the role of multifunctional forests in supporting deadwood-dependent biodiversity, Sveriges lantbruksuniversitet.
