Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Lämningarna efter den första svenska Antarktis-expeditionen hotas att förstöras av de snabba klimatförändringarna. Nu ska svenska och argentinska forskare åka till platsen för att dokumentera och försöka bevara lämningarna innan det är för sent.

I början av januari inleds den svensk-argentinska expeditionen CHAQ 2020 som går till de historiska lämningarna av den första svenska Antarktis-expeditionen, Nordenskjöld-expeditionen år 1901-1903. Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, leder det svenska forskarteamet i CHAQ 2020 och medverkar i den arkeologiska dokumentationen som ska utföras under expeditionen.

En av expeditionens målsättningar är att bidra med data till projektet CHAQ, vars syfte är att förklara hur och varför historiska lämningar på Antarktis definieras som kulturarv eller inte.

– Vi vill bidra med ny kunskap om kulturarvens roll i Antarktis, säger Dag Avango.

Enligt Antarktis-fördragets miljöprotokoll ska alla spår av mänsklig aktivitet tas bort för att det ska bevaras som en orörd kontinent med så liten mänsklig påverkan som möjligt. Men det finns undantag och det är de lämningar som klassas som kulturminnen.

– Det finns flera intressen kopplade till dessa kulturarvsprocesser, både ekonomiska, politiska, sociala och kulturella. Expeditionen kommer att bidra med ny kunskap om hur dessa intressen påverkar hur kulturminnen på Antarktis förvaltas i praktiken och vilken roll klimatförändringar spelar i detta., säger Dag Avango.

Medlemmar ur Otto Nordenskjölds expedition till sydpolen. “Antarctic” som avseglade från Göteborg 1901-10-16. Männen på däcket är från vänster; Carl Skottsberg, Otto Nordenskjöld, K A Andersson, Carl Anton Larsen, Erik Ekelöf, Axel Ohlin och Gösta Bodman. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Fakta om Nordenskjöld-expeditionen

År 1901-1903 gjordes den första svenska expeditionen till Antarktis, under ledning av Professor Otto Nordenskjöld, en svensk geolog och polarforskare. Det var en av de allra första vetenskapliga expeditionerna till Antarktis, som då var en i stort sett outforskad kontinent. Expeditionen förlorade en av besättningsmännen och fartyget men lyckats utföra en lång rad undersökningar och upptäckte ett stort antal nya platser och kan betraktas som en av de största framgångarna inom svensk polarforskning.

Klimatförändringarna hotar lämningar

Ett annat viktigt uppdrag under expeditionen är att bidra till bevarandet av lämningarna från Nordenskjöld-expeditionen, som idag hotar att försvinna.

– Lämningarna efter expeditionen hotas av klimatförändringarna, som går mycket snabbare i polartrakterna än på andra ställen, inte minst på Antarktiska halvön. Bevarandeinsatserna kan inte vänta utan måste göras nu. En av lämningarna från Nordenskjöld-expeditionen är en byggnad på Snow Hill Island. Byggnaden står på en kulle och hotas av att permafrosten i marken tinar och att vattendrag eroderar kullen, säger Dag Avango.

Två av forskarna som är med på expeditionen är från Göteborgs universitet och arbetar på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. De ska föreslå ett åtgärdsprogram för att säkra att byggnaden inte kollapsar.

Eventuellt framtida svenskt engagemang

CHAQ 2020-teamet ska dokumentera de historiska lämningarna med hjälp av 360 graders virtual reality-film (VR), fotogrammetri och laserscanning. I kombination med traditionell uppmätning och 3D-modellering kommer forskarna att kunna använda materialet för att skapa baslinje data om lämningarnas tillstånd idag. Samtidigt kommer materialet att användas för att skapa realistiska VR-modeller av lämningarna och dess omgivningar. På så vis blir platserna tillgängliggjorda för andra forskare och den breda allmänheten som inte har möjlighet att själva besöka Antarktis. Expeditionen kommer även bli föremål för en dokumentärfilm.

Forskarna ska också jämföra dokumentationen från CHAQ 2020 med äldre fotografier för att se hur landskapet har förändrats med tiden. Bland forskarna finns förhoppningar om framtida svenska expeditioner för att på så vis kunna hålla koll på klimatförändringarna och lämningarna även framöver. Expeditionens resultat kommer att bilda underlag för ett beslut om eventuellt framtida svenskt engagemang.

– Jag tycker att Sverige har ett ansvar för att bidra till förvaltningen av svenska kulturminnen på Antarktis och jag hoppas att den här expeditionen kommer att leda till ett mer långsiktigt svensk engagemang. Jag hoppas också att expeditionens resultat kommer att bidra till att uppmärksamma konsekvenserna av de kraftiga klimatförändringarna som sker i det här området idag. Klimatförändringarna är inte en framtidsvision utan det sker här och nu på ett väldigt dramatiskt sätt. Nedbrytningen av kulturminnena gör att det blir väldigt synligt. Det finns till och med en risk för att det är för sent för att bevara lämningarna. Det är en fråga vi måste ställa oss: går det ens att rädda det här? säger Dag Avango.

En djupt fascinerande kontinent

Dag Avango har tidigare lett två Antarktisexpeditioner och är ivrig att få åka dit igen.

– Det är fantastiskt att få den möjligheten. Ända sedan första gången jag var där för tio år sedan har jag varit djupt imponerad av den här kontinenten och dess natur och historia. Den liknar ingen annan plats på jorden. Spänningen mellan det orörda och spåren av mänsklig aktivitet gör att Antarktis för en historiker och arkeolog blir djupt fascinerande, säger Dag Avango.

– Det är de mest extrema förhållandena för mänsklig aktivitet som över huvud taget finns och ändå har människor varit där och haft verksamhet. Det finns gamla valfångststationer som blivit spökstäder och det finns forskningsstationer– många i drift, andra övergivna. Som historiker vill vi förklara orsakerna till dessa aktiviteter. Varför har olika aktörer startat verksamheter där? Hur har de gjort för att klara av förhållandena? Varför har man så småningom avvecklat verksamheterna? Vilka har konsekvenserna blivit för miljön, för politiska förhållanden och för globala resursflöden? Hur bör vi förvalta lämningar av tidigare mänsklig verksamhet där och under vilka omständigheter bör de klassas som kulturarv och bevaras till eftervärlden? Det finns fortfarande en rad frågeställningar att besvara, säger han.

Genomgått säkerhetsövningar

CHAQ 2020 är ett samarbete mellan Sverige och Argentina. Argentina står för expeditionens logistik. Forskarna blir transporterade med militärt flyg från Argentina till den argentinska basen Marambio på den antarktiska halvön. Därifrån ska de sedan ta sig runt till Snow Hill Island, Esperanza och Paulet Island, med hjälp av helikopter och fartyg. Expeditionen väntas ta ungefär en månad men vid dåliga väderförhållanden kan den ta upp till två månader. Forskarna ska bo i tält under stor del av tiden och har fått genomgå en säkerhetskurs på forskningsstationen i Abisko för att testa utrustning och öva på säkerhetsrutiner.

– Vi ska bygga ett tältläger med arbetstält, matlagningstält och sovtält. Alla kommer att ha varsin GPS med koordinater för tälten så att man snabbt kan hitta tillbaka till skydd om det blåser upp till storm, säger Dag Avango.

Dag Avango har själv tidigare fått erfara de snabba och farliga väderomslagen Antarktis.

– Sist jag var där trodde jag inte att vi skulle kunna ta oss hem. Det var 2010 när vi seglade ner från Falklandsöarna i en segelbåt. Vi hamnade i en oerhört våldsam orkan som gjorde att båten höll på att gå under. Vi var tvungna att köra upp segelbåten på en strand med hjälp av motorn så att den låg ner på marken. Sedan fick vi ha igång motorn i 20 timmar för att båten inte skulle blåsa iväg. Den erfarenheten gör att jag vet  hur illa det kan gå. Det gör att jag aldrig tummar på säkerheten, säger Dag Avango.

Kontakt

Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, dag.avango@ltu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera