Kan man forska om allt?
Man kan forska om nästan vad som helst – men inte hur som helst. Lagar och etiska regler sätter gränser, oftast med syftet att skydda människor.
Och vissa frågor går helt enkelt inte att undersöka.
Fri forskning är en grundläggande princip. Det betyder att forskare ska kunna följa sin nyfikenhet, utan att styras av politiska önskemål eller ekonomiska intressen. Man tänker att ny kunskap inte går att förutse eller ”beställa”. Men frihet betyder inte att forskarna kan göra precis vad de vill. Forskning kan ibland hamna i en etisk konflikt: Ska forskare få samla in känsliga uppgifter? Göra försök på djur? Eller studera människor i utsatta situationer?
Forskning regleras av lagar och etik
Därför finns det lagar som säger att viss forskning måste etikprövas och godkännas av Etikprövningsmyndigheten eller en djurförsöksetisk nämnd innan den får starta. Och ibland blir det nej.
Men forskningsetik handlar inte bara om vad lagen säger. Forskare måste själva tänka igenom hur deras arbete påverkar andra och följa det som kallas god forskningssed.
Extern länk: God forskningssed (skrift från Vetenskapsrådet).
En hel del skadlig forskning hade kunnat undvikas om dagens etiska regler funnits tidigare. Ett exempel är experimenten på Vipeholmsanstalten utanför Lund där patienter på 1940-talet tvångsmatades med socker för att forskarna skulle kunna undersöka om de fick hål i tänderna.
Exempel: Varför inte alla studier blir av
Tänk dig att du som forskare vill ta reda på om rökning är skadligare för ungdomar än för vuxna. Du vill göra en studie där ungdomar röker, för att undersöka hur det påverkar dem. Men vad kan ställa till problem?
Etiska problem:
Rökning är skadligt, så det vore oetiskt att uppmana ungdomar att röka i forskningens syfte. Alla som deltar i en studie måste förstå vad det innebär – och om de är under 18 måste deras vårdnadshavare säga ja. Det är knappast troligt att föräldrar skulle tillåta att deras barn börjar röka för en studie.
Juridiska problem:
Forskning som gäller barn måste ta hänsyn till deras rättigheter, enligt barnkonventionen. Och om studien uppfattas som att den uppmuntrar rökning, kan den bryta mot Tobakslagen – som finns till för att skydda unga från att börja röka. Etiska frågor uppstår inte bara i medicinsk forskning. Även den som studerar människors liv, erfarenheter eller berättelser måste tänka på hur deltagarna påverkas – särskilt när det handlar om känsliga ämne
Finns det dålig forskning?
Vad kan forskning inte ge svar på?
Men det är inte bara lagar och regler som begränsar vad forskare kan göra. Alla frågor går inte heller att forska på. Vad som händer efter döden är ett exempel. För att något ska räknas som forskning behöver arbetet göras systematiskt och vara möjligt att följa och granska: Döden går inte att studera i ett laboratorium och vi kan inte mäta eller observera vad som händer med medvetandet när hjärnan slutar fungera.
”Omöjlig” forskning kan ändå ge något
Forskningen kan alltså inte svara på vad som händer efter döden – men den kan ändå hjälpa oss att förstå mer om själva döendet. Inom neurovetenskap, psykologi och medicin går det att studera hur hjärnan fungerar, hur medvetandet uppstår och vad som händer i kroppen när någon dör.
Meningen med livet är ett annat exempel. Där kan forskare undersöka hur människor tänker, vad som påverkar deras syn på livet och hur sådana tankar förändras över tid.
Samma sak gäller för vad som är rätt eller fel och fult eller vackert. Forskningen kan visa hur människor har resonerat, hur synsätt har förändrats och vilka värderingar som har styrt oss.
Vi får kanske inte svar på allt – men vi kan förstå lite mer om oss själva och världen omkring oss. Och vara ganska trygga i att oetisk forskning stoppas i tid.
Nästa avsnitt:
Finns det dålig forskning?
