Kan man forska om vad som helst?
Ja, man kan forska om nästan vad som helst – från rymden till sociala medier. Ibland börjar det med något oväntat, som ett mjau …
Språkforskaren Susanne Schötz upptäckte att hennes egna fem katter lät olika i olika situationer. Vad betydde det? Det blev ett språkvetenskapligt forskningsprojekt där hon mätte katternas jam, kurr och spinn med vetenskapliga metoder.
Kan du kattens olika läten? Språkforskaren förklarar
Forskning kan ge oväntad nytta senare
Vad man väljer att forska om är upp till en själv, utifrån intresse och förkunskaper. Ingen vet på förhand vad forskningen kan leda till.
Ibland börjar forskningen i en vilja att förstå något bättre – utan att man vet vad det kan leda till. Det kan handla om hur ett visst enzym fungerar hos en ovanlig sorts svamp, hur människor uttrycker sig i sociala medier eller hur en idé formats och förändrats genom historien. Ibland visar det sig senare vara användbart på oväntade sätt.
Många av historiens viktigaste upptäckter har skett när forskare undersökt något helt annat.
Andra forskningsprojekt kan visa sig vara jätteviktiga i framtiden. Som när fågelinfluensan kom och forskning om fåglars flyttvägar plötsligt blev värdefull för hela samhället.
Vad gör en forskare?
Hur det går till att forska beror på många saker – till exempel vilket ämne, vilket material och vilken typ av fråga det handlar om. Här är tre exempel :
Läkaren Mattias Carlsten förändrar immunceller i ett labb för att de ska bli bättre på att hitta cancertumörer och döda dem.
Bibliotekarien Amira Sofie Sandin studerar ungas inlägg i sociala medier.
Astrobiologen Sandra Siljeström är forskare på amerikanska rymdmyndigheten Nasa och letar efter liv på planeten Mars.
Vad kan forskning inte ge svar på?
Forskning kräver att man arbetar systematiskt – men det kan göras på många olika sätt, beroende på vad man vill ta reda på. Forskarens arbete ska gå att följa och förstå, så att andra kan granska det. Men vissa frågor låter sig helt enkelt inte undersökas på det sättet. En fråga som många funderar på är vad som händer efter döden – men det kan forskningen inte ge några tydliga svar på.
Det låter ju ganska rimligt – hur ska man kunna undersöka något som händer efter att någon har dött? Men just därför är det ett bra exempel på var gränsen för forskning kan gå.
Att dö är en unik händelse som inte kan undersökas i ett laboratorium, och det finns heller inget sätt att mäta eller observera vad som händer med medvetandet efter att hjärnan upphört att fungera.
Inte heller vet vi fullt ut vad medvetandet är och hur det uppstår. Utan en tydlig definition är det svårt att studera vad som händer med medvetandet vid döden. Och även om vi kan mäta hjärnaktivitet, finns det inga instrument som kan visa om en eventuell ”själ” eller ett ”medvetande” kan existera oberoende av kroppen. Det skulle också vara problematiskt rent etiskt att utföra experiment på döende personer.
Forskning om nära-döden-upplevelser
Men nära-döden-upplevelser då? Det finns många teorier om vad som orsakar dem, men ingen har hittills kunnat bevisas entydigt. Upplevelserna är subjektiva och svåra att kontrollera och jämföra. Studier av nära-döden-upplevelser kan däremot ge oss värdefull information om hur människor beskriver eller upplever döden. Däremot kan de inte visa vad som faktiskt händer med medvetandet efter döden.
Forskningen kan alltså inte svara på vad som händer efter döden – men den kan ändå hjälpa oss att förstå mer om själva döendet. Inom neurovetenskap, psykologi och medicin går det att studera hur hjärnan fungerar, hur medvetandet uppstår och vad som händer i kroppen när någon dör.
Meningen med livet är ett annat exempel. Där kan forskare undersöka hur människor resonerar, vad som påverkar deras syn på livet och hur sådana tankar förändras över tid.
Samma sak gäller för vad som är rätt eller fel och fult eller vackert. Forskningen kan visa hur människor har tänkt, hur synsätt har förändrats och vilka värderingar som har styrt oss.
Vi får kanske inte svar på allt – men vi kan förstå lite mer om oss själva och världen omkring oss.
Annat som kan göra det svårt att forska
Forskning kostar pengar
Forskning kostar ofta mycket. Forskare måste söka bidrag – och konkurrensen om dem är hård.
Forskning styrs av lagar och regler
Forskning måste följa både lagar och etiska regler. Till exempel krävs godkännande från en etisk nämnd om forskningen ska använda djur.
Exempel:
Tänk dig att du som forskare vill ta reda på om rökning är skadligare för ungdomar än för vuxna. Du vill göra en studie där ungdomar röker, för att undersöka hur det påverkar dem. Men vad kan ställa till problem?
Etiska problem:
Rökning är skadligt, så det vore oetiskt att uppmana ungdomar att röka i forskningens syfte. Alla som deltar i en studie måste förstå vad det innebär – och om de är under 18 måste deras vårdnadshavare säga ja. Det är knappast troligt att föräldrar skulle tillåta att deras barn börjar röka för en studie.
Juridiska problem:
Forskning som gäller barn måste ta hänsyn till deras rättigheter, enligt barnkonventionen. Och om studien uppfattas som att den uppmuntrar rökning, kan den bryta mot Tobakslagen – som finns till för att skydda unga från att börja röka. Etiska frågor uppstår inte bara i medicinsk forskning. Även den som studerar människors liv, erfarenheter eller berättelser måste tänka på hur deltagarna påverkas – särskilt när det handlar om känsliga ämnen.
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se