Fartygsutsläpp orsakar miljardkostnader för Östersjön
Utsläpp från fartyg med så kallade skrubbrar gör stor skada i Östersjön. En ny studie från Chalmers visar att dessa utsläpp orsakat föroreningar som motsvarar samhällsekonomiska kostnader om över 7 miljarder kronor mellan 2014 och 2022. Samtidigt konstaterar forskarna att rederiernas investeringar i den omdiskuterade tekniken, där avgaser ”tvättas” och släpps ut i havet, redan är hemräknade för majoriteten av fartygen. Det innebär att branschen nu tjänar mångmiljardbelopp på att driva sina fartyg på billig tjockolja i stället för renare bränsle.
– Vi ser en tydlig intressekonflikt, där privata ekonomiska intressen uppnås på bekostnad av den marina miljön i ett av världens mest känsliga hav, säger Chalmersdoktoranden Anna Lunde Hermansson, som är en av författarna till den nya studien, publicerad i Nature Sustainability.
Studien har föranletts av den pågående förbudsdiskussionen om skrubbervatten − förorenatvatten som släpps ut från fartygens avgasreningssystem. Frågan är på agendan hos FN:s sjöfartsorgan IMO, och diskuteras på EU-nivå och i Sveriges riksdag, även om inga beslut om förbud ännu har fattats.
Anna Lunde Hermansson och Chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Ida-Maja Hassellöv har i många år forskat om sjöfartens miljöpåverkan och bidrar med sin expertis i både internationella och nationella sammanhang. Ien tidigare studiehar de till exempel visat att mer än200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten årligen släpps ut i Östersjön av fartyg med skrubberrening. Studien visade också att skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av de totala utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön.
Kostnader för oljeutsläpp inte medräknade
I den nya studien räknade Chalmersforskarna på såväl externa kostnader för skrubberutsläppen, som på ekonomiska balansräkningar för över 3800 fartyg som investerat i skrubbertekniken. När det gäller kostnaderna som kan kopplas till försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläppen mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har förorenat till en kostnad på över 680 miljoner euro.
Uträkningarna är baserade på modeller för betalningsvilja för att undvika miljöskadliga utsläpp, men är enligt forskarna att betrakta som en underskattning. Exempelvis är inte direkta kostnader, i samband med utsläpp av tjockolja från fartyg som använder skrubbrar, medräknade. De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera olja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.
– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.
Restriktioner i flera länder
När det gäller fartygsekonomin räknade forskarna på kostnaderna för att installera och underhålla skrubbersystemen, samt på de kostnadsbesparingar företagen kunde göra genom att driva fartygen med billigare och smutsigare bränsle i form av tjockolja. Alternativet hade varit ett dyrare bränsle med lägre svavelinnehåll.
Enligt beräkningarna har majoriteten av flottan som investerat i skrubbrar fått tillbaka sitt satsade kapital, och det sammanlagda överskottet, för alla drygt 3800 fartyg, ligger på 4,7 miljarder euro fram till och med år 2022. Forskarna konstaterar också att mer än 95 procent av det vanligaste skrubbersystemet (öppet system, så kallad open loop) är tillbakabetalat inom fem år.
– Från industrins håll framhålls det ofta att rederierna inte ska straffas för att de i god tro investerat i teknik som skulle lösa problemet med svavelutsläpp i luften. Våra beräkningar visar att investeringarna redan är avskrivna och att det därför inte är ett hållbart argument, säger Anna Lunde Hermansson.
Nyligen har Danmark beslutat att förbjuda utsläpp av skrubbervatten i så kallat territorialvatten, inom 12 sjömil från kusten. Ett flertal länder världen över, till exempel Tyskland, Frankrike, Portugal, Turkiet och Kina, har också beslutat om nationella förbud eller restriktioner.
I Sverige finns idag inget generellt förbud, även om vissa hamnar, till exempel Göteborgs hamn, förbjudit utsläpp av skrubbervatten inom sitt område.
– Vi hoppas nu att frågan ska få prioritet även i den svenska riksdagen. Det här är en lågt hängande frukt för hur vi kan minska vår negativa påverkan på den livsviktiga marina miljön.
Mer om forskningen:
Artikeln ” Strong economic incentives of ship scrubbers promoting pollution” har publicerats i Nature Sustainability. Studien är genomförd av Anna Lunde Hermansson, Ida-Maja Hassellöv, Tiia Grönholm, Jukka-Pekka Jalkanen, Erik Fridell, Rasmus Parsmo, Jesper Hassellöv och Erik Ytreberg. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Meteorologiska institutet i Finland och IVL, Svenska Miljöinstitutet.
Forskningen har finansierat av Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket och EU:s Horisont 2020.
Läs tidigare pressmeddelanden:
Forskning avslöjar stora utsläpp från fartygsavgasrening
Fartygens utsläpp i hamn hotar livsmiljön i havet
Mer om skrubbrar:
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för de avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja, som varit det vanligaste fartygsbränslet sedan 1970-talet. Havsvatten pumpas upp och sprayas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften. Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020. Problemet är att vattnet tar upp både svavlet från avgaserna, med kraftig försurning som följd, och föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan ofta direkt ut i havet.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Vid en studie som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön – i dag räknar forskarna med minst det fyrdubbla. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt 5 procent av den totala fartygsflottan. Då det främst är fartyg med hög bränsleförbrukning som investerar i skrubbrar står dessa 5 procent för 25 procent av den globala efterfrågan på tjockolja.
Ett antal länder i världen har begränsat eller förbjudit utsläpp av skrubbervatten. Läs mer om detta i en rapport från International Council on Clean Transportation: Global update on scrubber bans and restrictions – International Council on Clean Transportation (theicct.org)
För mer information, kontakta:
Anna Lunde Hermansson, doktorand, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, anna.lunde.hermansson@chalmers.se, 031 772 18 66
Erik Ytreberg, senior forskare, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se, 031 772 27 49
Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, ida-maja@chalmers.se, 031 772 31 39
Forskarna talar svenska och engelska, och kan finnas tillgängliga för live- och förinspelade intervjuer.
På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.
Bilder kan laddas ner från Chalmers pressrum: Fartygsutsläpp orsakar miljardkostnader för Östersjön – Chalmers (cision.com)
Mia Halleröd Palmgren
Presskommunikatör
031 772 32 52
mia.hallerodpalmgren@chalmers.se
________________
Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.
Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället.
Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.
—
Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.
Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:
- Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
- Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn