Slängda frallor och limpor kan omvandlas till proteinrikt foder för odlad fisk, enligt en ny doktorsavhandling vid Högskolan i Borås.
Intresset ökar för nya proteinkällor till fiskfoder. Forskning pågår i många länder om användning av bland annat insekter, alger, bakterier, jäst och svampproteiner.
Nu presenteras ännu ett alternativ, nämligen kasserat bröd. Varje år slängs stora mängder bröd – som kanske blivit torrt men fortfarande är fullt av näringsämnen.
– Vi ville undersöka om en stor restström från livsmedelssektorn kan omvandlas till en värdefull resurs för vattenbruk, säger Vahid Abbasi vid Högskolan i Borås.
Brödet omvandlas
Vahid Abbasi har i sitt avhandlingsarbete tagit fram en metod där gammalt bröd fermenteras med hjälp av svamp. Brödet omvandlas på så sätt till så kallat mycelium-bröd som kan ges som mat till fiskar, i det här fallet odlad regnbågsöring.
I avhandlingen syntes goda resultat av det nya fodret. Fiskar som fick foder med mycelium-bröd växte bättre och utnyttjade fodret mer effektivt än fiskar som fick sitt vanliga foder. Filéer från fisk som hade fått mycelium-bröd hade också, enligt avhandlingen, tillfredsställande färg och nivåer av antioxidanter.
Via fermenteringsprocessen ökade brödets proteinhalt från cirka 12 till 35 procent. Processen tillförde även bland annat enzymer och antioxidanter.
Miljöpåverkan minskade
En del av forskningsprojektet var att även undersöka miljöpåverkan och ekonomi.
– Därför kombinerade vi laboratoriestudier och försök med fiskodling med miljö- och kostnadsanalyser för att bedöma om lösningen är hållbar även i praktiken, säger Vahid Abbasi.
Slutsatsen är att användning av mycelium-bröd i fiskfoder kan minska klimatpåverkan, markanvändning och övergödningseffekter, jämfört med konventionella fodersystem. I den aktuella forskningen minskade klimatpåverkan med upp till 31 procent och markanvändningen minskade med upp till 43 procent.
Klimatförändringarna gör att fjärilar flyttar på sig i större omfattning än forskare tidigare trott. Vissa arter breder ut sig, medan andra minskar och försvinner från områden där de tidigare har funnits.
En studie med forskare från en lång rad länder har undersökt hur fjärilars utbredning har förändrats över tid. Det är den största sammanställning som någonsin har gjorts. Resultaten är tydliga.
– Fjärilar förändrar sina utbredningsområden över hela världen, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Klimatförändringar och extrema väderhändelser tros vara de viktigaste orsakerna till att fjärilar flyttar på sig.
Fjärilar visar förändringar
Enligt Lars Pettersson kan fjärilar ge värdefulla signaler om hur naturen förändras. De är en av de bäst undersökta insektsgrupperna och reagerar ofta snabbt på förändringar i klimat och miljö.
– Fjärilar fungerar därför som viktiga indikatorer på hur naturen påverkas av ett varmare klimat, säger Lars Pettersson.
Förändrad markanvändning, bland annat genom jordbruk, spelar också en viktig roll för fjärilarnas förekomst, särskilt för arter vars utbredning minskar.
Vissa arter ökar – andra minskar
Studien omfattar 1 758 fjärilsarter från 105 länder. Av arterna hade 80 procent utökat sina utbredningsområden, medan 27 procent hade minskat sin utbredning. Hos 22 procent såg forskarna också förskjutningar mot högre eller lägre höjd i terrängen.
– Det är alltså både expansioner och tillbakagångar som vi ser, beroende på vilken art och vilken del av världen som vi pratar om, säger Lars Pettersson.
Sverige är ett av de länder där förändringarna är särskilt väl dokumenterade. Förändringarna i fjärilarnas utbredning blir också tydliga här, eftersom landet sträcker sig långt från norr till söder.
– Vi ser både arter som breder ut sig norrut och arter som drar sig tillbaka från de södra delarna av landet, säger Lars Pettersson.
Flytt till norra Sverige
Flera fjärilsarter minskar kraftigt i södra Sverige, bland annat vitfläckig guldvinge, ängsblåvinge och brunfläckig pärlemorfjäril. Samtidigt finns arterna fortfarande kvar i starka populationer längre norrut.
– I södra Sverige förlorar vi fler arter än vi vinner, medan det på sina håll längre norrut kan vara tvärtom när sydliga arter breder ut sig norrut, säger Lars Pettersson.
Han konstaterar att långsiktig övervakning är viktig för att följa förändringar i den biologiska mångfalden. Studien visar samtidigt att det finns stora kunskapsluckor, särskilt i tropiska områden.
Observationer under lång tid
Flera hundra frivilliga har under lång tid systematiskt samlat in data om Sveriges fjärilar. De långa tidsserierna gör det möjligt att följa hur fjärilsfaunan förändras över tid.
– Forskningsstudien visar verkligen hur värdefulla dessa frivilliga insatser kan vara. Både här i Sverige och runt om i världen arbetar forskare och naturintresserade för att lära sig mer om fjärilsfaunan. När sådana observationer samlas under lång tid och från många delar av världen kan vi börja se de stora förändringarna, säger Lars Pettersson.
Fler barn, relativt sett, är numera redan allvarligt sjuka när diagnosen typ 1-diabetes fastställs. Det handlar om ett livshotande tillstånd, surt blod, som uppstår vid svår insulinbrist. Nu försöker forskare att förstå vad som ligger bakom ökningen.
Forskarna har granskat årsrapporter från Nationella diabetesregistret. Det innehåller uppgifter om barn under 18 år som sedan år 2000 har insjuknat i typ 1-diabetes.
Ökning av farligt tillstånd
Det visar sig att andelen barn med diabetisk ketoacidos, förkortat DKA, var 17–20 procent mellan 2007 och 2011. Sedan dess har andelen ökat till 30 procent, år 2025.
Diabetisk ketoacidos innebär att blodet har blivit surt. Det är ett livshotande tillstånd som uppstår vid svår insulinbrist.
– Det är första gången som andelen är så hög. Det betyder att nästan vart tredje barn har hunnit utveckla DKA när de får diagnosen typ 1-diabetes, säger Frida Sundberg, överläkare och forskare i barnmedicin vid Örebro universitet.
Fördröjd diagnos ökar risken
Typ 1-diabetes utvecklas gradvis. Till en början har barnet normalt blodsocker, trots att sjukdomsprocessen redan har börjat. När insulinbristen ökar stiger blodsockret och vid svår insulinbrist kan barnet drabbas av DKA.
– Tidigare forskning har visat att en fördröjd diagnos ökar risken för DKA, säger Frida Sundberg.
Fler orsaker kan finnas
Men det kan finnas fler förklaringar till att andelen barn med DKA har ökat. Forskarna har jämfört utvecklingen av DKA med HbA1c, ett blodprov som speglar den genomsnittliga blodsockernivån under en längre tid.
Samtidigt som andelen barn med DKA har ökat syns inte en lika stor ökning av HbA1c-nivåerna.
– Om ökningen av DKA enbart berodde på att barnen kommer senare till vården skulle även HbA1c ha ökat i större utsträckning. Därför behöver vi undersöka om barn idag insjuknar snabbare i typ 1-diabetes, säger Frida Sundberg.
Blodsocker ska kollas bums
Nästa steg är att analysera resultaten mer detaljerat för att ta reda på om sjukdomsförloppet har förändrats.
– Jämfört med 80-talet löper barn dubbelt så stor risk att insjukna i typ 1-diabetes. Vi behöver förstå bättre vad som ligger bakom ökningen och vad den kan betyda för sjukvården, säger Frida Sundberg.
Även om forskarna ännu inte vet vad som ligger bakom DKA-ökningen är rådet till sjukvården tydligt:
– Barn med symtom som kan tyda på typ 1-diabetes ska få sitt blodsocker kontrollerat samma dag.
Äldre med flera långvariga sjukdomar söker sig ofta till akutmottagningen, trots att besöken i vissa fall skulle kunna undvikas. En ny studie visar att bristande tillgång till vård, otydligt ansvar och brister i samarbete mellan vårdens olika delar kan bidra till onödiga akutbesök.
Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. Nu har forskare vid Röda Korsets Högskola undersökt vad som ligger bakom dessa besök.
I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård i Stockholm. Resultaten visar att begränsad tillgång till vård och brister i samarbete är några av de saker som kan bidra till onödiga akutbesök.
Studien identifierade fyra centrala områden:
Otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård
Bristande kommunikation och samarbete
Otillräcklig professionell
Geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård.
Störst problem: Begränsad tillgång till vård
Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen.
– Flera av faktorerna går att påverka. Genom att stärka vården i hemmet, tydliggöra ansvar och förbättra samarbetet mellan olika verksamheter kan fler äldre få rätt vård utan att behöva åka till akutmottagningen, säger Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola.
Studien visar också att framtida insatser behöver utgå från hela vårdkedjan. Genom att ta tillvara erfarenheter från olika vårdverksamheter kan insatser bättre anpassas till vårdens faktiska förutsättningar – och samtidigt bidra till minskad belastning på akutmottagningarna.
Att minska matsvinnet och mängden nötkött i den offentliga sektorn ger tydliga miljövinster och lägre kostnader, medan en ökad andel ekologisk mat ger små miljöeffekter till en högre kostnad. Det visar en ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.
Varje dag serveras miljontals måltider i skolor, förskolor och äldreomsorg. Den offentliga sektorn är därmed en av Sveriges största inköpare av livsmedel och har en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem.
Nu har forskare analyserat livsmedelsinköp till offentliga måltider utifrån elva olika miljöpåverkanskategorier, med Östersunds kommun som exempel.
Studien visar att åtgärder som minskar matsvinnet och mängden nötkött ofta ger större effekt än flera av de strategier som traditionellt förknippas med hållbar livsmedelsupphandling.
– Det är lätt att tro att hållbar upphandling framförallt handlar om att köpa in rätt produkter. Men våra resultat visar att frågan om vad som faktiskt hamnar på tallriken och vad som slängs ofta är ännu viktigare, säger Michael Martin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Halverat matsvinn minskade klimatpåverkan med 9 procent
När matsvinnet halverades minskade klimatpåverkan med omkring nio procent. Samtidigt minskade kostnaderna med cirka 3,3 miljoner kronor per år.
– Det som var mest överraskande var hur stor effekt de här åtgärderna hade. Mindre matsvinn ger tydliga miljövinster inom flera områden samtidigt som kostnaderna minskar, säger Michael Martin.
En förklaring till att närproducerad mat inte har större klimateffekt är att transporterna ofta står för en relativt liten del av matens totala klimatpåverkan, jämfört med själva produktionen. Samtidigt visar studien att man genom att ersätta nötkött med lokalproducerat viltkött kan minska klimatpåverkan med cirka 16 procent.
– Många tänker att kortare transporter automatiskt gör maten mer klimatsmart. Men transporterna står ofta för en ganska liten del av den totala klimatpåverkan. Därför blir frågan om vad en produkt ersätter minst lika viktig som var den produceras, säger Michael Martin.
Hållbarhetsmål bör utgå från resultatsönskan
Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte ska tolkas som att lokalproducerad eller ekologisk mat är oviktig, eftersom det innebär en rad andra fördelar som lokal livsmedelsproduktion, minskad användning av bekämpningsmedel och ökad biologisk mångfald.
Men när det gäller offentlig upphandling tycker forskarna att kommunerna i större utsträckning behöver gå från att sätta mål som beskriver vad de ska köpa in till mål som tydligare beskriver vad de vill uppnå.
– Många hållbarhetsmål fokuserar på andelen ekologiskt eller lokalproducerat eftersom de är lätta att mäta och följa upp. Men det säger inte nödvändigtvis vilken miljöeffekt som uppnås. Vi behöver i större utsträckning utgå från vilka resultat vi faktiskt vill se, säger Michael Martin.
Behöver inte öka kostnader
Studien visar också att olika hållbarhetsmål ibland kan stå i konflikt med varandra. En åtgärd kan se bra ut om man bara mäter klimat, men samtidigt öka påverkan på till exempel markanvändning eller toxicitet. Därför är det viktigt att kommunerna inte bara följer upp en indikator utan ser till helheten. För att kunna göra det behöver de tillgång till bättre data om livsmedel och regionala förhållanden.
– Om vi vill att offentlig upphandling ska bidra till både klimat och biologisk mångfald behöver data finnas för fler miljöaspekter än klimat. Frågor som kommunerna behöver ställa sig är vilka åtgärder som ger störst effekt, vilka mål som kompletterar varandra och var det finns målkonflikter, säger Sofia Lingegård, forskare vid KTH.
Forskarna betonar att hållbarhetsarbetet inte behöver innebära ökade kostnader.
– Det är kanske ett av de viktigaste praktiska budskapen från studien. Genom att prioritera rätt åtgärder kan kommuner i vissa fall både minska miljöpåverkan och använda sina resurser bättre, säger Michael Martin.
Många produkter som köps från utländska nätbutiker innehåller farliga ämnen, ofta i halter som överskrider EU:s gränsvärden. Forskare har i en studie kartlagt kemikalie- och säkerhetsrisker för fyra produktgrupper och undersökt svenska konsumenters attityder och köpbeteenden. De menar att lagstiftningen går åt rätt håll, men att mer måste göras för att skydda konsumenterna
Direktimporten av produkter från utländska e‑handelsplattformar har ökat kraftigt. Under 2025 importerades nästan 5,9 miljarder så kallade lågvärdesförsändelser, det vill säga paket under 150 euro, till EU.
Direktimporterade varor saknar ofta spårbarhet och korrekt märkning, vilket gör att de når konsumenterna utan att omfattas av EU:s skyddssystem.
– En central utmaning är att många kemikalierelaterade risker är svåra för konsumenter att upptäcka. Till skillnad från exempelvis dålig kvalitet eller att en produkt inte motsvarar bilden i webbutiken är kemikalieinnehåll sällan synligt. Vissa ämnen kan dessutom ge effekter först efter långvarig exponering, vilket innebär att konsumenten inte nödvändigtvis får någon direkt indikation på att produkten är riskfylld, säger Amanda Martvall, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Tidigare tester som genomförts på elektronik, leksaker, textil och smycken visar på risker med samtliga produktgrupper. För elektronik handlar det både om tekniska säkerhetsbrister och förekomst av ämnen som bly och ftalater. Även leksaker kan innehålla skadliga ämnen och vara konstruerade så de innebär risker. För textilier, skor och accessoarer har bland annat PFAS, färgämnen och tungmetaller identifierats. Smycken innebär främst kemikalierisker kopplade till tungmetaller som kadmium, bly, nickel och kvicksilver som kan orsaka allergi.
Kunskap påverkar köpbeteende
IVL har genomfört en konsumentundersökning som visar att pris är en av de starkaste drivkrafterna bakom köp från utländska e-handelsplattformar.
Ett av studiens viktigaste resultat är kopplingen mellan kunskap och köpvilja: Bland de som tidigare hade handlat från utländska e-handelsplattformar kunde över 70 procent tänka sig att köpa igen, men när de informerades om att produkterna inte uppfyller EU:s krav på säkerhet och kemikalieinnehåll sjönk återköpsviljan till 35 procent.
– Undersökningen visar att ökad kunskap kan påverka köpbeteenden. Därför måste vi intensifiera informationsinsatserna för att nå konsumenter brett. Samtidigt går det inte att informera bort ett stort globalt problem, utan det måste kombineras med starkare konsumentskydd och tillsyn, säger Maria Hammarling, sakkunnig vid Sveriges Konsumenter som medverkar i forskningsprojektet.
Lagstiftning har stärkts
Lagstiftningen på området har stärkts genom att tullbefrielsen för lågvärdesförsändelser slopades i juli 2026 och sedan dess har antalet paket minskat, men problematiken kvarstår. I september presenteras ytterligare ny produktlagstiftning som ska stärka kraven på tillverkare, importörer och marknadsplatser.
– Lagstiftningen är omfattande och efterlängtad – men den träder i bästa fall först i kraft om tre år. Under tiden behöver branschen agera för att minska inflödet av farliga produkter och förbereda sig för de kommande reglerna, säger Natali Qvarfort, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
Tills dess fyller projektet en viktig funktion genom att upplysa konsumenter om riskerna och stärka deras möjligheter att göra säkra val.
Arbetet i hemtjänsten kan upplevas som orättvist och osäkert. Upplevelsen av jobbet påverkas också av sådant som klass, kön, etnicitet och anställningsform. För den som saknar fast anställning är det extra svårt att göra sin röst hörd. Det framgår av en ny avhandling från Malmö universitet.
El Häkkinen har intervjuat 15 undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten i Malmö stad. Syftet har varit att undersöka ojämlikhet i arbetslivet. El Häkkinen utgår från faktorer som klass, kön, etnicitet, sexualitet och ålder för att förstå villkoren för arbetet och hur arbetet organiseras.
Sämre villkor och mindre makt
– Många upplever att de behandlas orättvist, säger El Häkkinen, som är doktorand vid Institutionen för urbana studier.
– Hemstjänstarbetarna som grupp utgörs till stor del av vad jag beskriver som en rasifierad och kvinnodominerad arbetarklass. Det är framför allt de som utför det här arbetet och det hänger ihop med hur arbetet organiseras.
Hur märks ojämlikheten?
– Den kan påverka anställningsformer, arbetsuppgifter, löneutveckling och möjligheten att påverka arbetet. Flera berättar att etnicitet, klass, kön, sexualitet och ålder spelar roll, säger El Häkkinen.
Intervjuerna i avhandlingen visar att vissa medarbetare med utländsk bakgrund upplever att de har sämre villkor och mindre inflytande över sitt arbete än andra.
– De beskriver också skillnader i löner och i möjligheter att göra sin röst hörd.
Svårare för vikarier
Medarbetare med tillsvidareanställning känner sig ofta tryggare med att lyfta problem eller framföra kritik, säger El Häkkinen. För den som är ny i Sverige eller har en mer osäker anställning kan det vara svårare att säga ifrån eller påtala brister.
– En del berättar att de utsätts för sexism eller rasism från hemtjänstmottagare. Då spelar det stor roll hur trygg man känner sig i sin anställning och om man vågar ta upp händelserna med sin chef, säger El Häkkinen.
Påverkar hälsan negativt
Generellt beskriver personalen en stressig arbetssituation med höga krav och ibland obetalt arbete för att hinna med alla uppgifter. De ojämlika villkoren kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan negativt.
Vad vill du att fler ska förstå om ojämlikhet i arbetslivet?
– Ojämlikhet handlar inte bara om hur människor bemöter varandra. Det handlar också om hur arbetet organiseras, vilka arbetsuppgifter man får, hur kompetens värderas och vilka möjligheter man har att påverka sin arbetssituation, säger El Häkkinen.
Blivande lärare känner ett starkt ansvar för elevernas hälsa – men många känner sig dåligt rustade för uppgiften. En enkätstudie visar att lärarstudenter känner en osäkerhet kring hur de ska prata med elever och vårdnadshavare om någon mår dåligt i klassen, framför allt då det gäller psykisk ohälsa.
Larmrapporterna om barns och ungas hälsa avlöser varandra – och skolan lyfts fram som en viktig förebyggande arena. Nu har forskare vid Malmö universitet undersökt hur redo blivande lärare är för att arbeta med hälsofrågor.
– Vi vet att psykisk hälsa är avgörande både för lärandet och skolnärvaron. Men hur väl rustade är våra egna lärarstudenter att arbeta med elevernas hälsa? Det ville vi ta reda på, säger Lisa Hellström, docent vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap.
Genom enkät samlade forskarna in svar från drygt 300 lärarstudenter för förskola, grundskola och gymnasium vid Malmö universitet. Studenterna fick svara på frågor om hur väl utbildningen förbereder dem på att arbeta med barns och elevers hälsa, och vilket ansvar de känner inför detta i sin framtida yrkesroll. Frågorna inkluderade kunskaper om såväl fysisk som psykisk och social hälsa.
Känner sig inte tillräckligt förberedda
Resultatet visar att de flesta av studenterna känner ett starkt ansvar för att arbeta med elevernas hälsa. Samtidigt upplever de sig inte som tillräckligt förberedda. I svaren uppgav studenterna att de fått en viss teoretisk förståelse med sig från utbildningen, men att de saknar praktiska verktyg för hur frågor om hälsa ska hanteras.
– Det blir en slags ”praxis-chock” för dem. Studenterna känner en osäkerhet kring hur de ska prata med elever och vårdnadshavare om någon mår dåligt i klassen, framför allt då det gäller psykisk ohälsa.
Bland lärarstudenterna skiljde sig svaren åt beroende på utbildningens inriktning. De blivande förskollärarna kände sig mest förberedda att möta barns och elevers hälsobehov, medan blivande gymnasielärare kände sig minst förberedda.
– Det är bekymmersamt eftersom behoven ofta är som störst bland äldre barn. Lärare är ju i många fall de första vuxna som ser signaler om ohälsa, säger Lisa Hellström.
Behöver träna sig i svåra samtal
Enkätstudien ingår i ett större forskningsprojekt om hälsa i skolan. I en kommande studie fördjupas förståelsen om pedagogisk hälsa och vad hälsa i förskola och skola kan vara. Ytterligare studier planeras för att undersöka vilken konkret hälsokunskap lärare efterfrågar.
– Det är också viktigt att lyfta vad lärare redan gör i sin yrkesroll som vi vet är hälsofrämjande.
Enligt Lisa Hellström kan det kan finnas ett behov att se över lärarutbildningen på sikt.
– Studenterna behöver få mer konkreta verktyg för att arbeta med hälsa. De behöver träna sig i svåra samtal och få en trygghet i att agera när de ser att någon mår dåligt, säger hon.
Fler sorters service kan samlas på samma plats på landsbygden. Sådana lokala servicenoder är en av flera lösningar som forskare lyfter fram som förslag för att stärka servicen på mindre orter.
Tillgänglighet på landsbygden och på mindre orter har länge setts som en fråga om transporter. När servicen centraliseras måste invånarna resa längre för att göra sådant som att handla, besöka vårdcentralen eller gå i skolan.
Projektet ”Vänd på tänket för ökad tillgänglighet i glesa geografier” visar att det går att tänka annorlunda. I projektet har man identifierat tre strategier:
Att samla service lokalt
Erbjuda tjänster digitalt
Låta servicen komma till invånarna.
Butiker med digitala lås och fjärrundervisning
Det kan handla om allt från butiker med digitala lås som kan hållas öppna även om ingen personal är där, liksom ”servicenoder” som samlar tjänster som apotek, butik och post – till fjärrundervisning och digital vård. Rapporten lyfter också mobil service, exempelvis bokbussar, mobila vårdtjänster eller fritidsverksamheter som flyttar mellan olika orter.
Forskarna har bland annat studerat exempel där en specialistläkare regelbundet åker till en mindre vårdcentral i stället för att äldre patienter ska resa till sjukhuset, kommunanställda som vissa dagar arbetar från kontorsplatser på mindre orter och digitala läkarbesök där hemtjänsten hjälper till med uppkopplingen under hembesök.
Ökad tillgänglighet utan fler transporter
Bakom rapporten står forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Mobility och VTI. Forskarna menar att tillgänglighet på landsbygden inte bara bör behandlas som en transportfråga.
– Ökad tillgänglighet behöver inte innebära fler transporter. Genom att vända på perspektivet och låta service och tjänster komma till invånarna istället kan vi skapa lösningar som både stärker lokalsamhällen och minskar behovet av resor, säger Åsa Hult, mobilitetsexpert vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Fler vinster när behovet att resa minskar
Enligt forskarna kan lösningarna skapa fler nyttor än bara ökad tillgänglighet. Färre transporter innebär bland annat lägre klimatpåverkan och minskad sårbarhet vid höga drivmedelspriser eller störningar i transportsystemet. Lösningarna kan även stärka den sociala sammanhållningen genom att skapa mötesplatser och lokalt engagemang, bidra till arbetstillfällen och göra det lättare att bo kvar i mindre orter.
– Många av de lösningar vi har studerat finns redan i dag. Utmaningen är inte främst att hitta nya idéer, utan att skapa förutsättningar för att fler ska kunna använda och utveckla dem. Många initiativ bygger på lokalt engagemang, men för att de ska bli långsiktigt hållbara krävs också stöd från kommuner och offentliga aktörer, säger Emma Lund, forskningsansvarig och konsult på Trivector Mobility.
För att sådana lösningar ska kunna utvecklas och leva vidare krävs stabil finansiering, menar forskarna. Det handlar både om grundfinansiering för kommunerna för att kunna arbeta proaktivt med frågorna tillsammans med lokalsamhällena och om finansieringsmöjligheter genom de regionala serviceprogrammen.
Forskarnas tips till kommuner och regioner
Forskarna har tagit fram en kort sammanställning med rekommendationer till kommuner och regioner, en så kallad policy brief. Här är några tips ur den:
1
Planera för närhet till service
Det finns flera sätt att göra service mer tillgänglig. Ibland är det bättre att servicen finns nära invånarna än att de behöver resa till den. Ta med det perspektivet i kommunernas och regionernas planering.
2
Skapa lokala servicenoder
Samla flera sorters service på samma plats. Det kan till exempel vara matbutik, bensinstation, snabbladdning, post, apotek, kommunal service och mötesplatser. Använd regionala stöd för att utveckla sådana platser och planera för vilken service som behövs lokalt.
3
Använd avtal och upphandling strategiskt
Kommuner och regioner kan samarbeta med lokala aktörer, upphandla lokalt och samordna olika tjänster. Lagen ger större möjligheter än många tror. Ta också vara på erfarenheter från andra kommuner.
4
Avsätt resurser för lokalt engagemang och samverkan
Lokala initiativ har bäst förutsättningar när kommuner, föreningar och företag arbetar tillsammans. Kommuner och andra offentliga aktörer behöver avsätta tid och resurser för att stödja och samarbeta med lokala aktörer.
5
Utvärdera samhällsnyttor bredare
Att satsa på bättre tillgång till service på landsbygden kan ge flera vinster. Bedöm därför också hur satsningarna påverkar gemenskap, hur attraktiv en plats är, beredskap och behovet av resor.
För att blockera smärtan efter till exempel en höftfraktur måste narkosläkare hitta rätt nerv i ljumsken. Nu har forskare testat en AI-modell mot nio läkares samlade bedömning och resultaten visar att AI:n presterade i nivå med de skickligaste läkarna.
Femoralisblockad är en av de vanligaste bedövningsteknikerna i akut- och ortopedisk vård. En liten mängd lokalbedövning läggs intill lårbensnerven i ljumsken och stänger av smärtsignalerna från benet, vilket minskar behovet av morfin hos framför allt äldre patienter med höftfraktur.
– På ultraljudsbilden syns nerven som en oregelbunden ljus struktur bredvid lårbensartären. Det är svårt att avgöra exakt var den börjar och slutar, vilket kan vara en tolkningsfråga även bland erfarna läkare, säger Johan Berggreen, anestesisjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet.
Vid Lunds universitet och Region Skåne har en AI-modell utvecklats och tränats på 1 410 ultraljudsbilder från 48 patienter. Eftersom det inte är helt lätt även för en erfaren läkare att se var nerven börjar och slutar räcker det inte att jämföra AI-modellen mot en enda läkares uppfattning som gjorts i tidigare studier.
Nu har forskare vid Lunds universitet därför samlat in 100 ultraljudsbilder av ljumsken och låtit sju ST-läkare i anestesi och två specialister med mer än tio års erfarenhet oberoende av varandra, och utan att se varandras svar, rita in lårbensnerven på varje bild.
AI-modellen var bättre än 5 av 9 läkare
Läkarnas bedömningar gav 900 markeringar. Där en majoritet av läkarna var överens skapades en gemensam referensbild vilket blev studiens facit.
Mot detta facit mättes sedan både AI-modellen och varje enskild läkare. AI:n matchade den genomsnittliga läkaren i gruppen och var bättre än fem av de nio. Modellen hittade nästan alltid nerven, men markerade ofta ett något större område än nödvändigt.
Ett väl tilltaget område är i sammanhanget bättre eftersom det annars finns risk att en del av nerven missas helt, men läkaren behöver fortfarande granska förslaget innan det används på en patient, betonar forskarna.
Det mest speciella med studien är enligt dem inte AI-modellen i sig, utan att forskargruppen tagit fram ett sätt att mäta medicinsk AI mot vad människor faktiskt presterar.
– Utan en mänsklig referens vet vi inte om en låg siffra betyder att AI:n är svag eller att uppgiften i sig är svår. Det är därför vi menar att AI bör mätas mot hur läkare faktiskt bedömer bilderna, inte mot tröskelvärden som satts på teknisk grund, säger Johan Berggreen.
Ska prova metoden i realtid
Metoden kan enligt forskarna nyttjas inom vilken annan forskning som helst som använder sig av bildtolkande AI-system där det inte finns ett på förhand givet rätt svar. De hoppas att andra forskargrupper blir sporrade till att använda metoden.
– Styrkan är att vi vet exakt vilka data som gått in i modellen, hur den tränats och vad den kan användas för. Den öppenheten går sällan att få hos kommersiella system, och den var en förutsättning för att kunna utveckla och pröva själva metoden. Och eftersom vi byggt modellen själva, kan den tränas om för andra strukturer och bildtyper, säger Pether Jildenstål, docent vid Lunds universitet.
Forskarnas nästa steg är att pröva metoden i realtid, under pågående ultraljudsundersökning, i stället för på stillbilder.
Cancerförekomsten har ökat för 12 av 18 vanliga cancerformer hos unga vuxna under 50 år under de senaste 20 åren. Det visar en ny studie där forskare från bland annat Karolinska institutet har analyserat cancerregisterdata från över 2,2 miljoner cancerfall i de nordiska länderna.
Cancer bland unga vuxna under 50 år, så kallad ”early-onset cancer”, är ovanligt. De senaste åren har dock ökande trender för cancer hos unga vuxna rapporterats i många länder.
I en ny studie har forskare undersökt trenderna i förekomsten av 18 vanliga cancerformer i flera nordiska länder med en sammanlagd befolkning på nästan 28 miljoner människor.
Forskarna såg att förekomsten av cancer hos unga vuxna ökade för 12 av de 18 cancerformerna mellan 2003 och 2022. De största ökningarna sågs för sköldkörtel-, tjocktarms- och njurcancer, med över 2,5 procent per år.
Ökningar på över 1 procent per år förekom också för ändtarms-, prostata- och levercancer samt för hudmelanom och multipelt myelom (en form av blodcancer). Däremot minskade trenderna för två cancerformer, lung- och äggstockscancer.
Olika orsaker till ökningarna
Enligt forskarna visar studiens resultat ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna.
– Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.
Hon säger förekomsten av vissa cancerformer, som sköldkörtel- och njurcancer, påverkas av en ökad användning av nya bättre diagnostiska metoder.
– För andra cancerformer, som tjocktarms- och bröstcancer, såg vi däremot de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom högre förekomst i de yngsta generationerna. Det är särskilt oroande eftersom dessa generationer sannolikt kommer att bära med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar.
Nästa steg: Hitta grupper med särskilt hög cancerrisk
Genom att kombinera data från alla nordiska länder, inklusive Sverige, Danmark, Finland, Island, Norge, Färöarna och Grönland, kunde forskarna också studera mer ovanliga cancerformer. Mönstren var i stort sett samstämmiga i hela Norden.
Eftersom forskarnas data är observationella, och de saknar information om riskfaktorer på individnivå, kan de bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster.
– Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper. Vi såg minskande förekomst av lungcancer bland unga vuxna, vilket ligger i linje med minskad rökning bland yngre generationer. På samma sätt såg vi minskande förekomst av hudmelanom under det senaste decenniet sedan 2013, vilket också stämmer överens med lägre solexponering i den yngre befolkningen. Dessa resultat inger hopp eftersom de pekar på möjligheter till förebyggande insatser, säger Anna Johansson.
Nästa steg för forskarna blir att göra mer detaljerade undersökningar av cancer hos unga. Särskilt fokus ligger på att identifiera grupper med särskilt hög cancerrisk för att kunna ge underlag till förebyggande strategier.
Biologisk mångfald får allt större utrymme i företagens rapportering. Men frågan är sällan en del av affärsstrategier och finansiering på samma sätt som klimatfrågan. Det visar en analys av 33 svenska storbolag.
En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har gått igenom närmare 200 årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och integrerade rapporter från 2019 till 2023. Studien täcker de 29 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen samt fyra företag inom skogs- och gruvsektorn, som är särskilt beroende av naturresurser.
Studien visar att biologisk mångfald har fått allt större plats i företagens rapporter under de senaste åren.
– Det är positivt att biologisk mångfald får större uppmärksamhet. Men att frågan nämns oftare betyder inte automatiskt att den påverkar hur företagen fattar beslut eller bedriver sin verksamhet, säger Kristina Jonäll, universitetslektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Skillnad mellan branscher
I rapporterna går det att se olika nivåer av engagemang för biologisk mångfald. På en mer perifer nivå nämns frågan främst i företagets övergripande hållbarhetsmål, medan den på en operativ nivå kopplas till konkreta åtgärder i verksamheten. På en strategisk nivå är biologisk mångfald en del av företagets styrning, långsiktiga planering och beslutsfattande.
– Vi ser tydliga skillnader mellan branscher. Företag som använder mark och naturresurser direkt beskriver oftare konkreta åtgärder för biologisk mångfald. I många andra branscher stannar rapporteringen fortfarande vid mer övergripande hållbarhetsmål, säger Kristina Jonäll.
Grön finansiering främst till klimatmål
Studien visar också att finansiering som är särskilt inriktad på biologisk mångfald fortfarande är ovanlig. Gröna obligationer och andra hållbara finansieringsformer blir allt vanligare, men pengarna går framför allt till klimatrelaterade mål. Det är också ofta svårt att se vilken effekt finansieringen faktiskt får för arter och ekosystem.
– Klimatutsläpp kan mätas och jämföras på ett ganska enhetligt sätt. Biologisk mångfald är mer platsbunden och en förlust på en plats kan inte självklart vägas upp av en insats någon annanstans,säger Kristina Jonäll.
Mer än en miljöfråga
Förlusten av biologisk mångfald innebär stora ekonomiska risker för företag, investerare och samhället, menar Kristina Jonäll. Företag kan vara beroende av naturen på flera sätt, bland annat genom sina leverantörskedjor, tillgången på råvaror och sina investeringar.
– Biologisk mångfald är inte bara en miljöfråga. Företag behöver också se den som en affärs- och riskfråga, eftersom förlust av natur kan innebära både ökade kostnader och större sårbarhet i verksamheten, säger Kristina Jonäll.
Förlusten av is från Grönland och Antarktis har ökat kraftigt sedan 1970-talet. En studie visar att över 11,3 biljoner ton is har försvunnit. Stigande havsnivåer ökar risken för översvämningar och erosion längs svenska kuster.
Ett internationellt forskarlag har sammanställt den hittills mest heltäckande bilden av isförlusten från Grönland och Antarktis. Mellan 1979 och 2023 förlorade de två istäckena tillsammans 11 309 miljarder ton is. Det har bidragit till en höjning av den globala havsnivån med drygt tre centimeter.
− Det kan vara svårt att greppa hur mycket is det faktiskt rör sig om. Om isen spreds ut som vatten över hela Sveriges yta skulle den bilda ett 25 meter tjockt lager. Mängden vatten motsvarar omkring 75 gånger Vänerns volym, säger Johan Nilsson, forskare i naturgeografi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Fem decennier av satellitdata
Den nya sammanställningen bygger på data från 27 satellitmissioner och sträcker sig ända tillbaka till 1972 för Grönland och 1979 för Antarktis. De två stora polarområdena har följts fram till 2023.
Forskarna har kombinerat satellitmätningar av isens höjd, gravitationsfält och rörelser med regionala klimatmodeller. På så sätt har de kunnat skilja mellan processer på isens yta och förändringar i hur isen rör sig.
Studien bygger totalt på 42 oberoende uppskattningar – 23 för Grönland och 19 för Antarktis.
– Mängden is kan både öka och minska från ett år till ett annat på grund av naturliga variationer i klimatsystemet. Det är först när vi följer utvecklingen över flera decennier som den långsiktiga trenden blir tydlig, säger Johan Nilsson och fortsätter:
– I stället för att enskilda forskarlag presenterar sina egna separata siffror sammanför vi resultaten till ett gemensamt facit. Det ger oss mycket mer pålitliga resultat som kan förbättra framtida klimatmodeller och prognoser för havsnivåhöjningen.
Inlandsisarna förlorar allt mer is
De långa tidsserierna gör det möjligt att sätta dagens utveckling i ett längre perspektiv och visa hur snabbt isförlusten har ökat.
På Grönland var inlandsisen nära balans under 1970-talet. Tillförseln av snö motsvarade då ungefär den mängd is som försvann. Under 1980-talet var den genomsnittliga förlusten av is omkring 60 miljarder ton per år. Under 2010-talet hade den ökat till 264 miljarder ton per år.
Utvecklingen sammanfaller med ett årtionde av återkommande höga sommartemperaturer som orsakat kraftig avsmältning.
Varmt hav smälter isen underifrån
På Antarktis ser forskarna liknande förluster, från omkring 48 miljarder ton per år under 1980-talet till 202 miljarder ton per år under 2010-talet. Förlusterna är störst i Västantarktis, där relativt varmt havsvatten smälter den flytande shelfisen underifrån. Shelfis är stora flytande istungor som sitter samman med inlandsisen på land.
– Man kan likna inlandsisen vid en tandkrämstub, där shelfisen fungerar ungefär som korken och håller tillbaka isen bakom. När shelfisen blir tunnare är det som att lätta på korken. Isen kan då, driven av sin egen tyngd, röra sig snabbare ut mot havet. Hela 84 procent av den sammanlagda isförlusten från Grönland och Antarktis beror på att glaciärerna har börjat röra sig snabbare och transporterar mer is från land ut i havet, säger Johan Nilsson.
De senaste åren har isförlusterna varit mindre. I Östantarktis har ovanligt stora snömängder tillfälligt ökat mängden is, samtidigt som svalare somrar på Grönland har minskat avsmältningen. Forskarna betonar dock att förändringar under enstaka år inte ska tolkas som att den långsiktiga utvecklingen har vänt.
– De mer än 50 år långa mätserierna gör det möjligt att skilja dessa variationer från den långsiktiga trenden och bättre förstå hur inlandsisarna förändras över tid.
Kommer att påverka Sverige
I Sverige pågår fortfarande landhöjningen efter den senaste istiden, vilket påverkar hur den globala havsnivåhöjningen på tre centimeter märks längs våra kuster. I södra Sverige är landhöjningen liten och risken ökar då för översvämningar och erosion längs kusterna. I mellersta och norra Sverige är landhöjningen större och motverkar fortfarande en stor del av havsnivåhöjningen.
Var isen försvinner har också betydelse för hur mycket havsnivån stiger i Sverige. En förlust i Antarktis ger större havsnivåhöjning längs Sveriges kuster än en lika stor förlust på Grönland. Det beror bland annat på att gravitationen från inlandsisarna påverkar hur havsvattnet fördelas över jorden.
– Det som händer på Grönland och Antarktis stannar inte där. Tre centimeter kanske inte låter mycket, men det är bara inlandsisarnas bidrag sedan 1979. När havsnivån fortsätter att stiga får det konsekvenser även för våra svenska kuster, särskilt i södra Sverige, säger Johan Nilsson.
Mer om forskningen
IMBIE är ett internationellt forskarsamarbete med stöd av Europeiska rymdorganisationen ESA och amerikanska Nasa. Forskarna jämför och sammanställer oberoende uppskattningar av inlandsisarnas massbalans för att få en samlad bild av hur isarna förändras.
IMBIE:s sammanställningar används bland annat som vetenskapligt underlag till FN:s klimatpanels (IPCC) klimatrapporter.
Många patienter med lungsjukdomen kol gör fel när de använder sin inhalator, visar en avhandling från Örebro universitet. Det kan göra att läkemedlet inte får full effekt.
I studien undersöktes hur patienter med kol använder sina inhalatorer. Två typer av fel identifierades: fel i hur själva inhalatorn hanteras och fel i tekniken när läkemedlet andas in.
– Nästan hälften av patienterna gör minst ett fel när de använder sin inhalator, vilket kan innebära att läkemedlet inte ger full effekt. Vanligast är fel i handhavandet av inhalatorn, säger Annika Lindh, astma- och kol-sjuksköterska.
Risken att få kol kan vara större för den som har astma. Även åldern påverkar lungornas funktion. Bild: CNordicNordic/Unsplash
Kol påverkar andningen
Vid kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, blir luftrör och luftblåsor inflammerade. Det gör det svårt att andas in och ut. Hosta och trötthet är andra symtom. Den vanligaste orsaken till kol är rökning, men man kan få kol även om man inte har rökt.
Källa: 1177.se
Enligt Annika Lindh kan indelningen av felen i två kategorier göra det lättare för vårdpersonal att välja rätt inhalator och bedöma om patientens nuvarande inhalator används på rätt sätt.
Ett extra utbildningstillfälle kan hjälpa
Resultaten visar också att ett extra återbesök med utbildning i inhalationsteknik förbättrade patienternas handhavande av inhalatorn.
Avhandlingen visar också att endast 44 procent av patienterna med kol hade fått patientutbildning. Det var framför allt personer med svårare sjukdom samt nuvarande eller tidigare rökare som fick utbildning.
– Det understryker behovet av att erbjuda patientutbildning tidigare i sjukdomsförloppet och till fler patienter, säger Annika Lindh.
Kol behöver prioriteras i primärvården
Astma- och kol-sjuksköterskor upplever stora brister i sin utbildning när det gäller inhalationsteknik, särskilt fortbildning. En annan utmaning som de lyfte var begränsat stöd från ledningen och otillräcklig tid för patientarbetet.
– Kol behöver prioriteras i primärvården, både genom utbildning och fortbildning av personal. Vårdpersonalen behöver också få tid att ta hand om patienterna och ge dem den utbildning de behöver för att kunna må så bra som möjligt, säger Annika Lindh.
Astma- och kol-sjuksköterskor efterlyste också bättre samarbete med andra professioner.
– Användningen av inhalatorer är ett gemensamt ansvar för flera yrkesgrupper i vården. Därför behöver samarbetet mellan olika vårdprofessioner förbättras.
Så gjordes forskningen
Astma- och kol-sjuksköterskor bedömde hur 183 patienter i primärvården använde sina inhalatorer. 45 procent gjorde minst ett fel.
I en annan studie fick 64 patienter, som hade gjort fel när de använde sin inhalator, ett extra utbildningstillfälle. De jämfördes sedan med en grupp kol-patienter som inte fått extra utbildning.
Resultatet visade att patienter som fick extra utbildning blev bättre på att hantera inhalatorn.
En mobilapp kan ge elever information, råd och förenkla kontakt med skolsköterskor. Men ett digitalt stöd väcker också frågor om sekretess och patientsäkerhet.
Många ungdomar som mår psykiskt dåligt söker inte hjälp. En mobilapp skulle kunna bidra till att skolsköterskor tidigare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa hos elever, enligt en studie från Karolinska institutet och Röda korsets högskola.
I studien intervjuades tio skolsköterskor om vilka funktioner en app bör ha. Resultaten visar att relationen mellan skolsköterskan och eleven är central. Psykisk ohälsa uttrycks inte alltid genom att en elev berättar. I stället kan skolsköterskan behöva vara uppmärksam på återkommande huvudvärk eller magont, stress och sömnsvårigheter.
– Förtroende och kontinuitet är avgörande för att kunna fånga upp elever som mår dåligt. Det personliga mötet och skolsköterskans professionella bedömning kan därför inte ersättas av en digital lösning, säger Nina Gårevik, lektor vid Röda korsets högskola.
En app kan sänka tröskeln
Skolsköterskorna ser flera möjligheter med ett digitalt verktyg. En app skulle kunna ge elever kvalitetssäkrad information om psykisk hälsa och stöd för att hantera stress, sömn och fysisk aktivitet. Den skulle också kunna underlätta kontakt, bokning av tider och uppföljning.
– Ett digitalt stöd kan göra det enklare för ungdomar att ta ett första steg och söka hjälp. Tekniken behöver utformas så att den stärker relationen mellan eleven och skolsköterskan, snarare än att den skapar distans, säger Nina Gårevik.
Komplement till personligt möte
Men enligt studien finns också utmaningar kring sekretess, anonymitet, patientsäkerhet och arbetsbelastning. Anonymitet kan göra det lättare för unga att berätta hur de mår, men kan samtidigt försvåra situationer där en elev behöver akut hjälp.
Forskarna betonar därför behovet av tydliga rutiner för hur allvarliga situationer ska hanteras och hur elever ska lotsas vidare till rätt stöd. Det behövs också tydliga gränser för skolsköterskans digitala tillgänglighet, så att verktyget inte leder till ökad arbetsbelastning.
– Digitalt och personligt stöd behöver gå hand i hand.En mobilapp kan bli ett värdefullt komplement i skolhälsovårdens förebyggande arbete. För att fungera behöver digitala verktyg integreras i skolsköterskornas befintliga arbetssätt och bygga på samma grund som det personliga mötet: förtroende, tillgänglighet och trygghet, säger Nina Gårevik.
Efter flera år av kraftig avsmältning är årets förändring på Kebnekaises sydtopp lite mindre. Men även i år har toppen tappat höjd – trots att sommaren var kall.
Kebnekaises istäckta sydtopp når nu 2 088,3 meter över havet. Det är 0,1 meter lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året.
Mätningen av sydtoppens höjd görs årligen av forskare vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala i slutet av sommaren. Då har sydtoppen normalt nått sin lägsta nivå innan vinterns snö börjar falla.
Lite långsammare takt
Sydtoppen täcks av en toppglaciär vars höjd varierar beroende på hur mycket snö som samlas under vintern och hur mycket som smälter under sommaren. Avsmältningen varierar från år till år. Under 2025 minskade sydtoppen med 1,5 meter, jämfört med 3,4 meter under rekordvarma 2024.
– Sydtoppens avsmältning fortsätter, även om den är långsammare i år jämfört med tidigare år. Det stämmer överens med våra observationer på Storglaciären och andra närliggande svenska referensglaciärer, där årets slutmätningar pågår just nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Beräkningar för glaciärernas så kallade massbalans* i år visar stora förluster.
– De är dock inte lika stora som till exempel under 2024 där negativa rekord uppmättes för alla svenska referensglaciärer, säger Nina Kirchner.
*Massbalans för en glaciär kan liknas vid ett bankkonto. Snö som tillkommer under vintern är insättningar, medan snö och glaciäris som smälter under sommaren är uttag. När insättningarna är större än uttagen blir massbalansen positiv och glaciären växer. När uttagen är större blir balansen negativ och glaciären krymper.
Långsiktig smältande trend
Sommarens avsmältning visar betydelsen av långtidsmätningar, som gör det möjligt att se långsiktiga trender i stället för att dra slutsatser utifrån variationer mellan enskilda år.
– Sydtoppen har minskat i höjd med cirka 30 meter sedan de första systematiska mätningarna. Årets låga avsmältning är i sammanhanget en liten minskning sett till tidigare år, dock fortfarande en minskning trots den kalla sommaren, säger Johanna Dahlkvist, stationschef på Tarfala forskningsstation.
År 1951 var sydtoppen 2 119 meter hög. Det är nu åttonde året i rad som sydtoppen är lägre än Kebnekaises isfria nordtopp, som har en fast höjd på 2 096,8 meter och därmed är Sveriges högsta punkt.
