Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska träd utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie. Kunskapen kan bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga i ett förändrat klimat.
Snabb tillväxt brukar ske på bekostnad av stresstålighet. Men den regeln tycks inte gälla barrträd som flyttas till en helt ny växtmiljö.
I en studie har ett internationellt forskarlag analyserat årsringar från 1 265 träd, både i deras naturliga miljöer och där de hade planterats som exotiska arter.
Mindre påverkade av torka
De främmande träden växte upp till fyra gånger så snabbt som inhemska arter och artfränder i sin ursprungliga hemvist. Forskarna förvånades särskilt av att träden även visade sig vara mindre påverkade av torka under liknande förhållanden.
Fenomenet var särskilt tydligt i tallplanteringar på södra halvklotet, med träd som ursprungligen kommer från Europa och Nordamerika.
Växer snabbt i Norden
I Norden såg forskare från bland annat SLU ett liknande mönster när de studerade årsringar från contortatallar som planterats i Sverige och Finland. De undersökte även radiatotallar i Spanien.
De exotiska träden växte upp till dubbelt så snabbt som inhemska europeiska tallar och contortatallar i Nordamerika. Däremot visade träden i Sverige och Finland ingen ökad tålighet mot torka.
– Vi ser idag mindre allvarlig torka i de nordiska länderna än i andra delar av världen, vilket sannolikt gett ett mindre utslag i studien. I en framtid med fler och allvarligare torrperioder kan det förändras, säger Michael Gundale, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU.
Exotiska tallplanteringar i Sydamerika hade både snabbare tillväxt och bättre torktålighet jämfört med inhemska arter. Bild: Jamie Moyano
Slipper sina fiender
En trolig förklaring är att exotiska barrträd slipper flera naturliga fiender som är vanliga i deras naturliga utbredningsområden, till exempel växtätande djur, sjukdomsframkallande organismer och konkurrerande träd.
När de exotiska tallarna är mer fredade kan de växa bättre, men också bygga upp större reserver i form av socker och stärkelse. Dessa extra resurser hjälper träden att möta torka och sedan återhämta sig.
– Att vi ser den allra största effekten på tillväxt och torktålighet på södra halvklotet kan förklaras av att det knappt finns några inhemska barrträd i dessa regioner. Det innebär färre naturliga fiender för träden och mindre påverkan på trädens kolbalans, säger forskningsledaren Alex Fajardo vid University of Talca i Chile.
Viktig kunskap för mer klimattålig skog
Men är de snabbväxande exotiska träden lösningen för framtidens skogar? Resultaten kan få det att verka så. Men exotiska arter innebär också risker, bland annat kan oönskade invasioner hota den lokala biologiska mångfalden.
Därför är det, enligt forskarna, viktigare att förstå vad som gör de exotiska träden så framgångsrika och se om den kunskapen kan användas för att stärka inhemska skogar.
– Kan vi förstå vilka mekanismer som ger exotiska träd dessa fördelar och använda den kunskapen så kan vi hjälpa våra inhemska skogar att bättre tåla ett förändrat klimat, säger Michael Gundale.
Låga nivåer av ett nyckelprotein i början av graviditeten kan vara ett tecken på ökad risk för havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret. Upptäckten kan på sikt leda till ett test som tidigt identifierar gravida med risk för allvarliga komplikationer.
Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, och tillväxthämning hos fostret – ett tillstånd när barnet inte växer som förväntat i livmodern – kan orsaka allvarliga komplikationer för både mamma och barn.
Båda tillstånden är kopplade till problem med moderkakans utveckling tidigt i graviditeten. Specialiserade celler i moderkakan ska växa in i livmoderväggen och skapa en god blodförsörjning. När den här processen inte fungerar kan moderkakan och fostret få för lite syre och näring. Det kan leda till havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret.
Fram till nu har orsaken till denna bristfälliga inväxt varit okänd.
Havandeskapsförgiftning och tillväxthämning
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi): Drabbar omkring 1 av 20 graviditeter världen över och är en viktig orsak till komplikationer och dödsfall hos både mamma och barn.
Tillväxthämning hos fostret: Förekommer i omkring 3–10 procent av graviditeterna i höginkomstländer och i upp till var femte graviditet globalt. Det är en av de främsta orsakerna till komplikationer under graviditeten och hos nyfödda, inklusive dödföddhet.
Prover från gravida analyserades
För att bättre förstå processen har forskare analyserat serumprover från gravida kvinnor i Storbritannien och Sverige. Proverna togs omkring graviditetsvecka 12.
Forskarna letade efter så kallade biomarkörer hos kvinnor vars graviditeter senare drabbades av preeklampsi eller tillväxthämning hos fostret. Låga nivåer av proteinet isthmin-2 (ISM2) i blodet visade sig vara det tydligaste tecknet på tillstånden senare under graviditeten.
– Eftersom vi kunde se ett likartat samband i de brittiska och svenska populationerna, tyder det på att proteinet spelar en viktig roll vid utvecklingen av preeklampsi i olika befolkningsgrupper, säger Lina Bergman, forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Proteinet spelar roll
I laboratorieexperiment testade forskarna att stänga av ISM2 i moderkakans stamceller. De såg då att cellerna inte längre kunde utvecklas till invasiva celler som växer in i livmoderväggen. Det tyder på att proteinet spelar en viktig roll i moderkakans utveckling.
– Upptäckten bidrar till att förklara varför moderkaksceller inte lyckas ”invadera” livmoderväggen på rätt sätt vid dessa två relaterade tillstånd. Den kan också leda till utveckling av tester för att identifiera kvinnor med störst risk, samt nya behandlingar, säger Lina Bergman.
Forskare har hittat flera kemikalier i barnkläder som inte omfattas av dagens lagstiftning. Studien visar också att mörka plagg i polyester innehåller fler kemikalier än ljusa bomullskläder – och att ämnena är svårare att tvätta bort.
Forskare vid Stockholms universitet har analyserat 60 barnplagg som säljs i Sverige. De undersökte förekomsten av 50 kemikalier som kan finnas i textilier. Alla plagg följde EU:s regler, men forskarna hittade också flera ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning. Bland annat fanns kemikalier som kan förekomma vid färgning av textilier.
Studien ingår i forskningsprogrammet Mistra SafeChem som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier. Vi behöver också öka vår förståelse kring säkerhet och hållbarhet av produkter genom hela livscykeln, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem, i ett pressmeddelande från IVL.
Tydlig skillnad mellan polyester och bomull
Studien visar också stora skillnader mellan olika material. Mörka plagg av syntetmaterial, särskilt polyester, innehöll generellt fler kemikalier och i högre halter än ljusa bomullskläder.
Forskarna undersökte även vad som händer med kemikalierna vid tvätt. Resultatet visar att kemikalierna försvann betydligt lättare från bomull än från polyester. I flera polyesterplagg fanns många av ämnena kvar även efter flera tvättar.
– Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utveckling av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson.
Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.
Planetsystemet PDS 70 är drygt fem miljoner år gammalt och ligger ungefär 370 ljusår från jorden. Det består av minst två gasjättar och kretsar kring en stjärna som är något svalare än solen.
Redan 2023 upptäcktes vattenånga nära stjärnan. Nu visar forskare vid Lunds universitet att variationer i natriumgas framför stjärnan kan vara ett tecken på kometer som passerar genom planetsystemets inre delar.
– Vår studie pekar på att kometer kan vara ansvariga för att transportera vatten till de inre delarna av planetsystemet, där planeter kan bildas, på samma sätt som i det tidiga solsystemet, säger Aline Novais, astronomiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Exokometer vid stjärna
Forskarna har analyserat observationer från 2018 och upptäckt natriumgas som rör sig flera kilometer per sekund i förhållande till stjärnan. Gasen dyker upp och försvinner mellan olika nätter, ett mönster som kan tyda på att kometer passerar framför en stjärna.
När en komet närmar sig sin stjärna värms den upp och is på ytan övergår direkt till gas, så kallad sublimering. Gasen kan då lämna ett mätbart avtryck i stjärnans ljus.
– Det här är första gången vi ser tecken på exokometer kring en stjärna som är relativt sval, ungefär som vår sol. Systemet är dessutom det yngsta där exokomet-aktivitet har föreslagits, säger Aline Novais.
Möjlig ledtråd till jordens vatten
Forskarna har också gjort simuleringar av kometernas banor. Resultaten visar att objekt långt ut i planetsystemet kan påverkas av gasjättarnas gravitation och slungas in mot stjärnan.
Enligt forskarna är det här särskilt intressant eftersom kometer bildas i planetsystemets kalla yttre delar, där vatten kan finnas i form av is. När kometerna sedan rör sig inåt kan de föra med sig vatten och andra flyktiga ämnen till områden där planeter bildas.
– Det påminner om en möjlig process i det tidiga solsystemet, där kometer kan ha bidragit till att leverera vatten till den unga jorden, säger Alexandra Stockwell Murphy, astronom vid Lunds universitet.
Nytt teleskop kan ge fler svar
Var jordens vatten ursprungligen kommer ifrån är fortfarande inte helt klarlagt. Vattenrika asteroider och kometer är två möjliga källor.
PDS 70 ger forskarna möjlighet att studera en liknande process i ett planetsystem som fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium.
– Och när Extremely Large Telescope, som håller på att byggas i Chile, tas i drift under de kommande åren, kommer vi att kunna ta reda på om det finns ytterligare planeter i systemet och därmed få en ännu tydligare bild av hur vatten och andra byggstenar för planeter transporteras, säger Jens Hoeijmakers, astronomiforskare vid Lunds universitet.
Kometer bildas av samma material som stjärnor och planeter. En stjärna föds ur ett moln av gas och stoft. När stjärnan bildas börjar materialet runt den rotera och bildar en skiva.
Ur kvarvarade material i skivan bildas senare planeter, månar, asteroider och kometer. Vilka ämnen som finns där beror bland annat på avståndet till stjärnan. Närmast stjärnan, där det är varmt, finns främst ämnen som tål höga temperaturer. Längre ut, där det är kallare, kan flyktiga ämnen som vatten finnas i form av is.
Kometer bildas vanligtvis i planetsystemets yttre delar och är därför rika på flyktiga ämnen. Om deras banor förändras så att de rör sig in mot stjärnan kan de föra med sig vatten och andra ämnen till inre områden nära stjärnan.
Källa: Aline Novais
Myrar lagrar stora mängder kol, men klimatförändringar kan påverka hur mycket som stannar i marken. En avhandling från SLU visar att samspelet mellan olika växtgrupper har stor betydelse för myrens upptag och utsläpp av växthusgaser.
Myrar kan se oansenliga ut med mossor, grästuvor och enstaka buskar, men under marken finns stora kolförråd som byggts upp under tusentals år. Det beror på att de blöta och syrefattiga förhållandena gör att dött växtmaterial bryts ner långsamt och kolet kan lagras i torven under lång tid.
Men kommer myrarnas kolförråd att stanna i marken när klimatet förändras? Det har doktoranden Antonia Hartmann undersökt i en avhandling vid SLU. Resultaten visar att både växtligheten och hur den förändras under året har stor betydelse för hur mycket kol som lagras i myren.
Myr med klimatkammare
Under tre somrar, 2021–2023, mätte forskarna växthusgasutbytet på Degerö stormyr utanför Umeå. Klimatkammare placerades på myren och stängdes automatiskt varje timme. På så sätt kunde forskarna mäta hur mycket koldioxid växterna tog upp och släppte ut samt hur mycket metan som läckte från torven.
I vissa kammare lämnades all vegetation kvar. I andra klipptes kärlväxterna bort, och i några togs all vegetation bort.
I försöken användes klimatkammare som automatiskt fälldes ner över myrmarken under regelbundna intervall för att genomföra mätningar. Bild: Antonia Hartmann, SLU.
Växterna kompletterar varandra
Resultaten visar att olika växtgrupper har olika roller för att reglera gasutbytet. Kärlväxterna, som starr och ris, stod för det mesta av koldioxidupptaget under sommaren genom sin fotosyntes. Vitmossorna började ta upp koldioxid tidigare på våren och fortsatte längre in på hösten. De var också bättre på att behålla kolet de tog upp.
– Mossorna växer långsamt, men är väldigt resurseffektiva. På så sätt kompletterar de kärlväxterna genom att förlänga tillväxtperioden, säger Antonia Hartmann.
Men myrväxterna har ibland en komplicerad relation, som kan påverka klimatutsläppen på oväntade sätt.
I ett varmare och soligare klimat kan kärlväxterna frodas och ta mer plats på myren. Men deras ihåliga växtdelar kan också fungera som skorstenar som transporterar metan från torven upp i atmosfären. Vitmossor bidrar däremot till att minska metanutsläppen genom mikroorganismer som lever i mossan och konsumerar metan.
Klimatförändringar kan störa balans
När klimatet förändrar årstidernas gång kan balansen mellan växtgrupperna förändras – och därmed också myrens funktion.
– Mossorna och kärlväxterna är lite som bråkiga syskon. De kan dra åt helt olika håll ibland. Men i slutändan vill vi ju ha båda kvar, för så länge växtgrupperna inte konkurrerar ut varandra så kompletterar de varandras funktioner, säger Antonia Hartmann.
– Ett mer mångfaldigt ekosystem kommer alltid vara mer motståndskraftigt, och det borde vi sträva efter, fortsätter hon.
Äldre som lever med en partner dricker oftare alkohol än ensamstående, enligt ny forskning från Umeå universitet. Särskilt bland kvinnor är riskfyllt drickande vanligare i parförhållanden.
Risken för skadligt drickande är inte störst bland äldre som lever ensamma efter att ha förlorat en partner, utan bland äldre i parrelationer med ett rikt socialt liv. Det visar en studie där forskare undersökt sambandet mellan civilstånd och alkoholkonsumtion bland äldre i Västerbotten i Sverige samt Österbotten och Södra Österbotten i Finland.
Ny riskgrupp för skadlig alkoholkonsumtion
Enligt studiens resultat avstod kvinnor oftare helt från alkohol. Bland män var det mer än tre gånger så vanligt att dricka på en hälsofarlig nivå.
Äldre utan partner avstod oftare från alkohol än personer i parförhållanden. Bland kvinnor var både riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare bland dem som levde med en partner.
– Våra resultat utmanar den traditionella synen på vilka riskgrupper som behöver uppmärksammas. Generellt ska vi snarare rikta uppmärksamheten och det förebyggande arbetet mot dem som lever i parförhållanden eller har ett rikt socialt liv – det är i de sammanhangen äldre personer dricker mer, säger Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland och lektor vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Parrelationen motor i drickande
Det tycks inte heller vara så att förändringar i civilståndet, till exempel genom dödsfall eller en skilsmässa, skulle leda till ökad alkoholkonsumtion.
– Vi ville undersöka om känslan av ensamhet eller nedstämdhet kunde vara en förklarande länk mellan civilstånd och konsumtionsmönster. Men så var det inte, säger Erika Boman och fortsätter:
– Varken depressivitet eller upplevd ensamhet förklarade drickandet, utan det är snarare själva parrelationen som kan ses som motorn. Fynden tyder alltså på att alkohol inte används som en långsiktig strategi för att hantera förlusten av en livspartner.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Högskolan på Åland och Åbo Akademi. Den omfattade drygt 5 000 personer i åldern 65–85 år i norra Sverige och västra Finland. Studien bygger på enkätsvar som samlades in 2016 och 2021 inom Gerontological Regional Database.
Honungsbiet har länge stått i centrum för forskningen om binas synförmåga. Men en studie visar att flera mindre biarter är mycket skarpsynta – och att små ögon inte behöver betyda sämre syn.
Mycket kunskap om hur bin uppfattar sin omvärld bygger på studier av honungsbin, men de är bara en av omkring 20 000 biarter. En ny studie från Lunds universitet och University of Adelaide i Australien visar att synen på hur bin ser sin omvärld blir mer nyanserad när forskarna riktar blicken mot andra arter.
Studien har undersökt synförmågan hos humlor och tre arter av solitärbin, som till skillnad från honungsbin lever ensamma.
Genom att mäta elektriska signaler i enskilda ljuskänsliga celler i binas ögon har forskarna uppskattat hur små föremål bina kan upptäcka och hur väl bina kan urskilja små detaljer.
Stora ögon avgör inte syn
Alla fyra arter hade högre visuell upplösning i de undersökta ljuskänsliga cellerna än honungsbiets arbetare. Ett bi stack ut särskilt: det lilla australiska blåbandade biet, Amegilla murrayensis. Till skillnad från honungsbiet har det ett blåaktigt eller blågrått band på bakkroppen.
– Vi blev särskilt överraskade av att det lilla blåbandade biet kunde upptäcka föremål lika bra som honungsbiets drönare, trots att det är betydligt mindre, säger Elisa Rigosi, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Honungsbiets drönare har särskilt bra syn, vilket behövs för att hitta och följa drottningar under parningsflykten. Det ställer höga krav på förmågan att upptäcka föremål. Att ett betydligt mindre solitärbi når samma nivå visar att stora ögon inte är den enda vägen till skarp syn, menar forskarna.
Honungsbiet är inte bäst i klassen på skarp syn. Flera mindre biarter i studien visade högre synupplösning. Bild: Depositphotos
Bredare syn på synens utveckling
Forskarna har också undersökt hur ögonens konstruktion påverkar synförmågan. De har bland annat analyserat linsstorlek, de ljuskänsliga cellernas struktur och hur facettögonen avbildar omvärlden.
– Det finns flera olika recept för god syn hos bin. Olika arter har hittat olika kombinationer av egenskaper som ger hög visuell prestanda, säger David O’Carroll, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Studien ger en bredare bild av hur synen har utvecklats hos bin och andra pollinatörer, menar forskarna. Den visar också vad som kan missas när forskningen fokuserar på ett fåtal arter.
Inspiration för robotik
Resultaten kan även få betydelse utanför biologin. Evolutionens olika lösningar för att se skarpt kan ge inspiration till artificiella synsystem och bioinspirerad robotik, där det finns ett växande behov av små och energieffektiva sensorer som kan upptäcka och bearbeta visuell information.
– Binas syn är betydligt mer mångfacetterad än man tidigare trott. Genom att studera fler arter ser vi att evolutionen har utvecklat en rad olika sätt att uppnå en anmärkningsvärt hög synförmåga, säger Elisa Rigosi.
Dubbfria vinterdäck får användas året runt, men kopplas i en studie till en kraftigt ökad risk för dödsolyckor på sommaren. Sämre väggrepp kan vara en förklaring.
Vinterdäck ger bra grepp på snö och is, men samma egenskaper kan vara en nackdel när temperaturen stiger och vägarna blir torra eller våta. Forskare har nu undersökt hur vinterdäck på sommaren påverkar risken för dödsolyckor i personbilstrafiken.
Studien bygger på en genomgång av samtliga dödsolyckor med personbil i Sverige under sommarhalvåret maj–september mellan 2012 och 2021. Totalt analyserades 725 olyckor, bland annat utifrån däcktyp, olycksförlopp och om väggreppet kan ha påverkat utgången.
Vinterdäck vanligare i dödsolyckor
Resultatet visar att personbilar med minst ett vinterdäck var kraftigt överrepresenterade i dödsolyckorna. Under sommaren uppskattas omkring sju procent av svenska personbilar ha vinterdäck. I olycksmaterialet hade däremot 22 procent av bilarna minst ett vinterdäck.
Forskarna bedömer att överrepresentationen till stor del kan förklaras av vinterdäckens sämre väggrepp under sommarförhållanden. Analysen visar att minst ett vinterdäck var förknippat med en tydligt ökad risk för dödsolyckor där väggreppet hade betydelse för olycksförloppet.
Sämre grepp och längre bromssträcka
En förklaring är att vinterdäck ger längre bromssträcka på torr och våt asfalt under sommaren. Tidigare tester har visat att bromssträckan kan bli 20–40 procent längre än med sommardäck.
− Våra resultat tyder på att den stora överrepresentationen av vinterdäck i dödsolyckor under sommaren i huvudsak hänger samman med däckens sämre väggrepp på sommarväglag, säger Mattias Hjort, forskare vid VTI, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte också andra möjliga förklaringar. Bilar med vinterdäck var oftare äldre och saknade oftare antisladdsystem, ESC. Men den ökade risken kvarstod även för nyare bilar, bilar med ESC och förare som inte var alkohol- eller drogpåverkade. Även när bilen kördes inom hastighetsgränsen var risken minst 40 procent högre för bilar med vinterdäck.
Däckvalet viktigt för trafiksäkerheten
Studien visar också att väggreppet har betydelse i många dödsolyckor. I omkring en fjärdedel av olyckorna bedömdes bättre väggrepp sannolikt ha kunnat påverka utgången. Forskarna efterlyser därför större fokus på däckens egenskaper i framtida olycksutredningar.
− Däckens betydelse har i stor utsträckning förbisetts i analyser av dödsolyckor under sommaren. Våra resultat visar att däckvalet kan spela en viktig roll för trafiksäkerheten, säger Mattias Hjort.
Studien har gjorts av forskare från VTI, Folksam och Däckbranschen i samarbete med Trafikverket.
När röda blodkroppar bryts ned kan fritt hem frigöras i blodet och bidra till kraftig inflammation. Forskare vid Lunds universitet har nu identifierat en mekanism som kan förklara hur det går till – ett fynd som kan få betydelse för flera sjukdomar, till exempel malaria, där skadade blodkroppar spelar en roll.
Hem är en del av hemoglobinet i de röda blodkropparna och har en central roll i kroppens syretransport. När röda blodkroppar går sönder, så kallad hemolys, kan hem frigöras i blodet. Utanför blodkropparna kan hem vara skadligt och bidra till inflammation.
Kedjereaktion driver inflammation
I en studie visar forskare vid Lunds universitet hur fritt hem kan utlösa en kedjereaktion som driver inflammation och gör blodkärlen mer genomsläppliga.
Reaktionen spårades till faktor XII, som aktiverar det så kallade kallikrein-kinin-systemet och leder till frisättning av bradykinin. Ämnet vidgar blodkärlen och ökar deras genomsläpplighet, vilket kan göra att vätska läcker ut i vävnaden och bidrar till svullnad, inflammation och blodtrycksfall.
– Det här förklarar hur nedbrytningen av röda blodkroppar i sig kan aktivera och driva inflammation. Det intressanta är att fritt hem sätter igång en inflammatorisk reaktion oavsett anledningen till varför röda blodkroppar skadades, säger Diana Karpman, professor i pediatrik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Aktivering kan bromsas
Forskarna analyserade blodprover från 34 barn med hemolytiskt uremiskt syndrom, HUS, en allvarlig komplikation av EHEC-infektion. Tillståndet innebär att röda blodkroppar bryts ned och njurarna skadas. Proverna jämfördes med en frisk kontrollgrupp. Hos en del av barnen med HUS var kallikrein-kinin-systemet aktiverat. Aktiveringen var kopplad till graden av nedbrytning av röda blodkroppar och njurpåverkan.
I experimentella modeller kunde forskarna bromsa reaktionen med så kallad C1-inhibitor, ett läkemedel som redan används vid en annan sjukdom för att dämpa delar av kallikrein-kinin-systemet.
– Att vi kunde blockera reaktionen experimentellt gör fyndet särskilt intressant. Men vi har inte visat att en sådan behandling fungerar hos patienter. Det behöver nu undersökas vidare, säger forskaren Alexandra Gerogianni.
Hemolys vid flera sjukdomar
Fynden ger en ökad förståelse för hur nedbrytningen av röda blodkroppar kan bidra till sjukdom. Resultaten kan ha betydelse även utanför HUS. Globalt drabbas många av sjukdomar där omfattande hemolys ingår i sjukdomsbilden.
Hemolys förekommer bland annat vid sicklecellanemi, malaria, trauma och brännskador, men kan också uppstå när blod utsätts för mekanisk påverkan, exempelvis vid användning av hjärt-lungmaskin eller mekaniska hjärtklaffar.
– Vi valde att studera HUS eftersom det är ett område vi arbetar med, men innebörden kan vara mycket bredare. Fritt hem finns vid många tillstånd med hemolys. En viktig fråga framöver är hur mycket den här mekanismen bidrar till inflammationen och sjukdomsbilden, säger Diana Karpman.
EHEC är en typ av bakterien Escherichia coli som kan orsaka allvarlig tarminfektion. I svåra fall kan infektionen leda till det allvarliga tillståndet hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Då bryts röda blodkroppar ned, blodplättarna minskar och njurarna skadas, vilket kan leda till akut njursvikt. HUS drabbar framför allt barn.
Forskare vid Umeå universitet har undersökt ett nytt sätt att stoppa c-Myc, ett protein som bidrar till tumörers tillväxt. Metoden angriper inte själva proteinet utan hindrar i stället cellerna från att tillverka det.
Proteinet c-Myc är en så kallad onkogen som spelar en viktig roll för att tumörer ska kunna växa. Trots mycket forskning har det varit svårt att ta fram läkemedel som direkt kan stoppa proteinet. En anledning är att c-Myc saknar tydliga ytor där läkemedelsmolekyler kan fästa och blockera proteinets funktion.
– Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet och behandlingar som förhindrar c-Myc har länge varit en prioritet för nya läkemedel mot cancer, säger Robin Fåhraeus, professor på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ny strategi ska bromsa proteinet
I en ny studie har forskarna valt en annan väg. De visar att det går att rikta behandlingen mot mRNA, den genetiska instruktion som cellen använder för att tillverka c-Myc. På så sätt kan proteinet hindras redan på RNA-nivå, innan det hinner bildas.
Forskarna använde ett läkemedel som tidigare har testats i kliniska studier för ett annat ändamål. Läkemedlet gjorde att ett annat protein, MDM2, kunde binda till mRNA:t för c-Myc. Det stoppade produktionen av c-Myc och fick tumörcellerna att sluta växa.
– Att hitta nya användningsområden för redan framtagna läkemedel är ett attraktivt sätt att snabbare får fram nya behandlingar, säger Robin Fåhraeus.
Kan öppna för nya behandlingar
Strategin innebär ett nytt sätt att försöka stoppa c-Myc och resultaten kan på sikt öppna för ny läkemedelsutveckling.
– Vi hoppas att resultaten ska bana väg för nya behandlingar mot cancerformer där c-Myc driver sjukdomen. Samtidigt vill vi inspirera andra forskargrupper genom att visa att mRNA kan vara ett sätt att selektivt styra produktionen av proteiner som är kopplade till olika sjukdomar, säger Robin Fåhraeus.
Nästa steg är att testa metoden i fler modeller och undersöka om den kan användas som behandling. Forskarna vill också förbättra läkemedlet.
Män som behandlades med läkemedlet finasterid mot förstorad prostata hade lägre risk för allvarliga komplikationer efter en akut hjärtinfarkt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Flera studier har visat att män ofta får mer omfattande hjärtinfarkter än kvinnor. Forskning har också visat att manliga könshormoner, som testosteron, kan förstärka inflammationen vid en akut hjärtinfarkt.
Inflammationen har betydelse för hur mycket hjärtat skadas när en akut hjärtinfarkt behandlas med ballongvidgning. Det är en vanlig behandling där tilltäppta kärl vidgas för att blodet åter ska nå fram till hjärtmuskeln.
Läkemedel för att minska prostatan
En ny registerstudie visar att svenska patienter som behandlades med läkemedlet finasterid hade lägre risk för allvarliga komplikationer efter en akut hjärtinfarkt. De jämfördes med patienter som var så lika som möjligt i övrigt, men som inte tog finasterid.
Finasterid används mot förstorad prostata. Det minskar mängden av hormonet dihydrotestosteron i kroppen genom att blockera ett enzym som omvandlar testosteron till dihydrotestosteron. Dihydrotestosteron är en starkare form av testosteron.
Risk för svår komplikation minskade
Bland patienterna som fick finasterid var risken för allvarlig komplikation 20,8 procent, jämfört mer 24,3 procent i kontrollgruppen. Till allvarliga komplikationer räknades bland annat hjärtstopp, allvarliga störningar i hjärtats rytm eller pumpförmåga, kraftigt nedsatt funktion i vänster kammare eller dödsfall inom 30 dagar.
För patienter som behandlades med hormonläkemedel mot prostatacancer sågs dock ingen signifikant skillnad.
– Det här resultatet bidrar till det spännande forskningsfältet om hur könshormoner kan påverka hjärtat, till exempel vid en hjärtinfarkt, men har ingen direkt påverkan på behandling av patienter i dagsläget, säger Hannah Colldén, apotekare och forskare vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
En markör i blodet kan i framtiden hjälpa läkare att se hur snabbt tumören växer och vilken behandling som passar bäst. Det visar en studie på patienter med malignt melanom som spridit sig.
Ungefär hälften av alla patienter med spritt melanom har en förändring i genen BRAF. Det finns olika behandlingar för dessa patienter, bland annat immunterapi och läkemedel som riktar sig direkt mot tumörens genetiska förändring. En viktig fråga är vilken behandling som är bäst att börja med.
Forskare vid Karolinska institutet har nu analyserat blodprover från 81 patienter med spritt melanom och en BRAF-mutation. De tittade på en blodmarkör som kallas TKa och som ger information om hur snabbt tumörcellerna växer och delar sig. Forskarna ville bland annat undersöka om markören kan ge information som hjälper till att välja rätt behandling.
Höga nivåer kopplas till sämre överlevnad
Patienterna deltog i den internationella SECOMBIT-studien, där man jämförde tre olika sätt att använda immunterapi och målriktade läkemedel.
Studien visar att patienter med höga TKa-nivåer före behandlingen började hade sämre överlevnad och sjukdomen förvärrades tidigare trots behandling, jämfört med patienter med låga nivåer.
Efter fem år levde cirka 71 procent av patienterna med låga nivåer, jämfört med cirka 37 procent av patienterna med höga.
Behandlingens ordning kan ha betydelse
Forskarna såg också att patienter med höga TKa-nivåer verkade gynnas av en kort inledande period med målriktad behandling före immunterapi. För patienter med låga nivåer gav immunterapi som första behandling bättre resultat.
– Resultaten tyder på att TKa kan hjälpa till att identifiera vilka patienter som kan ha nytta av olika behandlingsstrategier. Samtidigt behövs fler studier innan metoden kan börja användas i vården, säger Hildur Helgadottir, docent vid Institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet.
Studien visade också att TKa-nivåerna ofta steg när sjukdomen förvärrades. Det tyder på att markören även skulle kunna användas för att följa hur behandlingen fungerar över tid.
Forskare har hittat förändringar i blodet hos nyfödda som senare utvecklar inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Resultaten talar för att den allra första tiden i livet spelar en viktig roll.
– Vi blev förvånade över att vi kan se spår av sjukdomen så pass tidigt, säger Olle Grännö, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Forskare vid Örebro universitet har tidigare visat att personer som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, har förhöjda nivåer av proteiner flera år innan de blir sjuka. Det gäller framför allt proteiner som spelar en viktig roll för immunförsvaret.
– Vi ville undersöka hur tidigt i livet det inträffar, säger Olle Grännö, som arbetat tillsammans med Jonas Halfvarson, överläkare och professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.
Den nya studien bygger på prover som samlats in i ett långvarigt forskningsprojekt som heter Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och leds av Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet. De har en databas med prover från 17 000 nyfödda barn som samlats in sedan slutet av 1990-talet.
– Det var ett detektivarbete. Tillsammans med professor Johnny Ludvigsson har vi använt oss av nationella register och granskat journaler, säger Olle Grännö.
Undersökte blodprov från navelsträngen
Forskarna identifierade personer som hade ett blodprov från navelsträngen sparat från födseln och som fick diagnosen IBD innan de fyllt 18 år. Proverna jämfördes med blodprover från personer som inte utvecklade sjukdomen under uppföljningen.
– Då kunde vi identifiera tre proteiner som är förhöjda redan hos nyfödda som senare i livet drabbas av IBD. Vi saknar idag kunskap om dessa proteiners roll vid IBD. Men det är intressant att se höga nivåer av proteiner som CXCL9 eftersom det reglerar hur immunförsvarets celler tar sig ut från blodet till tarmslemhinnan och startar en inflammation, säger Olle Grännö.
Forskningsresultaten väcker frågor om vad som händer under graviditeten och den första tiden efter födseln.
– När ett barn föds möter immunförsvaret en helt ny omgivning och exponeras för en mängd bakterier och virus. Vi vill förstå vad som ligger bakom de förhöjda proteinnivåerna och om de påverkar immunförsvarets tidiga utveckling.
– Det kan göra det möjligt för oss att minska risken för att människor ska utveckla inflammatorisk tarmsjukdom.
Vanligast att insjukna mellan 15 och 35 års ålder
Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar de två huvudtyperna Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Tillsammans benämns de ofta som IBD från det engelska ordet inflammatory bowel disease. Det vanligaste är att insjukna mellan 15 och 35 års ålder men även barn och äldre kan utveckla IBD.
Forskarna har identifierat tre proteiner, CXCL9, GZMB och MMP-10, som nyfödda som senare i livet insjuknar i IBD har högre nivåer av. Nästa steg är att förstå vad som ligger bakom de förhöjda proteinnivåerna och om de påverkar immunförsvarets tidiga utveckling.
Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.
Forskare vid SLU har undersökt hur kornplantor påverkas av andra plantor i sin närhet. I experimenten placerades plantorna i specialbyggda system med två kammare, så att de varken kunde röra vid varandra eller dela jord. Den enda kontakten mellan plantorna var flyktiga ämnen som spreds genom luften.
Forskarna använde tre kornsorter med olika tillväxttakt: en långsamväxande, en mellansnabb och en snabbväxande.
Plantorna reagerar på dofter
Resultaten visar att plantorna ändrade sin tillväxt beroende på vilken typ av granne de ”kände doften” av. Långsamväxande plantor ökade sin biomassa när de utsattes för dofter från snabbväxande plantor. Snabbväxande plantor minskade däremot sin biomassa i närvaro av dofter från långsamväxande plantor.
När kornplantorna utsattes för dofter från en sort med liknande tillväxttakt var effekten liten eller uteblev.
– Vår studie visar att även oskadade växter skickar ut doftsignaler som grannplantor kan uppfatta och reagera på. Tidigare har man framför allt studerat sådana signaler hos växter som angripits av insekter eller sjukdomar, säger Velemir Ninkovic, universitetslektor vid institutionen för ekologi på SLU.
Växtens försvar anpassas
Även plantornas försvar verkar påverkas. Snabbväxande plantor aktiverade fler försvarsgener när de utsattes för långsamväxande grannar. De långsamväxande plantorna gjorde tvärtom och minskade sin försvarsaktivitet för att i stället lägga mer resurser på tillväxt.
– Dessa luftburna signaler gör att växterna kan anpassa sin utveckling redan innan direkt konkurrens eller stress uppstår. Det visar att kemisk kommunikation spelar en tidigare okänd roll i samspelet mellan växter, säger André Åbonde, doktorand vid institutionen för växtproduktionsekologi på SLU.
Kan bidra till mer hållbart jordbruk
Resultaten kommer från laboratorieförsök och behöver bekräftas i fler grödor och under fältförhållanden. Forskarna vill också identifiera vilka flyktiga ämnen som orsakar de olika reaktionerna hos grannplantorna.
På sikt hoppas forskarna att kunskapen ska bidra till ett mer hållbart jordbruk genom att öka grödors motståndskraft mot skadegörare, minska behovet av bekämpningsmedel och ge högre skördar.
– Kunskapen kan hjälpa oss att utforma växtblandningar som bättre utnyttjar växternas egen kemiska kommunikation, säger André Åbonde.
När förlossningsvården förbättrades i fyra afrikanska länder minskade dödfödslar och dödsfall bland nyfödda med 22 procent. Det visar en stor studie där forskare kombinerade utbildning av vårdpersonal med kvalitetsarbete och stöd till chefer på förlossningsavdelningar.
Risken är fortfarande hög att barn dör under eller strax efter förlossningen i flera länder i Afrika söder om Sahara, trots framsteg inom mödra- och barnhälsovården.
För att förbättra vården under förlossningar utvecklade forskare inom projektet ALERT* en insats med flera delar. Kvinnor, familjer och vårdpersonal fick vara med och beskriva problem och behov i vården. Utifrån deras erfarenheter togs utbildningar fram för barnmorskor och annan förlossningspersonal.
Sjukhusen fick också stöd i sitt kvalitetsarbete och chefer på förlossningsavdelningarna erbjöds mentorskap.
Stor studie i fyra länder
Studien genomfördes på 16 förlossningsenheter i Benin, Malawi, Tanzania och Uganda. Totalt ingick 134 630 kvinnor och 139 300 nyfödda barn.
För att följa vården och resultaten byggde forskarna upp ett digitalt register över graviditeter och födslar, baserat på födelseregister som bland annat används i Sverige. Registret användes både i forskningen och för att ge vårdpersonalen återkoppling under projektet.
Efter att ALERT-insatsen införts minskade risken för dödfödsel eller död inom barnets första levnadsdygn med 22 procent. Komplikationer hos nyfödda som berodde på syrebrist minskade med 19 procent.
Många barn dör vid förlossning
Afrika söder om Sahara är den region i världen där flest barn föds döda. Omkring en miljon barn visar inga livstecken vid födseln varje år, och risken att ett barn dör i samband med förlossningen är omkring 40 gånger högre än i Europa.
Förlusten av ett barn innebär ofta ett stort lidande för familjen. Det kan också leda till skuld, skam och social utsatthet.
– Den här ojämlikheten är oacceptabel. Våra resultat visar att det är möjligt att minska dödlighet och sjuklighet hos nyfödda genom att förbättra kvaliteten i förlossningsvården, optimera arbetssätt och stärka vårdteam och ledarskap, även i miljöer där resurserna är begränsade och barnmorskorna arbetar under hög belastning, säger Claudia Hanson, professor vid Institutionen för global folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Studien ger hopp och visar en modell som kan användas även på andra platser, fortsätter hon.
Bättre övervakning kan minska komplikationer
Forskarna såg också att övervakningen av fostrets hjärtfrekvens blev bättre under studien. Samtidigt ökade andelen kejsarsnitt något. Enligt forskarna kan det tyda på att komplikationer upptäcktes tidigare och att vårdpersonalen oftare kunde agera i tid.
Nästa steg blir att undersöka hur bättre övervakning av fostret under förlossningen kan bidra till ytterligare förbättringar.
– Vi tror att bättre stöd för att tolka tecken på fostrets stress under förlossningen kan bidra till att minska den fortfarande höga dödligheten ytterligare. Därför vill vi utveckla nya riktlinjer tillsammans med vårdpersonal, säger Claudia Hanson.
*ALERT står för Action Leveraging Evidence to reduce perinatal Mortality and Morbidity.
Inflammation, förändrad genreglering och exponering för ämnen i tobaksrök kan ha betydelse för utvecklingen av så kallad klusterhuvudvärk. Det visar två nya studier från Karolinska institutet som undersökt de biologiska mekanismerna bakom den smärtsamma sjukdomen.
Klusterhuvudvärk är en ovanlig typ av huvudvärk som ger plötsliga, mycket smärtsamma attacker. På grund av den extrema smärtan kallas den ibland för självmordshuvudvärk, och orsakerna bakom sjukdomen är till stora delar okända.
I två nya studier har forskare vid Karolinska institutet undersökt både genetiska och miljörelaterade faktorer som kan bidra till klusterhuvudvärk.
I den ena studien analyserade forskarna genetiska riskfaktorer som tidigare identifierats i så kallade helgenomstudier, där hela arvsmassan jämförs mellan personer med och utan sjukdom.
Studien omfattade genetiska analyser av över 1 500 personer samt kompletterande analyser av blodprover, hudceller och dna från mindre grupper av patienter och kontrollpersoner.
Gener pekar mot inflammation
Forskarna kunde bekräfta sju gener som tidigare har kopplats till klusterhuvudvärk och visa att flera av dem uttrycks annorlunda hos personer med sjukdomen. Sex av de sju generna är aktiva i immunceller eller har kopplingar till kroppens inflammatoriska signalvägar.
– Det här stärker hypotesen att immunförsvaret och inflammation kan spela en central roll vid klusterhuvudvärk. Flera av generna påverkar samma biologiska signalvägar, vilket ger oss viktiga ledtrådar om mekanismerna bakom sjukdomen, säger Caroline Ran, docent vid Centrum för klusterhuvudvärk på institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Den andra studienundersökte om exponering för ämnen i tobaksrök kan påverka hur gener regleras hos personer med klusterhuvudvärk.
Tidigare forskning har visat att personer med sjukdomen röker oftare än befolkningen i stort. Forskarna analyserade blod-, DNA- och ryggvätskeprover från personer med klusterhuvudvärk och friska kontrollpersoner. Antalet deltagare varierade mellan 26 och 79 beroende på analys.
Exponering för tungmetaller i tobaksrök
Personer med klusterhuvudvärk hade markörer som tyder på ökad exponering för tungmetaller och andra ämnen i tobaksrök. De hade även förändringar i markörer som styr DNA-metylering, en mekanism som påverkar hur aktiva olika gener är.
– Studien kan inte fastställa orsak och verkan men resultaten tyder på att miljöfaktorer, som tungmetaller från tobaksrök, kan samverka med biologiska mekanismer vid klusterhuvudvärk, säger Andrea Carmine Belin, docent vid Centrum för klusterhuvudvärk på institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Forskarna betonar att båda studierna har begränsningar. De biologiska analyserna genomfördes på relativt små grupper av deltagare, och flera av resultaten behöver bekräftas i större studier.
