Det som avgör om människor går och röstar som vuxna grundläggs redan i tonåren. Det visar en studie som pekar på att tidiga värderingar om ansvar och delaktighet är viktigare än både politiskt intresse och kunskap om politik.
Forskare vid Högskolan Dalarna har följt unga i Sverige från tonåren till vuxen ålder. Genom att koppla politiska attityder i 13–16-årsåldern till registerdata har forskarna kunnat studera faktiskt valdeltagande i riksdagsvalen 2018 och 2022. Därmed har forskarna undersökt vilka faktorer som har betydelse på lång sikt.
– Våra resultat visar att det är tidiga värderingar om ansvar och delaktighet som har störst betydelse för om man röstar som vuxen, snarare än hur intresserad eller kunnig man upplever sig vara i politik, säger Erik Lundberg, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Sambandet mellan tidiga medborgerliga normer och vuxet valdeltagande kvarstår även när man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund och tidigare röstning.
Tydliga skillnader efter kön och bakgrund
Studien visar också tydliga könsskillnader i vägarna till valdeltagande.
Bland kvinnor hänger röstning i vuxen ålder ihop med fler faktorer, som medborgerliga normer, politiskt intresse och tillit till det politiska systemet. För män är just sambandet mellan tidigare röstning och fortsatt deltagande särskilt starkt.
Studien visar också att bakgrund har stor betydelse för valdeltagande även på lång sikt. Personer med utländsk bakgrund var mindre benägna att delta i val i vuxen ålder än personer med svensk bakgrund.
Tidiga värderingar viktigare än samtal om politik
Hur ofta unga pratar om politik i tonåren har inte störst långsiktig betydelse för om de röstar som vuxna, utan det handlar i stället om vilka värderingar om ansvar och delaktighet som de utvecklar tidigt. Varken frekvensen av politiska samtal eller de kunskaper om politik som unga har under tonåren har någon tydlig koppling till faktiskt valdeltagande i vuxen ålder.
– Om vi vill öka valdeltagandet räcker det inte att bara fokusera på kunskap och färdigheter. Minst lika viktigt är att tidigt stärka unga i att politiskt deltagande är meningsfullt och värt att ta ansvar för. Det är angeläget att såväl skola som civilsamhälle också betonar vikten av att tidigt under ungdomsåren stärka ungas medborgarnormer och vikten av att vilja ta ansvar för samhällets gemensamma utveckling, säger Ali Abdelzadeh, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna.
Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie. Resultatet visar också att behandlingen är säker att använda.
Av de barn som föds extremt för tidigt – före graviditetsvecka 28 – får mer än hälften en lungsjukdom. Lungsjukdomen, som heter bronkopulmonell dysplasi, BPD, påverkar dem ofta under resten av livet. Den uppstår på grund av att lungorna hos mycket för tidigt födda barn inte är tillräckligt utvecklade. Flera faktorer kan göra lungorna skörare och försvåra lungvävnadens utveckling.
En nyckelfaktor vid BPD är inflammation, som skadar lungvävnaden. Hormonet kortison dämpar inflammation, men barn som föds extremt för tidigt kan inte producera tillräcklig mängd kortison.
Tidigare studier som undersökt förebyggande behandling med hydrokortison har pekat på positiva effekter, men också misstänkts kunna ge svåra biverkningar. Behandlingen används i flera länder och i Sverige har en del regioner de senaste åren infört riktlinjer om behandling med hydrokortison från första dygnet efter födseln, medan andra regioner har valt att avstå.
– Det har lett till ett slags naturligt experiment i Sverige, där en del extremt för tidigt födda barn har behandlats och andra inte. Vi drog nytta av det i vår studie där vi har tittat på hur den här behandlingen fungerar i den verkliga vården i Sverige. Det finns nästan inga sådana studier i världen i dag, säger Ulrika Ådén, professor i barnmedicin vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet samt överläkare i neonatologi.
Ökad chans för överlevnad utan sjukdom
Forskarna analyserade data från det nationella neonatalregistret. 474 barn som behandlats med hydrokortison jämfördes med 632 barn som fötts i samma regioner innan behandlingen infördes. De jämförde också med regioner som inte ger kortisonbehandling.
Alla barn hade fötts i graviditetsvecka 22 till 27 under åren 2018 till 2023.
– Vår studie visar att om extremt för tidigt födda barn får den här behandlingen tidigt i livet så ökar chansen för överlevnad utan lungsjukdom. Hydrokortisonbehandlingen är säker att ge och ökar inte risken för allvarliga biverkningar under nyföddhetsperioden, säger Veronica Smedbäck, doktorand vid Linköpings universitet och läkare.
Behandlingen kan få betydelse både för familjer och samhället
Många barn som får BPD löper ökad risk för att få infektioner och bli inlagda på sjukhus under skolåldern. Lungsjukdomen är också kopplad till att barnen inte går upp i vikt som väntat och att hjärnans utveckling påverkas negativt. Forskarna menar att den förebyggande behandlingen kan ha betydelse dels för barnen och deras familjer, dels för samhället då det skulle kunna minska barnens behov av vård.
– Med tanke på att mer än hälften av alla extremt för tidigt födda barn drabbas av den här lungsjukdomen, kan det vara värdefullt med den här behandlingen som kan öka chansen för överlevnad utan sjukdomen. Många länder räddar i dag barn som föds extremt tidigt, så det kan potentiellt bli väldigt många barn som berörs, säger Veronica Smedbäck.
Studien tittar på säkerhetsaspekter kring behandlingen på kort sikt och nu går forskarna vidare med att undersöka möjliga effekter av behandlingen på längre sikt, där en viktig fråga är hjärnans utveckling. Andra studier har indikerat en positiv effekt av behandlingen på hjärnans utveckling, men det behövs mer forskning om långtidseffekter av behandlingen.
Promenader i naturen spelar en central roll för äldres fysiska, sociala och mentala välbefinnande, visar en studie. Forskarna menar att planering av framtidens samhällen behöver ta större hänsyn till äldres sensoriska behov och tillgång till närliggande naturmiljöer.
Forskare vid Mittuniversitetet har undersökt hur vardagliga och mer extraordinära naturupplevelser påverkar hälsa, livskvalitet och känslan av samhörighet hos äldre människor. De har undersökt personer mellan 65 och 80 år i Sverige och Italien.
Resultaten av studien visar att vardagliga promenader skapar viktiga rutiner, stödjer sociala kontakter och erbjuder ett lugn där naturens ljud, dofter och årstidsskiftningar bidrar till återhämtning. Många deltagare beskrev promenaderna som ”en mental dusch”, ett sätt att rensa tankarna och vara närvarande i stunden.
– Naturens terapeutiska dimensioner stimulerar flera sinnen och har stor betydelse för välbefinnandet. Vår studie bekräftar tidigare forskning, men ger fördjupad kunskap och förståelse för hur äldre personer uttrycker sin relation till naturen, säger Sandra Wall-Reinius, docent i kulturgeografi vid Mittuniversitetet.
Samtidigt framträdde även djupare, mer emotionella och existensiella upplevelser vid promenader i särskilt natursköna miljöer.
Vid utsiktsplatser, vandringsleder eller platser med starka minnen kunde promenader väcka känslor av vördnad, andlig reflektion och samhörighet med naturen. Dessa upplevelser knyts ofta till barndomsminnen, traditioner och intergenerationella aktiviteter som vandringar och andra aktiviteter i naturen.
Samhällsplanering som tar hänsyn till äldres behov
Studien visar att naturens terapeutiska värde uppstår i samspelet mellan rörelse, miljö och sinnesintryck. Forskarna menar därför att planering av framtidens samhällen behöver ta större hänsyn till äldres sensoriska behov och tillgång till närliggande naturmiljöer.
För att främja ett hälsosamt och aktivt åldrande lyfter studien vikten av lättillgängliga grönområden, varierad terräng, goda rastmöjligheter och multisensoriska kvaliteter med ljud, dofter och taktila upplevelser.
Särskilt lyfter studien vikten av:
Lättillgängliga naturmiljöer nära bostaden, med goda gångvägar och varierad terräng.
Multisensorisk planering där ljud, dofter och naturens texturer integreras.
Rastplatser, tydlig skyltning och inkluderande utformning.
Att äldre involveras som aktiva medskapare i planeringen av framtidens naturmiljöer.
– Promenader i naturmiljöer bör vara en central och integrerad del av den lokala samhällsplaneringen. Resultaten av den nya studien ger ett viktigt underlag för den kommunala planeringen så att grönområden värnas, att äldre personers behov och önskemål tillgodoses och att jämlik tillgång till gröna områden i och kring städerna säkerställs för olika grupper i samhället, säger Sandra Wall-Reinius.
Forskare har upptäckt en genvariant som styr bildningen av blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar prestation, hälsa och återhämtning. Varianten är vanligare bland uthållighetsidrottare än hos sprintereliten.
Kapillärer är kroppens minsta blodkärl och fungerar som musklernas försörjningsvägar. Ju fler kapillärer en muskel har, desto bättre transporteras syre och näring till muskelcellerna – samtidigt som slaggprodukter forslas bort mer effektivt. Det påverkar både fysisk prestationsförmåga, ämnesomsättning och återhämtning.
För uthållighetsidrottare är det därför en fördel att ha fler kapillärer. Inom explosiva idrotter har däremot muskelstyrka och snabb tillgång till energi störst betydelse.
Vanligare hos längdskidåkare
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt muskelvävnad och dna från drygt 600 personer i Sverige. De identifierade en genetisk variant som kan kopplas till antalet kapillärer i musklerna. Studien visade också att genvarianten var dubbelt så vanlig bland uthållighetsidrottare, som svenska längdskidåkare, än icke-idrottare – cirka tio procent jämfört med fem procent.
Den genetiska varianten påverkar en gen som styr produktionen av ett protein som reglerar bildningen av blodkärl runt muskelfibrer. Personer med varianten producerar mindre av proteinet, vilket leder till att fler kapillärer bildas.
– Man kan säga att vi har identifierat en genetisk broms för nybildning av blodkärl i musklerna. När bromsen är svag, bildas fler kapillärer. Det gynnar transporten av syre och därmed uthålligheten, säger Ola Hansson, forskare inom fysiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kan påverkas med träning
Forskarna bekräftade sina fynd i en internationell studie med elitidrottare från sex länder. Varianten förekom hos uthållighetsidrottare i Europa, Amerika och Asien, men inte i Afrika. Den var däremot ovanlig hos idrottare inom explosiva sporter. Till exempel hade mindre än en procent av sprinters från Jamaica varianten.
Samtidigt visar studien att bromsfunktionen inte är statisk – den kan minskas genom träning. Högintensiv intervallträning ”släpper på bromsen” och minskar aktiviteten i proteinet som styr nybildning av blodkärl. När proteinet blir mindre aktivt stimuleras cellernas tillväxt och deras kapacitet att bilda nya blodkärl. Samtidigt ökar kroppen produktionen av signalämnen som styr ombyggnaden av vävnader.
– Det är också förklaringen till varför träning förbättrar både prestation och metabol hälsa, säger Kristoffer Ström, forskare vid Lunds universitet.
Det finns en baksida
Men samma genetiska variant som främjar snabb kärltillväxt är också kopplad till ökad inflammation och i vissa fall högre risk för muskelskador. Prestationsfördelen innebär alltså samtidigt andra utmaningar – en balans som är viktig att förstå inom både idrottsmedicin och folkhälsa.
– Träning är ett sätt att utsätta kroppen för kontrollerad stress och därigenom förbättra prestationen. Man kan likna proteinet vi identifierat vid en volymkontroll för kroppens stressrespons. Personer med den genetiska variationen har volymen lite högre inställd redan från början – vilket ger större utdelning på träningen, säger Kristoffer Ström.
– Men om volymen skruvas upp för mycket blir effekten den motsatta, med sämre återhämtning och ökad skaderisk, fortsätter han.
Forskarna betonar att studiens viktigaste upptäckt är de molekylära mekanismerna bakom musklernas anpassning till träning. Kunskapen kan leda till mer individanpassade träningsprogram, bättre rehabilitering och kanske nya behandlingar mot metabola sjukdomar.
Ett nytt drickbart vaccin mot ETEC-bakterier visar lovande resultat. Vaccinet nästan halverar risken att små barn drabbas av svår diarrésjukdom. Det visar en stor studie i Gambia.
Varje år dör tiotusentals barn under fem år av diarrésjukdomar som orsakas av ETEC-bakterier, framför allt i låginkomstländer. Sjukdomen leder till akuta vårdbehov och ökar risken för undernäring.
Nu visar forskning att ett nytt vaccin, som utvecklats av forskare vid Göteborgs universitet, kan minska risken för svår sjukdom.
5000 barn i studie
I en randomiserad studie i Gambia deltog 5 000 barn i åldern 6 till 18 månader. Barnen delades in i två grupper där den ena fick vaccinet och den andra placebo. Forskarna följde barnen i upp till två år genom regelbundna hälsokontroller och provtagningar.
Resultatet visar att vaccinet gav ett 48-procentigt skydd mot svår ETEC-sjukdom. När forskarna exkluderade barn som samtidigt bar på tarmparasiter – som också kan orsaka diarré – ökade skyddseffekten till 80 procent.
Studien visar att vaccinering i tidig ålder gav det bästa skyddet. Forskarna såg också tydliga immunsvar mot de bakterier som orsakar sjukdomen. Samtidigt noterades inga allvarliga biverkningar av vaccinet.
Decennier av forskning
Utvecklingen av vaccinet är resultatet av flera decenniers forskning vid Göteborgs universitet. Det har testats stegvis i olika åldersgrupper och i flera länder innan den aktuella studien genomfördes i Afrika.
– Vi har under lång tid arbetat för att ta fram ett vaccin som kan skydda de yngsta barnen, där behovet är som störst. Resultaten visar att vaccinet har potential och ger en bra grund för en internationell fas 3-effektstudie i flera länder, säger Ann-Mari Svennerholm, professor inom infektion och immunitet på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Efter att ha granskat resultaten från studien i Gambia och tidigare studier av vaccinet ETVAX ger Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, sitt stöd för att gå vidare till en stor internationell fas 3-studie – det sista och mest omfattande steget i utvecklingen av ett nytt vaccin.
Under de senaste åren har forskare sett att träden i nordliga barrskogar har en minskande tillgång på det viktiga näringsämnet kväve. Men varför det är så har varit oklart, fram till nu. En ny studie kan, tack vare ett unikt arkiv, visa att det hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i atmosfären.
Forskningssammanställningar från olika delar av världen har de senaste åren visat på en oroväckande global trend: Analyser av kväveisotoper i årsringarna hos träd tyder på att deras tillgång till det viktiga näringsämnet minskar stadigt över tid.
Men varför? Beror det på att kvävenedfallet faktiskt bromsats in sedan 1990-talet, eller påverkas kväveupptaget i träden av stigande koldioxidhalter i atmosfären? Frågan har gäckat forskarvärlden. Nu visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå en tydlig koppling mellan den minskande kvävetillgängligheten och halterna av koldioxid.
För att genomföra studien har forskarna använt en enorm samling sparade borrkärnor (pennstora urborrningar genom trädens årsringar) för att, likt en tidsmaskin, följa kvävevärdena i trädprover så långt som 60 år bakåt i tiden.
– Det här är ett annat sätt att bygga kronologin på. I stället för att följa ett träd tillbaka i tiden kan vi välja ut träd i samma åldrar från olika tidsperioder, vilket gör att vi undviker problem med att kväve rör sig inom trädet under dess livstid, säger Kelley Bassett, doktorand vid institutionen för skogens ekologi vid SLU i Umeå.
Årtiondens insamling av borrkärnor har lett till miljonsamling
Samlingen av borrkärnor är ett resultat av att SLU:s fältinventerare i generationer har samlat borrkärnor från hela Sverige för att bedöma ålder och tillväxt i skogen. Efter att de analyserats har de packats i lådor och förvarats i ett ständigt växande arkiv. Efter många årtionden omfattar det nu över en miljon borrkärnor. Prover som kunde kastats, men som i stället sparats för framtiden.
– Det var som att hitta ett USB-minne med en helt bortglömd roman på, säger Michael Gundale, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU i Umeå.
– Det är fantastiskt på ett sätt, att det kloka beslutet att spara de här proverna kan leda till helt ny, viktig forskning, säger Jonas Fridman vid institutionen för skoglig resurshushållning på SLU i Umeå.
Skapade tidslinje över kvävetillgängligheten i svensk skog
Genom att analysera kväveinnehållet i 1 609 av dessa borrkärnor kunde forskargruppen skapa en tidslinje över kvävetillgängligheten i den svenska skogen. Det stora materialet gjorde det möjligt att jämföra träd av samma ålder och från samma typer av skog i olika delar av landet.
Tack vare Sveriges geografi kan studien beskrivas som ett perfekt naturligt experiment. Eftersom det historiska kvävenedfallet i södra Sverige är omkring fyra gånger så stort som i norra, samtidigt som koldioxidhalten är relativt jämn kunde de två faktorernas påverkan på kväveinnehållet i borrproverna skiljas från varandra. Och forskarna fick ett tydligt svar.
– Vi tittade på alltifrån koldioxid, kvävenedfall och temperatur till skogens densitet för att se vad som faktiskt kan förklara de minskande kvävenivåerna i träden. Endast den stigande koldioxidhalten i atmosfären kunde förklara förändringen vi ser, och det var extremt tydligt, säger Kelley Basset.
Skogarnas förmåga att växa minskar
Resultaten tyder alltså på att det norra barrskogsbältets förmåga att växa minskar i takt med att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Många av dagens klimatmodeller tar redan hänsyn till kvävebegränsningen i dessa skogar i sina beräkningar, men den nya studien bidrar med ett av de hittills mest omfattande fältbaserade beläggen för hur omfattande och ihållande kvävebegränsningen tycks vara.
– Innebörden är oroväckande, säger Michael Gundale. De landbaserade ekosystemen tar idag upp en tredjedel av de globala koldioxidutsläppen. Även om det är oklart om den minskande kvävetillgången påverkar trädtillväxten i dagsläget, kan den långsiktiga följden bli en försvagad kolsänka som inte håller jämna steg med atmosfärens stigande koldioxidhalt. Vi visar att en minskande näringstillgång till följd av stigande koldioxidhalter inte bara är en teoretisk beräkning, utan något som redan pågår i boreala skogar.
– Det har länge antagits att mer koldioxid leder till mer tillväxt. Men det stämmer inte, utan näringsämnen är absolut nödvändiga också, säger Kelley Bassett.
Tirzepatid, den aktiva substansen i diabetes- och viktläkemedlet Mounjaro, minskar både alkoholintag och återfallsliknande beteenden hos råttor och möss, visar en studie. Resultatet kan bli relevant i sökandet efter nya behandlingar mot alkoholberoende.
Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare påvisat att substansen semaglutid, som finns i diabetes- och viktläkemedlen Ozempic och Wegovy dämpar alkoholintag hos råttor. Nu har de undersökt substansen tirzepatid och läkemedlet Mounjaro.
Tirzepatid är det första läkemedlet som har dubbel verkan på receptorer för mättnadshormonerna GIP och GLP-1. Under hösten 2024 blev läkemedlet tillgängligt på svenska apotek för behandling av typ 2-diabetes. Det har sedan dess snabbt blivit Sveriges mest sålda läkemedel, mycket på grund av effekter på kroppsvikten. Eftersom substansen redan används kliniskt och är välstuderad när det gäller säkerhet kan det underlätta framtida studier även inom alkoholberoende.
I sina försök på råttor och möss har forskarna sett att det frivilliga alkoholintaget mer än halverades hos djuren som fick tirzepatid. Även återfallsdrickande förhindrades. Djuren ökade inte sitt drickande efter en period utan alkohol, i stället minskade det jämfört med tidigare.
– Vi såg tydliga och kraftiga minskningar på både långtidsalkoholdrickande, överdrivet drickande och återfallsdrickande hos båda könen. Det som gör studien särskilt intressant är att vi också fått en ny inblick i hur denna typ av läkemedel kan påverka hjärnans belöningssystem, säger Christian Edvardsson, doktorand i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Dämpar alkoholens effekt
I studien kunde forskarna visa att tirzepatid dämpade alkoholens påverkan på dopamin, ett viktigt signalämne i hjärnans belöningssystem som bidrar till att alkohol upplevs som belönande.
Effekten verkar åtminstone delvis förmedlas genom ett område i hjärnan som är kopplat till motivation, belöning och återfall i både djur och människor (hjärnområdet laterala septum). Resultaten ger en möjlig förklaring till tidigare fynd om att liknande läkemedel kan minska intag och sug av alkohol.
I laterala septum såg forskarna bland annat förändringar i så kallade histonrelaterade proteiner, som påverkar hur gener slås av och på. Förändringar i dessa proteiner har tidigare sammankopplats med drogbruk och beroendesjukdomar.
Studien visar dock inte att dessa förändringar i sig orsakar den minskade alkoholkonsumtionen. Resultaten tyder snarare på att de kan vara en del av de biologiska mekanismer som påverkas av tirzepatid.
Framtida behandlingsalternativ
Studien, som har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med kollegor vid amerikanska Medical University of South Carolina, bygger på en kombination av intag- och beteendetester, mätningar av signalämnen i hjärnan och molekylära analyser.
– Det här är inte en ny behandling för alkoholberoende ännu. Men resultaten stärker bilden av att läkemedel som påverkar de här systemen i hjärnan kan vara relevanta att studera vidare för att hitta nya behandlingsalternativ, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Behövs fler behandlingsalternativ mot alkoholberoende
Alkoholberoende är en kronisk hjärnsjukdom där belöningssystemet förändras. Det gör att alkoholsug kan kvarstå även när personen vill sluta, och att risken för återfall är hög.
Sjukdomen påverkar både fysisk och psykisk hälsa och är kopplad till ökad risk för bland annat leversjukdom, hjärt-kärlsjukdom, depression och ångest. Den medför också stora sociala och samhällsekonomiska kostnader.
De läkemedel som finns i dag fungerar olika bra för olika personer och effekten är ofta måttlig. Därför behövs fler behandlingsalternativ med olika verkningsmekanismer, så att behandlingen kan anpassas bättre till individen.
AI har under de senaste åren blivit ett av de mest omtalade begreppen inom både näringsliv och offentlig sektor. Men bakom stora visioner och löften om hur tekniken ska revolutionera arbetslivet, effektivisera verksamheter och skapa nya värden döljer sig en annan verklighet: En ny avhandling visar att AI-mognaden fortfarande är låg i många svenska organisationer.
En avhandling från Jönköping University har undersökt hur AI faktiskt används och integreras i organisationer genom intervjuer med 246 små och medelstora företag i Jönköpings län. Resultaten visar att det finns en tydlig klyfta mellan retorik och verklighet.
– Under flera år har vi hört ett starkt offentligt budskap om att AI finns överallt. Jag inledde också mitt projekt med antagandet att de flesta organisationer redan var ganska mogna i sin användning av AI. Men när jag arbetade nära kommuner, tillverkningsföretag och branschledare insåg jag att så inte alls var fallet, säger Einav Peretz Andersson, universitetslektor vid Jönköping University.
Många organisationer befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede när det kommer till att integrera AI.
– De kanske pratar om AI eller genomför små pilotprojekt, men saknar de strukturer, kompetenser och strategiska riktlinjer som krävs för att använda det effektivt. Hypen kring AI har vuxit mycket snabbare än de verkliga organisatoriska förmågor som krävs för att införa den.
Klyftan mellan förväntningar och förmåga en utmaning
Enligt henne är det just denna klyfta mellan förväntningar och faktisk förmåga som utgör en av de största utmaningarna för organisationer idag.
AI är inte en teknik som automatiskt förändrar verksamheter, utan dess effekter beror på hur den implementeras, tolkas och används i det specifika sammanhanget.
– Organisationer som behandlar AI som ett rent tekniskt projekt misslyckas ofta med att fånga upp värdet, medan de som kombinerar teknisk utveckling med lärande, styrning och strategisk anpassning uppnår bättre resultat, säger Einav Peretz Andersson.
AI-transformationen kräver strategiska satsningar
Avhandlingen visar att utmaningarna är särskilt påtagliga i offentlig sektor. Många kommuner och myndigheter saknar tydlig styrning, kompetens och har splittrade ansvarsområden, vilket begränsar möjligheten att använda AI effektivt.
– Min forskning visar att många organisationer, särskilt inom den offentliga sektorn, kämpar med hinder såsom otydlig styrning, brist på kompetens och splittrade ansvarsområden. Dessa problem begränsar deras förmåga att implementera AI på ett ansvarsfullt och effektivt sätt.
I privat sektor handlar framgång med att implementera AI mer om att samordna resurser och satsa på lärande och samarbete.
– Det räcker inte att bara använda AI, organisationer måste bygga ett sammanhängande system kring den. AI-transformation kräver strategiska satsningar på kompetens och styrning, annars riskerar AI att förbli en vision snarare än en verklig förändringskraft.
En kvinna begravdes med två barn – utan att vara deras mamma. I en annan grav låg två barn som troligen var kusiner. Det tyder på att jägare-samlare, som ligger begravda i Ajvide på Gotland, värdesatte släktband även utanför den närmaste familjen.
Ajvide är en av Skandinaviens mest betydelsefulla stenåldersplatser och känd för sina välbevarade gravar. Här på västra Gotland levde jägare-samlare för omkring 5 500 år sedan. De livnärde sig mestadels på säljakt och fiske. Trots att jordbruket då hade spridits över stora delar av Europa levde jägar-samlarkulturer kvar i norr och förblev genetiskt åtskilda från de tidiga bönderna.
Kvarlevor har analyserats
Vid den stora gravplatsen i Ajvide har 85 gravar hittats, varav åtta innehåller två eller flera individer. Forskare vid Uppsala universitet har nu analyserat dna från kvarlevor i fyra av de gemensamma gravarna för att undersöka om de begravda personerna var släkt.
Resultaten ger ny kunskap om sociala strukturer och relationer inom de nordliga jägar-samlarsamhällena under stenåldern.
− Eftersom det är ovanligt att sådana här jägar-samlargravar bevaras, har inga systematiska studier på släktskap inom arkeologiska jägar-samlarkulturer gjorts tidigare, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kusiner i samma grav
I en grav fanns en 20-årig kvinna och två små barn som var helsyskon. Dna-analyserna visar att kvinnan var inte deras mamma utan sannolikt faster eller halvsyster på fädernet.
I en annan grav begravdes en ung flicka intill en vuxen man som troligen flyttats dit i efterhand, och analyserna visar att mannen var hennes pappa.
I en tredje grav fanns en pojke och en flicka som var släkt i tredje led, troligen kusiner. I den fjärde graven låg en flicka och en ung kvinna, även de släkt i tredje led.
− Överraskande nog visade analysen att många av dem som begravdes tillsammans var släkt i andra eller tredje led, snarare än i första led – det vill säga förälder och barn eller syskon, som ofta antas, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet, i pressmeddelandet.
− Det tyder på att dessa människor hade en god kännedom om sina släktlinjer och att relationer bortom den närmaste familjen spelade en viktig roll, fortsätter hon.
Inblick i social struktur under stenåldern
Kartläggningen av de gemensamma gravarna är en första pilotstudie av gravfältet vid Ajvide och stenåldersjägarnas släktskapsförhållanden.
− Analyserna ger en inblick i stenålderns sociala organisation, säger Paul Wallin, professor i arkeologi och expert på Ajvidegravfältet.
Nu går forskare vid Uppsala universitet vidare med tvärvetenskapliga undersökningar av kvarlevor från över 70 individer från gravfältet. Målet är att fördjupa kunskapen om jägar-samlarnas sociala struktur, livshistorier och begravningsritualer.
Så kartlades kön och släktskap
Genom dna-analyser av tänder och ben från tio begravda personer kunde forskarna fastställa både kön och släktskap.
Barnens kön kan inte avgöras enbart utifrån skelett, men går att fastställa genom att titta på kromosomuppsättningen: två X-kromosomer visar att individen var flicka, en X- och en Y-kromosom att det var en pojke.
Släktskap fastställs genom att se hur stor andel gener två personer delar.
• Första led (förälder–barn, helsyskon): cirka 50 procent gemensamt dna.
• Andra led (mor- eller farförälder–barnbarn, halvsyskon): cirka 25 procent.
• Tredje led (kusiner, gammelföräldrar–barnbarnsbarn): cirka 12,5 procent
En avhandling visar på flera positiva förändringar när föräldrar ägnar sig åt interaktiv högläsning för sina spädbarn. Föräldrarna upplevde att barnens kommunikation ökade, att det blev lättare att förstå barnets signaler, och att relationen till barnet blev starkare.
Det är välkänt att högläsning stödjer barns språkutveckling. Tidigare studier har visat hur barn utvecklas språkligt och kognitivt genom tidig läsning och man har också sett att det har positiva effekter för den som läser, i form av till exempel ökad känslomässig närhet till barnet.
En ny avhandling från Linnéuniversitetet har undersökt föräldrars erfarenheter av interaktiv högläsning tillsammans med de allra yngsta barnen, som ännu inte har utvecklat ett talat språk. Barnen i studien var i åldern 8-18 månader.
Studien fokuserar på en interaktiv läsmetod som heter dialogläsning. Den innebär att göra barnet aktivt i läsningen, genom att till exempel följa vad barnet är intresserat av i boken och dröja kvar där. Det handlar även om att ha delad uppmärksamhet med barnet, alltså att titta på saker gemensamt. En annan viktig del är att föräldern använder sig av gester och ljud för att engagera barnet i läsningen.
– Det viktiga är inte texten i boken, utan att göra barnet aktivt i läsningen, genom ljud och gester, och att våga stanna kvar vid det som barnet tycker är kul, säger Emma Bergström, forskare i psykologi vid Linnéuniversitetet.
Föräldrarna kände sig mer lyhörda och närvarande
Emma Bergström har följt och intervjuat 11 föräldrar som fick lära sig grunderna i dialogläsning, och sedan använda de olika teknikerna när de läste tillsammans med sina barn.
Resultatet visade på flera positiva erfarenheter. Föräldrarna menade att barnen kommunicerade mer än tidigare och att de blev mer aktiva i lässtunden, i stället för att vara passiva lyssnare. De upplevde också att de själva blev bättre på att läsa av barnet och förstå när barnet uttryckte något.
– Generellt upplevde föräldrarna att relationen till barnet blev starkare. De kände sig mer lyhörda och närvarande, och upplevde lässtunden som ett tillfälle för både glädje och närhet till barnet, säger Emma Bergström.
Förutom dessa fördelar menar hon att interaktiv högläsning kan vara ett alternativ till små barns skärmtid.
– Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn under två år inte ska använda digitala medier alls. Jag tänker att interaktiv högläsning är ett bra och enkelt alternativ till skärmtid. Det stärker relationen mellan föräldern och bebisen, samtidigt som det skapar glädje i vardagen, säger Emma Bergström.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider, som är det aktiva ämnet i tvättmedel.
På grund av ökad oro för tvättmedels miljöpåverkan har forskningen riktat in sig på mer miljövänliga rengöringsmetoder, där användning av renat vatten är ett av de intressanta alternativen. Renat vatten är vatten som har filtrerats eller bearbetats för att avlägsna föroreningar och skadliga kemikalier.
– Vi har uppnått väldigt goda resultat när det kommer till att tvätta bort olivolja, som är något av det svåraste att få bort, med renat vatten. Och hittar vi ett sätt att få bort olivolja, kan vi förmodligen även tvätta bort andra typer av smuts, säger Andriani Tsompou, doktorand vid Institutionen för biomedicinsk vetenskap på Malmö universitet.
En avhandling från Malmö universitet har studerat borttagning av olivolja från både hydrofila ytor (som glas) och hydrofoba ytor (som plast). Forskarna har också analyserat interaktionerna mellan olivolja, vatten och textilier, framför allt bomull. För att ytterligare studera renat vattens bredare påverkan har de utvärderat bakteriers livskraft och överlevnadsgrad efter inkubation i olika renhetsgrader.
– Målsättningen är att vi i framtiden ska slippa använda kemikalier för att tvätta olika material, som kläder. Nu när vi känner till de grundläggande mekanismerna och de kemiska reaktionerna, kan vi börja skruva på olika faktor för att hitta optimala tvättcykler där bara renat vatten används. De tvättcykler som finns i våra maskiner idag är nämligen kalibrerade utifrån att kemikalier tillförs.
Kranvatten kan också användas mer effektivt
Forskarna har också utfört experiment med en 3D-modell av bomull för att analysera smutsborttagning på materialet. Där såg de hur vattnet och oljan reagerade med textilen och var i bomullen vätskorna la sig.
I experiment har forskarna även laborerat med vanligt kranvatten.
– Vi såg att ett justerat kranvatten faktiskt tvättade ett plastmaterial rätt så bra på egen hand. Till och med bättre än renat vatten i vissa fall, vilket beror på att kranvatten har ett högre pH-värde. Genom att höja vattnets pH-värde såg vi att de tillsatta jonerna kan bilda ytaktiva ämnen, som tensider är, när de interagerar med oljan. Så vattnet bildade som ett eget naturligt tvättmedel kan man säga, säger Andriani Tsompou vid Malmö universitet.
Immunterapi före eller efter en operation används numera oftare mot olika cancerformer. Forskare vid Karolinska institutet har gått igenom studier inom sju tumörområden och visar att utvecklingen går mot allt tidigare behandling.
Immunterapi har under flera år förändrat behandlingen av spridd cancer som inte längre går att operera. Nu används den allt oftare även hos patienter i tidigare sjukdomsskeden, både före och efter operation.
I en vetenskaplig artikel sammanfattar forskare vid Karolinska institutet studier av flera olika cancerdiagnoser, indelade i sju tumörområden: hudcancer, lungcancer, bröstcancer, gastrointestinal cancer, gynekologisk cancer, huvud- och halscancer samt urologisk cancer.
– Vi ser att immunterapi i tidiga sjukdomsstadier utvecklas snabbt inom många tumörområden. Genom att samla studier från många typer av cancer blir det tydligare hur fältet rör sig och vilka erfarenheter som kan delas mellan olika specialiteter, säger Hildur Helgadottir, forskare vid Karolinska institutet.
Immunterapi kan öka effekt
Flera studier visar att immunterapi efter operation, så kallad adjuvant behandling, kan minska risken för att cancern kommer tillbaka. Andra studier visar att neoadjuvant behandling – när läkemedlet ges medan tumören fortfarande finns kvar – ofta ger immunförsvaret bättre förutsättningar att känna igen tumörceller.
Inom flera tumörområden pekar resultaten på att immunterapi både före och efter operation kan ge större fördelar än enbart behandling efteråt. Samtidigt betonar forskarna att effekten varierar mellan olika cancerformer och att behandlingen kan innebära utmaningar. Bland annat finns risk för biverkningar och att vissa patienter får mer behandling än nödvändigt om operationen ensam hade varit tillräcklig.
Samarbete inom flera områden
Artikeln är ett samarbete mellan 14 forskare vid institutionen för onkologi‑patologi vid Karolinska institutet. De arbetar också med cancerbehandling inom vården. Eftersom forskarna kommer från sju olika tumörområden samlas erfarenheter från många delar av cancervården.
– Det är värdefullt att vi gått samman från så många olika tumörområden. Det ger en bredare förståelse för hur immunterapi används i olika delar av cancervården och kan på sikt stödja både kliniska beslut och framtida forskning, säger Hildur Helgadottir.
Mer kunskap behövs
Men forskarna lyfter också fram områden där mer kunskap behövs. Ett sådant område är utvecklingen av biomarkörer, det vill säga mätbara egenskaper som kan hjälpa vården att avgöra vilka patienter som har nytta av immunterapi, både före och efter operation.
Immunterapi i tidiga sjukdomsstadier väcker även frågor om kostnader, biverkningar och hur vårdens resurser ska räcka till – frågor som dagens studier ännu inte ger tydliga svar på.
Granen har stor ekonomisk betydelse för svenskt skogsbruk. Samtidigt visar klimatprognoser att stora delar av södra Sverige kan bli olämpliga för träden mot slutet av seklet. Trots det sker en ökning av gran i hela landet.
Forskare har analyserat hur klimatförändringarna kan påverka granens utbredning i Sverige. De har kombinerat klimatbaserade beräkningar över var gran kan växa under perioden 2005–2095 med långsiktiga data över den faktiska utvecklingen av granskog i landet.
Olämpliga områden på sikt
Resultaten visar att en stor del av de granskogar som fanns i Götaland 2005 hamnar i områden där klimatet om 70 år inte längre väntas passa för gran.
– Vid ett scenario med måttliga växthusgasutsläpp kommer 55 procent av den svenska granskogen vid nästa sekelskifte att finnas i områden som inte är lämpliga för gran klimatmässigt. Vid ett scenario med höga utsläpp handlar det om hela 84 procent av granskogen, säger Caroline Greiser vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Unga granar ökar i hela Sverige
Samtidigt visar data att granvolymen mellan 2005 och 2020 ofta har ökat i just de områden som väntas få sämre förutsättningar för gran, även om utvecklingen skiljer sig mellan olika län.
Dessutom ökar volymen av unga granar i alla delar av Sverige. Enligt forskarna tyder det på att dagens skogsskötsel inte är anpassad till ett förändrat klimat.
– Granen är ryggraden i svenskt skogsbruk, men vår analys visar ett ökande glapp mellan var gran planteras i dag och var klimatet på lång sikt förväntas passa för den, säger Caroline Greiser.
Skogen riskerar att bli mer sårbar
Studien pekar på att skogslandskapet riskerar att bli mer sårbart för klimatrelaterade påfrestningar när gran fortsätter att planteras eller stå kvar i områden där den passar allt sämre.
Enligt forskarna behöver klimatanpassning få en tydligare roll i praktiska beslut om val av trädslag, föryngringsmetoder och långsiktig riskhantering för att skogen ska vara motståndskraftig i ett förändrat klimat.
– Våra resultat visar att nyplantering av gran i södra Sverige innebär stora ekologiska och ekonomiska risker, eftersom träden kan drabbas av ökad dödlighet före avverkning till följd av klimatrelaterad stress som till exempel torka, stormfällning eller barkborreangrepp, säger Jeannette Eggers, programchef för skogliga hållbarhetsanalyser vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt – men nu har forskare sett att personer som äter klimatvänligt också uppvisar bättre näringsvärden än förväntat. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.
EAT-Lancet-kosten är en global kostvägledning som är framtagen för att främja både människors hälsa och en hållbar planet. Den utgår från växtbaserade livsmedel med mycket fullkorn, baljväxter, frukt och grönt och små mängder animaliska produkter – framför allt betydligt lägre köttkonsumtion än vad Livsmedelsverket rekommenderar.
Nu har forskare vid Lunds universitet undersökt näringsvärden hos personer som äter klimatvänlig kost. Forskningen baseras på analyser av den omfattande Malmö Kost Cancer-studien där 26 000 personer berättade om sina matvanor och sedan följdes upp i flera decennier.
– Det har funnits farhågor om att en kost med mindre kött och andra animaliska livsmedel skulle öka risken för näringsbrist. Men det såg vi inte. De flesta som åt i linje med de planetära kostråden hade tvärtom en god näringsstatus, säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.
Resultaten visar att näringsintaget hos dem som åt klimatvänlig kost var väl jämförbart med dem som åt samma mängd ”vanlig” kost med större inslag av animaliska livsmedel. Merparten av dem som ätit liknande de nya rekommendationerna fick tillräckligt med viktiga vitaminer och mineraler i sig, trots att EAT Lancet-kosten innehåller mindre kött.
Bra blodvärden – vissa saker stack ut
När man mätte näringsstatus i blodet hos deltagare var även de jämförbara. Forskarna är inte riktigt säkra på orsakerna, men en förklaring kan vara att människan anpassar sitt upptag av näringsämnen till de nivåer som finns i kroppen och alltså absorberar mer näring vid behov, enligt Anna Stubbendorff.
Ett par avvikelser noterades hos dem som hade ätit mer klimatvänligt. Dels var nivåerna av B-vitaminen folat (folsyra) högre hos dem än hos övriga deltagare, vilket var oväntat och positivt, dels fanns det en ökad risk för anemi, järnbrist, hos kvinnliga deltagare. Skillnaden var visserligen liten, 4,6 i stället för 3,3 procent, men Anna Stubbendorff föreslår ändå att livsmedel kan berikas, eller att riskgrupper får tillskott för att nå goda blodvärden.
Anna Stubbendorffs svar på frågan om EAT Lancet-dieten är hållbar för såväl människan som miljön är ett tydligt ja.
– Det är möjligt att förena en miljömässigt hållbar kost med god hälsa. Studierna visar att sådana kostmönster kan minska risken för sjukdom och förtida död utan att kompromissa med näringsintaget hos majoriteten av befolkningen. Det finns alltså positiva synergier mellan hälsa och hållbarhet, säger Anna Stubbendorff.
Att förena en miljömässigt hållbar kost med god hälsa är möjligt, enligt forskaren Anna Stubbendorff. Bild: Depositphotos
Svenska matvanor långt ifrån hållbara
Hur ligger då svenska matvanor till ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv? Ja, långt ned i en global jämförelse av klimatpåverkan. I en ranking av 156 länder hamnar Sverige på plats 13 från slutet – strax efter traditionella köttnationer som USA och Nya Zeeland. Förklaringen är tydlig: svenska konsumenter äter mycket kött och mejeriprodukter, vilket driver utsläppen uppåt. I dag ligger köttkonsumtionen på omkring 680 gram per person och vecka.
För att Sverige skulle närma sig EAT Lancets rekommenderade kost krävs en kraftig minskning av både kött- och mejerikonsumtion. De nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket baserar sina råd på, tar numera viss klimathänsyn. Men skillnaderna är påtagliga. Enligt de nordiska råden är 350–400 gram rött kött i veckan acceptabelt, vilket är flera gånger högre än EAT Lancets tak på 90 gram.
Samtidigt saknas svenska riktlinjer för konsumtionen av mejeri och fågel, områden där EAT Lancet anger maximalt 250 gram mejeriprodukter och 30 gram kyckling per dag.
– Det är mycket fokus på kött, men andra saker som vi också kan påverka i vår del av världen är att inte äta mer än vi behöver och att sluta slänga mat – överproduktionen av livsmedel tär också på jordens resurser. Vi kan också prata mer om det vi borde äta mer av, såsom fullkorn och baljväxter. Där finns en stor potential för folkhälsan, säger Anna Stubbendorff.
Svenskars konsumtion av kött ligger i dag på omkring 680 gram per person och vecka, betydligt mer än det tak på 90 gram som EAT Lancet rekommenderar. Bild: Depositphotos
Risk att dö i förtid lägre
I Anna Stubbenforffs tidigare studier var ett viktigt resultat att de personer som åt mest i linje med EAT-Lancet-kosten hade ungefär 33 procent lägre relativ risk att dö av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med dem som följde kosten minst. Det innebär inte att en tredjedel färre personer dör, utan att sannolikheten att avlida i hjärt-kärlsjukdom var ungefär en tredjedel lägre i den grupp som följde kostmönstret bäst.
Samtidigt var den sammanlagda relativa risken att dö i förtid cirka 25 procent lägre, och cancerrelaterad dödlighet minskade nästan lika mycket. Resultaten bygger på observationsdata och visar samband mellan kostmönster och dödlighet, men kan inte fastställa direkta orsakssamband.
Hoppas att beslutsfattare ska ta sig an kostfrågan
Finns det då några osäkerhetshetsfaktorer i resultaten? Ja, att mäta vad människor äter är generellt svårt.
– Men Malmö Kost Cancer-studien som vi har analyserat använde en ovanligt avancerad metod med både kostdagbok, frågeformulär och intervjuer. Studien följde också en stor grupp under lång tid. Så även om det finns osäkerhet i materialet anser jag att resultaten är robusta, säger hon.
Nu hoppas Anna Stubbendorff att sakkunniga och beslutsfattare ska våga ta sig an frågan om vår kosthållning, även om den är känslig. I dag står matproduktionen globalt för omkring en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, använder cirka 70 procent av världens sötvatten och är den enskilt största drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald, där jordbruket pekas ut som hot mot majoriteten av de arter som riskerar att dö ut.
– Det är viktigt att den här frågan får luta sig mot en vetenskaplig grund. Vi har en fantastisk möjlighet om vi lyckas med de här viktiga förändringarna, säger hon.
Olika kontorslösningar påverkar medarbetarnas psykiska välmående. Enligt en studie kan arbetsmiljö och emotionell hälsa skilja sig mellan olika typer av kontorsdesign. Upplevelsen kan även skilja sig mellan män och kvinnor.
Många organisationer kämpar fortfarande med att få tillbaka personalen till kontoret efter pandemin. Nu visar en studie att kontorets design spelar roll för både arbetsmiljö och psykiskt välbefinnande.
– Våra resultat visar att valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor. Detta kan i sin tur förklara de skillnader i känslomässig hälsa – mätt som emotionell utmattning – som vi såg, säger Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur vid KTH, i ett pressmeddelande.
Eget rum har fördelar
Studien omfattar över 4300 kontorsanställda i sju olika kontorsmiljöer i Sverige. Resultaten visar att det psykosociala arbetsklimatet och medarbetares emotionella välbefinnande varierar med kontorsdesign.
Cellkontor, där varje medarbetare har eget rum, gav bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer – sannolikt eftersom medarbetarna upplever större kontroll. Delade kontor med 2–3 personer per rum bedömdes däremot bäst för psykologiska krav, tack vare socialt stöd från kollegor.
Kontorsform påverkar mående
Studien visade också skillnader mellan män och kvinnor. Män i så kallade hot-deskingkontor – aktivitetsbaserade kontor utan egen arbetsplats eller stödmiljöer – rapporterade störst problem med både psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning.
Kvinnor upplevde däremot så kallade kombikontor, där mycket grupparbete sker, som sämst för den psykosociala arbetsmiljön och rapporterade mest emotionell utmattning i små öppna kontor.
– Dessa insikter är viktiga i ett arbetsliv där arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar välmående och som lockar medarbetare att vara på plats, säger Christina Bodin Danielsson.
Organisationens behov först
Hon tycker generellt att företag är för trendkänsliga när kontor ska utformas.
– De borde i stället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid KTH och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Vissa slösar, andra återvinner. Forskare visar nu hur svampar hanterar sitt mycel – nätverket som bygger upp svampens kropp – och hur det påverkar kolinlagringen i skogen.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip, som kan analysera mycket små vätskevolymer i mikroskopiska kanaler, kunde de visa att svampens tillgång till näring avgör hur stor del av mycelet som återanvänds.
Resultaten visar att svamparna kan delas in utifrån två tydliga strategier.
– Det finns en ”slösaktig” grupp som lämnar kvar stora mängder inaktivt mycel, och en ”sparsam” grupp som snabbt återvinner större delen av sitt mycel under tillväxt, säger Dimitrios Floudas, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Slösande svampar lever kortare tid
Skillnaderna speglar svamparnas ekologi. De mer slösaktiga arterna koloniserar kortlivade träsubstrat som kvistar och grenar och har ofta korta livscykler. En snabb strategi för tillväxt gör att de inte investerar energi i att återvinna näring ur kvarvarande mycel.
De mer sparsamma arterna växer i stället på stora stockar och lever längre. Genom att återvinna mycel kan de hushålla med näring och samtidigt minska förluster till hoppstjärtar, kvalster och konkurrerande mikrober. Återvinningen av mycel minskar nämligen mängden näringsämnen för dessa organismer.
– Det mest överraskande var att arter som vi på makronivå uppfattar som långsamma – svampar som växer på trädstammar under flera år utan att dö – var snabbast på att återvinna sitt mycel. Samtidigt lämnade de alltid små delar av sitt nätverk kvar – ett slags ”stand-by-mycel” redo att växa igen om resurserna plötsligt ökar, säger Kristin Aleklett, biologiforskare vid Lunds universitet.
Olika bidrag till kolinlagring
Resultaten ger en inblick i svamparnas dolda liv och visar hur mikroskopiska organismer kan påverka stora ekosystem. Studien kan även ge mer precisa uppskattningar av hur olika svampar bidrar till kolbindning.
– Svampar spelar en avgörande roll för kolbindningen i våra skogar. Olika arter gör helt olika jobb. Studien sätter fingret på varför biologisk mångfald är så viktigt, säger Dimitrios Floudas.
