Tirzepatid, den aktiva substansen i diabetes- och viktläkemedlet Mounjaro, minskar både alkoholintag och återfallsliknande beteenden hos råttor och möss, visar en studie. Resultatet kan bli relevant i sökandet efter nya behandlingar mot alkoholberoende.
Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare påvisat att substansen semaglutid, som finns i diabetes- och viktläkemedlen Ozempic och Wegovy dämpar alkoholintag hos råttor. Nu har de undersökt substansen tirzepatid och läkemedlet Mounjaro.
Tirzepatid är det första läkemedlet som har dubbel verkan på receptorer för mättnadshormonerna GIP och GLP-1. Under hösten 2024 blev läkemedlet tillgängligt på svenska apotek för behandling av typ 2-diabetes. Det har sedan dess snabbt blivit Sveriges mest sålda läkemedel, mycket på grund av effekter på kroppsvikten. Eftersom substansen redan används kliniskt och är välstuderad när det gäller säkerhet kan det underlätta framtida studier även inom alkoholberoende.
I sina försök på råttor och möss har forskarna sett att det frivilliga alkoholintaget mer än halverades hos djuren som fick tirzepatid. Även återfallsdrickande förhindrades. Djuren ökade inte sitt drickande efter en period utan alkohol, i stället minskade det jämfört med tidigare.
– Vi såg tydliga och kraftiga minskningar på både långtidsalkoholdrickande, överdrivet drickande och återfallsdrickande hos båda könen. Det som gör studien särskilt intressant är att vi också fått en ny inblick i hur denna typ av läkemedel kan påverka hjärnans belöningssystem, säger Christian Edvardsson, doktorand i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Dämpar alkoholens effekt
I studien kunde forskarna visa att tirzepatid dämpade alkoholens påverkan på dopamin, ett viktigt signalämne i hjärnans belöningssystem som bidrar till att alkohol upplevs som belönande.
Effekten verkar åtminstone delvis förmedlas genom ett område i hjärnan som är kopplat till motivation, belöning och återfall i både djur och människor (hjärnområdet laterala septum). Resultaten ger en möjlig förklaring till tidigare fynd om att liknande läkemedel kan minska intag och sug av alkohol.
I laterala septum såg forskarna bland annat förändringar i så kallade histonrelaterade proteiner, som påverkar hur gener slås av och på. Förändringar i dessa proteiner har tidigare sammankopplats med drogbruk och beroendesjukdomar.
Studien visar dock inte att dessa förändringar i sig orsakar den minskade alkoholkonsumtionen. Resultaten tyder snarare på att de kan vara en del av de biologiska mekanismer som påverkas av tirzepatid.
Framtida behandlingsalternativ
Studien, som har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med kollegor vid amerikanska Medical University of South Carolina, bygger på en kombination av intag- och beteendetester, mätningar av signalämnen i hjärnan och molekylära analyser.
– Det här är inte en ny behandling för alkoholberoende ännu. Men resultaten stärker bilden av att läkemedel som påverkar de här systemen i hjärnan kan vara relevanta att studera vidare för att hitta nya behandlingsalternativ, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Behövs fler behandlingsalternativ mot alkoholberoende
Alkoholberoende är en kronisk hjärnsjukdom där belöningssystemet förändras. Det gör att alkoholsug kan kvarstå även när personen vill sluta, och att risken för återfall är hög.
Sjukdomen påverkar både fysisk och psykisk hälsa och är kopplad till ökad risk för bland annat leversjukdom, hjärt-kärlsjukdom, depression och ångest. Den medför också stora sociala och samhällsekonomiska kostnader.
De läkemedel som finns i dag fungerar olika bra för olika personer och effekten är ofta måttlig. Därför behövs fler behandlingsalternativ med olika verkningsmekanismer, så att behandlingen kan anpassas bättre till individen.
AI har under de senaste åren blivit ett av de mest omtalade begreppen inom både näringsliv och offentlig sektor. Men bakom stora visioner och löften om hur tekniken ska revolutionera arbetslivet, effektivisera verksamheter och skapa nya värden döljer sig en annan verklighet: En ny avhandling visar att AI-mognaden fortfarande är låg i många svenska organisationer.
En avhandling från Jönköping University har undersökt hur AI faktiskt används och integreras i organisationer genom intervjuer med 246 små och medelstora företag i Jönköpings län. Resultaten visar att det finns en tydlig klyfta mellan retorik och verklighet.
– Under flera år har vi hört ett starkt offentligt budskap om att AI finns överallt. Jag inledde också mitt projekt med antagandet att de flesta organisationer redan var ganska mogna i sin användning av AI. Men när jag arbetade nära kommuner, tillverkningsföretag och branschledare insåg jag att så inte alls var fallet, säger Einav Peretz Andersson, universitetslektor vid Jönköping University.
Många organisationer befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede när det kommer till att integrera AI.
– De kanske pratar om AI eller genomför små pilotprojekt, men saknar de strukturer, kompetenser och strategiska riktlinjer som krävs för att använda det effektivt. Hypen kring AI har vuxit mycket snabbare än de verkliga organisatoriska förmågor som krävs för att införa den.
Klyftan mellan förväntningar och förmåga en utmaning
Enligt henne är det just denna klyfta mellan förväntningar och faktisk förmåga som utgör en av de största utmaningarna för organisationer idag.
AI är inte en teknik som automatiskt förändrar verksamheter, utan dess effekter beror på hur den implementeras, tolkas och används i det specifika sammanhanget.
– Organisationer som behandlar AI som ett rent tekniskt projekt misslyckas ofta med att fånga upp värdet, medan de som kombinerar teknisk utveckling med lärande, styrning och strategisk anpassning uppnår bättre resultat, säger Einav Peretz Andersson.
AI-transformationen kräver strategiska satsningar
Avhandlingen visar att utmaningarna är särskilt påtagliga i offentlig sektor. Många kommuner och myndigheter saknar tydlig styrning, kompetens och har splittrade ansvarsområden, vilket begränsar möjligheten att använda AI effektivt.
– Min forskning visar att många organisationer, särskilt inom den offentliga sektorn, kämpar med hinder såsom otydlig styrning, brist på kompetens och splittrade ansvarsområden. Dessa problem begränsar deras förmåga att implementera AI på ett ansvarsfullt och effektivt sätt.
I privat sektor handlar framgång med att implementera AI mer om att samordna resurser och satsa på lärande och samarbete.
– Det räcker inte att bara använda AI, organisationer måste bygga ett sammanhängande system kring den. AI-transformation kräver strategiska satsningar på kompetens och styrning, annars riskerar AI att förbli en vision snarare än en verklig förändringskraft.
En kvinna begravdes med två barn – utan att vara deras mamma. I en annan grav låg två barn som troligen var kusiner. Det tyder på att jägare-samlare, som ligger begravda i Ajvide på Gotland, värdesatte släktband även utanför den närmaste familjen.
Ajvide är en av Skandinaviens mest betydelsefulla stenåldersplatser och känd för sina välbevarade gravar. Här på västra Gotland levde jägare-samlare för omkring 5 500 år sedan. De livnärde sig mestadels på säljakt och fiske. Trots att jordbruket då hade spridits över stora delar av Europa levde jägar-samlarkulturer kvar i norr och förblev genetiskt åtskilda från de tidiga bönderna.
Kvarlevor har analyserats
Vid den stora gravplatsen i Ajvide har 85 gravar hittats, varav åtta innehåller två eller flera individer. Forskare vid Uppsala universitet har nu analyserat dna från kvarlevor i fyra av de gemensamma gravarna för att undersöka om de begravda personerna var släkt.
Resultaten ger ny kunskap om sociala strukturer och relationer inom de nordliga jägar-samlarsamhällena under stenåldern.
− Eftersom det är ovanligt att sådana här jägar-samlargravar bevaras, har inga systematiska studier på släktskap inom arkeologiska jägar-samlarkulturer gjorts tidigare, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kusiner i samma grav
I en grav fanns en 20-årig kvinna och två små barn som var helsyskon. Dna-analyserna visar att kvinnan var inte deras mamma utan sannolikt faster eller halvsyster på fädernet.
I en annan grav begravdes en ung flicka intill en vuxen man som troligen flyttats dit i efterhand, och analyserna visar att mannen var hennes pappa.
I en tredje grav fanns en pojke och en flicka som var släkt i tredje led, troligen kusiner. I den fjärde graven låg en flicka och en ung kvinna, även de släkt i tredje led.
− Överraskande nog visade analysen att många av dem som begravdes tillsammans var släkt i andra eller tredje led, snarare än i första led – det vill säga förälder och barn eller syskon, som ofta antas, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet, i pressmeddelandet.
− Det tyder på att dessa människor hade en god kännedom om sina släktlinjer och att relationer bortom den närmaste familjen spelade en viktig roll, fortsätter hon.
Inblick i social struktur under stenåldern
Kartläggningen av de gemensamma gravarna är en första pilotstudie av gravfältet vid Ajvide och stenåldersjägarnas släktskapsförhållanden.
− Analyserna ger en inblick i stenålderns sociala organisation, säger Paul Wallin, professor i arkeologi och expert på Ajvidegravfältet.
Nu går forskare vid Uppsala universitet vidare med tvärvetenskapliga undersökningar av kvarlevor från över 70 individer från gravfältet. Målet är att fördjupa kunskapen om jägar-samlarnas sociala struktur, livshistorier och begravningsritualer.
Så kartlades kön och släktskap
Genom dna-analyser av tänder och ben från tio begravda personer kunde forskarna fastställa både kön och släktskap.
Barnens kön kan inte avgöras enbart utifrån skelett, men går att fastställa genom att titta på kromosomuppsättningen: två X-kromosomer visar att individen var flicka, en X- och en Y-kromosom att det var en pojke.
Släktskap fastställs genom att se hur stor andel gener två personer delar.
• Första led (förälder–barn, helsyskon): cirka 50 procent gemensamt dna.
• Andra led (mor- eller farförälder–barnbarn, halvsyskon): cirka 25 procent.
• Tredje led (kusiner, gammelföräldrar–barnbarnsbarn): cirka 12,5 procent
En avhandling visar på flera positiva förändringar när föräldrar ägnar sig åt interaktiv högläsning för sina spädbarn. Föräldrarna upplevde att barnens kommunikation ökade, att det blev lättare att förstå barnets signaler, och att relationen till barnet blev starkare.
Det är välkänt att högläsning stödjer barns språkutveckling. Tidigare studier har visat hur barn utvecklas språkligt och kognitivt genom tidig läsning och man har också sett att det har positiva effekter för den som läser, i form av till exempel ökad känslomässig närhet till barnet.
En ny avhandling från Linnéuniversitetet har undersökt föräldrars erfarenheter av interaktiv högläsning tillsammans med de allra yngsta barnen, som ännu inte har utvecklat ett talat språk. Barnen i studien var i åldern 8-18 månader.
Studien fokuserar på en interaktiv läsmetod som heter dialogläsning. Den innebär att göra barnet aktivt i läsningen, genom att till exempel följa vad barnet är intresserat av i boken och dröja kvar där. Det handlar även om att ha delad uppmärksamhet med barnet, alltså att titta på saker gemensamt. En annan viktig del är att föräldern använder sig av gester och ljud för att engagera barnet i läsningen.
– Det viktiga är inte texten i boken, utan att göra barnet aktivt i läsningen, genom ljud och gester, och att våga stanna kvar vid det som barnet tycker är kul, säger Emma Bergström, forskare i psykologi vid Linnéuniversitetet.
Föräldrarna kände sig mer lyhörda och närvarande
Emma Bergström har följt och intervjuat 11 föräldrar som fick lära sig grunderna i dialogläsning, och sedan använda de olika teknikerna när de läste tillsammans med sina barn.
Resultatet visade på flera positiva erfarenheter. Föräldrarna menade att barnen kommunicerade mer än tidigare och att de blev mer aktiva i lässtunden, i stället för att vara passiva lyssnare. De upplevde också att de själva blev bättre på att läsa av barnet och förstå när barnet uttryckte något.
– Generellt upplevde föräldrarna att relationen till barnet blev starkare. De kände sig mer lyhörda och närvarande, och upplevde lässtunden som ett tillfälle för både glädje och närhet till barnet, säger Emma Bergström.
Förutom dessa fördelar menar hon att interaktiv högläsning kan vara ett alternativ till små barns skärmtid.
– Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn under två år inte ska använda digitala medier alls. Jag tänker att interaktiv högläsning är ett bra och enkelt alternativ till skärmtid. Det stärker relationen mellan föräldern och bebisen, samtidigt som det skapar glädje i vardagen, säger Emma Bergström.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider, som är det aktiva ämnet i tvättmedel.
På grund av ökad oro för tvättmedels miljöpåverkan har forskningen riktat in sig på mer miljövänliga rengöringsmetoder, där användning av renat vatten är ett av de intressanta alternativen. Renat vatten är vatten som har filtrerats eller bearbetats för att avlägsna föroreningar och skadliga kemikalier.
– Vi har uppnått väldigt goda resultat när det kommer till att tvätta bort olivolja, som är något av det svåraste att få bort, med renat vatten. Och hittar vi ett sätt att få bort olivolja, kan vi förmodligen även tvätta bort andra typer av smuts, säger Andriani Tsompou, doktorand vid Institutionen för biomedicinsk vetenskap på Malmö universitet.
En avhandling från Malmö universitet har studerat borttagning av olivolja från både hydrofila ytor (som glas) och hydrofoba ytor (som plast). Forskarna har också analyserat interaktionerna mellan olivolja, vatten och textilier, framför allt bomull. För att ytterligare studera renat vattens bredare påverkan har de utvärderat bakteriers livskraft och överlevnadsgrad efter inkubation i olika renhetsgrader.
– Målsättningen är att vi i framtiden ska slippa använda kemikalier för att tvätta olika material, som kläder. Nu när vi känner till de grundläggande mekanismerna och de kemiska reaktionerna, kan vi börja skruva på olika faktor för att hitta optimala tvättcykler där bara renat vatten används. De tvättcykler som finns i våra maskiner idag är nämligen kalibrerade utifrån att kemikalier tillförs.
Kranvatten kan också användas mer effektivt
Forskarna har också utfört experiment med en 3D-modell av bomull för att analysera smutsborttagning på materialet. Där såg de hur vattnet och oljan reagerade med textilen och var i bomullen vätskorna la sig.
I experiment har forskarna även laborerat med vanligt kranvatten.
– Vi såg att ett justerat kranvatten faktiskt tvättade ett plastmaterial rätt så bra på egen hand. Till och med bättre än renat vatten i vissa fall, vilket beror på att kranvatten har ett högre pH-värde. Genom att höja vattnets pH-värde såg vi att de tillsatta jonerna kan bilda ytaktiva ämnen, som tensider är, när de interagerar med oljan. Så vattnet bildade som ett eget naturligt tvättmedel kan man säga, säger Andriani Tsompou vid Malmö universitet.
Immunterapi före eller efter en operation används numera oftare mot olika cancerformer. Forskare vid Karolinska institutet har gått igenom studier inom sju tumörområden och visar att utvecklingen går mot allt tidigare behandling.
Immunterapi har under flera år förändrat behandlingen av spridd cancer som inte längre går att operera. Nu används den allt oftare även hos patienter i tidigare sjukdomsskeden, både före och efter operation.
I en vetenskaplig artikel sammanfattar forskare vid Karolinska institutet studier av flera olika cancerdiagnoser, indelade i sju tumörområden: hudcancer, lungcancer, bröstcancer, gastrointestinal cancer, gynekologisk cancer, huvud- och halscancer samt urologisk cancer.
– Vi ser att immunterapi i tidiga sjukdomsstadier utvecklas snabbt inom många tumörområden. Genom att samla studier från många typer av cancer blir det tydligare hur fältet rör sig och vilka erfarenheter som kan delas mellan olika specialiteter, säger Hildur Helgadottir, forskare vid Karolinska institutet.
Immunterapi kan öka effekt
Flera studier visar att immunterapi efter operation, så kallad adjuvant behandling, kan minska risken för att cancern kommer tillbaka. Andra studier visar att neoadjuvant behandling – när läkemedlet ges medan tumören fortfarande finns kvar – ofta ger immunförsvaret bättre förutsättningar att känna igen tumörceller.
Inom flera tumörområden pekar resultaten på att immunterapi både före och efter operation kan ge större fördelar än enbart behandling efteråt. Samtidigt betonar forskarna att effekten varierar mellan olika cancerformer och att behandlingen kan innebära utmaningar. Bland annat finns risk för biverkningar och att vissa patienter får mer behandling än nödvändigt om operationen ensam hade varit tillräcklig.
Samarbete inom flera områden
Artikeln är ett samarbete mellan 14 forskare vid institutionen för onkologi‑patologi vid Karolinska institutet. De arbetar också med cancerbehandling inom vården. Eftersom forskarna kommer från sju olika tumörområden samlas erfarenheter från många delar av cancervården.
– Det är värdefullt att vi gått samman från så många olika tumörområden. Det ger en bredare förståelse för hur immunterapi används i olika delar av cancervården och kan på sikt stödja både kliniska beslut och framtida forskning, säger Hildur Helgadottir.
Mer kunskap behövs
Men forskarna lyfter också fram områden där mer kunskap behövs. Ett sådant område är utvecklingen av biomarkörer, det vill säga mätbara egenskaper som kan hjälpa vården att avgöra vilka patienter som har nytta av immunterapi, både före och efter operation.
Immunterapi i tidiga sjukdomsstadier väcker även frågor om kostnader, biverkningar och hur vårdens resurser ska räcka till – frågor som dagens studier ännu inte ger tydliga svar på.
Granen har stor ekonomisk betydelse för svenskt skogsbruk. Samtidigt visar klimatprognoser att stora delar av södra Sverige kan bli olämpliga för träden mot slutet av seklet. Trots det sker en ökning av gran i hela landet.
Forskare har analyserat hur klimatförändringarna kan påverka granens utbredning i Sverige. De har kombinerat klimatbaserade beräkningar över var gran kan växa under perioden 2005–2095 med långsiktiga data över den faktiska utvecklingen av granskog i landet.
Olämpliga områden på sikt
Resultaten visar att en stor del av de granskogar som fanns i Götaland 2005 hamnar i områden där klimatet om 70 år inte längre väntas passa för gran.
– Vid ett scenario med måttliga växthusgasutsläpp kommer 55 procent av den svenska granskogen vid nästa sekelskifte att finnas i områden som inte är lämpliga för gran klimatmässigt. Vid ett scenario med höga utsläpp handlar det om hela 84 procent av granskogen, säger Caroline Greiser vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Unga granar ökar i hela Sverige
Samtidigt visar data att granvolymen mellan 2005 och 2020 ofta har ökat i just de områden som väntas få sämre förutsättningar för gran, även om utvecklingen skiljer sig mellan olika län.
Dessutom ökar volymen av unga granar i alla delar av Sverige. Enligt forskarna tyder det på att dagens skogsskötsel inte är anpassad till ett förändrat klimat.
– Granen är ryggraden i svenskt skogsbruk, men vår analys visar ett ökande glapp mellan var gran planteras i dag och var klimatet på lång sikt förväntas passa för den, säger Caroline Greiser.
Skogen riskerar att bli mer sårbar
Studien pekar på att skogslandskapet riskerar att bli mer sårbart för klimatrelaterade påfrestningar när gran fortsätter att planteras eller stå kvar i områden där den passar allt sämre.
Enligt forskarna behöver klimatanpassning få en tydligare roll i praktiska beslut om val av trädslag, föryngringsmetoder och långsiktig riskhantering för att skogen ska vara motståndskraftig i ett förändrat klimat.
– Våra resultat visar att nyplantering av gran i södra Sverige innebär stora ekologiska och ekonomiska risker, eftersom träden kan drabbas av ökad dödlighet före avverkning till följd av klimatrelaterad stress som till exempel torka, stormfällning eller barkborreangrepp, säger Jeannette Eggers, programchef för skogliga hållbarhetsanalyser vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt – men nu har forskare sett att personer som äter klimatvänligt också uppvisar bättre näringsvärden än förväntat. Det visar en ny studie vid Lunds universitet.
EAT-Lancet-kosten är en global kostvägledning som är framtagen för att främja både människors hälsa och en hållbar planet. Den utgår från växtbaserade livsmedel med mycket fullkorn, baljväxter, frukt och grönt och små mängder animaliska produkter – framför allt betydligt lägre köttkonsumtion än vad Livsmedelsverket rekommenderar.
Nu har forskare vid Lunds universitet undersökt näringsvärden hos personer som äter klimatvänlig kost. Forskningen baseras på analyser av den omfattande Malmö Kost Cancer-studien där 26 000 personer berättade om sina matvanor och sedan följdes upp i flera decennier.
– Det har funnits farhågor om att en kost med mindre kött och andra animaliska livsmedel skulle öka risken för näringsbrist. Men det såg vi inte. De flesta som åt i linje med de planetära kostråden hade tvärtom en god näringsstatus, säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.
Resultaten visar att näringsintaget hos dem som åt klimatvänlig kost var väl jämförbart med dem som åt samma mängd ”vanlig” kost med större inslag av animaliska livsmedel. Merparten av dem som ätit liknande de nya rekommendationerna fick tillräckligt med viktiga vitaminer och mineraler i sig, trots att EAT Lancet-kosten innehåller mindre kött.
Bra blodvärden – vissa saker stack ut
När man mätte näringsstatus i blodet hos deltagare var även de jämförbara. Forskarna är inte riktigt säkra på orsakerna, men en förklaring kan vara att människan anpassar sitt upptag av näringsämnen till de nivåer som finns i kroppen och alltså absorberar mer näring vid behov, enligt Anna Stubbendorff.
Ett par avvikelser noterades hos dem som hade ätit mer klimatvänligt. Dels var nivåerna av B-vitaminen folat (folsyra) högre hos dem än hos övriga deltagare, vilket var oväntat och positivt, dels fanns det en ökad risk för anemi, järnbrist, hos kvinnliga deltagare. Skillnaden var visserligen liten, 4,6 i stället för 3,3 procent, men Anna Stubbendorff föreslår ändå att livsmedel kan berikas, eller att riskgrupper får tillskott för att nå goda blodvärden.
Anna Stubbendorffs svar på frågan om EAT Lancet-dieten är hållbar för såväl människan som miljön är ett tydligt ja.
– Det är möjligt att förena en miljömässigt hållbar kost med god hälsa. Studierna visar att sådana kostmönster kan minska risken för sjukdom och förtida död utan att kompromissa med näringsintaget hos majoriteten av befolkningen. Det finns alltså positiva synergier mellan hälsa och hållbarhet, säger Anna Stubbendorff.
Att förena en miljömässigt hållbar kost med god hälsa är möjligt, enligt forskaren Anna Stubbendorff. Bild: Depositphotos
Svenska matvanor långt ifrån hållbara
Hur ligger då svenska matvanor till ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv? Ja, långt ned i en global jämförelse av klimatpåverkan. I en ranking av 156 länder hamnar Sverige på plats 13 från slutet – strax efter traditionella köttnationer som USA och Nya Zeeland. Förklaringen är tydlig: svenska konsumenter äter mycket kött och mejeriprodukter, vilket driver utsläppen uppåt. I dag ligger köttkonsumtionen på omkring 680 gram per person och vecka.
För att Sverige skulle närma sig EAT Lancets rekommenderade kost krävs en kraftig minskning av både kött- och mejerikonsumtion. De nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket baserar sina råd på, tar numera viss klimathänsyn. Men skillnaderna är påtagliga. Enligt de nordiska råden är 350–400 gram rött kött i veckan acceptabelt, vilket är flera gånger högre än EAT Lancets tak på 90 gram.
Samtidigt saknas svenska riktlinjer för konsumtionen av mejeri och fågel, områden där EAT Lancet anger maximalt 250 gram mejeriprodukter och 30 gram kyckling per dag.
– Det är mycket fokus på kött, men andra saker som vi också kan påverka i vår del av världen är att inte äta mer än vi behöver och att sluta slänga mat – överproduktionen av livsmedel tär också på jordens resurser. Vi kan också prata mer om det vi borde äta mer av, såsom fullkorn och baljväxter. Där finns en stor potential för folkhälsan, säger Anna Stubbendorff.
Svenskars konsumtion av kött ligger i dag på omkring 680 gram per person och vecka, betydligt mer än det tak på 90 gram som EAT Lancet rekommenderar. Bild: Depositphotos
Risk att dö i förtid lägre
I Anna Stubbenforffs tidigare studier var ett viktigt resultat att de personer som åt mest i linje med EAT-Lancet-kosten hade ungefär 33 procent lägre relativ risk att dö av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med dem som följde kosten minst. Det innebär inte att en tredjedel färre personer dör, utan att sannolikheten att avlida i hjärt-kärlsjukdom var ungefär en tredjedel lägre i den grupp som följde kostmönstret bäst.
Samtidigt var den sammanlagda relativa risken att dö i förtid cirka 25 procent lägre, och cancerrelaterad dödlighet minskade nästan lika mycket. Resultaten bygger på observationsdata och visar samband mellan kostmönster och dödlighet, men kan inte fastställa direkta orsakssamband.
Hoppas att beslutsfattare ska ta sig an kostfrågan
Finns det då några osäkerhetshetsfaktorer i resultaten? Ja, att mäta vad människor äter är generellt svårt.
– Men Malmö Kost Cancer-studien som vi har analyserat använde en ovanligt avancerad metod med både kostdagbok, frågeformulär och intervjuer. Studien följde också en stor grupp under lång tid. Så även om det finns osäkerhet i materialet anser jag att resultaten är robusta, säger hon.
Nu hoppas Anna Stubbendorff att sakkunniga och beslutsfattare ska våga ta sig an frågan om vår kosthållning, även om den är känslig. I dag står matproduktionen globalt för omkring en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, använder cirka 70 procent av världens sötvatten och är den enskilt största drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald, där jordbruket pekas ut som hot mot majoriteten av de arter som riskerar att dö ut.
– Det är viktigt att den här frågan får luta sig mot en vetenskaplig grund. Vi har en fantastisk möjlighet om vi lyckas med de här viktiga förändringarna, säger hon.
Olika kontorslösningar påverkar medarbetarnas psykiska välmående. Enligt en studie kan arbetsmiljö och emotionell hälsa skilja sig mellan olika typer av kontorsdesign. Upplevelsen kan även skilja sig mellan män och kvinnor.
Många organisationer kämpar fortfarande med att få tillbaka personalen till kontoret efter pandemin. Nu visar en studie att kontorets design spelar roll för både arbetsmiljö och psykiskt välbefinnande.
– Våra resultat visar att valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor. Detta kan i sin tur förklara de skillnader i känslomässig hälsa – mätt som emotionell utmattning – som vi såg, säger Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur vid KTH, i ett pressmeddelande.
Eget rum har fördelar
Studien omfattar över 4300 kontorsanställda i sju olika kontorsmiljöer i Sverige. Resultaten visar att det psykosociala arbetsklimatet och medarbetares emotionella välbefinnande varierar med kontorsdesign.
Cellkontor, där varje medarbetare har eget rum, gav bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer – sannolikt eftersom medarbetarna upplever större kontroll. Delade kontor med 2–3 personer per rum bedömdes däremot bäst för psykologiska krav, tack vare socialt stöd från kollegor.
Kontorsform påverkar mående
Studien visade också skillnader mellan män och kvinnor. Män i så kallade hot-deskingkontor – aktivitetsbaserade kontor utan egen arbetsplats eller stödmiljöer – rapporterade störst problem med både psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning.
Kvinnor upplevde däremot så kallade kombikontor, där mycket grupparbete sker, som sämst för den psykosociala arbetsmiljön och rapporterade mest emotionell utmattning i små öppna kontor.
– Dessa insikter är viktiga i ett arbetsliv där arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar välmående och som lockar medarbetare att vara på plats, säger Christina Bodin Danielsson.
Organisationens behov först
Hon tycker generellt att företag är för trendkänsliga när kontor ska utformas.
– De borde i stället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid KTH och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Vissa slösar, andra återvinner. Forskare visar nu hur svampar hanterar sitt mycel – nätverket som bygger upp svampens kropp – och hur det påverkar kolinlagringen i skogen.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip, som kan analysera mycket små vätskevolymer i mikroskopiska kanaler, kunde de visa att svampens tillgång till näring avgör hur stor del av mycelet som återanvänds.
Resultaten visar att svamparna kan delas in utifrån två tydliga strategier.
– Det finns en ”slösaktig” grupp som lämnar kvar stora mängder inaktivt mycel, och en ”sparsam” grupp som snabbt återvinner större delen av sitt mycel under tillväxt, säger Dimitrios Floudas, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Slösande svampar lever kortare tid
Skillnaderna speglar svamparnas ekologi. De mer slösaktiga arterna koloniserar kortlivade träsubstrat som kvistar och grenar och har ofta korta livscykler. En snabb strategi för tillväxt gör att de inte investerar energi i att återvinna näring ur kvarvarande mycel.
De mer sparsamma arterna växer i stället på stora stockar och lever längre. Genom att återvinna mycel kan de hushålla med näring och samtidigt minska förluster till hoppstjärtar, kvalster och konkurrerande mikrober. Återvinningen av mycel minskar nämligen mängden näringsämnen för dessa organismer.
– Det mest överraskande var att arter som vi på makronivå uppfattar som långsamma – svampar som växer på trädstammar under flera år utan att dö – var snabbast på att återvinna sitt mycel. Samtidigt lämnade de alltid små delar av sitt nätverk kvar – ett slags ”stand-by-mycel” redo att växa igen om resurserna plötsligt ökar, säger Kristin Aleklett, biologiforskare vid Lunds universitet.
Olika bidrag till kolinlagring
Resultaten ger en inblick i svamparnas dolda liv och visar hur mikroskopiska organismer kan påverka stora ekosystem. Studien kan även ge mer precisa uppskattningar av hur olika svampar bidrar till kolbindning.
– Svampar spelar en avgörande roll för kolbindningen i våra skogar. Olika arter gör helt olika jobb. Studien sätter fingret på varför biologisk mångfald är så viktigt, säger Dimitrios Floudas.
Vissa tidiga tarmbakterier hos spädbarn kan minska risken att utveckla allergi senare i barndomen. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Under ett spädbarns första månader utvecklas tarmfloran snabbt. I en ny studie har forskare följt barn från födseln till fem års ålder för att se hur tidiga tarmbakterier hänger ihop med allergiantikroppar (IgE) i blodet.
Samband mellan tarmbakterier och allergi
Forskarna analyserade upprepade avföringsprov från barn och deras mammor med dna-teknik och mätte samtidigt olika mjölksyror som bakterierna producerar.
Resultaten var tydliga. Barn som tidigt hade en hög andel bifidobakterier, som bildar aromatiska mjölksyror, utvecklade färre allergiantikroppar. Särskilt betydelsefull var mjölksyran 4-hydroxy-fenyllaktat. Dessa barn hade också en lägre risk att utveckla atopiskt eksem vid två års ålder.
Vaginal förlossning och amning
Tre faktorer visade sig särskilt gynna etableringen av de skyddande bakterierna: vaginal förlossning, helamning under de första två månaderna samt tidig kontakt med äldre syskon. Enligt forskarna bidrar dessa omständigheter till att de gynnsamma bifidobakterierna får fäste i tarmen.
– Studien visar att rätt tarmflora tidigt i livet kan minska risken för allergi. Om vi kan hitta sätt att stödja dessa bakterier hos spädbarn, kanske via kost, amning eller andra metoder, kan det på sikt bli ett nytt verktyg för att förebygga allergier, säger Johan Alm, barnläkare och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Bakterier påverkar immunförsvar
I laboratorieförsök kunde forskarna visa att den aktuella mjölksyran minskade IgE-produktionen i immunceller med cirka 60 procent. Det tyder på att bakterierna faktiskt påverkar immunförsvaret aktivt.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Danmarks tekniska universitet och flera internationella forskargrupper.
Forskare har analyserat tarmbakterier från 28 000 personer. Studien visar att genvarianter i elva områden i arvsmassan styr vilka bakterier som lever i tarmen och hur de fungerar. Flera av genvarianterna kopplas även till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdom.
Tarmens mikrobiom – tarmfloran – har blivit ett hett forskningsområde eftersom den har stor betydelse för både hälsa och sjukdom. Samtidigt har det varit oklart vilka gener som styr sammansättningen av de bakterier som finns i tarmen. Hittills har forskare bara kopplat ett begränsat antal genetiska varianter till tarmflorans sammansättning.
Kartläggning av tarmbakterier
I två samordnade internationella studier har forskare nu genomfört den mest omfattande undersökningen hittills av sambandet mellan arvsmassa och tarmflora.
Totalt har genetiska data och tarmbakterier från över 28 000 personer analyserats. Forskarna har även kartlagt vilka bakterier som finns i deltagarnas tarmar – och för varje individ rör det sig om hundratals olika bakterier.
Elva genetiska regioner spelar roll
Analysen identifierade elva genetiska regioner som påverkar både vilka bakterier som finns i tarmen och vilka funktioner de har. Flera av generna är kopplade till centrala processer i mag-tarmkanalen, som näringsupptag och hur kroppen känner av bakterierna.
– Vi har lärt oss mycket om vad genetiken spelar för roll för tarmfloran. Flera av de genetiska sambanden som vi hittat handlar om mycket konkreta biologiska mekanismer. Det kan vara vilka ämnen som finns på tarmcellernas yta och på det sättet är tillgängliga för bakterier, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
– Det kan också vara hur tarmen reagerar på ämnen som bakterier producerar, fortsätter hon.
Tydligt samband med vissa sjukdomar
Forskarna fann också tydliga samband mellan vissa genvarianter och flera sjukdomar – alla med tidigare kända kopplingar till tarmfloran. De såg att vissa av genvarianterna var kopplade till risken för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.
– Det tyder på att förändringar i tarmens bakteriesammansättning kan vara en väg att bättre förstå hur genetisk risk påverkar hälsan, säger Claes Ohlsson, professor vid Göteborgs universitet.
Stor biobank för tarmflora
Forskarna har nu byggt upp en av världens största biobanker för tarmflora.
– Eftersom mycket i vår hälsa är kopplat till tarmfloran vill vi förstås att vår forskning kan bidra till bättre sätt att förebygga och behandla sjukdomar genom att ta hänsyn till samspelet mellan gener, tarmbiologi och mikrobiom, säger Tove Fall.
Polisen använder i dag sociala medier som exempelvis Instagram för att sprida information och nå ut i lokalsamhället, men trots den stora digitala närvaron är syftet ofta otydligt – och det är oklart hur kommunikationen faktiskt påverkar medborgarnas känsla av trygghet. Det visar en ny avhandling.
En avhandling från Jönköping University, som består av fyra sammanhängande studier, har undersökt Polismyndighetens kommunikation i sociala medier ur flera perspektiv.
Resultatet visar att sociala medier rymmer stor potential, men att arbetet i dag präglas av begränsad dialog, otydliga strategier och ad hoc-lösningar (tillfälliga lösningar). Plattformar som Instagram ofta används mer som ett verktyg för att marknadsföra myndigheten än som en kanal för dialog och trygghetsskapande kommunikation.
Polisen lyfter själv fram sociala medier som ett sätt att öka synligheten i vardagen. Samtidigt är möjligheten att kommentera begränsad och kommunikationen sker sällan i dialogform.
– Det finns fortfarande många otydligheter kring varför polisen är så aktiva på sociala medier. Samtidigt kan den digitala närvaron bidra till ökad trygghet och förtroende när det används på rätt sätt – exempelvis genom dialog för att skapa relationer med lokalsamhället, säger Jens Alvén Sjöberg, forskare på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.
Otydliga ramar ger spretigt arbete
Avhandlingen lyfter avsaknaden av strategier och tydliga riktlinjer, vilket gör arbetet svårt både för polisen och för allmänheten. De poliser som arbetar med sociala medier beskriver uppdraget som otydligt och att det ofta är beroende av eldsjälar som driver frågan, vilket leder till ett ad hoc-liknande arbetssätt.
Allmänheten har också en splittrad bild: många uppskattar informationen som delas, medan andra ifrågasätter om sociala medier bör vara en prioriterad uppgift för polisen.
Moderering och begränsade resurser gör dessutom att dialog ofta uteblir, vilket i sin tur kan bidra till en känsla av distans mellan myndigheten och medborgarna.
– Polisens sociala medier används mer som nyhetskanal för att påverka allmänheten, vilket kan skapa konflikt mellan polisen och allmänheten gällande myndighetens ansvar, användning av sociala medier och känslan av trygghet, säger Jens.
Trots utmaningarna – finns potential
Trots utmaningarna menar Jens Alvén Sjöberg att det finns stor potential att utveckla polisens arbetssätt i sociala medier. Ett mer strategiskt, kommunikativt och långsiktigt grepp skulle både kunna stärka förtroendet och ge medborgarna större förståelse för polisens arbete.
Genom att bygga vidare på framgångsrika exempel och undvika tidigare misstag kan polisen stärka sin närvaro online och skapa trygghet i samhället på ett mer effektivt sätt.
– Det finns fortfarande många otydligheter kring varför polisen är så aktiv på sociala medier. Men när myndigheten använder sociala medier med ett lärande syfte, som exempelvis trafikinformation eller drogprevention, kan det bidra till att förändra attityder och på sikt också skapa ökad trygghet.
Studierna visar hur polisen, men även andra offentliga myndigheter, kan förbättra sin kommunikation i sociala medier genom mer öppenhet och genom att bjuda in till dialog. På så sätt kan myndigheten tillsammans med medborgarna bidra till att skapa en känsla av trygghet.
– Det roligaste har varit att få se hur poliser själva tänker om att kommunicera med allmänheten. Sociala medier kan underlätta deras arbete i att skapa synlighet och tillit.
Dödligheten bland personer som injicerar droger och är inskrivna vid sprututbytesprogrammet i Stockholm har minskat under en tioårsperiod, och dödsfall i opioidöverdos har sjunkit kraftigt. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Personer som injicerar droger har en tydligt förhöjd risk att dö i förtid, ofta till följd av överdos. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet följt 4 192 personer som besökt sprututbytesprogrammet i Stockholm mellan april 2013 och mars 2023, och kopplat uppgifter från verksamhetens kvalitetsregister till Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Totalt avled 685 personer under perioden, vilket motsvarar 16 procent av dem som undersöktes, och studien visar att den totala dödligheten minskade över tid.
Den största förändringen sågs för dödsfall i opioidöverdos, som var den vanligaste dödsorsaken och stod för 53 procent av dödsfallen. Men under studieperioden sjönk dödligheten i opioidöverdos från 29,40 till 5,88 dödsfall per 1 000 personer per år.
Naloxon och mindre opioidanvändning låg bakom minskning av överdoser
Minskningen av opioidöverdoser sammanfaller både med att naloxon, ett medel mot opioidöverdos, började delas ut vid sprututbytesprogrammet i Stockholm i januari 2018, och med att opioidanvändningen minskade bland besökarna.
– Vi ser en tydlig nedgång i dödsfall i opioidöverdos över tid. Det stärker bilden av att bredare tillgång till skadereducerande insatser kan göra skillnad, säger Elin Holmén, forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Uppgifter om att en person använder opioider var den starkaste faktorn som hängde ihop med både total dödlighet och död i opioidöverdos, visar studien. Även mindre frekvent injicerande och om personen nyligen hade avgiftats kunde kopplas till en högre risk.
Men om personen deltog i läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende kopplades det i stället till lägre risk för både död oavsett orsak och död i opioidöverdos.
– Resultaten understryker vikten av att fortsätta skala upp den läkemedelsassisterade behandlingen vid opioidberoende och att naloxon finns lätt tillgängligt för personer i riskmiljöer, vilket kan förhindra dödsfall och rädda liv, säger Elin Holmén.
Dödlighet av naturliga orsaker ökade
Samtidigt som dödsfall i opioidöverdos minskade så ökade dödligheten i sjukdomsrelaterade orsaker, så kallade naturliga orsaker, under tioårsperioden.
Det kan peka på ett växande behov av bredare hälsoinsatser för en åldrande och medicinskt sårbar grupp, utöver åtgärder som direkt riktar sig mot överdosrisk.
Forskarna lyfter också att övervakade brukarrum, där droger kan användas under medicinsk uppsikt, kan vara en möjlig kompletterande åtgärd för att ytterligare förebygga dödsfall.
Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i tidiga vuxenåren, enligt en studie. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.
Forskare vid Stockholms universitet har genom data från en nationell kohortstudie som följer personer födda 2001 undersökt ungas psykiska hälsa i övergången till vuxenlivet. Genom att kombinera enkätuppgifter med registerdata har forskarna kunnat analysera både självrapporterade symtom och kliniskt diagnostiserad depression och ångest.
Resultaten visar att cirka 14 procent av deltagarna upplevde ensamhet vid 18 års ålder. De personerna var också mer benägna att diagnostiseras med depression och ångest vid 19–20 års ålder samt att rapportera symtom vid 21 års ålder.
Sambanden fanns kvar även efter att forskarna hade tagit hänsyn till socioekonomisk bakgrund och tidigare psykisk ohälsa.
– Övergången till vuxenlivet är en period som präglas av stora sociala förändringar. Vår studie visar att ensamhet under denna period är associerad med depression och ångest under de följande åren, säger Karina Grigorian, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Tidiga insatser kan bidra till att förebygga senare psykisk ohälsa
Enligt forskarna understryker resultaten från studien behovet av att uppmärksamma ensamhet som en viktig folkhälsofråga under den så kallade framväxande vuxenåldern – en livsfas som ofta sammanfaller med studier, flytt hemifrån och förändrade sociala nätverk.
– Ensamhet är en subjektiv och påfrestande psykosocial upplevelse; den ska dock inte betraktas som ett statiskt tillstånd utan som en potentiellt modifierbar riskfaktor. Att förstå sambanden mellan ensamhet och psykisk ohälsa är därför avgörande, eftersom insatser som riktar sig mot ensamhet kan utgöra en viktig del av strategier för att förebygga depression och ångest bland unga, säger Karina Grigorian.
Avslöjanden om missförhållanden i svenska partier dyker oftast upp när interna strider är som störst. En studie från Göteborgs universitet visar att läckor till media ökar kraftigt inför nomineringar och när partier tappar stöd i opinionen.
Tidigare forskning om visselblåsning och läckor har främst handlat om myndigheter, företag och organisationer, inte om politiska partier.
– Samtidigt vet vi att media ofta är beroende av interna källor för att avslöja partiskandaler, säger Andreas Bågenholm, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Läckor inför val
Forskare vid Göteborgs universitet har nu undersökt när och varför partimedlemmar i Sverige läcker uppgifter om missförhållanden inom sina egna partier till media. Fokus har legat på tidpunkten för läckorna och vad den kan avslöja om interna maktkamper, snarare än på skandalerna i sig.
Studien omfattar alla svenska partier, både nationellt och lokalt, som förekom i 175 fall av interna partiläckor i svensk tryckt press mellan 2010 och 2024.
– Resultaten visar att antalet mediala avslöjanden mer än fördubblades under tiden partierna fastställde sina vallistor. När listorna väl var klara minskade läckorna markant, säger Andreas Bågenholm.
Verktyg i interna maktstrider
Studien visar också att läckor var vanligare när partier förlorade väljarstöd. Ju sämre ett parti gick i opinionen jämfört med förra valet, desto fler avslöjanden nådde media. Det förändrades när opinionen vände.
– För varje procentenhet som opinionsläget förbättrades minskade sannolikheten för nya avslöjanden med cirka nio procent.
Forskarnas slutsats är att läckor från partiinterna källor ofta sker med politisk avsikt, åtminstone indirekt.
– Även om läckorna kan motiveras av etik eller allmänintresse, tyder avslöjandenas systematiska timing på att de används som ett verktyg i interna maktstrider. För att skada interna rivaler, påverka nomineringar och förändra partiets kurs när väljarna sviker, säger Andreas Bågenholm.
Interna strider, privata övertramp och maktmissbruk
Forskarna delade in de partiinterna avslöjandena i följande tre kategorier:
Interna problem som handlade om maktstrider, arbetsmiljö och interna processer.
Individuella/privata övertramp av politiker, till exempel sexuella trakasserier.
Missbruk av det offentliga ämbetet, exempelvis korruption eller maktmissbruk.
Under de 14 år och 349 artiklar som studerades förekom den här typen av avslöjanden 175 gånger.
