Förekomsten av tarmsjukdomen mikroskopisk kolit har stigit markant i Sverige under de senaste decennierna. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Mikroskopisk kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som bland annat orsakar långvarig och vattnig diarré. Oftast drabbas äldre kvinnor. För att kunna ställa diagnosen krävs vävnadsprover.
Forskare har i en studie analyserat alla fall av mikroskopisk kolit i Sverige mellan 1995 och 2021. Totalt handlar det om drygt 22 000 personer där sjukdomen bekräftats genom biopsier.
– Vi ser en tydlig och långvarig ökning över hela studieperioden. Förekomsten ökade snabbt fram till mitten av 2000-talet och fortsatte sedan att stiga, om än i långsammare takt, säger forskaren David Bergman vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Ökningen av mikroskopisk kolit
År 2000 fick 6 per 100 000 kvinnor diagnosen mikroskopisk kolit för första gången. Motsvarande för män var 2,5 per 100 000.
År 2020 hade incidensen (förekomsten) stigit till 24 per 100 000 kvinnor och cirka 10 för män. Det innebär en fyrdubbling av antalet fall bland båda könen.
År 2021 hade 170 personer per 100 000 invånare i Sverige diagnosen mikroskopisk kolit.
Oklart vad som ligger bakom ökning
För att avgöra om ökningen beror på att sjukdomen faktiskt blivit vanligare – och inte enbart på att fler patienter utreds – jämförde forskarna utvecklingen med vävnadsprover som visat normal tarmslemhinna. Även dessa prover blev fler över tid, men ökningen var betydligt mindre än för fallen av mikroskopisk kolit.
Enligt forskarna kan resultaten tolkas på två sätt: antingen handlar det om en verklig ökning av nya sjukdomsfall, eller så blir vården successivt bättre på att upptäcka personer som levt länge med mikroskopisk kolit utan att ha fått rätt diagnos.
Kvinnor mest drabbade
Majoriteten av de drabbade var över 60 år när de fick diagnosen. 71 procent var kvinnor.
– Våra resultat visar att mikroskopisk kolit är vanligare än man tidigare trott, vilket gör det extra viktigt att både vårdpersonal och patienter är medvetna om sjukdomen eftersom symtomen ofta misstas för andra mag-tarmsjukdomar, säger Jonas Ludvigsson, professor vid Karolinska institutet.
Studien kan inte förklara varför sjukdomen ökar, men forskarna har fler projekt på gång för att studera bakomliggande orsaker.
När atlantsillen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen och mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla, visar en studie.
Östersjön har funnits i cirka 8 000 år och relativt tidigt tog sig sillen in från Atlanten. Sillen är en av ganska få atlantfiskar som har lyckats anpassa sig till Östersjöns låga salthalt. Hindret för atlantfiskar är att de ska kunna leka och föröka sig när salthalten är dramatiskt lägre än i Atlanten. Det faktum att sillen lyckats bli en nyckelart i Östersjön har haft enorm betydelse för Östersjöns ekosystem.
– Sillen är länken mellan plankton, som sillen äter, och de djur som i sin tur äter sill: rovfiskar, fåglar, säl, tumlare och inte minst vi människor. Det rika sillfisket har varit ett viktigt bidrag till livsmedelsförsörjningen i Östersjöområdet i tusentals år. Östersjösillen är i allra högsta grad skyddsvärd, inte minst för livsmedelssäkerheten under kristider, menar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har kartlagt hela sillens arvsmassa och upptäckt hundratals skillnader mellan atlantsill och östersjösill.
Jämförelsen med den genetiska anpassningen hos atlantsill som leker i Ringköbing fjord på den danska västkusten fungerade som en nyckel för att tolka sillens anpassning till Östersjön. Denna atlantsill lever hela sitt liv i en marin miljö med hög salthalt, utom under leken och den tidiga utvecklingen som sker i bräckt vatten. Forskarna kunde då lista ut att de genvarianter som förekommer både i Östersjön och Ringköbing fjord måste ha att göra med anpassning till låg salthalt under leken eller den tidiga utvecklingen.
Några gener har haft central roll
Forskarna upptäckte ett antal gener som haft särskild betydelse för anpassningen till Östersjöns vatten:
Genen för en jonkanal som bara förekommer i spermierna. Forskarnas hypotes är att genetiska förändringar i denna gen behövs för att spermierna ska vara funktionsdugliga i bräckt vatten.
Genetiska förändringar i ett protein som bildar äggskalet, samt i ett enzym som katalyserar korsbindningar mellan äggskalsproteinet har gjort att östersjösillens rom har ett förstärkt äggskal. Man kan likna dessa korsbindningar med armeringsjärn som stabiliserar äggskalet för att klara av det osmotiska tryck som bildas när äggen kommer i kontakt med Östersjöns bräckta vatten.
Det hårda äggskalet skyddar embryot under dess utveckling, och det leder till en utmaning när larverna ska ta sig ut genom det hårda äggskalet. Men östersjösillen har 20 extra kopior av en gen för ett enzym som bryter ner äggskalet och därmed säkrar en framgångsrik kläckning.
– Den här studien har gett en unik insikt i vad som krävs för att en art ska anpassa sig till en ny miljö. Vad som är anmärkningsvärt är att vi har lyckats gå hela vägen till att påvisa specifika gener och mutationer, samt varför dessa förändringar har varit så viktiga för sillens anpassning till Östersjön, säger Leif Andersson.
Mindre genetiska skillnader inom Östersjön
Enligt forskarna har studien stor betydelse för vår syn på sill och strömming. Strömmingen är en småväxt och ganska mager sill som förekommer norr om Kalmar medan man brukar säga att sillen förekommer i södra Östersjön och i Atlanten.
– Men vi kan nu visa att det är betydligt större genetiska skillnader mellan sill från södra Östersjön och atlantsill, än mellan sill från södra Östersjön och strömming. Alla sillar som leker i Östersjön har de fyra kritiska genvarianterna som forskarna nu har upptäckt. Det innebär att all sill som leker i Östersjön bör räknas som östersjösill, och strömmingen är en av flera sorters östersjösill, säger Leif Andersson.
Enligt forskarna gör de betydande genetiska skillnaderna mellan östersjösill och atlantsill att man bör överväga att betrakta östersjösillen som en egen art.
– Jag känner inte till någon djurart i Sverige som är mer skyddsvärd än östersjösillen. Den är en unik djurart som har anpassat sig väl till Östersjöns miljö och utgör en nyckelart för ekosystemet. Sillen är oerhört viktig för vår livsmedelssäkerhet i kristider. Det här är ett mycket starkt argument för att vi bör bedriva ett betydligt mer restriktivt industrifiske för att skydda denna unika naturresurs.
Snabbladdning förkortar bilbatteriers livslängd, men är samtidigt nödvändig på längre resor med elbilar. Nu har forskare tagit fram en ny AI-metod som anpassar snabbladdningen efter batteriets hälsa. Deras studie visar att batterilivslängden kan ökas med nästan 23 procent, utan att förlänga laddningstiden.
När privatpersoner eller företag överväger att skaffa elfordon är möjligheten till snabbladdning en viktig faktor.
– För exempelvis taxibilar eller tunga fordon i industrin betyder tillgången till snabbladdning naturligtvis mycket, men också för personbilstrafiken. Även om privatbilister oftast laddar sina elbilar hemma är möjligheten till snabbladdning utanför hemmet en förutsättning för att välja elbil, eftersom det underlättar pendling och all körning på längre sträckor, säger Changfu Zou, professor vid institutionen för elektroteknik vid Chalmers.
Dagens elbilsbatterier har en livslängd på cirka 8–15 år beroende på användning och laddning och flera undersökningar av den europeiska elbilsmarknaden visar att konsumenter som överväger att köpa en elbil oroar sig över batteriernas begränsade livslängd.
Kravet på effektiv snabbladdning står dessutom i konflikt med batterihälsan, eftersom sådan laddning är påfrestande för batterierna och kortar livslängden.
Den här utmaningen har forskare vid Chalmers tekniska högskola och Victoria University i Nya Zeeland tagit sig an och deras studie visar de att det går att öka batteriernas livslängd utan att öka laddningshastigheten nämnvärt – med hjälp av artificiell intelligens (AI).
Anpassar laddningen efter batteriets hälsa
Forskarna har tagit fram en AI-baserad laddningsstrategi som anpassar strömmen vid varje snabbladdning efter det aktuella batteriets kemi och ”hälsotillstånd.” Den anpassade laddningen förlänger batteriets livslängd med cirka 23 procent jämfört med dagens standardmetod. Samtidigt är laddningstiden opåverkad.
– Vi visar att det går att ladda i stort sett lika snabbt som i dag, men med betydligt mindre långsiktig degradering av batteriet, säger Meng Yuan, biträdande lektor vid Victoria University i Nya Zeeland.
När ett batteri laddas snabbt pressas stora strömflöden in i de olika cellerna, vilket bland annat orsakar större risk för kemiska sidoreaktioner. En av de mest problematiska är så kallad litiumplätering, där metalliskt litium fälls ut på elektroden i stället för att lagras korrekt i batteriets struktur. Detta kan försämra kapaciteten och i värsta fall påverka säkerheten, då ojämnheter i litiumets struktur i värsta fall kan orsaka kortslutning.
– Risken för litiumplätering ökar i takt med batteriets ålder. Ändå använder dagens standardmetoder för laddning samma ström och spänning, oavsett om batteriet är nytt eller har använts i flera år, säger Meng Yuan.
Kort laddtid och mindre slitage
Den AI-baserade laddningsstrategin bygger på så kallad förstärkningsinlärning*, där de rätta åtgärderna belönas och därmed förstärks. Träningsmiljön bestod av en modell av ett av de vanligaste elbilsbatterierna på marknaden, samt en simulering av de parametrar som har inverkan på både laddtid och batterihälsa.
AI-modellen tränades på att anpassa laddningen efter hur upp- eller urladdat batteriet var vid laddningstillfället. Den behövde också ta hänsyn till batteriets allmänna hälsotillstånd, eftersom det är avgörande för både kapacitet och elektrokemi. Resultatet blev en laddningsstrategi som både håller laddtiden kort och minimerar skadliga reaktioner.
– Vår studie visar att en smart anpassning av strömmen under laddningen, där stor hänsyn tas till batteriets föränderliga elektrokemiska tillstånd, kan maximera både dess prestanda och livslängd, säger Changfu Zou.
*Förstärkningsinlärning ären metod inom maskininlärning där en algoritm lär sig genom att interagera med en miljö, och successivt förbättra sina beslut utifrån den återkoppling den får.
Enkel att införa – men anpassning krävs
Den nya laddningsstrategin är enligt forskarna både enkel och kostnadseffektiv att införa: i princip skulle den kunna implementeras genom mjukvaruuppdateringar i fordonens batterihanteringssystem. En viss anpassning behövs dock för att metoden ska kunna användas generellt.
– Det finns inte så många olika batterityper idag, men det behövs kalibreringar av metoden för att den ska kunna användas av alla. Med så kallad transfer learning, överförelseinlärning, kan vi dra nytta av det som vår AI-modell redan har lärt sig, och därmed snabbare anpassa AI-modellen efter nya batterier, säger Changfu Zou.
Nästa steg är att testa metoden direkt på fysiska batterier. Forskarna hoppas att den AI-baserade laddningsstrategin ska bli en av pusselbitarna i elektrifieringen av transportsektorn.
– För att minska utsläppen och ställa om till ett fossilfritt samhälle betyder det mycket att människor är beredda att gå över till elbilar. Då är möjligheten till snabbladdning, i kombination med en ökad livslängd på batterierna, viktiga drivkrafter, säger Meng Yuan.
– Och för fordonsindustrin kan en ökad livslängd med nästan 23 procent innebära lägre garantikostnader, bättre andrahandsvärde och effektivare användning av kritiska råvaror, säger Changfu Zou.
Forskare har utvecklat en metod som gör att blandat, färgat polyesteravfall kan få en jämn ny färg utan vare sig vatten eller kemikalier. Med hjälp av superkritisk koldioxid omfördelas färgämnena mellan textilierna i stället för att avlägsnas, vilket kan minska ett av de största hindren för cirkulär textilåtervinning.
En av de största utmaningarna inom textilåtervinning är hanteringen av blandat, färgat avfall. I dag krävs ofta kemiska processer för att avlägsna färgämnen, följt av återvinning och omfärgning i resurskrävande steg. Detta gör återvinningen svår och begränsar dess potential.
Nu visar forskning från Högskolan i Borås att problemet kan angripas på ett annat sätt. I stället för att ta bort färgerna används superkritisk koldioxid* för att göra så att färgen omfördelas mellan olika textilier tills materialet uppnår en gemensam, enhetlig nyans.
*Superkritisk koldioxid är en flytande form av koldioxid som uppstår när gasen hålls i, eller över, sin kritiska temperatur och sitt kritiska tryck. När koldioxiden blir till en vätska ger koldioxiden nya egenskaper.
Färgämnen återanvänds
I metoden placeras olika färgade polyestertextilier tillsammans i ett högtryckssystem med superkritisk koldioxid. I detta tillstånd, där koldioxiden har egenskaper från både gas och vätska, kan färgämnen lossna från fibrerna, transporteras mellan materialen och fördelas jämnt.
Till skillnad från konventionella processer krävs varken vatten, kemikalier eller avfärgning. Färgämnena som redan finns i materialet används i stället på nytt.
– Vi har kunnat visa att färgen blir jämn över alla material, samtidigt som både färgäkthet och textilernas mekaniska styrka bevaras. Det innebär att blandat polyesteravfall kan omvandlas till ett användbart material utan kemikalier eller vatten, berättar Mohammad Neaz Morshed, forskare vid Institutionen för textilteknologi på Högskolan i Borås.
– Koldioxiden fungerar som en ren och återvinningsbar bärare av färg. Den flyttar färgämnena naturligt mellan textilierna i stället för att tvätta bort dem, förklarar han.
Ett steg mot cirkulär textilåtervinning
Blandat, färgat polyesteravfall är i dag svårt att återvinna, eftersom färgämnena stör både kemiska och mekaniska återvinningsprocesser. Den nya metoden kan därför få betydelse för hur polyesteravfall hanteras i framtiden.
Enligt studien kan tekniken minska behovet av sortering efter färg, eliminera kemisk avfärgning och förenkla återvinningskedjan. Samtidigt bevaras fibermaterialets kvalitet, vilket är en förutsättning för återvinning till nya textilier.
Globalt återvinns i dag mindre än en procent av alla textilier till nya textilier. Färgkontaminering är en av de viktigaste orsakerna. Genom att visa att färgämnen i avfallstextilier kan omfördelas och återanvändas, snarare än tas bort, pekar studien på en möjlig väg för att öka andelen textil-till-textil-återvinning.
Metoden har hittills testats i laboratorieskala och fler studier behövs, bland annat på verkligt konsumentavfall och genom teknisk-ekonomiska analyser som kan jämföra metoden med dagens kemiska processer.
Väljarnas tillit påverkas mycket av hur partierna sköter sitt uppdrag. En studie från Göteborgs universitet visar att negativa prestationer har mer än dubbelt så stor effekt på förtroendet jämfört med positiva.
Flera studier visar att väljare generellt har låg tillit till politiska partier. Samtidigt spelar partier en central roll i demokratin, vilket gör att förtroendet för dem är viktigt för hur väl systemet fungerar. Trots det är kunskapen begränsad om vad som påverkar tilliten för partierna.
Information bygger förtroende
I en studie baserad på enkäter med 3 700 deltagare har statsvetaren Ann-Kristin Kölln vid Göteborgs universitet undersökt hur faktorer som transparens och vallöften påverkar förtroendet för partier.
Deltagarna fick ta del av information om hur ett parti skött kommunens budget på ett öppet och tydligt sätt samt hur väl partiet lyckats genomföra sina vallöften. Därefter fick de ange sitt förtroende för partiet.
Resultaten visar att information om partiers prestationer i hög grad påverkar väljarnas tillit till dem.
– Information om partiers prestation kan förändra tilliten med upp till 26 procentenheter, säger Ann-Kristin Kölln vid Göteborgs universitet.
Negativa prestationer påverkar mest
Det kanske inte är förvånande att resultaten också visar att negativa prestationer väger tyngre än positiva. Men mer oväntat för forskarna var omfattningen av negativ information när det gäller förtroendet.
– Väljare straffar dåliga prestationer genom att sänka sitt förtroende för partiet två till fyra gånger mer än vad de belönar goda prestationer genom att öka förtroendet, säger Ann-Kristin Kölln.
– Att inte uppfylla vallöften, liksom brister i transparens, kan alltså få långt större konsekvenser än vad goda prestationer kan kompensera för, fortsätter hon.
Extremväder med höga temperaturer är ett stort hot mot fåglar, men kunskapen om hur de påverkas är fortfarande begränsad. I en studie pekar forskare ut viktiga kunskapsluckor och presenterar metoder för att bättre kunna undersöka riskerna för fåglar.
Extremväder med värme och torka blir allt vanligare världen över och vädersituationerna blir samtidigt mer intensiva. Fåglar är dåligt anpassade för att klara av de här extrema förhållandena.
En ny studie från Lunds universitet visar att värmeböljor på flera håll i världen har lett till massdöd bland fåglar. Intensiv värme har även orsakat försämrat fysiskt tillstånd hos fåglar.
– Jämfört med många däggdjur är fåglar exempelvis nästan uteslutande dagaktiva, och de kan inte heller gräva ned sig eller krypa ned i underjordiska tunnlar för att undfly höga temperaturer, säger Andreas Nord, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kunskapsluckor i forskningen
Trots fåglarnas utsatthet är forskarnas kunskap om hur hetta påverkar dem begränsad, konstaterar Andreas Nord. Det saknas bland annat kunskap om vilka fysiologiska och beteendemässiga mekanismer som är viktigast, hur de fungerar och hur de skiljer sig mellan olika fågelarter.
De få studier som hittills genomförts har dessutom nästan uteslutande gjorts på södra halvklotet och i ökenområden.
– I Europa, särskilt i de norra delarna, vet vi nästan ingenting om fåglars tolerans för extrema väderhändelser och klimatuppvärmning. Detta är mycket oroande, säger Andreas Nord.
Sydlig hornkorp lever i södra Afrika. Arten har minskat kraftigt till följd av klimatrelaterade förändringar i temperatur och luftfuktighet. Bild: Depositphotos
Modeller för att skydda fåglarna
Syftet med den aktuella studien har varit att belysa kunskapsluckorna och ta fram teoretiska modeller som kan användas för att beräkna och förutsäga hur extremväder påverkar fågelarter i olika miljöer.
Studien visar att luftfuktighet har stor betydelse för fåglars värmetolerans och hur den toleransen har utvecklats under fåglarnas evolution. Det är något som förbisetts i nästan all tidigare forskning, enligt Andreas Nord.
Forskarna bakom den nya studien framhåller också att faktorer som ålder, livslängd och allmän hälsa är avgörande för att förstå hur fåglar påverkas av extremväder. De presenterar även förslag på så kallade känslighetsindikatorer som kan användas för att undersöka negativa effekter av extrema väderhändelser.
– Vår studie ger både ett ramverk och en prioriteringsordning för att ta reda på när och varför fåglar dör av överhettning och vad vi måste göra för att det ska bli ett mindre sannolikt utfall i framtiden, säger Andreas Nord.
Så kan du skydda fåglar från värmestress
Undvik att sätta upp fågelholkar i söderläge.
Anlägg gärna trädgårdar med många olika slags mikrohabitat, till exempel skuggigt, soligt eller en miljö med höga växter.
Se till att fåglar har tillgång till vatten under en värmebölja.
Kungsörnens utbredning fortsätter att öka i Sverige och den finns nu i nästan hela landet. Under 2025 lyckades även många örnar med sina häckningar – och det resulterade i över 340 ungar, vilket är fler än föregående år.
Under förra året inventerades 869 revir runt om i landet. Av dem användes 612 aktivt av en kungsörn eller ett örnpar. Flest kungsörnar, 85 procent, finns i Norrland. I södra Sverige finns den största populationen på Gotland.
Häckningar lyckades bra
Under 2025 noterades även 280 lyckade häckningar. Det är det högsta antalet sedan den nationella inventeringen inleddes. Från Norrbotten rapporterades 74 lyckade häckningar, nära länets tidigare toppnotering från 2011. Även på Gotland har häckningssäsongen varit lyckad – trots att många kaniner helt försvunnit från vissa revir. De gotländska kungsörnarna bedöms dock vara inavlade, något som kan påverka förvaltningen i framtiden.
Sammanlagt i Sverige observerades 347 ungar. Det är omkring 100 fler än föregående år.
Fler nyfödda kungsörnar observerades under 2025 års inventering. Bild: Jessica Åsbrink
Tillgång på föda spelar störst roll
Kungsörnar finns nu 18 av Sveriges 21 län. Antalet varierar från år till år, främst beroende på tillgången på föda. Särskilt kan variationer bland smågnagare påverka, eftersom de styr mängden skogshöns, ripor och harar som finns på kungsörnens meny. Även extremväder, framför allt i norra Sverige, kan påverka beståndet och en köldknäpp kan medföra att häckningen avbryts.
Inventeringen av fåglarna ger kunskap om stammens storlek och utveckling över tid, vilket är ett viktigt underlag för att kunna bedriva en förvaltning på ett långsiktigt hållbart sätt.
Länsstyrelserna ansvarar för att inventering utförs årligen. Det sker i ett nära samarbete med regionala ornitologiska föreningar. Inventeringarna koordineras och sammanställs av Naturhistoriska riksmuseet.
Trygga familjerelationer, socialt stöd och god självkänsla kan bidra till bättre munhälsa – även hos unga vuxna som växer upp i ekonomiskt utsatta miljöer. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Karies drabbar oftare personer med sämre sociala och ekonomiska förutsättningar än andra grupper i samhället. Det gäller trots att barn och unga i Sverige har tillgång till fri tandvård. Samtidigt är kunskapen begränsad om vilka faktorer som kan stärka munhälsan i ekonomiskt utsatta grupper.
– Tidigare har forskningen fokuserat på riskfaktorer. Nu har vi i stället försökt finna och studera olika friskfaktorer hos unga vuxna som inte har karies, trots låg socioekonomisk bakgrund, säger tandläkaren Marie Nordström som nyligen lagt fram en avhandling vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Familj och vanor spelar roll
I avhandlingen har hon genomfört flera studier i Sverige och Sydafrika, bland annat två intervjustudier och en enkätundersökning. Resultaten visar att god munhälsa påverkas av flera olika faktorer – hos individen själv, inom familjen, sociala nätverk och i samhället i stort.
På individnivå visade sig flera faktorer ha positiva effekter på munhälsan. Det handlar bland annat om att uppleva kontroll över sitt eget beteende, ha god självkänsla, kunna hantera stress och ta till sig hälsoinformation.
I en av studierna sågs dock sambanden bara hos unga som är födda i Sverige eller som invandrat hit under förskoleåren. Det tyder, enligt avhandlingen, på att hälsoinsatser behöver riktas och anpassas bättre för barn och unga som invandrar efter skolstart.
Familjen spelar också en viktig roll för munhälsan. Trygga och stabila relationer samt tidigt etablerade rutiner kring matvanor och munhygien kan bidra till bättre tandhälsa senare i livet. Föräldrarnas stöd och vägledning under tonåren har dessutom betydelse för att unga vuxna ska utveckla egna hälsosamma vanor och ta ansvar för sin munhälsa.
Sociala nätverk har betydelse
Forskningen visar även att stöd från vänner, grannar och föreningsliv kan bidra till hälsosammare levnadsvanor, bättre munvård och ökad förmåga att hantera motgångar. Det kan handla om stöd och uppmuntran som stärker motivation och självtillit. Även personer som möter barn och unga i vardagen, som lärare, dietister och tandvårdspersonal, kan spela en viktig roll för att förmedla kunskap och främja goda hälsovanor, menar Marie Nordström.
– Vi behöver bedriva hälsofrämjande arbete i olika sammanhang utanför tandvården för att nå fler grupper. Det för att kunna minska hälsoklyftan och bidra till att fler individer i samhället får en god munhälsa. Det kan exempelvis handla om tidiga insatser för att stärka föräldrar i deras föräldraskapsroll och att ge barn jämlika förutsättningar för god munhälsa, säger hon.
En bananfluga övergav sin fruktdiet för att i stället leva som köttätande rovdjur i afrikanska vattendrag. Nu har den fått sitt dna kartlagt. Studien ger nya ledtrådar om hur extrema livsstilsförändringar kan forma evolutionen.
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt arvsmassan hos en av världens mest ovanliga bananflugor, Drosophila enhydrobia. Till skillnad från sina släktingar, som gärna håller till i köket, lever den här bananflugans larver helt under vatten. Där jagar den aktivt andra insekter.
– Här snackar vi en bananfluga som har vänt upp och ner på hela sin livsstil. Från att leva på jäst och ruttnande frukt har den blivit ett specialiserat rovdjur i strömmande vatten, säger Marcus Stensmyr, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Dna på museum gav svar
Den vattenlevande arten har inte observerats sedan 1981 i Afrika. Därför sökte forskarna sig till ett naturhistoriskt museum i Schweiz. Med modern dna-teknik lyckades de extrahera och analysera nästan hela arvsmassan från ett gammalt uppnålat exemplar – utan att förstöra det. Resultaten visar att Drosophila enhydrobia tillhör en grupp flugor med koppling till vattennära miljöer, främst i södra Asien.
– Det som först såg ut som ett evolutionärt mysterium visade sig vara en extrem vidareutveckling av något som redan fanns. Det gör historien både mer begriplig och, på sätt och vis, ännu mer fascinerande, säger Marcus Stensmyr.
Forskarna analyserade nästan hela arvsmassan från ett uppnålat museiexemplar av bananflugan Drosophila enhydrobia. Bild: Christoffer Fägerström
Anpassad livsstil
Studien visar tydliga genetiska anpassningar till den ovanliga livsstilen. Flugans arvsmassa har förlorat flera genfamiljer kopplade till bland annat lukt, smak och ämnesomsättning. Samtidigt tyder resultaten på att de kvarvarande sinnesgenerna har blivit mer specialiserade.
– Det är som att den har färre verktyg i lådan, men att de verktyg som finns kvar är desto mer finslipade för just den här miljön, säger Hamid Ghanavi, biologiforskare vid Lunds universitet.
Forskningen lyfter också fram värdet av naturhistoriska museer. Samlingar av gamla exemplar kan med dagens teknik ge ny kunskap om biologisk mångfald och livets utveckling. Studien visar även att arter som inte setts på decennier fortfarande kan bidra till förståelsen av hur organismer förändras över tid.
– Vi har bara börjat skrapa på ytan av vad som finns i museisamlingarna. Med fortsatt teknikutveckling kan de bli avgörande för att förstå både evolutionen och hur arter påverkas av framtida miljöförändringar, säger Marcus Stensmyr.
Skogen växer bättre med en mix av olika trädslag. Men i jorden syns inte samma effekt. Där kan aktiviteten i stället minska, vilket på sikt kan påverka skogens tillväxt. Det visar en ny studie.
Forskare från nio universitet, ledda av Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet, har gjort mätningar i europeiska skogar och kartlagt markens olika organismer. De jämförde 64 skogsområden med olika trädarter – både i blandade och rena bestånd – för att undersöka hur olika träd påverkar energiflödena under markytan.
Blandad skog minskade tillväxt
Studien visar att trädslag spelar en avgörande roll för hur jordarna fungerar. Skogar med snabbväxande träd har mer aktiva jordar, snabbare nedbrytning och högre näringsomsättning jämfört med skogar med långsamväxande träd. Olika arter för också vidare energi till jorden på olika sätt, vissa genom levande rötter och andra genom fallna löv. Det här har stor påverkan på marklivet.
Forskarna gjorde också en oväntad upptäckt. En blandning av trädslag, till exempel gran, tall och björk som ofta ger ökad tillväxt ovan mark, visade sig inte ge samma effekt i jorden. Snarare tvärtom.
– Vi blev förvånade när vi såg att blandade skogar inte gav mer funktionella jordar, utan ibland till och med sämre resultat än några av skogarna med ett enda trädslag, säger Paul Kardol, professor i skoglig mikrobiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
Träden ger energi
Om man zoomar in på livet vid markytan syns ett ekosystem i mikroskopisk storlek. Här matas nedbrytare med organiskt material som löv och rötter. Energin förs sedan vidare i en komplex näringskedja bestående av mikrober, hoppstjärtar, kvalster, spindlar och andra smådjur.
– Den här näringsväven i skogen är väldigt dynamisk med ett ständigt flöde av energi, men den är även känslig för förändring, säger David Wardle, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet.
Forskarna har kartlagt olika arter i skogsmarker, bland annat hoppstjärtar och kvalster. Bild: Paul Kardol, SLU
Viktigt med underjordisk aktiviet
Blandade skogar har mer biomassa ovan mark som skuggar marken, vilket sänker temperaturen och påverkar aktiviteten i jorden. Det kan vara en förklaring till den lägre aktiviteten i jorden, menar David Wardle.
Men resultaten pekar också på att trädartspecifika faktorer styr hur aktiva och välfungerande jordarna blir på sikt.
– Skogen är helt beroende av att markens organismer kan bryta ner material och släppa ifrån sig livsnödvändiga näringsämnen till träden. En minskad aktivitet under marken kan alltså få långsiktiga konsekvenser för skogen, säger Wardle.
Astronomer har tagit ännu ett steg mot att förstå hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning. En ny studie visar att stora stjärnhopar utvecklas snabbare än mindre och tidigare skingrar de gasmoln där stjärnorna föds.
Forskare har med hjälp av rymdteleskopen Hubble och James Webb studerat tusentals unga stjärnhopar i fyra närliggande galaxer: M51, M83, NGC 628 och NGC 4449.
– Det var spännande att se att tiden det tar för en stjärnhop att träda fram hänger ihop med hur massiv den är. Det påverkar vår förståelse av allt från planetbildning till galaxers utveckling, säger Alex Pedrini, doktorand vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Tusentals stjärnhopar
De flesta stjärnor föds i täta moln av gas och stoft. När unga, massiva stjärnor börjar avge energi blåser de bort det omgivande materialet, vilket bromsar den fortsatta stjärnbildningen.
Olika typer av ljus kan visa olika skeden i utvecklingen. Infrarött ljus gör det möjligt att se genom stoftet och upptäcka nyfödda stjärnhopar, medan synligt ljus visar stjärnorna när gasen har skingrats.
– Genom att jämföra hur många stjärnhopar vi ser i olika stadier kan vi uppskatta hur lång tid det tar för dem att träda fram och hur det beror på deras massa, säger Alex Pedrini.
Viktigt för att förstå universum
Forskarna identifierade omkring 9 000 unga stjärnhopar och såg att de största hoparna utvecklas snabbare än mindre.
Resultaten tyder på att stora stjärnhopar bildas i mycket täta områden, där gas lättare omvandlas till nya stjärnor.
– Eftersom stora stjärnhopar skingrar sin födelsegas snabbare kan mer av deras energirika strålning spridas ut i galaxen, säger Alex Pedrini.
Forskarna hoppas att framtida observationer med James Webb-teleskopet ska ge ännu mer kunskap om hur stjärnor och planeter bildas i olika delar av universum.
Forskare vid Karolinska institutet har effektivt behandlat små barn med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter.
Jordnötsallergi är ofta livslång och kan innebära en ständig oro för svåra allergiska reaktioner. I april 2026 presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för allergivård som rekommenderar att fler patienter erbjuds behandlingar som kan förändra sjukdomens förlopp. Vården innefattar oral immunterapi för barn med svår jordnötsallergi, som går ut på att vänja immunsystemet vid jordnöt genom regelbundet intag.
Nu har forskare undersökt 75 barn i åldern 1–3 år i Stockholm med konstaterad jordnötsallergi av olika svårighetsgrad, från milda besvär till svåra allergiska reaktioner vid intag. 50 barn fick aktiv behandling med oral immunterapi i form av jordnötspuffar, medan 25 barn i kontrollgruppen helt undvek jordnötter.
Behandlingen inleddes på sjukhus med en mycket låg dos och fortsatte därefter hemma med dagligt intag. Var fjärde till sjätte vecka ökades dosen tills barnen nådde en låg underhållsdos motsvarande cirka en och en halv jordnöt per dag.
– Detta är den första randomiserade studien av oral immunterapi på små barn med långsam upptrappning och låg underhållsdos. Jordnötspuffarna upplevdes som lätta att äta, vilket gjorde det enkelt för familjerna att följa behandlingen, och vi blev överraskade av hur positiva resultaten var, säger Caroline Nilsson, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset och Karolinska institutet, och överläkare vid Sachsska barn och ungdomssjukhuset.
– Alla barn som följde protokollet klarade målet att äta tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, och de flesta klarade upp till 25 jordnötter. Vi bedömer att behandlingen är säker om den genomförs under kontrollerade former i vården.
Endast 12 procent i kontrollgruppen tålde samma mängd
Efter tre års behandling kunde 82 procent av barnen i behandlingsgruppen äta minst tre och en halv jordnöt utan allergisk reaktion, även efter ett fyra veckors uppehåll.
I jämförelse tålde endast 12 procent av barnen i kontrollgruppen sådana mängder.
Biverkningar förekom men var i de flesta fall lindriga, till exempel klåda i munnen eller hudutslag. Allvarligare reaktioner inträffade främst under perioder då dosen ökades.
Några enstaka barn i behandlingsgruppen behövde adrenalininjektion för att motverka svår allergisk reaktion under studiens gång.
Nära kontakt med vården krävs
Forskarna betonar att behandlingen alltid ska ske under kontrollerade former, i nära kontakt med vården och med medicinsk uppföljning.
– Det försiktiga behandlingsupplägget verkar spela en viktig roll för säkerheten, men det här är inget som föräldrar ska experimentera med hemma själva eftersom allvarliga reaktioner ändå kan uppstå, säger Anna Asarnoj, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet, och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Nästa steg för forskarna är att analysera hur immunförsvaret förändras under behandlingen och att följa barnen över längre tid för att se om toleransen kvarstår.
När forskare har följt Malmöbor födda i början av 1990-talet under tio år har de sett att skillnader i inkomst mellan kvinnor och män är stora och växande – oavsett utbildningsnivå.
– Att skillnaderna var så stora överraskade mig, säger Jonas Olofsson, professor vid Malmö universitet.
En ny rapport från Malmö universitet och Malmö stad har följt unga Malmöbors väg genom utbildningssystemet och vidare in på arbetsmarknaden. I en av rapportens delstudier analyseras inkomstutvecklingen för 4 800 personer som är födda i början av 1990‑talet och som gått i grund- och gymnasieskola i Malmö.
Studien fokuserar på en tioårsperiod, 2013–2023, för att se hur de har etablerat sig på arbetsmarknaden, men också hur socioekonomisk bakgrund, kön och familjebakgrund påverkar inkomstutvecklingen.
Resultaten visar att könsskillnaderna i arbetsinkomst är stora och att de tenderar att öka över perioden. År 2023 var kvinnornas genomsnittliga arbetsinkomst 97 800 kronor lägre än männens.
– Att det finns könsskillnader i inkomster är ingen överraskning i sig, men att de är så stora och ökar så konsekvent över tid, det överraskade mig, säger Jonas Olofsson, professor i hälso- och samhällsstudier med socialpolitisk inriktning vid Malmö universitet.
Skillnader på alla utbildningsnivåer
Skillnaderna mellan kvinnor och män syns på samtliga utbildningsnivåer – från förgymnasial utbildning till universitets- och högskoleutbildning – även om gapet är något mindre bland personer som genomgått högre utbildning.
Studien visar samtidigt att kvinnor i högre grad än män fullföljer utbildningar och ofta är mer utbildningsbenägna. Trots det har de lägre inkomster.
– Jag tror att det till stor del handlar om att unga kvinnor oftare väljer yrken som ger lägre ekonomisk avkastning jämfört med de val unga män ofta gör. Det är ett uttryck för en könsuppdelad arbetsmarknad och de diskriminerande strukturer som finns på svensk arbetsmarknad, säger Jonas Olofsson.
Traditionella familjemönster påverkar
Perioden som studien omfattar sammanfaller också med år då många bildar familj och får barn, vilket kan påverka inkomster genom exempelvis deltidsarbete och föräldraledighet.
– Vi ser också ett mönster som ligger i linje med SCB:s jämställdhetsstatistik: kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem, går ner i arbetstid och tar ut merparten av föräldraledigheten. Det påverkar inkomsterna negativt, säger Jonas Olofsson.
Ett annat resultat är att skillnaderna kvarstår även inom tydligt kvinnodominerade yrken.
– När vi bryter ner det på utbildningsprogram blir det tydligt att män i allmänhet har högre inkomster även i yrken som sjuksköterska, socionom, lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är något som borde diskuteras mer, inte minst på lärosätena, säger Jonas Olofsson.
Små skillnader kopplade till migrationsbakgrund
Det som däremot överraskade rapportförfattaren positivt var att det inte fanns några stora skillnader i inkomstutveckling kopplat till migrationsbakgrund. År 2023 var personer med utländsk och inrikes bakgrund lika representerade i den femtedel som tjänade mest.
– Det var inte vad jag förväntade mig. Den vanliga bilden är snarare den motsatta, att personer med migrationsbakgrund är överrepresenterade i den femtedel som tjänade minst. Det här visar att utifrån ett Malmöperspektiv så lyckas unga med utländsk bakgrund hävda sig väldigt väl, säger Jonas Olofsson.
En av orsakerna till den positiva utvecklingen är vuxenutbildningens betydelse, menar han. Komvux framstår som en viktig möjlighet för etablering, särskilt för kvinnor med utländsk bakgrund – även om vuxenutbildningen inte når alla med kort utbildningsbakgrund.
– De som tar sig igenom komvux har i betydligt högre utsträckning arbete och en hyfsad inkomstutveckling jämfört med dem som inte klarat gymnasiet och inte gått vidare till komvux. Den fungerar som en kompensatorisk utbildningsinsats, säger Jonas Olofsson.
Klimatförändringar försämrar folkhälsan och kan leda till förtida död. Samtidigt står sjukvården själv för stora utsläpp. Studier av intensiv- och operationsvård i Sverige visar att över 60 procent av klimatpåverkan kommer från en växande mängd engångsprodukter.
Linn Hemberg, som har en bakgrund inom miljövetenskap, har i en avhandling vid Lunds universitet beräknat klimatpåverkan från intensivvård och kirurgi. Det har hon gjort med hjälp av livscykelanalyser, en metod som gör det möjligt att uppskatta den samlade klimatpåverkan – från råvaruutvinning och tillverkning till användning och avfallshantering.
– I dag står sjukvården för omkring fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Det är faktiskt mer än flyget och sjöfarten tillsammans. Jag tror att sjukvården länge har kommit undan med resursslöseri eftersom verksamheten handlar om att rädda liv, säger Linn Hemberg i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Stor mängd engångsprodukter
I analyserna ingår instrument och förbrukningsmaterial, energianvändning och ventilation, medicinsk bilddiagnostik, narkosgaser samt läkemedel och vätskor.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan Sverige och många andra länder. I Sverige är den viktigaste åtgärden att minska användningen av engångsprodukter, som står för 63 procent av klimatpåverkan från intensivvården. Internationellt är det i stället energianvändningen som står för den största delen av utsläppen.
Avhandlingen pekar också ut konkreta utsläppskällor inom intensivvården. I topp finns engångshandskar, plastförkläden, sprutor, kompresser och tvättlappar – produkter som ibland används mer än nödvändigt. En del av engångsartiklarna skulle också kunna ersättas med flergångsalternativ.
Vanor bakom materialval
När Linn Hemberg har träffat personal på sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö har hon sett att det ofta är tradition och personliga preferenser som styr inköp till materialförråd och operationssalar.
– Jag vill inte skuldbelägga vårdpersonalen, de sliter redan hårt i sin vardag. Men det handlar ofta om vanor. Därför behövs mer utbildning, även för inköpare, och på politisk nivå behöver man lösa infrastrukturen så att de nödvändiga förändringarna faktiskt går att genomföra, säger Linn Hemberg.
Över 60 procent av intensivvårdens klimatpåverkan kommer från ett stor mängd engångsprodukter, till exempel handskar och plastförkläden. Bild: Depositphotos
Miljötänkande behöver komma in tidigt
Linn Hemberg lyfter fram att miljö- och klimatpåverkan borde kunna vägas in tidigare i olika beslut. Om två behandlingsalternativ ger lika god vård för patienten borde även klimatpåverkan kunna vara en del av beslutsunderlaget, menar hon. På så sätt skulle vården kunna minska sina utsläpp utan att tumma på kvalitet eller patientsäkerhet.
En viktig etisk ledstjärna inom sjukvården är den så kallade ”do no harm”-principen, att inte orsaka någon skada. Och enligt Hemberg handlar åtgärder för att minska sjukvårdens klimatpåverkan inte bara om miljön, utan också om att förebygga ohälsa. Klimatförändringarna i världen gör att fler människor blir sjuka och dör i förtid till följd av exempelvis värmeböljor och luftföroreningar, vilket kan öka trycket på vården.
– I dag behöver principen ”first, do no harm” tolkas bredare. Det handlar inte bara om att inte skada den enskilda patienten, utan om att värna folkhälsan i ett längre perspektiv och även hälsan hos framtida generationer, säger Linn Hemberg.
Sjukvårdens klimatpåverkan
Hälso- och sjukvården i världen står för knappt 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Om den globala sjukvårdssektorn vore ett land skulle den vara världens femte största utsläppare.
Den största delen av utsläppen kommer från värdekedjan, det vill säga produktionen av de varor och tjänster som används i vården. En betydande del kommer också från energiförbrukning, både i värdekedjan och på sjukhusen.
Även i Sverige bedöms hälso- och sjukvården stå för omkring 4–5 procent av de nationella växthusgasutsläppen, enligt internationella och svenska sammanställningar. Här domineras klimatpåverkan av förbrukningsmaterial snarare än av energianvändning i vårdens lokaler, vilket beror på att elen till stor del kommer från förnybar energi.
Gymnasieelever upplever betyg både som en drivkraft och som en källa till stress. Flickor beskriver oftare än pojkar att betyg väcker negativa känslor, och för elever som har det svårt i skolan kan de snarare vara en bromskloss än en väckarklocka.
Det finns mycket forskning om betyg och prestationer, men mindre om hur elever själva påverkas av betygen. Därför har forskare vid Göteborgs universitet undersökt gymnasieelevers egna perspektiv på motivation och känslor som betyg väcker.
– Om vi vill förstå vad betyg får för konsekvenser i skolan behöver vi också undersöka hur eleverna själva tolkar och reagerar på dem, säger Hampus Liljeröd, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Studien bygger på data från drygt 9 400 elever i gymnasiets tredje år. Enkätsvar har kombinerats med registeruppgifter om betyg, kognitiv förmåga och föräldrars utbildningsnivå.
Tydliga skillnader mellan elevgrupper
Resultaten visar att flickor oftare än pojkar upplever att betyg leder till negativa känslor, som stress, sämre mående och minskad motivation att lära. Mönstret är detsamma bland elever med lägre kognitiv förmåga och elever vars föräldrar har lägre utbildning.
– Skolan kan upplevas som kravfylld och snarare än ett trevligt ställe där man utvecklas blir det ett sammanhang där man ofta utsätts för ganska otrevliga mätningar. Den känslan kan påverka elever starkt, säger Hampus Liljeröd.
När det gäller hur motiverande eleverna tycker att betyg är ses ingen tydlig skillnad mellan tjejer och killar. Däremot upplever elever med mer gynnsamma förutsättningar i högre grad betyg som motiverande.
– Det som överraskade mig var hur tydlig könsskillnaden var i de negativa emotionerna, men att vi inte såg samma skillnad när det gäller motivation, säger Hampus Liljeröd.
Kan både sporra och skapa press
Studien visar också att elever som förknippar betyg med negativa känslor i genomsnitt har lägre betyg, medan de som tycker att betyg är motiverande presterar bättre i skolan.
– Betyg verkar inte fungera som någon väckarklocka för elever som har det svårt i skolan. Snarare kan de bli en bromskloss som förstärker känslan av att det går dåligt, säger Hampus Liljeröd.
Forskarna betonar att betyg inte bara påverkar prestationer, utan också elevernas självbild och lärande.
– Vi vet att bedömning har kraftfulla effekter både på lärande och på hur elever ser på sig själva. Betyg påverkar både vägar framåt och självkänsla. Det handlar om både känslor och tänkande. Därför är det ett viktigt område att forska om, säger Alli Klapp, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Det är välkänt att myggors jakt på blod styrs av människors doft, men de kemiska mekanismerna har länge varit oklara. En studie visar nu att både menstruationscykel och graviditet påverkar vilka kvinnor myggor dras till. Forskarna har också funnit högre halter av så kallad svampalkohol i doften hos dem som myggorna gillar mest.
Det har varit känt sedan 1950-talet att människans doft påverkar myggors beteende. Forskning har pekat ut flera faktorer som kan spela in, bland annat blodgrupp, hudens mikroflora, sjukdom och alkoholkonsumtion. Däremot har de bakomliggande kemiska mekanismerna varit okända.
Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studerat doftsinnet hos myggor som kan sprida allvarliga sjukdomar.
– Vi har känt till en hel del om de doftkomponenter som myggorna använder för att hitta just människor. Men vår studie är den första som ger en kemisk förklaring till människors olika attraktionskraft, säger Rickard Ignell, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.
Gulafebernmyggan hade tydlig preferens
Forskarna utgick från tidigare studier av malariamyggor som visat att gravida kvinnor kan locka upp till dubbelt så många myggor, vilket ökar infektionsrisken.
I den nya studien använde forskarna gulafebernmyggan, Aedes aegypti, för att undersöka hur 42 kvinnor påverkade mygghonors beteende. Resultatet visar att både menstruationscykel och graviditet spelar roll för attraktiviteten. Gravida i andra trimestern var särskilt attraktiva för myggorna, medan intresset minskade i sen graviditet.
Stickmyggan Aedes aegypti, som numera finns i stora delar av tropikerna, sprider virus som bland annat orsakar gula febern, denguefeber, zika och chikungunya. Bild: Depositphotos
Svampalkohol lockade myggor
Forskarna samlade därefter in doftprover från kvinnorna för att identifiera vilka kemiska ämnen som myggornas antenner reagerade på. Hud och utandningsluft innehåller hundratals ämnen, och 27 av dem bedömdes kunna påverka hur attraktiv en människa är för myggor.
Ett särskilt intressant ämne var oktenol, även känt som svampalkohol. Det förekom i högre halter hos både gravida och andra deltagare som myggorna gillade extra mycket. Ämnet bildas vid nedbrytning av talg.
Attraktionskraften avgörs dock inte av enstaka ämnen. Vissa kvinnor som var attraktiva för myggor hade bara måttliga nivåer av oktenol. I stället tycks kombinationen av ämnen och deras proportioner vara avgörande.
Testade syntetiska doftblandningar
Forskarna tog därför fram syntetiska doftblandningar som motsvarade låg, medelhög och hög attraktionskraft. I beteendestudier reagerade myggorna i enlighet med nivåerna i blandningarna.
– Vi har alltså kommit en bit på väg, men skulle behöva öka antalet kvinnor i studien och följa dessa genom menscykeln och graviditeten. Det hade även varit intressant att jämföra med män och att undersöka om andra arter av stickmyggor använder sig av samma strategi för att skilja mellan oss, säger Rickard Ignell.
