Forskare har identifierat närmare 55 000 virusvarianter i över hundra städer världen över. De tusentals nya fynden bidrar till en global viruskarta. Kartläggningen kan bland annat användas vid brottsplatsutredningar och för miljöövervakning.
Ett internationellt forskarlag har kartlagt RNA-virus i 102 städer i 31 länder. RNA-virus kan bland annat orsaka influensa, hiv, vanliga förkylningar och covid-19. Studien är den första storskaliga kartläggningen i städer och deras omgivningar.
– Berätta för mig vilken stad du bor i så kan jag berätta för dig vilka virus du bär på, säger Eran Elhaik, forskare i genetik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Påståendet har stöd när det gäller städerna i den internationella kartläggningen. Forskarna har analyserat omkring 3 000 prover som samlats in från offentliga miljöer, bland annat buss- och tågstationer, banker och sjukhus.
Resultaten ligger till grund för en global viruskarta över förekomsten av olika RNA-virus i de städer som ingick i undersökningen.
Tusentals prover har samlats in från offentliga miljöer i städer. Bild: Eran Elhaik
Brottsutredningar och miljöövervakning
De flesta virus smittar inte människor. Men det finns ändå ett stort värde i att kartlägga vilka virus som förekommer och var, menar Eran Elhaik. Kunskapen kan till exempel användas i kriminaltekniska utredningar. Virusanalyser kan ge polisen fler ledtrådar och hjälpa till att knyta en person eller ett föremål till en viss plats.
En global viruskarta kan också användas för miljöövervakning och kontroll av biologiska hot, till exempel miljöförändringar som kan påverka naturen negativt.
– Att då ha en viruskarta som visar hur det virala landskapet vanligtvis ser ut i ett område kan vara värdefullt som referensram för att man ska kunna upptäcka om något onormalt uppenbarar sig, säger Eran Elhaik.
Många virus var okända
I studien identifierade forskarna närmare 55 000 olika virusvarianter. Nästan 80 procent av dem har aldrig tidigare observerats och var därför okända för vetenskapen.
Såväl virus som bakterier är fortfarande en outforskad värld. Trots omfattande forskning om mikroorganismer är det bara en liten del som har identifierats, klassificerats och kartlagts geografiskt.
– Det är förvånansvärt lite känt om hur viruspopulationer är fördelade över planeten, säger Eran Elhaik.
Viralt fingeravtryck för varje stad
Studien visar att virus inte är jämnt utspridda i världen. Olika städer och deras omgivningar har olika viruspopulationer, som påverkas av geografi, lokala miljöer och mänsklig aktivitet.
– Varje stad har sin egen unika virusvärld. Detta ger oss ett slags viralt fingeravtryck som alltså är specifikt för varje enskild ort, säger Eran Elhaik.
Forskare från 24 länder i Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika har medverkat i studien som letts av East China Normal University.
RNA-virus består av en enkelsträngad RNA-molekyl, till skillnad från ett DNA-virus som är uppbyggt av en dubbelsträngad DNA-molekyl.
Några kända RNA-virus är exempelvis influensavirus, hiv, vanliga förkylningsvirus samt coronavirus som orsakar covidinfektion.
Alla typer av virus befinner sig i gränslandet mellan att definieras som liv eller inte. Till skillnad från djur, svampar och bakterier har de ingen egen ämnesomsättning och kan inte fortplanta sig själva. I stället måste de infektera levande celler för att kunna fortsätta existera.
Det finns inget tydligt vetenskaplig stöd för att värnplikt fostrar personer till att bli bättre samhällsmedborgare än de som inte har gjort lumpen. Det visar en systematisk litteraturöversikt gjord av forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Värnplikten förknippas ofta med föreställningar om att den inte bara stärker försvaret, utan även fostrar goda samhällsmedborgare. Nu visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att det vetenskapliga stödet för att värnplikten skulle ha sådana effekter är svagt.
Rapporten bygger på en genomgång av nordiska studier om hur värnplikt påverkar ungas attityder och beteenden på längre sikt.
– Det militära har traditionellt setts som en mognadsprocess, en miljö och erfarenhet som formar unga till goda samhällsmedborgare – ofta tillsammans med personer som kommer från andra samhällsklasser än deras egna. Därför är det intressant att se att det knappt finns några vetenskapliga belägg för att en värnpliktsutbildning har några sådana effekter, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Svagt stöd för sociala effekter
Tidigare forskning har bland annat tittat på värnpliktens effekter på samhällsengagemang, till exempel bloddonation och valdeltagande, men även kriminalitet och narkotikamissbruk. Studier har också undersökt medborgerliga attityder och värderingar, som viljan att hjälpa andra och bidra till samhället.
– Det finns vissa indikationer på att värnplikt kan leda till en minskad risk för narkotikamissbruk senare i livet. Annars finns det inget som visar att värnpliktiga blir bättre eller sämre samhällsmedborgare än de som aldrig gjort lumpen, säger Peter Bäckström.
I studierna som Peter Bäckström gått igenom ingick värnpliktiga nordiska män födda på 1960-, 1970- och 1980-talet. Antalet kvinnor i studierna är däremot få.
– Det finns nästan ingen forskning om hur kvinnor påverkas av värnplikten, där finns det en kunskapslucka. Det vore också önskvärt med forskning om eller hur den könsneutrala värnplikten påverkar unga människors föreställningar om könsroller och synen på jämställdhet, säger Peter Bäckström.
– Även frågor om social sammanhållning och tillit i ett alltmer etniskt och kulturellt heterogent samhälle är också i stort sett outforskade, fortsätter han.
Värnplikten har förändrats
Rapporten lyfter också fram att samhället och värnplikten ser annorlunda ut i dag än när de tidigare studierna gjordes. Värnpliktssystemet har till exempel blivit mer selektivt, och bara en liten del av en årskull gör numera grundutbildning. Samtidigt har den tekniska utvecklingen och förändringar i hur försvaret arbetar höjt kraven på personalen, medan de flesta befattningar med lägre krav har försvunnit ur krigsorganisationen. Dagens värnpliktiga är också en mer socialt homogen grupp än tidigare, ofta med starka resurser i bagaget.
Rapportens författare menar därför att en del slutsatser från tidigare studier inte går att tillämpa på dagens unga.
– I en av studierna jag gick igenom pekade de på att värnplikt medförde en ökad risk för kriminalitet bland vissa ungdomar. Det är antagligen en historisk parentes, för den effekten drevs nästan helt av en ökad brottslighet bland personer som redan innan lumpen dömts för brott. I dag är det i princip uteslutet att brottsbelastade ungdomar skulle få göra värnplikt, säger Peter Bäckström.
Försvar i fokus
Utifrån det rådande kunskapsläget bör värnplikt inte motiveras med förväntningar om breda sociala effekter, menar Bäckström. Fokus bör vara att utbilda de soldater som behövs för krigsförbanden.
– Att skriva in unga män och kvinnor till värnplikt med förhoppningen om att det har bredare samhällseffekter skulle antagligen bara leda till höga samhällsekonomiska kostnader. Detta samtidigt som betydligt mer effektiva lösningar på sociala problem skulle hamna i skymundan.
Rapporten har gjorts på uppdrag av Försvarsmakten.
En studie visar att liv djupt nere i jordskorpan har blomstrat under hundratals miljoner år och överlevt en bergskedjas uppgång och fall. I ett borrhål har forskare spårat perioder då mikroorganismer producerat metan, vilket kan kopplas till stora geologiska förändringar i Skandinavien.
Djupt nere i berggrunden finns ett av jordens minst utforskade ekosystem. Där lever mikroorganismer, bland annat bakterier, som kan utföra uråldriga processer som att producera metan.
Nu har ett internationellt forskarlag, lett av forskare vid Linnéuniversitetet, kunnat kartlägga en ovanligt lång historia av sådan aktivitet i den djupa biosfären.
Spår av metan bevarade i berggrunden
Forskarna analyserade kalcit som fyller sprickor i en borrkärna från ett borrhål väster om Östersund. Hålet sträcker sig mer än 2 300 meter ner i berggrunden och passerar genom flera geologiska lager som bildats under olika perioder av jordens historia.
Resultaten visade ovanligt stora avvikelser i kalcitens kolisotopsammansättning – ett kännetecken för mikrobiell metanproduktion. När mikroorganismer bildar metan tar de oftast upp den lättare kolisotopen. Det lämnar ett tydligt kemiskt fingeravtryck i mineralen runt omkring.
– Det här hör till de tydligaste mineralbundna spåren av mikrobiell metanproduktion på stora djup som vi har sett. De visar att mikrobiella samhällen har lämnat ett kemiskt arkiv över sin aktivitet djupt nere i jordskorpan, säger Henrik Drake, professor vid Linnéuniversitetet.
Kalcitkristallerna innehåller spår av uråldrig mikrobiell aktivitet. Bild: Henrik Drake, Linnéuniversitetet.
Miljontals år av mikrobiell aktivitet
Genom att åldersbestämma mineralen kunde forskarna se när metanproduktionen ägde rum. Resultaten visar att det inte handlade om en enskild händelse, utan om flera tydligt avgränsade perioder av mikrobiell aktivitet – från omkring 378 miljoner år sedan till så sent som för 1,8 miljoner år sedan
– Det här visar att den djupa biosfären inte är statisk. Den reagerar i stället på geologiska processer över enorma tidsrymder och aktiveras eller avtar när förutsättningarna förändras, säger Femke van Dam, forskare vid Linnéuniversitetet.
Klarat stora utmaningar
Borrhålet skär igenom bergarter som en gång ingick i bergskedjan Kaledoniderna, som en gång sträckte sig över Skandinavien men som nötts ner under hundratals miljoner år. Med tiden förändrades förhållandena i de djupa sprickorna, men det mikrobiella livet bestod.
– Våra resultat visar på en anmärkningsvärd motståndskraft. De här mikroorganismerna har överlevt tektoniska omvälvningar, bergarter som begravts djupt och sedan lyfts upp igen, och stora temperaturväxlingar. Gång på gång har de kunnat kolonisera och återaktivera djupa livsmiljöer så snart förhållandena blivit gynnsamma, säger Henrik Drake.
– Det långsiktiga perspektivet är avgörande. Det visar att den djupa biosfären är nära sammanflätad med jordens geologiska utveckling, och att liv kan bestå mycket längre och under mer växlande förhållanden än vi ofta antar, säger Femke van Dam.
Beskuren bild av borrkärnan COSC-2, som borrats väster om Östersund. Bild: Henrik Drake, Linnéuniversitetet.
Underlättar sökandet efter liv
Enligt forskarna öppnar upptäckten nya möjligheter att tolka spår av liv i berggrunden på andra platser – och till och med på andra planeter.
– Att förstå hur liv anpassar sig och består djupt under markytan hjälper oss att bättre avgöra var vi bör leta efter liv på andra platser. Det har också betydelse för hur ekosystem i den djupa berggrunden kan komma att reagera på framtida förändringar, till exempel sådana som drivs av energianvändning och klimatförändringar, säger Henrik Drake.
Att gasa och bromsa samtidigt är sällan en bra idé. Men forskare vid Göteborgs universitet använder metoden för att behandla leukemi. Cancercellerna tvingas arbeta utan energi tills de pressas till bristningsgränsen och dör. En studie på möss visar lovande resultat.
Akut myeloisk leukemi, AML, är en aggressiv form av blodcancer som påverkar benmärgens förmåga att bilda röda och vita blodkroppar. Omkring 400 personer i Sverige får diagnosen varje år. Sjukdomen drabbar framför allt vuxna och kräver snabb behandling.
Molekyl riktar in sig på cancerceller
Nu har ett forskarlag lett av Leif Eriksson vid Göteborgs universitet och Boaz Tirosh vid Case Western Reserve University i Cleveland utvecklat en ny möjlig behandling mot sjukdomen.
– Boaz Tirosh är biokemist och kan processerna som pågår i en cell. Det var han som kom med hypotesen för den här behandlingen. Jag är beräkningskemist och har skräddarsytt en molekyl som går in och förändrar den cancerdrabbade cellen så som vi önskar, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Molekylen har fått namnet AcTor och hämmar ett signalprotein som i sin tur styr proteinet mTor. Förenklat fungerar mTor som en kontrollcentral och reglerar bland annat när celler ska växa eller vila.
Cellen pressas att arbeta utan energi
Forskarnas ingrepp gör att mTor fortsätter att driva på cellens aktivitet, trots att energiproduktionen i mitokondrierna – cellens små kraftverk – har stängts av med hjälp av läkemedel som fungerar som en broms.
Kombinationen av behandlingar gör att cancercellerna fortsätter att arbeta och växa, samtidigt som energiförsörjningen är strypt. Det kan beskrivas som att cellerna gasar på för fullt med bromsen i. Konsekvensen blir att de dör av stress.
– Det är en helt ny metod och påverkar inte blodets friska celler, dessutom ser vi i våra studier på möss att det inte utvecklas någon resistens mot bromsmedicinerna, vilket annars kan hända, säger Leif Eriksson.
Leukemiska stamceller försvann
Studien visar att AcTor hade en stark effekt mot leukemi när molekylen kombinerades med bromsmedicinen ixazomib. Effekten sågs både i odlade AML-celler, men också i prover från patienter och i djurförsök.
Behandlingen var också effektiv mot så kallad TP53-muterad AML, en mycket aggressiv form av sjukdomen som har dålig prognos och där behandlingsalternativen är begränsade.
Metoden slog inte bara ut sjuka blodkroppsceller, utan även leukemiska stamceller. Det är celler som kan överleva behandlingen och senare ge upphov till ett återfall.
Lång väg kvar
Forskarnas arbete fortsätter nu med ytterligare studier och tester av behandlingen, med målet att så småningom kunna pröva den på patienter. Men det är fortfarande en lång väg kvar innan metoden kan bli en behandling för personer med återkommande eller svårbehandlad akut myeloisk leukemi.
– Vår studie är ett exempel på skiftet mot att rikta in forskningen på cancermetabolismen i cellerna snarare än att enbart förlita sig på DNA-skadande metoder. Läkemedelsutveckling kostar mycket pengar, och vi hoppas att våra resultat kan intressera tillräckligt så vi kan fortsätta vår forskning efter en bot för denna allvarliga sjukdom, säger Leif Eriksson.
En studie visar att en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan under fosterstadiet. På sikt kan kunskapen bidra till förebyggande åtgärder eller mycket tidig behandling.
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancer som uppstår i omogna vita blodkroppar och gör att cellerna börjar dela sig okontrollerat i benmärgen.
I en ny studie har forskare undersökt hur tidigt sjukdomen börjar utvecklas. Det är sedan tidigare känt att vissa former av barnleukemi kan ha sitt ursprung redan före födseln.
– Våra resultat visar att vissa genetiska förändringar som är kopplade till ALL redan kan finnas hos nyfödda barn – flera år innan leukemin upptäcks, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
– Detta kan på sikt göra det möjligt att identifiera vissa sjukdomsrelaterade genetiska förändringar redan vid födseln, fortsätter han.
Genetisk förändring vid födseln
I den nya studien har forskare för första gången systematiskt analyserat blodprover som togs vid födseln från barn som senare utvecklade den ovanliga ALL-varianten iAMP21. Varianten står för omkring två procent av alla fall av ALL hos barn.
– Sjukdomen diagnostiseras oftast hos lite äldre barn. Vi ville ta reda på hur länge den kan ha utvecklats innan symtomen visar sig, säger Gustaf Leijonhufvud.
Forskarna analyserade så kallade nyföddhetsprover, blodprover som tas på alla barn några dagar efter födseln genom ett stick i hälen. Proverna används vanligtvis för att upptäcka vissa medfödda sjukdomar.
Genom att jämföra nyföddhetsproverna med blodprover som togs när barnen senare fick sin leukemidiagnos kunde forskarna följa sjukdomens utveckling över tid.
Resultaten visade att den genetiska förändring som kännetecknar iAMP21 redan fanns när barnen föddes. Förändringen innebär en ökad mängd genetiskt material på kromosom 21 och kan enligt forskarna vara ett tidigt steg i sjukdomsutvecklingen.
Leukemin utvecklas gradvis
Studien visade också att de genetiska förändringarna fortsätter att utvecklas efter födseln. Fler mutationer tillkommer gradvis och leukemin utvecklas under flera år. Barnen får vanligtvis diagnosen vid nio års ålder.
Studien omfattade bara ett litet antal patienter och resultaten har ännu ingen direkt betydelse för vården.
– Vårt bidrag är ökad förståelse för hur barnleukemi uppstår, vilka biologiska processer som leder till sjukdomen. Likaså att tidiga förändringar inte automatiskt leder till leukemi utan utvecklas vidare under flera år, säger Gustaf Leijonhufvud.
Bättre behandling på sikt
Ungefär nio av tio barn med ALL blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Därför är tidig upptäckt och behandling av stor vikt.
– Om förstadier till leukemi kan upptäckas redan vid födseln kan detta på sikt öppna för screening och tidig upptäckt, förebyggande åtgärder eller mycket tidiga behandlingar, säger Gustaf Leijonhufvud.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid brittiska Institute of Cancer Research, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.
Forskare vet sedan tidigare att skadade eller infekterade blad kan avge luftburna signaler som påverkar närliggande växter. Däremot har det varit mindre känt om rötter kan uppfatta signaler från skadade rötter hos grannväxter.
En avhandling vid SLU har nu tittat närmare på växternas reaktioner.
– Om någon i vår närhet har influensa kanske vi håller lite extra avstånd för att undvika att bli smittade. Växter kan inte förflytta sig från en plats till en annan och de pratar inte med varandra som vi gör. Vi ville veta om de ändå kan känna av när en grannväxts rot skadas och hur de då reagerar, säger Julie Ducla som skrivit avhandlingen.
Rötterna reagerade snabbt
Julie Ducla arbetade med små plantor av modellväxten backtrav som placerades bredvid varandra. Med hjälp av tvåfotonmikroskopi skadade hon en enda cell i den ena plantans rot med en laser och följde sedan vad som hände i grannplantans rot.
– Vi tittade bland annat på kalciumsignaler, som växtceller använder för att snabbt förmedla information om stress, säger Julie Ducla.
– Inom en sekund efter att vi hade skadat cellen såg vi en kalciumsignal i den friska grannroten. Jag blev verkligen förvånad över hur snabbt det gick, fortsätter hon.
Signalerna avslöjade
Nästa steg var att identifiera signalmolekylen. Forskarna misstänkte protoner – positivt laddade partiklar som gör omgivningen surare när koncentrationen ökar.
För att testa hypotesen samarbetade Julie Ducla med forskare inom organisk elektronik. Med en organisk elektronisk jonpump kunde de tillföra protoner intill roten utan att samtidigt skapa ett vätskeflöde. På så sätt kunde de studera effekten av protonerna i sig.
– När pumpen utlöste samma reaktion som den skadade roten visste vi att protonerna var signalen.
Frisk rot ändrade riktning
Reaktionen verkar dessutom inte vara begränsad till samma art. En rot från backtrav reagerade med en liknande kalciumsignal när den placerades intill en skadad tomatrot.
Forskarna såg också förändrad aktivitet i gener kopplade till stress och försvar. Dessutom påverkades rötternas tillväxt.
– Det som förvånade mig mest var att se rötterna växa bort. Vi hade identifierat signalen och såg sedan också att den friska roten ändrade växtriktning, säger Julie Ducla.
De flesta försöken gjordes i ett genomskinligt, geléliknande odlingsmedium där rötterna kunde studeras i mikroskop. I naturliga förhållanden växer rötter däremot i jord, vilket gör mikroskopi betydligt svårare.
Syns även i jord
Jord släpper igenom väldigt lite ljus och vissa ämnen kan dessutom själva avge ljus när de blir belysta i mikroskopet. Det kan störa de signaler forskarna försöker avbilda.
– Det är väldigt, väldigt svårt att avbilda någonting i jord. Vi var tvungna att utveckla en ny metod och kunde då visa att även i jord reagerar en frisk rot på en skadad rot från en grannväxt, säger Julie Ducla.
Hon menar att resultaten också ger ett bredare perspektiv på växters stressreaktioner.
– Vi fokuserar ofta på den stressade växten, men det är också viktigt att titta på vad som händer runt omkring den och hur grannväxter påverkar varandra, säger Julie Ducla.
Sverige får allt färre och större mjölkgårdar. Samtidigt riskerar mindre gårdar att missgynnas när de ekonomiska stöden är inriktade på tillväxt, enligt en ny studie.
– En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet.
Sedan 1980 har mer än 90 procent av Sveriges mjölkgårdar försvunnit. Samtidigt har den genomsnittliga besättningen på de kvarvarande gårdarna ökat från 16 till över 100 kor.
I en ny studie har forskare vid Örebro universitet undersökt vilka utmaningar mjölkproducenterna själva ser för framtiden.
Alla vill inte växa
Studien visar att lönsamheten är viktig för alla, men det finns också tydliga skillnader mellan mindre och större gårdar.
På mindre gårdar handlar utmaningen ofta om att ha tid för ett liv utanför arbetet och frågan om vem som ska ta över gården. På större gårdar är det viktigare att kunna rekrytera personal och att regelverket fungerar för storskalig verksamhet.
– Det som förvånade oss var hur tydligt skillnaderna syntes. Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Lisa Ekman, forskare i miljövetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Bidrar med mer än mjölk
Enligt forskarna finns en risk att mindre gårdar kan missgynnas när samma villkor gäller för alla. Det gäller bland annat investeringsstöd där poängsystemen kan gynna gårdar som utökar antalet kor. En mindre gård kan behöva ny teknik eller en modernare ladugård för bättre arbetsmiljö och djurens välfärd, utan att vilja ha fler kor.
Studien visar också att många lantbrukare ser värden i mindre gårdar som inte fångas upp när man bara räknar hur mycket mjölk de producerar.
– Mindre mjölkgårdar bidrar med betydligt mer än bara mjölk. De kan vara viktiga för livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden, kulturlandskapet och en levande landsbygd. Men de värdena syns sällan i gårdens ekonomi, säger Lisa Ekman.
Många olika gårdar kan minska sårbarheten
Mjölkproduktion på många platser i landet kan också ha betydelse för beredskapen vid kriser. Om produktionen koncentreras till ett fåtal stora gårdar kan konsekvenserna bli större om någon drabbas av exempelvis smitta, långvarigt strömavbrott eller översvämning.
Mindre gårdar kan också lättare anpassa sig till lokala förutsättningar. Det kan exempelvis vara enklare att hitta alternativ betesmark för 50 kor än för 500.
– Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger Lisa Ekman.
Studien bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar. Gårdarna hade mellan 6 och 1 200 kor.
Forskarna har analyserat både enkätsvar och lantbrukarnas egna beskrivningar av sina behov och utmaningar.
De hittade sex områden som var särskilt viktiga: arbetsmiljö, generationsskifte, ekonomi, resurser, politik och mjölkgårdens roll i samhället.
I studien räknas gårdar med 6–79 kor som mindre gårdar och gårdar med 80–1 200 kor som större gårdar.
Nästan var tionde motion innehöll AI-skriven text under det senaste riksdagsåret. Samtidigt redovisade ingen av politikerna öppet att de tagit hjälp av AI. Det visar forskning från Chalmers.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Edinburgh Napier University har utvecklat AI-detektorer som tränats på tusentals politiska motioner i Sverige och i Storbritannien.
När forskarna analyserade samtliga svenska motioner från 2022 till våren 2026 såg de en tydlig ökning av texter där AI använts i någon form. Från att ha varit nära noll under riksdagsåret 2021–2022 hade nästan var tionde motion en AI-assisterad textdel under 2025–2026.
Analysen visade inga större skillnader mellan svenska och brittiska parlamentariker eller mellan olika politiska partier.
Svenska AI-motioner
Svenska riksdagsmotioner som skrivits med AI-assistans, respektive innehåller minst ett stycke med AI-assisterat innehåll:
2022–2023: 0,1 procent respektive 1,7 procent
2023–2024: 1,9 procent respektive 4,1 procent
2024-2025: 4,7 procent respektive 8 procent
2025–2026: 6,5 procent respektive 9,4 procent
Ingen politiker redovisade användning
Det som förvånade forskarna var inte att politiker använde AI, utan att ingen öppet redovisade att de gjort det.
– Oavsett i vilken grad AI har använts kan det finnas risker med att inte vara transparent. Vi ser också att texter som producerats med hjälp av AI ofta är mycket välformulerade och övertygande, vilket ökar risken för att fel inte ens upptäcks av skribenten själv. Dessutom är det en förtroendefråga utifrån mottagarens perspektiv säger Minerva Suvanto, doktorand vid Chalmers tekniska högskola, i ett pressmeddelande.
EU-krav på ökad transparens
I takt med att AI-användningen ökat har det blivit vanligare att märka texter och bilder som tagits fram med hjälp av AI. Det har bland annat blivit vanligt i medier.
Fram till nyligen har tvingande svenska regler för att redovisa AI-användning saknats, men den 2 augusti trädde EU:s nya transparensregler i kraft. Förordningen beskriver hur och när bland andra företag och samhällsaktörer ska märka innehåll och ange om, och i vilken utsträckning, AI har använts.
– I vår forskning har vi varken fokuserat på regelverk eller faktainnehåll, utan hållit oss strikt till språket. Men det blir intressant att följa hur de nya reglerna kommer att tillämpas i Sverige och om det kommer att påverka motionsskrivandet framöver, säger Minerva Suvanto och fortsätter:
–Även om AI-förordningen är ganska vag, och det finns undantag för om man bara använder AI för redigering, så kanske politikerna omvärderar hur de redovisar sin AI-användning – utifrån att de vill ha väljarnas förtroende.
Öppen redovisning
Det finns redan flera verktyg på nätet som uppges kunna avgöra om en text är AI-genererad. Det som skiljer den Chalmersutvecklade metoden är att den öppet redovisar sin språkanalys. Med hjälp av färgkodning i texten går det att följa hur AI-detektorn har kommit fram till sin bedömning.
– Vi använder så kallad tolkningsbar AI. Det innebär att vi inte bara kan undersöka huruvida AI använts, utan också var detsyns i texten. Men det går inte att säga att enskilda ord är ”AI-ord” – det är mer komplext än så, säger Mattias Wahde, professor på Chalmers tekniska högskola.
Forskarnas AI-detektorer
För att kunna avgöra om AI använts i någon utsträckning i riksdagsmotioner skapade forskarna skräddarsydda AI-detektorer – en för svenska texter och en för engelska.
De utgick inledningsvis från 1400 svenska och 1400 brittiska motioner som skrevs mellan 2014 och 2020 – innan det fanns etablerade chattbottar och alla motioner skrevs av människor.
För att få fram motsvarande texter med hjälp av AI lät de en chattbot först sammanfatta varje originaltext och utifrån sammanfattningen skriva en egen ny text.
Med hjälp av den stora mängden träningsdata – med både de ursprungliga och de AI-skrivna versionerna av varje text – kunde forskarna skapa språkdetektorer som med mycket hög precision kan avgöra om AI använts i skrivprocessen.
Resultaten har publicerats som så kallad preprint. Det innebär att studien ännu inte genomgått peer review-granskning inför publicering i en vetenskaplig tidskrift.
När tacklingar tilläts i svensk damhockey ökade de inrapporterade skadorna kraftigt. Det visar två nya studier från Lunds universitet. Samtidigt är spelarna positiva till det mer fysiska spelet.
2022 blev tacklingar tillåtna i den svenska damhockeyns högsta serie, SDHL. Sverige blev därmed först i världen med att tillåta tacklingar på elitnivå. Förändringen har följts med stort internationellt intresse och har även införts i USA och Kanada.
I två forskningsstudier från Lunds universitet har forskare undersökt hur det nya regelverket påverkat spelarna.
Skadorna ökade kraftigt
Den ena studien bygger på försäkringsdata från sex säsonger och omfattar alla skador som rapporterats till hockeyspelarnas licensförsäkringsbolag.
Under det första året med tacklingar ökade antalet rapporterade skador kraftigt. Före regeländringen var nivån 6,6 skador per 1 000 spelartimmar. Säsongen efter steg den till 16,7. Därefter sjönk skadenivån något.
I genomsnitt var antalet skador 11 per 1 000 spelartimmar under de undersökta säsongerna, jämfört med 6,0 under motsvarande period före regeländringen.
– Skadenivåerna kan komma att fortsätta sjunka i takt med att spelarna anpassar sig till det fysiska spelet, men det återstår att se. Det går inte att säkert säga att de högre skadesiffrorna beror på tacklingar, men vi spekulerar att så är fallet, eftersom allt annat är sig likt jämfört med tidigare säsonger säger Amanda Lahti, forskare inom allmänmedicin och samhällsmedicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Axlar och knän mest drabbade
Skador i axel och knä var vanligast bland försäkringsärendena. Det kan, enligt Amanda Lahti, bero på att spelarna tar emot tacklingar mot sargen med utsträckt arm. Att skadenivåerna senare planade ut kan vara ett tecken på att spelarna med tiden lär sig hantera det mer fysiska spelet.
Den andra studien kartlade skador som ledde till frånvaro från träning eller match och som rapporterades till ett skaderegister. Totalt registrerades 46 matchrelaterade skador.
Studien visar att tacklingar är den vanligaste skadeorsaken. Ofta finns en koppling till hjärnskakning, som var den vanligaste typen av skada i ligan. Trots skadan stannade ofta spelaren kvar i rinken.
Störst risk i tredje perioden
De flesta skadorna, inklusive hjärnskakningar, inträffade i tredje perioden. Det kan möjligen tyda på att trötthet ökar risken för skador, enligt Amanda Lahti.
– Kanske handlar det inte bara om trötthet efter en tuff match. Eftersom kvinnliga hockeyspelare generellt tjänar mindre än sina manliga motsvarigheter kombinerar många elitidrott med arbete, vilket kan begränsa återhämtningen och bidra till ökad trötthet. I det fortsatta arbetet vill jag bland annat fördjupa förståelsen för hur sömn och återhämtning eventuellt påverkar risken för skada, säger hon.
Spelarna positiva till tacklingar
Amanda Lahti betonar att studien bara följt skadeutvecklingen under två år och bygger på ett relativt litet antal skadehändelser. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.
Biologiska, anatomiska och sociala skillnader påverkar risken för idrottsskador, men bara en liten del av idrottsmedicinsk forskning har utgått från kvinnor.
– Detta gör kvinnospecifika studier nödvändiga. Även om den här studien har begränsningar bidrar den med viktig kunskap och baslinjedata för fortsatt uppföljning av kohorten och skadeutvecklingen över tid, säger Amanda Lahti.
Spelarna är dock fortsatt positiva till tacklingar och tror inte att de leder till fler skador.
– Denna skillnad mellan spelarnas egen uppfattning och våra objektiva skadedata tittar jag närmare på i ett kommande arbete, säger Amanda Lahti.
När världens urbana utmaningar diskuteras är det ofta megastäder som Mumbai, Lagos och Nairobi som hamnar i fokus. Men många människor lever i urban utsatthet även i mindre städer, visar en studie från Karlstads universitet.
– Det viktigaste fyndet är att mer än en tredjedel av de människor vi identifierade finns i små och medelstora städer, säger Sai Ganesh Veeravalli, doktorand i risk- och miljöstudier och geomatik vid Karlstads universitet.
Forskarna analyserade över 5 000 städer i över 100 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien. De uppskattar att omkring 395 miljoner människor i de undersökta länderna bor i stadsdelar som kännetecknas av urban utsatthet.
Med hjälp av omfattande mätverktyg kunde forskarna kartlägga urban utsatthet. Källa: Karlstads universitet
Vad är urban utsatthet?
Urban utsatthet används för att beskriva områden där den fysiska stadsstrukturen kan tyda på sämre levnadsförhållanden. Det kan till exempel handla om tät bebyggelse, mindre byggnader och begränsad tillgång till vägnät.
Forskarna i den här studien använde begreppet ”morfologisk utsatthet”, som beskriver utsatthet utifrån hur ett område är fysiskt uppbyggt. Städers fysiska struktur och tillgänglighet kan tyda på sämre levnadsförhållanden, men ger inte en fullständig bild av människors socioekonomiska situation.
– Forskning om urban utsatthet fokuserar ofta på stora storstadsområden, men våra resultat visar att en betydande del av utmaningen finns någon annanstans, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Forskarna hade visserligen väntat sig att hitta områden präglade av urban utsatthet även utanför världens största städer, men omfattningen överraskade dem.
– Vi visste att urban utsatthet finns även utanför de största städerna, men vi hade inte väntat oss att små och medelstora städer skulle stå för mer än en tredjedel av den berörda befolkningen. Det som också var slående var bristen på tidigare forskning att jämföra resultaten med. Det belyser ett bredare problem: många mindre städer är fortfarande underrepresenterade i globala databaser och inom urbanforskningen, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Mindre städer hamnar lätt i skymundan
Enligt forskarna kan detta bidra till en självförstärkande cirkel. Mindre städer har ofta begränsade ekonomiska resurser, mindre planeringskapacitet och färre tekniska experter än större städer. Samtidigt får de mindre uppmärksamhet från forskare, beslutsfattare och internationella utvecklingsorganisationer.
– När mindre data samlas in om de här städerna blir det svårare att förstå deras utmaningar och rikta insatser och investeringar på ett effektivt sätt. Ett av målen med den här studien var att bidra till att bryta den cirkeln, säger Sai Ganesh Veeravalli.
Flytta fokus bortom megastäderna
Forskarna hoppas att studien ska bidra till en bredare förståelse av utmaningar kopplade till urban utveckling och leda till större uppmärksamhet för mindre städer.
– Om vi menar allvar med målet om hållbara städer och förbättrade levnadsvillkor globalt kan vi inte enbart fokusera på megastäderna. Vi behöver också förstå verkligheten i de små och medelstora städer där miljontals människor bor, säger Sai Ganesh Veeravalli.
I stället för att direkt mäta inkomstnivåer eller andra socioekonomiska förhållanden analyserade forskarna stadsdelarnas fysiska struktur. Källa: Karlstads universitet
Så gjordes forskningen
Forskarna analyserad 5 132 städer i 103 länder i Afrika, Asien samt Latinamerika och Karibien.
Forskarna uppskattar att omkring 395 miljoner människor bor i stadsdelar som kännetecknas av tät bebyggelse, mindre byggnader och begränsad tillgång till vägnät, vilket kan tyda på urban utsatthet. Av dessa bor cirka 136 miljoner, mer än en tredjedel, i små och medelstora städer.
Studien är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Columbia University, University of Twente, University of Würzburg och Public University of Navarra.
Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska träd utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie. Kunskapen kan bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga i ett förändrat klimat.
Snabb tillväxt brukar ske på bekostnad av stresstålighet. Men den regeln tycks inte gälla barrträd som flyttas till en helt ny växtmiljö.
I en studie har ett internationellt forskarlag analyserat årsringar från 1 265 träd, både i deras naturliga miljöer och där de hade planterats som exotiska arter.
Mindre påverkade av torka
De främmande träden växte upp till fyra gånger så snabbt som inhemska arter och artfränder i sin ursprungliga hemvist. Forskarna förvånades särskilt av att träden även visade sig vara mindre påverkade av torka under liknande förhållanden.
Fenomenet var särskilt tydligt i tallplanteringar på södra halvklotet, med träd som ursprungligen kommer från Europa och Nordamerika.
Växer snabbt i Norden
I Norden såg forskare från bland annat SLU ett liknande mönster när de studerade årsringar från contortatallar som planterats i Sverige och Finland. De undersökte även radiatotallar i Spanien.
De exotiska träden växte upp till dubbelt så snabbt som inhemska europeiska tallar och contortatallar i Nordamerika. Däremot visade träden i Sverige och Finland ingen ökad tålighet mot torka.
– Vi ser idag mindre allvarlig torka i de nordiska länderna än i andra delar av världen, vilket sannolikt gett ett mindre utslag i studien. I en framtid med fler och allvarligare torrperioder kan det förändras, säger Michael Gundale, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU.
Exotiska tallplanteringar i Sydamerika hade både snabbare tillväxt och bättre torktålighet jämfört med inhemska arter. Bild: Jamie Moyano
Slipper sina fiender
En trolig förklaring är att exotiska barrträd slipper flera naturliga fiender som är vanliga i deras naturliga utbredningsområden, till exempel växtätande djur, sjukdomsframkallande organismer och konkurrerande träd.
När de exotiska tallarna är mer fredade kan de växa bättre, men också bygga upp större reserver i form av socker och stärkelse. Dessa extra resurser hjälper träden att möta torka och sedan återhämta sig.
– Att vi ser den allra största effekten på tillväxt och torktålighet på södra halvklotet kan förklaras av att det knappt finns några inhemska barrträd i dessa regioner. Det innebär färre naturliga fiender för träden och mindre påverkan på trädens kolbalans, säger forskningsledaren Alex Fajardo vid University of Talca i Chile.
Viktig kunskap för mer klimattålig skog
Men är de snabbväxande exotiska träden lösningen för framtidens skogar? Resultaten kan få det att verka så. Men exotiska arter innebär också risker, bland annat kan oönskade invasioner hota den lokala biologiska mångfalden.
Därför är det, enligt forskarna, viktigare att förstå vad som gör de exotiska träden så framgångsrika och se om den kunskapen kan användas för att stärka inhemska skogar.
– Kan vi förstå vilka mekanismer som ger exotiska träd dessa fördelar och använda den kunskapen så kan vi hjälpa våra inhemska skogar att bättre tåla ett förändrat klimat, säger Michael Gundale.
Låga nivåer av ett nyckelprotein i början av graviditeten kan vara ett tecken på ökad risk för havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret. Upptäckten kan på sikt leda till ett test som tidigt identifierar gravida med risk för allvarliga komplikationer.
Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, och tillväxthämning hos fostret – ett tillstånd när barnet inte växer som förväntat i livmodern – kan orsaka allvarliga komplikationer för både mamma och barn.
Båda tillstånden är kopplade till problem med moderkakans utveckling tidigt i graviditeten. Specialiserade celler i moderkakan ska växa in i livmoderväggen och skapa en god blodförsörjning. När den här processen inte fungerar kan moderkakan och fostret få för lite syre och näring. Det kan leda till havandeskapsförgiftning och tillväxthämning hos fostret.
Fram till nu har orsaken till denna bristfälliga inväxt varit okänd.
Havandeskapsförgiftning och tillväxthämning
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi): Drabbar omkring 1 av 20 graviditeter världen över och är en viktig orsak till komplikationer och dödsfall hos både mamma och barn.
Tillväxthämning hos fostret: Förekommer i omkring 3–10 procent av graviditeterna i höginkomstländer och i upp till var femte graviditet globalt. Det är en av de främsta orsakerna till komplikationer under graviditeten och hos nyfödda, inklusive dödföddhet.
Prover från gravida analyserades
För att bättre förstå processen har forskare analyserat serumprover från gravida kvinnor i Storbritannien och Sverige. Proverna togs omkring graviditetsvecka 12.
Forskarna letade efter så kallade biomarkörer hos kvinnor vars graviditeter senare drabbades av preeklampsi eller tillväxthämning hos fostret. Låga nivåer av proteinet isthmin-2 (ISM2) i blodet visade sig vara det tydligaste tecknet på tillstånden senare under graviditeten.
– Eftersom vi kunde se ett likartat samband i de brittiska och svenska populationerna, tyder det på att proteinet spelar en viktig roll vid utvecklingen av preeklampsi i olika befolkningsgrupper, säger Lina Bergman, forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Proteinet spelar roll
I laboratorieexperiment testade forskarna att stänga av ISM2 i moderkakans stamceller. De såg då att cellerna inte längre kunde utvecklas till invasiva celler som växer in i livmoderväggen. Det tyder på att proteinet spelar en viktig roll i moderkakans utveckling.
– Upptäckten bidrar till att förklara varför moderkaksceller inte lyckas ”invadera” livmoderväggen på rätt sätt vid dessa två relaterade tillstånd. Den kan också leda till utveckling av tester för att identifiera kvinnor med störst risk, samt nya behandlingar, säger Lina Bergman.
Forskare har hittat flera kemikalier i barnkläder som inte omfattas av dagens lagstiftning. Studien visar också att mörka plagg i polyester innehåller fler kemikalier än ljusa bomullskläder – och att ämnena är svårare att tvätta bort.
Forskare vid Stockholms universitet har analyserat 60 barnplagg som säljs i Sverige. De undersökte förekomsten av 50 kemikalier som kan finnas i textilier. Alla plagg följde EU:s regler, men forskarna hittade också flera ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning. Bland annat fanns kemikalier som kan förekomma vid färgning av textilier.
Studien ingår i forskningsprogrammet Mistra SafeChem som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier. Vi behöver också öka vår förståelse kring säkerhet och hållbarhet av produkter genom hela livscykeln, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem, i ett pressmeddelande från IVL.
Tydlig skillnad mellan polyester och bomull
Studien visar också stora skillnader mellan olika material. Mörka plagg av syntetmaterial, särskilt polyester, innehöll generellt fler kemikalier och i högre halter än ljusa bomullskläder.
Forskarna undersökte även vad som händer med kemikalierna vid tvätt. Resultatet visar att kemikalierna försvann betydligt lättare från bomull än från polyester. I flera polyesterplagg fanns många av ämnena kvar även efter flera tvättar.
– Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utveckling av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson.
Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.
Planetsystemet PDS 70 är drygt fem miljoner år gammalt och ligger ungefär 370 ljusår från jorden. Det består av minst två gasjättar och kretsar kring en stjärna som är något svalare än solen.
Redan 2023 upptäcktes vattenånga nära stjärnan. Nu visar forskare vid Lunds universitet att variationer i natriumgas framför stjärnan kan vara ett tecken på kometer som passerar genom planetsystemets inre delar.
– Vår studie pekar på att kometer kan vara ansvariga för att transportera vatten till de inre delarna av planetsystemet, där planeter kan bildas, på samma sätt som i det tidiga solsystemet, säger Aline Novais, astronomiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Exokometer vid stjärna
Forskarna har analyserat observationer från 2018 och upptäckt natriumgas som rör sig flera kilometer per sekund i förhållande till stjärnan. Gasen dyker upp och försvinner mellan olika nätter, ett mönster som kan tyda på att kometer passerar framför en stjärna.
När en komet närmar sig sin stjärna värms den upp och is på ytan övergår direkt till gas, så kallad sublimering. Gasen kan då lämna ett mätbart avtryck i stjärnans ljus.
– Det här är första gången vi ser tecken på exokometer kring en stjärna som är relativt sval, ungefär som vår sol. Systemet är dessutom det yngsta där exokomet-aktivitet har föreslagits, säger Aline Novais.
Möjlig ledtråd till jordens vatten
Forskarna har också gjort simuleringar av kometernas banor. Resultaten visar att objekt långt ut i planetsystemet kan påverkas av gasjättarnas gravitation och slungas in mot stjärnan.
Enligt forskarna är det här särskilt intressant eftersom kometer bildas i planetsystemets kalla yttre delar, där vatten kan finnas i form av is. När kometerna sedan rör sig inåt kan de föra med sig vatten och andra flyktiga ämnen till områden där planeter bildas.
– Det påminner om en möjlig process i det tidiga solsystemet, där kometer kan ha bidragit till att leverera vatten till den unga jorden, säger Alexandra Stockwell Murphy, astronom vid Lunds universitet.
Nytt teleskop kan ge fler svar
Var jordens vatten ursprungligen kommer ifrån är fortfarande inte helt klarlagt. Vattenrika asteroider och kometer är två möjliga källor.
PDS 70 ger forskarna möjlighet att studera en liknande process i ett planetsystem som fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium.
– Och när Extremely Large Telescope, som håller på att byggas i Chile, tas i drift under de kommande åren, kommer vi att kunna ta reda på om det finns ytterligare planeter i systemet och därmed få en ännu tydligare bild av hur vatten och andra byggstenar för planeter transporteras, säger Jens Hoeijmakers, astronomiforskare vid Lunds universitet.
Kometer bildas av samma material som stjärnor och planeter. En stjärna föds ur ett moln av gas och stoft. När stjärnan bildas börjar materialet runt den rotera och bildar en skiva.
Ur kvarvarade material i skivan bildas senare planeter, månar, asteroider och kometer. Vilka ämnen som finns där beror bland annat på avståndet till stjärnan. Närmast stjärnan, där det är varmt, finns främst ämnen som tål höga temperaturer. Längre ut, där det är kallare, kan flyktiga ämnen som vatten finnas i form av is.
Kometer bildas vanligtvis i planetsystemets yttre delar och är därför rika på flyktiga ämnen. Om deras banor förändras så att de rör sig in mot stjärnan kan de föra med sig vatten och andra ämnen till inre områden nära stjärnan.
Källa: Aline Novais
Myrar lagrar stora mängder kol, men klimatförändringar kan påverka hur mycket som stannar i marken. En avhandling från SLU visar att samspelet mellan olika växtgrupper har stor betydelse för myrens upptag och utsläpp av växthusgaser.
Myrar kan se oansenliga ut med mossor, grästuvor och enstaka buskar, men under marken finns stora kolförråd som byggts upp under tusentals år. Det beror på att de blöta och syrefattiga förhållandena gör att dött växtmaterial bryts ner långsamt och kolet kan lagras i torven under lång tid.
Men kommer myrarnas kolförråd att stanna i marken när klimatet förändras? Det har doktoranden Antonia Hartmann undersökt i en avhandling vid SLU. Resultaten visar att både växtligheten och hur den förändras under året har stor betydelse för hur mycket kol som lagras i myren.
Myr med klimatkammare
Under tre somrar, 2021–2023, mätte forskarna växthusgasutbytet på Degerö stormyr utanför Umeå. Klimatkammare placerades på myren och stängdes automatiskt varje timme. På så sätt kunde forskarna mäta hur mycket koldioxid växterna tog upp och släppte ut samt hur mycket metan som läckte från torven.
I vissa kammare lämnades all vegetation kvar. I andra klipptes kärlväxterna bort, och i några togs all vegetation bort.
I försöken användes klimatkammare som automatiskt fälldes ner över myrmarken under regelbundna intervall för att genomföra mätningar. Bild: Antonia Hartmann, SLU.
Växterna kompletterar varandra
Resultaten visar att olika växtgrupper har olika roller för att reglera gasutbytet. Kärlväxterna, som starr och ris, stod för det mesta av koldioxidupptaget under sommaren genom sin fotosyntes. Vitmossorna började ta upp koldioxid tidigare på våren och fortsatte längre in på hösten. De var också bättre på att behålla kolet de tog upp.
– Mossorna växer långsamt, men är väldigt resurseffektiva. På så sätt kompletterar de kärlväxterna genom att förlänga tillväxtperioden, säger Antonia Hartmann.
Men myrväxterna har ibland en komplicerad relation, som kan påverka klimatutsläppen på oväntade sätt.
I ett varmare och soligare klimat kan kärlväxterna frodas och ta mer plats på myren. Men deras ihåliga växtdelar kan också fungera som skorstenar som transporterar metan från torven upp i atmosfären. Vitmossor bidrar däremot till att minska metanutsläppen genom mikroorganismer som lever i mossan och konsumerar metan.
Klimatförändringar kan störa balans
När klimatet förändrar årstidernas gång kan balansen mellan växtgrupperna förändras – och därmed också myrens funktion.
– Mossorna och kärlväxterna är lite som bråkiga syskon. De kan dra åt helt olika håll ibland. Men i slutändan vill vi ju ha båda kvar, för så länge växtgrupperna inte konkurrerar ut varandra så kompletterar de varandras funktioner, säger Antonia Hartmann.
– Ett mer mångfaldigt ekosystem kommer alltid vara mer motståndskraftigt, och det borde vi sträva efter, fortsätter hon.
Äldre som lever med en partner dricker oftare alkohol än ensamstående, enligt ny forskning från Umeå universitet. Särskilt bland kvinnor är riskfyllt drickande vanligare i parförhållanden.
Risken för skadligt drickande är inte störst bland äldre som lever ensamma efter att ha förlorat en partner, utan bland äldre i parrelationer med ett rikt socialt liv. Det visar en studie där forskare undersökt sambandet mellan civilstånd och alkoholkonsumtion bland äldre i Västerbotten i Sverige samt Österbotten och Södra Österbotten i Finland.
Ny riskgrupp för skadlig alkoholkonsumtion
Enligt studiens resultat avstod kvinnor oftare helt från alkohol. Bland män var det mer än tre gånger så vanligt att dricka på en hälsofarlig nivå.
Äldre utan partner avstod oftare från alkohol än personer i parförhållanden. Bland kvinnor var både riskfyllt drickande och berusningsdrickande vanligare bland dem som levde med en partner.
– Våra resultat utmanar den traditionella synen på vilka riskgrupper som behöver uppmärksammas. Generellt ska vi snarare rikta uppmärksamheten och det förebyggande arbetet mot dem som lever i parförhållanden eller har ett rikt socialt liv – det är i de sammanhangen äldre personer dricker mer, säger Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland och lektor vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Parrelationen motor i drickande
Det tycks inte heller vara så att förändringar i civilståndet, till exempel genom dödsfall eller en skilsmässa, skulle leda till ökad alkoholkonsumtion.
– Vi ville undersöka om känslan av ensamhet eller nedstämdhet kunde vara en förklarande länk mellan civilstånd och konsumtionsmönster. Men så var det inte, säger Erika Boman och fortsätter:
– Varken depressivitet eller upplevd ensamhet förklarade drickandet, utan det är snarare själva parrelationen som kan ses som motorn. Fynden tyder alltså på att alkohol inte används som en långsiktig strategi för att hantera förlusten av en livspartner.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Högskolan på Åland och Åbo Akademi. Den omfattade drygt 5 000 personer i åldern 65–85 år i norra Sverige och västra Finland. Studien bygger på enkätsvar som samlades in 2016 och 2021 inom Gerontological Regional Database.
.jpg){kind=link}