Samhällsförändringar, utbildningsreformer och inte minst digital kommunikation har förändrat villkoren för kontakten mellan hem och skola. En rapport visar att många lärare upplever att kontakten med föräldrar har blivit allt mer utmanande.
Forskare vid Linnéuniversitetet har undersökt hur lärare och rektorer hanterar gränser i kontakten med föräldrar, och hur sådana kontakter kan innebära risker för lärares arbetsmiljö. Studien bygger på intervjuer med 17 lärare och 10 rektorer, fokusgrupper med 40 elever och 25 vårdnadshavare, samt en analys av 46 skolors systematiska arbetsmiljöarbete.
– Förändringar i samhället och utbildningsreformer har ökat föräldrars inflytande över skolan. Sms, mejl och digitala plattformar gör kommunikationen enklare, men bidrar också till att lärarnas arbete intensifieras och att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Även om ett fungerande samarbete mellan hem och skola är viktigt för elevers lärande och utveckling, upplever många lärare att kontakten med föräldrar har blivit en allt större utmaning, visar studien.
Professionella och arbetsrelaterade gränser
Studien skiljer mellan två typer av gränser: Professionella gränser, som handlar om lärares kontroll över undervisning och bedömning, och arbetsrelaterade gränser, som rör balansen mellan arbete och privatliv.
– Professionella gränser utmanas när föräldrar ifrågasätter bedömningar, ställer krav på hur undervisningen ska anpassas för det egna barnet eller agerar som kunder i relation till skolan. Föräldrar med så kallat rättshaveristiskt beteende beskrivs ha ökat, säger Eva Klope.
– Arbetsrelaterade gränser utmanas bland annat genom att mentorsuppdraget är otydligt, att arbetstiderna är oklara, samt att digital kommunikation gör det svårare att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Lärare har sällan tjänstetelefon och många föräldrar har därför tillgång till lärares privata nummer.
Flexibilitet – men också skuldbeläggande
Studien visar att det finns få organisatoriska riktlinjer för hur lärares föräldrakontakter ska hanteras. I stället förväntas den enskilda läraren hantera dem som det passar denne bäst.
Detta ger flexibilitet men bidrar också till att enskilda lärare skuldbelägger sig själva, när de för att frigöra arbetstid till undervisning svarar snabbt och ofta på meddelanden och bidrar till ohållbara arbetssituationer.
– Trots att lärares föräldrakontakter innebär risker för arbetsmiljön är dessa i stort sett frånvarande i skolors systematiska arbetsmiljöarbete. Därför har vi i studien utvecklat metoder och strategier för att förebygga arbetsmiljörisker i samverkan med verksamma lärare, rektorer samt fackliga företrädare för Sveriges Lärare.
Åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön
Rapporten lyfter flera åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön för dagens lärare när det gäller kontakter med föräldrar.
En av dem är att ta fram gemensamma riktlinjer på skolan, och forskarna rekommenderar att alla lärare ska ha en tjänstetelefon samt att kontakten med föräldrar ska ske på vardagar och dagtid.
En annan åtgärd handlar om kontinuerliga samtal mellan lärarkollegor och vikten av att våga ta hjälp från kollegor.
Forskarna lyfter också att föräldrakontakt och hur det kan skötas professionellt och med fokus på god arbetsmiljö bör tas upp tydligt på lärarutbildningarna.
– Skolor behöver ha tydliga riktlinjer för lärares tillgänglighet och kommunikationskanaler, samt gemensamma diskussioner om hur lärare kan samarbeta hållbart med föräldrar. Lärarutbildningarna behöver stärka blivande lärares förmåga att hantera föräldrakontakter på ett professionellt sätt, säger Eva Klope.
Personer med diagnosen postcovid har en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny studie. Särskilt kvinnor har en förhöjd risk att drabbas av exempelvis hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom.
Tidigare studier visar att postcovid kan leda till följdsjukdomar i hjärt-kärlsystemet. Forskningen har dock främst fokuserat på patienter som vårdats på sjukhus i samband med covidinfektion, medan kunskapen om riskerna för personer som behandlats i primärvården eller i hemmet är begränsad. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur ofta större hjärt-kärlhändelser inträffar i denna grupp jämfört med personer utan diagnosen.
Ökad risk för hjärt-kärlhändelser
Drygt 1,2 miljoner personer i åldern 18–65 år ingick i studien. Cirka 9 000 personer, motsvarande 0,7 procent, hade fått en postcovid-diagnos. Två tredjedelar av dem var kvinnor. Personer med tidigare hjärt-kärlsjukdom eller som vårdats på sjukhus för covid-19 ingick inte i studien.
Under uppföljningen på cirka fyra år drabbades personer med postcovid oftare av hjärt‑kärlsjukdom. 18,2 procent av kvinnorna och 20,6 procent av männen fick någon form av hjärt‑kärlhändelse. Det kan jämföras med 8,4 procent av kvinnorna och 11,1 procent av männen i gruppen utan långtidscovid.
Hjärtproblem vanligare hos kvinnor
Trots att forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, socioekonomi och andra kända riskfaktorer fanns skillnaderna kvar. Kvinnor med postcovid hade drygt dubbelt så hög risk att få en hjärt‑kärldiagnos jämfört med kvinnor utan postcovid. Män hade ungefär en tredjedel högre risk.
– Vi såg att hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom var vanligare bland både kvinnor och män med postcovid. Hos kvinnor sågs dessutom en ökad risk för hjärtsvikt och perifer kärlsjukdom. Däremot hittades ingen tydlig koppling mellan postcovid och stroke, säger Pia Lindberg, sjuksköterska och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Bättre uppföljning behövs
Eftersom många med postcovid aldrig vårdades på sjukhus under sin akuta infektion finns en risk att följdsjukdomar missas, menar Pia Lindberg.
– Våra resultat visar att postcovid kan vara en riskfaktor för hjärt‑kärlsjukdom, även hos yngre personer som tidigare varit friska. Det understryker behovet av strukturerad uppföljning som tar hänsyn till könsskillnader, särskilt eftersom hjärt‑kärlsjukdom hos kvinnor ofta ger mer diffusa symtom som kan göra diagnosen svårare att ställa, säger Pia Lindberg.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Akademiskt primärvårdscentrum/Region Stockholm och Uppsala universitet.
Överlag har svenska rovdjur ett gott hälsoläge, enligt SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Men skabb och andra parasiter förekommer, bland annat hos lodjur.
Alla rovdjur som hittas döda, avlivas eller fälls under skyddsjakt och licensjakt ska skickas till SVA för undersökning. Data och prover samlas in för att sedan användas inom hälsoövervakning, rovdjursförvaltning och forskning.
Under 2025 registrerade SVA totalt 687 hela kroppar eller delar av kroppar till stora rovdjur: 434 björnar, 171 lodjur, 22 järvar och 60 vargar.
Utifrån de undersökta djuren anser SVA att populationerna generellt har ett gott hälsoläge.
Lodjur med skabb
Sjukdomar finns dock. Den vanligaste sjukdomen bland de undersökta rovdjuren är skabb. Lodjuren är mest drabbade, både av rävskabb, som drabbar huden, och öronskabb. Nio av de 171 undersökta lodjuren och tre av de 60 undersökta vargarna hade rävskabb.
– Rävskabb hos lodjur har en tydlig negativ inverkan på hälsan och infektionen verkar ofta leda till svält och död. Rävskabb är vanligare i södra och mellersta Sverige, bland annat på grund av mildare klimat samt en högre rävtäthet, som bidrar till en ökad smittspridning, säger Emma Höök, biolog vid SVA.
Tarmparasiter hos rovdjur
Andra typer av parasiter förekommer också bland rovdjuren. Fem av de 434 björnar som undersöktes 2025 hade tarmparasiter. Hos 86 av de 171 undersökta lodjuren hittades bandmask eller spolmask.
– Tarmparasiter är särskilt vanligt hos lodjur, men förekommer väldigt sällan hos järv. Till skillnad från rävskabb verkar tarmparasiter inte ha någon större inverkan på djuret så länge det finns gott om mat och djuret inte drabbas av andra sjukdomar, säger Emma Höök.
Snus är tydligt kopplat till skador på tandköttet. Men kring det nya vita snuset finns få studier och därmed en kunskapslucka, enligt en ny forskningsöversikt om snus och munhälsa.
Forskarna bakom översikten har gått igenom 26 europeiska studier om svenskt snus och munhälsa. Bilden som växer fram kring hälsorisker är mångfasetterad.
Klart är att det finns ett samlat forskningsstöd för att snus kan göra att tandköttet drar sig tillbaka, särskilt på den plats i munnen där snuset placeras. Flera äldre studier visar också på mer tandköttsinflammation hos användare av traditionellt snus.
Risken för att tandköttet drar sig tillbaka är dock lägre vid användning av portionssnus, jämfört med lössnus. Nyare typer av portionsprodukter kan minska risken ytterligare, enligt forskningen.
Påverkar lokalt i munnen
– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt, säger Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är inte bara en fråga om att snusportionen trycker mot vävnaden, utan det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion som medför en benresorption vilket resulterar i att tandköttet drar sig tillbaka över tid. Däremot ser vi inget tydligt stöd för att det leder till destruktiv tandlossning, alltså den typ av sjukdom där tänder successivt tappar sitt fäste i käkbenet.
Oklart kring karies
När det gäller karies är resultaten motsägelsefulla. Vissa studier pekar på fler lagade eller kariesangripna tänder bland användare av traditionellt snus, medan andra studier inte ser skillnader.
Sammantaget går det därför inte att slå fast att traditionellt snus i sig ökar risken för karies.
Koppling till gomspalt
En av de större studierna som ingår i översikten visar att barn till kvinnor som under graviditeten använde traditionellt snus hade en tendens till ökad risk att födas med gomspalt jämfört med barn till icke-användare. Risken var inte förhöjd hos kvinnor som hade slutat snusa före mödravårdsinskrivning.
– Även om det handlar om en riskökning och inte ett bevis för orsak, är det en signal som är viktig ur folkhälsoperspektiv, säger Maria Bankvall, universitetslektor i odontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.
– Användningen av snus under graviditet kan inte betraktas som riskfritt, särskilt när användningen av snus ökar bland unga kvinnor.
Frågor kring vitt snus
De tobaksfria nikotinpåsarna, ofta kallat vitt snus, utgör en kunskapslucka, enligt forskarna bakom översikten.
Användningen av det vita snuset har ökat snabbt under de senaste åren, särskilt bland unga och kvinnor. Det finns i princip inga studier om hur dessa produkter påverkar munhälsan på längre sikt. Preliminära studier tyder dock på att det vita snuset kan ge upphov till andra orala slemhinneförändringar än de som tidigare har observerats.
Annat kan påverka
Eftersom majoriteten av studierna i översikten är observationsstudier går det inte att fastställa orsak och verkan. Livsstil, munhygien och socioekonomiska faktorer kan påverka resultaten. Men genom att samla den tillgängliga forskningen ger översikten en uppdaterad bild av vad som är belagt och var osäkerheterna är störst, enligt forskarna.
Vita snuset vinner andelar
Vitt snus är ett slags smaksatt snus som inte innehåller tobak. Däremot innehåller det i regel nikotin, som utvinns ur tobaksplantan.
Det vita snuset introducerades 2016 och har sedan dess blivit en stor försäljningsframgång. Under 2024 var fyra av tio sålda snusdosor i Sverige vitt snus.
Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Att ställa rätt diagnos vid kognitiv svikt är komplicerat eftersom flera neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra. Forskare vid Lunds universitet har nu utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar med ett enda blodprov.
Det är ofta svårt att skilja mellan neurodegenerativa sjukdomar, där flera demenssjukdomar ingår, eftersom symtomen ofta liknar varandra. Särskilt i tidiga skeden av kognitiv nedsättning kan det vara oklart om det exempelvis rör sig om alzheimer eller Lewykroppssjukdom.
Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar samtidigt. Modellen bygger på proteinmätningar från över 17 000 patienter och kontrollpersoner, hämtade från flera dataset i GNPC:s proteomikdatabas – den största i världen för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar.
– Vår förhoppning är att kunna ställa diagnos för flera sjukdomar samtidigt med ett enda blodprov i framtiden, säger forskaren Jacob Vogel vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Proteiner bildar mönster
Med hjälp av avancerade statistiska inlärningsmetoder har forskarnas AI-modell identifierat en specifik samling proteiner som bildar ett mönster för sjukdomar där hjärnan bryts ner. Mönstret användes sedan för att diagnostisera olika neurodegenerativa tillstånd.
Enligt Jacob Vogel överträffar AI-modellen tidigare metoder och kan samtidigt identifiera fem tillstånd kopplade till demens: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och tidigare stroke.
– Vi såg också att proteinprofilen förutsade kognitiv försämring bättre än den kliniska diagnosen och det verkar som att individer med samma kliniska diagnos kan ha olika underliggande biologiska subtyper, säger Lijun An, postdoktor vid Lunds universitet.
Metoden behöver förfinas
Många personer som fått diagnosen Alzheimers sjukdom hade ett proteinmönster som snarare liknar andra hjärnsjukdomar.
– Det kan betyda att de har mer än en bakomliggande sjukdom, att Alzheimers kan utvecklas på flera olika sätt, eller att den kliniska diagnosen är felaktig. Därför tror jag inte att nuvarande proteinmätningar i blodprov kommer vara tillräckligt för att ställa diagnos för flera sjukdomar på egen hand, utan metoden behöver förfinas och kombineras med andra kliniska diagnostiska verktyg, säger Jacob Vogel.
Han betonar samtidigt att modellen inte bara är till för diagnoser. Många av de proteiner som ligger till grund för AI-modellen pekar ut områden där fördjupande studier kan ge bättre förståelse av de processer som ligger bakom neurodegenerativa sjukdomar.
Steg mot blodprov
Nästa steg för forskarna är att använda fler proteomikmarkörer med hjälp av avancerade tekniker som masspektrometri för att upptäcka mönster som är unika för varje sjukdom.
– Vi hoppas komma ett steg närmare ett blodprov som kan ge tillförlitliga diagnoser för flera olika hjärnsjukdomar samtidigt, utan behov av andra kliniska verktyg, säger Jacob Vogel.
Sambandet mellan testosteron och mående är svagare än vad många tror. Även om det finns tydliga hälsokopplingar är ett högre testosteronvärde inte alltid nyckeln till välbefinnande. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Intresset för testosteron har ökat drastiskt de senaste decennierna. Män söker vård för trötthet eller nedstämdhet i tron att det beror på testosteronbrist. Men bilden av hormonet är ofta förenklad.
För att undersöka de komplexa sambanden mellan testosteronnivåer och hälsa användes data från stora studier i USA och Sverige. Forskningen fokuserade på muskelhälsa, kroppens inre miljö och på att identifiera vilka specifika symtom hos män som kan vara närmare kopplade till testosteronnivåer.
– De tydligaste sambanden finns vid sexuella besvär med lust, erektion och sexuell prestation samt vid viss muskel- och ledvärk, men även här är sambanden förvånansvärt svaga jämfört med män som har normala testosteronnivåer, säger Amar Osmancevic, specialistläkare och disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa.
Kopplat till muskelmassa
Även muskelhälsa och testosteron hänger ihop. Högre testosteronnivåer är kopplade till större muskelmassa och framför allt till mindre fettinlagring i musklerna. Det gäller särskilt i muskler med hög andel fett: runt mage, midja, ländrygg och höfter samt i bröstmuskulaturen.
– Muskelhälsa handlar inte bara om att se muskulöst stor ut utan även om muskelns kvalitet. Att bibehålla hormonnivåer kan hjälpa musklerna från att minska i storlek eller förbli inlagrade i fett, vilket är avgörande för ämnesomsättning och livslängd.
Högre muskelmassa hos män visade sig intressant nog även vara kopplat till östradiol, ett slags östrogen, som är ett i huvudsak kvinnligt könshormon. Dessutom tycktes högre fettmassa i musklerna hos män vara kopplat till det protein som transporterar könshormoner i blodet.
Högre inflammationsnivå
Låg testosteronnivå går också hand i hand med förhöjd inflammationsnivå, oavsett ålder och kroppsstorlek. Det handlar inte om tillfällig infektion utan låggradig inflammation som påverkar kroppen över tid.
– Att vårda sin allmänna hälsa för att hålla inflammationen nere skulle kunna vara lika viktigt för hormonnivåerna som att undersöka andra sätt att höja sitt testosteronvärde, säger Amar Osmancevic.
Trötthet beror på annat
Forskningen visar däremot att nedstämdhet och orkeslöshet i den manliga befolkningen saknar tydlig koppling till testosteronbrist. I den situationen kan det vara andra faktorer som spelar in.
– Man ska inte stirra sig blind på ospecifika symptom eller ett provsvar. Symtom som trötthet eller deppighet tycks snarare bero på annat än låga testosteronnivåer, till exempel ålder, livsstil, samsjuklighet och mängden bukfett. Bukfett och ålder verkar vara starkare drivkrafter för den framtida symptombördan än individens utgångsvärde på testosteronet, säger Amar Osmancevic.
I takt med den ökande användningen av molntjänster ökar också antalet säkerhetsincidenter. Många av sårbarheterna, som kan få stora konsekvenser, är enkla felkonfigureringar. Det framgår av en ny rapport från FOI.
Genom molntjänster kan organisationer få tillgång till lagringstjänster, programvara och beräkningskapacitet utan att själva behöva bygga och underhålla serveranläggningar.
Dessa tjänster har därför skapat förutsättningar för många verksamheter att expandera, särskilt inom områden som maskininlärning och AI, som ställer höga krav på datorkraft. Numera används molntjänster också av offentliga verksamheter, som myndigheter.
I händerna på jättar
USA-baserade så kallade hyperskalbara molnlösningar, ”hyperscalers”, erbjuder möjligheter att snabbt skala upp beräkningskapacitet och lagring. Dessa lösningar har helt kommit att dominera marknaden.
Amazon, Google och Microsoft är de stora amerikanska aktörer som under längre tid har byggt upp datakapacitet och stora plattformar med många tjänster. Samtidigt förlitar sig allt fler organisationer på molntjänster, framför allt av ekonomiska skäl.
– Det gör att vi sitter i en intressant situation nu, där vi har en bristande grad av suveränitet även på molntjänstområdet, säger Viktor Bergström, forskningsingenjör på FOI:s avdelning Cyberförsvar och ledningsteknik.
Beroende ger risker
Det skapar risker, till exempel om USA bestämmer sig för att stänga ner den it-infrastruktur man använder sig av. USA:s regering har också, enligt lag, tillgång till data hos amerikanska molntjänstleverantörer, även om uppgifterna hanteras i Europa.
– Man kan försöka lösa det tekniskt, men det finns en sund tveksamhet kring att driva sin verksamhet på hårdvara som någon annan äger, säger Viktor Bergström.
Lätt att missa små fel
I takt med den ökande användningen av molntjänster ökar också antalet säkerhetsincidenter. Viktor Bergström och en FOI-kollega har synat de ”hyperscalers” som dominerar marknaden och undersökt vilka typer av sårbarheter som har legat bakom 157 säkerhetsincidenter under de senaste tio åren.
– Vi har tittat på publika data, och när det gäller säkerhetsincidenter måste man tänka på att det alltid finns incidenter som inte är offentliga, säger Viktor Bergström.
Brister i identitets- och åtkomsthantering stod för den största andelen av molnincidenterna, 58 procent. Andra vanliga orsaker till incidenter var brister i dataskydd och infrastrukturhantering.
– Vi såg att många av de här sårbarheterna är enkla felkonfigureringar. Vår hypotes är att när system blir väldigt komplexa, som molnsystem har en tendens att bli, blir det lätt att missa små enkla fel. Man kanske skapar nya delkomponenter och tar bort andra, säger Viktor Bergström.
Känslig data åtkomlig
I system med brister i identitets- och åtkomsthantering och infrastrukturhantering var känsliga data ofta lätt att komma åt för den som lyckades komma in.
– Överlag observerade vi att det fanns mycket känslig data publikt på internet. Det är mer tidskrävande att arbeta med krypterad lagrad data, och det är inte alltid självklart att avgöra när data borde vara krypterad. Men vi tycker att data som läckts vid flera incidenter i många fall borde befunnits krypterad vid lagring.
Säkerhet ingen enkel sak
Rapporten från FOI tar också upp de säkerhetsåtgärder som rekommenderas av erkända institutioner och auktoriteter inom molnsäkerhet. En slutsats är att säkerhetsramverken med föreslagna säkerhetsåtgärder är stora och komplexa, vilket kan göra dem svåra att följa i praktiken.
Molnsäkerheten har ökat succesivt under den studerade tioårsperioden. I rapporten ges förslag på åtgärder som kan förhindra säkerhetsincidenter, exempelvis infrastruktur som kod (IaC), vilket innebär att it-resurser hanteras genom kod istället för genom manuell konfiguration.
– Det finns också mer generella verktyg, översiktssystem som tittar på hela systemet och ger varningar för felkonfigureringar. Det finns en stor mängd säkerhetslösningar som är relevanta och effektiva, men där det finns en risk att du blir låst till leverantören, givet att det krävs mycket leverantörsspecifik kompetens.
Intressant för försvaret
Vill aktörer från europeiskt och svenskt håll skapa egna plattformar krävs mycket kunskap och förberedelser, menar Viktor Bergström.
– Molntjänster skulle kunna vara väldigt intressant ur ett försvarsperspektiv. Men att bygga system med hög säkerhet tar väldigt lång tid.
Elever på högskoleförberedande program får oftare diskutera och problematisera kring värderingar på lektioner i naturkunskap jämfört med elever på yrkesprogram. Det kan få följder vad gäller elevernas handlingskraft inom hållbar utveckling, enligt en ny avhandling vid Högskolan Kristianstad.
Naturkunskap är ett ämne som alla elever läser på gymnasiet. Enligt den nya avhandlingen är undervisningens innehåll till stor del likartat på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Däremot skiljer sig undervisningsmetoderna, säger Sara Brommesson, doktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.
– På högskoleförberedande program får elever oftare diskutera, problematisera och reflektera kring värderingar och etiska frågor kopplade till hållbar utveckling. Det gör att de eleverna tränas mer i att diskutera och ta ställning, medan man på yrkesprogrammen i högre grad har en faktabaserad undervisning som är styrd av tydliga instruktioner.
Viktigt att kunna utmana
En central del i avhandlingen är begreppet handlingskompetens, det vill säga att förstå, ta ställning och agera i komplexa samhällsfrågor som klimat, hälsa och hållbar utveckling. Sara Brommesson poängterar vikten av att medborgare i ett demokratiskt samhälle inte bara känner till etablerade normer utan också kan ifrågasätta och bidra till förändring.
– Vi behöver människor som vågar tänka nytt och utmana det som redan finns. Så som utbildningen ser ut just nu riskerar vi att få ett samhälle där vissa grupper tränas i att problematisera och tänka nytt medan andra grupper främst förväntas följa givna regler.
Olika förutsättningar
Avhandlingen visar också att organisatoriska förutsättningar i skolan påverkar undervisningen. Bland annat beskriver lärare på yrkesprogram flera utmaningar, som större och mer blandade undervisningsgrupper, högre frånvaro, mindre tid för ämnet, samt svårigheter att genomföra studiebesök och ämnesövergripande arbete.
I många fall schemaläggs naturkunskap dessutom sent i veckan, vilket kan göra det svårare att arbeta med en mer diskussionsbaserad undervisning.
– Det handlar inte bara om lärarens val i klassrummet. Organisationen runt undervisningen spelar stor roll för vad som faktiskt blir möjligt att göra, säger Sara Brommesson.
Många möjligheter finns
Enligt Sara Brommesson finns stora möjligheter att utveckla undervisningen genom mer tvärvetenskapliga arbetssätt och genom samarbeten med samhället utanför skolan.
– Elever skulle till exempel kunna arbeta med verkliga hållbarhetsutmaningar tillsammans med företag eller kommuner. Det kan stärka känslan av att de själva kan bidra till förändring.
Hon menar också att naturkunskap behöver ges en tydligare roll i gymnasieskolan.
– Naturvetenskaplig kunskap är central för att förstå många av de samhällsutmaningar vi står inför. Därför behöver ämnet också få rätt förutsättningar i skolan.
Regeringen vill ge polisen möjlighet att inom kort börja använda ansiktsigenkänning, med hjälp av AI, i realtid. Men trots att den här typen av teknik har använts i flera år finns sparsamt med forskning som visar att den hjälper polisen att lösa brott. Det framgår en studie från Malmö universitet.
Sedan 2021 har polisen i Sverige möjlighet att använda den biometriska metoden ansiktsigenkänning via Nationellt forensiskt center, NFC. Metoden innebär att NFC kan hjälpa polisen att identifiera misstänkta.
Införandet var ett svar på den ökande mängden bildmaterial från övervakningskameror, mobiltelefoner och sociala medier. Tekniken beskrevs som nödvändig för att effektivisera analyser när traditionella metoder försvåras av maskering och anonymisering i offentliga miljöer.
Ett fåtal studier
Emelie Pramberg Stiernströmer, doktorand i kriminologi vid Malmö universitet, har granskat den vetenskapliga grunden för ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning. Hon har kartlagt studier i ämnet och funnit endast elva publikationer. Flertalet av studierna behandlar inte teknikens effekter, utan allmänhetens syn på tekniken. Endast ett fåtal studier, från USA, redovisar empiriska effekter – alltså faktiska erfarenheter av tekniken.
– Jag blev oerhört förvånad över att det saknas empiriskt stöd, vare sig för teknikens effektivitet eller dess risker, trots omfattande användning. Det pekar på ett tydligt kunskapsgap där vi vet mer om vad människor tycker om tekniken än vad den faktiskt åstadkommer, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.
En omdiskuterad teknik
Tekniken är internationellt kontroversiell och debatten är polariserad. Förespråkare lyfter att den kan minska brottsligheten och stärka den allmänna säkerheten, medan kritiker varnar för massövervakning, intrång i rättigheter och bristande transparens. Samtidigt är det empiriska underlaget alltså begränsat. Forskningen ger inget entydigt stöd för något av påståendena.
En studie visar att tekniken kan öka risken för diskriminering när den används brett. En annan studie tyder på att dessa problem inte uppstår när tekniken används för grova våldsbrott, där man i stället sett minskad brottslighet och bättre resultat över tid. Det är dock svårt att dra slutsatser för Sveriges del eftersom forskningen bygger på studier från USA.
Ska utökas i Sverige
Samtidigt föreslås en utvidgning, i Sverige, av ansiktsigenkänning i bekämpning av brott. Regeringen har föreslagit att polisen, enligt lag, ska få använda ansiktsigenkänning i realtid från den 1 juli 2026.
– Jag tycker givetvis att polisen ska ha rätt verktyg för att bemöta dagens kriminalitet. Men jag ser det som problematiskt att införa en teknik på basis av antaganden, utan att systematiskt klarlägga dess faktiska funktion och effekter, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.
Före 2021: Polisen använde till viss del den otillåtna tjänsten Clearview AI för ansiktsigenkänning. IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, slog senare fast att det stred mot brottsdatalagen.
2021: Laglig, kontrollerad användning infördes via NFC som ett forensiskt utredningsstöd. USA, Storbritannien och Australien använder sedan länge tekniken.
2022: Under de så kallade påskupploppen användes tekniken för första gången i en stor operativ utredning för att identifiera misstänkta. Kravaller bröt ut i samband med att Rasmus Paludan fick tillstånd att bränna koraner på flera platser i landet.
2025–2026: Regeringen har lagt fram förslag om att låta polisen använda ansiktsigenkänning i realtid via AI.
Källa: Malmö universitet
Så funkar det i Sverige
NFC i Linköping, Nationellt forensiskt center, hanterar alla ansiktsbildssökningar i Sverige. Tekniken används främst i utredningar efter begångna brott, men regeringen har föreslagit en ny lag som öppnar även för användning i realtid.
Ansiktsigenkänning jämför två biometriska mallar och räknar ut hur sannolikt det är att bilderna föreställer samma person. Överstiger resultatet ett tröskelvärde uppstår en ”potentiell träff”, som bedöms manuellt av en expert på NFC.
Tekniken kan även användas för att identifiera brottsoffer och vittnen, men detta görs ännu inte i Sverige.
Källa: Malmö universitet
Snöflugan räds inte en vargavinter med snö och isande kyla. Insekten har utvecklat flera strategier för att överleva i minusgrader och kan producera egen värme, visar en studie vid Lunds universitet. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer.
Snöflugan är en speciell harkrank som är aktiv mitt i vintern. Den rör sig på snö vid temperaturer mellan noll och minus sju grader. För de flesta insekter innebär sådan kyla en säker död. Men snöflugan har utvecklat avancerade biologiska anpassningar som gör det möjligt att inte bara överleva – utan också vara aktiv när andra arter går i dvala.
– I stället för att undvika kylan söker snöflugan upp den. Den lever verkligen på gränsen för vad som är biologiskt möjligt, säger Marcus Stensmyr, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Fixar egen värme
En ny studie visar att snöflugan använder flera strategier för att klara kylan. Den producerar antifrysproteiner som hindrar iskristaller från att växa och skada cellerna – en mekanism som annars främst är känd från arktiska fiskar. Samtidigt kan insekten generera korta värmepulser i kroppen och därigenom tillfälligt höja sin kroppstemperatur när omgivningen snabbt blir kallare.
– Det är mycket ovanligt att insekter kan producera egen värme. Här ser vi något som liknar de mekanismer som däggdjur använder, men i en liten, kallblodig insekt, säger Marcus Stensmyr.
Klarar smärta vid låg temperatur
Forskningen visar också att snöflugan är mindre känslig för den smärta som normalt uppstår vid extrem kyla. Det beror på att en viktig köld- och smärtreceptor är betydligt mindre känslig än hos exempelvis bananflugor och myggor. Det gör att snöflugan kan fungera i temperaturer som annars skulle vara förlamande.
För att förstå anpassningarna hos snöflugan har forskarna kartlagt snöflugans arvsmassa på kromosomnivå. Analysen visar en rad ovanliga gener, som bland annat är kopplade till värmeproduktion och antifrysproteiner.
– Evolutionen har alltså skapat en mystisk vinterakrobat som i gränslandet mellan liv och död trotsar både kung Bore och fimbulvintern, säger Marcus Stensmyr.
Kan bidra till skydd mot köldskador
Studien ger nya svar på en grundläggande fråga inom biologin, nämligen hur små organismer utan egen temperaturreglering kan överleva i extrema klimat. Fynden kan på sikt bidra till utveckling av metoder för att skydda celler, vävnader och material mot köldskador.
– Det här är bara början. När vi nu förstår att naturen redan har löst problemet med att fungera vid fryspunkten, öppnar det för helt nya sätt att tänka kring allt från medicinsk nedkylning till hållbara material i ett kallare klimat. Snöflugan visar att gränsen för liv inte är där vi trodde – den är där vi ännu inte har letat, säger Marcus Stensmyr.
Studien har gjorts av forskare vid Lunds universitet och Northwestern University i USA i samarbete med flera internationella lärosäten.
Somrarna i Sverige ser ut att bli torrare och varmare under resten av seklet. Det innebär att jordbrukets vattenbehov kraftigt kommer att öka, främst i sydöstra Sverige, enligt forskning från SMHI.
Jämfört med övriga världen är Sverige ett land där bara en liten del av vattenförbrukningen går till bevattning. Här får jordbruket till största delen sitt vatten från regn.
Men i framtiden, med ett förändrat klimat, blir det sannolikt annorlunda. Torråren väntas bli fler och regnet väntas falla mer oregelbundet, samtidigt som växtsäsongen börjar tidigare. Förändringarna ser ut att bli störst i södra och sydöstra Sverige.
– Vi har för första gången kunnat räkna ut det ökade behovet av bevattning i framtiden för åkermarken som det ser ut idag, säger Hugo Rudebeck, doktorand på SMHI:s forskningsavdelning för hydrologi.
Mycket större vattenbehov
Ett genomsnittligt årsbehov på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet.
– Det motsvarar en ökning med över 50 procent av dagens behov och mer än en tredjedel av Sveriges hela nuvarande vattenanvändning, säger Hugo Rudebeck.
I dag står bevattning endast för cirka tre procent av Sveriges vattenförbrukning.
Torr sommar det nya normala
Måttstocken för det som är normalt kan också komma att förändras.
– I ett framtidsscenario där utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka under seklet kan det som tidigare har klassats som ett torrt år komma att bli det nya normala. Trots att vi under året i stort kommer få mer regn väntas fler torra dagar i södra Sverige. Det beror på att regnet blir kraftigare och samtidigt mer oregelbundet, säger Hugo Rudebeck.
Bild: Depositphotos.
Anpassning krävs
För att möta förändringarna måste jordbruket klimatanpassas. Just nu pågår till exempel arbete med att anlägga dammar för att spara vatten från blöta perioder.
– Men förändringarna ställer också krav på att vattnet kan fördelas i samhället och mellan olika intressenter på ett bra sätt, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.
Många initiativ pågår som rör hållbar vattenförvaltning. SMHI leder och medverkar i flera utvecklingsprojekt med samarbeten mellan myndigheter, forskare, näringsliv, experter från olika sektorer och andra aktörer, för att skapa gemensamma arbetssätt för hur vattnet kan prioriteras under både torra och blöta förhållanden.
– Den här studien är en påminnelse om att vi behöver ställa om samhället efter nya förutsättningar, för att vattnet ska räcka till alla och till naturen även i framtiden, säger Berit Arheimer.
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. När forskare undersökte hur mindfulness kan användas för att främja seniorers hälsa såg de att deltagarna upplevde träningen som ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.
I ett projekt har Malmö universitet samarbetat med Hälsa- vård och omsorgsförvaltningen i Malmö stad för att undersöka hur mindfulness kan främja hälsa och välbefinnande bland seniorer. Tidigare studier visar att regelbunden träning i mindfulness har positiva effekter för personer som lider av stress, ångest, nedstämdhet och smärta. Men forskarna ville veta mer om hur seniorer upplever träningen och hur de påverkas av att delta i gruppbaserade aktiviteter.
– För en åldrande befolkning är lättillgängliga metoder som kan användas i hälsofrämjande och förebyggande syfte särskilt viktiga. Här kan mindfulness spela en viktig roll, säger Aurélien Daudi, forskare vid Malmö universitet.
Projektet har resulterat i en rapport som visar att mindfulnessprogrammet hade goda resultat.
– Det kanske främsta resultatet var en inre stillsamhet, som många av deltagarna beskrev som både behaglig och effektiv för att stävja orostankar. Flera upplevde även minskade sömnsvårigheter.
Kan bli ett komplement inom äldreomsorg
Projektet gick ut på att en äldrepedagog vid en av stadens mötesplatser för seniorer ledde fyra kurser i mindfulness för deltagare som var mellan 65 och 85 år, majoriteten var kvinnor. Effekterna undersöktes genom en enkät som besvarades före och efter kursen, samt genom intervjuer.
– Samarbetet med universitetet är väldigt värdefullt för att undersöka effekterna av våra hälsofrämjande och förebyggande insatser för seniorer. I en tid med ökade krav på evidens är vi glada att både få bidra till och ta del av lokalt förankrad forskning, som hjälper oss på vägen att förstå vilka insatser som gör störst skillnad för seniorernas välmående framåt, säger Adam Mårtensson, kvalitetssamordnare på Malmö stad.
Resultaten visar en genomgående positiv utveckling. Forskarnas slutsats är att mindfulnessprogram för seniorer kan fungera som en uppskattad och verkningsfull insats, med potential att komplettera befintligt hälsofrämjande arbete inom äldreomsorg.
Deltagarna upplevde träningen som ett bra verktyg för att skapa lugn, minska ältande och förbättra vardagligt välbefinnande. De intervjuade upplevde också att gruppen bidrog till känslor av trygghet, samhörighet och socialt stöd.
– Gruppdynamiken visade sig spela en överraskande stor roll. Flera deltagare upplevde djupare meditation och starkare välbehagskänslor när mindfulnessövningarna utfördes i grupp. Att dela erfarenheter inom gruppen hade också positiv påverkan på upplevelsen av programmet, säger Aurélien Daudi.
Mindfulness: Medveten närvaro
Mindfulness, eller medveten närvaro, är en metod som kan användas för att hantera bland annat stress, oro och smärta.
Metoden, som kommer från meditation, går ut på att man fokuserar på nuet med hjälp av sina sinnen och sin andning. Det går att träna upp sin förmåga till medveten närvaro och metoden kan hjälpa en få distans till tankar och fokusera på nuet.
Hur vi använder hjärnan vid långvarigt stillasittande kan påverka våra kognitiva funktioner senare i livet. En ny studie visar att vuxna som ägnar mycket tid åt mentalt passiva aktiviteter, som att titta på tv, löper högre risk att utveckla demens. Hjärnstimulerande aktiviteter vid stillasittande, som att läsa, verkar däremot minska risken.
Stillasittande är vanligt och de flesta vuxna sitter omkring nio till tio timmar om dagen. Tidigare forskning har kopplat långvarigt stillasittande till hjärt‑kärlsjukdom, diabetes och depression.
Att även utvecklingen av demens kan påverkas har varit känt, men nu gör en studie från Karolinska institutet för första gången skillnad mellan passivt och mentalt aktivt stillasittande.
Forskarna analyserade data från 20 811 personer i åldrarna 35–64 år som följts i 19 år. Genom att koppla enkätsvar från 1997 till svenska patient- och dödsorsaksregister kunde de studera hur vanor kring stillasittande hänger ihop med senare demensdiagnoser.
Mental aktivitet kan stödja hjärnhälsan
Analysen tog hänsyn till en rad faktorer, bland annat fysisk aktivitet och livsstilsvanor.
– Vi såg att längre perioder av mentalt passivt stillasittande var kopplade till en högre risk för demens. När det mentalt passiva ersattes med mentalt aktiva aktiviteter minskade istället risken, säger Mats Hallgren, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, men den långa uppföljningstiden gör det möjligt att se hur tidiga vanor hänger ihop med senare hälsa.
– För mycket stillasittande är vanligt, men också något vi kan påverka. Vår studie visar att hur vi använder hjärnan när vi sitter still mycket kan vara en viktig faktor för framtida kognitiv hälsa, säger Mats Hallgren.
Forskarna hoppas att resultaten ska kunna bidra till riktlinjer för hur både fysisk och mental aktivitet kan stödja hjärnans hälsa när vi åldras.
Kontinuerlig exponering för hundar verkar inte öka den långsiktiga risken för måttlig till svår astma hos barn med astma och luftvägsallergi. Däremot är det förknippat med en något ökad risk för akut astma, enligt en studie från Karolinska institutet.
Barn med allergisk astma har ofta husdjur i hemmet och många familjer undrar om det påverkar barnets symtom att ha hund. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta genom att studera 99 389 barn diagnostiserade med astma och allergi i luftvägarna.
Barnen följdes tills de fyllde 19 år eller tills studien avslutades 2023 och exponering för hund från diagnos och framåt kategoriserades som ingen exponering, kontinuerlig exponering eller avbruten exponering.
– Det finns begränsat med studier om det påverkar astmautfall hos barn med allergisk astma att leva med en hund eller att göra sig av med hunden, vilket är anledningen till att vi ville studera detta på befolkningsnivå, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.
Inget tydligt samband mellan hund och astma – utom för akut
Studien fann inget tydligt samband mellan kontinuerlig exponering för hund och måttlig till svår astma över tid. Efter två, fyra och sex år från diagnosen var astmans svårighetsgrad ungefär densamma hos barn med och utan hund.
Det såg dock lite annorlunda ut när forskarna fokuserade på akut astma, det vill säga episoder som kräver akutvård eller hög användning av luftrörsvidgande läkemedel. Barn som bodde med hund hade en något högre risk för akut astma än barn utan hund. Detta gällde både för barn som fortsatte att leva med hund och för dem vars familjer gjorde sig av med hunden. Att sluta ha hund verkade alltså inte förbättra astmautfallen.
En möjlig förklaring är att hundallergen kan finnas kvar i hemmet i många månader, och att hundallergen är vanliga i offentliga miljöer som skolor, även för familjer utan husdjur. En begränsning av studien är att man inte kunde skilja på patienter som hade hundallergi och andra luftvägsallergier.
– Våra fynd kan vara ett stöd i samtal mellan familjen och hälso‑ och sjukvårdspersonal. Att ha eller behålla hunden verkar inte påverka astmans svårighetsgrad långsiktigt, men det kan öka risken för akut astma något, säger Resthie Putri, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska instiutet.
Tandlossning påverkar inte bara munnen. Personer med tandlossningssjukdom har även förhöjda nivåer i blodet av flera ämnen som är kopplade till inflammation, även om personerna är friska i övrigt. Det framgår av en stor internationell studie.
Tandlossningssjukdom kallas också parodontit och är en av världens vanligaste folksjukdomar. I Sverige uppskattas att ungefär 40 procent av den vuxna befolkningen har parodontit.
I linje med tidigare fynd
Forskare vid Umeå universitet har tidigare visat att människor med parodontit har förändrade nivåer av ett tjugotal proteiner i blodet som kopplas till inflammation. Nu bekräftas de resultaten i en analys av över 200 studier från hela världen. Studierna inkluderar sammantaget närmare 18 000 deltagare.
Resultaten ger vid handen att även personer som är friska i övrigt och inte röker har förhöjda nivåer av olika inflammationsrelaterade proteiner i blodet. Det tyder på att tandlossningen i sig bidrar till inflammationen.
Påverkar kroppen negativt
– Det här visar att tandlossningssjukdom inte bara är en sjukdom i munnen, utan den påverkar hela kroppens inflammationssystem, säger Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och ST-tandläkare i parodontologi.
Att ha en ständigt pågående inflammation påverkar kroppen negativt. Långvarig, lågintensiv, inflammation kan bland annat öka risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa. Hos äldre personer, som ofta redan har en åldersrelaterad förhöjd nivå av inflammation i kroppen, kan effekterna förstärkas.
– Studien understryker vikten av att förebygga och behandla parodontit, inte bara för munhälsan utan för hela kroppens hälsa, säger Pernilla Lundberg.
I Frankrike rasar sedan länge en het debatt om nya, könsinkluderande, språkformer. Kritiker varnar för att de gör texter svårlästa. Men det stämmer inte riktigt, enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
I det franska språket har alla substantiv ett genus. De är antingen maskulina eller feminina. Den maskulina pluralformen används även för blandade grupper av människor, till exempel yrkesgrupper. Det gör att många oftare föreställer sig män när de läser eller hör en beskrivning av en sådan grupp.
Het språkdebatt
En motrörelse till det är det moderna, så kallade könsinkluderande, språket. Istället för den maskulina formen används där alternativa former för att benämna grupper bestående av både kvinnor och män.
Dessa alternativa former har dock mött stort motstånd, både från politiker och forskare som hävdar att de språkliga formerna inte gör någon skillnad och att de dessutom gör texter oläsliga.
Kvinnor blir synliga
Julia Tibblin, forskare i franska vid Lunds universitet, har testat dessa påståenden via enkäter och experimentella metoder.
– Resultaten visar att deltagarna lättare föreställde sig kvinnor i en grupp om de läste en könsinkluderande form i stället för en maskulin form, säger Julia Tibblin.
Forskningsområdet är ganska nytt. När Julia Tibblin började 2020 fanns bara en handfull liknande studier, då om tyska språkformer. Hennes forskning har därför fått mycket uppmärksamhet, både inom och utanför akademin.
Olika strategier
Det finns två föreslagna strategier för att skapa könsinkluderande former i det franska språket, säger Julia Tibblin. Ett sätt är att gå runt problemet via könsneutrala konstruktioner. Till exempel kan man istället för ”forskare” säga ”forskningsgruppen”. ”Studenterna” kan bytas ut mot ”personer som studerar”.
Det andra sättet är att använda både den feminina och maskulina formen. Det kan i sin tur göras på två sätt. Man kan antingen skriva ut båda formerna eller dra ihop båda formerna till ett ord, säger Julia Tibblin.
Ett exempel är ordet ”studenter”, på franska ”étudiants”. Den ena varianten är man tar med båda formerna: ”Les étudiantes et les étudiants”. Den andra varianten är ett nytt ord som består av de båda formerna ihopdragna, med en eller två punkter mellan: ”Les étudiant·es”.
Fler kvinnor framträder
Två studier som Julia Tibblin har gjort med nästan 1 200 fransktalande personer visar att alla könsinkluderande former får läsare att föreställa sig fler kvinnor jämfört med om de läst den traditionella, maskulina, formen.
De två sistnämnda varianterna, alltså ”Les étudiantes et les étudiants” samt ”Les étudiant·es”, får tydligast effekt. De får läsare att föreställa sig fler kvinnor jämfört med om de läser könsneutrala former som ”personer som studerar”.
Inte så mycket krångligare
Läsningen påverkas inte i någon större utsträckning, enligt Julia Tibblins forskning. Ögonrörelsemätningar med 75 deltagare har visat att skillnaden i läshastighet är mycket liten mellan traditionella former och de nyare, alternativa, formerna. Formen med en punkt tar längst tid att läsa och kan initialt förvirra, men inte mer än så.
– Det verkar också som att man vänjer sig vid könsinkluderande former med tiden, och att de är lättare att läsa för personer med positiva attityder till ett könsinkluderande språk, säger Julia Tibblin.
Tal om ”dödligt hot”
Redan på 1960‑talet använde den franska författaren och filosofen Simone de Beauvoir ett könsinkluderande språkbruk i vissa av sina romaner. Sedan dess har det mest använts i politiska aktivist- och feministgrupper.
2017 publicerades en lärobok där de användes, vilket skapade en mediestorm och ett starkt motstånd i Frankrike. Franska akademin rasade och talade om ett ”dödligt hot” och ett ”förfall av det franska språket”. Den dåvarande utbildningsministern förbjöd också formerna i officiella dokument.
– Just nu har senaten röstat igenom ett lagförslag som vill förbjuda dessa former i officiella texter. Frågan är fortfarande mycket politiskt laddad i Frankrike, säger Julia Tibblin.
EU mer positivt
Europarådet, däremot, uppdaterade sina riktlinjer 2024 och i dem rekommenderas könsinkluderande språkliga former, särskilt i texter som jobbannonser och utbildningsbroschyrer. Rekommendationerna är dock inte bindande, utan användningen ska bedömas utifrån sammanhang.
– Jag tror att de här formerna är här för att stanna. Nu ser man dem i olika textgenrer – på reklamaffischer i tunnelbanan i Paris och i universitetsbroschyrer, till exempel. Formen med en punkt har fortfarande en stark vänsterfeministisk klang, men används också för att signalera ”vi är moderna och jämställda”, säger Julia Tibblin.
.jpg){kind=link}