Midjemått är en starkare riskfaktor än BMI för utveckling av fetmarelaterad cancer hos män, visar en studie. Forskarna menar att det är viktigt att se var på kroppen fettet sitter när man bedömer cancerrisk.
Att fetma ökar risken för flera cancerformer är känt sedan tidigare, men hur den risken mäts kan ha stor betydelse. En studie från Lunds universitet undersökt BMI* respektive midjemått som metoder för att beräkna cancerrisk.
– Resultaten tyder på att vi bör se bortom BMI och även ta hänsyn till midjemått när vi bedömer hälsorisker kopplade till obesitas, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
*BMI är ett mått för en persons eventuella över- eller undervikt som beräknas med hjälp av längd och vikt.
Risken ökade när midjan mättes
I studien analyserades data från över 339 000 personer vars BMI och midjemått hade registrerats mellan åren 1981 och 2019.
Genom att sedan ta hjälp av svenska cancerregistret såg man att 18 185 av de 339 190 personer som var cancerfria vid mätningen hade fått fetmarelaterad cancer vid uppföljningen.
– Vi såg att för varje standardavvikelse – det vill säga ungefär elva centimeter större midjemått hos män – ökade risken för fetmarelaterad cancer med 25 procent. För varje motsvarande ökning i BMI ökade risken med 19 procent. Det tyder på att midjemåttet är en tydligare riskmarkör än BMI för män, säger Josef Fritz, forskare vid Lunds universitets cancercentrum.
Bara en bättre metod bland män
Att midjemått var en bättre mätmetod än BMI syntes bara i gruppen män. Det kan bero på att det skiljer sig åt mellan män och kvinnor vad midjemått och BMI hänger ihop med, tror Josef Fritz.
– Till exempel kan midjemått bland män vara starkare kopplat till insulinresistens, vilket är en av huvudfaktorerna som tros koppla obesitas med risk för flertalet cancerformer.
– BMI är på ett sätt enklare, det är ett exakt mått man får genom vikt och längd. Men vår studie betonar vikten av hur fettet är distribuerat på kroppen. Detta är inte något som avspeglas i BMI-måttet, men det är något som midjemåttet signalerar.
Cancerformer som har samband med övervikt och fetma:
Att undvika fem vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan ge upp till 15 år längre liv. Det är inte heller för sent att göra förändringar i livsstil högt upp i medelåldern, visar en studie.
De fem klassiska riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt eller undervikt. De orsakar ungefär hälften av all hjärt-kärlsjukdom i världen.
Att den som lever hälsosamt blir friskare och lever längre är kanske inte överraskande. Nu har dock en global studie för första gången kommit fram till exakt hur stor skillnad det är – och det handlar om en rejäl skillnad.
Kvinnor levde i genomsnitt 14,5 år längre
Studien, som forskare från Umeå universitet har medverkat i, visar att kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än de som hade alla fem riskfaktorerna. Bland män var den siffran 11,8 år.
– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Att de utan riskfaktorerna levde längre berodde framför allt på att det dröjde betydligt längre innan de drabbades av hjärt-kärlsjukdom. De levde också längre efter att de hade blivit sjuka än vad de som hade alla riskfaktorer gjorde.
Förändringar innan 60 år gör skillnad
Forskarna kom fram till att människor som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har mindre hjärt-kärlsjukdom än de som inte gör några livsstilsförändringar.
Det visade sig också att blodtrycket var den allra största faktorn till ett längre liv.
– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Data från över 150 000 svenskar analyserades
Data om hälsa, dödlighet och levnadsvanor från 39 länder analyserades i studien.
Forskare vid Umeå universitet har bidragit med material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie (NSHDS) med hälsodata för över 150 000 personer i norra Sverige och från Monica-studien där 12 000 individer har följts under lång tid.
Forskare har tagit fram nya material som kan förlänga livslängden hos så kallade fasta litiumbatterier. Det kan bidra till mer hållbara energisystem och ett miljövänligt samhälle.
En vanlig typ av uppladdningsbara batterier är litiumjonbatterier, som finns i allt från bärbara datorer till elbilar. De är lätta och har hög energitäthet (kan lagra mycket elektricitet per viktenhet). Nackdelen är att de inte tål höga temperaturer och riskerar att överhettas eller orsaka kortslutning.
Ett lovande alternativ är så kallade fasta litiumbatterier. De är kraftfullare och säkrare än dagens litiumjonbatterier, men har begränsad livslängd.
Nu har forskare vid Luleå tekniska universitet tagit fram nya material som kan förlänga batteriernas livslängd.
Fasta batterier säkrare och kraftfullare
Genom att ersätta den traditionella flytande elektrolyten med en fast elektrolyt – det som kallas solid-state-teknik – kan man nå högre spänning och minska risken för brand eller läckage.
Fast och flytande elektrolyt
I ett batteri rör sig den elektriska laddningen (till exempel i form av litiumjoner) mellan batteriets poler genom en elektriskt ledande substans – en så kallad elektrolyt.
I litiumjonbatterier är elektrolyten flytande och innehåller miljö- eller brandfarlig vätska.
I fasta litiumbatterier är elektrolyten i stället i fast form (så kallad solid state) vilket ökar säkerheten.
Källa: Wikipedia, Batteriguiden
Fasta batterier kan fungera bra för elfordon, stationär energilagring och bärbar elektronik. Med längre räckvidd, snabbare laddning och högre säkerhet kan de spela en viktig roll i den gröna omställningen och bidra till ett mer hållbart energisystem.
Men för att tekniken ska kunna användas kommersiellt behöver de fasta elektrolyterna fungera tillförlitligt – något som forskarna arbetar med.
– För att fasta elektrolyter ska fungera i verkliga tillämpningar behöver ledningsförmåga, långtidstabilitet och motståndet i gränsytan mot elektroder förbättras, säger Jiajia Li, som nyligen disputerat i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Nya material förbättrade batteriernas livslängd
Forskarna fokuserade på fasta elektrolyter baserade på plastliknande material som leder joner. Genom att justera materialens struktur har forskarna förbättrat transporten av litiumjoner.
Ett av de utvecklade materialen gav stabil drift i över 1 000 laddnings- och urladdningscykler utan att prestandan försämrades.
– Många fasta litiumbatterier tappar i prestanda redan efter 500–700 cykler, så det här är en tydlig förbättring. Våra material fungerar dessutom vid högre spänningar än vad som vanligtvis är möjligt, säger Jiajia Li.
– Våra nya material kan förlänga batteriets livslängd och bidra till utvecklingen av mer miljövänlig energilagring.
Utveckling behövs innan tekniken kan användas
Innan tekniken kan användas i kommersiella produkter finns det dock flera saker man behöver lösa. Till exempel behöver man kunna tillverka materialen i större skala. De behöver också testas under mer verkliga förhållanden, som varierande temperaturer och snabbladdning.
– Det här är ett viktigt steg framåt, men det krävs mer utveckling innan tekniken är redo för exempelvis elbilar. Vi måste säkerställa att materialen fungerar stabilt även vid höga belastningar och i varierande miljöer, säger Xiaoyan Ji, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Forskare kan ha hittat en ny metod för att upptäcka adhd hos barn. Genom att mäta hjärnans aktivitet och använda AI gick det att se vilka barn som hade diagnosen i nästan 90 procent av fallen.
Forskare vid Högskolan i Gävle har använt EEG-teknik för att upptäcka adhd hos barn. Det visade sig vara lyckat, metoden prickade rätt i nio av tio fall.
Tekniken mäter aktiviteten i hjärnans nervceller med hjälp av elektroder som sätts på huvudet. EEG används vanligtvis för att diagnosticera bland annat sömnproblem och till behandling av epilepsi.
Rätt i 89 procent av fallen
Undersökningen gjordes på 121 barn i åldern 7–12 år. Av dem hade 60 en adhd-diagnos medan 61 med stor säkerhet inte hade diagnosen.
Med hjälp av en matematisk metod och AI analyserades barnens EEG-kurvor. Resultatet visade att barnen med adhd kunde skiljas från dem utan i 89 procent av fallen.
– Metoden handlar om att lära ett program att identifiera mönster med hjälp av den EEG-data vi haft tillgång till. Resultatet är lovande helt klart, även om vi är i ett tidigt stadium i forskningen, säger Sunil Kumar, doktor i elektroteknik vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Mer forskning behövs
För att utveckla metoden och få ännu mer säkra resultat behövs mer forskning. Sunil Kumar hoppas framöver kunna få till ett samarbete med vården.
– Vi har ännu inte ett resultat som går att använda kliniskt inom vården. Det här är en teoretisk och matematisk metod och vi har använt oss av befintlig data. Vi behöver exempelvis göra en egen datainsamling med försökspersoner och utveckla metoden för att öka träffsäkerheten och få ett mer tillämpbart resultat. Vi behöver också förstå ännu mer kring varför träffsäkerheten blev så hög, säger Sunil Kumar.
Omkring fem procent av unga och 2,5 procent av vuxna i Sverige har en adhd-diagnos enligt Socialstyrelsen. Dessutom verkar siffrorna öka. Därför tror Sunil Kumar den nya metoden skulle kunna göra stor nytta.
– Det finns redan en mer exakt EEG-metod för att diagnosticera epilepsi, och vi tror att det är möjligt att utveckla vår metod och att använda den som ett sätt för vården att diagnosticera adhd i framtiden.
Svensk tillit stod pall under coronapandemin, trots oro för hälsan och att samhällets resurser inte skulle räcka till. Det visar en studie från Högskolan Dalarna.
Social tillit – tron på att andra människor går att lita på – är en viktig hörnsten i det svenska samhället. Den brukar beskrivas som ”det nordiska guldet” och utgör en grund för samarbete, gemenskap och fungerande institutioner.
I en studie har forskare följt drygt 2 000 personer genom tre vågor av covid-19-pandemin, från våren 2020 till sommaren 2022, för att undersöka hur deras tillit påverkades av krisen.
Resultaten visar att tilliten förblev oväntat stabil. De flesta som hade tillit till andra människor i början av pandemin behöll den även två år senare.
– Det är slående hur stabil tilliten var under pandemin, trots att samhället skakades i grunden, säger Ali Abdelzadeh, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
Rädsla att bli sjuk påverkade
Enligt studien fanns dock variationer i tilliten. När rädslan för att bli allvarligt sjuk var som störst, minskade tilliten något bland dem som var mest oroliga för sin hälsa. I takt med att smittspridningen avtog och vaccin blev tillgängligt, minskade den oron.
Däremot växte en annan typ av oro – att samhällets resurser, som sjukvården, inte skulle räcka till. Den här oron bidrog till lägre tillit under de senare faserna av pandemin. Däremot hade oro för ekonomi ingen tydlig påverkan på tilliten.
Tillit fungerar som skydd
Studien visade också att tillit fungerar som ett skydd. De som litade på andra människor kände i allmänhet mindre oro för hälsa, ekonomi och samhällsfunktioner.
– Social tillit är en stark kraft, men inte orubblig. Den påverkas av kriser, men hjälper oss också att hantera dem. Därför måste vi värna tilliten, både i vardagen och i kristider, säger Ali Abdelzadeh.
Sveriges strategi under pandemin skilde sig från många andra länders, med färre restriktioner och större fokus på personligt ansvar. Enligt forskarna fungerade detta delvis tack vare den höga tilliten i samhället.
Syrgasbehandling i tryckkammare ger långvarig lindring för patienter som genomgått strålbehandling för cancer i nedre delen av buken. Fem år efter behandlingen kvarstod de positiva effekterna, enligt en studie vid Göteborgs universitet.
Strålning kan ingå i behandlingen av cancer i organ som prostata, tjocktarm, äggstockar och livmoderhals. Men samtidigt som tumörceller slås ut, drabbas 5–10 procent av patienterna av allvarliga biverkningar. Det kan handla om skador på frisk vävnad i urinvägar, urinblåsa, vagina eller ändtarm.
Symtom kan vara urinläckage, blödningar och svåra smärtor från underlivet – besvär som ofta innebär både fysiska och sociala begränsningar. Problemen kan uppträda flera år efter strålbehandlingen och bli långvariga.
Mindre besvär efter behandling
Forskare har tidigare visat att patienter får betydligt mindre besvär efter syrgasbehandling i tryckkammare. En ny studie har undersökt om effekten håller i sig över tid. Hur länge lindringen varar är viktigt inför beslut om metoden ska användas mer brett i framtiden.
I början av studien hade alla deltagare relativt svåra självskattade besvär. Den grupp som lottades till syrgasbehandling i tryckkammare mådde betydligt bättre än kontrollgruppen när det gällde inkontinens, blödningar och smärtor. De mådde också bättre fem år senare, visar studien.
Förbättrad livskvalitet
– Patienterna som svarar på behandlingen går från att vara mycket besvärade av sina symtom och bundna av snabb tillgång till en toalett, till att kunna leva ett helt normalt liv, säger Nicklas Oscarsson, forskare och överläkare inom anestesi och intensivvård på Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
– Nu vet vi att denna uttalande förbättring kan hålla i flera år. Behandlingen kan alltså leda till läkning av en annars kronisk skada, fortsätter han.
Effekterna beror på att celler känner av och anpassar sig efter syretillgången. Den ökade syretillgången vid behandlingen i tryckkammaren stimulerar kärltillväxt och den kroniska inflammationen upphör, vilket minskar de svåra biverkningarna.
Fler skulle kunna behandlas
Under syrgasbehandlingen satt deltagarna i tryckkammare i 90 minuter per dag, vid 30–40 tillfällen. Trycket motsvarade det som råder 14 meter under vattenytan. Kontrollgruppen fick i stället vanlig behandling, till exempel medicinering och sjukgymnastik.
Hyperbar syrgasbehandling (HBO) innebär att man får en kort behandling med en extremt hög halt syrgas i en tryckkammare. Bild: Anders Kjellberg
– Vi har anledning att tro att det finns många patienter med uttalade symtom som aldrig blir remitterade till tryckkammaren. Vi har kapacitet att behandla fler patienter redan i dag men vi behöver bli bättre på att sprida kunskapen hos våra kollegor och till patientföreningar, säger Nicklas Oscarsson.
Högre doser kan bli möjliga
Svåra biverkningar efter strålbehandling begränsar ofta den stråldos som kan ges vid cancerbehandling. Att det nu finns en behandling som minskar dessa biverkningar kan möjliggöra högre stråldoser. Därmed ökar chanserna att bekämpa fler tumörer. Forskarna vill nu undersöka om tidig behandling med tryckkammare kan förebygga allvarliga biverkningar.
I studien deltog 70 vuxna personer. Behandlingarna gjordes på fem universitetssjukhus i Norden.
Ungefär 70 procent av svenska tonåringar äter mer socker än vad som rekommenderas, visar en studie. Ett högt intag av socker kopplas även till ett lägre intag av viktiga näringsämnen.
Hur mycket socker svenska ungdomar faktiskt får i sig har man tidigare inte vetat. En avhandling från Göteborgs universitet undersökte detta genom att utveckla en metod för att uppskatta sockerinnehållet i livsmedel.
Metoden användes sedan på data från Livsmedelsverkets nationella kostundersökning, Riksmaten ungdom, mellan åren 2016–2017.
Resultaten visar att det bara är 30 procent av ungdomarna som håller sig under det rekommenderade maxintaget av socker.
Fritt och tillsatt socker
Studien handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter. Tillsatt socker är det som läggs till vid tillverkning eller matlagning – till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, doktorand i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Vuxna rekommenderas att äta mellan 50-75 gram socker om dagen. Bild: Photorista, Depositphotos
Rådet om socker
Gränserna för det rekommenderade maxintaget av socker sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks i energiprocent (E%).
Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max 10 energiprocent, men gärna lägre, det vill säga max 10 procent av alla kalorier man äter. För vuxna motsvarar det ca 50-75 gram socker per dag. Ett glas juice (200 milliliter) innehåller cirka 15 gram fritt socker, ett glas läsk (200 milliliter) innehåller cirka 20 gram fritt socker och en tallrik sötad fruktyoghurt (200 gram) innehåller cirka 20 gram fritt socker.
Lägre intag av viktiga näringsämnen
Läsk, godis, kakor och bakverk är de största källorna till socker i ungdomars kost och står för cirka 70 procent av allt tillsatt socker som de äter, visar studien. Det är mest hemma under helgerna som de äter sockret och det äts oftast utanför huvudmåltiderna.
Studien visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.
– De flesta ungdomar äter för mycket socker. Även om genomsnittsintaget ligger nära den rekommenderade maxgränsen är det fortfarande en betydande andel som överskrider den, säger Julia Wanselius.
Kostråd behöver formuleras om
Informationen om sockerintaget behöver förändras för att få unga att äta mindre socker, kommer studien fram till. Istället för att fokusera på att rekommendera mindre socker föreslår Julia Wanselius att försöka få unga att äta och dricka mindre av vissa specifika livsmedel, exempelvis läsk och godis.
– Vi vet nu att några få näringsfattiga livsmedel står för den största delen av det socker ungdomar konsumerar. Det skulle vara mer effektivt att rikta kostråd mot dessa specifika produkter, istället för att prata om socker i allmänhet.
Socker som naturligt finns i exempelvis frukt räknas varken som fritt eller tillsatt socker. Bild: Shelley Pauls, Unsplash
Frukt har varken tillsatt eller fritt socker
Tillsatt socker är socker som har lagts till i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Socker som finns naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk räknas inte som fritt socker. Det är livsmedel som bidrar med näringsämnen och är viktiga i vår kost.
Högt intag av tillsatt och fritt socker kan öka risken för karies, övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det tar också plats från annan mat och bidrar med kalorier men lite näring. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och Världshälsoorganisationen att socker ska utgöra max 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent för ytterligare hälsovinster.
Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Nu har forskare upptäckt celler som kan bli viktiga i forskningen om nya behandlingar av sjukdomen.
Varje år får omkring 1 300 svenskar cancer i bukspottkörteln. Det är en av de dödligaste cancerformerna, vilket beror på att den ofta upptäcks sent och svarar dåligt på cellgiftsbehandlingar.
Nu har forskare vid Umeå universitet upptäckt en tidigare okänd typ av celler som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottkörteln. Cellerna som upptäckts motverkar att tumören växer.
– Vi är ännu långt ifrån någon botande behandling, men detta kan visa på en framkomlig väg för fortsatt forskning, säger Daniel Öhlund, docent i onkologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Underlättar för kroppens egna immunförsvar
Forskarna undersökte bindvävsceller som omger cancerceller. De kallas cancerassocierade fibroblaster (CAF) och spelar en viktig roll för hur cancern utvecklas. Vissa av dessa bindvävsceller stimulerar cancercellernas tillväxt och bidrar till att de är motståndskraftiga mot cellgifter. De gör alltså cancern aggressivare och svårare att behandla.
Men i sitt arbete hittade forskarna en undergrupp av CAF som beter sig tvärtom. De kan istället hålla tillbaka cancern och därmed underlätta för kroppens egna immunceller att angripa cancercellerna.
Nästa steg: Hjälpa cellerna att hålla tillbaka cancern
Den nyupptäckta gruppen celler heter ifCAF (interferonrespons cancerassocierade fibroblaster). Trots att de är få tror forskarna att de kan bli viktiga för framtida forskning.
– Den öppning vi ser är om man skulle kunna stimulera bildandet av denna nyupptäckta och snällare typ av bindvävsceller runt cancercellerna, och då på bekostnad av de andra typerna av bindvävsceller som gör cancern aggressiv, säger Daniel Öhlund.
Nu ska forskarna studera olika läkemedel som skulle kunna främja bildandet av ifCAF-celler, så att de ökar i antal och därmed bromsar sjukdomsutvecklingen. Det kan bli ett mål för framtida läkemedel.
Betydligt fler män än kvinnor får cancer i struphuvudet, trots att rökning är ungefär lika vanligt bland båda könen i dag. Forskare tror att piprökning kan vara en orsak.
I en studie från Umeå universitet undersökte forskarna förekomsten av cancer i struphuvudet bland svenska män och kvinnor under perioden 1970–2021, utifrån data i det svenska cancerregistret. Det är ungefär 180 svenskar som får cancersorten varje år och fyra av fem drabbade är män.
Samtidigt visar studien att könsskillnaderna blir allt större ju högre upp i ålder man kommer. I åldern 50–74 år drabbas tre till fyra gånger så många män som kvinnor, medan det i åldern 80–84 år är tio gånger vanligare bland män.
Lika många kvinnor som män röker
Anledningen till att cancer i struphuvudet främst drabbar äldre anses bero på tobaksrökning. På 1960-talet rökte nästan varannan man, medan kvinnorna rökte betydligt mindre. Till exempel rökte varannan man i åldern 50-69 dagligen år 1963, medan bara var tionde kvinna i samma ålder gjorde det.
Men med tiden har det jämnats ut och i dag är är det ungefär lika många män som kvinnor som är eller har varit rökare. Trots det är cancer i struphuvudet fortfarande mycket vanligare bland män.
Att röka pipa vanligare bland män
Något som enligt forskarna skulle kunna förklara de stora skillnaderna mellan män och kvinnor är att betydligt fler män röker pipa. Vid piprökning finns inget filter som tar bort stora partiklar och det sker en kraftig bildning av tjärämnen vid förbränningen av tobak i pipan. Vissa tjärämnen är cancerframkallande.
Tobaksrök innehåller många olika ämnen och sammansättning och halt i röken kan variera beroende på om man röker cigaretter, pipa, vattenpipa, typen av tobak, filter och tillsatser till tobaken.
– Det är absolut ingen bra idé att istället gå över till cigaretter, då går man ur askan rakt in i elden och ökar risken för lungcancer. Att sluta röka helt är det enda som verkligen fungerar, även om det tar tid innan risken för olika cancerformer är nere på icke-rökares nivå, säger Bengt Järvholm professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Inte säkert att cancerrisken snabbt minskar
Tidigare studier har visat att risken att drabbas av cancer i struphuvudet minskar snabbt efter man slutar att röka. Ett WHO-organ har sagt att risken tio år efter man slutat röka skulle vara densamma som för en icke-rökare. Studien från Umeå universitet tyder på att risken inte alls minskar lika snabbt, särskilt bland äldre.
– Även om det tycks ta längre tid än man tidigare trott att minska risken för olika cancerformer, är det alltid klokt att sluta röka så snart som möjligt. Helst ska man förstås aldrig börja, säger Bengt Järvholm.
Enkla textmeddelanden i mobilen med råd om hälsa och sunda levnadsvanor. Det kan göra skillnad för patienter med högt blodtryck och därmed bidra till bättre kärlhälsa, enligt en studie från Lunds universitet.
Högt blodtryck är den vanligaste diagnosen inom svensk primärvård. Ungefär hälften av alla över 65 år beräknas ha för högt blodtryck, något som ökar risken hjärt-kärlsjukdom.
I Australien har livsstilsråd via sms visat goda resultat och förbättrat levnadsvanor bland patienter som haft en hjärtinfarkt. Nu har forskare vid Lunds universitet testat om samma metod fungerar för personer med högt blodtryck i Sverige.
– Vårdpersonal har ofta tidsbrist och under ett besök är det svårt att hinna ge patienten all information om blodtryck, medicinering och livsstilsförändringar. Det gjorde att vi – som ett tillägg till den vanliga behandlingen – ville prova om det genom en enkel digital intervention, gick att ge patienter fler verktyg att förbättra sin kärlhälsa, säger Susanna Calling, forskare vid Lunds universitet och specialist i allmänmedicin, i ett pressmeddelande.
Hälsoråd direkt i mobilen
I studien deltog drygt 400 patienter med högt blodtryck från vårdcentraler i Skåne, Kronoberg, Västra Götaland och Stockholm. Deltagarna, i åldrarna 40 till 85 år, delades in i två grupper. En av grupperna fick fyra sms i veckan med råd om fysisk aktivitet, kost, alkohol, tobak och hjärt-kärlhälsa.
Forskarna såg signifikant skillnad mellan sms-gruppen och kontrollgruppen när det gäller deltagare som hade låg självskattad hälsa och var stillasittande. Dessa patienter sänkte sitt diastoliska blodtryck (undertrycket) med 5 mmHg – vilket motsvarar effekten av blodtryckssänkande läkemedel. För övriga forskningsdeltagare sågs ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Totalt sett ökade deltagarna i SMS-gruppen sin fysiska aktivitet med i snitt 25 minuter i veckan. De drack också betydligt mindre alkohol.
– Eftersom patienter med dålig självskattad hälsa ofta är svåra att nå med livsstilsinterventioner, är detta extra glädjande. Man behöver inte göra jättestora förändringar när det gäller hjärt- och kärlhälsa, utan även små justeringar gör skillnad, säger Hanna Glock, doktorand vid Lunds universitet och specialist i allmänmedicin.
– Att försöka få till en hälsosam rutin i vardagen, ta en lunchpromenad, använda trapporna istället för hissen eller ställa bilen längre bort ger effekt, fortsätter hon.
Långsiktigt arbete behövs
Studien pågick i sex månader, vilket är en ganska kort period för att etablera nya levnadsvanor. Forskarna menar därför att vården behöver arbeta mer långsiktigt och systematiskt för att ge livsstilsråd som en del av behandlingen för patienter med högt blodtryck.
– Slutsatsen är att sms har potential att ha en positiv effekt på blodtryck och livsstil, men skulle kunna vidareutvecklas och individanpassas mer. På så vis skulle det kunna utgöra ett komplement och till viss del avlasta den ordinarie sjukvården, säger Susanna Calling.
Deltagarna positiva – men vill inte ha pekpinnar
För att få en djupare förståelse av deltagarnas upplevelser gjordes intervjuer med 14 personer som fick hälsoråd via sms. Flera uppgav att de behövde kunskap om högt blodtryck och hur det påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Deltagarna tyckte också att det var positivt att meddelandena gick att läsa när det passade. Samtidigt efterlyste de mer individanpassade råd.
De tyckte också att det var viktigt att tonläget i textmeddelandena kändes peppande och motiverande – inte som pekpinnar.
Hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att växa – trots välfärdsreformer under flera decennier. En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet. En förklaring är förbättrad livsstil bland de rikaste.
Forskare vid Stockholms universitet och Jönköping University har undersökt sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021.
Resultaten visar att klyftan i förväntad livslängd har ökat markant. För män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst vuxit från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. Bland kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma tidsperiod.
Hälsoklyftor har ökat
Skattningar visar också att det inte finns något tydligt samband mellan inkomst- och hälsojämlikhet. Mellan början av 1960-talet och slutet av 1980-talet minskade inkomstskillnaderna – men trots det fortsatte hälsoskillnaderna att öka under samma period.
– Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Studien ifrågasätter den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.
– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Livsstil spelar roll
I stället lyfter forskarna fram livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som viktiga faktorer.
Studier har till exempel visat att personer med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper på 1960-talet. Med tiden har detta mönster förändrats, och i dag är rökning vanligare bland personer som tjänar mindre pengar.
Det innebär att höginkomstgrupper inte bara haft bättre ekonomiska resurser, utan också snabbare tagit till sig hälsosammare vanor – något som i sin tur har lett till längre livslängd.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.
Nya arkeologiska fynd från medeltidens Gotska Sandön utmanar bilden av ön som en enslig plats för sälfångst. Nu framträder i stället en dramatisk historia kantad av handel, sjöfart och sjöröveri.
Gotska Sandön har under flera tusen år spelat en roll som mötesplats och korsväg för sjöfarare i Östersjön. Ön har fungerat som en plats för att söka skydd eller fylla på proviant, och kanske även för handel och varuutbyte.
– Det finns också starka skäl att tro att öns långa historia även handlat om sjöröveri och plundring, säger Johan Rönnby, professor i arkeologi vid Södertörns högskola, i ett pressmeddelande.
Arkeologiska undersökningar på Gotska Sandön har pågått under flera år. Målet har varit att studera mänskliga aktiviteter på ön ur ett längre perspektiv. Forskarna har också velat få en bättre bild av fynd som gjorts genom åren, men också mer korrekta dateringar av lämningar och platser som upptäckts tidigare.
Isolerad ö med dramatisk historia
Forskarna har kartlagt fynd som visar att Gotska Sandön haft en strategisk betydelse i Östersjön.
Vid Säludden har man hittat spår av medeltida bebyggelse och gravar. Bland de arkeologiska fynden finns också silvermynt och vapen från 1300-talet. Dessa föremål tyder på att sjörövare kan ha varit inblandade. Spår i området tyder dessutom på att en strid eller förlisning kan ha ägt rum i slutet av 1300-talet. Flera skelett har också hittats.
– Det här var en tid då sjöröveri och fartygskapningar var vanligt förekommande på Östersjön. Vi vet till exempel att de ökända och fruktade Vitaliebröderna härjade i Östersjön vid den här tiden, att de använde vapen och hade mynt av den typ vi har hittat, säger Johan Rönnby.
– Vi har också påträffat rester av ett medeltida skepp, en kogg, kanske en förlisning som har samband med vad som hände på platsen, fortsätter han.
Arkeologen Johan Rönnby undersöker rester från skeppsvrak längs Gotska Sandöns stränder. Bild: Susanne Rönnby
Tydligare bild av historien
Gotska Sandön ligger 40 kilometer norr om Fårö och är cirka 3600 hektar stor med långa stränder, höga dyner och tallskog. Landskapet har formats av hav, vind och mänsklig närvaro på ön. Det geografiska läget stärker forskarnas bild av platsen som en historisk korsväg.
– Ur marint perspektiv så framstår inte ön som särskilt ensligt, tvärtom är den snarare centralt placerad i det stora Östersjöområdet. Söker man efter kortast möjliga väg över öppet hav så är passagen mellan Fårö och Sandön den mest naturliga vägen förbi Gotland. Dessutom är Östersjön känd för sina korta, krabba och höga vågor som kan vara besvärliga för mindre båtar och stärker att ön var en plats för att söka skydd, säger Johan Rönnby.
Undersökningarna, som nu mynnat ut i en rapport, har gjorts av Södertörns högskola i samarbete med Uppsala universitet, Gotlands Museum och Västerviks museum.
Att blockera befruktning på äggets yta med hjälp av antikroppar kan bli ett alternativ till hormonella preventivmedel. Nu har forskare gjort en upptäckt som gör att det är ett steg närmare verklighet.
En studie från Karolinska institutet visar hur ett fragment av antikroppen IE-3 kan blockera befruktning genom att rikta sig mot ett protein på äggets yta.
– Vår studie visar hur ett litet antikroppsfragment kan blockera befruktning genom att rikta sig mot ZP2, ett nyckelprotein i äggets yttre lager, säger Luca Jovine, professor i strukturell biologi vid institutionen för medicin Huddinge, i ett pressmeddelande.
Tester på möss lyckade
Antikroppen IE-3 är känd för att förhindra befruktning hos möss och under studien visade det sig att en mindre del av antikroppen var lika effektiv. Den blockerade befruktning i 100 procent av alla tester på möss.
De flesta preventivmedel i dag bygger på hormoner. De kan ge biverkningar som humörförändringar, huvudvärk eller ökad risk för blodproppar.
Att blockera befruktning på äggets yta har föreslagits som ett alternativ till hormoner, men antikroppar som IE-3 har bedömts som olämplig eftersom de kan trigga immunförsvaret. Att bara använda ett fragment av IE-3 tar bort den del av antikroppen som kan vara immunförsvarsutösande, vilket minimerar potentiella biverkningar.
– Trots sin lilla storlek förblev fragmentet effektivt, vilket minskar potentiella biverkningar. Dessa fynd ger en grund för en riktad, reversibel* preventivmetod som undviker hormonrelaterade risker, säger Luca Jovine.
*som går att sluta med
Forskarna ska utveckla en antikropp för människor
Nu ska forskarna utveckla en liknande antikropp som fungerar på mänskliga ägg. Först ska de testa om den kan förhindra befruktning i IVF-experiment (provrörsbefruktning, alltså när ägg plockas ut och befruktas av spermier utanför kroppen).
Om metoden fungerar är nästa steg att undersöka hur säker och stabil den är – och hur en behandling för människor skulle kunna utformas.
Snabb behandling med blodfettssänkande medicin efter en hjärtinfarkt kan minska risken för nya infarkter, stroke och dödsfall. Det visar en studie vid Lunds universitet.
Varje år drabbas omkring 21 400 svenskar av hjärtinfarkt – och en av fem avlider. Risken för nya infarkter är som störst det första året, eftersom blodkärlen då är extra känsliga och lättare bildar blodproppar. För att stabilisera blodkärlen måste det skadliga kolesterolet sänkas snabbt.
Idag får patienter ofta kolesterolsänkande statiner direkt efter infarkten, men tre av fyra når ändå inte sina behandlingsmål. För många krävs därför en tilläggsbehandling för att kolesterolnivån ska bli tillräckligt låg.
– Dagens riktlinjer förespråkar stegvist tillägg av blodfettssänkande läkemedel. Men inte sällan drar upptrappningen ut på tiden, det blir ineffektivt och patienter tappas bort, säger Margrét Leósdóttir, forskare vid Lunds universitet och överläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Liv kan räddas
En ny studie har undersökt patienters prognos beroende på när de får tilläggsbehandling med det blodfettsänkande läkemedlet ezetimib. Forskarna jämförde utfallet om patienterna fick kombinerad behandling tidigt, alltså inom 12 veckor efter infarkten, senare (efter 13 veckor), eller inte alls.
Resultatet visar att patienter som får både statin och ezetimib tidigt, och snabbt når sitt mål för kolesterol, har en bättre prognos och lägre risk för nya hjärtinfarkter och död än de som får behandlingen senare eller inte alls.
Baserat på resultaten skulle 100–200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år, menar Margrét Leósdóttir.
Riktlinjer ses över
Skälet till att tilläggsbehandling inte sätts in tidigare beror på att tydliga rekommendationer saknas i dagens riktlinjer. Dessutom finns en försiktighetsprincip för att undvika biverkningar och övermedicinering.
– Men det finns positiva effekter med att sätta in båda medicinerna i så nära anslutning till hjärtinfarkten som möjligt. Att inte göra det är förenat med ökad risk. Läkemedlet som vi har undersökt i studien är dessutom lättillgängligt, billigt och ger få biverkningar, säger Margrét Leósdóttir.
De europeiska riktlinjerna för blodfettsbehandling håller just nu på att uppdateras, och Margrét Leosdottir hoppas att forskningsresultaten kan ge stöd för ändrade rekommendationer.
Fler nådde behandlingsmål
Skånes universitetssjukhus i Malmö har infört en behandlingsalgoritm som hjälper läkare att ge rätt blodfettsänkande behandling efter hjärtinfarkt. Det har resulterat i att dubbelt så många patienter fått ner sitt farliga kolesterol två månader efter infarkten, jämfört med tidigare.
– Flera andra sjukhus i landet har också anammat algoritmen och vår förhoppning är att ännu fler ser över sina rutiner, för att fler patienter ska få rätt behandling i tid och vi därmed kan förhindra onödigt lidande och rädda liv, avslutar Margrét Leósdóttir.
Hur kan en liten parasit ta sig in i kroppens mest skyddade område – hjärnan? Det har länge varit ett mysterium. Men nu har forskare vid Stockholms universitet avslöjat hur den vanliga parasiten Toxoplasma gondii lyckas ta sig in i det centrala nervsystemet.
Tidigare forskning har visat att parasiten Toxoplasma gondii kan ta kontroll över immunceller och styra deras rörelser, vilket gör det möjligt för den att sprida sig i kroppen.
Men hur parasiten tar sig från blodet och genom den svårgenomträngliga blod-hjärnbarriären, som normalt skyddar hjärnan från skadliga ämnen och mikroorganismer, har varit okänt – fram till nu.
– Det som möjliggjorde fynden är att vi har utvecklat en ny metod för att spruta in och spåra parasiter i hjärnan hos möss, säger forskaren Matias Rodriguez vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Parasiten kan snabbt nå hjärnan
Studien visar att parasiten manipulerar infekterade immunceller så att de klibbar fast i hjärnans kärlväggar. Det görs med hjälp av de klisterliknande molekylerna ICAM-1 och CD18. Parasiten kan sedan ta sig in i hjärnan på bara några timmar.
– Det är en mycket fiffig strategi av parasiten att manipulera immunceller så att de klibbar fast i hjärnans blodkärl och på så sätt enkelt kunna nå hjärnvävnaden, säger Antonio Barragan som är professor vid Stockholms universitet.
Resultaten kan på längre sikt hjälpa forskarna att utveckla riktade förebyggande behandlingar mot infektionen.
Vanlig parasit som orsakar infektion
Toxoplasma gondii orsakar sjukdomen toxoplasmos som sannolikt är världens vanligaste parasitinfektion. Uppskattningsvis är minst 30 procent av jordens befolkning och cirka 15 – 20 procent av Sveriges befolkning bärare av parasiten.
Toxoplasma sprids främst via kattavföring, otillagat kött och dålig livsmedelshygien. De flesta smittade får inga symtom. Hos personer med nedsatt immunförsvar till följd av exempelvis hiv, organtransplantationer eller cellgiftbehandling kan dock toxoplasma ge livshotande hjärninfektion, encefalit. Parasiten kan även vara farlig för foster.
Trädens biologiska klocka styr när de växer och får löv. Nu visar en studie från Umeå universitet att justering av den inre klockan kan hjälpa träden att anpassa sig till ett förändrat klimat – något som kan få betydelse för framtidens skogsbruk.
Träd har, liksom människor, en biologisk klocka som styr deras dygns- och årstidsrytm. Tidigare forskning har visat att klockan är viktig för att träden ska växa, men också för att de ska kunna bilda knoppar på hösten och få löv under våren.
Det mesta av forskningen har dock utförts i kontrollerade växthusmiljöer. Ute i naturen utsätts träden för verkliga förhållanden som temperaturväxlingar och angrepp från insekter. Det här kan påverka klockans funktion.
Vissa gener styr dygnsrytmen
I en ny studie har data från växthus- och fältstudier kombinerats för att visa hur det biologiska klocksystemet påverkar trädens tillväxt och tidpunkt för olika händelser under året.
– Genom att tillämpa statistisk modellering på dessa dataset kunde vi fastställa vilka gener kopplade till dygnsrytmen som påverkar trädtillväxten eller till exempel tidpunkten då löven börjar växa fram eller ändrar färg, säger Bertold Mariën, postdoktor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Poppel och ask följdes
Forskarna har studerat 68 genetiskt förändrade poppel- och asplinjer under flera år. Studien visar hur träden använder sin biologiska klocka för att anpassa tillväxten efter omgivningen.
Vissa förändringar i trädens så kallade ”klockgener” gjorde till exempel att de uppfattade dagslängden annorlunda och kunde fortsätta växa längre under säsongen.
– Den här studien är ett bevis på att träd som är anpassade till en viss dagslängd på en viss latitud kan anpassas till en ny latitud, vilket effektivt förlänger deras växtsäsong, säger Maria Eriksson, forskare inom fysiologisk botanik vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
– Detta är särskilt användbart på nordligare breddgrader som i norra Sverige där korta växtsäsonger begränsar timmerproduktionen, fortsätter hon.
Ta fram tåligare trädsorter
Vissa genetiska förändringar gjorde att träden växte bättre än andra träd på samma plats. Genom att rikta in sig på just dessa gener kan det bli möjligt att utveckla trädsorter som klarar snabba lokala klimatförändringar bättre. De skulle också kunna anpassa sig till nya platser på andra breddgrader.
– I framtiden skulle skogsbruket kunna förbättras genom att integrera trädens biologiska klockor, som styr deras naturliga tillväxtcykler, med traditionella skogsbruksmetoder. På så sätt kan man optimera trädens tillväxt och motståndskraft i en föränderlig värld, säger Maria Eriksson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
