Klara, friska fjällvatten kan verka tidlösa. Men under ytan pågår förändringar som forskare nu börjar kartlägga. En studie visar att små organismer, knappt synliga för ögat, har anpassat sig till en mycket speciell miljö.
En ny studie sätter nu ljus på den ofta förbisedda ”anonyma biologiska mångfalden” i fjällvatten. Studien ger ny kunskap om så kallad meiofauna – bottenlevande organismer mindre än 65 mikrometer – och visar hur de påverkas av pågående miljöförändringar.
Sjöar och vattendrag i fjällen, där vattnet ofta är klart, är mycket näringsfattiga ekosystem. De organismer som lever där är anpassade till långa, kalla vintrar och begränsad tillgång på näring.
– Trots att de studerade sjöarna och vattendragen alla var mycket näringsfattiga och klara, visar resultaten att både koncentrationen av totalfosfor och löst organiskt kol är viktiga för den artsammansättningen av primärproducenter, säger Willem Goedkoop, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Meiofauna
Meiofauna är mycket små djur som lever i vatten. Meiofauna är mindre än 0,065 millimeter och oftast inte synliga för blotta ögat. De är större än mikroorganismer, men betydligt mindre än till exempel insektslarver och snäckor.
I gruppen meiofauna ingår djur som rundmaskar, hjuldjur, små kräftdjur och björndjur. De lever i och på bottensediment och stenar. De är särskilt viktiga i näringsfattiga ekosystem.
Studien visar att olika grupper av meiofauna hade ett tydligt samband med halter av salt i vattnet, vilket speglar närheten till Atlanten. Artsammansättningen hos rundmaskar påverkades även tydligt av höjden över havet.
– Klimatet verkar spelade en mindre roll utmed den drygt 600 km långa nord-sydliga gradient som studien omfattade. Vi såg inga skillnader som kunde kopplas till provplatsernas breddgrad troligen eftersom samtliga undersökta vatten är mycket kalla och mycket näringsfattiga fjällvatten, säger Willem Goedkoop.
Även markanvändningen påverkar den biologiska mångfalden i fjällvatten. Samernas rennäring bidrar med en viktig ekosystemtjänst, eftersom betet bromsar den igenväxning av kalfjället som följer av klimatförändringarna.
Skillnad mellan sjöar och vattendrag
Studiens visar att meiofaunan i biofilmer – det tunna skikt som täcker ytor under vatten – skiljer sig mellan sjöar och vattendrag. I sjöar är sammansättningen generellt mer komplex, eftersom de påverkas mindre av vattenerosion.
– Sjöar hade högre tätheter av rundmaskar och av olika kräftdjur som hinnkräftor och hoppkräftor, medan björndjur och tidiga larvstadier av fjädermyggor var vanligare i vattendrag, säger Willem Goedkoop.
Cyanobakterier förekommer oftare i sjöar än i vattendrag. De konkurrerar med alger men har en fördel i näringsfattiga miljöer, eftersom de kan lagra fosfor. Vissa arter kan även binda kväve.
Fokus på bottenlevande organismer
Studien visar att de några millimeter tjocka skikt som täcker stenar i vattenmiljön hyser en hög biomassa av mikroskopiska alger, cyanobakterier och meiofauna.
– Miljöövervakningen bör således fokusera i högre grad på alg- och djursamhällena på bottnarna eftersom de stora förändringarna förväntas ske där. Under 2025 har Havs- och vattenmyndigheten inlett en process med att anpassa miljöövervakningen av fjällvatten där fler sjöar ska ingå 2026 och större fokus ska ligga på samhällen av bottenlevande organismer, säger Willem Goedkoop.
Spionage pågår kontinuerligt i samhället och sker ofta i vår direkta närhet. En forskningsrapport från FOI visar att spionage i dag utgör en integrerad del av Europas säkerhetspolitiska landskap – och att nya trender har dykt upp de senaste åren.
I en rapport, skriven på uppdrag av Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat öppna fall av personer som dömts för spionage i Europa mellan 2008 och 2024.
De har använt öppna källor om dömda individer och intervjuat åklagare, journalister och forskare. Totalt handlar det om 70 fall, fördelat på 20 länder.
– Vi har undersökt vilka stater som gett spionerna uppdrag, hur de blev rekryterade, deras metoder, motiv och vad de spionerade på. Vi har identifierat tio olika typer av spioner och analyserat deras drivkrafter. Sen ska man komma ihåg att dessa 70 fall förmodligen endast är toppen av ett isberg – det finns skäl att tro att många fall inte upptäcks, alternativt hanteras på andra sätt än genom en öppen rättegång, säger Elina Elveborg Lindskog, forskare vid FOI, i ett pressmeddelande.
Ryssland och Kina vanligaste uppdragsgivaren
Rapporten slår fast att de flesta spionerna har utfört uppdrag i Baltikum, särskilt i Estland, på uppdrag av Ryssland: I två tredjedelar av fallen i studien var Ryssland uppdragsgivare.
Näst vanligaste uppdragsgivaren var Kina på sex uppdrag.
Spionerna är närmast uteslutande män. Av de få spiondömda kvinnorna var de flesta gifta med eller flickvänner till män som också spionerat. Desto större variation var det i spionernas ålder, den yngsta var 21 och den äldsta 82 år gammal när personerna dömdes för spionage.
– Den vanligaste spionagemetoden i vårt material är att samla in information genom fotografering. Det kan handla om allt från parlamentsbyggnader till transporter av försvarsmateriel, liksom uppgifter om militär verksamhet, politik, kritisk infrastruktur och ny teknik. Informationen förs sedan vidare på olika sätt, där äldre, klassiska överlämningar fortfarande används sida vid sida med mer moderna, digitala kommunikationsmetoder, säger Anna Lioufas, analytiker vid FOI.
I de fall av spioneri i Europa som rapporten undersökt var två tredjedelar utförda på uppdrag av Ryssland. Bild: Depositphotos
Vanligare att bli rekryterad än att själv söka uppdrag
Den som blir spion blir det ofta efter att ha blivit kontaktad av en uppdragsgivare som många gånger erbjuder betalning. Ungefär var femte hade familj i det land de spionerade åt eller hade andra band till den nationen. Det förekommer att rekryteringen sker via sociala medier.
Även om flera av rapportens iakttagelser kan kopplas till dagens förändrade säkerhetsläge, visar resultaten att drivkrafterna bakom de personer som dömts för spionage i grunden är desamma som under kalla kriget. Ekonomiska incitament, ideologisk övertygelse, påtryckningar och personliga motiv fortsätter att utgöra de dominerande faktorerna.
– De finns de som blir hotade och utför uppdrag för att de är rädda. Dock hittade vi inga fall där någon som har problem med missbruk av alkohol, droger eller spelande hade blivit pressad till att bli spion. Det finns också påfallande många dömda personer som inleder spionage efter att ha känt sig förorättade eller förbisedda av sin arbetsgivare, som en sorts hämnd eller som ett sätt att hävda sig själv, säger forskaren Anna Wagman Kåring.
Flera nya trender inom spionage
Enligt forskarna har flera nya trender dykt upp de senaste åren.
– Komplexiteten växer. Om det förr var vanligt att uppdragsgivaren mest sökte långa relationer till spioner placerad på insidan av till exempel en militär organisation kombineras det i dag med rekrytering av personer som utför engångsuppdrag. Rent krasst kan man säga att det är personer som uppdragsgivaren struntar i om de åker fast eller ej, säger Elina Elveborg Lindskog.
Rapporten utmanar tidigare föreställningar om att en spion ofta agerar ensamt.
– Den traditionella bilden av en spion är att det är en man som inte låter någon få veta vad han sysslar med och anstränger sig hårt för att det ska förbli så. Men vi ser att en tredjedel av de vi studerat arbetat tillsammans med någon annan, exempelvis sin partner, släktingar eller kolleger på jobbet, säger Anna Lioufas.
Denna ökade komplexitet kräver att underrättelsetjänsterna i Europa tar till sig denna nya verklighet.
– Det finns många intressanta saker att undersöka. Till exempel att Ryssland samarbetar med ”vanliga” kriminella i Polen som de ber spionera på materiel som Västvärlden skänker till Ukraina, hur nätverksbaserade spiongrupper arbetar och om de metoder som underrättelsetjänster använder missar kvinnor som ägnar sig åt eller stödjer spioneri, säger Anna Wagman Kåring.
Bild: Mathias Redin, Unsplash
Tio olika sorters spioner
Rapporten bygger vidare på en FOI-rapport från 2022 där man tog fram fem spiontypologier. Forskarna för den nya rapporten har utvecklat dessa typologier och identifierat ytterligare fem.
De tio spionrollerna är inte exklusiva, utan det är vanligt att en person går att klassa som flera olika sorters spion.
Den traditionella insidern: Deltar i säkerhetsklassade aktiviteter på sin arbetsplats och har tillgång till hemlig information. Oftast anställd inom militären eller en underrättelsetjänst.
Den ideologiskt övertygade: Anser att landet personen spionerar åt har rätt och att spioneriet är att tjäna sin nation.
Den observerande: Filmar och fotograferar, ofta militära skyddsobjekt.
Engångsagenten: Någon som medvetet eller omedvetet utför högst ett par spionuppdrag. Fördelen med dem är det kan vara svårt att knyta dem till en uppdragsgivare ifall de åker fast. Nackdelen är att de bara kan utföra den enklaste formen av spioneri då uppdragsgivaren ser dem som förbrukningsmaterial.
Facilitatorn: Sköter logistiken. Utför sällan spionaget själv utan är den som ser till att uppdragsgivaren får ta del av resultatet som spionen fått fram.
Den multikriminelle: Personen är spion, men ägnar sig också åt till exempel sabotage, sprida falsk information eller göra inbrott.
Specialisten: Har tillgång till hemlig information men arbetar för det mesta med annat. Det kan till exempel vara en tolk som arbetat under ett topphemligt samtal eller en elektriker som reparerat hemlig utrustning.
Den mobile: Rör sig över gränserna och är nästan alltid en EU-medborgare. Ett exempel är en tysk som den turkiska underrättelsetjänsten rekryterade för att spionera på Grekland.
Den med anknytning: Mycket vanligt när Kina rekryterar spioner. Personen har anknytning till landet den spionerar åt genom familjeband, religion eller kulturella värderingar.
Metan, den näst viktigaste växthusgasen efter koldioxid, steg snabbt under de första åren på 2020-talet. Nu har forskare hittat förklaringen.
Atmosfären innehåller hydroxylradikaler, OH, som fungerar som dess främsta ”rengöringsmedel” genom att bryta ner metan. Under covid-19-pandemins nedstängningar minskade utsläppen av kväveoxider och andra luftföroreningar från transporter. Dessa ämnen krävs för att bilda OH-radikaler genom kemiska reaktioner med solljus, ozon och vattenånga.
När halterna av OH sjönk försvagades atmosfärens förmåga att bryta ner metan, som då kunde ansamlas snabbare.
Forskare hittade förklaringen
Med hjälp av satellitdata, markmätningar och avancerade modeller visar forskare i en studie att OH-nivåerna minskade tydligt under 2020–2021. Minskningen förklarar omkring 80 procent av variationen i hur snabbt metanhalterna ökade mellan olika år, medan utsläpp från fossila bränslen och skogsbränder hade begränsad betydelse.
– Den här studien var som ett stort pussel. Forskare som modellerar metanflöden från olika ekosystem, mänskliga källor och atmosfäriska cirkulationsmodeller bidrog med var sin bit. Tillsammans behövde vi förstå hur allt hängde ihop, säger Gerard Rocher-Ros, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
La Niña påverkade metanhalterna
Samtidigt som halterna av OH-radikaler minskade ökade de naturliga metanutsläppen kraftigt till följd av klimatvariationer. En långvarig La Niña-period mellan 2020 och 2023 innebar blötare förhållanden än vanligt över stora delar av tropikerna. Det ledde till större översvämmade områden och ökade utsläpp från våtmarker och inlandsvatten, som idag är världens största enskilda metankälla.
De största ökningarna skedde i tropiska delar av Afrika och Sydostasien. Även sötvatten i Arktis visade tydliga ökningar.
Brister i dagens modeller
Resultaten pekar på brister i de modeller som idag används för metanutsläpp. Många av dem underskattade utsläppen från våtmarker under den här perioden.
– Våra nuvarande modeller för metan i vattendrag är fortfarande relativt enkla jämfört med modeller för andra ekosystem. Min forskargrupp arbetar med nya angreppssätt som förhoppningsvis kan bidra till att föra forskningen framåt, med början i Arktis där utsläppen ökar snabbt, säger Gerard Rocher-Ros.
Bättre övervakning behövs
Studien förklarar både den snabba ökningen av metanhalter i atmosfären och varför takten nyligen har avtagit. Den visar också att framtida nivåer inte bara påverkas av utsläppsminskningar, utan även av åtgärder för renare luft och klimatdrivna förändringar i den naturliga metancykeln.
– Det är särskilt viktigt att vi blir bättre på att övervaka och förstå hur metanutsläpp från tropiska och nordliga våtmarker påverkas av jordens klimat som blir varmare och fuktigare, säger Philippe Ciais vid Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement i Frankrike.
Vätgas används allt mer inom industri och transporter, men är svår att övervaka i fuktiga miljöer. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en ny typ av vätgassensor som blir mer effektiv ju högre luftfuktigheten är.
Överallt där vätgas hanteras krävs säkerhetssensorer som snabbt kan upptäcka läckor och förhindra att brandfarlig knallgas bildas vid kontakt med luft. De sensorer som finns idag fungerar inte optimalt i fuktiga miljöer. Nu har forskare vid Chalmers tagit fram en fuktvänlig sensor.
– En vätgassensors prestanda kan skifta drastiskt från miljö till miljö, och fukt är en viktig aspekt. Ett problem i dag är att många sensorer blir långsammare eller fungerar sämre i fuktiga miljöer, säger Athanasios Theodoridis, doktorand vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
– När vi testade vårt nya sensorkoncept upptäckte vi att ju mer vi ökade fuktigheten, desto starkare blev vätgasresponsen. Det tog oss ett tag att verkligen förstå hur det kunde vara möjligt, fortsätter han.
Vätgas på frammarsch
Vätgas blir en allt viktigare energibärare, inte minst inom transportsektorn, kemisk industri och produktion av grönt stål. Förutom den naturliga luftfuktigheten bildas vatten när vätgas reagerar med syre och energi frigörs, exempelvis i bränsleceller för fordon och fartyg. Bränsleceller kräver dessutom vatten för att deras membran inte ska torka ut.
Även anläggningar för produktion och lagring av vätgas exponeras för omgivande luft, där fuktigheten varierar med väder och temperatur. För att förhindra att vätgasläckor leder till brandfarlig knallgas krävs därför tillförlitliga sensorer som fungerar även i tuffa miljöer.
Chalmers nya vätgassensor bygger på nanopartiklar av platina som fungerar både som katalysator och sensor. Konstruktionen är särskilt lämpad för fuktiga miljöer och blir effektivare ju högre luftfuktigheten är. Platinapartiklarna är färglagda i ett bildbehandlingsprogram. Bild: Athanasios Theodoridis, Chalmers tekniska högskola
Sensor får fukten att ”koka bort”
Den nya fukttåliga sensorn från Chalmers ryms på en fingertopp och bygger på nanopartiklar av platina. Partiklarna fungerar både som katalysatorer och sensorer. Det innebär att platinan påskyndar den kemiska reaktionen mellan väte och syre från luften vilket leder till en värmeutveckling som får fukten, i form av en vattenhinna på sensorytan, att ”koka bort”.
Hur mycket av vattenhinnan som försvinner beror på vätgashalten, medan luftfuktigheten avgör hur tjock hinnan är. Genom att mäta förändringar i vattenhinnans tjocklek kan sensorn därför avgöra koncentrationen av vätgas – och blir samtidigt effektivare ju fuktigare miljön är.
Förändringarna läses av optiskt genom så kallade plasmoner. När vätgashalten ökar ändrar platinapartiklarna färg och sensorn kan slå larm vid kritiska nivåer.
– Vi testade sensorn under mer än 140 timmars kontinuerlig exponering för fuktig luft. Testerna visade att den är mycket stabil vid olika givna grader av fuktighet, och pålitligt kan detektera vätgas i dessa förhållanden, vilket är viktigt om den ska kunna användas i verkliga miljöer, säger Athanasios Theodoridis.
Energiomställningen ökar kraven på sensorerna
Enligt forskarnas mätningar upptäcker sensorn vätgas ner till ”parts per million”-intervallet: 30 ppm – alltså tre tusendelar av en procent, vilket gör den till en av världens känsligaste vätgassensorer i fuktiga miljöer.
– Det finns idag en stor efterfrågan på sensorer som fungerar bra i fuktiga miljöer. I takt med att vätgasen spelar en allt viktigare roll i samhället ställs högre krav på att sensorerna också behöver bli mindre, smidigare och möjliga att tillverka i stor skala och till lägre pris. Vårt nya sensorkoncept möter de kraven väl, säger Christoph Langhammer, professor i fysik på Chalmers.
Olika material kan behövas
Han ser också att det kan krävas mer än en typ av material för att framtidens vätgassensorer ska kunna fungera i alla typer av miljöer.
– Vi räknar med att behöva kombinera olika typer av aktiva material för att skapa sensorer som presterar väl oavsett miljö. Vi vet nu att vissa material ger snabbhet och känslighet, medan andra material tål fukt bättre. Nu arbetar vi vidare för att använda den kunskapen framåt, säger Christoph Langhammer.
När elpriserna blev högre drabbades inte jobben inom stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin i någon stor utsträckning, visar en studie. Trots energikrisen och rekordpriser har sysselsättningen varit stabil.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet har undersökt hur prisförändringar på el har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.
De har särskilt tittat på vintern 2022, när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina och elpriset ökade i stora delar av Sverige och Europa. Forskarna såg att industriföretagen inte påverkades i stor utsträckning av de höga elpriserna på både kort sikt (omedelbart) och medellång sikt (5 år).
Resultatet gällde både för industrin som helhet och de mest energiintensiva sektorerna när de studerades separat.
– Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, säger Tommy Lundgren, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.
Tecken på att grön omställning kan ta tid
Forskarna har också analyserat hur höjda elpriser påverkar användning av fossila bränslen.
Den gröna omställningen kräver en omfattande elektrifiering, det vill säga att fler verksamheter går över till el i stället för fossila bränslen, av samhället. När energislag med varierande utbud, som sol- och vindkraft byggs ut, kommer det att innebära större variationer i elpriserna och eventuellt högre priser. Redan i dag baseras delar av elpriset, särskilt i södra Sverige, på elpriserna i Europa eftersom marknaderna är sammankopplade.
I takt med att fossil energi blir dyrare när EU sänker taket för antalet utsläppsrätter för koldioxid, förväntas detta påverka Sverige, särskilt de södra delarna av landet.
– Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott, säger Hanna Lindström, biträdande lektor på Umeå universitet.
Solen är grunden för fotosyntesen men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Enligt en ny studie kan intensiv solstrålning begränsa växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker.
Nordamerikas stäpper, Serengetis savanner, Svalbards tundra och Alpernas naturbetesmarker är exempel på gräsmarker där träd saknas. I stället dominerar gräs och andra örtartade växter. Mångfalden av växtarter i dessa miljöer varierar kraftigt, och orsakerna har förbryllat forskare i årtionden.
I en tidigare studie upptäckte forskare vid SLU att varken markens egenskaper eller klimatfaktorer som nederbörd kan förklara varför mångfalden av växter skiljer sig åt mellan olika delar av världen.
– Det förvånade mig. Och det var då jag började fundera på vilken betydelse solljuset har för växternas mångfald i gräsmarker och inledde ett nytt projekt för att utforska just det, säger Marie Spohn, professor vid Institutionen för mark och miljö vid SLU, i ett pressmeddelande.
Mer sol än fotosyntesen kan hantera
Hon och 34 internationella forskarkollegor kan i en ny studie visa att det finns ett negativt samband mellan solljus och växtmångfald i gräsmarker. Intensivare solljus innebär i allmänhet en lägre mångfald av växter. Sambandet gällde dock endast den intensiva solstrålning som används i fotosyntesen. Andra faktorer – som UV-B-strålning, temperatur, nederbörd, torrhetsindex och kvävenedfall – hade inte lika tydlig koppling till växtmångfalden.
– Vi vet att växter kan stressas av att ta emot mer fotosyntetiskt aktiv solstrålning än fotosyntesen hinner hantera, och att det hämmar fotosyntesen, men det här är den första studien som visar att detta är något som begränsar mångfalden av växtarter i världens gräsmarker, säger Marie Spohn.
Oro för att arter kan försvinna
Forskarna såg också att artrikedomen minskade särskilt mycket av intensiv solstrålning i högre belägna områden. Förklaringen tros vara att luften på hög höjd, med lägre lufttryck, innehåller lägre halter atmosfäriska gaser och aerosoler som gör solljuset mer diffust.
I områden mer än 340 meter över havsytan var intensiv solstrålning inte bara kopplad till färre växtarter, utan även till lägre produktion av ovanjordisk biomassa.
– Vår studie knyter an till frågan om vad som händer med olika växtsamhällen när klimatet blir varmare. Den antyder nämligen att intensivt solljus kan begränsa många växtarters möjligheter att sprida sig till högre belägna områden som svar på klimatuppvärmningen. Detta stöder oron för att sådana arter för närvarande ”åker hiss mot utrotning”, säger Marie Spohn.
Ett stort forskarlag har upptäckt att fotosyntetiskt aktiv solstrålning begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker. På bilden bedömer forskarna växternas mångfald på en gräsmark i nordvästra USA. Bild: Mary Ellyn DuPre
Vissa växter är känsligare än andra
Även om starkt solljus generellt hängde samman med lägre artrikedom, påverkades växtgrupper olika mycket. Mångfalden av gräsarter påverkades bara på högre höjder. Däremot påverkades antalet baljväxtarter inte alls av solljusets intensitet.
Forskarlagen arbetade på sex kontinenter och samlade in data om växtlighetens artrikedom och biomassa på 5590 platser i naturliga och halvnaturliga gräsmarker. Dessa data analyserades sedan tillsammans med satellitbaserade data om solstrålning som täcker 22 år.
– En av våra försöksplatser finns i Sverige, i Abisko längst i norr. Där är solljusets intensitet låg under växtperioden medan mångfalden av växter är jämförelsevis hög, i likhet med våra andra försöksplatser i norra Skandinavien, säger Marie Spohn.
När startupföretag växer snabbt fattar grundare ofta snabba rekryteringsbeslut som oavsiktligt missgynnar kvinnor, enligt en studie. Pressen under snabb tillväxt gör att grundare i högre grad förlitar sig på mentala genvägar och fattar partiska beslut.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har analyserat över 31 000 företag som grundades i Sverige mellan 2004 och 2018. Studien visar att så kallad skalning – när företag rekryterar mycket snabbare än normalt – sätter grundare under press att fatta snabba beslut. Detta ökar användningen av mentala genvägar, aktiverar könsstereotyper och påverkar både vilka som anställs och i vilka roller.
– Vid snabb tillväxt kan även välmenande ledare förlita sig på stereotyper när de bedömer vem som passar för en roll, säger Mohamed Genedy, postdoktoral forskare vid House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Resultaten visar att när mansledda startupföretag skalar minskar sannolikheten att anställa en kvinna med ungefär 18 procent och sannolikheten att utse en kvinna till chef med 22 procent. Att dessa mönster uppstår i ett land som präglas av hög jämställdhet gör enligt forskarna resultaten särskilt anmärkningsvärda.
Grundare med HR-utbildning bryter mönstret
Studien visar dock att grundare med en HR‑relaterad utbildning bryter detta mönster. Då ökar sannolikheten att anställa en kvinna med över 30 procent och sannolikheten att utse en kvinna till en chefsroll ökar med 14 procent vid samma nivå av expansion.
– När grundare har erfarenhet av strukturerade rekryteringsprocesser minskar jämställdhetsgapet, och i vissa fall vänder de helt. Detta visar att det verkligen lönar sig att få HR‑grunderna på plats tidigt. När tempot väl ökar är grundare med HR‑kunskap mindre benägna att förlita sig på partiska magkänslor och mer benägna att rekrytera från en bredare talangpool, säger Mohamed Genedy.
Tidigare erfarenhet från företag med etablerade HR‑rutiner påverkar också rekryteringsbesluten positivt, om än i mindre utsträckning. Den ökar sannolikheten för skalande startupföretag att anställa kvinnor i allmänhet, men har ingen betydande effekt på tillsättningen av kvinnor i chefsroller.
Skillnader kvarstår även i kvinnligt ledda startupföretag
Studien visar dessutom att dessa mönster inte enbart drivs av grundarens kön. Även kvinnligt ledda startupföretag visar liknande tendenser vid snabb tillväxt, men något mindre utsträckning.
I kvinnodominerade branscher ökar visserligen rekryteringen av kvinnor till vanliga tjänster under skalningsfasen, men sannolikheten att kvinnor utses till chefspositioner minskar ändå.
– När expansionstakten ökar sätts kognitiv bias igång hos alla. Kvinnliga grundare är inte immuna mot dessa mönster, säger Mohamed Genedy.
Vårdpersonal överskattar sin förmåga kring hygien och riskerar att omedvetet bidra till smittspridning, enligt en ny avhandling. Studien visar också att riskerna för smittspridning ökar när flera sjuk- eller undersköterskor hjälps åt med samma patient.
Antalet vårdrelaterade infektioner skulle kunna halveras om hygienrutinerna följdes. Trots det fortsätter misstag att ske. En avhandling från Högskolan i Gävle utmanar synen på stress och underbemanning som huvudorsaker.
– Min forskning visar att riskbeteenden sker även när vårdpersonalen upplever att arbetsmiljön är bra, exempelvis vid gott samarbete mellan kollegor. Det tyder på att det är vårdkultur och situationens komplexitet som spelar störst roll, säger Lisa Arvidsson, doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Studien har gjorts genom både observationer, intervjuer och enkätstudier med omkring 500 undersköterskor och sjuksköterskor på svenska sjukhus. Resultatet visar att:
Vårdpersonal ofta inte är medvetna om egna misstag med hygien. En hög grad av självrapporterad följsamhet till hygienregler motsägs av forskningens observerade beteenden.
Samarbete, där flera sjuksköterskor eller undersköterskor hjälps åt med en och samma patient, ger fler misstag kring hygien och riskerar att bidra till smittspridning.
Behövs förändrad kultur inom vården
Forskningen visar att det behövs mer än ökad kunskap och mer resurser för att minska smittspridning, och att det snarare en fråga om förändrad kultur på vårdinrättningar.
– En positiv aspekt med resultatet är att det bevisligen går att uppnå goda resultat utan att nödvändigtvis anställa mer personal. Vill man öka kunskapen om hygien tror jag att det är mer effektivt med praktiska övningar där man diskuterar förbättringar i stället för digitala utbildningar där man fyller i ett test på slutet, som är vanliga inom vården, säger Lisa Arvidsson.
Studien bidrar med ett nytt perspektiv på hur man kan motverka infektioner genom att flytta fokus från individuella brister till organisatoriska och kulturella mönster i vårdmiljön. Forskningen ger också förståelse kring varför vårdrelaterade infektioner fortsätter vara ett globalt problem trots att det satsas mycket på hygien inom sjukvården.
– För att lyckas förebygga smittspridning måste vi också se bortom checklistor och utbildningar, och i stället förstå hur vårdpersonal faktiskt agerar i komplexa situationer. Det är där de verkliga riskerna uppstår, säger Lisa Arvidsson.
Unga vuxna svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Samtidigt som äldre svenskar tillhör de lyckligaste i världen, kämpar unga vuxna med ensamhet och psykisk ohälsa. Det visar en ny studie om lycka i Sverige.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Oslo storstadsuniversitet och Harvard University har genom en enkät gjord 2023, där över 15 000 svenskar svarade, undersökt människors lycka och välmående.
Resultatet visar tydliga åldersskillnader, där unga vuxna rapporterar lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. De upplever också dubbelt så hög ensamhet och tre respektive sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta.
– Vår studie visar att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Sverige är ett av få länder där unga vuxna mår sämst av alla åldersgrupper medan de äldsta rapporterar högst livstillfredsställelse. Även ensamheten bland unga är anmärkningsvärd, i andra länder är det ofta tvärtom de äldre som känner sig mest ensamma. Vi behöver göra mer för att förstå och vända den här utvecklingen, säger Nora Hansson Bittár, doktorand vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Forskarna betonar att det är känt sedan tidigare att unga svenskar har högre psykisk ohälsa jämfört med äldre, men att den här studien visar att samma mönster sträcker sig över nästan alla livsområden. Skillnaderna mellan åldersgrupper är också betydligt större än motsvarande skillnader kopplade till kön eller födelseland.
Unga har optimistiska förväntningar på framtiden
Trots att unga vuxna mår sämre än äldre har de höga förväntningar på hur nöjda de kommer att vara med livet i framtiden. På en tiogradig skala tror de att de kommer att ha en livstillfredsställelse på 8,06 om fem år, jämfört med det nuvarande genomsnittet på 6,65.
– Ungas optimistiska framtidsförväntningar är positivt, men kombinationen med lågt välbefinnande i nuet och höga förväntningar om framtiden leder tankarna till Tage Erlanders berömda citat om ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Det är möjligt att alltför höga ambitioner och ideal, som sannolikt späs på av sociala medier, kan bidra till missnöje med livet här och nu, säger Nora Hansson Bittár.
Studien nyanserar bilden av Sverige som ett lyckoland. Som helhet placerar sig Sverige fortsatt relativt högt i globala jämförelser, men bakom genomsnittet döljer sig stora generationsskillnader. Om unga vuxnas skattningar (18–24 år) låg till grund för World Happiness Reports internationella lyckorankning skulle Sverige hamna på plats 30 – efter länder som Litauen, Belize och Kosovo.
Om i stället äldre svenskars skattningar (80 år och äldre) användes skulle Sverige placera sig etta i världen.
– Studien visar tydligt att unga mår sämre i Sverige, men den andra sidan av myntet är att äldre svenskar mår påfallande bra. Äldre svenskar hör till en av världens lyckligaste grupper med starka nära relationer och mindre ensamhet än sina yngre släktingar. I ett samhälle som ofta är fixerat vid ungdomlighet och där åldrande förknippas med skörhet och ensamhet hoppas vi att studien kan bidra till en mer positiv syn på åldrande, säger August Nilsson, doktorand vid Oslo storstadsuniversitet.
Ingen tydlig medelålderskris i Sverige
Studien visar också att den väletablerade ”U-kurvan” för lycka, där medelåldern ofta beskrivs som livets bottenpunkt, inte gäller i Sverige. Någon tydlig medelålderskris går helt enkelt inte att urskilja. I stället mår medelålders svenskar relativt bra, trots att många kombinerar ansvar för både barn och äldre släktingar. En möjlig förklaring är Sveriges väl utbyggda system för barn- och äldreomsorg, som kan bidra till att minska pressen i denna livsfas.
– En central slutsats från studien är att vi behöver stärka samhällets insatser för att värna unga vuxnas välmående. Men vi behöver också göra mer för att följa och förstå den här utvecklingen. De mönster vi ser i studien stämmer inte överens med hur det tidigare har sett ut i Sverige eller med hur det ser ut i många andra länder. Det understryker att vi behöver förstå lycka och välmående som något lokalt och föränderligt. Jag tror vi behöver mäta välmående lika ofta och ambitiöst som vi mäter BNP, säger Micael Dahlen, professor vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersökt jord från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordproverna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.
Det har länge varit känt att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel. I en studie har forskare nu undersökt effekter på jordar.
– Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordprover från 26 länder
Studien baseras på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige.
Forskarna använde dna-metoder för att analysera den biologiska mångfalden och innehåll av 63 olika bekämpningsmedel i proverna. I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av bekämpningsmedel.
Svampmedel var vanligast i proverna, följt av ogräs- och insektsmedel. Det mest förekommande ämnet var glyfosat. Rester av bekämpningsmedel hittades även i miljöer där de normalt inte används, som skogar och ängar, vilket enligt forskarna sannolikt beror på spridning från jordbruket.
Forskarna har inte gjort experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer, men resultaten tyder på att kemikalierna kan förklara en stor del av variationen i markens biologiska mångfald. Endast markens egenskaper, som pH, organiskt kol, textur och fuktighet, har större betydelse.
Nyttiga markorganismer kan påverkas
Bekämpningsmedlen riktas mot insekter, svampar och ogräs som hotar grödor, men många nyttiga markorganismer som svampar, bakterier och nematoder verkar också påverkas. Effekten är särskilt tydlig på mykorrhizasvampar, som är viktiga för växters näringsupptag.
Men allt liv påverkas inte negativt. Vissa bakterier verkar snarare gynnas, troligen eftersom andra organismer minskar. Det tyder på att balansen i markens ekosystem rubbas.
Studien visar också att bekämpningsmedel kan förändra förekomsten av gener som styr näringsomsättningen hos markens mikroorganismer. Det kan försämra jordens naturliga bördighet och leda till att mer gödsel behövs för att klara skördarna.
Långsam nedbrytning av kemikalierna
Eftersom många bekämpningsmedel bryts ner långsamt kan deras effekter kvarstå i jorden under lång tid. Forskarna menar därför att dagens riskbedömningar och regleringar behöver utvecklas. Utvärderingar bör inte bara fokusera på enskilda arter utan även ta hänsyn till effekter på hela markorganismernas samhällen och markens långsiktiga funktion.
– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Mohammad Bahram vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av något av de bekämpningsmedel som ingick i studien. Proverna togs främst på åkrar men även i permanenta odlingar, till exempel vin och frukt, gräsmarker och skog.
Urvalet bygger på EU-kommissionens standardiserade markövervakning, som använder ett slumpmässigt och statistiskt representativt rutnät över Europa. Resultaten kan ses som en indikator på bekämpningsmedlens förekomst i Europas jordar.
Minskningen av barnafödandet under pandemin berodde inte på vaccinationer mot covid-19, visar en studie från Linköpings universitet. Forskarna fann ingen skillnad i vare sig födslar eller missfall mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor.
Mot slutet av pandemin minskade antalet födslar i bland annat Sverige. Samtidigt spreds rykten i sociala medier om att vaccinering skulle kunna försämra möjligheten att bli gravid.
Forskare vid Linköpings universitet har nu undersökt frågan om minskningen av barnafödandet kunde bero på covid-vaccinen.
– Vår slutsats är att det är högst osannolikt att mRNA-vaccinen mot covid-19 låg bakom minskningen av barnafödande under pandemin, säger Toomas Timpka, professor i socialmedicin vid Linköpings universitet.
Ingen skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade
I studien ingick samtliga kvinnor mellan 18 och 45 år i Region Jönköpings län, totalt nära 60 000 personer. Av dem vaccinerade sig omkring 75 procent mot covid-19 en eller flera gånger under perioden 2021–2024. Forskarna använde registeruppgifter om födslar, vaccinationer, missfall och dödsfall.
Jämförelser mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor visade ingen statistiskt säkerställd skillnad i vare sig antal födslar eller missfall. Resultaten ligger i linje med tidigare studier som inte har kunnat påvisa något samband mellan covidvaccin och fertilitet.
– Vi ser ingen skillnad i barnafödande mellan de som tagit vaccinet och de som inte gjort det. Vi har också tittat på alla registrerade missfall bland de som blivit gravida, och vi ser ingen skillnad mellan grupperna där heller, säger Toomas Timpka.
Andra förklaringar till nedgång
Forskarna bedömer att nedgången i barnafödandet har andra, mer troliga förklaringar.
De som i dag är i 30-årsåldern, då det är vanligast att skaffa barn, är födda under en period på 1990-talet med låga födelsetal, vilket har minskat antalet potentiella föräldrar i nutid. Dessutom kan faktorer kopplade till pandemin ha bidragit till minskningen av barnafödandet, som oro för hälsa och ekonomi samt förändrade beteenden under nedstängningar av samhället.
Enligt forskarna är en av studiens styrkor att den omfattar en stor grupp som är representativ för befolkningen.
En kemikalie som finns i vissa receptfria ögondroppar kan påverka leverceller och omvandlas till ett PFAS-liknande ämne. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Det var när en journalist hade hört av sig till forskare vid Örebro universitet med frågor om säkerheten hos ögondroppar, som forskarna gick igenom den tillgängliga dokumentationen på området och såg att dropparna bara hade genomgått begränsade toxikologiska tester, främst i studier på djur med fokus på ett fåtal effekter.
Efter mediebevakningen på området valde vissa apotek att tillfälligt ta bort produkten från sina hyllor. Forskarna vid Örebro universitet bestämde sig för att titta närmare på hur innehållet kan påverka kroppen.
De undersökte en fluorerad kemikalie som heter perfluorohexyloctan, som har liknande struktur och egenskaper som PFAS*. En skillnad är att den tidigare har ansetts vara biologiskt inaktiv, vilket betyder att den inte ska påverka biologiska processer i kroppen.
– Vår studie visar att det inte alltid stämmer. Att förstå hur dessa ämnen beter sig i kroppen är avgörande för att skydda människors långsiktiga hälsa, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
*PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion.
Samlas i levern över tid
Även om ögondroppar appliceras direkt i ögat kan små mängder av innehållet ta sig ut i blodomloppet, särskilt vid upprepad användning. Tidigare forskning på liknande ämnen har visat att de kan samlas i levern över tid.
Därför har forskarna nu studerat effekterna i mänskliga leverceller i laboratoriemiljö. Experimenten ska efterlikna låg men långvarig exponering, snarare än kortvarig exponering för höga doser.
– Vi ville fånga upp förändringar i cellernas ämnesomsättning som kan spegla upprepad användning, säger Andi Alijagic, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Förändrad ämnesomsättning i leverceller
Analyserna visade omfattande förändringar i levercellernas ämnesomsättning. Studien visar också att perfluorohexyloctan delvis kan omvandlas inne i leverceller till ett PFAS-liknande ämne. Det tyder på att ämnet inte förblir oförändrat i kroppen.
– Resultaten pekar på ett mönster av förändrad ämnesomsättning som bör undersökas vidare i långsiktiga studier och i levande organismer, säger Matej Orešič, professor i systemmedicin vid Örebro universitet.
Utöver ögonvårdsprodukter bidrar studien, tillsammans med en växande mängd forskning, till en oro för att fluorerade kemikalier i medicin och hygienprodukter kan påverka människors hälsa.
– Våra resultat kan inte direkt översättas till hälsoeffekter hos människor. Men de visar att långvarig exponering och effekter i olika organ förtjänar mer vetenskaplig och regulatorisk uppmärksamhet. Kunskapen behövs för att myndigheter, vårdpersonal och tillverkare ska ta välgrundade beslut om kemikaliesäkerhet, säger Tuulia Hyötyläinen.
– Det är värt att fundera över att liknande ämnen är förbjudna i skidvalla men inte i ögondroppar, säger Matej Orešič.
Skoltrötta elever och frånvaro på lektioner är inget nytt fenomen – men förklaringarna har skiftat över tid. Det visar en ny studie som har undersökt hur diskussioner om skolfrånvaro i Sverige utvecklats under flera decennier.
Forskarna vid Malmö och Umeå universitet har i en ny studie tittat närmare på hur elevers skolfrånvaro har diskuterats i Sverige under 1945–1975. Studien bygger på anmälningar, utredningar och vetenskapliga artiklar från perioden.
– Debatten om ungas psykiska ohälsa har de senaste åren varit ganska alarmistisk, samtidigt finns det forskning som visar att vi idag har ett överdrivet fokus på diagnoser och medicinering. Vi ser ett behov att ge en historisk kontext, säger Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Biologi och koppling till familj
Från efterkrigstiden tog skolan ett större ansvar för elevernas hälsa. Samtidigt tog psykiatriska förklaringar allt större plats i utredningarna jämfört med tidigare.
– Skolk och så kallad “skolleda” förklaras under 1950-talet med biologi och nerver, det är inte ovanligt att man drar in familjens sjukdomshistoria i utredningarna. Det finns också exempel där man härleder elevens omognad till exempelvis en nervös moder eller dominant farmor, säger Thom Axelsson.
Dialog fick större utrymme
Under 1960-talet utvecklades två sätt att beskriva elevers frånvaro. Dels fortsatte man prata om skolk och dåligt uppförande, som att snatta eller gå på bio istället för att gå till skolan. Dels började vissa fall beskrivas som skolskräck eller skolfobi – där eleven vill gå till skolan men inte vågar. Beteendet började även i högre utsträckning kopplas till miljö än arv.
– Det här blir ännu tydligare på 70-talet, man lastar inte eleven på samma sätt som tidigare utan ser att problem i familjen kan påverka. Dialog får också större utrymme, säger Thom Axelsson.
Pendeln har svängt tillbaka
På 1970-talet började begreppet skoltrötthet användas, och familjens situation samt miljön fick större betydelse vid förklaringar av frånvaro. Under de senaste 20 åren har pendeln delvis svängt tillbaka, med ett ökat fokus på neurobiologiska förklaringar, enligt forskarna.
– Jag tror att vi behöver diskutera skolans uppdrag. Den nuvarande undervisningen är ofta individualiserad med ett tydligt fokus på kunskap, vilket gör att den sociala fostran hamnar i skuggan. Dessutom bidrar ju inte det förändrade medielandskapet till att barn och unga blir bättre på att interagera direkt, säger Thom Axelsson.
När Madagaskars skogar minskar blir det allt svårare för lokalbefolkningen att få tag på trä till hus, redskap och matlagning. En ny studie visar vilka träd som är viktigast i vardagen – kunskap som kan stärka lokalsamhällen och minska trycket på skogarna.
Madagaskar är känt för sin unika artrikedom. Lokalbefolkningen har i alla tider använt träd till husbyggen, redskap och som bränsle vid matlagning. Men det har blivit allt svårare i takt med att skogen hotas av markanvändning, avverkning och klimatförändringar.
– För att stötta dessa samhällen behöver vi förstå vilka träd som är viktiga för människornas överlevnad och välbefinnande och varför just de träden är viktiga. Det handlar även om att bevara lokal kunskap och kultur, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.
Val av träd i vardagen
I en studie har forskare dokumenterat hur lokalbefolkningen väljer träd för sina vardagsbehov genom intervjuer med över 600 hushåll i olika delar av Madagaskars regnskog.
– Tänk dig att du går in i en skog och din favoritträdart är borta. Då kanske du letar efter andra träd med samma egenskaper som det du brukar använda. Det var de egenskaperna vi försökte förstå. Därför frågade vi inte bara om favoritarter utan alla egenskaper som befolkningen letar efter, säger Minoseheno Rakotovao, doktorand vid universitetet i Antananarivo, Madagaskar.
Bild: Depositphotos
Madagaskar – biologisk hotspot med utmaningar
En majoritet av Madagaskars cirka 32 miljoner invånare lever i fattigdom.
Omkring 75 procent av befolkningen är jordbrukare och mycket beroende av skogarna för sitt dagliga uppehälle.
Mellan 1953 och 2014 försvann över 40 procent av landets totala skogsareal, och den fortsätter att minska i långsam takt.
Madagaskars skogar har en unik biologisk mångfald: 82 procent av kärlväxterna och 95 procent av däggdjuren är endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen.
Tillgänglighet viktig för kvinnor
Forskarna samlade även in prover från 260 trädarter, vilket tillsammans med intervjuerna gjorde det möjligt att identifiera tydliga mönster.
Studien visar till exempel att många inte är särskilt kräsna när det gäller vilken ved som används till bränsle. Även om tätvuxet trä brinner längre, väljer man ofta den ved som är lättast att få tag på. Tillgängligheten är särskilt viktig för kvinnor. I intervjuerna framkom att kvinnorna måste samla in trä till bränsle och verktyg, samtidigt som de tar hand om barnen.
Männen ansvarar oftast för byggnationer. Enligt studien föredrar de tätvuxet trä för bärande konstruktioner, medan höga träd väljs till vägg- och takmaterial.
Kultur och tradition styr val
Även vid tillverkning av verktyg, som spadar och mortlar, används tätvuxet och tåligt trä. Mortlarna är dock betydligt större än de som ofta används i svenska kök. Det rör sig om massiva stubbar som används för att skala ris eller stöta jordnötter till smör, och de tillverkas helst av träd med grova stammar.
Studien visar också att kulturella faktorer spelar en stor roll. I vissa fall väger kultur och tradition tyngre än optimala egenskaper hos träden.
– Till exempel används ebenholts specifikt till kistlock i Madagaskar. I vissa områden är det till och med tabu att använda det till andra saker, trots att ebenholts är ett hårt och användbart träslag, säger Sheila Holmes.
Så kan trycket på skogarna minska
Myndigheter och ideella organisationer försöker möta det akuta behovet av träprodukter genom att plantera träd och skapa snabbväxande plantager på Madagaskar. I det arbetet bidrar den nya studien med viktig kunskap, menar forskarna.
– Genom att plantera träd nära hemmen går det att hjälpa kvinnorna balansera mellan arbete och barnomsorg. I vissa samhällen används alternativ till trä, till exempel stenar som mortlar. Det kan också minska trycket på skogarna, säger Sheila Holmes.
Djuren hjälper till
Även Madagaskars rika djurliv gynnar de träd som lokalbefolkningen är beroende av. Enligt studien sprids många trädfrön av djur som lemurer och fåglar, vilket bidrar till skogarnas återväxt.
– Vikten av att bevara den biologiska mångfalden och förstå komplexiteten är välkänd. Vi måste också värdesätta den mångsidiga traditionella kunskap som lokalbefolkningen har om sin miljö. Människor ser träd på olika sätt och varje träd är inte detsamma för dem. Vi kan hjälpa dem genom att göra deras favoritträd tillgängliga, till exempel genom att återplantera en mängd olika arter, säger Minoseheno Rakotova.
Antalet patienter med hjärtmuskelsjukdomar, kardiomyopatier, har ökat under de senaste två decennierna, enligt en studie från Uppsala universitet. Orsaken till ökningen är fortfarande oklar.
Allvarliga hjärtmuskelsjukdomar, kardiomyopatier, kan leda till hjärtsvikt, rytmrubbningar och plötslig död. Trots riskerna saknas en samlad bild av hur vanliga sjukdomarna är och hur patienterna klarar sig.
Nu har forskare vid Uppsala universitet kartlagt alla fall av kardiomyopati i Sverige mellan 2004 och 2023. Studien visar att förekomsten mer än dubblerades under perioden.
– Vi kan se att kardiomyopatidiagnoser blivit vanligare och att de innebär en betydande överdödlighet. Studien pekar på att vi behöver få bättre kännedom om sjukdomarna, kunna upptäcka dem tidigare och utveckla mer riktade behandlingar, säger Daniel Lindholm, kardiolog och forskare vid Uppsala universitet.
Kan bero på bättre diagnoser
Även om studien visar en ökning går det inte att säga om fler faktiskt drabbas av hjärtmuskelsjukdom.
– Vi har blivit bättre på att diagnosticera kardiomyopatier över tid, vilket skulle kunna förklara en del av den ökade förekomsten, säger Daniel Lindholm.
Mer om studien och kardiomyopatier
Ökningen gäller framför allt två typer:
Dilaterad kardiomyopati – som innebär att hjärtat vidgas
Hypertrofisk kardiomyopati – hjärtväggen blir tjockare
Bland kvinnor syns också en ökning av annan kardiomyopati, troligen på grund av större kunskap om Takotsubo-kardiomyopati (stressrelaterad hjärtsjukdom, ibland kallad ”brustet hjärta”).
Studien omfattade 57 000 patienter i Sverige mellan 2004 och 2023.
Data kommer från Socialstyrelsens hälsoregister.
Hög överdödlighet
Kardiomyopatier var kopplade till hög dödlighet, särskilt bland män. Men bland de yngsta kvinnorna i studien var dödligheten 32 gånger högre än i befolkningen i övrigt, och bland de yngsta männen 16 gånger högre.
− Unga människor har en mycket låg förväntad dödlighet, och den är ännu lägre hos unga kvinnor än hos unga män. Så även om dödligheten i absolutatal är likartad hos unga kardiomyopatipatienter, blir överdödlighetenstörre hos kvinnor, eftersom unga kvinnor i befolkningen i stort har en lägre förväntad dödlighet än unga män, säger Daniel Lindholm.
Tidig upptäckt viktig
Överdödligheten minskade med ökande ålder, men även hos de äldsta patienterna sågs en dubbelt så hög dödlighet som hos befolkningen i stort.
– Den betydande överdödligheten belyser att det finns ett stort behov av att lära sig mer om de bakomliggande orsakerna. Vi behöver också bli bättre på att hitta patienterna i tid och utveckla mer specifik behandling. Den nya kunskapen från vår studie ger en tydligare bild av hur omfattande problemet är, vilket är en förutsättning för att kunna hitta nya behandlingar, säger Daniel Lindholm.
För att överleva vintern måste träd tajma vårens tillväxt med stor precision. Ny forskning visar att träd inte bara utgår från kyla. De använder även korta värmeperioder som varningssignaler, något som hjälper knopparna att inte öppna sig för tidigt.
I områden med kalla vintrar, som Sverige, överlever träd vintern genom att gå in i ett viloläge. Tillväxten stannar av och knopparna hålls tätt stängda. Först efter en viss period av kyla bryts vilan och knopparna kan öppna sig på våren.
Med varmare och mer oförutsägbara vintrar blir trädens tajming svårare. Om knopparna öppnar sig för tidigt och kraftig frost återkommer kan skadorna bli permanenta. Om de öppnar sig för sent går i stället värdefull växttid förlorad.
Träd tolkar vinterns rytm
Länge trodde forskare att träd främst styrde tidpunkten för vilans upphörande genom att ”räkna” hur länge de utsatts för kyla. Men ny forskning visar att bilden är mer komplex. Träden reagerar också på avbrott i vinterkylan – korta värmeperioder som kan bryta kylan under bara några timmar.
– Träd räknar inte bara kyla. De tolkar vinterns rytm och använder kortvariga värmeinslag för att avgöra när de ska börja räkna kylan tidigt på vintern, säger Rishikesh Bhalerao, professor vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU.
Väger samman signaler
Hans forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre har samarbetat med kollegor i Frankrike, Storbritannien och USA.
I en studie kan de visa att träd reagerar mycket olika på konstant, ihållande kyla – som ofta används i laboratorieförsök – jämfört med kyla som upprepade gånger avbryts av några timmars värme. Sådana kortvariga värmeinslag är vanliga under naturliga vintrar och blir allt vanligare i takt med klimatförändringarna.
– Det som förvånade oss var hur robusta växternas reaktioner är, även under dessa varierande förhållanden. De kan på ett tillförlitligt och mycket precist sätt väga samman temperatursignaler för att avgöra när viktiga utvecklingsprocesser ska ske, i det här fallet när vintervilan bryts, säger Rishikesh Bhalerao.
Vintervärme varnar träden
Forskarna fann att upprepade, kortvariga värmeinslag tidigt på vintern fungerar som en varningssignal. Även om ett träd totalt sett utsätts för mycket kyla kan de varma avbrotten bromsa de interna processer som leder till att knopparna lämnar vilan.
I stället för att driva på utvecklingen kan vintervärme alltså göra att knoppbrytningen sker senare. Det minskar risken för att knopparna aktiveras under korta töperioder och därefter skadas när kylan återvänder.
Knoppar har säkerhetssystem
Den här förmågan bygger på ett finstämt system inne i knopparna. På mikroskopisk nivå binds växtceller samman av små kanaler som gör det möjligt för signaler att passera mellan cellerna. Under den djupa vintervilan är kanalerna stängda.
Långvarig kyla öppnar dem gradvis, så att tillväxtsignaler kan spridas. Kortvariga värmeinslag kan däremot fördröja öppningen.
– Det är lite som en säkerhetsgrind. Först när vintern har varit jämnt kall, utan långa avbrott, kan processen börja: grinden öppnas gradvis och knoppen sätts i ett ”beredskapsläge” inför våren, säger Rishikesh Bhalerao.
Träd sprider risker
Men alla knoppar reagerar inte likadant. Även knoppar på två genetiskt identiska träd som växer under samma förhållanden kan lämna vilan vid lite olika tidpunkter.
Denna variation är ingen slump, utan en överlevnadsstrategi som kallas ”bet hedging”. Genom att sprida risken ökar träden chansen att åtminstone några knoppar klarar sig om en sen frost slår till.
Den inbyggda flexibiliteten kan bli allt viktigare i ett klimat som förändras. Varmare vintrar med fler temperatursvängningar orsakar redan problem för skogar och fruktträd världen över, med minskade skördar och blomning vid fel tidpunkt som följd.
Kan hjälpa utveckling av tåligare träd
En bättre förståelse för hur träd hanterar varierande vintertemperaturer kan hjälpa forskare och förädlare att utveckla mer klimattåliga träd. Samtidigt förändrar resultaten synen på vintern. Kortvariga värmeinslag är inte bara pauser i kylan, utan en del av den information som träden använder för att överleva – signaler som får knopparna att vänta och stanna kvar i vilan.
