När startupföretag växer snabbt fattar grundare ofta snabba rekryteringsbeslut som oavsiktligt missgynnar kvinnor, enligt en studie. Pressen under snabb tillväxt gör att grundare i högre grad förlitar sig på mentala genvägar och fattar partiska beslut.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har analyserat över 31 000 företag som grundades i Sverige mellan 2004 och 2018. Studien visar att så kallad skalning – när företag rekryterar mycket snabbare än normalt – sätter grundare under press att fatta snabba beslut. Detta ökar användningen av mentala genvägar, aktiverar könsstereotyper och påverkar både vilka som anställs och i vilka roller.
– Vid snabb tillväxt kan även välmenande ledare förlita sig på stereotyper när de bedömer vem som passar för en roll, säger Mohamed Genedy, postdoktoral forskare vid House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Resultaten visar att när mansledda startupföretag skalar minskar sannolikheten att anställa en kvinna med ungefär 18 procent och sannolikheten att utse en kvinna till chef med 22 procent. Att dessa mönster uppstår i ett land som präglas av hög jämställdhet gör enligt forskarna resultaten särskilt anmärkningsvärda.
Grundare med HR-utbildning bryter mönstret
Studien visar dock att grundare med en HR‑relaterad utbildning bryter detta mönster. Då ökar sannolikheten att anställa en kvinna med över 30 procent och sannolikheten att utse en kvinna till en chefsroll ökar med 14 procent vid samma nivå av expansion.
– När grundare har erfarenhet av strukturerade rekryteringsprocesser minskar jämställdhetsgapet, och i vissa fall vänder de helt. Detta visar att det verkligen lönar sig att få HR‑grunderna på plats tidigt. När tempot väl ökar är grundare med HR‑kunskap mindre benägna att förlita sig på partiska magkänslor och mer benägna att rekrytera från en bredare talangpool, säger Mohamed Genedy.
Tidigare erfarenhet från företag med etablerade HR‑rutiner påverkar också rekryteringsbesluten positivt, om än i mindre utsträckning. Den ökar sannolikheten för skalande startupföretag att anställa kvinnor i allmänhet, men har ingen betydande effekt på tillsättningen av kvinnor i chefsroller.
Skillnader kvarstår även i kvinnligt ledda startupföretag
Studien visar dessutom att dessa mönster inte enbart drivs av grundarens kön. Även kvinnligt ledda startupföretag visar liknande tendenser vid snabb tillväxt, men något mindre utsträckning.
I kvinnodominerade branscher ökar visserligen rekryteringen av kvinnor till vanliga tjänster under skalningsfasen, men sannolikheten att kvinnor utses till chefspositioner minskar ändå.
– När expansionstakten ökar sätts kognitiv bias igång hos alla. Kvinnliga grundare är inte immuna mot dessa mönster, säger Mohamed Genedy.
Vårdpersonal överskattar sin förmåga kring hygien och riskerar att omedvetet bidra till smittspridning, enligt en ny avhandling. Studien visar också att riskerna för smittspridning ökar när flera sjuk- eller undersköterskor hjälps åt med samma patient.
Antalet vårdrelaterade infektioner skulle kunna halveras om hygienrutinerna följdes. Trots det fortsätter misstag att ske. En avhandling från Högskolan i Gävle utmanar synen på stress och underbemanning som huvudorsaker.
– Min forskning visar att riskbeteenden sker även när vårdpersonalen upplever att arbetsmiljön är bra, exempelvis vid gott samarbete mellan kollegor. Det tyder på att det är vårdkultur och situationens komplexitet som spelar störst roll, säger Lisa Arvidsson, doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Studien har gjorts genom både observationer, intervjuer och enkätstudier med omkring 500 undersköterskor och sjuksköterskor på svenska sjukhus. Resultatet visar att:
Vårdpersonal ofta inte är medvetna om egna misstag med hygien. En hög grad av självrapporterad följsamhet till hygienregler motsägs av forskningens observerade beteenden.
Samarbete, där flera sjuksköterskor eller undersköterskor hjälps åt med en och samma patient, ger fler misstag kring hygien och riskerar att bidra till smittspridning.
Behövs förändrad kultur inom vården
Forskningen visar att det behövs mer än ökad kunskap och mer resurser för att minska smittspridning, och att det snarare en fråga om förändrad kultur på vårdinrättningar.
– En positiv aspekt med resultatet är att det bevisligen går att uppnå goda resultat utan att nödvändigtvis anställa mer personal. Vill man öka kunskapen om hygien tror jag att det är mer effektivt med praktiska övningar där man diskuterar förbättringar i stället för digitala utbildningar där man fyller i ett test på slutet, som är vanliga inom vården, säger Lisa Arvidsson.
Studien bidrar med ett nytt perspektiv på hur man kan motverka infektioner genom att flytta fokus från individuella brister till organisatoriska och kulturella mönster i vårdmiljön. Forskningen ger också förståelse kring varför vårdrelaterade infektioner fortsätter vara ett globalt problem trots att det satsas mycket på hygien inom sjukvården.
– För att lyckas förebygga smittspridning måste vi också se bortom checklistor och utbildningar, och i stället förstå hur vårdpersonal faktiskt agerar i komplexa situationer. Det är där de verkliga riskerna uppstår, säger Lisa Arvidsson.
Unga vuxna svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Samtidigt som äldre svenskar tillhör de lyckligaste i världen, kämpar unga vuxna med ensamhet och psykisk ohälsa. Det visar en ny studie om lycka i Sverige.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Oslo storstadsuniversitet och Harvard University har genom en enkät gjord 2023, där över 15 000 svenskar svarade, undersökt människors lycka och välmående.
Resultatet visar tydliga åldersskillnader, där unga vuxna rapporterar lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. De upplever också dubbelt så hög ensamhet och tre respektive sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta.
– Vår studie visar att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Sverige är ett av få länder där unga vuxna mår sämst av alla åldersgrupper medan de äldsta rapporterar högst livstillfredsställelse. Även ensamheten bland unga är anmärkningsvärd, i andra länder är det ofta tvärtom de äldre som känner sig mest ensamma. Vi behöver göra mer för att förstå och vända den här utvecklingen, säger Nora Hansson Bittár, doktorand vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Forskarna betonar att det är känt sedan tidigare att unga svenskar har högre psykisk ohälsa jämfört med äldre, men att den här studien visar att samma mönster sträcker sig över nästan alla livsområden. Skillnaderna mellan åldersgrupper är också betydligt större än motsvarande skillnader kopplade till kön eller födelseland.
Unga har optimistiska förväntningar på framtiden
Trots att unga vuxna mår sämre än äldre har de höga förväntningar på hur nöjda de kommer att vara med livet i framtiden. På en tiogradig skala tror de att de kommer att ha en livstillfredsställelse på 8,06 om fem år, jämfört med det nuvarande genomsnittet på 6,65.
– Ungas optimistiska framtidsförväntningar är positivt, men kombinationen med lågt välbefinnande i nuet och höga förväntningar om framtiden leder tankarna till Tage Erlanders berömda citat om ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Det är möjligt att alltför höga ambitioner och ideal, som sannolikt späs på av sociala medier, kan bidra till missnöje med livet här och nu, säger Nora Hansson Bittár.
Studien nyanserar bilden av Sverige som ett lyckoland. Som helhet placerar sig Sverige fortsatt relativt högt i globala jämförelser, men bakom genomsnittet döljer sig stora generationsskillnader. Om unga vuxnas skattningar (18–24 år) låg till grund för World Happiness Reports internationella lyckorankning skulle Sverige hamna på plats 30 – efter länder som Litauen, Belize och Kosovo.
Om i stället äldre svenskars skattningar (80 år och äldre) användes skulle Sverige placera sig etta i världen.
– Studien visar tydligt att unga mår sämre i Sverige, men den andra sidan av myntet är att äldre svenskar mår påfallande bra. Äldre svenskar hör till en av världens lyckligaste grupper med starka nära relationer och mindre ensamhet än sina yngre släktingar. I ett samhälle som ofta är fixerat vid ungdomlighet och där åldrande förknippas med skörhet och ensamhet hoppas vi att studien kan bidra till en mer positiv syn på åldrande, säger August Nilsson, doktorand vid Oslo storstadsuniversitet.
Ingen tydlig medelålderskris i Sverige
Studien visar också att den väletablerade ”U-kurvan” för lycka, där medelåldern ofta beskrivs som livets bottenpunkt, inte gäller i Sverige. Någon tydlig medelålderskris går helt enkelt inte att urskilja. I stället mår medelålders svenskar relativt bra, trots att många kombinerar ansvar för både barn och äldre släktingar. En möjlig förklaring är Sveriges väl utbyggda system för barn- och äldreomsorg, som kan bidra till att minska pressen i denna livsfas.
– En central slutsats från studien är att vi behöver stärka samhällets insatser för att värna unga vuxnas välmående. Men vi behöver också göra mer för att följa och förstå den här utvecklingen. De mönster vi ser i studien stämmer inte överens med hur det tidigare har sett ut i Sverige eller med hur det ser ut i många andra länder. Det understryker att vi behöver förstå lycka och välmående som något lokalt och föränderligt. Jag tror vi behöver mäta välmående lika ofta och ambitiöst som vi mäter BNP, säger Micael Dahlen, professor vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersökt jord från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordproverna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.
Det har länge varit känt att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel. I en studie har forskare nu undersökt effekter på jordar.
– Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordprover från 26 länder
Studien baseras på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige.
Forskarna använde dna-metoder för att analysera den biologiska mångfalden och innehåll av 63 olika bekämpningsmedel i proverna. I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av bekämpningsmedel.
Svampmedel var vanligast i proverna, följt av ogräs- och insektsmedel. Det mest förekommande ämnet var glyfosat. Rester av bekämpningsmedel hittades även i miljöer där de normalt inte används, som skogar och ängar, vilket enligt forskarna sannolikt beror på spridning från jordbruket.
Forskarna har inte gjort experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer, men resultaten tyder på att kemikalierna kan förklara en stor del av variationen i markens biologiska mångfald. Endast markens egenskaper, som pH, organiskt kol, textur och fuktighet, har större betydelse.
Nyttiga markorganismer kan påverkas
Bekämpningsmedlen riktas mot insekter, svampar och ogräs som hotar grödor, men många nyttiga markorganismer som svampar, bakterier och nematoder verkar också påverkas. Effekten är särskilt tydlig på mykorrhizasvampar, som är viktiga för växters näringsupptag.
Men allt liv påverkas inte negativt. Vissa bakterier verkar snarare gynnas, troligen eftersom andra organismer minskar. Det tyder på att balansen i markens ekosystem rubbas.
Studien visar också att bekämpningsmedel kan förändra förekomsten av gener som styr näringsomsättningen hos markens mikroorganismer. Det kan försämra jordens naturliga bördighet och leda till att mer gödsel behövs för att klara skördarna.
Långsam nedbrytning av kemikalierna
Eftersom många bekämpningsmedel bryts ner långsamt kan deras effekter kvarstå i jorden under lång tid. Forskarna menar därför att dagens riskbedömningar och regleringar behöver utvecklas. Utvärderingar bör inte bara fokusera på enskilda arter utan även ta hänsyn till effekter på hela markorganismernas samhällen och markens långsiktiga funktion.
– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Mohammad Bahram vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av något av de bekämpningsmedel som ingick i studien. Proverna togs främst på åkrar men även i permanenta odlingar, till exempel vin och frukt, gräsmarker och skog.
Urvalet bygger på EU-kommissionens standardiserade markövervakning, som använder ett slumpmässigt och statistiskt representativt rutnät över Europa. Resultaten kan ses som en indikator på bekämpningsmedlens förekomst i Europas jordar.
Minskningen av barnafödandet under pandemin berodde inte på vaccinationer mot covid-19, visar en studie från Linköpings universitet. Forskarna fann ingen skillnad i vare sig födslar eller missfall mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor.
Mot slutet av pandemin minskade antalet födslar i bland annat Sverige. Samtidigt spreds rykten i sociala medier om att vaccinering skulle kunna försämra möjligheten att bli gravid.
Forskare vid Linköpings universitet har nu undersökt frågan om minskningen av barnafödandet kunde bero på covid-vaccinen.
– Vår slutsats är att det är högst osannolikt att mRNA-vaccinen mot covid-19 låg bakom minskningen av barnafödande under pandemin, säger Toomas Timpka, professor i socialmedicin vid Linköpings universitet.
Ingen skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade
I studien ingick samtliga kvinnor mellan 18 och 45 år i Region Jönköpings län, totalt nära 60 000 personer. Av dem vaccinerade sig omkring 75 procent mot covid-19 en eller flera gånger under perioden 2021–2024. Forskarna använde registeruppgifter om födslar, vaccinationer, missfall och dödsfall.
Jämförelser mellan vaccinerade och ovaccinerade kvinnor visade ingen statistiskt säkerställd skillnad i vare sig antal födslar eller missfall. Resultaten ligger i linje med tidigare studier som inte har kunnat påvisa något samband mellan covidvaccin och fertilitet.
– Vi ser ingen skillnad i barnafödande mellan de som tagit vaccinet och de som inte gjort det. Vi har också tittat på alla registrerade missfall bland de som blivit gravida, och vi ser ingen skillnad mellan grupperna där heller, säger Toomas Timpka.
Andra förklaringar till nedgång
Forskarna bedömer att nedgången i barnafödandet har andra, mer troliga förklaringar.
De som i dag är i 30-årsåldern, då det är vanligast att skaffa barn, är födda under en period på 1990-talet med låga födelsetal, vilket har minskat antalet potentiella föräldrar i nutid. Dessutom kan faktorer kopplade till pandemin ha bidragit till minskningen av barnafödandet, som oro för hälsa och ekonomi samt förändrade beteenden under nedstängningar av samhället.
Enligt forskarna är en av studiens styrkor att den omfattar en stor grupp som är representativ för befolkningen.
En kemikalie som finns i vissa receptfria ögondroppar kan påverka leverceller och omvandlas till ett PFAS-liknande ämne. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Det var när en journalist hade hört av sig till forskare vid Örebro universitet med frågor om säkerheten hos ögondroppar, som forskarna gick igenom den tillgängliga dokumentationen på området och såg att dropparna bara hade genomgått begränsade toxikologiska tester, främst i studier på djur med fokus på ett fåtal effekter.
Efter mediebevakningen på området valde vissa apotek att tillfälligt ta bort produkten från sina hyllor. Forskarna vid Örebro universitet bestämde sig för att titta närmare på hur innehållet kan påverka kroppen.
De undersökte en fluorerad kemikalie som heter perfluorohexyloctan, som har liknande struktur och egenskaper som PFAS*. En skillnad är att den tidigare har ansetts vara biologiskt inaktiv, vilket betyder att den inte ska påverka biologiska processer i kroppen.
– Vår studie visar att det inte alltid stämmer. Att förstå hur dessa ämnen beter sig i kroppen är avgörande för att skydda människors långsiktiga hälsa, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
*PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion.
Samlas i levern över tid
Även om ögondroppar appliceras direkt i ögat kan små mängder av innehållet ta sig ut i blodomloppet, särskilt vid upprepad användning. Tidigare forskning på liknande ämnen har visat att de kan samlas i levern över tid.
Därför har forskarna nu studerat effekterna i mänskliga leverceller i laboratoriemiljö. Experimenten ska efterlikna låg men långvarig exponering, snarare än kortvarig exponering för höga doser.
– Vi ville fånga upp förändringar i cellernas ämnesomsättning som kan spegla upprepad användning, säger Andi Alijagic, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Förändrad ämnesomsättning i leverceller
Analyserna visade omfattande förändringar i levercellernas ämnesomsättning. Studien visar också att perfluorohexyloctan delvis kan omvandlas inne i leverceller till ett PFAS-liknande ämne. Det tyder på att ämnet inte förblir oförändrat i kroppen.
– Resultaten pekar på ett mönster av förändrad ämnesomsättning som bör undersökas vidare i långsiktiga studier och i levande organismer, säger Matej Orešič, professor i systemmedicin vid Örebro universitet.
Utöver ögonvårdsprodukter bidrar studien, tillsammans med en växande mängd forskning, till en oro för att fluorerade kemikalier i medicin och hygienprodukter kan påverka människors hälsa.
– Våra resultat kan inte direkt översättas till hälsoeffekter hos människor. Men de visar att långvarig exponering och effekter i olika organ förtjänar mer vetenskaplig och regulatorisk uppmärksamhet. Kunskapen behövs för att myndigheter, vårdpersonal och tillverkare ska ta välgrundade beslut om kemikaliesäkerhet, säger Tuulia Hyötyläinen.
– Det är värt att fundera över att liknande ämnen är förbjudna i skidvalla men inte i ögondroppar, säger Matej Orešič.
Skoltrötta elever och frånvaro på lektioner är inget nytt fenomen – men förklaringarna har skiftat över tid. Det visar en ny studie som har undersökt hur diskussioner om skolfrånvaro i Sverige utvecklats under flera decennier.
Forskarna vid Malmö och Umeå universitet har i en ny studie tittat närmare på hur elevers skolfrånvaro har diskuterats i Sverige under 1945–1975. Studien bygger på anmälningar, utredningar och vetenskapliga artiklar från perioden.
– Debatten om ungas psykiska ohälsa har de senaste åren varit ganska alarmistisk, samtidigt finns det forskning som visar att vi idag har ett överdrivet fokus på diagnoser och medicinering. Vi ser ett behov att ge en historisk kontext, säger Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Biologi och koppling till familj
Från efterkrigstiden tog skolan ett större ansvar för elevernas hälsa. Samtidigt tog psykiatriska förklaringar allt större plats i utredningarna jämfört med tidigare.
– Skolk och så kallad “skolleda” förklaras under 1950-talet med biologi och nerver, det är inte ovanligt att man drar in familjens sjukdomshistoria i utredningarna. Det finns också exempel där man härleder elevens omognad till exempelvis en nervös moder eller dominant farmor, säger Thom Axelsson.
Dialog fick större utrymme
Under 1960-talet utvecklades två sätt att beskriva elevers frånvaro. Dels fortsatte man prata om skolk och dåligt uppförande, som att snatta eller gå på bio istället för att gå till skolan. Dels började vissa fall beskrivas som skolskräck eller skolfobi – där eleven vill gå till skolan men inte vågar. Beteendet började även i högre utsträckning kopplas till miljö än arv.
– Det här blir ännu tydligare på 70-talet, man lastar inte eleven på samma sätt som tidigare utan ser att problem i familjen kan påverka. Dialog får också större utrymme, säger Thom Axelsson.
Pendeln har svängt tillbaka
På 1970-talet började begreppet skoltrötthet användas, och familjens situation samt miljön fick större betydelse vid förklaringar av frånvaro. Under de senaste 20 åren har pendeln delvis svängt tillbaka, med ett ökat fokus på neurobiologiska förklaringar, enligt forskarna.
– Jag tror att vi behöver diskutera skolans uppdrag. Den nuvarande undervisningen är ofta individualiserad med ett tydligt fokus på kunskap, vilket gör att den sociala fostran hamnar i skuggan. Dessutom bidrar ju inte det förändrade medielandskapet till att barn och unga blir bättre på att interagera direkt, säger Thom Axelsson.
När Madagaskars skogar minskar blir det allt svårare för lokalbefolkningen att få tag på trä till hus, redskap och matlagning. En ny studie visar vilka träd som är viktigast i vardagen – kunskap som kan stärka lokalsamhällen och minska trycket på skogarna.
Madagaskar är känt för sin unika artrikedom. Lokalbefolkningen har i alla tider använt träd till husbyggen, redskap och som bränsle vid matlagning. Men det har blivit allt svårare i takt med att skogen hotas av markanvändning, avverkning och klimatförändringar.
– För att stötta dessa samhällen behöver vi förstå vilka träd som är viktiga för människornas överlevnad och välbefinnande och varför just de träden är viktiga. Det handlar även om att bevara lokal kunskap och kultur, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.
Val av träd i vardagen
I en studie har forskare dokumenterat hur lokalbefolkningen väljer träd för sina vardagsbehov genom intervjuer med över 600 hushåll i olika delar av Madagaskars regnskog.
– Tänk dig att du går in i en skog och din favoritträdart är borta. Då kanske du letar efter andra träd med samma egenskaper som det du brukar använda. Det var de egenskaperna vi försökte förstå. Därför frågade vi inte bara om favoritarter utan alla egenskaper som befolkningen letar efter, säger Minoseheno Rakotovao, doktorand vid universitetet i Antananarivo, Madagaskar.
Bild: Depositphotos
Madagaskar – biologisk hotspot med utmaningar
En majoritet av Madagaskars cirka 32 miljoner invånare lever i fattigdom.
Omkring 75 procent av befolkningen är jordbrukare och mycket beroende av skogarna för sitt dagliga uppehälle.
Mellan 1953 och 2014 försvann över 40 procent av landets totala skogsareal, och den fortsätter att minska i långsam takt.
Madagaskars skogar har en unik biologisk mångfald: 82 procent av kärlväxterna och 95 procent av däggdjuren är endemiska, det vill säga de finns ingen annanstans i världen.
Tillgänglighet viktig för kvinnor
Forskarna samlade även in prover från 260 trädarter, vilket tillsammans med intervjuerna gjorde det möjligt att identifiera tydliga mönster.
Studien visar till exempel att många inte är särskilt kräsna när det gäller vilken ved som används till bränsle. Även om tätvuxet trä brinner längre, väljer man ofta den ved som är lättast att få tag på. Tillgängligheten är särskilt viktig för kvinnor. I intervjuerna framkom att kvinnorna måste samla in trä till bränsle och verktyg, samtidigt som de tar hand om barnen.
Männen ansvarar oftast för byggnationer. Enligt studien föredrar de tätvuxet trä för bärande konstruktioner, medan höga träd väljs till vägg- och takmaterial.
Kultur och tradition styr val
Även vid tillverkning av verktyg, som spadar och mortlar, används tätvuxet och tåligt trä. Mortlarna är dock betydligt större än de som ofta används i svenska kök. Det rör sig om massiva stubbar som används för att skala ris eller stöta jordnötter till smör, och de tillverkas helst av träd med grova stammar.
Studien visar också att kulturella faktorer spelar en stor roll. I vissa fall väger kultur och tradition tyngre än optimala egenskaper hos träden.
– Till exempel används ebenholts specifikt till kistlock i Madagaskar. I vissa områden är det till och med tabu att använda det till andra saker, trots att ebenholts är ett hårt och användbart träslag, säger Sheila Holmes.
Så kan trycket på skogarna minska
Myndigheter och ideella organisationer försöker möta det akuta behovet av träprodukter genom att plantera träd och skapa snabbväxande plantager på Madagaskar. I det arbetet bidrar den nya studien med viktig kunskap, menar forskarna.
– Genom att plantera träd nära hemmen går det att hjälpa kvinnorna balansera mellan arbete och barnomsorg. I vissa samhällen används alternativ till trä, till exempel stenar som mortlar. Det kan också minska trycket på skogarna, säger Sheila Holmes.
Djuren hjälper till
Även Madagaskars rika djurliv gynnar de träd som lokalbefolkningen är beroende av. Enligt studien sprids många trädfrön av djur som lemurer och fåglar, vilket bidrar till skogarnas återväxt.
– Vikten av att bevara den biologiska mångfalden och förstå komplexiteten är välkänd. Vi måste också värdesätta den mångsidiga traditionella kunskap som lokalbefolkningen har om sin miljö. Människor ser träd på olika sätt och varje träd är inte detsamma för dem. Vi kan hjälpa dem genom att göra deras favoritträd tillgängliga, till exempel genom att återplantera en mängd olika arter, säger Minoseheno Rakotova.
Antalet patienter med hjärtmuskelsjukdomar, kardiomyopatier, har ökat under de senaste två decennierna, enligt en studie från Uppsala universitet. Orsaken till ökningen är fortfarande oklar.
Allvarliga hjärtmuskelsjukdomar, kardiomyopatier, kan leda till hjärtsvikt, rytmrubbningar och plötslig död. Trots riskerna saknas en samlad bild av hur vanliga sjukdomarna är och hur patienterna klarar sig.
Nu har forskare vid Uppsala universitet kartlagt alla fall av kardiomyopati i Sverige mellan 2004 och 2023. Studien visar att förekomsten mer än dubblerades under perioden.
– Vi kan se att kardiomyopatidiagnoser blivit vanligare och att de innebär en betydande överdödlighet. Studien pekar på att vi behöver få bättre kännedom om sjukdomarna, kunna upptäcka dem tidigare och utveckla mer riktade behandlingar, säger Daniel Lindholm, kardiolog och forskare vid Uppsala universitet.
Kan bero på bättre diagnoser
Även om studien visar en ökning går det inte att säga om fler faktiskt drabbas av hjärtmuskelsjukdom.
– Vi har blivit bättre på att diagnosticera kardiomyopatier över tid, vilket skulle kunna förklara en del av den ökade förekomsten, säger Daniel Lindholm.
Mer om studien och kardiomyopatier
Ökningen gäller framför allt två typer:
Dilaterad kardiomyopati – som innebär att hjärtat vidgas
Hypertrofisk kardiomyopati – hjärtväggen blir tjockare
Bland kvinnor syns också en ökning av annan kardiomyopati, troligen på grund av större kunskap om Takotsubo-kardiomyopati (stressrelaterad hjärtsjukdom, ibland kallad ”brustet hjärta”).
Studien omfattade 57 000 patienter i Sverige mellan 2004 och 2023.
Kardiomyopatier var kopplade till hög dödlighet, särskilt bland män. Men bland de yngsta kvinnorna i studien var dödligheten 32 gånger högre än i befolkningen i övrigt, och bland de yngsta männen 16 gånger högre.
− Unga människor har en mycket låg förväntad dödlighet, och den är ännu lägre hos unga kvinnor än hos unga män. Så även om dödligheten i absolutatal är likartad hos unga kardiomyopatipatienter, blir överdödlighetenstörre hos kvinnor, eftersom unga kvinnor i befolkningen i stort har en lägre förväntad dödlighet än unga män, säger Daniel Lindholm.
Tidig upptäckt viktig
Överdödligheten minskade med ökande ålder, men även hos de äldsta patienterna sågs en dubbelt så hög dödlighet som hos befolkningen i stort.
– Den betydande överdödligheten belyser att det finns ett stort behov av att lära sig mer om de bakomliggande orsakerna. Vi behöver också bli bättre på att hitta patienterna i tid och utveckla mer specifik behandling. Den nya kunskapen från vår studie ger en tydligare bild av hur omfattande problemet är, vilket är en förutsättning för att kunna hitta nya behandlingar, säger Daniel Lindholm.
För att överleva vintern måste träd tajma vårens tillväxt med stor precision. Ny forskning visar att träd inte bara utgår från kyla. De använder även korta värmeperioder som varningssignaler, något som hjälper knopparna att inte öppna sig för tidigt.
I områden med kalla vintrar, som Sverige, överlever träd vintern genom att gå in i ett viloläge. Tillväxten stannar av och knopparna hålls tätt stängda. Först efter en viss period av kyla bryts vilan och knopparna kan öppna sig på våren.
Med varmare och mer oförutsägbara vintrar blir trädens tajming svårare. Om knopparna öppnar sig för tidigt och kraftig frost återkommer kan skadorna bli permanenta. Om de öppnar sig för sent går i stället värdefull växttid förlorad.
Träd tolkar vinterns rytm
Länge trodde forskare att träd främst styrde tidpunkten för vilans upphörande genom att ”räkna” hur länge de utsatts för kyla. Men ny forskning visar att bilden är mer komplex. Träden reagerar också på avbrott i vinterkylan – korta värmeperioder som kan bryta kylan under bara några timmar.
– Träd räknar inte bara kyla. De tolkar vinterns rytm och använder kortvariga värmeinslag för att avgöra när de ska börja räkna kylan tidigt på vintern, säger Rishikesh Bhalerao, professor vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU.
Väger samman signaler
Hans forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre har samarbetat med kollegor i Frankrike, Storbritannien och USA.
I en studie kan de visa att träd reagerar mycket olika på konstant, ihållande kyla – som ofta används i laboratorieförsök – jämfört med kyla som upprepade gånger avbryts av några timmars värme. Sådana kortvariga värmeinslag är vanliga under naturliga vintrar och blir allt vanligare i takt med klimatförändringarna.
– Det som förvånade oss var hur robusta växternas reaktioner är, även under dessa varierande förhållanden. De kan på ett tillförlitligt och mycket precist sätt väga samman temperatursignaler för att avgöra när viktiga utvecklingsprocesser ska ske, i det här fallet när vintervilan bryts, säger Rishikesh Bhalerao.
Vintervärme varnar träden
Forskarna fann att upprepade, kortvariga värmeinslag tidigt på vintern fungerar som en varningssignal. Även om ett träd totalt sett utsätts för mycket kyla kan de varma avbrotten bromsa de interna processer som leder till att knopparna lämnar vilan.
I stället för att driva på utvecklingen kan vintervärme alltså göra att knoppbrytningen sker senare. Det minskar risken för att knopparna aktiveras under korta töperioder och därefter skadas när kylan återvänder.
Knoppar har säkerhetssystem
Den här förmågan bygger på ett finstämt system inne i knopparna. På mikroskopisk nivå binds växtceller samman av små kanaler som gör det möjligt för signaler att passera mellan cellerna. Under den djupa vintervilan är kanalerna stängda.
Långvarig kyla öppnar dem gradvis, så att tillväxtsignaler kan spridas. Kortvariga värmeinslag kan däremot fördröja öppningen.
– Det är lite som en säkerhetsgrind. Först när vintern har varit jämnt kall, utan långa avbrott, kan processen börja: grinden öppnas gradvis och knoppen sätts i ett ”beredskapsläge” inför våren, säger Rishikesh Bhalerao.
Träd sprider risker
Men alla knoppar reagerar inte likadant. Även knoppar på två genetiskt identiska träd som växer under samma förhållanden kan lämna vilan vid lite olika tidpunkter.
Denna variation är ingen slump, utan en överlevnadsstrategi som kallas ”bet hedging”. Genom att sprida risken ökar träden chansen att åtminstone några knoppar klarar sig om en sen frost slår till.
Den inbyggda flexibiliteten kan bli allt viktigare i ett klimat som förändras. Varmare vintrar med fler temperatursvängningar orsakar redan problem för skogar och fruktträd världen över, med minskade skördar och blomning vid fel tidpunkt som följd.
Kan hjälpa utveckling av tåligare träd
En bättre förståelse för hur träd hanterar varierande vintertemperaturer kan hjälpa forskare och förädlare att utveckla mer klimattåliga träd. Samtidigt förändrar resultaten synen på vintern. Kortvariga värmeinslag är inte bara pauser i kylan, utan en del av den information som träden använder för att överleva – signaler som får knopparna att vänta och stanna kvar i vilan.
Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) går in i vuxenlivet utan sjukdomen, visar en studie. Forskarna konstaterar också att flera av de faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS går att påverka.
Symtomen vid IBS är ofta långvarigt magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och besvär med gaser. Även om faktorer i tidig ålder tros spela in för sjukdomsutvecklingen är forskningen på området begränsad, särskilt kring övergången från tonår till vuxenliv.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet följt 2 539 personer födda på 1990-talet som alla hade rapporterats ha eventuella IBS-symtom vid 16 och 24 års ålder. Deltagarna hämtades från den svenska befolkningsstudien BAMSE vid Karolinska institutet.
Studien visar att den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft sjukdomen redan vid 16 års ålder. Samtidigt var prognosen relativt god – två av tre 16-åringar med IBS uppfyllde inte längre kriterierna vid 24 års ålder.
– Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Flera faktorer ökade risken för IBS vid 24
Utöver IBS i tonåren identifierades en rad faktorer som ökade risken för IBS vid 24 års ålder, bland annat återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, för lite sömn och födoöverkänslighet.
En stark riskfaktor för att IBS vid 16 år skulle kvarstå vid 24 års ålder var att minst en förälder har IBS.
– Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska institutet.
Forskarna bakom studien betonar att resultaten är kliniskt relevanta just för att flera av de riskfaktorer som de identifierat potentiellt kan påverkas.
– Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet, säger Magnus Simrén, överläkare och professor i gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
När forskare testade att använda AI i bröstcancerscreening blev fallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar färre, och av cancrarna som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Det visar slutresultaten ur en studie som redan tidigare visat att AI-stöd bidrar till 29 procent fler hittade fall av bröstcancer jämfört med traditionell screening.
En studie från Lunds universitet som heter MASAI (Mammography Screening with Artificial Intelligence) har i över två år följt 106 000 kvinnor och undersökt AI-stödd screening för bröstcancer. Redan i tidigare delstudier har forskarna kunnat visa på att metoden är säker och effektiv.
Nu har det gått lång tid nog för att se vad som hinner ske mellan två screeningtillfällen och resultatet visar att så kallade intervallcancrar var totalt 12 procent färre vid den AI-stödda screeningen.
– Intervallcancer är cancer som diagnosticeras i intervallet efter att en kvinna varit på en screening och fått ett friskbrev och nästa planerade screening. Frekvensen av dessa cancerfall är ett mått på hur effektiv ett screeningverktyg är. Siffran ska vara så låg som möjligt, säger Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammografienhet i Malmö, i ett pressmeddelande.
Färre invasiva och aggressiva cancertyper
För den enskilda kvinnan som deltar i screening märks ingen skillnad av att AI-stöd används. Mammografiundersökningen går till som vanligt och det är först efteråt, när bilderna ska analyseras, som AI-stödet används.
Vid den traditionella screeningen granskas röntgenbilderna av två bröstradiologer, en läkarkompetens som det råder brist på. I MASAI-studien har AI fått identifiera mammografiundersökningar med ökad risk för bröstcancer. Dessa fall har sedan granskats av två bröstradiologer.
De fall där AI inte signalerat ökad risk har enbart en bröstradiolog granskat bilderna. Vid granskningen har läkarna även stöd av AI som markerar misstänkta fynd i bilden.
Studiens resultat visar alltså att det var färre fall av så kallad intervallcancer vid den AI-stödda screeningen. Dessutom hade de fall som ändå uppstod en mer gynnsam profil:
Det var 16 procent färre invasiva cancrar, sådana som kan sprida sig
Det var 19 procent färre stora cancrar
Det var 27 procent färre med aggressiv subtyp
Med AI-stödet ökade den så kallade sensitiviteten, alltså med vilken känslighet metoden fångar upp cancerfallen, samtidigt som falska positiva inte ökade.
I tidigare delstudier har AI-stödets effekt i sparad arbetstid för radiologerna visat sig vara 44 procent. Den siffran står fast i den sista delstudien.
Flera regioner använder redan AI-stöd
Nu när MASAI-studien avslutas talar Kristina Lång om en uppnådd milstolpe.
Forskargruppen har i studien kunnat visa på klinisk säkerhet, träffsäkerhet och effektivitet och många regioner i Sverige är redan i gång med den AI-stödda screeningen. En mjukvara som integreras i befintligt IT-system är i stort sett det som krävs för att kunna komma i gång enligt Kristina Lång.
– AI-stödet har redan börjat implementeras på andra ställen i Europa. Då metoden är enkel och effektiv och vi nu kan visa på goda resultat, kommer den troligen att få ett generellt internationellt genomslag i de länder som har mammografiscreening.
Barn med Downs syndrom har kraftigt ökad risk för leukemi, medan vuxna har lägre risk för flera vanliga solida tumörer. Det visar en stor registerstudie från Karolinska institutet. Resultaten kan bidra till mer anpassade riktlinjer för cancerscreening.
Forskare har kartlagt risken för olika cancerformer hos personer med Downs syndrom genom livet. I studien ingick registerdata från nästan 10 000 personer födda mellan 1930 och 2017.
Ökad risk för leukemi i barndomen
Studien visar att barn med Downs syndrom har en kraftigt ökad risk att insjukna i leukemi. Risken för akut myeloid leukemi, AML, före fem års ålder var nästan 500 gånger högre jämfört med andra barn. För akut lymfatisk leukemi, ALL, var risken 20 gånger högre. Trots detta drabbades endast 2,5 procent av barnen med Downs syndrom av leukemi under barndomen.
– Våra resultat bekräftar den mycket höga risken för leukemi tidigt i livet, men visar samtidigt att majoriteten av barn med Downs syndrom aldrig drabbas av cancer, säger Ann Nordgren, adjungerad professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet.
Låg risk i vuxen ålder
I vuxen ålder har personer med Downs syndrom däremot en klart lägre risk för de flesta solida tumörer, bland annat bröst-, prostata-, lung- och tjocktarmscancer, gynekologiska tumörer samt melanom. Samtidigt visar studien en ökad risk för testikelcancer och pekar på nya samband mellan Downs syndrom och vissa sällsynta former av bencancer.
– Resultaten antyder dessutom att trisomi 21 kan ha en skyddande effekt mot flera solida tumörtyper. Detta skapar nya möjligheter att fördjupa forskningen om cancersuppressiva mekanismer. Resultaten kan få stor klinisk betydelse och på sikt leda till nya behandlingsstrategier, även för personer utan Downs syndrom, säger Ann Nordgren.
Individanpassad screening
Registerstudien är den hittills största kartläggningen som gjorts av cancerrisken hos personer med Downs syndrom.
– Resultaten kan bana väg för mer träffsäkra och individanpassade riktlinjer för cancerscreening, där vissa screeningundersökningar sannolikt kan modifieras, till exempel val av metod vid bröstcancerscreening, medan andra kan behöva införas, som riktad testikelundersökning, säger Ann Nordgren.
Så gjordes studien
Studien omfattade nästan 10 000 personer med Down syndrom. Varje person matchades till 50 kontrollpersoner med samma kön, födelseår och födelselän. Därefter följdes individerna över tid för att studera insjuknande i olika cancerformer.
Data hämtades från flera nationella register, bland annat Patientregistret, Medicinska födelseregistret, Cancerregistret, Svenska Barncancerregistret samt genetikdata från Sveriges universitetslaboratorier.
Kvantdatorer kräver extremt låga temperaturer, men störande brus från dagens kylsystem får den känsliga kvantinformationen att kollapsa. Nu har forskare använt bruset för att driva ett minimalt ”kvantkylskåp” som kan styra värme och energi med hög precision.
Kvantteknologi väntas på sikt kunna få stor betydelse för områden som läkemedelsutveckling, artificiell intelligens, logistik och säker kommunikation. Men innan tekniken kan få praktisk användning återstår flera utmaningar. En av de viktigaste är att kunna skydda och kontrollera de känsliga kvanttillstånd som teknologin bygger på.
En kvantdator är baserad på supraledande kretsar och för att fungera måste den kylas till extremt låga temperaturer, nära den absoluta nollpunkten – minus 273 grader Celsius. Först då blir systemen supraledande och elektroner kan röra sig fritt utan motstånd, vilket gör det möjligt att skapa kvanttillstånd i kvantbitarna som är datorns minsta informationsenheter.
Kvanttillstånd störs mycket lätt
Samtidigt är dessa kvanttillstånd mycket sköra. Minsta brus som temperaturskillnader eller elektromagnetisk störning, kan snabbt förstöra information i systemet. För att kvantdatorer ska kunna lösa verkliga problem behöver de bli större och ha fler kvantbitar. Men ju större systemen blir, desto svårare blir det att hindra brus från att spridas och förstöra kvanttillstånden.
– Många kvantmekaniska system begränsas i praktiken av hur energi transporteras och förloras som värme till omgivningen. När vi förstår de här flödesvägarna – och kan mäta dem – kan vi konstruera kvantenheter där värmeflöden blir förutsägbara, styrbara och till och med användbara, säger Simon Sundelin, doktorand i kvantteknologi på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Använder brus för att kyla ner
I en studie presenterar nu forskare vid Chalmers en ny typ av kvantkylskåp som, paradoxalt nog, använder brus som drivkraft för nedkylning – i stället för att försöka ta bort det.
– Fysiker har länge spekulerat kring ett fenomen som kallas brownisk kylning – idén att slumpmässiga förändringar i temperatur kan utnyttjas för att skapa en kyleffekt. Vårt arbete är så nära som det hittills har gått att komma detta koncept, säger Simone Gasparinetti, universitetslektor på Chalmers.
Artificiell molekyl togs fram
Kylskåpets kärna är en supraledande artificiell molekyl som utvecklats i Chalmers nanotekniklaboratorium. Den fungerar på liknande sätt som en naturlig molekyl, men är uppbyggd av små supraledande elektriska kretsar i stället för atomer. Genom att koppla molekylen till två mikrovågskanaler och tillföra ett kontrollerat mikrovågsbrus kan forskarna styra flödet av energi och värme.
– De två mikrovågskanalerna fungerar som en varm och en kall reservoar, men det avgörande är att ett utbyte av värme möjliggörs först när vi tillför brus genom en tredje port. Bruset möjliggör och driver värmetransport mellan reservoarerna via den artificiella molekylen, säger Simon Sundelin och fortsätter:
– Vi kunde mäta extremt små värmeströmmar, ner till en effekt i storleksordningen attowatt, alltså 10-18 watt. Om man använde ett så litet värmeflöde för att värma en vattendroppe skulle det ta ungefär lika lång tid som universums ålder innan temperaturen steg med en enda grad.
Nya möjligheter för framtidens kvantteknologi
Genom att justera temperaturerna i reservoarerna och mäta extremt små värmeflöden kan systemet fungera både som kylskåp, värmemotor och förstärkare av värmetransport. Möjligheten att kontrollera och styra energi med stor precision är särskilt viktig i större kvantsystem, där värme uppstår lokalt när kvantbitar styrs och mäts.
– Vi ser detta som ett viktigt steg mot att kunna styra värme direkt inne i kvantkretsar på en skala som konventionella kylsystem inte klarar. Att kunna avlägsna eller omdirigera värme på den här minimala skalan öppnar dörren för mer tillförlitliga och robusta kvantteknologier, säger Aamir Ali, forskare i kvantteknologi på Chalmers.
Forskare vid SLU har utvecklat en ny typ av konstgjorda spindeltrådsfibrer som är färgade. Genom en ny metod kan fibrerna även få fler funktioner, vilket kan leda till mer hållbara textilier och medicinska material.
Spindeltråd beskrivs ofta som ett biologiskt supermaterial. Det är ungefär lika starkt som stål men biologiskt nedbrytbart. De här egenskaperna öppnar för hållbara textilier och nya medicinska material som inte kan framställas med dagens syntetfibrer. Men för att spindeltråd ska kunna användas i textilier måste dock fibrerna färgas.
– Inom konventionell textilproduktion sker färgning vanligtvis genom ytterligare kemiska processteg som ökar kostnader och energiförbrukning samt innebär en betydande miljöbelastning, säger Anna Rising, professor i veterinärmedicinsk biokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
Fiber behåller färgen
Nu har forskare vid SLU lyckats skapa fibrer som behåller sin färg i flera veckor efter spinning. Det har de gjort genom att genetiskt sammanfoga spindeltrådsproteiner med naturligt färgade proteiner.
Närbild på färgad spindeltråd. Bild: Anna Rising, SLU
Byggs in i silke
I den nya metoden byggs färgen direkt in i silket på molekylär nivå. Forskarna framställer modifierade spindeltrådsproteiner i bakterier och renar sedan proteinerna innan de spinner dem till fibrer i en helt vattenbaserad process.
– Anmärkningsvärt nog behöll fibrerna sina mekaniska egenskaper samtidigt som de uppvisade en tydlig vinröd färg. Detta visar att vi kan kombinera funktionalitet och prestanda i en och samma kontinuerliga process, säger Tomas Bohn Pessatti, forskare vid SLU.
Fibrer kan få andra funktioner
Strategin kan även ge fibrerna andra funktioner, till exempel antimikrobiella egenskaper. Enligt forskarna är arbetet ett viktigt steg mot hållbar produktion av högpresterande, multifunktionella material inspirerade av naturen.
– Genom att undvika separata färgningssteg förenklar vi produktionen och minskar miljöpåverkan, vilket är avgörande för framtida storskalig tillverkning av konstgjord spindeltråd, säger forskaren Benjamin Schmuck vid SLU.
Chalmersforskare har identifierat biomarkörer i en tidig fas av Parkinsons sjukdom, upp till 20 år innan symtom märks. Spåren kan mätas i blod under ett begränsat tidsfönster – en upptäckt som kan öppna för tidig diagnostik med blodprov.
Parkinsons sjukdom drabbar över tio miljoner människor världen över. I takt med att befolkningen åldras väntas antalet mer än fördubblas till år 2050. Idag saknas både effektiva botemedel och bra metoder för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, innan omfattande hjärnskador uppstår.
I en ny studie vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus har nu forskare tagit viktiga steg för tidig diagnostik av sjukdomen.
– När de motoriska symtomen från Parkinsons sjukdom visar sig är ofta 50–80 procent av relevanta hjärnceller redan skadade eller borta. Studien är ett viktigt steg mot att kunna hitta sjukdomen tidigt, och motverka förloppet innan det har hunnit gå så långt, säger Danish Anwer, doktorand på institutionen för Life Sciences vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Biologiska processer
I studien undersökte forskarna två biologiska processer som tros spela en roll i sjukdomens allra tidigaste fas – en period som kan pågå i upp till 20 år innan motoriska symtom uppträder.
Den ena processen rör cellernas dna-reparation, ett inbyggt system för att upptäcka och åtgärda skador. Den andra handlar om cellernas stressrespons, en överlevnadsmekanism som aktiveras vid hot. Den innebär att cellerna prioriterar reparation och skydd genom att pausa normala funktioner.
Upptäckt av viktigt tidsfönster
Med hjälp av bland annat maskininlärning kunde forskarna se ett mönster av tydliga genaktiviteter kopplade till dna-reparation och cellernas stressrespons hos patienter i ett tidigt stadium av Parkinsons sjukdom. Mönstret saknades både hos friska personer och hos patienter som redan hade utvecklat tydliga symtom.
– Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symtom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig, säger Annikka Polster, biträdande universitetslektor på institutionen för Life Sciences vid Chalmers.
–Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, fortsätter hon.
Biomarkörer för tidig upptäckt
Inom den omfattande internationella forskningen om Parkinsons sjukdom har flera tidiga biologiska markörer studerats, bland annat med hjälp av hjärnavbildning och analyser av hjärnvätska. Trots detta saknas fortfarande tillförlitliga tester som kan användas inom sjukvården för att identifiera sjukdomen i ett tidigt skede.
–I vår studie har vi i stället ringat in biomarkörer som verkar spegla en del av sjukdomens tidiga biologi, och som dessutom kan mätas i blod. Det öppnar för breda screeningtest via blodprov, en kostnadseffektiv, lättillgänglig och ofarlig metod, säger Annikka Polster.
Blodprov inom fem år
Nästa steg är att mer exakt förstå hur mekanismer i den tidiga sjukdomsfasen fungerar och utveckla enklare sätt att upptäcka dem. Forskarna bedömer att blodprov för tidig diagnostik kan börja testas i vården inom fem år. De hoppas också att resultaten på sikt även kan leda till förebyggande behandlingar.
– Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.
