Kan en färg målad på hustak ersätta luftkonditionering? Det hoppas forskare som utvecklat ett nytt material som reflekterar solens strålar och sänker temperaturen inomhus. Enligt en studie kan färgen – som tagits fram med hjälp av AI – ge både energibesparingar och skydd mot värmeböljor.
Under soliga dagar kan byggnader snabbt bli varma när de absorberar stora mängder av solens strålning. Nu har forskare från USA, Kina, Singapore och Sverige utvecklat avancerade, tunna metamaterial som både blockerar solstrålning och avger värme – något som sänker inomhustemperaturen. Ett av materialen kan appliceras som färg, antingen genom att målas eller sprutas på ytor.
– Ett tak som målats med det specialdesignade materialet höll en inomhustemperatur som var 5,6 grader lägre än en annan byggnad målad med konventionell vit färg, säger Max Yan, universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
AI snabbade på process
Metamaterial är konstgjorda material med egenskaper som överträffar naturliga material. Tidigare har utvecklingen av kylande metamaterial varit en långsam process där forskare tvingats prova sig fram.
I den nya metoden har forskarna använt maskininlärning och artificiell intelligens för att snabbt få fram tusentals komplexa strukturer med rätt egenskaper – att reflektera solljus och avge värme. Bland dessa väljs sedan de mest lovande alternativen ut utifrån hur kostnadseffektivt de kan tillverkas i stor skala.
Kan minska elförbrukning
Enligt studien kan den nya färgen ge stora energibesparingar genom att minska behovet av luftkonditionering. Beräkningar visar att om färgen appliceras på taket till ett typiskt fyravåningshus i Bangkok, med en takyta på 780 kvadratmeter, skulle cirka 12 000 kilowattimmar el kunna sparas per år. Färgen kan även användas på exempelvis bilar, tåg eller maskiner.
Behovet av effektiv kylning ökar i takt med att klimatet förändras och värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva.
– Den här typen av material kan bidra både till bättre levnadsmiljöer och stora energibesparingar, säger Max Yan.
Enligt forskarna kan den AI-baserade metoden anpassas för länder med kalla vintrar genom att designa tunna material eller färger som istället bidrar till att bevara värme inomhus.
Ett läkemedel som används mot diabetes typ 2 och fetma kan kanske också hjälpa vid kokainberoende. Forskare har i försök på råttor sett att behandlingen minskar både användning av kokain och återfall.
Semaglutid är ett av världens mest förskrivna läkemedel vid typ 2-diabetes och övervikt. Nu visar en studie att det också minskar råttors intag av kokain, dämpar deras motivation att fortsätta använda drogen och minskar risken för återfall.
Studien bygger på försök där råttor lärdes att själva ta kokain. Med semaglutid minskade droganvändningen med i genomsnitt 26 procent och risken för återfall med 62 procent. Forskarna mätte även hur villiga råttorna var att anstränga sig för att få mer kokain, där motivationen minskade med 52 procent med semaglutid.
– Våra resultat visar att ett redan etablerat läkemedel påverkar centrala beteenden vid kokainberoende. Förhoppningen är att detta kan leda till nya behandlingsmöjligheter för människor, men det krävs kliniska prövningar innan vi vet om effekten finns även hos patienter, säger Cajsa Aranäs, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Kan minska belöningskänslan
En möjlig förklaring till studiens resultat är att läkemedlet gör det svårare för kokain att höja dopaminnivåerna i hjärnan, och därmed minskar belöningskänslan. Hur semaglutid påverkar hjärnan är ännu inte helt klarlagt, men forskare vet att det kan påverka både aptit och belöningssystem.
– Det finns ett stort behov av läkemedel mot kokainberoende. I dag saknas helt farmakologiska behandlingar och återfallsrisken är mycket hög. Om resultaten från råttstudierna håller i kliniska prövningar kan semaglutid bli det första läkemedlet som kompletterar psykologiska behandlingar och stödinsatser, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Semaglutid är ett läkemedel av typen GLP1-analoger. I dag finns flera godkända GLP-1-läkemedel, men semaglutid är mest känt.
När kvinnor dödar agerar de oftast för att de känner sig provocerade och hotade – de kännetecknas sällan av psykopati. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Eftersom kunskaperna om kvinnor som utövar dödligt våld är begränsade ville forskare vid Göteborgs universitet undersöka sambanden mellan psykopati, typ av våld och allvarlig psykisk störning vid dödligt våld med kvinnor som förövare.
Forskarna kartlade alla 175 rättsfall i Sverige mellan 2000 och 2014 där kvinnliga förövare genomgått rättspsykiatrisk undersökning efter dödligt eller försök till dödligt våld. Ungefär hälften av kvinnorna bedömdes ha en allvarlig psykisk störning.
Resultatet visar att kvinnliga förövare kännetecknas av relativt låga nivåer av psykopati. De agerade oftast i affekt utifrån reaktiva motiv, för att exempelvis skydda sig själva eller andra i en hotfull situation. De hade inte lika ofta det som kallas instrumentella motiv, där målet är att få makt, komma över pengar och liknande.
Psykopati är inte en egen etablerad diagnos
Psykopati utgör i svårare fall en funktionsnedsättning, kännetecknad av personlighetsdrag och beteenden såsom brist på empati, skuldkänslor och ånger. Andra tecken är manipulativa och bedrägliga drag, vältalighet och en grandios självbild, samt tidiga beteendeproblem och antisocialt beteende. Psykopati är ingen egen etablerad diagnos men kan relateras till antisocialt personlighetssyndrom.
Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och inte en medicinsk diagnos. Begreppet handlar om effekterna av psykisk ohälsa eller beteendestörningar. Huruvida en misstänkt har allvarlig psykisk störning utreds av Rättsmedicinalverket på uppdrag av domstol, och kan avgöra om det blir fängelse eller rättspsykiatrisk vård.
Tankar om våld
Kvinnorna med allvarlig psykisk störning agerade också i stor utsträckning i affekt, men var oftast lite mindre provocerade, och hade också lite längre tid av tankar om att agera våldsamt jämfört med de som inte bedömdes ha en allvarlig psykisk störning. Det handlade inte om några längre förberedelser eller avancerad planering, snarare att det uppemot ett dygn i förväg hade funnits funderingar om våldsagerande.
– Kvinnor med en allvarlig psykisk störning verkar ha en lite högre grad av kort planering än de som inte har en allvarlig psykisk störning, vilket är intressant. Man associerar inte nödvändigtvis en person med svår psykisk sjukdom med att ha planerat det den gör. Vi ser också att kvinnorna utan allvarlig psykisk störning har en starkare upplevelse av provokation vid dådet, säger Karin Trägårdh, doktorand vid Göteborgs universitet och psykolog med specialisering klinisk forensisk psykologi, i ett pressmeddelande.
Finns möjlighet att förebygga brott
Karin Trägårdh har i sin tidigare forskning studerat bakgrundsfaktorer för kvinnor i Sverige som gör sig skyldiga till mord, dråp, vållande till annans död eller barnadråp. Oavsett om de bedömts ha en allvarlig psykisk störning eller inte i samband med dåden har majoriteten en historik av utsatthet för våld, suicidförsök med mera.
Den nu aktuella studien tyder på att varken psykopati eller instrumentell aggression är starka drivkrafter hos kvinnor som dödar, vilket stämmer med tidigare forskning. Tidigare forskning visar också att kvinnor i högre utsträckning än män har sökt hjälp innan brotten begås, vilket i kombination med de aktuella fynden om viss planering utgör en möjlighet att förebygga våldsbrott.
– Det är en viktig aspekt att fånga upp. Kvinnor kan visserligen få frågor om våldsutsatthet av polisen, socialtjänsten och inom vården, men vi möter dem sällan med frågor om de själva har tankar på att använda våld som lösning på de problem de befinner sig i. Även om det är extremt ovanligt att kvinnor begår dödligt våld får vi inte värja oss från att fråga om eller på andra sätt undersöka detta vidare, säger Karin Trägårdh.
Tonåringar runt om i världen har en ganska nyanserad bild av hur livet på nätet påverkar det psykiska måendet – både positivt och negativt. De är också överens om att mer stöd och engagemang behövs från vuxna, enligt en studie.
Forskare har intervjuat ungdomar i elva länder om hur de själva uppfattar sina digitala vanor och hur det påverkar deras mentala hälsa. Totalt deltog 71 grupper med 12–19-åringar från både rika och fattiga länder, däribland Sverige, Kina, Chile, Malawi, Egypten och USA.
– Det var förvånande hur lika ungdomarna från olika länder uttryckte sig kring både effekterna av digitala miljöer och kring vilket stöd de önskade från vuxna. Det säger mycket om hur vi idag lever i en globaliserad digital värld, säger Leo Ziegel, läkare och forskare vid institutionen för global folkhälsa i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Mobbning, jämförelser och vänskap
Ungdomarna beskrev hur ständiga jämförelser med andra via sociala medier kan förstärka kroppsideal, sociala normer och att antalet ”likes” ibland blir ett mått på självvärde. Mobbning och trakasserier som börjar i skolan kan också fortsätta på nätet, vilket gör det svårt att få en paus för återhämtning.
Många upplever också ett beroende av mobilen och slöseri med tid genom passivt skrollande i sociala medier. Samtidigt lyfte ungdomarna även fram positiva aspekter. Digitala plattformar är viktiga för vänskap, gemenskap och att kunna prata om psykisk ohälsa – särskilt i samhällen där sådana samtal är tabubelagda.
Vill ha mer stöd från vuxna
Ungdomarna upplever dock att vuxna sällan förstår eller engagerar sig i ungas liv på nätet – och att många inte reflekterar över sitt eget digitala beteende.
– Som förälder är det bra att försöka ha en tät dialog med sina barn om de här frågorna och dessutom viktigt att vara en god förebild. Även lärare och beslutsfattare har en tydlig roll i ungas digitala liv och då behöver man ta in deras perspektiv. Insatser som främjar tryggare online-miljöer bör utformas tillsammans med ungdomar för att bli relevanta, säger Carl Fredrik Sjöland, läkare och doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet.
Studien fokuserade inte på skärmtid – något ungdomarna själva menar inte är avgörande. Minst lika viktigt är vad de gör online, hur de kommunicerar och med vem, och om det går ut över sömn, studier eller sociala aktivieter.
Studien är en del av Unicefs:s rapport State of the World’s Children 2021 och har genomförts i samarbete med forskare från flera länder.
För första gången har en rund och välbevarad koppartacka hittats i Sverige. Fyndet bedömdes först vara från bronsåldern, men analyserna visade något oväntat – metallen visade sig vara en legering typisk för järnåldern. Fyndet stärker teorin om långväga kontakter och handelsnätverk under denna period.
Runda koppartackor har tidigare hittats i Medelhavsområdet, i kontinentala Europa och längs Atlantkusten. De användes för att transportera metall under brons- och järnåldern.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat en liknande tacka som hittats i Särdal i Halland. Det är den första kompletta koppartackan som upptäckts från denna tid i Sverige.
Privatpersoner råkade gräva upp metallen som sedan blev liggande i 50 år. Bild: Depositphotos
Forskarskatten låg dold i en trädgård
Koppartackan hittades av en slump i en trädgård i Särdal. När en familj skulle gräva ett hål för en staketstolpe i trädgården stötte man på ett ovanligt runt metallföremål 20–40 centimeter under markytan. Föremålet togs in i verkstaden på tomten – och blev liggande i nästan 50 år.
Först när en vän till familjen, som var amatörhistoriker och aktiv i den lokala hembygdsföreningen, såg föremålet föreslog han att det borde visas upp för arkeologer vid Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum. Fyndet blev sedan en del av ett forskningsprojekt.
Typisk för järnåldern
Forskarna trodde först att koppartackan var från bronsåldern, men genom kemiska och isotopbaserade analyser kunde de senare fastställa att metallen – en koppar-zink-tenn-blylegering – är typisk för järnåldern.
Tidigare studier har visat att förhistoriska metallföremål i Skandinavien ofta tillverkades av metall som kom från kontinenten. Det finns också belägg för att metallen under vissa perioder kom från specifika regioner.
– Då tog vi kontakt med ett team av polska forskare som fått liknande resultat när de analyserade ett arkeologiskt fynd av stavformade koppartackor i östra Polen, säger Serena Sabatini, arkeolog och forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Metallen troligen från Spanien
Tillsammans med de polska forskarna fortsatte arbetet med kartläggningen av föremålen. Analyserna visar att både koppartackan från Halland och de stavformade tackorna från Polen med stor sannolikhet har tillverkats av koppar från sydvästra Spanien.
– Likheten mellan föremålen är slående vad gäller kemisk sammansättning och typ av blyisotopsvärde, trots att de hittats så långt från varandra. Därför har vi dragit slutsatsen att de härstammar från samma handelsnätverk inom metallhandeln, som sträckt sig längs Europas Atlantkust, genom Kattegatt och Östersjöområdet, säger Linn Nordvall, doktorand vid Göteborgs universitet och arkeolog vid Kulturmiljö Halland.
Stärker hypotes om långväga handel
I studien har forskarna använt etablerade metoder inom arkeometallurgi, som analys av blyisotoper och spårämnen, för att undersöka metallens sammansättning och spåra gruvområdet där metallen utvanns.
– Det nya i denna studie är att vi gick ett steg längre. Genom att kombinera de erhållna uppgifterna med känd historisk och arkeologisk information lyckades vi föreslå ett historiskt sammanhang, både för koppartackan från Särdal och för de stavformade tackorna från Iława-sjöområdet i nordöstra Polen, säger Serena Sabatini och fortsätter:
– Med tanke på den slående likheten i metallens sammansättning i alla dessa artefakter har vi också kunnat stärka tidigare hypoteser om kontakter och nätverk i Östersjöområdet under den nordiska förromerska järnåldern.
Ungdomar som är extremt tidigt födda har oftare problem med smärta i mun och ansikte. De känner också mer oro inför tandläkarbesök jämfört med andra jämnåriga. Det visar en studie som gjorts av forskare vid Malmö universitet.
350 ungdomar mellan 13 och 18 år har deltagit i en studie om kopplingen mellan tandhälsa och allmän hälsa. Drygt hälften av deltagarna var extremt för tidigt födda – i graviditetsvecka 27 eller tidigare – medan övriga ingick i en kontrollgrupp. Även föräldrarna deltog i undersökningen.
Resultaten visar att det finns en signifikant skillnad mellan extremt tidigt födda ungdomar jämfört med jämnåriga när det gäller mun- och ansiktssmärta, behov av tandreglering, tandvårdsrädsla och tandborstningsvanor.
Oftare smärta i mun eller ansikte
Bland de extremt för tidigt födda ungdomarna uppgav var fjärde att de har smärta i mun eller ansikte minst en gång i veckan. I kontrollgruppen var motsvarande andel ungefär var åttonde. Däremot fanns inga större skillnader mellan grupperna när det gäller huvudvärk, magont eller ryggsmärtor.
Studien visar också att för tidigt födda pojkar oftare genomgått tandreglering. Bland de för tidigt födda ungdomarna som inte fått behandling var det fler som önskade tandreglering, jämfört med övriga deltagare.
– Det kan bero på att de för tidigt födda är något senare i sin käk- och bettutveckling än sina jämnåriga kamrater. Tandvården bör därför tänka på att tandreglering inom denna grupp kan behöva ske i ett senare skede än vad som är brukligt bland jämnåriga, säger Liselotte Paulsson, professor vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Fler hade tandvårdsrädsla
Studien visar också att för tidigt födda oftare känner rädsla och obehag inför tandvårdsbesök, särskilt när det gäller sprutor. Undersökningen visar också att de borstar tänderna mer sällan på kvällarna än andra jämnåriga – utan att någon tydlig förklaring framkommit.
– Resultaten visar att det är viktigt att klinisk personal och föräldrar är uppmärksamma på dessa ungdomars munhälsa. Det gäller inom alla de belysta aspekterna i studien, säger Liselotte Paulsson.
Studien utgår från EXPRESS (National Extremely Preterm Infants in Sweden Study).
Allt fler barn som väntar på hjärttransplantation överlever – trots längre väntetider. Mellan 1986 och 2023 har dödligheten på väntelistan sjunkit från 22,8 till 6,8 procent, visar en studie.
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt hur resultaten för hjärttransplanterade barn förändrats över tid genom att undersöka hjärttransplantationer hos barn under 18 år i Norden mellan 1986 och 2023. Totalt ingick 597 barn i studien, varav 461, alltså 77 procent, fick ett nytt hjärta.
Studien är den första av sitt slag som tittar på genomförda hjärttransplantationer hos barn i Norden, inom ramen för det nordiska samarbetet Scandiatransplant. Scandiatransplant är ett nordiskt samarbete som samordnar organtransplantation i Danmark, Finland, Norge och Sverige, Island och Estland. Forskarna har dels tittat på överlevnaden i väntan på transplantation, dels på överlevnaden efter transplantation.
Resultaten visar att överlevnaden ökat markant – en utveckling som forskarna kopplar till tekniska framsteg, avancerad teknik och bättre rutiner i vården.
Från att 22,8 procent dog till 6,8 procent
Forskarna delade in undersökningsperioden i tre tidsperioder, 1986–1998, 1999–2011 och 2012–2023, för att kunna jämföra utvecklingen över tid. Resultatet visar en kraftigt minskad dödlighet i väntan på nytt organ, trots att väntetiden ökat.
– Det som tydligt framgår av studien är att fler barn på väntelistan idag når fram till en hjärttransplantation. Under den första tidsperioden dog 22,8 procent av barnen som stod på väntelistan i väntan på ett nytt hjärta. Under den senaste tidsperioden är den siffran 6,8 procent. Samtidigt har medianväntetiden på ett nytt hjärta nästintill fördubblats – från 38 till 63 dagar – men trots den längre väntetiden är det fler som överlever till transplantation, säger Oscar van der Have, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Bättre teknik kan ligga bakom att fler överlever
Att fler överlever trots ökad väntetid menar forskarna beror på de tekniska framsteg som gjorts inom transplantationsvården de senaste åren.
– Det handlar till stor del om att vi har bättre och mer avancerad teknik idag. Vi har kort- och långsiktiga cirkulationsstöd, som ECMO och mekaniska hjärtpumpar, som till exempel Berlin Heart, som kan hjälpa barnen att klara väntetiden, säger Karin Tran-Lundmark, forskare vid Lunds universitet och överläkare på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus.
Det kan också till viss del bero på att barn sätts på väntelistan tidigare i sjukdomsförloppet.
– En annan aspekt är att vi troligtvis listar barnen lite tidigare, innan de hunnit bli för sjuka. Det gör att de får vänta längre – men med bättre förutsättningar. Det är nog en medvetenhet som ökat: att ta beslutet tidigare, vilket också ger möjlighet till bättre stöd under väntan, säger Michal Odermarsky, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus.
Flera utmaningar finns kvar
Trots framgångarna finns det fortfarande utmaningar. Den långsiktiga överlevnaden efter transplantation är mycket bra inom Scandiatransplant. Samtidigt har långtidsöverlevnaden inte förbättrats i samma takt som överlevnaden på väntelistan.
– Tyvärr så behövs ju livslång immunhämmande behandling efter en transplantation, vilket medför risker. Vi behöver bli ännu bättre på att upptäcka och behandla komplikationer som avstötning, infektioner och maligniteter. Här gäller det att vi följer, och gör vårt bästa för att bidra till, utvecklingen av diagnostiska metoder och läkemedel, säger Karin Tran-Lundmark.
Det behövs också mer kunskap om hur man kan förbättra vården för barn med enkammarhjärta.
– Vi är väldigt intresserade av gruppen med enkammarhjärta, en grupp av barn med svåra medfödda hjärtfel. Det är vår mest utmanande patientgrupp, där levern med tiden kan svikta till följd av hjärtfelet. Det kan vara svårt att avgöra när det är dags att transplantera, om det räcker med att byta hjärtat eller om även levern behöver transplanteras. Det är mycket som spelar in. Det är en liten grupp, men väldigt komplex, säger Michal Odermarsky.
En annan utmaning är tillgången på organ för de allra yngsta barnen, där dödligheten på väntelistan är högst.
– Det är svårt att hitta donatorer i den åldern, eftersom vi tack och lov har en låg barnadödlighet i Norden. En ökad medvetenhet om att det finns barn som väntar på transplantation kan nog göra att fler anhöriga säger ja till donation, och ännu bättre hjärtpumpar kan också bidra till att fler överlever, säger Karin Tran-Lundmark.
I studien ingick inte listade barn från Estland och Island som hjärttransplanterats i Helsingfors och Göteborg.
Forskare har hittat dna från bakterier i rester av mammutar – bland annat i en över en miljon år gammal tand. Fynden är några av de äldsta mikrobiella dna som någonsin upptäckts, och vissa bakterier kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar.
Ett internationellt forskarteam har analyserat dna från 483 mammutprover. Med avancerade metoder har forskarna lyckats skilja ut mikrober, alltså små organismer som bakterier och virus, som levde med mammutarna och sådana som tillkom efter deras död.
I materialet ingick en stäppmammut som levde för 1,1 miljoner år sedan.
– Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, säger forskaren Benjamin Guinet vid Centrum för paleogenetik i ett pressmeddelande.
Forskarna berättar att mikrobers dna förändras väldigt snabbt.
– Så att få fram tillförlitliga dna-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, säger forskaren Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
Kan ha bidragit till sjukdom
Forskarna hittade sex olika grupper av mikrober som ofta fanns tillsammans med mammutarna, till exempel släktingar till bakterierna Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.
Några av mikroorganismerna kan ha varit skadliga. En är till exempel nära släkt med en bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Enligt forskarna väcker fynden frågor om även mammutar, som är släkt med elefanter, också var sårbara för liknande infektioner.
Äldsta fyndet som hittats
Forskarna lyckades även återskapa stora delar av arvsmassan från bakterien Erysipelothrix som fanns hos en 1,1 miljoner år gammal stäppmammut. Det är det äldsta kända bakterie-dna som hittats hos ett djur. Det här fyndet flyttar gränserna för kunskapen om samspel mellan förhistoriska värdar och deras mikrobiom, menar Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
– Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Och det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem*, säger han .
De sista ullhåriga mammutarna levde isolerat på Wrangels ö innan de dog ut. Bild: Depositphotos
Nya perspektiv på förhistoriska ekosystem
Studien tyder på att vissa mikrober levde tillsammans med mammutar under hundratusentals år fram till de sista ullhåriga mammutarnas dog ut på Wrangels ö för omkring 4 000 år sedan.
– Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, i pressmeddelandet.
*Pleistocen är en geologisk tidsperiod som varade från cirka 2,6 miljoner till 11 700 år sedan. Under denna period levde mammutar och flera istider förekom på norra halvklotet.
Personer som haft covid-19 löper ökad risk att utveckla vissa inflammatoriska sjukdomar i luftvägarna, som astma, hösnuva och kronisk bihåleinflammation. Vaccinering verkar dock minska den risken, visar en studie.
Ett internationellt forskarlag som letts av Karolinska institutet har undersökt sambandet mellan covid-19 och så kallade typ-2-inflammatoriska sjukdomar. Det är en grupp kroniska tillstånd där immunförsvaret reagerar överdrivet på allergener eller infektioner.
Forskarna utgick från en elektronisk hälsodatabas i USA, TriNetX, och jämförde 973 794 personer som haft covid-19 med 691 270 personer som vaccinerats mot viruset och 4 388 409 friska kontrollpersoner utan dokumenterad infektion eller vaccination.
Personer som haft covid-19 hade 66 procent högre risk att utveckla astma, 74 procent högre risk för kronisk bihåleinflammation och 27 procent högre risk för hösnuva jämfört med friska kontrollpersoner. Däremot sågs ingen ökad risk för hudsjukdomen atopiskt eksem eller för eosinofil esofagit, en inflammation i matstrupen.
– Våra resultat tyder på att covid-19 kan trigga typ-2-inflammation i luftvägarna, men inte i andra organ, säger Philip Curman, läkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Lägre risk för de vaccinerade
Vaccination mot viruset visade motsatt effekt. Risken för astma var 32 procent lägre bland vaccinerade jämfört med friska ovaccinerade individer. Även risken för bihåleinflammation och hösnuva var något lägre.
När personer som haft covid-19 jämfördes med dem som var vaccinerade sågs en ännu tydligare effekt. Infekterade personer hade mer än dubbelt så hög risk att utveckla astma eller kronisk bihåleinflammation och 40 procent högre risk att utveckla hösnuva jämfört med dem som vaccinerats.
– Det är intressant att se att vaccination inte bara skyddar mot infektionen i sig, utan även verkar ha ett gott skydd mot vissa följdsjukdomar i luftvägarna, säger Philip Curman.
Studien är retrospektiv, vilket innebär att den bygger på redan insamlade data. Det gör att forskarna inte kan dra säkra slutsatser om orsakssamband. En annan begränsning är att vissa infektioner kan ha varit odokumenterade, särskilt om de upptäckts via självtester.
Hur hög andel nyfödda som ges antibiotika under sin första levnadsvecka skiljer sig åt mellan regioner och sjukhus i Sverige, visar en studie. Forskare menar att kulturen på enskilda sjukhus kan ligga bakom skillnaderna – och att det är viktigt att öka medvetenheten om överanvändning av antibiotika.
När nyfödda får antibiotika är det nästan alltid mot misstänkt sepsis. Trots att Sverige har en låg antibiotikaanvändning jämfört med andra länder kunde forskare förra året visa att nyfödda behandlades omotiverat ofta med medicinen. Trots att förekomsten av sepsis har sjunkit över tid har inte antibiotikaanvändningen påverkats.
Nu visar en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet att antibiotikaanvändandet skiljer sig åt i Sveriges regioner. Forskarna har tittat närmare på sex storregioner och 37 sjukhus och studerat drygt en miljon barn födda i Sverige åren 2012 till 2020. Barnen föddes i graviditetsvecka 34 eller senare och forskarna undersökte hur stor andel av dem som fick antibiotika under sin första levnadsvecka.
Resultatet visar att västra Sverige har högst antibiotikaanvändning, följt av norra Sverige, sydöstra Sverige, södra Sverige, mellersta Sverige och östra Sverige. I västra Sverige fick 3,0 procent av de nyfödda antibiotika och i östra Sverige var siffran 1,3 procent. I alla storregioner var sepsisförekomsten under en promille.
Stor variation mellan sjukhus
I västvärlden, med sin låga sepsisfrekvens, är målet att inte överstiga en procent behandlade barn, med bibehållen låg sepsisförekomst och dödlighet.
Bland de 37 undersökta sjukhusen i Sverige varierade antibiotikaanvändningen under första levnadsveckan från som lägst 0,9 procent av nyfödda upp till 4,3 procent.
– Tröskeln för insättning av antibiotika varierar, vilket delvis kan förklaras av hur hög förekomsten är, men också med vad som sitter i väggarna. Det bygger mycket på kultur och tradition på de olika sjukhusen, Johan Gyllensvärd, doktorand inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare, i ett pressmeddelande.
Viktigt att öka medvetenhet
Sepsis är potentiellt livshotande och orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion. Behandling måste sättas in direkt. Antibiotika å sin sida stör bakteriefloran vilket är känsligt hos nyfödda. Med överanvändning ökar även risken för att bli bärare av antibiotikaresistenta bakterier.
– Antibiotika är livsviktigt att ge till nyfödda med sepsis, har man en sjukare population är det rimligt att användningen är högre, men vi måste öka medvetenheten om överanvändning av antibiotika och bli bättre på att särskilja infekterade barn från oinfekterade. Den här studien bidrar till att lyfta fram goda exempel och visar att det är möjligt att ha en behandlingsandel på en procent eller lägre av alla nyfödda, med bibehållen låg sepsisfrekvens och mortalitet, säger Johan Gyllensvärd.
Så många nyfödda fick antibiotika under första levnadsveckan
När den senaste istiden tog slut och klimatet blev varmare steg koldioxidhalterna i atmosfären – något som tidigare kopplats till förändringar i haven. Men en ny studie från Göteborgs universitet visar att en oväntat stor del av utsläppen kan ha kommit från marken, när tinande permafrost släppte ifrån sig lagrat kol.
Koldioxidnivåerna i atmosfären har historiskt varierat i takt med jordens klimat. Under istider sjönk koldioxidhalterna för att sedan stiga under varmare mellanistider.
Tidigare har forskare trott att hav som värms upp inte kan lagra lika mycket kol, och därför släpper ut det i atmosfären. Men nu visar forskning från Göteborgs universitet att tinande permafrost kan ha spelat en betydande roll för utsläppen.
– Vi har kommit fram till att marker norr om vändkretsen, 23,5 grader norr, avgav mycket kol när medeltemperaturen steg på norra halvklotet efter vår senast istid. Vi bedömer att det kolutbytet kan ha stått för nästan hälften av den stigande halten koldioxid i atmosfären, säger Amelie Lindgren, forskare i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Kolet frös in i marken
Forskare tror att stora mängder kol lagrades under istiden när växter frös fast i marken, där vindburet stendamm landade ovanpå. Sådana lager bildas under istider och kan bli tiotals meter tjocka. De finns över stora delar av Europa, Asien och Nordamerika.
För att materialet ska frysa in krävs permafrost. I mark med permafrost finns ofta mer organiskt kol än i icke-frusen mark eftersom kylan gör att nedbrytningen bromsas.
Analys av pollen
Genom att kombinera analyser av pollen från de senaste 21 000 åren med klimatdata från modeller, har forskarna kunnat uppskatta vilka vegetationstyper som fanns på olika platser genom historien.
– Vi har valt att göra ett nedslag vart tusende år. När vi vet vilken vegetationstyp som rådde kan vi uppskatta hur mycket kol som lagrats in i marken. På vis kan vi göra en modell på hur kolutbytet mellan mark och atmosfär sett ut sedan den senaste istiden, säger Amelie Lindgren.
För omkring 21 000 år sedan nådde inlandsisen sin största utbredning på norra halvklotet. Hela Skandinavien och dagens Kanada låg under is, och permafrost täckte stora delar av Sibirien, Kina och delar av mellersta Europa.
Under perioden 17 000–11 000 år sedan blev det varmare. När klimatet blev varmare tinade permafrosten – vilket ledde till ökade utsläpp av koldioxid från marken till atmosfären.
Naturlig variation
Tidigare analyser av isborrkärnor visar att halten koldioxid i atmosfären steg enligt följande:
180 ppm (miljondelar) koldioxid för 21 000 år sedan, när istiden var som mest utbredd.
270 ppm koldioxid för 11 000 år sedan, vid vanlig mellanistid.
Enligt forskarna är detta en naturlig variation mellan istid och mellanistid. Men trots allt mindre inlandsis och fortsatt upptining av nya områden med permafrost steg ändå inte koldioxidhalten så mycket mer efter det.
– Vi ser att torvbildningen i myrar lagrade in stora mängder kol under Holocen*. Över tid har upptaget i myrar faktiskt kompenserat för utsläppen som skedde från permafrosten, säger Amelie Lindgren.
Kolcykeln satt ur spel
Men de senaste 250 åren har människan satt den naturliga kolcykeln ur spel genom att förbränna stora mängder fossilt inlagrat kol, främst kol och olja. Sedan den industriella revolutionen på 1800-talet har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 280 ppm till dagens 420 ppm.
– Det är ett extremt höga halter av koldioxid i atmosfären just nu, och permafrosten tinar med ökande temperaturer. Det som hjälpte oss förra gången permafrosten minskade var en ökad inlagring i myrar och att nya landytor blev tillgängliga när inlandsisarna drog sig tillbaka, säger Amelie Lindgren.
– I framtiden kommer vi ha mindre land i och med havshöjningen, och det är svårt att se var vi ska lagra in det kol som kommer släppas ut, fortsätter hon.
* Holocen är den nu pågående geologiska epoken vilken inleddes för cirka 11 700 år sedan, efter den senaste istiden.
Ett varmare klimat gör att växtligheten breder ut sig i de svenska fjällen, visar en studie från SLU. Det påverkar även fjällsjöarna – och kan leda till att fiskarna får mindre att äta.
Forskare har jämfört mätdata från flera decennier och ser en tydlig trend. Fjällandskapet blir allt grönare – samtidigt som sjöarna blir mer näringsfattiga.
– Det här kan leda till att det blir färre alger i fjällsjöarna. Sådana förändringar i ekosystemet kan skapa problem, till exempel att fiskar får mindre föda och därmed växer sämre, säger Willem Goedkoop, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
Växterna fångar upp näringen
Det är med hjälp av färganalyser av satellitdata som forskarna kunnat se hur grönskan breder ut sig på kalfjället. Detta bekräftas även av växtinventeringar.
De grönare fjällen hänger samman med den globala uppvärmningen. Längre och varmare somrar gör att fler växter hinner växa till och etablera sig högre upp på fjällen. Samtidigt har halterna av fosfor och kväve i sjöarna minskat kraftigt de senaste 30–35 åren, enligt forskarnas analyser.
– Med kraftigare växtlighet på fjället fångas näringsämnen som fosfor och kväve upp innan de når fjällsjöarna, som då blir ännu mer näringsfattiga. Det leder till en minskad algproduktion, förklarar Willem Goedkoop.
Minskning under decennier
I fjällsjöarna som ingått i studien har fosforhalterna minskat med tre till fyra procent per år sedan 1980-talet.
Studien visar även hur mycket kväve och fosfor som numera binds in i växtligheten i fjällens avrinningsområden. Enligt forskarna kan liknande förändringar kan pågå i andra delar av Arktis – men där är det svårare att upptäcka eftersom långtidsdata saknas.
Magblödningar efter en hjärtinfarkt kan få allvarliga följder. En ny svensk studie visar dock att rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori inte minskar risken för alla. Däremot kan vissa patientgrupper ha nytta av ett sådant test.
Ungefär två procent av patienter som haft en hjärtinfarkt drabbas av magblödningar inom ett år. Det är en allvarlig komplikation som ökar risken för död och fler hjärt-kärlproblem.
– Därför ville vi undersöka om screening för den vanliga bakterien Helicobacter pylori, som orsakar magkatarr och magsår, kan minska risken för magblödningar. Det är inget som görs rutinmässigt idag, säger Robin Hofmann, överläkare och docent vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Hjärtpatienter i studie
Närmare 18 500 patienter som vårdats för akut hjärtinfarkt vid 35 sjukhus i Sverige ingick i studien. Hälften testades för bakterien och vid ett positivt resultat behandlades de med antibiotika och protonpumpshämmare, som minskar magsyra. Den andra hälften fick vanlig vård utan extra test eller behandling.
Efter nästan två års uppföljning hade något färre i personer i screening-gruppen drabbats av magblödning, men skillnaden var inte tillräckligt stor för att räknas som statistiskt säkerställd.
Fördelar för vissa patienter
Däremot såg forskarna tydliga fördelar med screening för vissa undergrupper av patienter som hade blodbrist eller njursvikt. Bland personer med måttlig till svår blodbrist var risken för magblödning bara hälften så stor om de hade testats för magsårsbakterien.
– Våra resultat tyder på att screening för Helicobacter pylori inte behöver införas rutinmässigt för alla individer efter hjärtinfarkt. Däremot skulle testning och behandling kunna vara ett meningsfullt tillägg för utvalda patientgrupper med förhöjd blödningsrisk, säger Robin Hofmann.
Forskarna kommer nu att fortsätta studera de långsiktiga effekterna och försöka identifiera vilka grupper som har störst vinst av screeningen.
Emotionell intelligens är en av nycklarna till att ukrainska myndigheter lyckats upprätthålla samhällsfunktioner under kriget. Det visar en ny studie som också pekar på att länder i Norden kan lära av Ukraina.
Trots fullskaligt krig har Ukraina hållit vård, skola och omsorg igång. Samtidigt har reformer för att närma sig EU fortsatt.
Tidigare forskning har visat att delat ledarskap är centralt och en ny studie från Södertörns högskola lyfter även emotionell intelligens som en lika viktig nyckel. Det handlar om förmågan att förstå, hantera och använda känslor – både egna och andras – på ett konstruktivt sätt.
– När ansvar delas och olika kompetenser samarbetar i snabba nätverk blir empati, tydlig kommunikation och enkla rutiner avgörande. Emotionell intelligens hjälper oss att fatta kloka beslut även när vi är rädda, trötta eller arga. I synnerhet gäller det när situationen är osäker och pressad. Men verktyget har en baksida – utan etik och öppenhet kan det glida över i manipulation, säger Olena Shevtsova, forskare vid Institutionen för samhällsvetenskaper på Södertörns högskola, i ett pressmeddelande.
Intervjuer med chefer
Studien bygger på intervjuer med mellanchefer från olika myndigheter och regioner. Syftet är att förstå hur staten både håller drift igång och utvecklar verksamhet under kriget. I intervjuerna beskriver de vardagliga arbetssätt: acceptera det som inte går att påverka, hitta stabilitet, vara aktiv bland människor och ta mikropauser för att orka.
– De talade inte själva om emotionell intelligens. Men när jag hörde dem berätta om hur de arbetar under de här förutsättningarna, märkte jag hur deras metoder för att hantera press knyter an till Goleman-modellen, säger Olena Shevtsova.
Begreppet myntades redan på 1960-talet men blev känt genom författaren Daniel Goleman på 1990-talet. Kärnan är att kunna läsa rummet, reglera känslor och bygga lag under press. Egenskaper som blir extra viktiga i tider av kris. Utöver detta lägger Olena Shevtsova till två byggstenar: anpassningsförmåga och livslångt lärande.
– Kriget gör att läget hela tiden skiftar. Flera kriser pågår samtidigt. Parallellt sker en snabb digitalisering och nya arbetssätt utvecklas. Med livslångt lärande håller sig tjänstepersonerna uppdaterade. De delar kunskap och kan växla roller. Det minskar misstagen i skarpt läge och för landet närmare EU-kraven.
Goda förutsättningar i Norden
Olena Shevtsova ser att de nordiska länderna har goda förutsättningar för motståndskraftig offentlig förvaltning. Det beror på kunskapsutbyte, kompetensutveckling och nätverk inom och mellan länderna. Trots detta kan vi också lära av Ukraina. I studien presenterar hon flera rekommendationer:
– Träna känslointelligens som en yrkeskompetens i krisledningen. Gör det organisatoriskt – rekrytering, introduktion, övningar och uppföljning. Dessutom bör det kombineras med arbetssätt som främjar delat ansvar och snabb samordning över myndighetsgränser. Det handlar mindre om fler manualer och mer om människor som kan läsa läget, skapa mening och hålla laget samlat, säger Olena Shevtsova.
Det är svårare att förändra vad människor äter än att minska matsvinnet. Det visar en studie från SLU som utvärderat effektiviteten hos åtgärder som ska öka miljömässigt hållbara matvanor.
För att nå flera av de miljömål som satts upp i politiken behöver våra matvanor förändras. Det handlar särskilt om att äta mindre kött och äta mer av livsmedel som är hållbart producerade. Staten kan använda olika verktyg för att påverka våra matvanor, så kallade styrmedel, men frågan är om de fungerar.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gjort en sammanställning av tidigare forskning för att ta reda på vilka åtgärder som fungerar för att minska matsvinn och främja mer miljövänliga matval, som ökad andel växtbaserade livsmedel och mer hållbart producerade produkter.
– De kostförändringar som behöver ske i den rika delen av världen kommer inte att ske av sig själva. Det krävs aktiva åtgärder från politiker och andra samhällsaktörer, säger Elin Röös, forskare inom hållbar matproduktion och konsumtion vid SLU, i ett pressmeddelande.
Lättare att minska matsvinn än att förändra vad människor äter
Studien, som bygger på 29 internationella forskningsöversiktsartiklar publicerade mellan 2018 och 2024, visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
Forskarna säger att detta kan bero på att matsvinnsfrågan möter färre kulturella och motivationsmässiga hinder.
Bland de åtgärder som granskades kom forskarna fram till följande:
Informationskampanjer är mest studerade och kan öka medvetenheten, men leder sällan till varaktiga beteendeförändringar.
Strukturella åtgärder – som att bredda utbudet av vegetariska alternativ, ta bort brickor i matsalar eller minska portionsstorlekar – verkar ge större effekt.
Enkla påminnelser, till exempel skyltar vid servering, visar potential att minska matsvinn och i viss mån påverkan på matval.
Att hjälpa människor att sätta upp mål och ge återkoppling på förändrat beteende kan fungera, men resultaten är osäkrare när de baseras på självrapporterat beteende.
Ekonomiska incitament (exempelvis prisförändringar eller skatter) och utbildning är mindre utforskade, men bedöms vara lovande när de används på rätt sätt.
Kombinerade åtgärder behövs
Enligt forskarna verkar åtgärder som kombinerar påverkan på kunskap, möjligheter och motivation vara mest lovande. De betonar också behovet av att se helheten och samordna insatser inom miljö, hälsa, jordbruk och utbildning.
– Det var tydligt när vi gick igenom forskningen att fler och kraftfullare åtgärder behöver prövas, för att göra det lättare för människor att göra bra miljöval, säger Ylva Ran, forskare vid Institutionen för energi och teknik på SLU.
Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord än andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå, visar en studie från Karolinska institutet. Risken är högst för dem som arbetar med patientvård.
Forskarna undersökte över 4,5 miljoner personer som bodde i Sverige mellan åren 2005 och 2020. Cirka 757 000 av deltagarna arbetade inom sjukvården och de jämfördes med över 3,8 miljoner personer som arbetade inom ett annat område.
Forskarna delade in deltagarna i grupper med liknande kvalifikationsnivåer när de gjorde jämförelser. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt de som arbetar med patientvård, har en signifikant högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkeskvalifikationer.
Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
61 procents ökad risk för sjuksköterskor
Sjuksköterskor hade en 61 procents ökad risk för självmord jämfört med icke-vårdpersonal. Läkare hade en 57 procents högre risk, och bland dem stack psykiater ut med en nästan tre gånger ökad risk.
– Tidigare studier har mestadels fokuserat på läkare och ofta jämfört dem med den allmänna befolkningen, vilket kan ha underskattat deras risk på grund av socioekonomiska skillnader. I denna studie jämfördes individer med liknande yrkesnivåer, vilket visade att läkare har en signifikant högre självmordsrisk, säger Alicia Nevriana, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade många olika yrkesroller i vården, inklusive administrativ personal. Resultatet visar att administrativ personal inom hälso- och sjukvården inte har en högre risk för självmord.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
