Intensiva stormar över Södra ishavet gör att havet tar upp mer värme från atmosfären. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att dagens klimatmodeller ofta underskattar havets roll i att mildra den globala uppvärmningen.
Södra ishavet, som omger Antarktis, reglerar jordens klimat genom att transportera värme, kol och näringsämnen vidare ut i världshaven.
Havsområdet har en avgörande klimatfunktion genom att absorbera över 75 procent av den överskottsvärme som orsakas av mänsklig aktivitet. Hur effektivt Södra ishavet tar upp värme från atmosfären avgör dess förmåga att dämpa klimatförändringarna.
Stormar ger lägre yttemperatur
I en ny studie visar forskare från Göteborgs universitet att stormar spelar en viktig roll för att reglera värmeutbytet mellan luft och hav i Södra ishavet. Forskargruppen har upptäckt att kraftiga vindar rör om havet, drar upp kallare djupvatten och trycker ner varmare ytvatten. Ytan blir då svalare och kan ta upp mer värme från atmosfären.
– Vår forskning visar att somrar med fler och intensivare stormar ger lägre yttemperaturer över hela Södra ishavet. Det gör att vattnet kan absorbera mer värme från atmosfären än om det är lugnare väder, säger Marcel du Plessis, forskare i oceanografi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Hur mycket värme havet absorberar från atmosfären påverkar i sin tur flera faktorer, bland annat temperaturerna över land, havsisens utbredning och styrkan i värmeböljor.
Klimatmodeller stämmer inte alltid
Forskarna har analyserat stormarna runt Antarktis under de senaste decennierna och kan nu koppla förändringar i stormarnas intensitet till förändringar i klimatet och i atmosfärens luftströmmar. Observationer visar att stormarna generellt har blivit kraftigare, till följd av ökade skillnader i lufttryck mellan Antarktis och subtropikerna.
Nuvarande klimatmodeller, där prognoser används som underlag för politiska beslut, tenderar att underskatta styrkan i stormarna över Södra ishavet och beräknar samtidigt för höga havstemperaturer, enligt forskarna.
– Det är därför våra resultat är viktiga, eftersom en bättre representation av stormprocesser är avgörande för mer exakta klimatprognoser för framtiden, säger Marcel du Plessis.
En havsrobot, en så kallad Wave Glider, har bidragit med mätningar av havets temperatur, salthalt och atmosfäriska förhållanden. Bild: Sam Fredriksson
Andra processer på vintern
I studien använde forskarna både autonoma undervattens- och ytrobotar för att mäta havets temperatur, salthalt och atmosfäriska förhållanden ovanför vågorna. Mätningarna kombinerades sedan med fleråriga modell- och satellitdata för att kartlägga värmeutbyte mellan luft och hav.
– Det är första gången som vi kan visa ett samband mellan dessa omfattande stormar, havsuppvärmningen och våra klimatvariationer över de senaste 20 åren. Resultaten innebär att vi bättre kan förstå hur havet värms upp numera och därmed förutsäga hur jordens klimat kan komma att förändras framöver, säger Sebastiaan Swart, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Stormarna påverkar värmeutbytet som mest under den antarktiska sommaren. På vintern dominerar andra processer, som forskarna framöver vill undersöka.
Vår kondition, styrka och muskeluthållighet förändras under vuxenlivet. Nu visar en studie att vår fysiska förmåga börjar försämras redan i 35-årsåldern, men att det aldrig är för sent att börja träna.
I 47 år har forskare vid Karolinska institutet följt flera hundra slumpmässigt utvalda män och kvinnor runt om i Sverige, från att de var 16 år till att de var 63. Studien ger ny kunskap om hur fysisk kapacitet förändras över tid.
Tidigare har man förlitat sig på tvärsnittsstudier, alltså en undersökning av ett antal personer vid ett enda tillfälle, för att ta reda på hur vår fysiska kapacitet förändras när vi blir äldre. I den aktuella studien har man i stället regelbundet mätt kondition och styrka hos deltagarna.
Resultaten visar att kondition och styrka börjar minska redan vid 35 års ålder, oavsett träningsmängd. Därefter sker en gradvis försämring som snabbas på med stigande ålder.
Träning lönar sig alltid
Men forskarna har också den positiva nyheten att personer som började vara fysiskt aktiva i vuxen ålder förbättrade sin fysiska kapacitet med 5–10 procent.
– Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Vår studie visar att fysisk aktivitet kan bromsa nedgången i prestationsförmåga, även om den inte helt kan stoppas. Nu ska vi söka efter mekanismerna bakom varför alla når sin topprestation vid 35-årsåldern och varför fysisk aktivitet kan sakta ner prestationsförlusten, men inte helt få den att stanna av, säger Maria Westerståhl, lektor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Forskarna kommer att fortsätta studien och nästa år kommer deltagarna, som då är 68 år, att undersökas igen. Då hoppas de kunna koppla förändringar i fysisk kapacitet till livsstil, hälsa och biologiska mekanismer.
Studenter på en högre utbildning föredrar svenska framför engelska – och det svenska fackspråket värderas högt, visar en studie. Samtidigt tar engelskan en allt större plats i utbildningar, även i svenskspråkiga kurser.
– För de flesta är det enklare att hantera komplexa akademiska uppgifter på sitt förstaspråk. Resultaten går på tvärs med bilden av att studenter utan problem anpassar sig till en alltmer utbredd användning av engelska, säger Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers.
I ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Språkrådet har forskare tagit fram en rapport som undersöker studenters attityder till svenska och svenskt fackspråk inom högre utbildning.
Rapporten bygger på enkätsvar från 1 000 slumpmässigt utvalda studenter vid svenska lärosäten och visar att studenterna i hög grad föredrar svenska som utbildningsspråk, oavsett sammanhang.
– Det här gäller både för att ta in och uttrycka kunskap. En överväldigande majoritet av studenterna (70–92 procent) väljer svenska framför engelska eller andra språk när de läser kurslitteratur, lyssnar på föreläsningar, skriver uppgifter och inte minst för att kunna delta aktivt i seminariediskussioner och liknande. Resultaten betonar språkets centrala roll och aktualiserar frågan om hur språkval i undervisning och kurslitteratur påverkar hur studenter lär sig och tar till sig ämneskunskap, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Svenskt fackspråk viktigt för både studier och yrkesliv
Studenterna uttrycker också en vilja att utveckla sitt svenska fackspråk – det vill säga det språk som används för kommunikation inom ett specifikt ämnesområde. Över tre fjärdedelar tycker att det är viktigt eller mycket viktigt för att lyckas i studierna, men också som förberedelse för jobb i framtiden. Bilden är densamma inom alla ämnesområden.
– Språklagen är tydlig. Universitet och högskolor ska se till att svensk terminologi finns tillgänglig, används och utvecklas. Vår forskning visar att studenterna tydligt efterfrågar svenskt fackspråk, vilket ytterligare understryker universitetens ansvar. Lärare och forskare behöver se arbetet med terminologi som en central del av sitt akademiska uppdrag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi på Göteborgs universitet.
Enligt språklagen ska universitet och högskolor se till att svensk terminologi används, något som studenter också efterfrågar. Bild: Depositphotos
Kvinnor vill ha svenska som utbildningsspråk i högre grad än män
Stödet för svenska är tydligt även när resultaten analyseras utifrån olika undergrupper av studenter. Samtidigt märks variationer mellan studentgrupper beroende på ålder, kön, utbildningsnivå och förstaspråk.
Till exempel föredrar kvinnor svenska som utbildningsspråk starkare än männen, och kvinnor värderar också svenskt fackspråk högre än män gör.
Acceptansen för engelska är högre inom vissa ämnesområden, till exempel inom naturvetenskap och teknik, men även bland studenter inom dessa områden föredrar en majoritet svenska och tycker att svenskt fackspråk är viktigt.
– Det är dock talande att det huvudsakliga resultatet i den här rapporten gäller oavsett hur vi vänder och vrider på datan. Att så många studenter föredrar svenska och ser svenskt fackspråk som relevant visar att språket är en förutsättning för att kunna delta i akademiska och yrkesmässiga sammanhang. Något som lärosäten aktivt behöver förhålla sig till, säger Marcus Warnby, lektor i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Engelskan tar allt större plats
Hans Malmström tycker att rapporten väcker viktiga frågor om universitetens språkpolitik och hur den ser ut i praktiken. I policydokument framställs parallellspråkighet – att svenska och engelska används sida vid sida – som ett slags ideal, men i praktiken blir parallellspråkighet ofta enkelriktad, menar forskarna.
– Engelskan tar allt större plats, även i svenskspråkiga kurser. Där vet vi att det är vanligt att mycket av litteraturen är på engelska, medan svenska sällan ges motsvarande utrymme i kurser som ges på engelska. Den kloka parallellspråkighet som det talas om i den språkpolitiska litteraturen, det vill säga en återkommande och medveten planering av språkval för att utnyttja tillgängliga språkliga resurser, händer nog ganska sällan, säger Hans Malmström.
Nu vill forskarna se konkreta åtgärder i ljuset av undersökningen. De föreslår att lärosäten och andra aktörer i flera olika samhällssektorer ska jobba tillsammans för att stärka svenskt fackspråk i alla ämnen. De anser också att landets lärosäten behöver ta ett tydligt ansvar internt för att deras språkpolicys får genomslag i undervisningen.
Dessutom borde lärarna arbeta för att få in svenskt fackspråk i läraktiviteter och examinationer när det är lämpligt. Det kan till exempel göras genom att se till att centrala termer presenteras både på svenska och engelska, och att hänvisa studenter till både svenska och engelska texter.
Studenter på avancerad nivå accepterar engelska i högre utsträckning
Rapporten bygger på en enkätundersökning med 1 000 slumpmässigt utvalda studenter, som genomfördes av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet i samarbete med Språkrådet och Verian. Urvalet är nationellt och har viktats för att spegla den svenska studentpopulationen.
Forskarnas syfte var att kartlägga studenters attityder till svenska och svenskt fackspråk inom högre utbildning.
Resultatet visar att 70–92 procent föredrar svenska i utbildningen, och nästan lika många anser att svenskt fackspråk är viktigt för studier och framtida yrkesliv. Den tydliga preferensen för svenska består även när resultaten analyseras utifrån olika studentgrupper, men det finns också skillnader:
Kön: Kvinnor värderar svenska högre än män, som i något större utsträckning accepterar engelska.
Ämnesområde: Studenter inom professionsutbildning (till exempel vård och lärarutbildning) betonar svenskans betydelse mycket starkt, medan teknik- och naturvetenskapsstudenter visar en större acceptans för engelska.
Utbildningsnivå: Grundnivåstudenter lyfter i högre grad fram det svenska fackspråkets betydelse jämfört med dem som läser på avancerad nivå.
Förstaspråk: Studenter med ett annat förstaspråk än svenska accepterar engelska i högre utsträckning.
Många vill bada på stadsnära ställen där vattnet i värsta fall kan innehålla höga halter av smittämnen. En ny metod, testad i Malmö och Helsingborg, kan ge snabbare svar på om doppet är säkert eller inte.
Urbanisering och ett varmare klimat lockar fler människor till badstränder, kanaler och hamnar. Det innebär också att fler människor kommer närmare platser där dagvatten och renat avloppsvatten släpps ut – och som kan innehålla bakterier, virus och andra mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar.
En innovation från forskare vid bland annat Lunds universitet och Högskolan Kristianstad kan nu minska risken för det sistnämnda. Det handlar om en metod som har testats i Helsingborg och Malmö och som visat sig kunna ge betydligt snabbare svar om badvattnets kvalitet, jämfört med idag.
Svar dröjer flera dygn
Kommuner ansvarar i regel för tillsyn av badvattenkvaliteten. Vanligast är att kommuner anlitar företag som odlar tarmbakterien E. coli i vattenprov. Resultatet kommer vanligen efter några dagar.
– Regelbundna kontroller är avgörande för att veta att vattnet håller tjänlig nivå. Tarmbakterien E. coli fungerar som en varningssignal för flera smittsamma mikroorganismer som kan orsaka sjukdom, säger Catherine Paul, docent i teknisk vattenresurslära vid LTH, i ett pressmeddelande.
Ger snabbt ”fingeravtryck”
Den nya metoden angriper problemet på ett annat sätt. Den går kortfattat ut på att klustra indikatorer utifrån hur stor förekomsten är av alla slags bakterier som bidrar till otjänligt vatten med hjälp av maskininlärning och flödescytometri. Det sistnämnda är ett slags laserscanner som granskar vätska för att upptäcka celler och andra partiklar.
På några minuter skapas ett ”fingeravtryck” som beskriver alla bakterier i vattenprovet.
Det finns flera fördelar med metoden, enligt forskarna. En fördel är att det bara tar ungefär 20 minuter att analysera ett vattenprov. En annan är att metoden kräver mindre arbete än idag och kan skötas av en maskin. Metoden bygger också på så kallad öppen källkod.
– Så metoden är gratis att testa för den som vill. Det krävs dock att man har tillgång till en flödescytometer, så det är inte för husbehov, säger Isabel Erb, industridoktorand i teknisk mikrobiologi på LTH och Sweden Water Research.
Alla badare vill ta ett säkert dopp. Här badas det i Helsingborg. Bild: Depositphotos.
Målet är tidiga varningar
Till skillnad från traditionella metoder tittar forskarna på hela bakteriesamhällen, eller mikrobiom. Det gör det möjligt att upptäcka förändringar även om tarmbakterien E. coli saknas. Med hela mikrobiom kan det också bli lättare i framtiden att hitta källorna till föroreningar, enligt forskarna.
Målet är att resultaten på sikt ska kunna skickas direkt till ett datasystem som avgör om en varning till allmänheten ska utfärdas. Dyra och tidskrävande tester, till exempel så kallade PCR-tester, behövs då endast som bekräftelse på att vattnet innehåller smittämnen.
– Nästa steg är att testa metoden i fler sammanhang, till exempel på dricksvatten, och förbättra algoritmerna för ännu säkrare prognoser, säger Catherine Paul.
Personer som lutar politiskt åt höger verkar ha lite lättare för att falla konspirationsteorier än personer på vänsterkanten. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta politiska påståenden som stryker oss själva medhårs. Det framgår av en doktorsavhandling från Linköpings universitet.
Avhandlingen handlar om vem som tenderar att falla för falsk eller vilseledande information, så kallad missinformation.
En av aspekterna som undersökts är hur politisk orientering påverkar mottagligheten för missinformation. Svaret är att det beror på vilken sorts missinformation det handlar om. Slutsatserna baseras på enkätsvar från cirka 2 500 deltagare i Sverige och Storbritannien.
Missinformation och desinformation
Båda begrepp rör vilseledande information, men betydelsen skiljer sig delvis åt:
Missinformation är ett paraplybegrepp för falsk och vilseledande information, oavsett om den är avsiktligt spridd för att skada eller ej. Missinformation är information som är helt eller delvis felaktig eller vilseledande. Ibland har missinformation ”ett korn av sanning”, vilket gör det lättare för en mottagare att acceptera budskapet. Men den har i övrigt vilseledande eller direkt felaktiga detaljer vilket gör att budskapet som helhet utgör missinformation.
Desinformation är missinformation som sprids avsiktligt med syftet att skada, av någon/några som vet att informationen är felaktig och vill påverka människors tankar och åsikter.
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet
Lätt att göra logiska felslut
I avhandlingen studeras tre former av missinformation. I det första fallet fick deltagarna bedöma om en viss slutsats var logisk utifrån två premisser – en så kallad syllogism, se faktaruta nedan. I de fall syllogismerna var politiskt laddade användes lika många vänsterpräglade som högerpräglade sådana.
Resultatet visade på en svag men tydlig benägenhet att göra så kallade logiska felslut, oavsett om man är vänster eller höger, när det gäller ens hjärtefrågor.
– Vi blir helt enkelt sämre på att bedöma information i ämnen som betyder något för oss, där det spelar roll för vår självbild, säger avhandlingens författare Julia Aspernäs vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.
Syllogismer och felslut
Ett argument kan presenteras i form av en syllogism. Det betyder att man tar två antaganden, premisser, som man ska anta är sanna och utifrån dem dra en logisk slutsats. Oavsett om man tycker att själva slutsatsen låter rimlig eller ej har man gjort ett ”logiskt felslut” om man tycker att en ologisk slutsats är logisk, eller att en logisk slutsats är ologisk.
Logiskt tänkande handlar alltså främst om hur man drar slutsatser – inte vad slutsatsen säger.
Ett exempel:
Premiss 1: Om vacciner är farliga kommer en del människor som vaccineras att dö kort efter vaccinationen.
Premiss 2: En del människor som vaccineras dör kort efteråt.
Slutsats: Vacciner är farliga.
Slutsatsen kan verka rimlig vid en första anblick, men är inte en logisk slutsats utifrån de två antagandena. Det är väldigt lätt för människor att göra logiska felslut, särskilt om det handlar om information där man redan har en viss övertygelse.
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet.
Hemlig elit och tankekontroll
Den andra typen av missinformation som testades var konspirationsteorier. Här är några exempel på konspirationsteorier som människor i studien ombads att ta ställning till:
Det finns hemliga organisationer som starkt påverkar politiska beslut.
Teknologi som kan kontrollera människors tankar används på människor utan deras vetskap.
Vissa större händelser har varit resultatet av påverkan från en liten grupp som i hemlighet manipulerar världshändelser.
Konspirationsteorier är teorier som går stick i stäv med etablerad kunskap och som hävdar att illasinnade sammansvärjningar ligger bakom stora händelser och företeelser.
– Konspirationsteorier kan ha en väldigt starkt mobiliserande kraft, som när Kapitolium stormades. Flera av de som deltog tror på konspirationsteorier, säger Julia Aspernäs.
Liten högerövervikt
De flesta konspirationsteorierna som testades i forskningsarbetet var politiskt neutrala. Några hade en politisk laddning och forskarna såg i de fallen till att ha en balans mellan vänsterorienterade och högerorienterade teorier.
Resultatet visade att personer som identifierar sig själva som höger lättare godtar konspirationsteorier än de som lutar åt vänster. Sambandet var svagt, men statistiskt säkerställt. Högerorienterade personer tycks också vara mer villiga att sprida konspirationsteorier än vänsterorienterade.
Den tredje typen av undersökt missinformation är benägenheten att se djupsinnigheter i nonsensmeningar – det som på forskarspråk kallas pseudodjup bullshit. Här visade sig inga skillnader mellan höger- och vänsterpersoner.
Tendens att leta hot
Varför högerorienterade personer skulle vara mer sårbara för just konspirationsteorier är oklart, enligt Julia Aspernäs.
En förklaring kan vara tillvänjning, eftersom det sprids mer konspirationsteorier i högerkretsar. En annan skulle kunna vara psykologisk. Tidigare forskning visar att särskilt personer med konservativ läggning har en tendens att leta efter hot, vilket skulle kunna göra dem mer mottagliga för idéer om ondsinta sammansvärjningar.
Det finns även teorier om att det delvis kan förklaras av i hur hög grad man har antidemokratiska värderingar och sådana kan ju finnas på båda sidor av det politiska fältet. Det är något som Julia Aspernäs skulle vilja fördjupa sig i härnäst. Hon höjer dock ett varningens finger.
– Jag vet inte om det hjälper oss att komma framåt i till exempel offentlig debatt genom att peka ut vissa grupper. Det är också så att sambanden vi ser där högerpersoner sticker ut inte är jättestarka.
Pseudodjup bullshit är forskarspråk för nonsensmeningar som inte betyder någonting utan som på det hela taget är rappakalja men som innehåller tjusiga ord för att imponera.
Här är några exempel som testpersoner fick ta del av i den aktuella forskningen:
”Den dolda meningen förvandlar den abstrakta skönheten.”
”Helheten tystar oändliga fenomen.”
”Framtiden förklarar irrationell fakta för den som söker”
Och här är några meningsfulla meningar, alltså ej nonsens, som användes i samma studie som kontrast:
”En flod kan skära genom en sten, inte på grund av sin kraft, utan på grund av sin uthållighet.”
”Din lärare kan öppna dörren, men du måste själv kliva in.”
”Det är en sak att bli frestad, men en helt annan att falla för frestelsen.”
Analyser av en tand som tillhört en mosasaurie visar att de här reptilerna, som kunde bli lika stora som en buss, inte bara höll till i havet. De levde också i floder. Fyndet tyder på att mosasaurier anpassade sig till sötvattenmiljöer strax före sitt utdöende.
År 2022 gjorde paleontologer ett oväntat fynd vid en flod i North Dakota. De hittade en stor tand från en mosasaurie, en jättelik marin reptil som levde för mer än 66 miljoner år sedan. I samma flodavlagring hittades även en tand från Tyrannosaurus rex, ben från anknäbbsdinosaurien Edmontosaurus samt käkben från ett krokodildjur.
Kombinationen landlevande dinosaurier, sötvattenslevande krokodildjur och en havslevande jättereptil väckte snabbt frågor hos forskarna. Hur kunde en mosasaurietand hamna i en flodmiljö, när arten länge har betraktats som havslevande?
Mosasaurien levde i flodvatten
En internationell forskargrupp som letts från Uppsala universitet har nu besvarat frågan genom isotopanalyser av mosasauriens tandemalj. Resultaten visar att det inte rör sig om en mosasaurie som var på tillfälligt besök i sötvatten.
− När vi tittade på ytterligare två tänder från mosasaurier som hittats på näraliggande, något äldre, fyndplatser i North Dakota kunde vi se liknande sötvattenssignaturer. Analysen visar att mosasaurier levde i flodmiljöer under de sista miljonerna år innan de dog ut, säger forskaren Melanie During i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Den ovanliga mosasaurietanden, som hittades 2022 nära Bismarck i North Dakota, visas här i en handflata. Bild: Melanie During
Hav blev till flod
Upptäckten kastar nytt ljus över ett intressant skede i jordens historia. Inflödet av sötvatten ökade gradvis i det så kallade Western Interior Seaway – ett innanhav som sträckte sig från norr till söder över dagens prärier och delade Nordamerika på mitten. Havet gick gradvis från salt till bräckt för att sedan övergå till mestadels sötvatten, ungefär som i dagens Bottenviken.
Forskarna tror att det bildades en så kallad haloklin, där sötvatten låg i ett skikt över tyngre saltvatten. Isotopanalyserna ger stöd för denna teori.
De jämförde även mosasaurietänderna med fossil från andra havslevande djur och såg en tydlig skillnad.
− Alla djur som andades med gälar hade isotopsignaturer som kopplar dem till bräckt eller salt vatten, medan alla lungandande djur saknade sådana. Det visar att mosasaurier, som behövde komma upp till ytan för att andas, levde i det övre sötvattensskiktet och inte i det undre skiktet där vattnet var saltare, säger Per Ahlberg, professor vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Anpassade för ny livsmiljö
Forskarna menar att mosasaurietänderna som analyserades kommer från individer som var anpassade till miljöer i förändring. En sådan övergång är ingen ny företeelse bland större rovdjur.
− Till skillnad från den komplexa anpassning som krävs för att gå från sötvattenshabitat till marina habitat är den omvända anpassningen i allmänhet enklare, säger Melanie During.
Moderna exempel på en sådan anpassning syns hos floddelfiner, som lever i floder med sötvatten trots att de härstammar från havslevande förfäder. Ett annat exempel är listkrokodilen, som kallas saltvattenskrokodil i Australien. Den rör sig fritt mellan floder med sötvatten och öppet hav, och jagar i båda miljöerna beroende på vilket byte som finns tillgängligt.
Kunde bli stor som en buss
Fossil från mosasaurier är vanliga i marina avlagringar i Nordamerika, Europa och Afrika, men hittas sällan i North Dakota. Tandens storlek avslöjar ett mycket stort djur som kunde bli upp till elva meter långt, ungefär lika stor som en buss. Tanden kommer från en mosasaurie i gruppen prognathodontider, men släktet är inte helt klarlagt.
Mosasaurier av släktet Prognathodon, som är nära släkt med djuret som tappade tanden, hade robusta huvuden med stadiga käkar och tänder. De anses ha varit rovdjur som utgjorde ett betydande hot för andra stora vattenlevande djur.
− Storleken innebär att djuret skulle mäta sig med de största späckhuggarna, och det är ett extraordinärt rovdjur att stöta på i flodmiljöer som hittills inte har förknippats med sådana gigantiska marina reptiler, säger Per Ahlberg.
Studien är gjord av forskare från Uppsala universitet i samarbete med Eastern West Virginia Community and Technical College, Moorefield, West Virginia, Vrije Universiteit Amsterdam och North Dakota Geological Survey.
Ett enkelt blodprov kan säkrare förutsäga hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp och därmed visa chansen till överlevnad med god återhämtning. Det visar en stor internationell studie.
– Det här kommer ändra vården av dessa patienter, säger forskaren och överläkaren Marion Moseby Knappe.
I Sverige drabbas ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården varje år. Nu har en internationell studie som letts av forskare vid Lunds universitet jämfört fyra hjärnskademarkörer i blod för att se hur säkert de kan skatta graden av hjärnskada hos medvetslösa personer efter hjärtstopp.
– Alla som läggs in på intensivvården efter ett hjärtstopp är medvetslösa och det finns alltid en osäkerhet i hur länge man ska låta vården fortgå. Visar blodprovet på att chanserna inte är uttömda så är det rimligt att intensivvården pågår. Men ser man tydligt att det saknas förutsättningar för överlevnad med en funktionsnivå som är förenad med ett gott liv så bör vården övergå i en lindrande fas, säger Niklas Nielsen, professor i antestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare, i ett pressmeddelande.
Studien gjordes på 24 sjukhus i Europa och undersökte 819 vuxna patienter, varav 661 var män. Blodprov inhämtades hos deltagarna vid 0, 24, 48 och 72 timmar efter att personen inkommit till sjukhus och alla prover analyserades av samma maskin.
Resultatet visar att de två hjärnmarkörer som i dag används som rutin i vården vid olika hjärnskador har tydliga begränsningar när det gäller att bedöma prognos av hjärnskada efter ett hjärtstopp.
Markör kan förutsäga 92 procent av patienternas utfall
En markör, som heter neurofilament light (NFL), visade sig dock kunna förutsäga 92 procent av alla patienters utfall sex månader efter hjärtstoppet.
NFL används redan idag som hjärnmarkör, bland annat i vården av patienter med den neurologiska sjukdomen MS. Ytterligare en av markörerna i studien – GFAP – var bättre på att uppskatta hjärnskadans omfattning än den som används i dag.
– NFL var överlägsen de tre andra markörerna. Den är bättre på att skilja mellan patienter med stor respektive liten hjärnskada, och kan ge svar redan efter 24 timmar efter hjärtstoppet. Markören är också mer stabil i blodet, vilket har betydelse för själva mätningen, säger Marion Moseby Knappe, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare i rehabiliteringsmedicin.
Niklas Nielsen poängterar att blodprovet aldrig ensamt kan användas som beslutsunderlag för att avbryta intensivvård. Det krävs också information från andra källor, som röntgenundersökningar eller undersökningar av den elektriska aktiviteten i hjärnan.
– Sammantaget är de nya fynden betydelsefulla för en säker bedömning av chansen till att vakna efter ett hjärtstopp, säger Niklas Nielsen.
6 000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige varje år
Omkring fyra miljoner människor drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp runt om i världen. I Sverige är siffran för hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus 6 000.
Några minuter efter plötsligt hjärtstopp börjar hjärnceller dö, och ju längre tiden går innan blodcirkulationen återställs desto större risk för bestående skador på hjärnan.
Även om hjärtat startas om, förblir många patienter medvetslösa i timmar eller dagar efteråt och läkare försöker då avgöra hur allvarlig hjärnskadan är – och om det är möjligt att återhämta sig.
Som underlag har vården bland annat olika neurologiska undersökningar och hjärnavbildningar – och det finns en hjärnskademarkör som mäts i blodet.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten. Det framgår av slutrapporten från en studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
Sveriges skogs- och torvmarker är kraftigt påverkade av mer än hundra års dikning. Stora områden har dränerats för skogsproduktionens skull, vilket har lett till omfattande nedbrytning av landets våtmarker.
Gamla diken fylls igen
Idag är dikena åter aktuella. För att återställa torvmarker fylls gamla diken igen. Det görs som klimatåtgärd, men också för att främja biodiversitet och skogens förmåga att lagra vatten. På andra platser rensas dikena istället, för att återställa dräneringen och gynna skogens tillväxt.
Men det finns stora kunskapsluckor kring hur dessa åtgärder påverkar allt från vattenkvalitet till växthusgaser och hydrologi.
För att ta fram ny kunskap har en så kallad återvätning ägt rum vid en myr utanför Vindeln, vid en plats som kallas Trollbergets försöksområde. Projektets deltagare, bland andra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, har följt det som har hänt före och efter återvätningen.
De har även studerat hur vattenkvaliteten påverkas av att rensa diken i ett nyligen avverkat skogsområde, jämfört med avverkningar där dikena har lämnats orörda.
Dikesrensning intill en avverkad skog på Trollbergets försöksområde. Bild: Andreas Palmén.
Tydliga risker för vattnet
Den fem år långa dataserien från Trollberget ger en unik inblick i vad som sker efter en torvmarksrestaurering under svenska förhållanden.
Resultaten pekar på tydliga risker för vattenkvaliteten. När vattennivån höjs hamnar ytliga torvlager som varit torrlagda i omkring 100 år åter under vatten, vilket startar en rad kemiska processer. Forskarna kunde se ökade halter av organiskt kol, kväve och fosfor i bäckvattnet.
I de delar av försöksområdet där fler diken hade pluggats igen blev utsläppen betydligt större. Där sänktes pH-värdet och halterna av tungmetaller ökade tydligt.
– Det finns en effekt där gammalt historiskt nedfall av luftföroreningar som kvicksilver och bly börjar lakas ut. Metaller som gillar att hänga ihop med organiskt material börjar tvättas ut i samband med att man återväter. Det skedde inte överallt, men det finns en tydlig generell risk, säger Hjalmar Laudon, professor vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
Rensade diken minskar läckage
Även skogsavverkning kan höja grundvattnet. Markerna blir blötare och det ökar utflödet av näringsämnen och tungmetaller.
På Trollberget undersöktes dikesrensning som motåtgärd. När dikena rensades sjönk grundvattnet igen, vilket mildrade avverkningens effekter jämfört med referensområden där dikena inte hade rensats.
Utflödena kunde dock inte motverkas helt och forskarna uppmätte ihållande höga halter av större partiklar från de rensade dikena, vilket kan ha stor påverkan på vattenkvaliteten.
– Vi ser att vissa aspekter blir bättre efter dikesrensningen. Men vi ser samtidigt en ökad sedimenttransport och en sänkt grundvattennivå som kan leda till sekundäreffekter på skogens tillväxt vid till exempel torka, säger Eliza Maher Hasselquist, forskare vid SLU.
Kan vägleda i beslut
Resultaten vid Trollberget visar att det redan de första åren efter att diken förändrats uppstår nya frågetecken kring åtgärdernas effekter på vatten och hydrologi. Alltifrån initiala förhållanden till storleken på åtgärden påverkar resultatet.
– Detta är en viktig pusselbit som vi kan ta med oss i det kommande åtgärdsarbetet, till exempel som beslutsunderlag för vilka våtmarker vi väljer att jobba med, hur åtgärderna utförs och riskanalyser för påverkan på livsmiljöer nedströms, säger Tobias Eriksson vid Länsstyrelsen Västerbotten.
Det finns stora skillnader i hur mycket människor litar på varandra och hur trygga de känner sig i olika delar av landet, visar en ny rapport. Till exempel är tilliten hälften så hög i Ronneby som i Umeå.
I en ny rapport från Uppsala universitet, Gemenskapsbarometern, har forskare undersökt trygghet och tillit på kommun- och stadsdelsnivå.
– Sverige är traditionellt sett ett högtillitsland jämfört med andra länder. Det som är intressant med undersökningen är att bilden blir mer nyanserad och fragmenterad om man tittar på lokalsamhällesnivå och inte bara på landet i stort. Det råder så stora skillnader på lokal nivå att vi nästan inte kan tala om ett Sverige längre, säger Lars Trägårdh, gästprofessor vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Den enkätundersökning som ligger till grund för Gemenskapsbarometern har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) och omfattar 50 kommuner. Minst 400 personer i varje kommun har svarat på enkäten.
Rapporten bygger vidare på tidigare studier, men det som är nytt är att fler bostadsområden har inkluderats och enkäten har utökats med frågor om säkerhet, (o)trygghet, försvarsvilja och lokal gemenskap.
Stora skillnader i upplevd trygghet och generell tillit
Den generella tilliten – alltså i vilken utsträckning man litar på människor i allmänhet – varierar från knappt 42 procent i Ronneby till 77 procent i Umeå. Flera av de kommuner som ligger lägst i den generella tilliten är orter som tidigare varit beroende av en stor industri som nu har avvecklats. Dessa orter kännetecknas av hög arbetslöshet och minskad närvaro av samhällsservice och polis.
Rapporten visar också stora skillnader i upplevd trygghet. Sundbybergsborna är mest oroliga för gängkriminalitet, medan invånarna i Sorsele är minst bekymrade över det. När det gäller otrygghet på kvällstid ligger Helsingborg högst, medan Storuman är den kommun där invånarna känner sig mest trygga med att vara ute när det är mörkt.
Det finns mycket data som ska analyseras och den nu släppta rapporten är en delrapport som fokuserar på tillit och trygghet. Fler delrapporter med andra teman kommer att publiceras framöver.
– Vi hoppas att resultaten ska kunna användas i kommunernas arbete för att stärka tilliten och tryggheten. Flera kommuner har redan kontaktat oss för analyser på stadsdelsnivå och vi ser fram emot att bidra med kunskap och stöd, säger Lars Trägårdh.
Kvinnor som driver företag eller projekt på miljöområdet kan med fördel fundera på att ta in kapital via crowdfunding. Detta sätt att finansiera projekt verkar nämligen inte missgynna varken gröna innovationer eller kvinnor. Det framgår av en ny avhandling i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Traditionella finansiärer, som banker och riskkapitalbolag, är enligt forskningen jämförelsevis obenägna att satsa pengar på miljöprojekt.
Men numera finns många sätt att få in kapital till ett projekt eller en affärsidé. Ett sätt som har blivit vanligare under senare år är crowdfunding, se faktaruta.
Crowdfunding, ibland även kallat gräsrotsfinansiering, innebär att allmänheten finansierar ett projekt genom att bidra med små summor. För exempelvis miljöprojekt kan det ge möjligheter, enligt Victoria Eriksson, Luleå tekniska universitet, som har skrivit en avhandling i ämnet.
– Samhället har ett stort behov av miljötekniska lösningar. Crowdfunding kan öka finansieringen av miljöprojekt och på sikt även väcka intresset för projekten hos traditionella finansiärer, säger Victoria Eriksson i ett pressmeddelande.
Bild: rc.xyz NFT gallery/Unsplash.
Crowdfunding
Crowdfunding innebär att en stor grupp människor bidrar med små summor pengar som hjälper till att finansiera en verksamhet. Insamlingen sker via crowdfunding-webbplatser. Ett par exempel är Gofundme och Kickstarter. Många gånger är investerarna okända för företagaren.
Upplägget kan variera. I en del fall handlar det om rena donationer från människor som tror på affärsidén och vill hjälpa den att bli verklighet. I andra fall kan de som investerar en viss förutbestämd summa få särskilda förmåner av företagets eller projektets ägare.
Är företaget inriktat på produkter till privatpersoner är det vanligt att crowdfundingen sker genom att människor förbeställer produkten och betalar redan innan den är färdig. På så sätt samlar företagaren ihop kapital för att genomföra affärsidén och kunden får produkten vid första möjliga tillfälle.
Kvinnor har också jämförelsevis svårt att få finansiering av traditionella långivare. Även där kan crowdfunding göra det enklare, enligt Victoria Eriksson.
– Kvinnor anses inte verka i tillräckligt lönsamma branscher eller vilja satsa på sitt företag. Men tidigare forskning visar att det inte stämmer med verkligheten.
Gräsrötterna gillar grönt
I arbetet med avhandlingen fick fyra studenter från Luleå tekniska universitet bedöma totalt 406 crowdfunding-projekt. Utifrån de fyras bedömningar skapades en bild av hur en genomsnittlig person skulle bedöma ett projekt.
En slutsats var att projekt som uppfattas vara gynnsamma för miljön får mer finansiering än andra. Däremot ges mindre pengar om ett projekt marknadsförs som miljövänligt.
– Det pekar på att entreprenörer bör vara försiktiga med att marknadsföra sina projekt som miljövänliga. Samtidigt behövs mer forskning för att förstå vad som ligger bakom detta resultat och om effekten varierar mellan olika typer av projekt, säger Victoria Eriksson.
Crowdfunding ger helt nya skaror av investerare. Bild: Azza Maulana/Unsplash.
Liten skillnad män-kvinnor
I en annan studie analyserades attityden till att finansiera ett projekt som skulle bevara regnskog i Amazonas, med projektägaren som antingen en kvinna eller en man. Syftet var att se om investeringsviljan kunde variera beroende på projektägarens kön. 1616 personer svarade på en enkät och det syntes ingen skillnad mellan män och kvinnor i viljan att donera till projektet.
– Studien pekar på att viljan att donera till projektet är oberoende av både projektägarens kön och könet på finansiären. Tidigare forskning har visat att traditionella finansiärer tenderar att premiera män. Att crowdfundare inte gör det kan bero på att gruppen är mer diversifierad än traditionella finansiärer, säger Victoria Eriksson.
Ytterligare en studie handlade, även den, om finansiärers attityd till projektägarens kön. Totalt analyserades 2 029 personers svar på en enkät om att låna pengar till ett fiktivt projekt för att utveckla miljövänliga batterier. Inte heller här spelade projektägarens kön eller finansiärens kön någon roll.
Bastubad kan ha flera positiva effekter på kvinnors hälsa, visar en studie. Det kan bland annat minska smärta, ge bättre sömn och en ökad känsla av återhämtning.
Forskare vid Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet har undersökt effekter av bastubad på kvinnors hälsa. Kvinnor har varit underrepresenterade i forskningen om bastubad.
– Tidigare forskning om bastubad har i stor utsträckning fokuserat på män. I de studier där kvinnor har deltagit har de varit för få för att dra säkra slutsatser. Vår studie visar tydligt att bastubad också kan ha stora hälsoeffekter för kvinnor, säger Maria Lennkvist, forskare vid Karlstads universitet, i ett pressmeddelande.
Resultaten visar att bastubad har en tydlig smärtlindrande effekt och bidrar till förbättrad sömn. En annan viktig upptäckt är betydelsen av själva bastumiljön.
– Det som överraskade oss mest var hur stor roll miljön spelade för upplevelsen. Lugnet, värmen, naturkontakten och stillheten påverkade kvinnornas välbefinnande i hög grad, säger Åsa Engström, forskare vid Luleå tekniska universitet.
Kvinnorna i studien beskriver bastun som en plats för vila, återhämtning och reflektion – en paus från krav, stress och ständig teknikanvändning. Bastun ses också som en social mötesplats för djupa samtal utan hierarkier, men även som ett rum för eftertraktad tystnad.
Möjlighet för hälsofrämjande insatser
Enligt forskarna öppnar resultaten upp för nya möjligheter inom hälsofrämjande arbete och vård.
– Forskning visar att bastubad har potential att vara en kostnadseffektiv hälsofrämjande insats. Det skulle på sikt kunna bli en intervention som ges på recept, exempelvis inom vård, rehabilitering och äldreomsorg, säger Åsa Engström.
Att få en aktivitet på recept kan ge ökad motivation, struktur och en känsla av att bli sedd som hel person, vilket i sig kan ha positiva terapeutiska effekter.
Inte alltid positivt med bastubad
Men studien visar också att bastubad inte alltid ger positiva effekter. Kvinnorna upplevde negativa effekter när de var uttorkade, inte hade ätit tillräckligt, kände stark stress eller hade feber.
– Det är viktigt att se bastubad som en hälsofrämjande aktivitet som behöver ske under rätt förutsättningar, säger Maria Lennkvist.
Nu vill forskarna följa kvinnor över längre tid för att bättre förstå sambanden mellan smärtlindring, sömn och regelbundet bastubad.
– Vi ser tydliga effekter, men vi behöver fördjupa kunskapen ytterligare för att förstå exakt hur sambanden ser ut, säger Maria Lennkvist.
En ny rapport visar hur organiserad brottslighet kan utmana den svenska samhällsmodellen. Resultatet visar att kommuners ekonomi, Sveriges förvaltning, tilliten till det politiska systemet och de svenska välfärdssystemen alla kan hotas av organiserad brottslighet och hybrida hot.
Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har undersökt sårbarheter i den svenska samhällsmodellen och hur de kan utnyttjas av kriminella eller främmande makt. Rapporten är gjord på uppdrag av Försvarsdepartementet.
Forskarna tittade särskilt på hybrida hot, organiserad brottslighet och terrorism och hur de ibland ligger nära varandra. De undersökte svenska kommuner, politiska partier, välfärdssystem samt näringsliv med ett fokus på lokal nivå.
Sårbarheterna i den svenska samhällsmodellen är flera, konstaterar forskarna, särskilt på den lokala nivån. Kommunerna är sårbara för påverkan och infiltration, även om man inte vet i vilken omfattning.
– De svenska välfärdssystemen är universella med relativt höga ersättningsnivåer. Stora välfärdsresurser fördelas på kommunal nivå, samtidigt som den kommunala revisionen är svag, säger Carina Gunnarson, forskningsledare vid FOI, i ett pressmeddelande.
Systematiskt svinn
Rapporten visar ett stort antal myndighetsrapporter om systematiskt svinn, där assistansersättning, tandvårdsersättning och jobbstöd utnyttjas av kriminella. Systemen utnyttjas genom bedrägerier, men också genom att kriminella startar välfärdsföretag.
– De valfrihetsreformer som genomfördes på 1990-talet har skapat en marknad för kriminella aktörer. Samtidigt kan hederliga företagare, oavsett bransch, bli utsatta av kriminella grupper. Företagare kan bli hotade och utpressade. Kriminella kan även infiltrera företag för att ta över ägandet så att det blir ett brottsverktyg för penningtvätt, narkotikasmuggling eller annan kriminell verksamhet, säger Carina Gunnarson.
Hon säger också att politiska partier behöver vara medvetna om att deras valnämnder kan bli utsatta för exempelvis hot, ryktesspridning, mutor och infiltration.
– Allt i syfte att ”rätt” politiker ska hamna högt på valsedeln och ”fel” kandidat långt ned.
Organiserad brottslighet hotar tillit till det demokratiska systemet
Rapporten pekar också på att medborgarnas tillit till politiker, institutioner och det demokratiska systemet hotas av organiserad brottslighet. Det är en utmaning för den svenska samhällsmodellen.
– Långsiktiga konsekvenser av utbredd organiserad brottslighet skulle kunna vara minskad vilja att betala skatt, rösta eller på andra sätt engagera sig i politik och samhällsfrågor. Legitimiteten för den svenska välfärdspolitiken bygger på att systemet uppfattas som effektivt och trovärdigt, säger Carina Gunnarson.
Enligt forskarna skulle det vara särskilt oroande med en utveckling där främmande makt använder sig av eller börjar samarbeta med kriminella aktörer i Sverige för att främja sina intressen. Det finns sådana exempel redan, som hur Irans regim har anlitat ungdomar i Sverige med kopplingar till gängmiljöer för att utföra sprängdåd mot Israels ambassad, och hur Ryssland tvättat pengar via samarbetsvilliga företag och entreprenörer.
Kopplingar mellan organiserad brottslighet och terrorism
Det finns också kopplingar mellan organiserad brottslighet och terrorism.
– En del experter anser att det är ett ovanligt fenomen med kortsiktiga och sporadiska samarbeten mellan kriminella och terrorister. Andra menar att samarbetena mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper är långsiktiga och här för att stanna, säger Sebastian Cancino Montecinos, forskare på FOI.
Forskarna lyfter dock fram att det krävs vissa förutsättningar för att samarbeten mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper ska slå rot. Till exempel svag politisk styrning, fattigdom, samt historia av våld och korruption – något som Sverige hittills varit förskonat från.
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr det mesta. Men det måste inte vara så. Barn kan ges möjlighet att höras på fler sätt i vården – bland annat via tekniska lösningar som appar, enligt en ny avhandling.
Varje år möter vården tusentals barn som behöver stöd eller behandling. För många är vården en återkommande del av livet. Men trots goda intentioner bygger många vårdmöten fortfarande på vuxnas sätt att se och tänka.
Det säger designern och forskaren Britta Teleman, som nyligen lade fram en avhandling i ämnet vid Högskolan i Halmstad.
– Om barn hade fler verktyg och fler sätt att påverka sin vård skulle det stärka deras delaktighet, välmående och självständighet, säger Britta Teleman, som har sin bakgrund i industridesign.
Vuxna kan behöva backa
Avhandlingen pekar på att vuxna ofta tolkar bristande delaktighet som något som ligger hos barnet. Barn och unga själva, däremot, pekar på hinder i omgivningen och situationen som minst lika viktiga.
– Mitt fokus har varit att skifta perspektivet: Hur kan vi som vuxna reflektera mer över vad vi själva gör och hur systemet är uppbyggt? Det handlar om att skapa utrymme för barn att uttrycka sig på sitt eget sätt.
Det är nödvändigt att ta in barns perspektiv i både problemformulering och i processen att hitta lösningar, säger Britta Teleman. Då ökar chansen att lösningar faktiskt fungerar i praktiken.
– Om man inte har delaktighet redan i forskning och design blir det svårt att hitta lösningar som möter barns behov i en konkret vårdsituation.
App kan hjälpa
I avhandlingen undersöks verktyg och metoder som utmanar normer som hindrar barns delaktighet. Bland annat har en app för barn testats. Britta Teleman har deltagit i utvecklingen av appen, i samarbete med forskarkollegor och Region Skåne.
Den testade appen ger barn nya sätt att beskriva hur de mår och vad de tycker, vilket tycks förändra dynamiken i vårdmöten, säger Britta Teleman.
– Personalen såg direkt fler möjligheter att inkludera barn som tidigare inte hade pratat så mycket. Föräldrarna blev mer passiva eftersom barnen själva kunde styra appen. Och viktig information, som annars riskerade att försvinna, kom fram.
När appen gjordes involverades barn i processen från början, via intervjuer och workshops.
– Vuxna kan tro att de vet vad barn behöver. Men det är omöjligt att ha någon annans perspektiv. Det är bättre att ta in barnens perspektiv från början.
Att bli hörd är hälsosamt
Att öka delaktighet tidigt har betydelse långt utanför vården. Att lära sig att påverka motverkar marginalisering eftersom det stärker barnens självständighet, något som gynnar både individen och samhället.
– Normkritisk design har stor potential inom vården. När vi adresserar normer, lyfter barnens röster och tar deras rättigheter och erfarenheter på allvar kan vi skapa bättre vård och större möjligheter för barn att utvecklas och må bra, säger Britta Teleman.
Konkurrensen om nektar och pollen skärps när många bikupor placeras ut i ett område. En studie visar att fler honungsbin på irländska hedar påverkar vilda humlor, som både ändrar beteende och storlek.
När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för att producera eftertraktad ljunghonung – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna.
Forskare från Lunds universitet och University College Dublin visar i en studie att vilda humlor både förändrar sitt beteende och blir mindre i storlek när antalet bikupor i området ökar. Forskarna jämförde humlornas rörelsemönster på platser med 0–35 bikupor under flera veckor.
– Vi såg att humlorna anpassade sig ganska direkt efter att honungsbina flyttat in, säger Lina Herbertsson, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Bin flyttas ut till hedarna på Wicklow Mountains i Irland för att producera ljunghonung. Men deras närvaro stressar traktens humlor. Bild: Dara Stanley
Humlorna flög vidare
Humlorna stannade kortare tid på ljungblommorna och flög vidare snabbare – ett tecken på att blommorna innehöll mindre nektar och pollen.
Ännu mer oväntat, enligt forskarna, var att humlorna även var mindre i de studerade områdena. Det kan bero på att större humlor, som kan flyga längre från boet, sökte sig till områden med färre honungsbin. De mindre humlorna, som vanligtvis tar hand om yngel i boet, kan i stället ha gett sig ut för att hjälpa till med insamlingen när de större inte hann med.
– Det här är inget vi förväntar oss på platser som fullkomligt prunkar av blommor. Effekten var märkbar både intill kuporna och upp till en kilometer bort, säger Lina Herbertsson.
Färre blommor till vilda pollinatörer
Studien har betydelse även utanför Irland. Honungsbin, humlor och andra vilda bin är viktiga för pollineringen av vilda växter, frukt, bär och andra grödor. Samtidigt pressas de vilda pollinatörerna redan av färre blomrika marker, och fler bikupor innebär fler munnar vid samma buffé.
Biodling är samtidigt en kulturtradition och en del av livsmedelsproduktionen, vilket gör balansen mellan honungsbin och vilda bin till en central fråga för både miljö och matförsörjning.
– Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa biodlare och naturvårdsbiologer att planera kupornas placering, så att både honungsbin och vilda humlor kan trivas. Och att vi på sikt kan bevara alla pollinatörer, som ju är viktiga för både odling och vilda ekosystem, säger Lina Herbertsson.
Honungsbin. Bild Depositphotos
Fler bikupor – hårdare konkurrens
Honungsbiet förekommer naturligt i stora delar av Europa och har samexisterat med humlor i tusentals år. Redan under vikingatiden bryggdes mjöd av honung, och biodling – att hålla bin i kupor – har länge spelat en viktig roll i matproduktionen.
Domesticeringen av honungsbiet har samtidigt gjort det möjligt att placera ut fler bisamhällen på en plats än vad som vore möjligt om bina levde vilt. Det har dock under de senare åren visat sig att storskalig biodling kan tränga undan vilda insekter, däribland humlor.
AI kan vara mer träffsäker än erfarna röntgenläkare när det gäller att upptäcka bukspottkörtelcancer på datortomografi. Det är slutsatsen i en studie från bland annat Karolinska Institutet.
Bukspottkörtelcancer är en av de mest svårdiagnostiserade cancersjukdomarna. Den upptäcks ofta sent, vilket gör att färre än tio procent av de drabbade lever längre än fem år efter diagnos.
Tidig upptäckt är avgörande för att kunna operera bort tumören och därmed öka chanserna till överlevnad. Men små tumörer kan döljas av inflammation eller andra strukturer i buken och indirekta tecken är lätta att förbise även för erfarna röntgenläkare.
AI hittar fler tumörer
I den aktuella studien jämfördes ett AI-system med en grupp om 68 radiologer från olika institutioner och länder.
Totalt omfattade studien 3 440 patienter och över 430 AI-utvecklare bidrog med algoritmer. De tre bästa algoritmerna kombinerades till ett slutligt system som testades på en separat grupp om 1 130 patienter.
AI-systemet, visade det sig, hittade fler tumörer och gav färre falskt positiva svar jämfört med röntgenläkarna.
– Våra resultat visar att AI kan vara ett värdefullt stöd för radiologer i den svåra uppgiften att upptäcka bukspottkörtelcancer, säger Dawid Rutkowski, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Ska testas i verkligheten
Nästa steg för forskarna är att undersöka hur AI kan användas i uppföljning av patienter som har cystor eller förstadier till bukspottkörtelcancer. Dessa patienter följs ofta med regelbundna kontroller och bilddiagnostik. Här kan AI bidra till att förbättra bedömningen.
– Vi vill nu gå vidare med prospektiva studier där AI-systemet testas i klinisk vardag, men med stor försiktighet och noggrannhet, säger Dawid Rutkowski.
Konstgräsplaner kan vara mer miljövänliga än naturgräs – men bara om granulatet återvinns och naturgräset fortfarande klipps med bensindrivna maskiner. Det visar en studie där forskare jämfört fotbollsplaners miljöpåverkan med livscykelanalyser.
Sverige har omkring 5 400 fotbollsplaner som sammanlagt täcker en yta större än Lidingö kommun. Ungefär en fjärdedel har idag konstgräs, men andelen växer. Men hur ser fotbollsplanernas miljöpåverkan ut? Det har forskare vid Linköpings universitet tittat närmare på i en studie.
– Det nordiska klimatet ställer krav på fotbollsplanerna och det finns inte så mycket forskning på ämnet. Men det finns ett väldigt stort intresse från kommunerna i hållbarhetsfrågan och hur man ska tänka kring konstgräs kontra naturgräs, säger Mikael Säberg, doktorand vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Konst- och naturgräs jämfördes
Med hjälp av livscykelanalyser har forskarna undersökt miljöpåverkan från produktion, drift och avveckling av konstgräs och jämfört med naturgräsplaner över 10, 20 och 30 år. Studien visar att konstgräs, med vissa förbehåll, är det mer miljömässigt hållbara alternativet.
Resultatet kan ge vägledning för kommuner som planerar nya fotbollsplaner. Samtidigt finns många aspekter att väga in, menar forskarna.
– Först och främst bör man titta på behovet, det vill säga hur planen ska användas. Ska det bara spelas matcher eller vara många träningar? Är det många speltimmar med mycket träningar, då är konstgräs bättre för att den håller längre, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, på Linköpings universitet.
Livslängd skiljer sig åt
En konstgräsplan har en livslängd på omkring tio år innan plasten i mattan och dämpningslagret måste bytas ut. Naturgräs anläggs däremot en gång och sköts sedan löpande. Underhållskraven skiljer sig kraftigt mellan plantyperna – och det påverkar deras totala miljöavtryck.
– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg.
Underhåll och återvinning avgör miljöpåverkan
Underhållet av en konstgräsplan är relativt begränsat och består främst av borstning en till två gånger i veckan, ibland harvning ett par gånger i månaden samt en årlig djuprengöring av granulatet mellan stråna.
Men det finns viktiga förbehåll. Konstgräs är bara mer miljömässigt hållbart så länge gummigranulatet samlas upp och återanvänds samt om den gamla mattan går till energiåtervinning. Underhållet av naturgräs sköts i dag ofta med bensin- eller dieseldrivna maskiner. Om maskinparken i stället elektrifieras förändras kalkylen – och naturgräs kan bli det mer miljövänliga alternativet.
– Det vi kan se är att såväl produktion av konstgräsplaner och underhåll av naturgräs kan och behöver förbättras för att utsläppen ska minska, säger Mikael Säberg.
Gummigranulat – på väg att förbjudas
En konstgräsplan innehåller gummigranulat, gjort av nermalda bil- och traktordäck, som håller plastgräset upprätt och ger planen stadga. Från 2031 införs ett försäljningsförbud mot granulatet på grund av dess bidrag till mikroplaster i naturen. Det skapar huvudbry för kommuner som vill bygga nya fotbollsplaner och väcker behov av mer forskning.
– Det pågår försök med biologiskt nedbrytbara material i stället för gummigranulat. Men än så länge har vi inte hittat något alternativ. De biobaserade alternativen fryser på vintern och det blir som asfalt, säger forskaren Mikael Säberg.
