En studie från Norge visar höga nivåer av PFAS-ämnet trifluorättiksyra, TFA, i människors blod. Det tyder på att den totala exponeringen för fluorerade kemikalier kan vara kraftigt underskattad.
PFAS är ett samlingsnamn för tusentals ämnen och kallas ofta evighetskemikalier. Det bryts ner mycket långsamt och därför kan finnas kvar under lång tid – både i naturen och i människokroppen.
I en studie analyserade forskare vid bland annat Örebro universitet blodprover från deltagare i Norge. De mätte halterna av trifluorättiksyra (TFA) – en hittills relativt förbisedd kemikalie i PFAS-gruppen – tillsammans med 64 andra kända ämnen i samma grupp. Proverna visade att deltagarna hade mycket TFA i blodet.
— TFA fanns i blodproverna i nivåer som översteg många välkända PFAS-föreningar. Detta tyder på att nuvarande exponeringsbedömningar inte ger en fullständig bild av exponeringen för fluorerade kemikalier, PFAS, säger Leo Yeung, forskare i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Flera ämnen ännu inte kända
Forskarna fann också att de mest kända ämnena bara stod för ungefär hälften av de fluorerade kemikalier som mättes i blodproverna. Det tyder på att en stor del fortfarande är oidentifierade.
Det är första gången som TFA har undersökts i norska blodprover.
— Även om det inte är oväntat att TFA kan påvisas, är det överraskande att TFA var den dominerande PFAS-föreningen i proverna. Fynden understryker behovet av att identifiera källorna till TFA-exponering och utvärdera möjliga hälsorisker, säger Hubert Dirven, toxikolog vid Folkhälsoinstitutet i Norge.
Liknande mönster i Sverige
Studien visade också kopplingar mellan förhöjda nivåer av TFA och användning av vissa fluorerade läkemedel. Läkemedel har tillsammans med köldmedier och bekämpningsmedel tidigare pekats ut som möjliga källor till exponering för TFA.
— Även om studien är gjord i Norge bedömer vi att exponeringsmönstret ser liknande ut i Sverige, då de nordiska länderna delar många källor till PFAS och andra fluorerade föreningar. Eftersom dessa ämnen redan har identifierats i svenska dricksvatten, livsmedel och i vår miljö, är studiens resultat i högsta grad relevanta även för oss, säger säger Leo Yeung vid Örebro universitet.
Enligt forskarna behövs dock fler studier för att bättre förstå källorna till TFA-exponering och möjliga hälsoeffekter.
Mer om PFAS och TFA
PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället.
Trifluorättiksyra, TFA, är ett PFAS-ämne som kan bildas vid nedbrytning av vissa växtskyddsmedel. TFA löser sig lätt i vatten, är mycket lättrörlig i mark och bryts inte ner naturligt i miljön.
Gymnasieelever kan dra sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag, visar en studie från Göteborgs universitet.
Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 blev konflikten snabbt närvarande i klassrummen. Forskare vid Göteborgs universitet har intervjuat 33 gymnasieelever vid två svenska skolor. Intervjuerna genomfördes hösten 2023, efter attackerna den 7 oktober.
Resultaten visar hur starka känslor och polarisering gör att många elever väljer tystnad.
– Vill man vara neutral som elev är det svårt, eftersom det nästan krävs att man ska ta ställning, säger Jennie Karlsson, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Elever som saknar en tydlig egen position drar sig ofta undan samtal.
– Eleverna är framför allt rädda för varandra. Det uppstår en osäkerhet kring vad som går att säga, säger Jennie Karlsson.
Moralisk press att välja sida
Studien visar att samtalen också präglas av en stark moralisk dimension. Att stödja en sida kopplas till att vara en “anständig” person.
– Det blir viktigt att utmåla den andra sidan som ond. Det gör det svårt att föra nyanserade samtal, säger Jennie Sivenbring, docent i barn- och ungdomsvetenskap.
Studien visar också att elever försöker skilja mellan kritik av Israel och antisemitism, men att gränsen ofta är svår att dra i praktiken.
– Elever vill ta avstånd från antisemitism, men i diskussionerna uppstår ibland förenklingar och motsägelser som visar hur svårt det är att prata om frågan på ett nyanserat sätt, säger Jennie Karlsson.
Digitala medier påverkar
När diskussioner uteblir i klassrummet söker elever kunskap på andra håll, ofta via sociala medier.
– Tystnaden riskerar att förstärka ett ensidigt kunskapsinhämtande. Eleverna får inte hjälp att se flera perspektiv, säger Jennie Karlsson.
Att lärare undviker ämnet handlar ofta om en medveten strategi.
– Om man öppnar den här Pandoras ask kan det ta över hela undervisningen. Lärare vill undvika att elever blir kränkta eller att situationen spårar ur, säger Jennie Karlsson.
Viktig demokratifråga
Om skolan inte tar sig an de svåra samtalen riskerar polariseringen att fördjupas. Forskarna efterlyser mer stöd till lärare och ett mer långsiktigt arbete med kontroversiella frågor.
– Elever behöver både kunskap och trygghet för att kunna skilja mellan fakta, åsikter och känslor, säger Jennie Karlsson.
I grunden handlar det om skolans demokratiuppdrag.
– Om elever inte lär sig att prata om svåra frågor blir det ännu mer polariserat. Skolan är en av få platser där de kan möta fler perspektiv än det egna, säger Jennie Karlsson.
Graviditetsdiabetes är en stark riskfaktor för framtida typ 2-diabetes, även hos kvinnor med normal vikt före graviditeten. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Graviditetsdiabetes är en speciell typ av diabetes som kan drabba gravida och som definieras som förhöjda blodsockernivåer, utan tidigare känd diabetes. Behandlingen innebär egenkontroll av blodsocker, råd om levnadsvanor och vid behov läkemedel.
Att identifiera graviditetsdiabetes är viktigt eftersom sjukdomen ökar risken för komplikationer som havandeskapsförgiftning, behov av kejsarsnitt och hög födelsevikt på barnet. De som haft graviditetsdiabetes löper också högre risk att senare utveckla typ 2-diabetes.
I en ny studie från Göteborgs universitet visar forskare att graviditetsdiabetes är en stark indikator på framtida risk att utveckla typ 2-diabetes, även hos kvinnor med normal vikt före graviditeten.
Studien baseras på data från Medicinska födelseregistret om drygt 1,15 miljoner förstföderskor i Sverige, som födde barn åren 1987-2019.
16 870 kvinnor med konstaterad graviditetsdiabetes jämfördes med åldersmatchade kvinnor utan diagnosen och uppföljningstiden var i median nio år.
Tydlig risk även vid normalvikt
Resultaten visar att kvinnor med BMI från 35 och uppåt, alltså svår obesitas, hade nästan tiofaldigt förhöjd risk att utveckla graviditetsdiabetes jämfört med kvinnor med normalvikt.
Risken för efterföljande typ 2-diabetes ökade också med högre BMI, men den var markant förhöjd även vid normalvikt, vilket forskarna beskriver som särskilt oroande.
– Våra resultat visar att graviditetsdiabetes fungerar som ett slags stresstest för kroppens förmåga att hantera blodsocker, och identifierar kvinnor med en kraftigt ökad risk för framtida typ 2-diabetes, konstaterar Jon Edqvist, disputerad och anknuten till forskning vid Göteborgs universitet och operationssjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Mer uppföljning och fler studier behövs
Forskarna bakom studien välkomnar att Socialstyrelsen har uppdaterat rekommendationer kring graviditetsdiabetes, där en högre andel gravida med förhöjd risk väntas få erbjudande om testning tidigare i graviditeten.
– Diagnostik och vård av graviditetsdiabetes har sett mycket olika ut i olika delar av landet. Det behövs både förbättrad uppföljning efter graviditetsdiabetes, och fler studier som undersöker hur sådan uppföljning påverkar framtida hälsa och prognos, säger Annika Rosengren, professor vid Göteborgs universitet.
En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. I en studie från Karolinska institutet kvarstod effekten i över tre månader.
Depression är ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande. SSRI-läkemedel är den vanligaste behandlingen, men många patienter blir inte hjälpta av dessa. Effekten kan också dröja flera veckor och biverkningar är vanliga.
Psilocybin som finns i så kallade magiska svampar har visat antidepressiva effekter i tidigare studier. Men de flesta studier har riktat in sig på cancer-relaterad eller behandlingsresistent depression. I en studie från Karolinska institutet har forskare nu undersökt om även vanlig depression kan lindras av psilocybin.
Totalt deltog 35 personer i åldern 20 till 65 år med medelsvår till svår återkommande depression. Deltagarna lottades till att få antingen en engångsdos på 25 mg psilocybin eller aktivt placebo i form av niacin, ett vitamin som ger en märkbar kroppslig reaktion. Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd vid fem tillfällen; före, under och efter behandlingen. Under doseringsdagen fick deltagarna ligga ned och fokusera inåt med ögonmask och lyssna på musik via hörlurar.
Hälften av deltagarna var i remission sex veckor efter behandling
Effekten av behandlingen mättes med depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale (se faktaruta). Mätningarna gjordes av läkare, som inte visste vilka som fått behandlingen, på dag 8, 15, 42 och 365 efter doseringen.
För att inkluderas i studien krävdes en totalpoäng på minst 22 poäng, alltså i spannet för måttlig depression. Åtta dagar efter behandling hade MADRS-poängen minskat med i genomsnitt 9,7 poäng i gruppen som fick psilocybin, jämfört med 2,4 poäng i placebogruppen. Skillnaden var statistiskt säkerställd och bedöms som kliniskt meningsfull och effekten kvarstod även efter 15 och 42 dagar.
Deltagarna fyllde också i en självskattningsversion av MADRS. Deras egna skattningar visade en antidepressiv effekt redan dag två i behandlingsgruppen, som höll i sig drygt tre månader jämfört med placebogruppen.
Efter sex veckor var 53 procent av deltagarna i psilocybin-gruppen i remission jämfört med 6 procent i placebo-gruppen. Efter ett år var samma andel av psilocybingruppen fortsatt i remission, men då sågs ingen säkerställd skillnad mellan grupperna eftersom många av dem som fått placebo också hade tillfrisknat.
– Våra resultat tyder på att psilocybin kan ge snabb och kliniskt meningsfull effekt vid depression och därmed vara ett alternativ till standardbehandling när tidig symtomlindring är viktig, säger Hampus Yngwe, överläkare och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
– Men långtidseffekterna är osäkra. Upprepade behandlingar kan behövas för att förebygga återfall. Det behöver undersökas i större studier.
Oftast milda eller måttliga biverkningar
Behandlingen tolererades överlag väl och de flesta biverkningar var milda eller måttliga och övergående. Två personer som fått psilocybin rapporterade dock svår och ihållande ångest som krävde vårdkontakt.
– Det är viktigt att betona att behandlingen inte är riskfri och att vissa patienter kan behöva extra stöd, säger Johan Lundberg, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för psykiatriforskning på Karolinska institutet.
Forskning om psykedeliska behandlingar brottas med metodproblem eftersom substanserna ger starka och lätt igenkännbara upplevelser. Det kan göra att både deltagare och forskare förstår vem som fått aktiv behandling, vilket i sin tur riskerar att förstärka förväntningar och påverka resultaten. I den aktuella studien kunde nästan alla deltagare gissa vilken behandling de fått, vilket kan ha påverkat resultaten, menar forskarna.
– Vi vill förstå hur faktorer som behandlingsförväntan och bristande blindning påverkar resultaten, då tidigare studier kan ha överdrivit behandlingseffekterna, säger Hampus Yngwe.
Nästa steg i forskningen är att analysera data från de PET-undersökningar, samt blod- och ryggvätskeprover som samlades in före och efter doseringen.
– Forskning antyder att samspelet mellan delar i hjärnan försämras vid depression och att detta kan hänga samman med förändringar i kopplingar mellan nervceller, synapser. Psykedelika har i prekliniska studier visats kunna stimulera synaptisk tillväxt. Vi vill därför undersöka om psilocybin förändrar synapstätheten i hjärnan, avslutar Hampus Yngwe.
Depressionsskalan MADRS
Depressionsskalan MADRS, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale, används för att bedöma graden av depressiva symtom. Skalan sträcker sig från 0 till 60 poäng, där högre poäng innebär svårare depression:
Små förändringar i blodsocker, blodfetter och inflammation flera år före en graviditet kan innebära ökad risk för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Högt blodtryck under graviditeten är relativt vanligt och kan vara ett tidigt tecken på havandeskapsförgiftning. Därför kontrolleras blodtrycket noggrant vid varje besök på mödravården för att upptäcka förändringar i tid. I dag baseras riskbedömningen främst på uppgifter som samlas in när kvinnan redan är gravid.
En studie vid Karolinska institutet visar nu att risker för komplikationer kan ses redan före en graviditet.
– Vår studie visar att tidiga blodprover som redan används i vården i andra sammanhang kan hjälpa till att identifiera riskindivider långt innan de blir gravida. På sikt kan det ge nya möjligheter att förebygga graviditetskomplikationer, säger Karin Leander, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Blodprov flera år tidigare
Studien omfattar data från drygt 35 000 kvinnor som väntade sitt första barn. I genomsnitt fyra till sex år före graviditeten genomgick kvinnorna hälsoundersökningar och lämnade blodprover som bland annat mätte blodsocker, blodfetter och markörer för låggradig inflammation. Kvinnorna följdes sedan i nationella register.
Totalt drabbades 5,5 procent av kvinnorna av högt blodtryck under graviditeten eller havandeskapsförgiftning. Bland kvinnor med metabola avvikelser före graviditeten var andelen 5,5–12,8 procent, beroende på vilken markör som var förhöjd. Det kan jämföras med 4,1–5,3 procent bland kvinnor med normala nivåer.
Extra stöd vid riskbedömning
Även måttligt förhöjda nivåer av vissa blodfetter, inflammationsmarkören haptoglobin och så kallat TyG-index, som kan visa störd glukosomsättning, var kopplade till ökad risk för komplikationer.
– Våra resultat tyder på att riskökningen kan börja redan vid värden som i dag betraktas som normala. Det innebär att vanliga blodprov skulle kunna användas som ett extra stöd när vården bedömer risker och pratar livsstil med kvinnor i fertil ålder, både inför och tidigt i en graviditet, säger Karin Leander.
Forskning om långsiktig hälsa
Forskarna betonar att orsakerna bakom graviditetsrelaterat högt blodtryck är komplexa och inte helt klarlagda. Eftersom det rör sig om en observationsstudie ska resultaten tolkas med försiktighet, och det går inte att fastställa några orsakssamband.
Nästa steg är att undersöka om tidiga rubbningar i blodsocker, blodfetter och inflammation även kan förutsäga andra komplikationer som graviditetsdiabetes och för tidig födsel.
– Vi kommer även att undersöka kopplingen mellan dessa markörer och kvinnors långsiktiga hjärt-kärlhälsa, säger Karin Leander vid Karolinska institutet.
Nordliga torvmarker har länge fungerat som viktiga kolsänkor. Men vid kraftig global uppvärmning riskerar de i stället att börja släppa ut både koldioxid och mer metan – något som kan driva på klimatförändringarna.
Torvmarker har hittills setts som en naturtyp som kan dämpa klimatförändringarna, eftersom torven lagrar stora mängder koldioxid från atmosfären. Samtidigt släpper de ut metan, men den totala effekten har ändå bedömts vara positiv eftersom inlagringen av koldioxid överväger utsläppen. Därför räknas torvmarker som kolsänkor – områden som bidrar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären.
Men inlagringen av koldioxid kan i framtiden ändras från att ha varit en tillgång i klimatarbetet till att bli ett direkt hot. Det framgår av en ny forskningsstudie.
– Detta innebär att klimatmålen kan bli svårare att nå, säger Nitin Chaudhary, forskare inom miljö- och geovetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Studien har beräknat framtida kolinlagring i nordliga torvmarker – områden ovanför den 25:e breddgraden på norra halvklotet, från Nordafrika och Mellanöstern till Asien, Stilla havet, Mexiko och Karibien.
Lagring av koldioxid kan upphöra
Resultaten visar att torvmarkerna kan fortsätta fungera som kolsänkor vid en begränsad global uppvärmning. Men om temperaturen stiger med 1,5–2,5 grader jämfört med förindustriell nivå riskerar de i stället att börja släppa ut koldioxid. Enligt forskarnas datormodeller kan detta ske redan vid mitten av seklet.
Ett sådant scenario innebär inte bara att torvmarkernas förmåga att lagra koldioxid går förlorad. Dessutom riskerar markerna att börja släppa ut koldioxid, vilket kan förstärka den globala uppvärmningen.
Forskare undersöker torvmark vid en klimatstation i Minnesota, USA. Enligt beräkningar riskerar torvmarker att gå från kolsänkor till källor för koldioxidutsläpp vid kraftig global uppvärmning. Bild: Nitin Chaudhary, Lunds universitet.
Metanutsläppen kan öka
Enligt studiens beräkningar kan torvmarkernas naturliga utsläpp av metan dessutom bli större vid en kraftig ökning av den globala temperaturen. Det beror på att den höjda temperaturen leder till att permafrosten i vissa torvmarker kommer att tina. Det skapar blöta och syrefattiga markmiljöer som i sin tur ökar produktionen av metangas.
– Under de förhållandena skulle metanutsläppen de kommande seklerna kunna bli flera gånger högre än idag, säger Nitin Chaudhary.
Ingår inte alltid i beräkningar
Chaudhary konstaterar att torvmarkernas framtida roll i klimatförändringarna är både komplex och politiskt viktig. Eftersom torvmarker främst har setts som långsiktiga kolsänkor tas de inte alltid med i dagens beräkningar av världens koldioxidbudgetar.
– Våra resultat är viktig kunskap för forskare och beslutsfattare som arbetar med sådana budgetar, säger Nitin Chaudhary.
Kan produktionsinriktade skogar även bidra till biologisk mångfald? Enligt en studie kan bestånd med snabbväxande lövträd spela en större roll än man tidigare trott.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur snabbväxande lövträd påverkar lavars mångfald och hur deras värde som livsmiljö kan stärkas.
De här skogarna sköts ofta som jämnåriga bestånd som huggs ned efter relativt kort tid för att maximera produktion av biomassa. De kopplas ofta till enklare skogsstrukturer, men resultaten från studien visar att de ändå kan hysa en rik lavflora.
– Vi såg att vissa bestånd kan vara mycket rika på epifytiska lavar, säger doktoranden Jaime Luna vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien hittades också rödlistade arter och så kallade indikatorarter, vilket visar att snabbväxande bestånd kan fungera som viktiga livsmiljöer.
Val av trädslag spelar roll
Ett viktigt resultat är att olika trädslag hyser olika lavsamhällen. Studien jämförde björk med hybridasp och hybridpoppel och fann tydliga skillnader i vilka arter som förekommer. Enligt forskarna tyder detta på att en blandning av lövträd kan bidra till större variation av lavar i landskapet.
– Det som överraskade mig mest var hur många arter vi hittade på hybridasp och hybridpoppel. Det tyder på att dessa bestånd, med rätt skötsel, kan vara bättre livsmiljöer för lavar än man tidigare trott, säger Jaime Luna.
Studien lyfter också fram konkreta åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för lavar i dessa skogsbestånd. Det handlar bland annat om att spara äldre träd med olika barkegenskaper, öka ljusinsläppet i bestånden och behålla en varierad struktur. Sådana åtgärder kan integreras i skogsskötseln och bidra till att förena produktion och biologisk mångfald.
Del av en större lösning
Snabbväxande lövträd är ingen enskild lösning på förlusten av biologisk mångfald men kan vara en del av ett mer hållbart skogsbruk, menar forskarna. För att bättre förstå lövträdens roll behövs fler studier som även omfattar andra organismgrupper och olika typer av markanvändning.
– Att öka variationen i skogen, både när det gäller trädslag och struktur, är centralt för att gynna biologisk mångfald, säger Jaime Luna.
De flesta kvinnor vill amma sitt barn efter födseln, men två månader senare helammar bara omkring 60 procent. Nu visar en studie från Lunds universitet att betydligt fler mammor fortsätter med amningen när de får BB-vård i hemmet.
I Sverige rekommenderas att barn helammas i sex månader, och därefter fortsatt amning upp till ett år eller längre.
Längre amning har flera skyddande effekter. För barnet minskar risken för infektioner, övervikt, diabetes och plötslig spädbarnsdöd. För mamman kopplas amning till lägre risk för bland annat bröst-, äggstocks- och livmodercancer samt hjärt-kärlsjukdom.
Forskare vid Lunds universitet har i en studie undersökt helamning inom vårdformen BB Hemma, som finns i flera regioner. Modellen innebär att mamman lämnar sjukhuset tidigast sex timmar efter förlossningen och får fortsatt stöd av ett mobilt barnmorsketeam i hemmet under den första veckan.
Längre amningsperiod
Forskarna granskade journaler och intervjuade 211 kvinnor i Lund och Malmö under 2023–2024. Resultatet visar att bland kvinnor som fått BB-hemmavård helammade 86 procent vid utskrivningen. Två månader efter barnets födsel ammade fortfarande 84 procent.
Enligt Socialstyrelsen är motsvarande siffror i landet som helhet 72 procent en vecka efter förlossningen och 61 procent efter två månader.
– Amningsstödet är väldigt viktigt den första tiden efter födseln. Det är lätt att anta att sjukhusvård är det bästa, men i familjens hem hinner barnmorskan göra en ordentlig amningsobservation utan att bli avbruten och kan på så sätt ge mer individualiserad vård, säger Eva Åsman, barnmorska i Malmö och doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Maktbalansen ändras i hemmet – istället för att stå lutad över en sjukhussäng iklädd vit sjukhusrock, är barnmorskan gäst i en miljö där kvinnan känner sig trygg och får se hur amningen fungerar i favoritfåtöljen, fortsätter Eva Åsman.
Vissa grupper slutar amma tidigare
Studien bekräftar också tidigare forskning som visar att vissa grupper oftare slutar amma tidigare än andra. Dit hör kvinnor med obesitas, där mjölkproduktionen ofta kommer igång senare till följd av hormonella processer i kroppen.
Även kvinnor med utländsk bakgrund ammar i lägre utsträckning. Skillnaderna förklaras främst av socioekonomiska faktorer, som lägre utbildningsnivå, språkbarriärer i kontakten med vården och ojämlik tillgång till amningsstöd.
– För många av dessa kvinnor kan det vara svårt att navigera i vårdsystemet, inte minst att hitta till amningsmottagningen, säger Cecilia Häggsgård, barnmorska och forskare inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet.
Tidig bröstmjölkersättning en riskfaktor
Den största risken för att sluta med amning är dock att barnet får bröstmjölksersättning innan familjen skrivs ut från sjukhuset. I vissa fall finns medicinska skäl för tilläggsmatning, men den kan också få mamman att tvivla på att den egna mjölken räcker till. Det riskerar att minska tilltron till den egna förmågan att amma.
– Kvinnor behöver gott stöd för att kunna lyckas med amning. Inom BB-vården är det vanligt att ge bröstmjölksersättning och inte vänta in mammans egen bröstmjölksproduktion. Det är en av orsakerna som leder till att många slutar helamma bara efter ett par månader, säger Christine Rubertsson, barnmorska och professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet.
Enligt forskarna bekräftar studien att tidigt stöd vid amning har stor betydelse.
– Det i sin tur kan bidra positivt på amningens längd, särskilt för kvinnor med ökad risk att sluta amma tidigt. En positiv amningsupplevelse stärker självförtroendet och inverkar positivt på hälsan, säger Christine Rubertsson.
Mer om BB Hemma
BB emma innebär att nyblivna familjer erbjuds vård hemma i stället för på sjukhus. Eftervården med amningsstöd och samma medicinska kontroller som på sjukhus ges genom hembesök av barnmorska.
Vårdformen erbjuds i bland annat Region Skåne, Region Halland, Region Uppsala, Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Västmanland.
I Region Skåne startade BB Hemma i Malmö 2019 och har därefter införts i Lund, Helsingborg och Kristianstad.
Undersökningar med PET/CT kan ge mer information om tumörer än man tidigare trott. En internationell studie visar att bilderna kan avslöja särskilt aggressiv cancer i huvud och hals – utan att vävnadsprover behöver tas.
De flesta former av cancer i huvud och hals påverkar vävnader i munnen, svalget och struphuvudet. Tumörer som inte orsakas av humant papillomvirus, HPV, är ofta mer aggressiva och svårbehandlade. Hittills har tillförlitliga markörer som kan förutsäga hur denna typ av cancer utvecklas – och hur den svarar på behandling – saknats.
Bilder ger mer information
Nu visar en studie att metoder som redan används inom bilddiagnostik även kan komma till nytta för att identifiera och följa högrisktumörer.
– Bilddiagnostik har traditionellt använts för att avgöra var en tumör sitter och hur stor den är. Våra resultat visar att bilderna också innehåller information om tumörens molekylära beteende – alltså hur aggressiv den är, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
I normala fall analyseras tumörer i mikroskop efter att vävnadsprover, så kallade biopsier, tagits från patienten. Metoden är tidskrävande och kräver ytterligare provtagning, samtidigt som den riskerar att missa de mest aggressiva områdena av en tumör eftersom prover bara tas från vissa delar.
Aggressiva tumörer syns
I studien jämförde forskarna tumörprover med bilder från PET/CT-undersökningar av patienter med HPV-negativ cancer i huvud och hals. Resultaten visar att en särskild typ av aggressiva tumörer syns tydligt i bilderna.
I laboratorieexperiment kunde forskarna dessutom se tecken på att bilderna kan spegla effekter av behandling.
– Det är lovande resultat eftersom det potentiellt innebär ett icke-invasivt sätt att följa biologiska cancerbehandlingar, säger Lukas Kenner.
Öppnar för bättre behandling
Resultaten väntas också kunna bidra till utvecklingen av AI-stödd diagnostik och mer individanpassad behandling av cancer.
– Det behövs fler studier innan vi kan använda den här metoden kliniskt. Men vårt arbete visar en väg framåt för precisionsmedicin inom onkologi, säger Lukas Kenner.
En studie från Lunds universitet visar att barn som tvingas flytta mellan olika familjehem oftare mår sämre. När familjehemsplaceringar bryts förlorar barn både sitt hem, trygghet och viktiga relationer.
Var tredje barn som bor i ett familjehem tvingas till en oväntad flytt när placeringen upphör. En studie har undersökt hur barnen upplever sådana plötsliga uppbrott.
– När vi intervjuade barnen om deras relationer, vardagsliv och strategier för att må bra, stod det klart att barn som har trygga och långsiktiga placeringar har goda förutsättningar att läka och återhämta sig. Barn som tvingats byta familjehem ofta visade sig må sämre och ha lägre självkänsla, säger Amanda Angelöw, psykolog och doktorand i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Barnens trygghet rubbas
Studien visar att barns känsla av tillhörighet i familjehemmet, tillgång till psykologiskt stöd samt kontakt med vänner och andra vuxna är centralt för deras välbefinnande. Samtidigt är det just dessa trygghetsfaktorer som påverkas mest negativt när en placering bryts.
”Jag behöver orka med känslan av att jag är som en loppisdocka som byts till olika ställen. Orka leva med den känslan. Orka flytta så många gånger, byta skola, skaffa nya relationer”, säger ett av de tolv barn i åldern 12–18 år som deltog i studien.
Viktiga relationer bryts
Tidigare studier har sett samband mellan upprepade flyttningar från placeringar och psykisk ohälsa.
– Vår studie tillför barnens egna perspektiv och deras inre erfarenheter, vilket inte fångas i kvantitativa analyser eller standardiserade frågeformulär. Den hjälper oss att förstå varför och hur dessa avbrott allvarligt kan hota barns psykiska hälsa, säger Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien.
– Barnen beskriver hur upprepade flyttar bryter skolgången, förstör relationer och urholkar tilliten till vuxna – allt sådant som är avgörande för deras mående och som stödinsatser behöver fokusera på, fortsätter hon.
Stöd behöver stärkas
Enligt forskarna pekar resultaten på flera utvecklingsområden för socialtjänsten. Det kan till exempel handla om att öka stabiliteten i placeringar, säkerställa tillgång till behandling samt att stödja barns möjligheter att behålla relationer till både jämnåriga och vuxna utanför familjehemmet.
Ökningen av obesitas, fetma, har bromsat in i många höginkomstländer. Samtidigt fortsätter utvecklingen uppåt i flera låginkomstländer. Det visar en internationell studie av globala trender sedan 1980-talet.
Forskare har studerat hälsodata från 200 länder och territorier mellan 1980 och 2024. Analyserna visar att ökningen av obesitas har bromsat in eller planat ut i de flesta höginkomstländer.
Utvecklingen började stabiliseras bland skolbarn runt millennieskiftet och bland vuxna cirka tio år senare. I bland annat Frankrike, Italien och Portugal kan andelen personer med obesitas nu även vara på väg att minska.
Förbättringar bland barn och unga
Forskarna menar att det inte längre går att tala om en global ökning av obesitas, eftersom utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika länder. Samtidigt som kurvorna planat ut i västländer ökar obesitas i många låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, Asien och Latinamerika samt på öar i Stilla havet och Karibien.
Skillnaderna kopplas bland annat till tillgång på hälsosam mat, men även matpriser spelar roll. Forskarna är samtidigt tveksamma till om viktläkemedel hittills haft någon inverkan på befolkningsnivå.
Enligt studien sågs förbättringar i höginkomstländer först bland barn och unga. Danmark var det land där den tidigaste dokumenterade avmattningen bland barn och unga sågs, omkring 1990. Därefter följde flera andra europeiska länder, däribland Island, Schweiz, Belgien och Tyskland under 1990-talet.
Fortsatt vanligt med fetma
Vid mitten av 2000-talet började andelen skolbarn och ungdomar med obesitas att stabiliseras, och i vissa fall minska, i de flesta höginkomstländer. Undantag i analysen var barn i Australien, Finland och Sverige.
– Man kan tyvärr varken bekräfta eller utesluta att det stämmer med verkligheten för Sveriges del, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Hon lyfter fram svårigheter att få fram heltäckande nationella data. Även om yngre barn i Sverige mäts och vägs av elevhälsan är det inte alltid uppgifterna görs tillgängliga.
– Det vi vet är att det finns stora regionala skillnader i förekomsten av obesitas i Sverige och att obesitas hos barn fortsätter att vara ett av de vanligaste kroppsliga tillstånden, med hög risk för fortsatt ohälsa genom livet, säger Annika Rosengren.
Studien har letts från Imperial College London. Bland medförfattarna finns forskare vid Göteborgs universitet.
Fyra geologer har efter 15 år satt punkt för ett av de mest udda forskningsprojekten på Göteborgs universitet. De har gått igenom 141 spelfilmer med geologer.
– På vita duken är det ett riskfyllt arbete att vara geolog, en tredjedel dör innan filmen är slut, säger Erik Sturkell, geolog vid Göteborgs universitet.
Det hela började med en helt vanlig diskussion över fikat för fyra forskare. De funderade på hur många filmer med geologer de kände till. Ganska snabbt kunde kollegorna komma på ett tiotal filmer. Men sen vaknade forskarhjärnan till liv hos en av dem.
– Jag bestämde mig för att vi skulle systematisera sökandet efter geologer i filmer. Ta reda på vilken roll de spelar och hur realistiskt vårt yrke skildras, till exempel, säger Erik Sturkell, professor i tillämpad geofysik vid Göteborgs universitet.
15 års arbete har nu resulterat i vad forskarna menar är en slutrapport. Efter sökande i olika filmdatabaser på internet har 141 amerikanska eller brittiska filmer med geologer hittats och materialet verkar hålla för en statistisk analys. Filmen ska ha visats på bio för att kvalificera sig till listan.
Det kan finnas fler filmer, understryker forskarna som mellan sig sett igenom nästan alla filmerna.
– Vi skrev vår första artikel 2013, då hade vi hittat ett 60-tal filmer. Men de huvudsakliga trenderna håller i sig; geologen är genomgående god, bär ofta en rutig skjorta och bidrar med sin kunskap till att föra filmens handling framåt, säger Erik Sturkell.
En tredjedel dör
Erik Sturkell tror att orsaken till att geologer förekommer relativt ofta i biofilmer beror på att alla som läser humaniora på universitet i USA också måste ta en termin med naturvetenskapliga kurser. Då läser många geologi eftersom det är konkret och närvarande i alla människors liv.
Geologin i USA är storstilad, Grand Canyon blev nationalpark redan 1919.
– Sen är geolog ett bra yrke att ha om man vill kunna vara på märkliga ställen i en film. Brad Pitts rollfigur Rusty Ryan i Ocean’s Thirteen utger sig för att vara en geolog som behöver komma in i ett avspärrat utrymme under ett kasino för att installera en jordbävningsmätare. Han klassar vi som en ond geolog eftersom han deltar i en kupp mot kasinot, säger Erik Sturkell.
Studien har analyserat geologernas insats på vita duken sedan 1919 och forskarna har kommit fram till att:
Geologer oftast förekommer i draman, äventyr eller science fictionfilmer.
85 procent av geologerna på film är goda.
11 procent av geologerna är kvinnor, andelen ökar i modernare filmer. I verkligheten uppskattar forskarna att 25 procent av alla geologer är kvinnor.
Endast 3 procent av geologerna är icke-vita.
32 procent av geologerna (69 av totalt 202 geologer) dör i filmerna.
Mord är vanligast dödsorsaken, därefter har döden oftast vållats av geologiska fenomen eller av utomjordingar.
Fysiker och kemister inte lika goda
Flest geologer i en och samma film, närmare bestämt sju, syns i forskarnas favorit Dante’s Peak.
– Ja, jag som vulkanforskare måste säga att Dante’s Peak är bra. Den skildrar det mesta kring ett vulkanutbrott på ett vetenskapligt korrekt sätt, även om filmen kombinerar olika vulkantyper i en och samma vulkan för att göra det mer spektakulärt, säger Erik Sturkell.
Forskarna bakom artikeln berättar också om resultatet av en liknande studie över hur fysiker och kemister porträtteras på film. I motsats till geologer är de oftast onda eller galna och strävar efter världsherravälde eller att förgöra vår planet.
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan år 2000, samtidigt som befolkningen i dessa kommuner blir allt äldre och antalet unga och personer i arbetsför ålder minskar. Trots det har kommunernas ekonomiska bärkraft hittills hållits uppe eftersom fler i arbetsför ålder jobbar, visar en ny rapport.
En rapport från AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, har analyserat Sveriges kommuner under perioden 2000–2024. Krympande kommuner definierades som kommuner där befolkningen minskat med mer än 5 procent mellan 2000 och 2024.
Rapporten visar att 77 av landets 290 kommuner får allt färre invånare. Förändringen gäller framför allt de glesaste landsbygdskommunerna, medan storstads- och täta kommuner nästan genomgående växer.
– Det innebär en växande demografisk press på de krympande kommunernas ekonomi och välfärdsuppdrag, säger Eric Rehn, doktor i nationalekonomi på AgriFood Economics Centre.
Påverkar försörjningsbördan
Den fallande fertiliteten i Sverige diskuteras mycket medialt. Men för de 77 kommunerna är den nuvarande utmaningen inte färre nyfödda utan främst kopplad till fler äldre. I dessa kommuner har andelen äldre ökat från 22 procent år 2000 till nästan 30 procent år 2024.
– I krympande kommuner går det en person i arbetsför ålder på varje person utanför arbetsför ålder. Motsvarande relation i växande kommuner är en person per 0,7 personer. Det innebär att försörjningsbördan är betydligt större i krympande kommuner, fortsätter Eric Rehn.
Trots att befolkningen har minskat i de krympande kommunerna har förvärvsgraden ökat. Det innebär att en större andel i arbetsför ålder faktiskt arbetar. Därför har den ekonomiska försörjningsbördan – alltså hur många personer varje förvärvsarbetande i praktiken försörjer – varit stabil under perioden.
– Det kanske mest intressanta resultatet är att de krympande kommunernas ekonomiska bärkraft hittills inte har försämrats lika snabbt som den demografiska utvecklingen antyder. En stigande förvärvsgrad har dämpat effekterna av åldrande och befolkningsminskning. Men den utvecklingen kan inte fortsätta hur länge som helst. Framöver blir krympandet en större utmaning för kommunernas ekonomi, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi.
Sammanfattningsvis har alltså ekonomin varit stabil trots färre invånare eftersom fler har jobbat. Det väntas dock bli svårare för ekonomin framöver.
Arbetskraftinvandring istället för höjd skatt
Rapportförfattarna menar att skattehöjningar inte är lösningen. De krympande kommunerna har nämligen redan en högre kommunalskatt än rikssnittet.
– Kommunalskatten är redan 5 procent högre än rikssnittet vilket innebär att det är svårt att höja skatten. Alternativa åtgärder är arbetskraftinvandring och ytterligare kompensation inom det kommunala utjämningssystemet, för att kompensera för dessa skillnader, säger Martin Nordin.
Han menar att kommunala strategier inte ensidigt bör fokusera på att vända befolkningsutvecklingen, utan i stället utgå från det kommunerna faktiskt kan påverka.
Rapporten pekar på behovet av realistiska strategier för att anpassa verksamhet, service och ekonomi till långsiktigt minskande befolkningstal.
Krav från många håll samtidigt kan bidra till att studenter väljer att ta genvägar till bättre resultat. Det visar en studie.
Forskare vid Örebro universitet har i en studie intervjuat studenter som fällts för fusk av disciplinnämnden.
– Det började med att vi anmälde många studenter och var frustrerade över att det inte gjorde skillnad. Vi kände att vi behöver förstå studenterna och deras situation för att kunna förebygga fusk snarare än att komma in när det redan skett, säger Andreas Nilsson, lärare och forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna kontaktade 150 studenter, men bara nio valde att delta i intervjuerna.
– Det är känsliga frågor och något de flesta egentligen inte vill erkänna eller prata med andra om. Några av de vi intervjuade sa att det var första gången de pratade med någon annan om sitt fusk och några var tacksamma för att få prata om det, säger Anna Kremel, lärare och forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Olika typer av press
Studien pekar ut tre övergripande faktorer bakom studenters beslut att fuska: välmående, akademiska prestationer och tradition. Faktorerna hänger samman med både inre och yttre press – från studenten själv, studierna och omgivningen.
När kraven kommer från flera håll samtidigt ökar risken för att studenter väljer genvägar och tar till fusk, enligt forskarna.
– Vi upptäckte i studien att det inte bara är universitetets aktiviteter som bidrar till deras beslut att fuska utan det är hela deras liv som samverkar för att skapa en situation som de försöker hantera genom att fuska, säger Andreas Nilsson.
Lärarnas bemötande spelar roll
Forskarna drar slutsatsen att lärosäten behöver ta hänsyn till de krav studenter utsätts för och utveckla pedagogiska strategier för att minska pressen – och därmed risken för fusk.
Att förstå processen bakom studenternas beslut är ett viktigt steg på vägen, menar forskarna. Många studenter lyfter till exempel vikten av relationen till läraren.
– Vi behöver förstå att vi som pedagoger är viktiga för studenternas lärande. Hur vi möter dem påverkar dem. Det är inte alltid lätt att möta alla studenter särskilt om vi har stora studentgrupper, något som vi ofta har i ämnet företagsekonomi som vi undervisar i, säger Anna Kremel.
Vid Örebro universitet fick 90 studenter en varning eller stängdes av under 2025.
Fusk innebär att någon med otillåtna medel, eller på annat sätt, vilseleder vid prov eller när en studieprestation ska bedömas.
Enligt högskoleförordningen har högskolor en skyldighet att göra en utredning om en student misstänks ha gjort något otillåtet i sina akademiska studier.
Fusk kan leda till disciplinära åtgärder, till exempel en varning eller avstängning.
Antalet varningar och avstängningar vid lärosäten i Sverige var drygt 2300 under 2025. Det motsvarar 0,68 procent av alla helårsstudenter.
Största kategorin ärenden är otillåten användning av AI-verktyg, enligt UKÄ.
Förekomsten av tarmsjukdomen mikroskopisk kolit har stigit markant i Sverige under de senaste decennierna. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Mikroskopisk kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som bland annat orsakar långvarig och vattnig diarré. Oftast drabbas äldre kvinnor. För att kunna ställa diagnosen krävs vävnadsprover.
Forskare har i en studie analyserat alla fall av mikroskopisk kolit i Sverige mellan 1995 och 2021. Totalt handlar det om drygt 22 000 personer där sjukdomen bekräftats genom biopsier.
– Vi ser en tydlig och långvarig ökning över hela studieperioden. Förekomsten ökade snabbt fram till mitten av 2000-talet och fortsatte sedan att stiga, om än i långsammare takt, säger forskaren David Bergman vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Ökningen av mikroskopisk kolit
År 2000 fick 6 per 100 000 kvinnor diagnosen mikroskopisk kolit för första gången. Motsvarande för män var 2,5 per 100 000.
År 2020 hade incidensen (förekomsten) stigit till 24 per 100 000 kvinnor och cirka 10 för män. Det innebär en fyrdubbling av antalet fall bland båda könen.
År 2021 hade 170 personer per 100 000 invånare i Sverige diagnosen mikroskopisk kolit.
Oklart vad som ligger bakom ökning
För att avgöra om ökningen beror på att sjukdomen faktiskt blivit vanligare – och inte enbart på att fler patienter utreds – jämförde forskarna utvecklingen med vävnadsprover som visat normal tarmslemhinna. Även dessa prover blev fler över tid, men ökningen var betydligt mindre än för fallen av mikroskopisk kolit.
Enligt forskarna kan resultaten tolkas på två sätt: antingen handlar det om en verklig ökning av nya sjukdomsfall, eller så blir vården successivt bättre på att upptäcka personer som levt länge med mikroskopisk kolit utan att ha fått rätt diagnos.
Kvinnor mest drabbade
Majoriteten av de drabbade var över 60 år när de fick diagnosen. 71 procent var kvinnor.
– Våra resultat visar att mikroskopisk kolit är vanligare än man tidigare trott, vilket gör det extra viktigt att både vårdpersonal och patienter är medvetna om sjukdomen eftersom symtomen ofta misstas för andra mag-tarmsjukdomar, säger Jonas Ludvigsson, professor vid Karolinska institutet.
Studien kan inte förklara varför sjukdomen ökar, men forskarna har fler projekt på gång för att studera bakomliggande orsaker.
När atlantsillen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen och mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla, visar en studie.
Östersjön har funnits i cirka 8 000 år och relativt tidigt tog sig sillen in från Atlanten. Sillen är en av ganska få atlantfiskar som har lyckats anpassa sig till Östersjöns låga salthalt. Hindret för atlantfiskar är att de ska kunna leka och föröka sig när salthalten är dramatiskt lägre än i Atlanten. Det faktum att sillen lyckats bli en nyckelart i Östersjön har haft enorm betydelse för Östersjöns ekosystem.
– Sillen är länken mellan plankton, som sillen äter, och de djur som i sin tur äter sill: rovfiskar, fåglar, säl, tumlare och inte minst vi människor. Det rika sillfisket har varit ett viktigt bidrag till livsmedelsförsörjningen i Östersjöområdet i tusentals år. Östersjösillen är i allra högsta grad skyddsvärd, inte minst för livsmedelssäkerheten under kristider, menar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har kartlagt hela sillens arvsmassa och upptäckt hundratals skillnader mellan atlantsill och östersjösill.
Jämförelsen med den genetiska anpassningen hos atlantsill som leker i Ringköbing fjord på den danska västkusten fungerade som en nyckel för att tolka sillens anpassning till Östersjön. Denna atlantsill lever hela sitt liv i en marin miljö med hög salthalt, utom under leken och den tidiga utvecklingen som sker i bräckt vatten. Forskarna kunde då lista ut att de genvarianter som förekommer både i Östersjön och Ringköbing fjord måste ha att göra med anpassning till låg salthalt under leken eller den tidiga utvecklingen.
Några gener har haft central roll
Forskarna upptäckte ett antal gener som haft särskild betydelse för anpassningen till Östersjöns vatten:
Genen för en jonkanal som bara förekommer i spermierna. Forskarnas hypotes är att genetiska förändringar i denna gen behövs för att spermierna ska vara funktionsdugliga i bräckt vatten.
Genetiska förändringar i ett protein som bildar äggskalet, samt i ett enzym som katalyserar korsbindningar mellan äggskalsproteinet har gjort att östersjösillens rom har ett förstärkt äggskal. Man kan likna dessa korsbindningar med armeringsjärn som stabiliserar äggskalet för att klara av det osmotiska tryck som bildas när äggen kommer i kontakt med Östersjöns bräckta vatten.
Det hårda äggskalet skyddar embryot under dess utveckling, och det leder till en utmaning när larverna ska ta sig ut genom det hårda äggskalet. Men östersjösillen har 20 extra kopior av en gen för ett enzym som bryter ner äggskalet och därmed säkrar en framgångsrik kläckning.
– Den här studien har gett en unik insikt i vad som krävs för att en art ska anpassa sig till en ny miljö. Vad som är anmärkningsvärt är att vi har lyckats gå hela vägen till att påvisa specifika gener och mutationer, samt varför dessa förändringar har varit så viktiga för sillens anpassning till Östersjön, säger Leif Andersson.
Mindre genetiska skillnader inom Östersjön
Enligt forskarna har studien stor betydelse för vår syn på sill och strömming. Strömmingen är en småväxt och ganska mager sill som förekommer norr om Kalmar medan man brukar säga att sillen förekommer i södra Östersjön och i Atlanten.
– Men vi kan nu visa att det är betydligt större genetiska skillnader mellan sill från södra Östersjön och atlantsill, än mellan sill från södra Östersjön och strömming. Alla sillar som leker i Östersjön har de fyra kritiska genvarianterna som forskarna nu har upptäckt. Det innebär att all sill som leker i Östersjön bör räknas som östersjösill, och strömmingen är en av flera sorters östersjösill, säger Leif Andersson.
Enligt forskarna gör de betydande genetiska skillnaderna mellan östersjösill och atlantsill att man bör överväga att betrakta östersjösillen som en egen art.
– Jag känner inte till någon djurart i Sverige som är mer skyddsvärd än östersjösillen. Den är en unik djurart som har anpassat sig väl till Östersjöns miljö och utgör en nyckelart för ekosystemet. Sillen är oerhört viktig för vår livsmedelssäkerhet i kristider. Det här är ett mycket starkt argument för att vi bör bedriva ett betydligt mer restriktivt industrifiske för att skydda denna unika naturresurs.
