Avslöjanden om missförhållanden i svenska partier dyker oftast upp när interna strider är som störst. En studie från Göteborgs universitet visar att läckor till media ökar kraftigt inför nomineringar och när partier tappar stöd i opinionen.
Tidigare forskning om visselblåsning och läckor har främst handlat om myndigheter, företag och organisationer, inte om politiska partier.
– Samtidigt vet vi att media ofta är beroende av interna källor för att avslöja partiskandaler, säger Andreas Bågenholm, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Läckor inför val
Forskare vid Göteborgs universitet har nu undersökt när och varför partimedlemmar i Sverige läcker uppgifter om missförhållanden inom sina egna partier till media. Fokus har legat på tidpunkten för läckorna och vad den kan avslöja om interna maktkamper, snarare än på skandalerna i sig.
Studien omfattar alla svenska partier, både nationellt och lokalt, som förekom i 175 fall av interna partiläckor i svensk tryckt press mellan 2010 och 2024.
– Resultaten visar att antalet mediala avslöjanden mer än fördubblades under tiden partierna fastställde sina vallistor. När listorna väl var klara minskade läckorna markant, säger Andreas Bågenholm.
Verktyg i interna maktstrider
Studien visar också att läckor var vanligare när partier förlorade väljarstöd. Ju sämre ett parti gick i opinionen jämfört med förra valet, desto fler avslöjanden nådde media. Det förändrades när opinionen vände.
– För varje procentenhet som opinionsläget förbättrades minskade sannolikheten för nya avslöjanden med cirka nio procent.
Forskarnas slutsats är att läckor från partiinterna källor ofta sker med politisk avsikt, åtminstone indirekt.
– Även om läckorna kan motiveras av etik eller allmänintresse, tyder avslöjandenas systematiska timing på att de används som ett verktyg i interna maktstrider. För att skada interna rivaler, påverka nomineringar och förändra partiets kurs när väljarna sviker, säger Andreas Bågenholm.
Interna strider, privata övertramp och maktmissbruk
Forskarna delade in de partiinterna avslöjandena i följande tre kategorier:
Interna problem som handlade om maktstrider, arbetsmiljö och interna processer.
Individuella/privata övertramp av politiker, till exempel sexuella trakasserier.
Missbruk av det offentliga ämbetet, exempelvis korruption eller maktmissbruk.
Under de 14 år och 349 artiklar som studerades förekom den här typen av avslöjanden 175 gånger.
Trots omfattande förödelse och över 250 döda påverkade orkanen Helene varken människors syn på klimatförändringar eller politisk uppfattning. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
I slutet av september 2024 drog orkanen Helene in över sydöstra USA. Förödelsen blev enorm och fler än 250 människor omkom. Händelsen inträffade fem veckor före det amerikanska presidentvalet och väckte frågor bland forskare om extremväder kan påverka allmänhetens syn på klimatförändringar och stödet för miljöpolitik.
För att undersöka orsakssamband genomfördes en studie i två steg. En månad före orkanen besvarade 1155 amerikaner en enkät. Direkt efter ovädret fick samma personer svara på frågor igen.
Enkäten rörde hur de tänkte rösta i det kommande valet, synen på klimatförändringar och oro för extremväder. Deltagarna var bosatta både i områden som drabbades av orkanen och i regioner som inte påverkades.
Uppfattningar ändrades inte
Resultaten visar att orkanen inte ändrade människors uppfattning om klimatförändringar, konstaterar forskarna.
– Oron för extremväder påverkades inte heller, och det var inte fler som planerade att rösta på politiker som var för en skärpt klimatpolitik. Detta gällde både grupper som drabbades eller inte drabbades av orkanen, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– Resultaten rör effekter på gruppnivå av denna specifika orkan och är inte nödvändigtvis giltiga för individer eller för andra extremväderhändelser, fortsätter han.
Tidigare studier som visat samband mellan extremväder och attityder till klimatet har byggt på data som samlats in vid ett enskilt tillfälle, vilket gör det svårt att dra slutsatser om orsak och verkan.
– Genom att mäta attityder både före och efter orkanen Helene ger vår studie starka belägg för oförändrad klimatoro och stöd för klimatpolitik bland människor som drabbats av en extremt kraftig orkan, säger Magnus Bergquist.
Skillnad mellan partisympatisörer
Forskarna analyserade även betydelsen av politisk tillhörighet. I linje med tidigare forskning visade sig politisk preferens vara en betydligt starkare förklaring till hur man tänkte rösta än att drabbas av en kraftig orkan.
Demokrater uttryckte större stöd för kandidater som förespråkar klimatpolitiska reformer än republikaner. Skillnaderna mellan sympatisörer för respektive parti var betydligt större än skillnaderna mellan drabbade och icke drabbade områden.
Enligt forskarna kan även mediers skildring av extremväder ha betydelse.
– Mediebevakningen efter orkanen Helene fokuserade i stor utsträckning på politikers och institutioners ansvar i den svåra situationen och inte på kopplingar till klimatförändringar. Detta kan ha påverkat hur människor tolkade händelsen och kan förklara varför varken de klimatrelaterade attityderna eller hur man tänkte rösta påverkades, säger Sofiia Skipor, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet.
I det pedagogiska projektet ”Barnmorskestudent hela vägen” har barnmorskestudenter vid Lunds universitet fått följa en och samma kvinna genom hennes graviditet, födsel och eftervård. En studie av projekten visar nu att de studenter som fått prova modellen utvecklar långsiktiga vårdrelationer och fördjupar sin kliniska kompetens.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ökar förutsättningarna markant för mer förtroendefulla relationer när en och samma barnmorska följer en gravid kvinnan hela vägen från graviditet till eftervård. Vårdkedjan blir tryggare, ingreppen färre och upplevelsen hos både kvinnan och barnmorskan blir mer positiv.
– Att vara barnmorska handlar om att finnas med under hela kvinnans reproduktiva livscykel. Det kan vara en intim och väldigt utsatt situation att vänta och föda barn och därför är trygghet extra viktigt, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Men trots att betydelsen av kontinuitet inom mödra- och förlossningsvård är betydelsefull, är vården uppdelad i Sverige. Viktig information om graviditeten, tidiga risker och individuella behov riskerar att falla mellan stolarna när relationen mellan barnmorska och kvinna inte hinner etableras.
Det finns dock alternativ. Vårdmodellen ”Min barnmorska” finns på ett antal orter i Sverige och innebär kontinuerligt barnmorskestöd för kvinnor med extra behov från graviditet till eftervård. Svensk forskning visar att 68 procent av gravida kvinnor önskar en sådan kontinuitetsmodell.
– Vi ville därför införa möjligheten för våra barnmorskestudenter att prova modellen redan under studietiden. Lunds universitet är det första lärosäte som inkluderar modellen i utbildningen och sedan 2021 har projektet “Barnmorskestudent hela vägen” funnits som ett frivilligt inslag på Barnmorskeprogrammet, säger Christine Rubertsson.
Positiv effekt på blivande barnmorskorna
Forskarna intervjuade studenter som har deltagit i projektet och resultatet visar att modellen har en betydande positiv effekt på hur blivande barnmorskor lär sig, bygger professionell identitet och utvecklar kliniska kompetenser.
– Genom att implementera kontinuitetsmodellen i utbildningen och på så vis knyta ihop teori och praktik, lär sig studenterna att ge tryggare och mer sammanhållen vård. När de följer samma kvinnor under hela graviditeten får de en helhetsbild som främjar kvinnocentrerad vård och långsiktiga relationer, säger Li Thies-Lagergren, docent och lektor inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet.
Studenterna har följt sina kvinnor under praktiksplaceringarna vid barnmorskemottagningar i Skåne och Halmstad samt på sex förlossningsavdelningar i samma regioner. Varje student har följt minst två kvinnor genom graviditet, födseln och eftervård, där samarbetet med verksamheterna har varit en förutsättning för att pilotprojektet ska fungera.
– I början var det en utmaning att nå ut med informationen till alla berörda instanser och det har ibland funnits en viss skepsis mot det nya arbetssättet med utökad kontinuitet. Men nu har vi kommit över ”barnsjukdomarna” och etablerat ett nytt sätt att arbeta. Från och med hösten 2027 kommer vårdmodellen att permanentas för alla studenter i utbildningen, avslutar Li Thies-Lagergren.
Frusna eller snötäckta växlar kan orsaka förseningar och inställda tåg för pendlare under vintern. Enligt en ny studie finns en kostnadseffektiv och hållbar lösning för att växlarna ska fungera bättre.
En studie vid KTH har undersökt hur järnvägsväxlar kan förbättras i Sverige. Enligt beräkningar kostar uppvärmningen av en enda växel i Stockholmsregionen 12 000 kronor per år. Trots de kostnaderna orsakar problem med växlarna över tusen störningar årligen, något som kan leda till förseningar för resenärer.
Bedömningen av kostnaderna bygger på data från ett års mätningar vid en växel utanför Stockholm. Forskarnas analys visar möjliga sätt att både sänka energikostnaderna och öka tågens punktlighet.
Automatisk styrning efter väder
Enligt forskaren William Liu vid KTH är tajming, energikälla och temperatur avgörande för växlarna, särskilt när klimatförändringar leder till extremväder som hårda vindar, kraftigt snöfall och växlande is- och töperioder. Studien lyfter även behovet av automatisk styrning som anpassar växlarnas värme efter flera väderförhållanden – inte bara utomhustemperaturen.
– Värmeanordningarna på järnvägarna i Sverige håller en temperatur på 8 till 8,6 grader, men den nya forskningen visar att den faktiska värmeförlusten beror på andra faktorer än utomhustemperaturen, som vindhastighet, fuktighet och förekomst av snö, säger William Liu vid Järnvägsgruppen på KTH i ett pressmeddelande.
Dessa faktorer förändrar värmeöverföringen dramatiskt, men det nuvarande systemet saknar sådan data – särskilt vind, som studien beskriver som avgörande.
– Detta leder till oförutsägbara rälstemperaturer och fel vid låga temperaturer eller under vindbyar. Vind är ett stort problem, säger William Liu.
Spårområde Stockholm central. Bild: Depositphotos
Temperatur, vind och nederbörd i modell
Forskarna tog fram en datormodell som förutsäger hur en växel värms upp vid olika väderförhållanden, med hänsyn till lufttemperatur, vind och nederbörd.
Insamlade data visade att växlar värms på under tio minuter när effekten ökas, vilket tyder på att värmarna inte behöver gå på full effekt hela tiden. Studien visar också att vindhastigheten påverkar värmeförlusten, vilket gör det nödvändigt att mäta vind för att förbättra styrningen.
Växlar kan styras mer effektivt
Modellen kan förutsäga rälstemperaturer vid olika lufttemperaturer och vindhastigheter, vilket gör det möjligt att styra växlarna mer effektivt – till exempel genom att oftast använda lägre effekt och använda korta ”boostperioder” före snöfall eller under vindbyar.
Studien tar också upp att markvärme, ett kostnadseffektivt och hållbart alternativ, kan användas för att värma många växlar som i dag försörjs med energi från elnätet.
– Det finns omkring 12 000 växlar i Sverige, och att värma en enda kostade 12 000 kronor 2025, så kostnaderna är flera miljarder. Med markvärme kan minst två tredjedelar av elkostnaderna sparas. Och med värmepumpar kan en energieffektivitet (COP) på 3 nås, vilket teoretiskt skulle kunna leda till ännu större besparingar, säger William Liu.
Andra hållbara energikällor skulle också kunna användas, till exempel solpaneler och vindkraftverk.
Samtidigt som resultaten är lovande behövs mer forskning för att hantera osäkerheter som inte ingår i den numeriska modellen, enligt William Liu.
Sanningshalten i en text kan påverka hur skrivprocessen ser ut. Det går att se mönster i hur lång tid skrivandet tar, hur många redigeringar som görs och hur pauserna ser ut. Det visar en avhandling vid Lunds universitet.
Lögnforskning har länge bedrivits inom psykologin med målet att identifiera tecken på att en person ljuger, till exempel genom ordval, kroppsspråk eller mätning av pulsen. I studier av tal har forskare traditionellt sökt språkliga markörer för lögner, som upprepningar, gester och pauser. När det gäller skrift har fokus främst legat på analys av den färdiga texten.
Inom psykolingvistiken står i stället processen från tanke till tal eller skrift i centrum för att förstå språkförmågan. En avhandling vid Lunds universitet har nu undersökt om sanningshalten i det som produceras påverkar denna process, det vill säga hur tal och skrift formas.
– Forskningen som undersöker språkliga markörer är viktig, men den kan kompletteras med mer kunskap kring själva skrivprocessen i realtid. Och här tyder min studie på att skrivprocessen kan förändras när man ljuger, säger Kajsa Gullberg, forskare i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Pauser kan avslöja lögnen
I studien ingår 800 berättelser av personer som har fått återberätta längre händelseförlopp i både tal och skrift – både sanningsenligt och lögnaktigt.
Resultatet visar att:
En lång lögnaktig text innehåller fler pauser än en lika lång sann berättelse.
När skrivandet av en lögn tar lång tid görs färre pauser än vid långsamt skrivande av sanningen.
Texten redigeras mindre vid en lögn – oavsett textens längd och hur lång tid skrivandet tar.
– Jag blev förvånad över att folk inte redigerar sin text lika mycket. Det kan vara så att när vi ljuger planerar vi mer innan vi skriver, speciellt om vi lägger längre tid på att skriva vår berättelse. Om vi skriver en lång lögn pausar vi mer, eftersom vi tänker efter och konstruerar lögnen innan vi skriver ned den och behöver därför inte redigera så mycket sen, säger Kajsa Gullberg.
Sanningen går snabbare att upprepa
I en uppföljande studie fick deltagarna skriva samma sanna respektive lögnaktiga berättelser flera gånger. Resultaten visade att antalet redigeringar minskade när sanna berättelser upprepades. Redigeringarna i de lögnaktiga texterna var däremot lika många eller fler vid upprepning.
En förklaring kan vara att en sann berättelse bygger på faktiska minnen och därför blir lättare att återge varje gång den upprepas. En lögn kräver däremot att både det verkliga händelseförloppet och den tidigare versionen av lögnen hålls i minnet för att berättelsen ska förbli konsekvent, vilket gör processen mer krävande och tidsödande.
Mer tveksamhet vid tal
Studien visade också att lögner i tal innehöll färre tvekande pauser som ”eeh”. Men vid längre pratande ökade däremot antalet fyllda pauser i lögnaktiga berättelser.
– En lögn är mer energikrävande och kräver kontroll, vilket kan ge utslag i hur vi pausar. Tvekan kan uppfattas som osäkerhet, därför känns det kanske bättre att prata på när man ljuger, säger Kajsa Gullberg.
Möjligt verktyg för rättsväsendet
Trots att forskningen visar på tydliga avvikelser betonar Kajsa Gullberg att det ofta är mycket svårt att avgöra om någon ljuger. Även personer som tränats i att se vissa språkliga markörer i tal identifierar bara omkring 50–60 procent av lögnerna korrekt.
– Men kunskapen om hur skrivprocesserna ser ut kan ändå bidra till att man i forensiska sammanhang får ytterligare ett verktyg att identifiera om något avviker från det vanliga i sin språkproduktion. Sammantaget pekar min avhandling på att skrivprocessen är ett lovande område att fortsätta utforska när det kommer till lögner, säger Kajsa Gullberg.
Unga afghanska migranter i Sverige upplever att integration främst handlar om att anpassa sig till svenska normer och visa tacksamhet. För att bli accepterade känner de att de måste vara skötsamma, osynliga och nästan felfria, visar en studie från Göteborgs universitet.
Forskare har djupintervjuat unga afghaner som kom till Sverige som ensamkommande i samband med flyktingmottagandet 2015.
– De unga beskriver hur kraven på integration i praktiken innebär att de måste vara bättre än alla andra. Det finns inget utrymme för att misslyckas, säger Live Stretmo, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Pressad tillvaro
Enligt henne skapar kraven en pressad tillvaro där de unga ständigt måste kontrollera sitt beteende, och visa att de lever upp till idealet om den ”välintegrerade” migranten.
Intervjuerna kretsar kring hur de unga själva talar om integration och tillhörighet. Ett återkommande tema är att integration beskrivs som ett individuellt projekt och ett omfattande förändringsarbete.
– Att bli svensk framställs som en total omvandling av det inre. Det är migranten själv som förväntas ta ansvaret för att bli så svensk som möjligt, säger Live Stretmo.
I berättelserna kopplas svenskhet till att hålla tider, inte ta för mycket plats, inte prata högt och alltid följa regler. Utrymmet för misstag upplevs som mycket litet. En av de unga beskriver det som att man måste vara ”en superlydig medborgare”, någon som aldrig gör fel.
Vill visa att de hör hemma i Sverige
Samtidigt gör de unga själva skillnad mellan det de kallar ”goda” och ”dåliga” migranter. De goda är arbetsamma, laglydiga och ifrågasätter inte. De dåliga är de som tar plats, kräver sina rättigheter eller avviker från normen.
– Det är ett sätt att visa att man hör hemma och är en legitim person i ett sammanhang där ensamkommande länge har framställts som potentiellt farliga, säger Live Stretmo.
Flera av de unga beskriver i studien hur de upplever sig som ständiga representanter för en grupp snarare än som individer. En av dem säger att ”folk ser oss som möjliga terrorister”, vilket gör att varje handling får stor betydelse.
Anpassning krockar med identitet
Anpassningen rymmer också en tydlig ambivalens. Kraven på att ”passera som svensk” gör det svårt att bevara sådant som de unga själva beskriver som viktiga delar av sin bakgrund.
I intervjuerna nämner de till exempel starka familjeband och ansvar för äldre, men menar att sådana värden sällan ryms inom ramen för vad som räknas som en lyckad integration.
– De intervjuade uttrycker en sorg över att det inte finns något utrymme för att det svenska samhället också skulle kunna lära sig något av dem, säger Live Stretmo.
Integration ett personligt ansvar
Hon menar att studien visar en tydlig förskjutning i synen på integration, från ett gemensamt samhällsprojekt till ett individuellt moraliskt ansvar.
– När integration reduceras till individens prestation osynliggörs samhällets ansvar för att skapa tillhörighet. Det är problematiskt, inte minst om vi vill fostra unga människor till demokratiska subjekt som vågar ta sina rättigheter i anspråk, säger Live Stretmo.
Klara, friska fjällvatten kan verka tidlösa. Men under ytan pågår förändringar som forskare nu börjar kartlägga. En studie visar att små organismer, knappt synliga för ögat, har anpassat sig till en mycket speciell miljö.
En ny studie sätter nu ljus på den ofta förbisedda ”anonyma biologiska mångfalden” i fjällvatten. Studien ger ny kunskap om så kallad meiofauna – bottenlevande organismer mindre än 65 mikrometer – och visar hur de påverkas av pågående miljöförändringar.
Sjöar och vattendrag i fjällen, där vattnet ofta är klart, är mycket näringsfattiga ekosystem. De organismer som lever där är anpassade till långa, kalla vintrar och begränsad tillgång på näring.
– Trots att de studerade sjöarna och vattendragen alla var mycket näringsfattiga och klara, visar resultaten att både koncentrationen av totalfosfor och löst organiskt kol är viktiga för den artsammansättningen av primärproducenter, säger Willem Goedkoop, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Meiofauna
Meiofauna är mycket små djur som lever i vatten. Meiofauna är mindre än 0,065 millimeter och oftast inte synliga för blotta ögat. De är större än mikroorganismer, men betydligt mindre än till exempel insektslarver och snäckor.
I gruppen meiofauna ingår djur som rundmaskar, hjuldjur, små kräftdjur och björndjur. De lever i och på bottensediment och stenar. De är särskilt viktiga i näringsfattiga ekosystem.
Studien visar att olika grupper av meiofauna hade ett tydligt samband med halter av salt i vattnet, vilket speglar närheten till Atlanten. Artsammansättningen hos rundmaskar påverkades även tydligt av höjden över havet.
– Klimatet verkar spelade en mindre roll utmed den drygt 600 km långa nord-sydliga gradient som studien omfattade. Vi såg inga skillnader som kunde kopplas till provplatsernas breddgrad troligen eftersom samtliga undersökta vatten är mycket kalla och mycket näringsfattiga fjällvatten, säger Willem Goedkoop.
Även markanvändningen påverkar den biologiska mångfalden i fjällvatten. Samernas rennäring bidrar med en viktig ekosystemtjänst, eftersom betet bromsar den igenväxning av kalfjället som följer av klimatförändringarna.
Skillnad mellan sjöar och vattendrag
Studiens visar att meiofaunan i biofilmer – det tunna skikt som täcker ytor under vatten – skiljer sig mellan sjöar och vattendrag. I sjöar är sammansättningen generellt mer komplex, eftersom de påverkas mindre av vattenerosion.
– Sjöar hade högre tätheter av rundmaskar och av olika kräftdjur som hinnkräftor och hoppkräftor, medan björndjur och tidiga larvstadier av fjädermyggor var vanligare i vattendrag, säger Willem Goedkoop.
Cyanobakterier förekommer oftare i sjöar än i vattendrag. De konkurrerar med alger men har en fördel i näringsfattiga miljöer, eftersom de kan lagra fosfor. Vissa arter kan även binda kväve.
Fokus på bottenlevande organismer
Studien visar att de några millimeter tjocka skikt som täcker stenar i vattenmiljön hyser en hög biomassa av mikroskopiska alger, cyanobakterier och meiofauna.
– Miljöövervakningen bör således fokusera i högre grad på alg- och djursamhällena på bottnarna eftersom de stora förändringarna förväntas ske där. Under 2025 har Havs- och vattenmyndigheten inlett en process med att anpassa miljöövervakningen av fjällvatten där fler sjöar ska ingå 2026 och större fokus ska ligga på samhällen av bottenlevande organismer, säger Willem Goedkoop.
Spionage pågår kontinuerligt i samhället och sker ofta i vår direkta närhet. En forskningsrapport från FOI visar att spionage i dag utgör en integrerad del av Europas säkerhetspolitiska landskap – och att nya trender har dykt upp de senaste åren.
I en rapport, skriven på uppdrag av Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat öppna fall av personer som dömts för spionage i Europa mellan 2008 och 2024.
De har använt öppna källor om dömda individer och intervjuat åklagare, journalister och forskare. Totalt handlar det om 70 fall, fördelat på 20 länder.
– Vi har undersökt vilka stater som gett spionerna uppdrag, hur de blev rekryterade, deras metoder, motiv och vad de spionerade på. Vi har identifierat tio olika typer av spioner och analyserat deras drivkrafter. Sen ska man komma ihåg att dessa 70 fall förmodligen endast är toppen av ett isberg – det finns skäl att tro att många fall inte upptäcks, alternativt hanteras på andra sätt än genom en öppen rättegång, säger Elina Elveborg Lindskog, forskare vid FOI, i ett pressmeddelande.
Ryssland och Kina vanligaste uppdragsgivaren
Rapporten slår fast att de flesta spionerna har utfört uppdrag i Baltikum, särskilt i Estland, på uppdrag av Ryssland: I två tredjedelar av fallen i studien var Ryssland uppdragsgivare.
Näst vanligaste uppdragsgivaren var Kina på sex uppdrag.
Spionerna är närmast uteslutande män. Av de få spiondömda kvinnorna var de flesta gifta med eller flickvänner till män som också spionerat. Desto större variation var det i spionernas ålder, den yngsta var 21 och den äldsta 82 år gammal när personerna dömdes för spionage.
– Den vanligaste spionagemetoden i vårt material är att samla in information genom fotografering. Det kan handla om allt från parlamentsbyggnader till transporter av försvarsmateriel, liksom uppgifter om militär verksamhet, politik, kritisk infrastruktur och ny teknik. Informationen förs sedan vidare på olika sätt, där äldre, klassiska överlämningar fortfarande används sida vid sida med mer moderna, digitala kommunikationsmetoder, säger Anna Lioufas, analytiker vid FOI.
I de fall av spioneri i Europa som rapporten undersökt var två tredjedelar utförda på uppdrag av Ryssland. Bild: Depositphotos
Vanligare att bli rekryterad än att själv söka uppdrag
Den som blir spion blir det ofta efter att ha blivit kontaktad av en uppdragsgivare som många gånger erbjuder betalning. Ungefär var femte hade familj i det land de spionerade åt eller hade andra band till den nationen. Det förekommer att rekryteringen sker via sociala medier.
Även om flera av rapportens iakttagelser kan kopplas till dagens förändrade säkerhetsläge, visar resultaten att drivkrafterna bakom de personer som dömts för spionage i grunden är desamma som under kalla kriget. Ekonomiska incitament, ideologisk övertygelse, påtryckningar och personliga motiv fortsätter att utgöra de dominerande faktorerna.
– De finns de som blir hotade och utför uppdrag för att de är rädda. Dock hittade vi inga fall där någon som har problem med missbruk av alkohol, droger eller spelande hade blivit pressad till att bli spion. Det finns också påfallande många dömda personer som inleder spionage efter att ha känt sig förorättade eller förbisedda av sin arbetsgivare, som en sorts hämnd eller som ett sätt att hävda sig själv, säger forskaren Anna Wagman Kåring.
Flera nya trender inom spionage
Enligt forskarna har flera nya trender dykt upp de senaste åren.
– Komplexiteten växer. Om det förr var vanligt att uppdragsgivaren mest sökte långa relationer till spioner placerad på insidan av till exempel en militär organisation kombineras det i dag med rekrytering av personer som utför engångsuppdrag. Rent krasst kan man säga att det är personer som uppdragsgivaren struntar i om de åker fast eller ej, säger Elina Elveborg Lindskog.
Rapporten utmanar tidigare föreställningar om att en spion ofta agerar ensamt.
– Den traditionella bilden av en spion är att det är en man som inte låter någon få veta vad han sysslar med och anstränger sig hårt för att det ska förbli så. Men vi ser att en tredjedel av de vi studerat arbetat tillsammans med någon annan, exempelvis sin partner, släktingar eller kolleger på jobbet, säger Anna Lioufas.
Denna ökade komplexitet kräver att underrättelsetjänsterna i Europa tar till sig denna nya verklighet.
– Det finns många intressanta saker att undersöka. Till exempel att Ryssland samarbetar med ”vanliga” kriminella i Polen som de ber spionera på materiel som Västvärlden skänker till Ukraina, hur nätverksbaserade spiongrupper arbetar och om de metoder som underrättelsetjänster använder missar kvinnor som ägnar sig åt eller stödjer spioneri, säger Anna Wagman Kåring.
Bild: Mathias Redin, Unsplash
Tio olika sorters spioner
Rapporten bygger vidare på en FOI-rapport från 2022 där man tog fram fem spiontypologier. Forskarna för den nya rapporten har utvecklat dessa typologier och identifierat ytterligare fem.
De tio spionrollerna är inte exklusiva, utan det är vanligt att en person går att klassa som flera olika sorters spion.
Den traditionella insidern: Deltar i säkerhetsklassade aktiviteter på sin arbetsplats och har tillgång till hemlig information. Oftast anställd inom militären eller en underrättelsetjänst.
Den ideologiskt övertygade: Anser att landet personen spionerar åt har rätt och att spioneriet är att tjäna sin nation.
Den observerande: Filmar och fotograferar, ofta militära skyddsobjekt.
Engångsagenten: Någon som medvetet eller omedvetet utför högst ett par spionuppdrag. Fördelen med dem är det kan vara svårt att knyta dem till en uppdragsgivare ifall de åker fast. Nackdelen är att de bara kan utföra den enklaste formen av spioneri då uppdragsgivaren ser dem som förbrukningsmaterial.
Facilitatorn: Sköter logistiken. Utför sällan spionaget själv utan är den som ser till att uppdragsgivaren får ta del av resultatet som spionen fått fram.
Den multikriminelle: Personen är spion, men ägnar sig också åt till exempel sabotage, sprida falsk information eller göra inbrott.
Specialisten: Har tillgång till hemlig information men arbetar för det mesta med annat. Det kan till exempel vara en tolk som arbetat under ett topphemligt samtal eller en elektriker som reparerat hemlig utrustning.
Den mobile: Rör sig över gränserna och är nästan alltid en EU-medborgare. Ett exempel är en tysk som den turkiska underrättelsetjänsten rekryterade för att spionera på Grekland.
Den med anknytning: Mycket vanligt när Kina rekryterar spioner. Personen har anknytning till landet den spionerar åt genom familjeband, religion eller kulturella värderingar.
Metan, den näst viktigaste växthusgasen efter koldioxid, steg snabbt under de första åren på 2020-talet. Nu har forskare hittat förklaringen.
Atmosfären innehåller hydroxylradikaler, OH, som fungerar som dess främsta ”rengöringsmedel” genom att bryta ner metan. Under covid-19-pandemins nedstängningar minskade utsläppen av kväveoxider och andra luftföroreningar från transporter. Dessa ämnen krävs för att bilda OH-radikaler genom kemiska reaktioner med solljus, ozon och vattenånga.
När halterna av OH sjönk försvagades atmosfärens förmåga att bryta ner metan, som då kunde ansamlas snabbare.
Forskare hittade förklaringen
Med hjälp av satellitdata, markmätningar och avancerade modeller visar forskare i en studie att OH-nivåerna minskade tydligt under 2020–2021. Minskningen förklarar omkring 80 procent av variationen i hur snabbt metanhalterna ökade mellan olika år, medan utsläpp från fossila bränslen och skogsbränder hade begränsad betydelse.
– Den här studien var som ett stort pussel. Forskare som modellerar metanflöden från olika ekosystem, mänskliga källor och atmosfäriska cirkulationsmodeller bidrog med var sin bit. Tillsammans behövde vi förstå hur allt hängde ihop, säger Gerard Rocher-Ros, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
La Niña påverkade metanhalterna
Samtidigt som halterna av OH-radikaler minskade ökade de naturliga metanutsläppen kraftigt till följd av klimatvariationer. En långvarig La Niña-period mellan 2020 och 2023 innebar blötare förhållanden än vanligt över stora delar av tropikerna. Det ledde till större översvämmade områden och ökade utsläpp från våtmarker och inlandsvatten, som idag är världens största enskilda metankälla.
De största ökningarna skedde i tropiska delar av Afrika och Sydostasien. Även sötvatten i Arktis visade tydliga ökningar.
Brister i dagens modeller
Resultaten pekar på brister i de modeller som idag används för metanutsläpp. Många av dem underskattade utsläppen från våtmarker under den här perioden.
– Våra nuvarande modeller för metan i vattendrag är fortfarande relativt enkla jämfört med modeller för andra ekosystem. Min forskargrupp arbetar med nya angreppssätt som förhoppningsvis kan bidra till att föra forskningen framåt, med början i Arktis där utsläppen ökar snabbt, säger Gerard Rocher-Ros.
Bättre övervakning behövs
Studien förklarar både den snabba ökningen av metanhalter i atmosfären och varför takten nyligen har avtagit. Den visar också att framtida nivåer inte bara påverkas av utsläppsminskningar, utan även av åtgärder för renare luft och klimatdrivna förändringar i den naturliga metancykeln.
– Det är särskilt viktigt att vi blir bättre på att övervaka och förstå hur metanutsläpp från tropiska och nordliga våtmarker påverkas av jordens klimat som blir varmare och fuktigare, säger Philippe Ciais vid Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement i Frankrike.
Vätgas används allt mer inom industri och transporter, men är svår att övervaka i fuktiga miljöer. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en ny typ av vätgassensor som blir mer effektiv ju högre luftfuktigheten är.
Överallt där vätgas hanteras krävs säkerhetssensorer som snabbt kan upptäcka läckor och förhindra att brandfarlig knallgas bildas vid kontakt med luft. De sensorer som finns idag fungerar inte optimalt i fuktiga miljöer. Nu har forskare vid Chalmers tagit fram en fuktvänlig sensor.
– En vätgassensors prestanda kan skifta drastiskt från miljö till miljö, och fukt är en viktig aspekt. Ett problem i dag är att många sensorer blir långsammare eller fungerar sämre i fuktiga miljöer, säger Athanasios Theodoridis, doktorand vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
– När vi testade vårt nya sensorkoncept upptäckte vi att ju mer vi ökade fuktigheten, desto starkare blev vätgasresponsen. Det tog oss ett tag att verkligen förstå hur det kunde vara möjligt, fortsätter han.
Vätgas på frammarsch
Vätgas blir en allt viktigare energibärare, inte minst inom transportsektorn, kemisk industri och produktion av grönt stål. Förutom den naturliga luftfuktigheten bildas vatten när vätgas reagerar med syre och energi frigörs, exempelvis i bränsleceller för fordon och fartyg. Bränsleceller kräver dessutom vatten för att deras membran inte ska torka ut.
Även anläggningar för produktion och lagring av vätgas exponeras för omgivande luft, där fuktigheten varierar med väder och temperatur. För att förhindra att vätgasläckor leder till brandfarlig knallgas krävs därför tillförlitliga sensorer som fungerar även i tuffa miljöer.
Chalmers nya vätgassensor bygger på nanopartiklar av platina som fungerar både som katalysator och sensor. Konstruktionen är särskilt lämpad för fuktiga miljöer och blir effektivare ju högre luftfuktigheten är. Platinapartiklarna är färglagda i ett bildbehandlingsprogram. Bild: Athanasios Theodoridis, Chalmers tekniska högskola
Sensor får fukten att ”koka bort”
Den nya fukttåliga sensorn från Chalmers ryms på en fingertopp och bygger på nanopartiklar av platina. Partiklarna fungerar både som katalysatorer och sensorer. Det innebär att platinan påskyndar den kemiska reaktionen mellan väte och syre från luften vilket leder till en värmeutveckling som får fukten, i form av en vattenhinna på sensorytan, att ”koka bort”.
Hur mycket av vattenhinnan som försvinner beror på vätgashalten, medan luftfuktigheten avgör hur tjock hinnan är. Genom att mäta förändringar i vattenhinnans tjocklek kan sensorn därför avgöra koncentrationen av vätgas – och blir samtidigt effektivare ju fuktigare miljön är.
Förändringarna läses av optiskt genom så kallade plasmoner. När vätgashalten ökar ändrar platinapartiklarna färg och sensorn kan slå larm vid kritiska nivåer.
– Vi testade sensorn under mer än 140 timmars kontinuerlig exponering för fuktig luft. Testerna visade att den är mycket stabil vid olika givna grader av fuktighet, och pålitligt kan detektera vätgas i dessa förhållanden, vilket är viktigt om den ska kunna användas i verkliga miljöer, säger Athanasios Theodoridis.
Energiomställningen ökar kraven på sensorerna
Enligt forskarnas mätningar upptäcker sensorn vätgas ner till ”parts per million”-intervallet: 30 ppm – alltså tre tusendelar av en procent, vilket gör den till en av världens känsligaste vätgassensorer i fuktiga miljöer.
– Det finns idag en stor efterfrågan på sensorer som fungerar bra i fuktiga miljöer. I takt med att vätgasen spelar en allt viktigare roll i samhället ställs högre krav på att sensorerna också behöver bli mindre, smidigare och möjliga att tillverka i stor skala och till lägre pris. Vårt nya sensorkoncept möter de kraven väl, säger Christoph Langhammer, professor i fysik på Chalmers.
Olika material kan behövas
Han ser också att det kan krävas mer än en typ av material för att framtidens vätgassensorer ska kunna fungera i alla typer av miljöer.
– Vi räknar med att behöva kombinera olika typer av aktiva material för att skapa sensorer som presterar väl oavsett miljö. Vi vet nu att vissa material ger snabbhet och känslighet, medan andra material tål fukt bättre. Nu arbetar vi vidare för att använda den kunskapen framåt, säger Christoph Langhammer.
När elpriserna blev högre drabbades inte jobben inom stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin i någon stor utsträckning, visar en studie. Trots energikrisen och rekordpriser har sysselsättningen varit stabil.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet har undersökt hur prisförändringar på el har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.
De har särskilt tittat på vintern 2022, när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina och elpriset ökade i stora delar av Sverige och Europa. Forskarna såg att industriföretagen inte påverkades i stor utsträckning av de höga elpriserna på både kort sikt (omedelbart) och medellång sikt (5 år).
Resultatet gällde både för industrin som helhet och de mest energiintensiva sektorerna när de studerades separat.
– Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, säger Tommy Lundgren, professor vid SLU, i ett pressmeddelande.
Tecken på att grön omställning kan ta tid
Forskarna har också analyserat hur höjda elpriser påverkar användning av fossila bränslen.
Den gröna omställningen kräver en omfattande elektrifiering, det vill säga att fler verksamheter går över till el i stället för fossila bränslen, av samhället. När energislag med varierande utbud, som sol- och vindkraft byggs ut, kommer det att innebära större variationer i elpriserna och eventuellt högre priser. Redan i dag baseras delar av elpriset, särskilt i södra Sverige, på elpriserna i Europa eftersom marknaderna är sammankopplade.
I takt med att fossil energi blir dyrare när EU sänker taket för antalet utsläppsrätter för koldioxid, förväntas detta påverka Sverige, särskilt de södra delarna av landet.
– Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott, säger Hanna Lindström, biträdande lektor på Umeå universitet.
Solen är grunden för fotosyntesen men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Enligt en ny studie kan intensiv solstrålning begränsa växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker.
Nordamerikas stäpper, Serengetis savanner, Svalbards tundra och Alpernas naturbetesmarker är exempel på gräsmarker där träd saknas. I stället dominerar gräs och andra örtartade växter. Mångfalden av växtarter i dessa miljöer varierar kraftigt, och orsakerna har förbryllat forskare i årtionden.
I en tidigare studie upptäckte forskare vid SLU att varken markens egenskaper eller klimatfaktorer som nederbörd kan förklara varför mångfalden av växter skiljer sig åt mellan olika delar av världen.
– Det förvånade mig. Och det var då jag började fundera på vilken betydelse solljuset har för växternas mångfald i gräsmarker och inledde ett nytt projekt för att utforska just det, säger Marie Spohn, professor vid Institutionen för mark och miljö vid SLU, i ett pressmeddelande.
Mer sol än fotosyntesen kan hantera
Hon och 34 internationella forskarkollegor kan i en ny studie visa att det finns ett negativt samband mellan solljus och växtmångfald i gräsmarker. Intensivare solljus innebär i allmänhet en lägre mångfald av växter. Sambandet gällde dock endast den intensiva solstrålning som används i fotosyntesen. Andra faktorer – som UV-B-strålning, temperatur, nederbörd, torrhetsindex och kvävenedfall – hade inte lika tydlig koppling till växtmångfalden.
– Vi vet att växter kan stressas av att ta emot mer fotosyntetiskt aktiv solstrålning än fotosyntesen hinner hantera, och att det hämmar fotosyntesen, men det här är den första studien som visar att detta är något som begränsar mångfalden av växtarter i världens gräsmarker, säger Marie Spohn.
Oro för att arter kan försvinna
Forskarna såg också att artrikedomen minskade särskilt mycket av intensiv solstrålning i högre belägna områden. Förklaringen tros vara att luften på hög höjd, med lägre lufttryck, innehåller lägre halter atmosfäriska gaser och aerosoler som gör solljuset mer diffust.
I områden mer än 340 meter över havsytan var intensiv solstrålning inte bara kopplad till färre växtarter, utan även till lägre produktion av ovanjordisk biomassa.
– Vår studie knyter an till frågan om vad som händer med olika växtsamhällen när klimatet blir varmare. Den antyder nämligen att intensivt solljus kan begränsa många växtarters möjligheter att sprida sig till högre belägna områden som svar på klimatuppvärmningen. Detta stöder oron för att sådana arter för närvarande ”åker hiss mot utrotning”, säger Marie Spohn.
Ett stort forskarlag har upptäckt att fotosyntetiskt aktiv solstrålning begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker. På bilden bedömer forskarna växternas mångfald på en gräsmark i nordvästra USA. Bild: Mary Ellyn DuPre
Vissa växter är känsligare än andra
Även om starkt solljus generellt hängde samman med lägre artrikedom, påverkades växtgrupper olika mycket. Mångfalden av gräsarter påverkades bara på högre höjder. Däremot påverkades antalet baljväxtarter inte alls av solljusets intensitet.
Forskarlagen arbetade på sex kontinenter och samlade in data om växtlighetens artrikedom och biomassa på 5590 platser i naturliga och halvnaturliga gräsmarker. Dessa data analyserades sedan tillsammans med satellitbaserade data om solstrålning som täcker 22 år.
– En av våra försöksplatser finns i Sverige, i Abisko längst i norr. Där är solljusets intensitet låg under växtperioden medan mångfalden av växter är jämförelsevis hög, i likhet med våra andra försöksplatser i norra Skandinavien, säger Marie Spohn.
När startupföretag växer snabbt fattar grundare ofta snabba rekryteringsbeslut som oavsiktligt missgynnar kvinnor, enligt en studie. Pressen under snabb tillväxt gör att grundare i högre grad förlitar sig på mentala genvägar och fattar partiska beslut.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har analyserat över 31 000 företag som grundades i Sverige mellan 2004 och 2018. Studien visar att så kallad skalning – när företag rekryterar mycket snabbare än normalt – sätter grundare under press att fatta snabba beslut. Detta ökar användningen av mentala genvägar, aktiverar könsstereotyper och påverkar både vilka som anställs och i vilka roller.
– Vid snabb tillväxt kan även välmenande ledare förlita sig på stereotyper när de bedömer vem som passar för en roll, säger Mohamed Genedy, postdoktoral forskare vid House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Resultaten visar att när mansledda startupföretag skalar minskar sannolikheten att anställa en kvinna med ungefär 18 procent och sannolikheten att utse en kvinna till chef med 22 procent. Att dessa mönster uppstår i ett land som präglas av hög jämställdhet gör enligt forskarna resultaten särskilt anmärkningsvärda.
Grundare med HR-utbildning bryter mönstret
Studien visar dock att grundare med en HR‑relaterad utbildning bryter detta mönster. Då ökar sannolikheten att anställa en kvinna med över 30 procent och sannolikheten att utse en kvinna till en chefsroll ökar med 14 procent vid samma nivå av expansion.
– När grundare har erfarenhet av strukturerade rekryteringsprocesser minskar jämställdhetsgapet, och i vissa fall vänder de helt. Detta visar att det verkligen lönar sig att få HR‑grunderna på plats tidigt. När tempot väl ökar är grundare med HR‑kunskap mindre benägna att förlita sig på partiska magkänslor och mer benägna att rekrytera från en bredare talangpool, säger Mohamed Genedy.
Tidigare erfarenhet från företag med etablerade HR‑rutiner påverkar också rekryteringsbesluten positivt, om än i mindre utsträckning. Den ökar sannolikheten för skalande startupföretag att anställa kvinnor i allmänhet, men har ingen betydande effekt på tillsättningen av kvinnor i chefsroller.
Skillnader kvarstår även i kvinnligt ledda startupföretag
Studien visar dessutom att dessa mönster inte enbart drivs av grundarens kön. Även kvinnligt ledda startupföretag visar liknande tendenser vid snabb tillväxt, men något mindre utsträckning.
I kvinnodominerade branscher ökar visserligen rekryteringen av kvinnor till vanliga tjänster under skalningsfasen, men sannolikheten att kvinnor utses till chefspositioner minskar ändå.
– När expansionstakten ökar sätts kognitiv bias igång hos alla. Kvinnliga grundare är inte immuna mot dessa mönster, säger Mohamed Genedy.
Vårdpersonal överskattar sin förmåga kring hygien och riskerar att omedvetet bidra till smittspridning, enligt en ny avhandling. Studien visar också att riskerna för smittspridning ökar när flera sjuk- eller undersköterskor hjälps åt med samma patient.
Antalet vårdrelaterade infektioner skulle kunna halveras om hygienrutinerna följdes. Trots det fortsätter misstag att ske. En avhandling från Högskolan i Gävle utmanar synen på stress och underbemanning som huvudorsaker.
– Min forskning visar att riskbeteenden sker även när vårdpersonalen upplever att arbetsmiljön är bra, exempelvis vid gott samarbete mellan kollegor. Det tyder på att det är vårdkultur och situationens komplexitet som spelar störst roll, säger Lisa Arvidsson, doktor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Studien har gjorts genom både observationer, intervjuer och enkätstudier med omkring 500 undersköterskor och sjuksköterskor på svenska sjukhus. Resultatet visar att:
Vårdpersonal ofta inte är medvetna om egna misstag med hygien. En hög grad av självrapporterad följsamhet till hygienregler motsägs av forskningens observerade beteenden.
Samarbete, där flera sjuksköterskor eller undersköterskor hjälps åt med en och samma patient, ger fler misstag kring hygien och riskerar att bidra till smittspridning.
Behövs förändrad kultur inom vården
Forskningen visar att det behövs mer än ökad kunskap och mer resurser för att minska smittspridning, och att det snarare en fråga om förändrad kultur på vårdinrättningar.
– En positiv aspekt med resultatet är att det bevisligen går att uppnå goda resultat utan att nödvändigtvis anställa mer personal. Vill man öka kunskapen om hygien tror jag att det är mer effektivt med praktiska övningar där man diskuterar förbättringar i stället för digitala utbildningar där man fyller i ett test på slutet, som är vanliga inom vården, säger Lisa Arvidsson.
Studien bidrar med ett nytt perspektiv på hur man kan motverka infektioner genom att flytta fokus från individuella brister till organisatoriska och kulturella mönster i vårdmiljön. Forskningen ger också förståelse kring varför vårdrelaterade infektioner fortsätter vara ett globalt problem trots att det satsas mycket på hygien inom sjukvården.
– För att lyckas förebygga smittspridning måste vi också se bortom checklistor och utbildningar, och i stället förstå hur vårdpersonal faktiskt agerar i komplexa situationer. Det är där de verkliga riskerna uppstår, säger Lisa Arvidsson.
Unga vuxna svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Samtidigt som äldre svenskar tillhör de lyckligaste i världen, kämpar unga vuxna med ensamhet och psykisk ohälsa. Det visar en ny studie om lycka i Sverige.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Oslo storstadsuniversitet och Harvard University har genom en enkät gjord 2023, där över 15 000 svenskar svarade, undersökt människors lycka och välmående.
Resultatet visar tydliga åldersskillnader, där unga vuxna rapporterar lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. De upplever också dubbelt så hög ensamhet och tre respektive sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta.
– Vår studie visar att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Sverige är ett av få länder där unga vuxna mår sämst av alla åldersgrupper medan de äldsta rapporterar högst livstillfredsställelse. Även ensamheten bland unga är anmärkningsvärd, i andra länder är det ofta tvärtom de äldre som känner sig mest ensamma. Vi behöver göra mer för att förstå och vända den här utvecklingen, säger Nora Hansson Bittár, doktorand vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Forskarna betonar att det är känt sedan tidigare att unga svenskar har högre psykisk ohälsa jämfört med äldre, men att den här studien visar att samma mönster sträcker sig över nästan alla livsområden. Skillnaderna mellan åldersgrupper är också betydligt större än motsvarande skillnader kopplade till kön eller födelseland.
Unga har optimistiska förväntningar på framtiden
Trots att unga vuxna mår sämre än äldre har de höga förväntningar på hur nöjda de kommer att vara med livet i framtiden. På en tiogradig skala tror de att de kommer att ha en livstillfredsställelse på 8,06 om fem år, jämfört med det nuvarande genomsnittet på 6,65.
– Ungas optimistiska framtidsförväntningar är positivt, men kombinationen med lågt välbefinnande i nuet och höga förväntningar om framtiden leder tankarna till Tage Erlanders berömda citat om ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Det är möjligt att alltför höga ambitioner och ideal, som sannolikt späs på av sociala medier, kan bidra till missnöje med livet här och nu, säger Nora Hansson Bittár.
Studien nyanserar bilden av Sverige som ett lyckoland. Som helhet placerar sig Sverige fortsatt relativt högt i globala jämförelser, men bakom genomsnittet döljer sig stora generationsskillnader. Om unga vuxnas skattningar (18–24 år) låg till grund för World Happiness Reports internationella lyckorankning skulle Sverige hamna på plats 30 – efter länder som Litauen, Belize och Kosovo.
Om i stället äldre svenskars skattningar (80 år och äldre) användes skulle Sverige placera sig etta i världen.
– Studien visar tydligt att unga mår sämre i Sverige, men den andra sidan av myntet är att äldre svenskar mår påfallande bra. Äldre svenskar hör till en av världens lyckligaste grupper med starka nära relationer och mindre ensamhet än sina yngre släktingar. I ett samhälle som ofta är fixerat vid ungdomlighet och där åldrande förknippas med skörhet och ensamhet hoppas vi att studien kan bidra till en mer positiv syn på åldrande, säger August Nilsson, doktorand vid Oslo storstadsuniversitet.
Ingen tydlig medelålderskris i Sverige
Studien visar också att den väletablerade ”U-kurvan” för lycka, där medelåldern ofta beskrivs som livets bottenpunkt, inte gäller i Sverige. Någon tydlig medelålderskris går helt enkelt inte att urskilja. I stället mår medelålders svenskar relativt bra, trots att många kombinerar ansvar för både barn och äldre släktingar. En möjlig förklaring är Sveriges väl utbyggda system för barn- och äldreomsorg, som kan bidra till att minska pressen i denna livsfas.
– En central slutsats från studien är att vi behöver stärka samhällets insatser för att värna unga vuxnas välmående. Men vi behöver också göra mer för att följa och förstå den här utvecklingen. De mönster vi ser i studien stämmer inte överens med hur det tidigare har sett ut i Sverige eller med hur det ser ut i många andra länder. Det understryker att vi behöver förstå lycka och välmående som något lokalt och föränderligt. Jag tror vi behöver mäta välmående lika ofta och ambitiöst som vi mäter BNP, säger Micael Dahlen, professor vid Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersökt jord från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordproverna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.
Det har länge varit känt att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel. I en studie har forskare nu undersökt effekter på jordar.
– Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet.
Jordprover från 26 länder
Studien baseras på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige.
Forskarna använde dna-metoder för att analysera den biologiska mångfalden och innehåll av 63 olika bekämpningsmedel i proverna. I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av bekämpningsmedel.
Svampmedel var vanligast i proverna, följt av ogräs- och insektsmedel. Det mest förekommande ämnet var glyfosat. Rester av bekämpningsmedel hittades även i miljöer där de normalt inte används, som skogar och ängar, vilket enligt forskarna sannolikt beror på spridning från jordbruket.
Forskarna har inte gjort experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer, men resultaten tyder på att kemikalierna kan förklara en stor del av variationen i markens biologiska mångfald. Endast markens egenskaper, som pH, organiskt kol, textur och fuktighet, har större betydelse.
Nyttiga markorganismer kan påverkas
Bekämpningsmedlen riktas mot insekter, svampar och ogräs som hotar grödor, men många nyttiga markorganismer som svampar, bakterier och nematoder verkar också påverkas. Effekten är särskilt tydlig på mykorrhizasvampar, som är viktiga för växters näringsupptag.
Men allt liv påverkas inte negativt. Vissa bakterier verkar snarare gynnas, troligen eftersom andra organismer minskar. Det tyder på att balansen i markens ekosystem rubbas.
Studien visar också att bekämpningsmedel kan förändra förekomsten av gener som styr näringsomsättningen hos markens mikroorganismer. Det kan försämra jordens naturliga bördighet och leda till att mer gödsel behövs för att klara skördarna.
Långsam nedbrytning av kemikalierna
Eftersom många bekämpningsmedel bryts ner långsamt kan deras effekter kvarstå i jorden under lång tid. Forskarna menar därför att dagens riskbedömningar och regleringar behöver utvecklas. Utvärderingar bör inte bara fokusera på enskilda arter utan även ta hänsyn till effekter på hela markorganismernas samhällen och markens långsiktiga funktion.
– Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Mohammad Bahram vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I 70 procent av jordproverna hittades minst en mätbar rest av något av de bekämpningsmedel som ingick i studien. Proverna togs främst på åkrar men även i permanenta odlingar, till exempel vin och frukt, gräsmarker och skog.
Urvalet bygger på EU-kommissionens standardiserade markövervakning, som använder ett slumpmässigt och statistiskt representativt rutnät över Europa. Resultaten kan ses som en indikator på bekämpningsmedlens förekomst i Europas jordar.
