Vätgas anses vara en viktig pusselbit i den globala klimatomställningen. En storskalig grön vätgasproduktion kräver dock hållbara sätt att hantera vattenresurser. Annars kan lokal vattenbrist och konflikter med jordbruket uppstå, enligt en ny studie från Chalmers. Roslagen och Sörmland kan ligga i riskzonen, till exempel.
Att ersätta fossila bränslen med vätgas i den tunga fordonssektorn och industrin skulle minska utsläppen av koldioxid kraftigt. Detta gäller särskilt om vätgasen är ”grön”.
Det är grön vätgas
Grön vätgas produceras genom elektrolys när vatten delas upp i väte och syre med hjälp av elektricitet. Elen som används ska komma från förnybara källor som sol, vind eller vattenkraft för att processen ska få kallas ”grön”.
Vattenbrist kan uppstå
I den nya studien, från Chalmers, har forskare utforskat scenarier för hur Europas vätgasproduktion kan påverka vattenresurser, elpriser och markanvändning år 2050. Det är ett år då många länder har kommit överens om att ha sänkt sina utsläpp, vilket skulle kunna innebära en stor användning av vätgasteknik.
– Vatten är en resurs som ofta tas för given i energiomställningen, säger Joel Löfving, doktorand på avdelningen för transport, energi och miljö vid Chalmers.
–Vi kan visa att även om vätgasproduktionen totalt sett kräver lite vatten jämfört med exempelvis jordbruk, kan de lokala effekterna bli betydande eftersom närhet till industrier eller möjlighet att tillverka förnybar el innebär att man vill producera vätgas i områden med stressade vattenresurser.
Slutsatsen är inte att vätgas ska undvikas. Istället behövs samarbete på många plan mellan myndigheter, industri och lokalsamhälle, menar forskarna.
Sörmland i riskzon
Skulle vätgas användas brett inom industrin och transportsektorn kan vattentillgången påverkas kraftigt i flera regioner om man väljer att producera vätgasen lokalt, vilket å andra sidan är fördelaktigt av bland annat kostnadsskäl.
För Sveriges del beräknas vattentillgången i exempelvis Sörmland och Roslagen vara hårt pressad, även utan vätgasproduktion, år 2050.
– I Sörmland finns både stålverk och raffinaderi. Om de skulle ställa om till vätgas och använda lokalt vatten för att producera den skulle det kunna förvärra den projicerade vattenbristen, säger Joel Löfving.
Även i Roslagen kan det bli svårt att få fram lokalt vatten för tillverkning av grön vätgas. I Bohuslän, Västra Götaland och delar av Norrland skulle storskalig vätgasproduktion kunna öka vattenanvändningen med mer än 50 procent. Trots att vattentillgången där anses vara god riskeras en påtaglig påverkan på naturmiljön.
Sårbara områden i Europa
I studien analyserades över 700 vattenupptagningsområden i Europa, och liknande mönster som i Sverige syns på flera håll. I södra och centrala Europa, där förutsättningarna för att generera el med sol- och vindkraft gör grön vätgasproduktion särskilt attraktiv, beräknas vattentillgången vara mycket begränsad år 2050. Redan idag är vattenresurserna ansträngda och sårbara för klimatförändringar.
Stora industriella kluster i exempelvis Spanien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna kan därmed stå inför en förvärrad resurskonflikt med exempelvis jordbruk.
– Det finns många potentiella konflikter kring vatten som resurs, men också många lösningar, som havsvattenavsaltning eller återanvändning av vatten från reningsverk, säger Joel Löfving.
Syret som blir över vid vätgastillverkningen skulle också kunna användas i de processer som renar avloppsvatten.
Elpriser måste inte skena
Förutom vattenanvändningen har forskarna också studerat hur en storskalig vätgasekonomi skulle kunna påverka Europas elpriser. I regioner med god tillgång till förnybara energikällor, som norra Europa, ser prispåverkan ut att bli minst. I södra Europa, där vissa regioner är beroende av en större andel el från exempelvis gas eller kärnkraft, kan prisökningarna bli större.
– Elpriser är en känslig fråga, men våra beräkningar visar att ökade investeringar i el till vätgasproduktion inte nödvändigtvis leder till höga priser för konsumenterna, säger Joel Löfving.
Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas effekter. Även fåglar får förändringar i kroppen av partiklar som de andas in, enligt en avhandling från Lunds universitet.
De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men fortfarande är relativt lite känt om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft.
I en avhandling från Lunds universitet studeras hälsoproblem som luftföroreningar från bilavgaser kan medföra hos två olika djurgrupper.Merparten av forskningen har fokuserat på fåglar, men även humlors hälsa har i viss utsträckning undersökts.
Allvarliga skador
De mest slående effekterna av föroreningarna handlar om direkta skador på arvsmassan, försämrad funktion i immunsystemet samt förkortning av så kallade telomerer. Det sistnämnda kan hos människor vara ett tecken på åldrande och ökade hälsorisker eftersom telomerer är de skyddande ändarna på kromosomerna i arvsmassan.
– Alla dessa reaktioner är allmänt erkända som tidiga varningssignaler för potentiellt försämrad hälsa, särskilt om exponeringen upprepas eller är kronisk, säger Susana Garcia Dominguez, biolog och författare till avhandlingen.
Fåglar rensar bort mycket
Även förhållandevis låga nivåer av luftföroreningar tycks kunna påverka hälsan hos vilda djur i städer, enligt avhandlingen. I en stadsmiljö som Malmö, som anses vara relativt ren, syntes en koppling mellan luftföroreningar och negativa förändringar i immunförsvaret hos blåmesar och talgoxar, två vanliga stadsfåglar.
En positiv överraskning i forskningen var fåglarnas förmåga att rensa bort mycket små partiklar från sina lungor. Efter en kort exponering kunde försöksfåglarna i studien avlägsna mer än hälften av partiklarna inom två veckor efter experimentet.
– Detta är ett uppmuntrande resultat eftersom det tyder på att fåglar har en effektiv mekanism för att rensa bort dessa mycket små partiklar, säger Susana Garcia Dominguez.
Problem på sikt
Hon påpekar dock att även om djuren har vissa fysiologiska skyddsmekanismer kan nedsmutsande sotpartiklar samtidigt påverka viktiga biologiska system hos fåglar på längre sikt. Forskningsresultaten tyder också på att exponering för förorenande partiklar kan leda till hälsoproblem hos fåglarna på lång sikt, säger Susana Garcia Dominguez.
– En viktig åtgärd är att fortsätta minska halterna av luftföroreningar i städer.
En liten grupp patienter står för 29 procent av alla ambulanslarm. Det framgår av en ny studie från Örebro universitet.
Studien bygger på registerdata från ambulanssjukvården i Region Örebro län mellan 2020 och 2022.
Av drygt 41 000 patienter som använde ambulanssjukvården klassades drygt åtta procent som ”frekventa användare” i studien. Denna grupp stod för sammanlagt 29 procent av alla ambulansuppdrag.
Olika typer av besvär
Forskarna delade de frekventa användarna i två grupper: Frekventa och högfrekventa. De frekventa hade fyra till elva ambulanslarm per år, medan de högfrekventa hade tolv eller fler.
– Vi såg att det finns tydliga skillnader inom gruppen. De frekventa användarna hade ofta andningsbesvär, kramper och buksmärtor. De flesta transporterades också till akutmottagning, säger Karin Hugelius, forskare i krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet och ambulanssjuksköterska i Region Örebro län.
De högfrekventa användarna utgör 0,5 procent. Deras kontakt med ambulanssjukvården handlade ofta om psykisk ohälsa och om påverkan av alkohol, läkemedel eller droger.
– Dessa patienter transporterades oftare till psykiatrisk akutmottagning, säger Karin Hugelius.
Tid på dygnet avgör inte
Till skillnad från andra studier om ambulanssjukvård såg forskarna inget tydligt mönster kopplat till när ambulanslarmen inträffade i relation till tid på dygnet eller vårdcentralernas öppettider.
– Det tyder på att frekventa ambulanslarm inte främst beror på att annan vård är stängd, utan att patienterna har återkommande, komplexa vårdbehov, oberoende av tid på dygnet.
Behov kan mötas bättre
Enligt studien kan andra vårdformer i vissa fall möta behoven i den här gruppen bättre än ambulanssjukvård – något som Region Örebro län redan har börjat undersöka.
– Studien ger oss bättre förståelse för vilka patienter som använder ambulans ofta och hur deras behov ser ut. Det kan hjälpa vården att planera insatser och ge rätt vård på rätt nivå och eventuellt minska belastningen på ambulanssjukvården, säger Karin Hugelius.
Studien omfattar 73 461 ambulansuppdrag för totalt 41 407 unika patienter. Ambulansuppdragen utfördes mellan 2020 och 2022.
Av de drygt 41 000 patienterna betecknas 8,4 procent, i studien, som frekventa användare (7,9 procent måttligt frekventa och 0,5 procent högfrekventa). Dessa stod för 29 procent av alla ambulansuppdrag.
De återstående 91,6 procenten var icke-frekventa användare och stod för 71 procent av uppdragen.
Bland de frekventa användarna slutade uppdragen oftare med transport till en akutmottagning, medan de högfrekventa användarna oftare transporterades till en psykiatrisk akutmottagning.
Källa: Örebro universitet
Minnesceller kan hejda influensavirus redan när det tar sig in i näsan, visar en studie från Göteborgs universitet. Cellerna minskar mängden virus och kan bidra till skydd mot svårare sjukdom – något som på sikt kan bana väg för bättre influensavaccin.
Dagens influensavaccin ges som spruta i armen och stimulerar främst immunförsvaret i blodet. Forskning pågår samtidigt för att utveckla vaccin som ges via näsan, med syfte att stärka kroppens försvar där viruset först möter immunförsvaret.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet tagit ett nytt steg mot mer effektiva influensavaccin.
Minnesceller kvar i näsan
Forskarna har identifierat en grupp minnesceller som finns kvar i näsvävnaden efter en influensainfektion. När viruset återkommer kan dessa så kallade CD4-minnes-T-celler snabbt aktiveras och stödja andra delar av immunförsvaret i bekämpningen av infektionen.
Studien visar att cellerna kan minska virusets förökning i näsan och därmed bidra till ett bättre skydd mot sjukdom.
– Vi visar att CD4-minnes-T-celler kan stanna kvar i näsans vävnad efter en influensainfektion och snabbt aktiveras igen när viruset dyker upp. Det betyder att immunförsvaret kan reagera direkt där viruset först tar sig in i kroppen, säger Nimitha R. Mathew, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
I studier på möss kunde forskarna visa att de här immuncellerna bidrar till att begränsa virusmängden och minska vävnadsskador i näsan vid en ny infektion.
Liknande celler hos människor
Forskarna analyserade också celler från näsans slemhinna hos friska vuxna och hittade samma typ av influensaspecifika minnesceller. Det tyder på att ett liknande lokalt immunförsvar kan finnas även hos människor.
– Många människor har troligen redan sådana här minnesceller i näsan efter tidigare infektioner, men de räcker inte alltid för att stoppa viruset helt. Det viktiga med våra resultat är att vi nu vet vilka immunceller som kan bromsa viruset där infektionen börjar. Den kunskapen kan användas när man utvecklar framtida näsvacciner, säger professor Davide Angeletti på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ögondroppar med kortison kan förhindra utvecklingen av en mycket allvarlig ögonsjukdom hos spädbarn, enligt en ny studie från Lunds universitet.
Sjukdomen förkortas ROP, som står för prematuritets-retinopati. Den är en av de vanligaste orsakerna till svåra synskador och blindhet hos barn globalt och kan drabba barn som har fötts för tidigt.
En näthinna och en synnerv. Bild: Depositphotos.
Sjukdom hos de minsta
ROP, prematuritets-retinopati, grundar sig i att blodkärlen i ögats näthinna inte är färdigutvecklade förrän i graviditetsvecka 40. Föds barnet mycket för tidigt har blodkärlen då inte vuxit klart.
Får barnet okontrollerad syrgas efter födseln ”tror” ögat att det finns gott om syre och kärlutvecklingen kan avstanna. När syrgasen sedan minskar reagerar den icke kärlförsedda näthinnan med att frisätta tillväxtfaktorer, vilket triggar onormal kärltillväxt. Det kan i sin tur leda till blödningar, ärrbildning, näthinneavlossing och i svåra fall blindhet.
Den klassiska behandlingen vid svår ROP är att laserbehandla näthinnan eller ge injektioner med ett kärlhämmande medel i ögat. Behandlingarna medför risker och kräver vanligen narkos, något som helst bör undvikas hos för tidigt födda barn.
Källa: Lunds universitet
Droppar gav oväntat resultat
Lotta Gränse är docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare i oftalmologi vid Skånes universitetssjukhus. Hon ansvarar för ögonundersökningar av för tidigt födda barn, bedömer ögonbilder från andra kliniker och avgör om och när behandling i narkos krävs. Sedan 2016 utför hon behandlingarna.
Vid svår ROP är ögat mycket inflammerat och pupillen svår att vidga, men det är viktigt att ha en stor pupill för att en laserbehandling ska bli så bra som möjligt. För att underlätta inför behandlingar började Lotta Gränse ge samma dos av kortisondroppar ett par dagar före operationen som man enligt internationella riktlinjer ger efter operation. Då såg hon att inflammationen i ögat gick ner. När hon jämförde bilderna före och under behandling, kunde hon även se att ROP-sjukdomen minskade. Vid ett tillfälle kunde barnet till och med helt slippa laserbehandling.
Idé om ny rutin
– Det väckte tanken att börja ge en lägre dos kortisondroppar i ett tidigare stadium innan sjukdomen hunnit gå för långt. Det var helt fantastiskt att se hur barn, som tidigare brukade förvärras och opereras med destruktiv laser, nu med vanligen endast en droppe dagligen seglade förbi den behandlingen och läkte ut. Det kändes ofattbart att ingen hade tänkt på att införa kortisondroppar innan.
En förklaring till att ingen sett sambandet tidigare kan vara att olika yrkesgrupper arbetar i separata kanaler – barnoftalmologen undersöker, medan näthinnekirurgen tar hand om behandlingen, säger Lotta Gränse. Det har tidigare inte heller funnits bilder vid undersökning och behandling, vilket har gjort det svårt att få en överblick.
Markant skillnad
Upptäckten ledde till ett nationellt samarbetsprojekt. Totalt ingick 2 017 barn, födda före graviditetsvecka 30, som undersökts för ROP före och efter tidpunkten då kortisonögondroppar infördes.
Före förändringen med kortisondroppar behövde 72 procent av barnen med svår ROP konventionell behandling i narkos vid södra sjukvårdsregionen, där Lotta Gränse arbetar.
Därefter började man ge kortisondropparna. Då minskade behovet av konventionell behandling tydligt och endast 13 procent av barnen behövde den.
Vid tre andra sjukhus, som inte infört kortisondroppar som rutin, fick 56 procent av barnen fortfarande standardbehandlingen under samma tidsperiod. En tydlig skillnad, med andra ord.
Flera fördelar finns
Nu vill Lotta Gränse forska om vilka faktorer som spelar in för de barn som ändå behöver traditionell behandling, samt studera effekterna av dropparna i långtidsuppföljning för ögats och hela barnets utveckling.
– Enligt internationella riktlinjer följer man i dagsläget ROP-sjukdomen tills den är så allvarlig att den måste behandlas med destruktiv eller invasiv behandling i narkos. Denna nya strategi med kortisonögondroppar i lågdos innebär en aktiv behandling för att förhindra det. Det är en enorm skillnad för de drabbade barnen och deras familj, men även på ett samhällsekonomiskt plan. Kortisondroppar är billiga, medan kirurgi är mycket resurskrävande.
Samhällsförändringar, utbildningsreformer och inte minst digital kommunikation har förändrat villkoren för kontakten mellan hem och skola. En rapport visar att många lärare upplever att kontakten med föräldrar har blivit allt mer utmanande.
Forskare vid Linnéuniversitetet har undersökt hur lärare och rektorer hanterar gränser i kontakten med föräldrar, och hur sådana kontakter kan innebära risker för lärares arbetsmiljö. Studien bygger på intervjuer med 17 lärare och 10 rektorer, fokusgrupper med 40 elever och 25 vårdnadshavare, samt en analys av 46 skolors systematiska arbetsmiljöarbete.
– Förändringar i samhället och utbildningsreformer har ökat föräldrars inflytande över skolan. Sms, mejl och digitala plattformar gör kommunikationen enklare, men bidrar också till att lärarnas arbete intensifieras och att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Även om ett fungerande samarbete mellan hem och skola är viktigt för elevers lärande och utveckling, upplever många lärare att kontakten med föräldrar har blivit en allt större utmaning, visar studien.
Professionella och arbetsrelaterade gränser
Studien skiljer mellan två typer av gränser: Professionella gränser, som handlar om lärares kontroll över undervisning och bedömning, och arbetsrelaterade gränser, som rör balansen mellan arbete och privatliv.
– Professionella gränser utmanas när föräldrar ifrågasätter bedömningar, ställer krav på hur undervisningen ska anpassas för det egna barnet eller agerar som kunder i relation till skolan. Föräldrar med så kallat rättshaveristiskt beteende beskrivs ha ökat, säger Eva Klope.
– Arbetsrelaterade gränser utmanas bland annat genom att mentorsuppdraget är otydligt, att arbetstiderna är oklara, samt att digital kommunikation gör det svårare att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Lärare har sällan tjänstetelefon och många föräldrar har därför tillgång till lärares privata nummer.
Flexibilitet – men också skuldbeläggande
Studien visar att det finns få organisatoriska riktlinjer för hur lärares föräldrakontakter ska hanteras. I stället förväntas den enskilda läraren hantera dem som det passar denne bäst.
Detta ger flexibilitet men bidrar också till att enskilda lärare skuldbelägger sig själva, när de för att frigöra arbetstid till undervisning svarar snabbt och ofta på meddelanden och bidrar till ohållbara arbetssituationer.
– Trots att lärares föräldrakontakter innebär risker för arbetsmiljön är dessa i stort sett frånvarande i skolors systematiska arbetsmiljöarbete. Därför har vi i studien utvecklat metoder och strategier för att förebygga arbetsmiljörisker i samverkan med verksamma lärare, rektorer samt fackliga företrädare för Sveriges Lärare.
Åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön
Rapporten lyfter flera åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön för dagens lärare när det gäller kontakter med föräldrar.
En av dem är att ta fram gemensamma riktlinjer på skolan, och forskarna rekommenderar att alla lärare ska ha en tjänstetelefon samt att kontakten med föräldrar ska ske på vardagar och dagtid.
En annan åtgärd handlar om kontinuerliga samtal mellan lärarkollegor och vikten av att våga ta hjälp från kollegor.
Forskarna lyfter också att föräldrakontakt och hur det kan skötas professionellt och med fokus på god arbetsmiljö bör tas upp tydligt på lärarutbildningarna.
– Skolor behöver ha tydliga riktlinjer för lärares tillgänglighet och kommunikationskanaler, samt gemensamma diskussioner om hur lärare kan samarbeta hållbart med föräldrar. Lärarutbildningarna behöver stärka blivande lärares förmåga att hantera föräldrakontakter på ett professionellt sätt, säger Eva Klope.
Personer med diagnosen postcovid har en ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny studie. Särskilt kvinnor har en förhöjd risk att drabbas av exempelvis hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom.
Tidigare studier visar att postcovid kan leda till följdsjukdomar i hjärt-kärlsystemet. Forskningen har dock främst fokuserat på patienter som vårdats på sjukhus i samband med covidinfektion, medan kunskapen om riskerna för personer som behandlats i primärvården eller i hemmet är begränsad. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur ofta större hjärt-kärlhändelser inträffar i denna grupp jämfört med personer utan diagnosen.
Ökad risk för hjärt-kärlhändelser
Drygt 1,2 miljoner personer i åldern 18–65 år ingick i studien. Cirka 9 000 personer, motsvarande 0,7 procent, hade fått en postcovid-diagnos. Två tredjedelar av dem var kvinnor. Personer med tidigare hjärt-kärlsjukdom eller som vårdats på sjukhus för covid-19 ingick inte i studien.
Under uppföljningen på cirka fyra år drabbades personer med postcovid oftare av hjärt‑kärlsjukdom. 18,2 procent av kvinnorna och 20,6 procent av männen fick någon form av hjärt‑kärlhändelse. Det kan jämföras med 8,4 procent av kvinnorna och 11,1 procent av männen i gruppen utan långtidscovid.
Hjärtproblem vanligare hos kvinnor
Trots att forskarna tog hänsyn till faktorer som ålder, socioekonomi och andra kända riskfaktorer fanns skillnaderna kvar. Kvinnor med postcovid hade drygt dubbelt så hög risk att få en hjärt‑kärldiagnos jämfört med kvinnor utan postcovid. Män hade ungefär en tredjedel högre risk.
– Vi såg att hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom var vanligare bland både kvinnor och män med postcovid. Hos kvinnor sågs dessutom en ökad risk för hjärtsvikt och perifer kärlsjukdom. Däremot hittades ingen tydlig koppling mellan postcovid och stroke, säger Pia Lindberg, sjuksköterska och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Bättre uppföljning behövs
Eftersom många med postcovid aldrig vårdades på sjukhus under sin akuta infektion finns en risk att följdsjukdomar missas, menar Pia Lindberg.
– Våra resultat visar att postcovid kan vara en riskfaktor för hjärt‑kärlsjukdom, även hos yngre personer som tidigare varit friska. Det understryker behovet av strukturerad uppföljning som tar hänsyn till könsskillnader, särskilt eftersom hjärt‑kärlsjukdom hos kvinnor ofta ger mer diffusa symtom som kan göra diagnosen svårare att ställa, säger Pia Lindberg.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Akademiskt primärvårdscentrum/Region Stockholm och Uppsala universitet.
Överlag har svenska rovdjur ett gott hälsoläge, enligt SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Men skabb och andra parasiter förekommer, bland annat hos lodjur.
Alla rovdjur som hittas döda, avlivas eller fälls under skyddsjakt och licensjakt ska skickas till SVA för undersökning. Data och prover samlas in för att sedan användas inom hälsoövervakning, rovdjursförvaltning och forskning.
Under 2025 registrerade SVA totalt 687 hela kroppar eller delar av kroppar till stora rovdjur: 434 björnar, 171 lodjur, 22 järvar och 60 vargar.
Utifrån de undersökta djuren anser SVA att populationerna generellt har ett gott hälsoläge.
Lodjur med skabb
Sjukdomar finns dock. Den vanligaste sjukdomen bland de undersökta rovdjuren är skabb. Lodjuren är mest drabbade, både av rävskabb, som drabbar huden, och öronskabb. Nio av de 171 undersökta lodjuren och tre av de 60 undersökta vargarna hade rävskabb.
– Rävskabb hos lodjur har en tydlig negativ inverkan på hälsan och infektionen verkar ofta leda till svält och död. Rävskabb är vanligare i södra och mellersta Sverige, bland annat på grund av mildare klimat samt en högre rävtäthet, som bidrar till en ökad smittspridning, säger Emma Höök, biolog vid SVA.
Tarmparasiter hos rovdjur
Andra typer av parasiter förekommer också bland rovdjuren. Fem av de 434 björnar som undersöktes 2025 hade tarmparasiter. Hos 86 av de 171 undersökta lodjuren hittades bandmask eller spolmask.
– Tarmparasiter är särskilt vanligt hos lodjur, men förekommer väldigt sällan hos järv. Till skillnad från rävskabb verkar tarmparasiter inte ha någon större inverkan på djuret så länge det finns gott om mat och djuret inte drabbas av andra sjukdomar, säger Emma Höök.
Snus är tydligt kopplat till skador på tandköttet. Men kring det nya vita snuset finns få studier och därmed en kunskapslucka, enligt en ny forskningsöversikt om snus och munhälsa.
Forskarna bakom översikten har gått igenom 26 europeiska studier om svenskt snus och munhälsa. Bilden som växer fram kring hälsorisker är mångfasetterad.
Klart är att det finns ett samlat forskningsstöd för att snus kan göra att tandköttet drar sig tillbaka, särskilt på den plats i munnen där snuset placeras. Flera äldre studier visar också på mer tandköttsinflammation hos användare av traditionellt snus.
Risken för att tandköttet drar sig tillbaka är dock lägre vid användning av portionssnus, jämfört med lössnus. Nyare typer av portionsprodukter kan minska risken ytterligare, enligt forskningen.
Påverkar lokalt i munnen
– När vi väger samman forskningen ser vi att snus påverkar tandköttet lokalt, säger Mats Jontell, professor emeritus i oral medicin och patologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är inte bara en fråga om att snusportionen trycker mot vävnaden, utan det verkar också finnas en inflammatorisk reaktion som medför en benresorption vilket resulterar i att tandköttet drar sig tillbaka över tid. Däremot ser vi inget tydligt stöd för att det leder till destruktiv tandlossning, alltså den typ av sjukdom där tänder successivt tappar sitt fäste i käkbenet.
Oklart kring karies
När det gäller karies är resultaten motsägelsefulla. Vissa studier pekar på fler lagade eller kariesangripna tänder bland användare av traditionellt snus, medan andra studier inte ser skillnader.
Sammantaget går det därför inte att slå fast att traditionellt snus i sig ökar risken för karies.
Koppling till gomspalt
En av de större studierna som ingår i översikten visar att barn till kvinnor som under graviditeten använde traditionellt snus hade en tendens till ökad risk att födas med gomspalt jämfört med barn till icke-användare. Risken var inte förhöjd hos kvinnor som hade slutat snusa före mödravårdsinskrivning.
– Även om det handlar om en riskökning och inte ett bevis för orsak, är det en signal som är viktig ur folkhälsoperspektiv, säger Maria Bankvall, universitetslektor i odontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.
– Användningen av snus under graviditet kan inte betraktas som riskfritt, särskilt när användningen av snus ökar bland unga kvinnor.
Frågor kring vitt snus
De tobaksfria nikotinpåsarna, ofta kallat vitt snus, utgör en kunskapslucka, enligt forskarna bakom översikten.
Användningen av det vita snuset har ökat snabbt under de senaste åren, särskilt bland unga och kvinnor. Det finns i princip inga studier om hur dessa produkter påverkar munhälsan på längre sikt. Preliminära studier tyder dock på att det vita snuset kan ge upphov till andra orala slemhinneförändringar än de som tidigare har observerats.
Annat kan påverka
Eftersom majoriteten av studierna i översikten är observationsstudier går det inte att fastställa orsak och verkan. Livsstil, munhygien och socioekonomiska faktorer kan påverka resultaten. Men genom att samla den tillgängliga forskningen ger översikten en uppdaterad bild av vad som är belagt och var osäkerheterna är störst, enligt forskarna.
Vita snuset vinner andelar
Vitt snus är ett slags smaksatt snus som inte innehåller tobak. Däremot innehåller det i regel nikotin, som utvinns ur tobaksplantan.
Det vita snuset introducerades 2016 och har sedan dess blivit en stor försäljningsframgång. Under 2024 var fyra av tio sålda snusdosor i Sverige vitt snus.
Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Att ställa rätt diagnos vid kognitiv svikt är komplicerat eftersom flera neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra. Forskare vid Lunds universitet har nu utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar med ett enda blodprov.
Det är ofta svårt att skilja mellan neurodegenerativa sjukdomar, där flera demenssjukdomar ingår, eftersom symtomen ofta liknar varandra. Särskilt i tidiga skeden av kognitiv nedsättning kan det vara oklart om det exempelvis rör sig om alzheimer eller Lewykroppssjukdom.
Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar samtidigt. Modellen bygger på proteinmätningar från över 17 000 patienter och kontrollpersoner, hämtade från flera dataset i GNPC:s proteomikdatabas – den största i världen för proteiner kopplade till neurodegenerativa sjukdomar.
– Vår förhoppning är att kunna ställa diagnos för flera sjukdomar samtidigt med ett enda blodprov i framtiden, säger forskaren Jacob Vogel vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Proteiner bildar mönster
Med hjälp av avancerade statistiska inlärningsmetoder har forskarnas AI-modell identifierat en specifik samling proteiner som bildar ett mönster för sjukdomar där hjärnan bryts ner. Mönstret användes sedan för att diagnostisera olika neurodegenerativa tillstånd.
Enligt Jacob Vogel överträffar AI-modellen tidigare metoder och kan samtidigt identifiera fem tillstånd kopplade till demens: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS, frontotemporal demens och tidigare stroke.
– Vi såg också att proteinprofilen förutsade kognitiv försämring bättre än den kliniska diagnosen och det verkar som att individer med samma kliniska diagnos kan ha olika underliggande biologiska subtyper, säger Lijun An, postdoktor vid Lunds universitet.
Metoden behöver förfinas
Många personer som fått diagnosen Alzheimers sjukdom hade ett proteinmönster som snarare liknar andra hjärnsjukdomar.
– Det kan betyda att de har mer än en bakomliggande sjukdom, att Alzheimers kan utvecklas på flera olika sätt, eller att den kliniska diagnosen är felaktig. Därför tror jag inte att nuvarande proteinmätningar i blodprov kommer vara tillräckligt för att ställa diagnos för flera sjukdomar på egen hand, utan metoden behöver förfinas och kombineras med andra kliniska diagnostiska verktyg, säger Jacob Vogel.
Han betonar samtidigt att modellen inte bara är till för diagnoser. Många av de proteiner som ligger till grund för AI-modellen pekar ut områden där fördjupande studier kan ge bättre förståelse av de processer som ligger bakom neurodegenerativa sjukdomar.
Steg mot blodprov
Nästa steg för forskarna är att använda fler proteomikmarkörer med hjälp av avancerade tekniker som masspektrometri för att upptäcka mönster som är unika för varje sjukdom.
– Vi hoppas komma ett steg närmare ett blodprov som kan ge tillförlitliga diagnoser för flera olika hjärnsjukdomar samtidigt, utan behov av andra kliniska verktyg, säger Jacob Vogel.
Sambandet mellan testosteron och mående är svagare än vad många tror. Även om det finns tydliga hälsokopplingar är ett högre testosteronvärde inte alltid nyckeln till välbefinnande. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Intresset för testosteron har ökat drastiskt de senaste decennierna. Män söker vård för trötthet eller nedstämdhet i tron att det beror på testosteronbrist. Men bilden av hormonet är ofta förenklad.
För att undersöka de komplexa sambanden mellan testosteronnivåer och hälsa användes data från stora studier i USA och Sverige. Forskningen fokuserade på muskelhälsa, kroppens inre miljö och på att identifiera vilka specifika symtom hos män som kan vara närmare kopplade till testosteronnivåer.
– De tydligaste sambanden finns vid sexuella besvär med lust, erektion och sexuell prestation samt vid viss muskel- och ledvärk, men även här är sambanden förvånansvärt svaga jämfört med män som har normala testosteronnivåer, säger Amar Osmancevic, specialistläkare och disputerad inom samhällsmedicin och folkhälsa.
Kopplat till muskelmassa
Även muskelhälsa och testosteron hänger ihop. Högre testosteronnivåer är kopplade till större muskelmassa och framför allt till mindre fettinlagring i musklerna. Det gäller särskilt i muskler med hög andel fett: runt mage, midja, ländrygg och höfter samt i bröstmuskulaturen.
– Muskelhälsa handlar inte bara om att se muskulöst stor ut utan även om muskelns kvalitet. Att bibehålla hormonnivåer kan hjälpa musklerna från att minska i storlek eller förbli inlagrade i fett, vilket är avgörande för ämnesomsättning och livslängd.
Högre muskelmassa hos män visade sig intressant nog även vara kopplat till östradiol, ett slags östrogen, som är ett i huvudsak kvinnligt könshormon. Dessutom tycktes högre fettmassa i musklerna hos män vara kopplat till det protein som transporterar könshormoner i blodet.
Högre inflammationsnivå
Låg testosteronnivå går också hand i hand med förhöjd inflammationsnivå, oavsett ålder och kroppsstorlek. Det handlar inte om tillfällig infektion utan låggradig inflammation som påverkar kroppen över tid.
– Att vårda sin allmänna hälsa för att hålla inflammationen nere skulle kunna vara lika viktigt för hormonnivåerna som att undersöka andra sätt att höja sitt testosteronvärde, säger Amar Osmancevic.
Trötthet beror på annat
Forskningen visar däremot att nedstämdhet och orkeslöshet i den manliga befolkningen saknar tydlig koppling till testosteronbrist. I den situationen kan det vara andra faktorer som spelar in.
– Man ska inte stirra sig blind på ospecifika symptom eller ett provsvar. Symtom som trötthet eller deppighet tycks snarare bero på annat än låga testosteronnivåer, till exempel ålder, livsstil, samsjuklighet och mängden bukfett. Bukfett och ålder verkar vara starkare drivkrafter för den framtida symptombördan än individens utgångsvärde på testosteronet, säger Amar Osmancevic.
I takt med den ökande användningen av molntjänster ökar också antalet säkerhetsincidenter. Många av sårbarheterna, som kan få stora konsekvenser, är enkla felkonfigureringar. Det framgår av en ny rapport från FOI.
Genom molntjänster kan organisationer få tillgång till lagringstjänster, programvara och beräkningskapacitet utan att själva behöva bygga och underhålla serveranläggningar.
Dessa tjänster har därför skapat förutsättningar för många verksamheter att expandera, särskilt inom områden som maskininlärning och AI, som ställer höga krav på datorkraft. Numera används molntjänster också av offentliga verksamheter, som myndigheter.
I händerna på jättar
USA-baserade så kallade hyperskalbara molnlösningar, ”hyperscalers”, erbjuder möjligheter att snabbt skala upp beräkningskapacitet och lagring. Dessa lösningar har helt kommit att dominera marknaden.
Amazon, Google och Microsoft är de stora amerikanska aktörer som under längre tid har byggt upp datakapacitet och stora plattformar med många tjänster. Samtidigt förlitar sig allt fler organisationer på molntjänster, framför allt av ekonomiska skäl.
– Det gör att vi sitter i en intressant situation nu, där vi har en bristande grad av suveränitet även på molntjänstområdet, säger Viktor Bergström, forskningsingenjör på FOI:s avdelning Cyberförsvar och ledningsteknik.
Beroende ger risker
Det skapar risker, till exempel om USA bestämmer sig för att stänga ner den it-infrastruktur man använder sig av. USA:s regering har också, enligt lag, tillgång till data hos amerikanska molntjänstleverantörer, även om uppgifterna hanteras i Europa.
– Man kan försöka lösa det tekniskt, men det finns en sund tveksamhet kring att driva sin verksamhet på hårdvara som någon annan äger, säger Viktor Bergström.
Lätt att missa små fel
I takt med den ökande användningen av molntjänster ökar också antalet säkerhetsincidenter. Viktor Bergström och en FOI-kollega har synat de ”hyperscalers” som dominerar marknaden och undersökt vilka typer av sårbarheter som har legat bakom 157 säkerhetsincidenter under de senaste tio åren.
– Vi har tittat på publika data, och när det gäller säkerhetsincidenter måste man tänka på att det alltid finns incidenter som inte är offentliga, säger Viktor Bergström.
Brister i identitets- och åtkomsthantering stod för den största andelen av molnincidenterna, 58 procent. Andra vanliga orsaker till incidenter var brister i dataskydd och infrastrukturhantering.
– Vi såg att många av de här sårbarheterna är enkla felkonfigureringar. Vår hypotes är att när system blir väldigt komplexa, som molnsystem har en tendens att bli, blir det lätt att missa små enkla fel. Man kanske skapar nya delkomponenter och tar bort andra, säger Viktor Bergström.
Känslig data åtkomlig
I system med brister i identitets- och åtkomsthantering och infrastrukturhantering var känsliga data ofta lätt att komma åt för den som lyckades komma in.
– Överlag observerade vi att det fanns mycket känslig data publikt på internet. Det är mer tidskrävande att arbeta med krypterad lagrad data, och det är inte alltid självklart att avgöra när data borde vara krypterad. Men vi tycker att data som läckts vid flera incidenter i många fall borde befunnits krypterad vid lagring.
Säkerhet ingen enkel sak
Rapporten från FOI tar också upp de säkerhetsåtgärder som rekommenderas av erkända institutioner och auktoriteter inom molnsäkerhet. En slutsats är att säkerhetsramverken med föreslagna säkerhetsåtgärder är stora och komplexa, vilket kan göra dem svåra att följa i praktiken.
Molnsäkerheten har ökat succesivt under den studerade tioårsperioden. I rapporten ges förslag på åtgärder som kan förhindra säkerhetsincidenter, exempelvis infrastruktur som kod (IaC), vilket innebär att it-resurser hanteras genom kod istället för genom manuell konfiguration.
– Det finns också mer generella verktyg, översiktssystem som tittar på hela systemet och ger varningar för felkonfigureringar. Det finns en stor mängd säkerhetslösningar som är relevanta och effektiva, men där det finns en risk att du blir låst till leverantören, givet att det krävs mycket leverantörsspecifik kompetens.
Intressant för försvaret
Vill aktörer från europeiskt och svenskt håll skapa egna plattformar krävs mycket kunskap och förberedelser, menar Viktor Bergström.
– Molntjänster skulle kunna vara väldigt intressant ur ett försvarsperspektiv. Men att bygga system med hög säkerhet tar väldigt lång tid.
Elever på högskoleförberedande program får oftare diskutera och problematisera kring värderingar på lektioner i naturkunskap jämfört med elever på yrkesprogram. Det kan få följder vad gäller elevernas handlingskraft inom hållbar utveckling, enligt en ny avhandling vid Högskolan Kristianstad.
Naturkunskap är ett ämne som alla elever läser på gymnasiet. Enligt den nya avhandlingen är undervisningens innehåll till stor del likartat på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Däremot skiljer sig undervisningsmetoderna, säger Sara Brommesson, doktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.
– På högskoleförberedande program får elever oftare diskutera, problematisera och reflektera kring värderingar och etiska frågor kopplade till hållbar utveckling. Det gör att de eleverna tränas mer i att diskutera och ta ställning, medan man på yrkesprogrammen i högre grad har en faktabaserad undervisning som är styrd av tydliga instruktioner.
Viktigt att kunna utmana
En central del i avhandlingen är begreppet handlingskompetens, det vill säga att förstå, ta ställning och agera i komplexa samhällsfrågor som klimat, hälsa och hållbar utveckling. Sara Brommesson poängterar vikten av att medborgare i ett demokratiskt samhälle inte bara känner till etablerade normer utan också kan ifrågasätta och bidra till förändring.
– Vi behöver människor som vågar tänka nytt och utmana det som redan finns. Så som utbildningen ser ut just nu riskerar vi att få ett samhälle där vissa grupper tränas i att problematisera och tänka nytt medan andra grupper främst förväntas följa givna regler.
Olika förutsättningar
Avhandlingen visar också att organisatoriska förutsättningar i skolan påverkar undervisningen. Bland annat beskriver lärare på yrkesprogram flera utmaningar, som större och mer blandade undervisningsgrupper, högre frånvaro, mindre tid för ämnet, samt svårigheter att genomföra studiebesök och ämnesövergripande arbete.
I många fall schemaläggs naturkunskap dessutom sent i veckan, vilket kan göra det svårare att arbeta med en mer diskussionsbaserad undervisning.
– Det handlar inte bara om lärarens val i klassrummet. Organisationen runt undervisningen spelar stor roll för vad som faktiskt blir möjligt att göra, säger Sara Brommesson.
Många möjligheter finns
Enligt Sara Brommesson finns stora möjligheter att utveckla undervisningen genom mer tvärvetenskapliga arbetssätt och genom samarbeten med samhället utanför skolan.
– Elever skulle till exempel kunna arbeta med verkliga hållbarhetsutmaningar tillsammans med företag eller kommuner. Det kan stärka känslan av att de själva kan bidra till förändring.
Hon menar också att naturkunskap behöver ges en tydligare roll i gymnasieskolan.
– Naturvetenskaplig kunskap är central för att förstå många av de samhällsutmaningar vi står inför. Därför behöver ämnet också få rätt förutsättningar i skolan.
Regeringen vill ge polisen möjlighet att inom kort börja använda ansiktsigenkänning, med hjälp av AI, i realtid. Men trots att den här typen av teknik har använts i flera år finns sparsamt med forskning som visar att den hjälper polisen att lösa brott. Det framgår en studie från Malmö universitet.
Sedan 2021 har polisen i Sverige möjlighet att använda den biometriska metoden ansiktsigenkänning via Nationellt forensiskt center, NFC. Metoden innebär att NFC kan hjälpa polisen att identifiera misstänkta.
Införandet var ett svar på den ökande mängden bildmaterial från övervakningskameror, mobiltelefoner och sociala medier. Tekniken beskrevs som nödvändig för att effektivisera analyser när traditionella metoder försvåras av maskering och anonymisering i offentliga miljöer.
Ett fåtal studier
Emelie Pramberg Stiernströmer, doktorand i kriminologi vid Malmö universitet, har granskat den vetenskapliga grunden för ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning. Hon har kartlagt studier i ämnet och funnit endast elva publikationer. Flertalet av studierna behandlar inte teknikens effekter, utan allmänhetens syn på tekniken. Endast ett fåtal studier, från USA, redovisar empiriska effekter – alltså faktiska erfarenheter av tekniken.
– Jag blev oerhört förvånad över att det saknas empiriskt stöd, vare sig för teknikens effektivitet eller dess risker, trots omfattande användning. Det pekar på ett tydligt kunskapsgap där vi vet mer om vad människor tycker om tekniken än vad den faktiskt åstadkommer, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.
En omdiskuterad teknik
Tekniken är internationellt kontroversiell och debatten är polariserad. Förespråkare lyfter att den kan minska brottsligheten och stärka den allmänna säkerheten, medan kritiker varnar för massövervakning, intrång i rättigheter och bristande transparens. Samtidigt är det empiriska underlaget alltså begränsat. Forskningen ger inget entydigt stöd för något av påståendena.
En studie visar att tekniken kan öka risken för diskriminering när den används brett. En annan studie tyder på att dessa problem inte uppstår när tekniken används för grova våldsbrott, där man i stället sett minskad brottslighet och bättre resultat över tid. Det är dock svårt att dra slutsatser för Sveriges del eftersom forskningen bygger på studier från USA.
Ska utökas i Sverige
Samtidigt föreslås en utvidgning, i Sverige, av ansiktsigenkänning i bekämpning av brott. Regeringen har föreslagit att polisen, enligt lag, ska få använda ansiktsigenkänning i realtid från den 1 juli 2026.
– Jag tycker givetvis att polisen ska ha rätt verktyg för att bemöta dagens kriminalitet. Men jag ser det som problematiskt att införa en teknik på basis av antaganden, utan att systematiskt klarlägga dess faktiska funktion och effekter, säger Emelie Pramberg Stiernströmer.
Före 2021: Polisen använde till viss del den otillåtna tjänsten Clearview AI för ansiktsigenkänning. IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, slog senare fast att det stred mot brottsdatalagen.
2021: Laglig, kontrollerad användning infördes via NFC som ett forensiskt utredningsstöd. USA, Storbritannien och Australien använder sedan länge tekniken.
2022: Under de så kallade påskupploppen användes tekniken för första gången i en stor operativ utredning för att identifiera misstänkta. Kravaller bröt ut i samband med att Rasmus Paludan fick tillstånd att bränna koraner på flera platser i landet.
2025–2026: Regeringen har lagt fram förslag om att låta polisen använda ansiktsigenkänning i realtid via AI.
Källa: Malmö universitet
Så funkar det i Sverige
NFC i Linköping, Nationellt forensiskt center, hanterar alla ansiktsbildssökningar i Sverige. Tekniken används främst i utredningar efter begångna brott, men regeringen har föreslagit en ny lag som öppnar även för användning i realtid.
Ansiktsigenkänning jämför två biometriska mallar och räknar ut hur sannolikt det är att bilderna föreställer samma person. Överstiger resultatet ett tröskelvärde uppstår en ”potentiell träff”, som bedöms manuellt av en expert på NFC.
Tekniken kan även användas för att identifiera brottsoffer och vittnen, men detta görs ännu inte i Sverige.
Källa: Malmö universitet
Snöflugan räds inte en vargavinter med snö och isande kyla. Insekten har utvecklat flera strategier för att överleva i minusgrader och kan producera egen värme, visar en studie vid Lunds universitet. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer.
Snöflugan är en speciell harkrank som är aktiv mitt i vintern. Den rör sig på snö vid temperaturer mellan noll och minus sju grader. För de flesta insekter innebär sådan kyla en säker död. Men snöflugan har utvecklat avancerade biologiska anpassningar som gör det möjligt att inte bara överleva – utan också vara aktiv när andra arter går i dvala.
– I stället för att undvika kylan söker snöflugan upp den. Den lever verkligen på gränsen för vad som är biologiskt möjligt, säger Marcus Stensmyr, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Fixar egen värme
En ny studie visar att snöflugan använder flera strategier för att klara kylan. Den producerar antifrysproteiner som hindrar iskristaller från att växa och skada cellerna – en mekanism som annars främst är känd från arktiska fiskar. Samtidigt kan insekten generera korta värmepulser i kroppen och därigenom tillfälligt höja sin kroppstemperatur när omgivningen snabbt blir kallare.
– Det är mycket ovanligt att insekter kan producera egen värme. Här ser vi något som liknar de mekanismer som däggdjur använder, men i en liten, kallblodig insekt, säger Marcus Stensmyr.
Klarar smärta vid låg temperatur
Forskningen visar också att snöflugan är mindre känslig för den smärta som normalt uppstår vid extrem kyla. Det beror på att en viktig köld- och smärtreceptor är betydligt mindre känslig än hos exempelvis bananflugor och myggor. Det gör att snöflugan kan fungera i temperaturer som annars skulle vara förlamande.
För att förstå anpassningarna hos snöflugan har forskarna kartlagt snöflugans arvsmassa på kromosomnivå. Analysen visar en rad ovanliga gener, som bland annat är kopplade till värmeproduktion och antifrysproteiner.
– Evolutionen har alltså skapat en mystisk vinterakrobat som i gränslandet mellan liv och död trotsar både kung Bore och fimbulvintern, säger Marcus Stensmyr.
Kan bidra till skydd mot köldskador
Studien ger nya svar på en grundläggande fråga inom biologin, nämligen hur små organismer utan egen temperaturreglering kan överleva i extrema klimat. Fynden kan på sikt bidra till utveckling av metoder för att skydda celler, vävnader och material mot köldskador.
– Det här är bara början. När vi nu förstår att naturen redan har löst problemet med att fungera vid fryspunkten, öppnar det för helt nya sätt att tänka kring allt från medicinsk nedkylning till hållbara material i ett kallare klimat. Snöflugan visar att gränsen för liv inte är där vi trodde – den är där vi ännu inte har letat, säger Marcus Stensmyr.
Studien har gjorts av forskare vid Lunds universitet och Northwestern University i USA i samarbete med flera internationella lärosäten.
Somrarna i Sverige ser ut att bli torrare och varmare under resten av seklet. Det innebär att jordbrukets vattenbehov kraftigt kommer att öka, främst i sydöstra Sverige, enligt forskning från SMHI.
Jämfört med övriga världen är Sverige ett land där bara en liten del av vattenförbrukningen går till bevattning. Här får jordbruket till största delen sitt vatten från regn.
Men i framtiden, med ett förändrat klimat, blir det sannolikt annorlunda. Torråren väntas bli fler och regnet väntas falla mer oregelbundet, samtidigt som växtsäsongen börjar tidigare. Förändringarna ser ut att bli störst i södra och sydöstra Sverige.
– Vi har för första gången kunnat räkna ut det ökade behovet av bevattning i framtiden för åkermarken som det ser ut idag, säger Hugo Rudebeck, doktorand på SMHI:s forskningsavdelning för hydrologi.
Mycket större vattenbehov
Ett genomsnittligt årsbehov på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet.
– Det motsvarar en ökning med över 50 procent av dagens behov och mer än en tredjedel av Sveriges hela nuvarande vattenanvändning, säger Hugo Rudebeck.
I dag står bevattning endast för cirka tre procent av Sveriges vattenförbrukning.
Torr sommar det nya normala
Måttstocken för det som är normalt kan också komma att förändras.
– I ett framtidsscenario där utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka under seklet kan det som tidigare har klassats som ett torrt år komma att bli det nya normala. Trots att vi under året i stort kommer få mer regn väntas fler torra dagar i södra Sverige. Det beror på att regnet blir kraftigare och samtidigt mer oregelbundet, säger Hugo Rudebeck.
Bild: Depositphotos.
Anpassning krävs
För att möta förändringarna måste jordbruket klimatanpassas. Just nu pågår till exempel arbete med att anlägga dammar för att spara vatten från blöta perioder.
– Men förändringarna ställer också krav på att vattnet kan fördelas i samhället och mellan olika intressenter på ett bra sätt, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.
Många initiativ pågår som rör hållbar vattenförvaltning. SMHI leder och medverkar i flera utvecklingsprojekt med samarbeten mellan myndigheter, forskare, näringsliv, experter från olika sektorer och andra aktörer, för att skapa gemensamma arbetssätt för hur vattnet kan prioriteras under både torra och blöta förhållanden.
– Den här studien är en påminnelse om att vi behöver ställa om samhället efter nya förutsättningar, för att vattnet ska räcka till alla och till naturen även i framtiden, säger Berit Arheimer.
.jpg){kind=link}