De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan ge nya insikter om klimatförändringarnas effekter.
Trollsländor och deras spensligare släktingar flicksländorna är rovinsekter med kraftfulla käkar, stora fasettögon och ofta spektakulära färger. Mindre känt är att de kan migrera långa sträckor och ta sig över hinder som Indiska oceanen och Alperna.
Nu har trollsländornas förmåga att flytta över stora avstånd undersökts i en sammanfattande studie. Efter att ha gått igenom 392 vetenskapliga artiklar identifierade forskarna 100 arter med dokumenterat flyttningsbeteende och ytterligare 85 som sannolikt migrerar. Resultaten tecknar bilden av en dold värld ovanför våra huvuden, där insekter genomför resor som i vissa fall kan mäta sig med flyttfåglarnas.
– Många ser trollsländor som något som svävar över en skogstjärn några sommardagar i juli. Men vissa arter flyger över kontinenter och öppet hav. Det är egentligen helt svindlande när man börjar förstå omfattningen, säger biologiforskaren Johanna Hedlund vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Flytten kan ta flera generationer
Studien visar också att förmågan att migrera har utvecklats flera gånger under evolutionen, främst för att undkomma kyla, torka och miljöer där fortplantning inte är möjlig. De flesta migrerande trollsländor genomför flyttningen över flera generationer. Vissa arter uppvisar ett ännu ovanligare beteende. De flyger från kläckningsplatser i heta dalgångar till svalare bergsområden för att senare återvända.
– Jag blev genuint förvånad över hur många exempel det faktiskt finns på trollsländor som fullgör en hel migrationscykel, det vill säga tur-och-retur, inom sin egen livstid. Det är ovanligt hos insekter och märkligt nog något som forskningen inte uppmärksammat mer tidigare, säger Johanna Hedlund.
Visar vägen till ekosystem
Forskarna menar att trollsländor kan fungera som vägvisare för den globala massmigration av insekter som sker utom synhåll för människor. Eftersom de är lätta att känna igen kan de ge ny kunskap om hur andra insekter – från pollinatörer till skadeinsekter och sjukdomsspridare – rör sig mellan olika ekosystem.
Flyttvägarna kan också peka ut miljöer som är särskilt viktiga att skydda. Samtidigt är trollsländor känsliga för förändringar i vattenmiljön, vilket gör dem till värdefulla så kallade indikatorarter.
– Trollsländor fungerar nästan som naturens egna sensorer. Följer vi deras rörelser och var de trivs kan vi också förstå hur ekosystem och klimat förändras, säger Johanna Hedlund.
Vetenskaplig artikel:
Flight of the dragons: a global review of migration in Odonata, Biological Reviews.
Mer om långflygande trollsländor
I Japan lever arten Sympetrum frequens – den röda trollsländan ”Akiakane” – som flyttar från dalgångar upp till svalare bergsområden under sommaren och sedan återvänder på hösten. En annan extrem migrant är monsuntrollsländan Pantala flavescens som tros genomföra årliga flyttningar mellan Indien, Maldiverna och östra Afrika.
Resorna sker delvis över öppet hav och omfattar tusentals kilometer. Flera migrerande arter finns också i Sverige, bland annat höstmosaikslända och fyrfläckad trollslända. Samtidigt syns den bruna kejsartrollsländan – en art med ursprung i Afrika och Mellanöstern – allt oftare längre norrut i Europa, till och med i Sverige.
Var femte person som överlever ett hjärtstopp drabbas av insomni, som ofta hänger samman med annan ohälsa. Det visar en avhandling från Linnéuniversitetet.
Omkring 8 500 personer i Sverige drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp. En avhandling har undersökt hur överlevare upplever sin hälsa under de två första åren efter händelsen.
Studien bygger på en enkät med 212 överlevare som fick skatta sin hälsa sex månader efter hjärtstoppet. Deltagarna följdes sedan upp efter 12 och 24 månader.
Svårigheter att somna
Under det första halvåret efter hjärtstoppet förekom symtom som trötthet, nedsatt ork, smärta och depression. Under uppföljningen uppgav dock de flesta en god självskattad hälsa.
Var femte person rapporterade dock sömnproblem motsvarande insomni, som innebär svårigheter att somna, sova hela natten eller att vakna för tidigt. Det kan jämföras med befolkningen i stort, där omkring tio procent uppskattas ha insomni.
– Sömnbesvären tycks dessutom vara långvariga. De flesta som upplevde problem efter sex månader hade kvar symtomen under hela uppföljningstiden, säger Patrik Hellström, doktor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
– Jag överraskades av hur vanligt det är med insomni efter hjärtstopp och hur tydligt sömnproblemen korrelerar med andra fysiska och psykiska besvär i den här gruppen. Man kan nästan förutsäga andra hälsoproblem utifrån hur stora sömnbesvär personerna rapporterar, fortsätter Patrik Hellström.
Viktigt med uppföljning
Det är inte bara insomni som kvarstår över tid. Enligt avhandlingen hade personer som upplevde fysiska och psykiska besvär vid första mätningen ofta kvar symtomen även efter två år. För att en förbättring ska ske behövs stöd, konstaterar Patrik Hellström.
– Resultaten talar för att överlevare efter hjärtstopp bör erbjudas en systematisk uppföljning av både fysisk, psykisk och social hälsa, där sömn är en viktig faktor att följa upp. Detta gör det möjligt att tidigt upptäcka överlevare i behov av stöd eller behandling, säger Patrik Hellström.
Avhandling:
Självrapporterad hälsa efter hjärtstopp: Insomni som dolt hälsoproblem, Linnéuniversitetet.
Förskolan kan spela en viktig roll i barns språkutveckling. En genomtänkt modell gör att måltider, lekar och andra vardagliga situationer blir tillfällen för barn att utveckla sitt språk, visar en ny avhandling.
Många barn lämnar förskolan utan att ha utvecklat ett fungerande språk, enligt forskaren Jeanette Koskinen vid Örebro universitet. I en avhandling presenterar hon en modell med konkreta förslag på hur språkutvecklingen kan stärkas och bli en naturlig del av förskolans vardag.
– Det överraskade mig att förskollärarna som jag pratat med upplever måltiden som ett så bra tillfälle för språkundervisning. Förskollärare har varit med och testat modellen, det är alltså inte endast en teori utan också väldigt praktiskt användbart i vardagen på förskolan, säger Jeanette Koskinen, forskare i pedagogik vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Måltider bra tillfällen
Forskningen skiljer mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vardagsspråket är enkelt med korta meningar, medan det akademiska språket används för att planera, beskriva och berätta mer utförligt om upplevelser.
– Det intressanta är att barn redan i 1–5-årsåldern kan börja utveckla språket så att det blir mer än korta meningar och vardagsspråk. Om förskollärare ges verktyg och tid att planera kan vanliga rutiner som måltider och högläsning bli tillfällen där barnen lär sig använda språket bättre, säger Jeanette Koskinen.
Språkutveckling genom lek
Förskollärarna ska inte lära ut grammatik eller föreläsa för barnen. Det är viktigt att språket är en del av leken och av vardagliga rutiner, enligt avhandlingen. Det kan ske genom lek som leds av vuxna och skapande verksamhet.
– Det är i förskolan grunden läggs för barns fortsatta språkutveckling. Om förskollärare har möjligheten att bedriva god språkundervisning i förskolan betalar det sig tillbaka till samhället i form av medborgare med goda språkkunskaper som kan vara delaktiga och påverka utvecklingen av vårt samhälle. Vi behöver läsande människor med ett utvecklat språk mer än någonsin, säger Jeanette Koskinen.
Avhandling:
Reframing Language Teaching in ECEC Through Academic Languaging, Örebro universitet.
Antalet konflikter mellan stater ökade under 2025 till den högsta nivån sedan andra världskriget. En rapport visar också att kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att vara världens dödligaste konflikt.
Under 2025 pågick åtta konflikter mellan länder – det högsta antalet sedan andra världskriget. Hit räknas krigen mellan Ryssland och Ukraina samt mellan Iran och Israel. Mellanstatliga konflikter pågår också mellan Indien och Pakistan samt mellan Israel och Syrien.
– Vi ser en tydlig ökning av konflikter mellan stater. Under lång tid har mellanstatliga krig varit relativt ovanliga, men utvecklingen de senaste åren pekar mot ökade internationella spänningar och en förändrad global säkerhetsordning, säger Shawn Davies, senior analytiker vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Kraftig ökning av antalet döda
Totalt registrerades 65 konflikter där stater var inblandade på en eller båda sidor under 2025. Det är den högsta siffran sedan statistiken började registreras 1946.
Även antalet döda ökade kraftigt under 2025 både bland stridande och civila. Totalt dödades nästan en kvarts miljon människor i organiserat våld, vilket gör året till det näst blodigaste sedan folkmordet i Rwanda 1994.
– Det handlar inte bara om fler konflikter, utan också om mycket höga nivåer av dödligt våld. Framför allt ser vi en dramatisk ökning av våld riktat mot civila, särskilt i Sudan, säger Therese Pettersson, senior analytiker och projektledare vid UCDP.
Flest offer i kriget mellan Ryssland och Ukraina
Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsatte att vara världens dödligaste konflikt under 2025. UCDP registrerade minst 94 700 döda. Det motsvarar omkring 62 procent av alla dödsfall som kan kopplas till strider globalt.
Även kriget mellan Israel och Hamas samt kriget i Sudan tillhörde världens dödligaste konflikter under året. I Sudan ökade dessutom det ensidiga våldet mot civila kraftigt. Efter att den paramilitära alliansen Sudan Founding Alliance (SFA) erövrat staden El Fasher i Darfur rapporteras omfattande massakrer på civila ha ägt rum.
– Civila har utsatts för mycket omfattande våld under kriget i Sudan sedan 2023, men händelserna i El Fasher under 2025 sticker ut även i ett historiskt perspektiv. De är den viktigaste förklaringen till att antalet döda i ensidigt våld nådde den högsta nivån på över 30 år, säger Therese Pettersson.
Konflikter mellan karteller minskar
UCDP registrerade totalt omkring 76 500 döda i ensidigt våld under 2025, en ökning med över 400 procent jämfört med året innan. Det är den högsta nivån sedan 1994.
Trots ökningen av konflikter där stater är inblandade fortsatte de icke-statliga konflikterna att minska. Konflikter mellan exempelvis drogkarteller i Mexiko, orsakade totalt omkring 14 500 dödsfall under 2025. Det är den lägsta siffran sedan 2013.
Rapport:
Organized violence 1989–2025, and violent political protests, Journal of Peace Research.
När unga avhoppare ser tillbaka på sitt kriminella förflutna försöker de både förklara sina handlingar och skapa en ny identitet. En studie visar hur berättelser om tjuvheder, ansvar och att bli vuxen blir viktiga när brottets bana lämnas.
I en avhandling har 20 unga vuxna djupintervjuats om sin väg in i och ut ur kriminalitet. Studien visar att personer som vill lämna brottslighet bakom sig ofta behöver förstå och förklara sin egen livshistoria, både för sig själva och för andra.
– Det räcker inte att sluta begå brott. Man behöver också skapa en berättelse om sitt liv som gör förändringen begriplig, både för en själv och för omgivningen. Den berättelsen är central för att kunna skapa sig en ny identitet och förhålla sig till sitt gamla liv, säger Hanna Edgren, som skrivit avhandlingen i socialt arbete vid Lund universitet, i ett pressmeddelande.
Avgörande händelser
Äldre personer som suttit i fängelse kan ofta beskriva brottsligheten som något som tillhör ett avslutat kapitel i livet och att de nu blivit bättre människor. För unga är det här svårare.
– Det är svårt att säga ”när jag var ung och dum” om något som hänt helt nyligen, säger Hanna Edgren.
De unga avhopparnas berättelser handlar snarare om att de nu blivit vuxna. Beslutet att lämna kriminaliteten sker ofta efter en dramatisk händelse, till exempel något som väckt en rädsla för att dö. Drogmissbruk, som ibland var vägen in i kriminaliteten, kan nu vara anledningen till att de vill sluta.
Att bli förälder eller inleda en nära relation lyfts också fram som viktiga skäl att lämna det kriminella livet bakom sig.
Balansgång mellan ansvar och förklaring
De avhoppare som intervjuades i studien var mellan 18 och 30 år gamla. Alla hade påbörjat sin kriminella bana i tidig ålder, i ett fall redan under lågstadiet.
När avhopparna berättar om varför de började begå brott handlade det om stökiga uppväxtförhållanden, ekonomisk utsatthet och problem i skolan. De beskriver också hur gemenskap, spänning och möjligheten att tjäna pengar lockade.
– Kriminaliteten blev ett sätt att umgås. I berättelserna försöker de ofta balansera ansvar och förklaring. De vill inte bortse från sitt eget ansvar men inte heller framstå som onda människor, säger Hanna Edgren.
Lyfte fram normer och värderingar
Enligt Hanna Edgren var det viktigt för avhopparna att framhålla att de hade en moralisk kompass. De skilde mellan ”anständiga kriminella” och ”avskummen”, som de absolut inte ville förknippas med.
Den som betraktas som en anständig kriminell följer det som brukar kallas tjuvheder – en oskriven norm om lojalitet och tystnad inom kriminella miljöer. Ett ”avskum” är däremot någon som exempelvis begår sexualbrott mot barn eller våldtäkt.
Avhandlingen syftar till att öka kunskapen om hur förändring upplevs och förstås av unga själva. Enligt Hanna Edgren kan deras berättelser – även när de är komplexa och motsägelsefulla – vara viktiga för personer som jobbar inom socialt arbete, kriminalvård och med andra stödinsatser.
– Om människor ska kunna förändra sina liv behöver det finnas utrymme att bli sedda som mer än sina tidigare misstag, säger Hanna Edgren.
Avhandling:
Om att sluta begå brott. Narrativt identitetsarbete i ungas berättelser om ansvar och moral, Lunds universitet.
Barn med astma och allergi som bor med en eller flera katter har inte mer astmabesvär än barn utan katt. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska institutet. Forskarna betonar samtidigt att råd om pälsdjur bör anpassas efter varje barns situation.
Många familjer med barn som har astma avråds från att ha pälsdjur i hemmet. Tidigare forskning om hur katter påverkar barn med astma och allergi har dock varit begränsad och gett motstridiga resultat.
I en ny svensk studie har forskare följt över 30 000 barn mellan 4 och 17 år med diagnostiserad astma och allergi under två år. Barn som bodde i hushåll med katt jämfördes med barn utan katt. Uppgifter om kattägande hämtades från det nationella kattregistret och samkördes med data från flera svenska hälso- och kvalitetsregister.
Inga tecken på försämring på kort sikt
Forskarna analyserade bland annat försämringar av astma som krävt akut vård, sjukdomens svårighetsgrad, hur väl astman var kontrollerad och barnens lungfunktion. Barn som bodde med katt hade liknande astmabesvär som barn utan katt. Antalet katter i hemmet kunde inte heller kopplas till skillnader i astmabesvär.
– Vi fann inga tecken på att kattägande försämrar astman hos barn som redan har astma och allergi. Men tyvärr saknades information om vilken allergi barnen hade så vi vet inte om de var allergiska mot katt eller inte, säger Resthie R. Putri, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Individuella råd behövs
Forskarna lyfter fram det stora deltagarantalet och den nationella täckningen som studiens främsta styrkor. Samtidigt finns flera begränsningar. Det relativt nya kattregistret kan ha gjort att viss exponering inte fångades upp, och uppgifter saknas om hur länge barnen varit exponerade för katt samt hur mycket tid djuren tillbringade inomhus.
Resultaten kan också ha påverkats av att familjer med barn som har svårare allergi i högre grad avstått från att skaffa katt.
– Kliniska råd behöver alltid anpassas individuellt, och vår studie kan bidra till ett kunskapsunderlag i samtal med familjer om pälsdjur och astma, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Barnen ska följas under längre tid
Forskarna planerar nu att studera hur olika typer av allergier kan påverka utfallet och om det spelar någon roll om barnet är kattallergiker eller inte. De vill också att följa barnen under en längre period för att se hur kattägande kan påverka astman över tid.
Vetenskaplig artikel:
Cat exposure and asthma outcomes in a cohort of children with asthma and allergy, Frontiers in Allergy.
Ny forskning visar att antidepressiva läkemedel påverkar serotoninceller i hjärnan olika över tid. Det kan förklara både tidiga biverkningar och varför den positiva effekten kommer först efter en tids behandling.
Antidepressiva läkemedel används av mer än var tionde person i Sverige. Den vanligaste typen är selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, som ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.
– Trots att läkemedlen används av så många vet vi fortfarande ganska lite om hur de påverkar hjärnan. Därför ville vi undersöka vilka förändringar som sker i hjärnans serotoninceller vid SSRI-behandling, säger Iskra Pollak Dorocic, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Serotoninceller undersöktes
Studien undersökte SSRI-läkemedlet fluoxetin och hur det påverkar hjärnans viktigaste område för produktion av serotonin. Med hjälp av metoden spatial transkriptomik* kunde forskarna studera hur genaktiviteten förändrades efter både kortare och längre tids behandling.
– I stället för att se serotoninsystemet som en enda grupp av nervceller undersökte vi olika typer av serotoninceller i detalj. Då kunde vi se att de skiljer sig mer åt än man tidigare trott och att de reagerar olika på läkemedlet, säger Iskra Pollak Dorocic.
*Med spatial transkriptomik kan forskare kartlägga serotoninet, analysera genernas uttryck och koppla dem till specifika platser i hjärnan.
Nervcellerna reagerade olika
Studien visar att SSRI-läkemedel ger omfattande förändringar i hjärnans serotoninsystem. Forskarna identifierade två grupper av serotoninceller som reagerar olika på behandlingen över tid.
I den ena gruppen ökade aktiviteten i nervceller som producerar ämnet prodynorfin (Pdyn) i början av behandlingen. Pdyn har i tidigare forskning kopplats till stressrelaterade och depressionsliknande symtom. Effekten avtog dock med tiden.
I den andra gruppen såg forskarna i stället att aktiviteten i nervcellerna ökade först efter en längre tids behandling, men då av ämnet TRH, som i tidigare forskning har kopplats till antidepressiva effekter.
Kan kopplas till biverkningar
Resultaten visar alltså att olika serotoninceller i hjärnan reagerar på olika sätt på samma läkemedel.
– Den ena reagerar snabbt och tillfälligt, medan den andra påverkas först efter flera veckor. Det kan förklara varför biverkningar ofta märks i början av behandlingen, medan den positiva effekten kommer senare. Resultaten ger också nya ledtrådar för framtida forskning, säger Iskra Pollak Dorocic.
På sikt kan resultaten bidra till att utveckla mer effektiva antidepressiva behandlingar med färre biverkningar.
Vetenskaplig artikel:
Effects of SSRIs on the spatial transcriptome of dorsal raphe serotonin neurons, Nature Molecular Psychiatry.
Elvaåriga pojkar är positiva till att vaccinera sig mot hpv, men många har begränsad kunskap om varför det är viktigt. Det visar en ny studie som lyfter fram behovet av bättre information till både barn och skolpersonal.
Vaccination mot humant papillomvirus, hpv, skyddar mot flera cancerformer. Det erbjuds numera även till pojkar inom det nationella vaccinationsprogrammet. En ny studie visar dock att kunskapen om hpv är begränsad bland elvaåriga pojkar.
Forskarna intervjuade 13 deltagare och fann att de flesta inte visste vad hpv är, vilka cancerformer vaccinet skyddar mot eller hur det kan kopplas till sexuellt överförbara infektioner. Trots kunskapsbristerna var pojkarna generellt positiva till att vaccinera sig.
– Många pojkar hade väldigt begränsad kunskap om hpv och uppfattade oftast att det är något som främst berör flickor, säger Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Viktigt att prata om vaccinationer
Studien visar också att pojkarna sällan var delaktiga i beslutet om vaccination. De beskrev att informationen från föräldrarna mer handlade om när vaccinationen skulle ges, snarare än varför den är viktig.
– Jag tycker att man ska involvera barnen tidigt och prata om vaccinationer. De behöver veta varför vi vaccinerar och vad syftet är, säger Eva Runngren.
Flera pojkar uppgav att de fått information om vaccinationen i skolan, men omfattningen varierade. Vissa deltagare kunde inte minnas att de fått någon information om hpv alls.
– Skolsköterskor och lärare kan aktivt främja hpv-vaccination genom att betona dess betydelse för både pojkar och flickor, säger Eva Runngren.
Skolan har en viktig roll
Hon ser ett behov av mer riktad information till barn i den här åldern. Det behövs även tydligare riktlinjer och utbildningsinsatser för att stärka kunskapen om hpv hos lärare och skolsköterskor.
– I dagsläget saknas kunskap om vilken kunskapsnivå lärare har kring hpv. Detta understryker vikten av att kartlägga deras kunskap för att ytterligare stärka det hälsofrämjande arbetet. Om barn får kunskap om vaccinationer i tidig ålder och tar den med sig in i vuxenlivet tror jag att vi som samhälle tjänar på det, säger Eva Runngren.
Mer om hpv och vaccination
• HPV är ett vanligt virus som i vissa fall kan orsaka cellförändringar och cancer.
• Vaccination ger skydd mot flera cancerformer och kan även skydda mot kondylom.
• Alla barn erbjuds vaccination genom elevhälsan, vanligtvis i årskurs 5.
• Sedan 2020 ingår även pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet.
• Bäst skydd fås om vaccinationen ges före sexdebut, men även senare vaccination ger ett viktigt skydd.
Källa: 1177
Vetenskaplig artikel:
Schoolboys’ experiences of information and communication regarding the human papillomavirus vaccination, Journal of Public Health.
Oro för hot och trakasserier bidrar till att kvinnliga politiker oftare avstår från att uttala sig offentligt, särskilt i frågor som rör migration och jämställdhet. Det visar en studie från Uppsala universitet.
Statsvetare vid Uppsala universitet har analyserat svar från Brottsförebyggande rådets återkommande enkät Politikernas trygghetsundersökning. I enkäterna har politiker på nationell och lokal nivå svarat på frågor om de avstått från att uttala sig offentligt på grund av oro för hot eller trakasserier.
Studien bygger på enkäter som genomfördes mellan 2012 och 2022.
– Vi kan se att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män undviker att uttala sig i en fråga på grund av oro för hat eller hot, särskilt när det gäller riksdagsledamöterna. Vi kan också se samma problem bland riksdagspolitiker med invandrarbakgrund, även om skillnaden där är något mindre, säger Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kvinnor tystas i flera frågor
I fritextsvaren fick politikerna själva ange vilka frågor de valt att inte debattera offentligt. Det handlade både om lokala frågor, som nedläggning av skolor eller vårdcentraler, och om bredare politiska ämnen som migration.
− Fritextsvaren visar att kvinnliga politiker och politiker med invandrarbakgrund undviker att uttala sig offentligt inom ett bredare spektrum av frågor än andra politiker. Kvinnor tystas dessutom oproportionerligt ofta i debatter som utmanar traditionell manlig dominans – särskilt i frågor om jämställdhet och migration, säger Cecilia Josefsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Migration ett känsligt ämne
Fritextsvar som nämndes fler än tio gånger samlades i egna kategorier. Den överlägset vanligaste var migration, som också var den fråga flest politiker uppgav att de undvikit att diskutera offentligt.
− Det påstås ofta att det inte funnits en seriös debatt kring migration, eller att frågan diskuterats för ensidigt. Våra resultat visar att det finns vissa perspektiv som kanske inte kommer fram i debatten för att politikerna vill undvika trakasserier och hot, säger Cecilia Josefsson.
Även om migrationsfrågan återkom bland många som undvek offentliga uttalanden, var politiker med invandrarbakgrund inte mer benägna än andra att avstå i just dessa frågor.
Var tredje ledamot avstod debatt
När forskarna granskade svaren från den senaste valrörelsen 2022 framkom att 38 procent av riksdagsledamöterna hade avstått från att uttala sig offentligt.
− Det är ju en viktig del av rollen som riksdagsledamot att delta i offentliga debatten och att forma opinion. Därför är det alarmerande att hela 38 procent väljer bort att uttala sig offentligt i någon fråga av odemokratiska skäl, säger Sandra Håkansson.
Risk för snedvridning
Att vissa ämnen inte lyfts i debatten, trots att frågorna är viktiga för många väljare, kan enligt forskarna leda till snedvridna politiska beslut.
– Att så pass många väljer bort att uttala sig leder till en snävare debatt där vi inte får tillgång till alla perspektiv. Om man bara tänker på jämställdhetsaspekten, så har ju Sverige historiskt haft en numerärt jämställd representation i politiken, särskilt i jämförelse med många andra länder. Men det räcker ju inte med att kvinnor finns i politiken, de måste ges samma utrymme som sina manliga kollegor att forma debatten och sätta frågor på agendan, säger Cecilia Josefsson.
– Vår studie väcker frågor om vilka röster som egentligen hörs, vilket är extra viktigt nu när vi är inne i en ny valrörelse, fortsätter hon.
43 000 enkätsvar
I studien utgick forskarna från sex enkäter som skickats ut under åren 2012–2022. Totalt analyserades 43 000 svar från svenska politiker på både nationell och lokal nivå. Forskarnas analys visar att:
- Bland riksdagsledamöterna hade 36 procent av kvinnorna undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 20 procent av männen.
- 36 procent av riksdagsledamöterna med invandrarbakgrund uppgav att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 26 procent utan invandrarbakgrund.
- Bland kommunpolitikerna uppgav 18 procent av kvinnorna att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 13 procent av männen.
- 18 procent av kommunpolitikerna med invandrarbakgrund uppgav att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 14 procent utan invandrarbakgrund.
Vetenskaplig artikel:
Silenced Voices: How Violence Marginalizes Women and Immigrant Politicians in Policy Debates, British Journal of Political Science.
Unga guppyer som fick umgås med varandra utvecklade större hjärnor än de som bara såg fiskar på skärm. Det visar en studie som delvis inspirerats av oron kring hur skärmanvändning kan påverka hjärnans utveckling, särskilt hos barn.
En ny studie från Stockholms universitet tyder på att levande social interaktion kan vara viktig för hjärnans utveckling.
– Våra resultat tyder på att det inte räcker att bara se sociala signaler. Själva interaktionen, att den andra individen reagerar på dig i realtid, verkar vara viktig för hjärnans utveckling, säger Olivia Carmstedt, forskare vid Stockholms universitet.
Forskargruppen vid Zoologiska institutionen undersökte hur sociala erfarenheter påverkar hjärnans utveckling hos unga guppyer. Under 20 dagar fick fiskarna växa upp med antingen visuell kontakt med levande fiskar, videoinspelningar av fiskar eller mycket begränsad social kontakt.
Resultaten visar att guppyer som haft direkt kontakt med andra fiskar utvecklade hjärnor som var nästan sex procent större än hos fiskar som bara såg filmade artfränder på en skärm. De hade också större luktbulber, ett hjärnområde kopplat till social informationsbearbetning.
Hjärnorna hos fiskarna som fick titta på en skärm var mer lika hjärnorna hos fiskar med minimal social kontakt.
Diskussion om skärmtid
Studien har delvis inspirerats av den växande oron kring hur ökande mängder passiv skärmanvändning kan påverka hjärnans utveckling hos människor, särskilt barn.
Många studier på människor visar ett samband mellan skärmanvändning och hjärnans utveckling, men de kan inte säkert visa vad som orsakar vad.
– Fiskar är utmärkta modeller för att studera hjärnans plasticitet eftersom deras hjärnor fortsätter att utvecklas genom hela livet. Även om människor och fiskar förstås är mycket olika visar studien att social interaktion kan påverka hjärnans utveckling hos ryggradsdjur, säger Niclas Kolm, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Ingen skillnad i kognitivt test
Efter behandlingsperioden testades fiskarnas förmåga att minnas ett föremål som tillfälligt försvinner ur synfältet. Där såg forskarna inga skillnader mellan grupperna.
Resultaten tyder på att vissa delar av hjärnans utveckling är mer känsliga för social erfarenhet än andra.
– Vi vill betona att resultaten inte visar att all skärmanvändning är skadlig. Studien pekar i stället på vikten av sociala interaktioner under utvecklingen, säger Oliva Carmstedt.
Vetenskaplig studie:
Streaming for fish? Screen-based social exposure disrupts brain development, Biology Letters.
Välbevarade fossil från Kina visar att mossdjur uppstod för över 500 miljoner år sedan – betydligt tidigare än forskare tidigare trott. Upptäckten löser en långvarig evolutionär gåta och knyter mossdjuren till den kambriska explosionen.
Mossdjur är vanliga kolonibildande djur som finns i de flesta vattenmiljöer, från sjöar och vattendrag till hav. Deras ursprung har länge varit ett mysterium, men de äldsta kända fossilen är från tidsperioden ordovicium för omkring 480 miljoner år sedan. Det har gjort dem till ett undantag bland dagens djurgrupper som uppstod under den så kallade kambriska explosionen.
Evolutionär gåta löst
Nu visar välbevarade fossil från tidig kambrium i Kina att mossdjur uppstod redan för drygt 500 miljoner år sedan.
– Det här löser ett av paleontologins klassiska problem. Mossdjuren har länge varit en evolutionär gåta eftersom de verkade dyka upp mycket senare än andra djurgrupper. Våra nya fossil visar att de faktiskt utvecklades samtidigt som resten av de moderna djurstammarna, säger Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Studien bygger på fossil från Xiannüdong-formationen i södra Kina. Fynden är särskilt viktiga eftersom fossilen bevarar både skelettstrukturer och detaljer av mjukdelar. Forskarna har kunnat identifiera muskler, membransäckar och skiljeväggar mellan individer i kolonin – kännetecken som visar att det rör sig om mossdjur.
– Det är extremt ovanligt att hitta fossil där så här ömtåliga strukturer finns kvar. Tack vare de speciella kemiska förhållandena under fossiliseringen har vi kunnat studera anatomin i detalj och slutgiltigt bekräfta mossdjurens kambriska ursprung, säger Lars Holmer.
Avancerade kolonier
Forskarna visar också att mossdjur redan under kambrium hade utvecklat avancerade och specialiserade kolonier. De nyupptäckta arterna var bara några millimeter stora och levde fastsittande på havsbotten i tropiska grundhav. Många små individer bildade tillsammans kolonier med bladliknande former eller mönster som liknar bikakor.
Arten som forskarna nu beskrivit, Dayingomelission hexaclitia, representerar dessutom en hittills okänd typ av mossdjur och visar att gruppen redan tidigt hade stor variation i koloniernas form och uppbyggnad.
– Det mest överraskande är kanske hur avancerade de här kolonierna redan var. Det visar att utvecklingen av samverkande djurkolonier gick mycket snabbt under den kambriska explosionen, säger Lars Holmer.
Vetenskaplig artikel:
High-fidelity modular skeletons authenticate a Cambrian origin for Bryozoa, Nature.
Mer om mossdjuren
- Mossdjur (Bryozoa) är små kolonibildande djur som lever i hav och sötvatten.
- Varje koloni består av många mikroskopiska individer som samarbetar.
- De flesta mossdjur filtrerar plankton ur vattnet med en tentakelförsedd struktur som kallas lofofor.
- Fossila mossdjur är mycket vanliga från ordovicium och framåt, men säkra fossil från kambrium har länge saknats.
- De nya fossilen från Kina är över 500 miljoner år gamla och visar att mossdjuren uppstod under den kambriska explosionen.
När människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet, visar ny forskning från Umeå universitet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer.
Fjällräddarna är en frivilligorganisation som styrs av Polisen och bidrar med bland annat första hjälpen och evakuering av skadade i fjällmiljö.
I en ny studie från Umeå universitet har forskare intervjuat 21 fjällräddare från Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om deras erfarenheter av att omhänderta sjuka eller skadade människor i fjällmiljö.
Studien visar att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inte får ge smärtstillande läkemedel till skadade när de jobbar som fjällräddare.
– Det här väcker frågor om hur regelverket står i vägen för att ge patienten den behandling som behövs direkt på plats. Det finns en frustration hos de intervjuade fjällräddarna att inte kunna ge smärtlindrande läkemedel till svårt skadade patienter, säger Johan Hylander, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet.
Olika lagstiftning beroende på ledning
Personalen lyder under olika lagstiftningar beroende på om de arbetar inom sjukvården eller som fjällräddare under polisens ledning. Även om de får hantera och dela ut läkemedel i sin yrkesroll kan de alltså inte göra det i uppdraget som fjällräddare.
Detta skapar utmaningar i omhändertagandet av skadade, där patienten inte kan få smärtlindring i ett första skede och under transport till väntande ambulans eller ambulanshelikopter.
Trots begränsningar i regelverket vittnar fjällräddarna om en hög grad av uppfinningsrikedom för att övervinna praktiska hinder och snabbt nå fram till nödställda. De säger också att de känner sig trygga i att kunna vårda flera skadade samtidigt.
Samtidigt pekar studien på flera centrala områden och frågor som forskarna nu vill undersöka vidare.
– Vi ser gärna att det genomförs en genomlysning av befintlig lagstiftning för att undersöka på vilket sätt regionala polismyndigheter och sjukvårdsregioner kan samverka kring denna fråga. Det är viktigt eftersom de skadade förtjänar ett bra medicinskt omhändertagande, säger Johan Hylander.
Vetenskaplig artikel:
“We are not allowed to give any pain relief” — Swedish mountain-rescue operations from the perspective of mountain-rescue personnel: an interview study, BMC Emergency Medicine.
Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska institutet där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.
Trots att utevistelse i alla väder är en etablerad del i svenska förskolor visar resultaten från en ny studie att väderförhållanden ändå har ett tydligt samband med hur mycket barn rör sig och är stilla.
Totalt ingick över 3 300 barn i åldern tre till fem år från förskolor i Stockholmsområdet i studien. Barnens fysiska aktivitet mättes med accelerometrar, en elektronisk sensor som mäter ett objekts hastighetsförändring, som bars på handleden, samtidigt som forskarna använde dagliga väderdata från SMHI.
– Vi ser att väderförhållanden i vardagen hänger tydligt ihop med hur barnens tid fördelas mellan rörelse och stillasittande. Våra resultat pekar på behovet av möjligheter till aktiv lek även när vädret är mindre gynnsamt, säger Pablo Campos‑Garzón, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
Effekten tydligare på helgen – förskolan skyddar mot vädrets påverkan
I stället för att analysera temperatur, regn och solsken var för sig grupperades dagarna i olika ”väderprofiler”, till exempel soliga och varma eller kalla och molniga dagar.
Resultaten visar att barnen rörde sig mest under soliga och varma dagar. När vädret i stället var kallt och molnigt hade barnen i genomsnitt omkring 15 minuter mindre måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag, jämfört med soliga dagar. Samtidigt minskade den lätta fysiska aktiviteten med cirka 32 minuter och den stillasittande tiden ökade med nästan 47 minuter.
Även regniga och molniga dagar var kopplade till mindre rörelse och mer stillasittande, men skillnaderna var något mindre.
Sambanden mellan väder och rörelse såg liknande ut för flickor och pojkar. Däremot var effekterna tydligare under helger än under vardagar, vilket kan tyda på att förskolans rutiner delvis skyddar mot vädrets påverkan.
– Studien kan inte visa exakt varför barn rör sig mindre när vädret är sämre, men små barn är beroende av vuxna för att få möjlighet att vara aktiva. Om vuxna tycker att regn, kyla eller mörker gör det mindre lockande att gå ut kan det sannolikt påverka barnens rörelse. Därför är förskolans rutiner så viktiga – de kan hjälpa till att göra fysisk aktivitet till en naturlig del av dagen, oavsett väder, Pablo Campos‑Garzón.
Vetenskaplig artikel:
Sunny days, cloudy behavior? Associations between weather patterns and movement behaviors in preschoolers using compositional data analysis, Environmental Research.
Stormen Dave som drog in över norra Europa i påskhelgen är ett färskt exempel på vad ny forskning från Göteborgs universitet visar. Vårstormar som bildas över Nordatlanten har blivit vanligare än för 80 år sedan – och det beror på klimatförändringarna.
På norra halvklotet följer stormperioderna en årstidscykel. Stormarna är svagast, och minst förekommande, på sommaren och kraftigast på vintern.
I takt med den globala uppvärmningen har dock stormmönstren och stormarnas förlopp ändrats och flera studier har pekat på att vinterstormarna verkar komma oftare och då ännu kraftigare.
– En faktor som kan orsaka att fler stormar bildas är att polarisen i Arktis har minskat i omfattning. Öppet vatten kan släppa ifrån sig mer värme och fukt till atmosfären än om det ligger ett lock av is på havet. Den minskande havsisen gör också att stormarna kan ta nya banor över de arktiska haven, säger Zhi-Bo Li, forskare i klimatologi vid Göteborgs universitet.
Den mesta forskningen fokuserar på hur klimatförändringarna har påverkat stormarnas hög- och lågsäsong, vinter och sommar. Men i en ny studie har Zhi-Bo Li tillsammans med sina kollegor valt att studera hur stormarna förändrats på norra halvklotet under vår och höst sedan 1940-talet fram till idag.
Tydlig förändring
Resultaten visar att stormarna över Nordatlanten, norra Stilla Havet och Arktiska oceanen har förändrats väldigt tydligt under vår och höst.
– En så kraftig och ihållande storm som Dave var förr ganska sällsynt i april, men nu ser vi att de kommer allt oftare och att de passerar över större områden. Tidigare klingade många vårstormar av över brittiska öarna, men nu når de ibland fram till Skandinavien, säger Zhi-Bo Li.
Forskarna har använt historiska väderdata mellan 1940 och 2024 för att kunna måla upp en bild över hur stormarna har förändrats. Huvudbudskapet i studien är att förändringarna är olika beroende på årstid och region.
I Arktis, över den 65:e breddgraden, blir vårstormarna kraftigare, varar längre och färdas längre väg. I Nordatlanten bildas fler vårstormar än förr medan i norra Stilla havet är det stormarna på hösten som intensifierats och varar längre.
– Generellt så ser vi en tydlig förändring i stormlandskapet på norra halvklotet. Vår studie fyller en lucka i kunskapen om hur stormarna uppträder i skiftet mellan vinter och sommar, det är viktiga förändringar som tidigare har varit förbisedda. Det är viktigt om vi ska kunna ta fram bättre väderprognoser och kunna planera för bra anpassningar i ett förändrat klimat.
Vetenskaplig artikel:
All-Season Analysis of Extratropical and Arctic Cyclones Over the Northern Hemisphere Oceans During 1940–2024, JGR Atmospheres.
Personer med celiaki och hudceliaki har en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, vissa blodcancerformer och förtida död. Det visar en stor amerikansk registerstudie som letts av forskare vid Karolinska institutet.
Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar reagerar på gluten. Dermatitis herpetiformis, även kallad hudceliaki, är en hudmanifestation av samma sjukdom och ger kliande blåsor och utslag. Tidigare forskning om långsiktiga hälsorisker vid dessa tillstånd har gett motstridiga resultat, särskilt utanför Europa.
Nu har forskare analyserat journaldata från USA mellan 2005 och 2025. Totalt ingick drygt 200 000 vuxna med celiaki och knappt 7 000 med hudceliaki. Varje person matchades med en kontrollperson utan sjukdomen med liknande ålder, kön, rökvanor och andra sjukdomar.
Resultaten visar att personer med celiaki hade en 18 procent högre risk att avlida under uppföljningstiden jämfört med kontrollgruppen. De hade också en något ökad risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
Även personer med hudceliaki hade en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet, men resultaten var mer osäkra i vissa analyser.
– Riskökningarna är relativt små för den enskilda individen, men eftersom celiaki är en vanlig sjukdom kan effekterna ändå vara betydelsefulla på befolkningsnivå, säger Philip Curman, läkare och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik samt institutionen för medicin på Karolinska institutet.
– Det är intressant att celiaki är kopplat även till hjärt-kärlsjukdom. På det området har tidigare studier varit motstridiga, säger Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.
Viktigt att följa upp patienter med celiaki och hudceliaki
Studien visade också skillnader i cancerrisk. Personer med celiaki hade en ökad risk för blodcancer, särskilt non-Hodgkins lymfom, men ingen ökad risk för solida tumörer.
För hudceliaki sågs en tydligt ökad risk för non-Hodgkins lymfom, medan risken för andra cancerformer inte var förhöjd.
– Våra resultat pekar på att både hjärt-kärlhälsa och vissa cancerformer kan vara viktiga att uppmärksamma vid uppföljning av patienter med celiaki och hudceliaki, säger Philip Curman.
Forskarna betonar att studien bygger på journaldata och saknar information om till exempel kostbehandling och följsamhet till glutenfri diet, vilket är en viktig begränsning.
Vetenskaplig artikel:
Mortality, cardiovascular disease, and cancer in coeliac disease and dermatitis herpetiformis: a matched cohort study, The Lancet Regional Health – Americas.
En undersökning visar på nedgångar i andelen svenskar som umgås med vänner regelbundet samt i andelarna som anser att vänskap och kärlek är särskilt viktiga värden. Trots detta känner sig svenskarna överlag inte mer ensamma i dag än för tio år sedan.
Ensamhet målas ofta upp som en av samtidens stora samhällsutmaningar och kan kopplas till såväl folkhälsa som upplevd lycka. I ett kapitel i SOM-institutets kommande forskarantologi har den svenska ensamheten kartlagts med fokus på subjektiv och objektiv ensamhet i befolkningen.
I undersökningen ingår flera frågor kopplade till potentiell ensamhet i befolkningen och i den senaste undersökningen svarade 27 procent att de känt sig ensamma minst en gång i månaden under det senaste året. Detta är samma andel som när frågan ställdes för första gången 2024. 18 procent instämde i påståendet ”jag känner mig ofta ensam”. Sammantaget betyder det att 2–3 miljoner svenskar idag upplever en relativt regelbunden ensamhet.
Undersökningen visar också på en minskad umgängesgrad över tid. 2025 hade 87 procent umgåtts med vänner på månatligbasis. För trettio år sedan var denna andel 94 procent. Den minskade umgängesgraden över tid syns i princip i alla samhällsgrupper.
Dessutom syns ett minskat fokus på värderingar kopplade till socialt liv över tid. I undersökningen bedömer svenskarna vad som är viktigt i livet utifrån ett stort antal listade värden. Dessa värden karaktäriseras i regel av stabilitet över tid, men trots detta har andelarna som tycker det är mycket viktigt med sann vänskap, socialt anseende och kärlek minskat sedan 1996.
– Vi ser indikationer på en långsam men allmän förändring i samhället kopplat till vikten av vänskap och umgänge, säger Cornelia Andersson, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet.
Unga känner sig mest ensamma
Den senaste undersökningen följer också upp resultaten från en tidigare studie från 2015 med fokus på upplevd – eller subjektiv – ensamhet i befolkningen. Resultaten visar att svenskarna över lag inte känner sig nämnvärt mer ensamma idag än de gjorde för tio år sedan.
Undantaget är de allra yngsta där den upplevda ensamheten har ökat. Det är denna grupp som idag upplever störst subjektiv ensamhet, trots att 16–19-åringar är de som träffar vänner i allra högst utsträckning.
Utöver detta bekräftar den nya studien många fynd från 2015. Förutom de allra yngsta är män, låginkomsttagare och arbetslösa de grupper som upplever sig mest ensamma.
Uppväxtland analyserades inte 2015 men i den nya studien framgår att personer födda utanför Sverige känner sig påtagligt mer ensamma än svenskfödda.
Samband med nöjdhet med livet
Kopplingen mellan ensamhet och eget välmående tycks dock ha blivit något svagare sedan 2015.
Att inte umgås med vänner varje månad hade 2015 ingen effekt på skattningarna av hur nöjd man är med sitt liv. 2025 har det till och med en marginellt positiv effekt. Att bo i ensamhushåll hade 2015 en negativ effekt på nöjdheten med livet, men 2025 syns inget sådant samband.
– Känner man sig ensam så är man mindre nöjd med sitt liv. Detta har inte förändrats sedan studien 2015. Däremot är i dag personer som bor själva eller inte träffar vänner regelbundet mer nöjda med sina liv än de var för tio år sedan, säger Cornelia Andersson.
Olika typer av ensamhet
Subjektiv (upplevd) ensamhet: 27 procent av svenskarna känner sig ensamma minst en gång i månaden. 18 procent svarar även att de ofta känner sig ensamma i sitt liv och 9 procent att de inte har vänner som förstår dem. Emellertid är nivåerna stabila sedan 2015, subjektiv ensamhet ökar egentligen endast i den allra yngsta åldersgruppen.
Objektiv (uppmätt) ensamhet: Över de senaste trettio åren syns en minskning i andelen som umgås med vänner minst en gång i månaden. Dessutom bor fler svenskar i ensamhushåll eller är ensamstående idag. Till skillnad från år 2015 upplevs dock inte objektiv ensamhet idag som negativt för livskvaliteteten.
Källa:
Ensam är inte stark, SOM-institutet.
