I decennier har mjölk med en blåbärsaktig bismak förbryllat svenska mejerier och lantbrukare. Men nu har forskare från SLU löst gåtan och kan avslöja hur den märkliga smaken uppkommer.
Bismaken, när den har uppkommit, har lett till stoppade leveranser från vissa gårdar. Den har beskrivits som ”blåbärsaktig”.
– En liten smakavvikelse kunde förstöra stora delar av mjölken på mejerierna. Flera utredningar och forskningsförsök gjordes om hur smaken kunde ha uppkommit, men ingen hade kunnat förklara orsaken. Det var bakgrunden till att vår grupp tog oss an frågan, säger Mårten Hetta, forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
En fruktig bismak
I sitt arbete började forskarna att samarbeta med mejerier och lantbrukare i Sverige som hade haft problemet på sina gårdar. I ett laboratorium analyserades sedan mjölkprover som hade bismaken.
– Det smartaste vi gjorde var faktiskt när vi slutade leta efter just blåbärssmaken. I internationell litteratur beskrev andra problemet med ord som ”fruktig” och ”sockerrör”. Det gav oss nya ledtrådar och banade sen väg för lösningen, säger Mårten Hetta.
Socker, etanol och smörsyra
Forskningsgruppen provade att tillsätta olika substanser i både mjölk och foder för att kunna återskapa smakavvikelser. Ganska snart framträdde ett mönster. När korna hade ätit ett visst foder förändrades också smaken på mjölken.
Där började sambanden klarna. Det visade sig att höga halter av socker i fodret kan omvandlas till etanol. När etanolen reagerar med smörsyran i mjölken bildas estrar, flyktiga organiska ämnen som ger en fruktig bismak. Ett sådant exempel är etylbutanoat. Människans lukt- och smaksinne är mycket känsligt för ämnet och kan uppfatta det redan vid koncentrationer på nanogramnivå.
Skördens tidpunkt viktig
Forskargruppen kunde se att de höga sockerhalterna i fodret uppkommer när skörden sker för tidigt på våren. Samtidigt är näringsvärdet i fodret då som högst. Det är några gårdar per år som råkar ut för detta i Sverige och enligt studien är problemet vanligast under vinterhalvåret.
– Det känns jättebra att vi nu har en logisk förklaring till problemet. Jag tycker att det här är ett jättebra exempel på forskning som betyder mycket för den enskilda lantbrukaren och deras inkomst. Mejerierna kan stänga av en lantbrukare när problemet uppstår, men det blir en betydande förlust för gårdens ekonomi, säger Mårten Hetta.
Lantbrukare kan byta ensilage
Forskarna kan nu kan ge konkreta råd till lantbrukare som har drabbats av smakavvikelser.
– Om gårdarna byter ensilaget som har orsakat problemet kan avvikelsen försvinna. Vi har också sett att om man använder tillsatsmedel som hämmar jäst kan man fortsätta att skörda tidigt.
Mjölken hos alla kor i en besättning påverkas inte av smakavvikelser även om alla kor har ätit samma foder. Orsaken till det är något som forskarna vill undersöka härnäst.
Mangroveskogarnas tidvattenmiljö fungerar som barnkammare för många fiskarter. En studie från Göteborgs universitet visar nu att hotet mot de viktiga ekosystemen ökar i takt med klimatförändringar och varmare hav.
Vattenkvaliteten i mangroveskogar förändras i takt med tidvattnet. Vid ebb sjunker syrehalten i vattnet samtidigt som koldioxidhalten ökar. Det blir då svårare för fiskar och andra havslevande arter att andas, och bara arter som är särskilt anpassade till mangrovemiljön klarar förhållandena.
När tidvattnet vänder och högvatten för in syrerikt vatten från havet sjunker koldioxidhalten. Då söker sig även mer känsliga arter in i mangroven, bland annat kommersiellt viktiga fiskarter, för att hitta skydd och föda.
Nära kritisk gräns
Forskare vid Göteborgs universitet har för första gången gjort noggranna mätningar av koldioxid- och syrehalter i 23 mangroveområden runt om i världen. Syftet var att förstå hur krävande tidvattenmiljön är för det marina livet.
Mätningarna visar mönster och likheter mellan mangroveområdena.
– Jag var överraskad över att se hur många mangroveskogar som redan ligger nära gränsen för när det blir svårt för fiskar att andas. Speciellt i tropikerna är perioderna med lågt syre och hög koldioxidhalt så långa att det inte ger mycket tid för mer känsliga arter att leva i mangroven, säger Gloria Reithmaier, marinkemist vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Varmare vatten pressar ekosystem
Den globala uppvärmningen höjer temperaturen i världshaven. När vattnet blir varmare ökar också koldioxidhalterna. Det sätter ytterligare press på mangroveskogarnas ekosystem.
I studien har forskarna använt flera klimatscenarier för att undersöka hur vattnet i mangroveområden kan förändras. Samtliga scenarier pekar på att det blir kortare gynnsamma perioder för fiskar och andra arter i mangroven.
Hur motståndskraftiga ekosystemen är varierar mellan de undersökta områdena. I vissa scenarier skulle fisk få svårt att andas.
– Jämfört med områden som ligger längre från ekvatorn har mangroveskogarna i till exempel Amazonas och Indien redan en väldigt hög koldioxidhalt. Det är också marina områden med väldigt hög biodiversitet som riskerar att gå förlorad om koldioxidhalterna i havet fortsätter uppåt, säger Gloria Reithmaier.
Viktig inkomst för lokalbefolkning
Forskarna lyfter också fram de ekonomiska konsekvenserna om livet i mangroveskogarna skulle kollapsa. Många mangroveområden är uppväxtmiljö för fiskarter som ger viktiga inkomster för lokalbefolkningar i utvecklingsländer.
– Det är troligt att fiskarna vi är mest intresserade av är de som drabbas hårdast, säger Gloria Reithmaier.
Äldre döva människor blir ibland tvungna att försöka läsa läppar eller skriva lappar i kommunikationen med vårdpersonal. Men en mobil grupp bestående av döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden, enligt en studie från Jönköping University.
Forskarna bakom studien har undersökt vad som händer när döva äldre personer får hjälp av ett så kallat mobilt omsorgsteam bestående av döva undersköterskor.
Studiens omsorgsteam hade utvecklats av en regional dövförening. Gruppen besökte äldre döva personer i hemmet eller på boenden och erbjöd stöd på svenskt teckenspråk. Forskarna genomförde 15 intervjuer med fyra deltagare under två års tid för att följa hur stödet upplevdes och vilken effekt det hade i vardagen.
Att få tillbaka sin röst
Möjligheten att kommunicera på teckenspråk hade stor påverkan, enligt studien. Deltagarna beskrev hur tidigare kontakt med ordinarie hemtjänst ofta hade skett genom bristfällig läppläsning eller lappar – metoder som sällan räckte för att uttrycka nyanserade behov eller frågor.
– Vi kan inte överdriva betydelsen av att äldre döva får tillgång till professionellt stöd på sitt första språk. Det handlar inte bara om information, utan om att få tillbaka sin röst, säger Sofi Fristedt, docent vid Hälsohögskolan vid Jönköping University.
Bild: Depositphotos.
Det säger lagen
Socialtjänstlagen reglerar kommunens ansvar för äldreomsorgen. Lagen slår fast att omsorgen ska ge äldre människor ett värdigt liv och välbefinnande, och att insatser ska anpassas efter individens behov. Men det finns inget i lagen som uttryckligen garanterar att äldre personer har rätt att få omsorg av teckenspråkskunnig personal.
Kommuner kan utbilda personal i teckenspråk med statligt stöd. Satsningen är dock frivillig, inte lagstadgad.
Källa: Sofi Fristedt, Jönköping University
Vardagen blev lättare
I och med att personalen hade teckenspråkskompetens kunde de äldre personerna i studien föra djupare samtal, ställa frågor, förstå skriftlig information och göra aktiva val. Vårdpersonalen hjälpte också till i dialoger med myndigheter och vårdpersonal, vilket ytterligare stärkte delaktigheten.
Det mobila teamet utförde inte bara traditionella omsorgsuppgifter som städning, inköp och promenader. Personalen kunde även hjälpa till med aktiviteter som annars faller utanför ordinär omsorg, som att organisera hemmet, följa med ut i naturen, hjälpa till med fritidssysslor eller sätta sig ner och samtala.
Det gjorde vardagen mer meningsfull och hanterbar, enligt deltagarna. Flera beskrev att de nu aktivt valde bort delar av den ordinarie hemtjänsten till förmån för det särskilda teamet.
Deltagarna blev gladare
Deltagare beskriver i studien hur de till följd av vårdinsatsen kände sig gladare, mer energiska och mindre ensamma. De såg fram emot besöken och upplevde en ökad trygghet – i hemmet, i sociala situationer och i kontakter med vården.
– För många av deltagarna blev teamet mer än omsorg, det blev en social och kulturell livlina, säger Sofi Fristedt.
Kontinuitet spelade en viktig roll. Samma personal kom varje gång, vilket gav stabilitet och relationsbyggande. Det var något som deltagarna saknade i den ordinarie omsorgen.
Forskarna menar att den studerade modellen kan användas av kommuner eller regioner tillsammans, eftersom målgruppen är liten, men behoven stora. För att skapa verkligt personcentrerad omsorg för äldre döva människor krävs språkkompetens, kulturell förståelse och tid för relationsbyggande.
Sillen i Östersjön skiljer sig genetiskt åt och är anpassad till lokala skillnader i salthalt och temperatur. Samtidigt kan vissa bestånd blanda sig med varandra, enligt en studie från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
– Tack vare den här storskaliga studien har vi nu kunnat identifiera hybrider mellan vår- och höstlekande sill, trots de stora genetiska skillnaderna mellan populationerna, säger Leif Andersson, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Sill som hamnar i ett bestånd med en annan lektid under året kan anpassa sitt beteende. Den kan då börja leka samtidigt som de övriga fiskarna.
– Vår tolkning är att genetiken definierar ett optimalt tidsfönster när leken sker, men att vattentemperatur och individens näringsstatus påverkar den exakta lektiden, säger Leif Andersson och fortsätter:
– Resultatet antyder också att för att kunna leka behöver sillen impulser från övriga individer i ett stim, vilket skulle vara ett effektivt sätt för en stimfisk att synkronisera leken. Det är en intressant idé som vi vill forska vidare på.
Tre grupper av vårlekande sill
Forskarna har också visat att vårlekande sill kan delas in i tre huvudgrupper från norr till söder. Inom dessa finns dessutom lokala bestånd, till exempel den så kallade törnrosströmmingen i Stockholms skärgård.
– Vi lade märke till att den genetiska sammansättningen passade bättre in för en långt mer sydlig population. Förklaringen är att just denna sillpopulation leker mitt i sommaren när vattnet är betydligt varmare än under våren, säger Linda Laikre, professor vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Ett sådant lokalt bestånd anpassad till lek i varmt vatten är en reservoar av genvarianter som kan få stor betydelse för Östersjösillens möjlighet att anpassa sig till framtida klimatförändringar, fortsätter hon.
Mer om sillen
Sill, eller strömming som den också kallas i vissa delar, är Östersjöns vanligaste fisk. Den är en viktig länk mellan plankton, rovfiskar, sjöfåglar, marina däggdjur och människor.
Sillbestånden är genetiskt anpassade till lekplats och lekperiod, men vandrar mellan lek- och födosöksområden.
I studien undersöktes över 4 500 fiskar från 150 platser längs den svenska kusten.
Viktig kunskap för förvaltning
Enligt forskarna har resultaten stor betydelse för förvaltningen av Östersjösillen.
– Att strömmingen är uppdelad i delbestånd har stor betydelse för förvaltningen, då sill och strömming längs Sveriges ostkust i nuläget förvaltas som två stora bestånd, ett i Egentliga Östersjön och ett i Bottniska viken. Den nuvarande förvaltningen stämmer inte överens med de genetiska grupperingar vi ser, säger forskaren Lovisa Wennerström vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna skulle vilja se ett mer restriktivt industrifiske för produktion av fiskmjöl. Detta för att minska risken att värdefull genetisk mångfald går förlorad.
– Våra resultat kommer att ligga till grund för Havs- och vattenmyndighetens övervakningsprogram för biologisk mångfald där sillen utgör en nyckelart, säger Linda Laikre.
De stora älvarna i norra Sverige påverkar hur björnar rör sig i landskapet. När björnarna kommer fram till älvkanten agerar hanar och honor på olika sätt. Det visar en studie som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gjort.
Forskarna har analyserat dna i spillningsprover som samlats in i Västerbottens län, från över 500 björnar.
Forskarna identifierade nära släktingar, till exempel förälder och unge eller syskon. De jämförde sedan hur långt från varandra avföringsprover från nära besläktade björnar hade hittats. På så vis kunde forskarna uppskatta hur långt varje björn i genomsnitt hade förflyttat sig från sitt födelseområde för att etablera revir.
Hanar tar sig längre
Det visar sig att hanar etablerar sig mer än dubbelt så långt från födelseplatsen jämfört med honor. I genomsnitt rörde sig hanar cirka 56 kilometer medan motsvarande siffra för honor var 23 kilometer.
När en brusande älv dök upp som hinder simmade hanarna helt enkelt över. 41 procent av hanarna korsade minst en älv, vissa korsade till och med två eller tre älvar. Endast 11 procent av honorna korsade en älv.
– Honor rör sig kortare sträckor och har mindre revir än hanar, men när vi simulerade hur honorna skulle röra sig om riktningen var slumpmässig blev andelen älvövergångar betydligt högre. Det tyder på att honor aktivt undviker att korsa älvar, säger Robert Spitzer, forskare vid SLU.
Småttingar behöver skydd
En förklaring är att det är honorna som tar hand om ungarna.
– Att korsa en bred, strömmande älv med sina ungar kan vara riskabelt. Hanar rör sig ensamma över större områden för att hitta honor att para sig med och det gör dem sannolikt mer benägna att ta risker och korsa hinder, säger Robert Spitzer.
Eftersom hanarna inte begränsas av älvarna och rör sig över stora områden blandas generna effektivt.
Viktigt att känna till
Björnen har gått från att vara på gränsen till utrotning till att idag ha en population på uppskattningsvis 2 500 djur i Sverige. Landskapet de lever i påverkas av både vägar och naturliga hinder, som älvar. Andra stora rovdjur kan korsa älvarna över isen under vintern, men då ligger björnarna i ide. Därför är det viktigt att förstå hur hindren påverkar björnar.
– Studien visar att samma hinder i landskapet kan påverka honor och hanar på olika sätt. För att bevara en genetiskt sammanhängande björnpopulation behöver vi ta hänsyn till det när naturvård och infrastruktur planeras, säger Robert Spitzer.
Bärplockare har bidragit
Studien bygger på Länsstyrelsens björninventering där jägare, bärplockare och andra som rör sig i skogen bidragit till insamling av björnspillning.
– Tack vare att vi fått in spillning från hela länet kan vi se släktskap från majoriteten av björnarna. Det är allmänhetens ambitiösa insamlande som gör studier som den här möjlig, säger Göran Spong, forskare och projektledare.
Vardagen i Västerås barnträdgårdar mellan 1940 och 1970 liknade på många vis dagens förskola. Men barnen hade delvis friare tyglar jämfört med idag – de kunde få arbeta fritt med såg och hammare, till exempel. Det framgår av en ny avhandling i pedagogik.
– Det är fascinerande hur mycket frihet barnen hade, säger Linnéa Waldekranz vid Örebro universitet.
I doktorsavhandlingen undersöker Linnéa Waldekranz vardagslivet i Västerås barnträdgårdar mellan 1940 och 1970. Fokus ligger både på det pedagogiska innehållet och på det emotionella klimatet, så som det beskrevs av dåtidens förskollärare, de så kallade ledarinnorna.
– Jag har studerat aktiviteter, lekar och temaarbeten, men också vilka känslor som barnen upplevde och uttryckte – och hur de tolkades av vuxna, säger Linnéa Waldekranz.
Avhandlingen visar att Västerås låg långt fram i sin utbyggnad av förskoleverksamheten. Redan i slutet av 1960-talet kunde alla fem- och sexåringar erbjudas plats i förskola, långt före den nationella förskolelagen som kom 1975 och som ledde till en kraftig utbyggnad av det svenska förskoleväsendet.
– Det var oväntat att utbyggnaden kom så tidigt. Det visar hur stort värde staden Västerås satte på barnomsorgen, säger Linnéa Waldekranz.
Sagostunder med ledarinnan
Barnen hade tillgång till ett rikt utbud av material och aktiviteter. Delar av dagen ägnades åt fri lek, andra åt temaarbete – på den tiden kallades det intressecentra – som handlade om till exempel trafik, trädgård eller högtider. Ett annat återkommande moment var samlingen, där barnen och ledarinnan sjöng, läste sagor och spelade instrument.
– Det påminner mycket om hur man arbetar i förskolan idag.
Forskningen visar tydliga könsmönster i barnens val av lekar. Pojkar valde oftare bygglek, träslöjd och fordonslek, medan flickor i högre grad valde docklek och sömnad. Liknande skillnader fanns i hur deras känslor beskrevs – flickor beskrevs som gladare, pojkar som argare.
Fritt fram att såga
En av de mest slående skillnaderna mot idag var graden av självständighet som barnen tilläts.
– Det fanns en tillit till barnens förmåga som vi kanske tappat bort idag. Barn fick arbeta fritt med sågar och hammare – även de med synnedsättningar. Idag finns det förskolor där man drar sig för att ha färgburkar framme, säger Linnéa Waldekranz.
Träslöjd på daghem, 1950-tal. Bild: Västerås Stadsarkiv.
Hon menar att den välvilja som finns i dagens förskola – att pedagoger ska vara närvarande, lyhörda och delaktiga – kan leda till stress för personalen och kanske begränsar dagens barns självständighet och företagsamhet.
– Vi kanske har gått för långt åt andra hållet.
Avhandlingen väcker också frågor om dokumentation. Historiskt låg fokus på den enskilda individen. Idag är det ofta gruppens lärande som står i centrum.
– Risken är att vi missar att se det enskilda barnet. Samtidigt är det tidskrävande att dokumentera både vardag, projekt och individers utveckling. Därför behövs politiska satsningar på förskolan. För att barnen ska få bästa möjliga förutsättningar att bli goda samhällsmedborgare behöver vi fånga upp dem redan i förskolan. Det är i förskolan grunden läggs för ett stabilt samhälle, säger Linnéa Waldekranz.
Våra barndomsvänner kan spela roll för hur det går för oss senare i livet. Det visar en ny avhandling som kommit fram till att en vän från en mer privilegierad bakgrund kan vara tillräckligt för att ett barn från en låginkomstfamilj kan lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa.
Den du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. I en avhandling från Stockholms universitet har mer än 10 000 svenskar födda 1953 undersökts för att se vad som hände med barn från låginkomstfamiljer som hade minst en nära vän från en mer välbärgad bakgrund.
Med hjälp av uppgifter som samlades in i klassrum i Stockholm på 1960-talet – där barnen själva rapporterade sina vänskaper – följdes deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder.
Mönstret var tydligt: Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade en vän som kom från en mer välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade sådana vänskaper.
– Inkomstmobilitet och hälsa är inte bara individuella prestationer eller utfall. De formas av de sociala världar vi växer upp i. Dessa vänskaper kan ge mer än bara sällskap. De kan exponera barn för andra ambitioner, utbildningsvägar och nätverk – och även indirekt ge tillgång till resurser via en väns familj, säger Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Insatser för att minska hälsoskillnader kan behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer
Sammantaget visar avhandlingen att inkomstrelaterade hälsoskillnader speglar både överföring mellan generationer och processer som händer under en persons liv. Sociala och historiska sammanhang, liksom individuella egenskaper, formar inkomstmöjligheterna och hälsan genom livet.
– Resultaten tyder på att insatser för att minska hälsoskillnader inte enbart bör fokusera på socioekonomiska förhållanden i vuxen ålder. Istället kan politiken även behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer – inklusive skolmiljöer och kamratrelationer – där socialt kapital, ambitioner och möjligheter börjar ta form, säger Klara Gurzo.
Entreprenörskap kan vara en betydelsefull pusselbit i arbetet för ökad ekonomisk jämställdhet i Sverige. Det visar en studie som pekar på att kvinnor som startar eget företag i snitt får ett större inkomstlyft än män.
Enligt en studie från Jönköping University tjänar kvinnor i genomsnitt 24 procent mindre än män när de är anställda. Men när kvinnor startar eget företag minskar den skillnaden till 19 procent.
Studien visar också att kvinnors inkomster ökar betydligt mer än mäns när de blir företagare – cirka 22 procent jämfört med männens 8 procent, sett till vad de skulle ha tjänat om de stannat kvar i lönearbete. Forskarnas beräkningar visar att inkomstgapet mellan kvinnor och män krymper med nästan 30 procent.
– Det här resultatet är både hoppfullt och viktigt. Det visar hur företagande kan fungera som en frigörande kraft för kvinnor som inte får gehör för sin kompetens i traditionella system, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi på Jönköping International Business School vid Jönköping University.
Trots de positiva effekterna tjänar kvinnliga entreprenörer fortfarande mindre än sina manliga motsvarigheter – men entreprenörskapet verkar utjämna möjligheterna i större utsträckning än traditionella karriärvägar, enligt Lucia Naldi.
Störst vinst för kvinnor med höga betyg
Effekten på inkomstgapet syns extra tydligt bland kvinnor som har höga skolbetyg. För män leder högre betyg till ungefär två procent högre lön – men för kvinnor ger samma betyg bara ungefär en halv procent mer i lön vid vanligt lönearbete.
Detta innebär att kvinnors kompetens inte belönas i samma utsträckning som männens. Studien visar att kvinnor med höga betyg i större utsträckning än män väljer att starta företag – och att dessa kvinnor också får den största inkomstvinsten när de gör det.
Den här effekten blir ännu starkare i mansdominerade branscher, där kvinnor ofta möter fler hinder för att göra karriär. I sådana miljöer kan entreprenörskap ge kvinnor bättre möjligheter att använda sin kompetens fullt ut.
En invändning som forskarna undersökt är om inkomstlyftet snarare beror på allmän rörlighet på arbetsmarknaden. Men när resultaten jämförs med kvinnor som byter arbetsgivare utan att starta företag visar det sig att mönstret kvarstår. Det är alltså själva entreprenörskapet, inte enbart rörligheten, som förklarar effekten.
– Det är fascinerande att se hur konsekventa resultaten är. Det betyder att kvinnor som väljer entreprenörskap inte bara byter väg utan de skapar helt nya förutsättningar för sin egen ekonomiska utveckling, säger Lucia Naldi.
Politiker, utbildningsmiljöer och näringsliv bör tänka om
Studien ger en ny dimension till diskussionen om jämställdhet på arbetsmarknaden, enligt forskarna.
Företagande framstår inte bara som en ekonomisk motor, utan också som ett verktyg för att kompensera för strukturer som håller tillbaka kvinnors inkomstutveckling i traditionella anställningsformer.
– I ett samhälle där potentialen fortfarande inte värderas lika högt oavsett kön visar entreprenörskapet sig vara ett område där kvinnor i högre grad får tillbaka det de investerar. Det här borde få både politiker, utbildningsmiljöer och näringsliv att tänka om, säger Lucia Naldi.
Tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan är närmare besläktade än man tidigare trott. En ny studie visar att de allvarliga hjärntumörerna hos barn kan uppstå från samma typ av cell – en upptäckt som kan leda till mer riktade behandlingar.
Forskare har under senare år identifierat över hundra olika typer av hjärncancer. Samtidigt har sambanden mellan dem varit oklara, vilket gjort det svårt att avgöra vilka tumörformer som är närmast besläktade och kan behandlas på liknande sätt.
Hos barn behandlas elakartade hjärntumörer i dag vanligtvis med en kombination av operation, strålning och cytostatika. Behandlingen leder till att ungefär tre av fyra patienter blir botade.
Tumörer från olika hjärnregioner
Ett forskarlag vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor studerat utvecklingen av pineoblastom – en elakartad hjärntumör som uppstår i tallkottkörteln, en liten kottliknande struktur djupt i hjärnans mitt.
Genom avancerade molekylära metoder analyserade forskarna tumörer från patienter och jämförde dem med andra tumörtyper.
Resultatet var oväntat: tumörerna liknade inte andra tumörer från samma hjärnregion. I stället visade de tydliga likheter med tumörer som uppstår i helt andra delar av hjärnan – framför allt ögontumören retinoblastom i näthinnan och hjärntumören medulloblastom som bildas i lillhjärnan.
– Vi såg till exempel att en tumör som upptäcktes i tallkottkörteln hos en patient var så lik en tumörtyp från lillhjärnan att vi först misstänkte att den kunde ha spridit sig från lillhjärnan. Men det visade sig inte vara fallet. De celler som gav upphov till tumörerna var i stället biologiskt mycket lika varandra, trots att de kom från så olika delar av hjärnan, säger forskaren Fredrik Swartling, som lett studien, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Uppstår från samma celltyp
I de undersökta fallen av pineoblastom såg forskarna att tumörerna härstammade från en särskild typ av omogen ursprungscell. Cellerna producerade dessutom ett protein som normalt finns i ljuskänsliga celler i ögats näthinna.
– Celler som detekterar ljus för synen finns endast i ögat hos människor, men under evolutionens gång och hos andra djurarter förekommer celler som reagerar på ljus eller som har kvar så kallade fotoreceptorer även i andra delar av hjärnan, säger forskaren Miao Zhao vid Uppsala universitet.
Forskarna såg att det är just dessa celltyper, som fortfarande bär egenskaper från fotoreceptorer, som tycks ge upphov till flera olika tumörer. De kan inte bara orsaka retinoblastom i ögat, utan även bidra till utvecklingen av pineoblastom och medulloblastom i den växande hjärnan hos barn.
Blockering kan stoppa tumör
Sambandet kunde också bekräftas i musmodeller. När dessa fotoreceptorstyrda celler aktiverades utvecklades pineoblastom. När forskarna däremot blockerade aktiviteten med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9 slutade tumörerna att växa.
– Att celler med fotoreceptor-aktivitet är särskilt benägna att utveckla tumörer öppnar för att vi kan rikta framtida behandlingar direkt mot just dessa celler. Våra resultat pekar dessutom på att tumörer som uppstår i tallkottkörteln och i lillhjärnan sannolikt kan behandlas på liknande sätt, säger Fredrik Swartling.
Många paraidrottare på internationell elitnivå har aldrig blivit testade för dopning eller fått en antidopningsutbildning. Det visar en studie från Högskolan i Gävle.
Statistik från World Anti-Doping Agency, WADA, visar att andelen dopningsfall inom paraidrotten ligger på ungefär samma nivå som i andra idrotter sett till antalet tester. Samtidigt visar ny forskning att det finns brister i antidopningarbetet.
I en studie har 109 aktiva elitparaidrottare från 25 länder svarat på en enkät om sina erfarenheter av antidopningssystemet. Resultaten visar att de själva värnar en dopningsfri idrott – men också att det finns problem i hur testerna fungerar i praktiken.
– Över hälften hade aldrig blivit testade under sin karriär, och 27 procent uppgav att de inte hade fått någon antidopningsutbildning, säger Anna Qvarfordt, forskare i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Osäkerhet kring preparat
Enligt det internationella regelverket ska en idrottares första kontakt med antidopningssystemet ske genom utbildning. Trots det visar studien att många idrottare möter arbetet mot dopning först i samband med ett dopningstest.
– Vi ser att många paraidrottare känner sig osäkra på den förbjudna listan med preparat och hur de ska undvika misstag. Det visar att utbildning måste ges till alla och också att utbildningsmaterialet kan anpassas bättre för olika typer av funktionsnedsättningar, säger Sven Blomqvist, docent i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Studien visar också att kraven att rapportera sin vistelseort för så kallade out-of-competition-tester är låga. Över 70 procent av deltagarna hade inte lämnat några vistelserapporter.
Hänsyn till olika förutsättningar
Forskarna menar att antidopningsreglerna ska vara lika för alla, men att tillämpningen måste vara mer flexibel och anpassad.
– Systemet måste ta hänsyn till att idrottarna har olika förutsättningar, säger Anna Qvarfordt.
Studien lyfter även praktiska och etiska utmaningar. Bland de idrottare som testats uppgav en fjärdedel att de inte kunde lämna urinprov utan hjälp.
– För idrottare med syn- eller rörelsenedsättning kan urinprovstagning bli integritetskränkande. Det kan behöva utvecklas mer tekniska hjälpmedel och procedurer som respekterar idrottarnas självständighet, säger Anna Qvarfordt.
Forskningen har genomförts av Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan i samarbete med flera internationella parasportförbund.
En växtföljd med flera olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. Det visar en ny internationell studie som utmanar bilden att varierade växtföljder ger mindre mat.
Växtföljd beskriver i vilken ordning olika grödor odlas på en åker över tid. I Sverige, liksom i många andra delar av världen, har växtföljderna blivit allt kortare och odlingarna domineras i allt högre grad av spannmål.
Spannmål växer bra i tempererat klimat, är lätta att lagra och transportera och har breda marknader. Samtidigt innebär korta och ensidiga växtföljder flera nackdelar. De kan öka beroendet av mineralgödsel och bekämpningsmedel samt göra odlingen mer sårbar för klimatförändringar, särskilt vid extremväder.
Tillgången på livsmedel minskar inte
Men ger fokus på spannmål verkligen mer mat än odlingssystem där också andra typer av grödor ingår? Det har forskare velat ta reda på i en studie.
– Ett typiskt argument mot varierade växtföljder är att tillgången på mat minskar om man byter ut väldigt produktiva, kaloririka spannmålsgrödor mot andra grödor. Nu har vi sett att det argumentet inte håller, säger forskaren Giulia Vico vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Växtföljder där spannmål kombineras med andra grödor, som till exempel baljväxter, kan ge mer kalorier och näringsämnen. Bild: Depositphotos
Kombinerade grödor kan ge mer kalorier
Forskare från SLU, Europa och Nordamerika kan nu visa att växtföljder där spannmål kombineras med två andra grödtyper kan ge mer kalorier, protein och fett – och ibland även mer kolhydrater – än kontinuerlig spannmålsodling.
De andra grödorna var baljväxter, vallväxter för djurfoder samt olje- och rotgrödor, till exempel potatis och sockerbetor.
Fördelarna gäller när fodergrödor används i mjölkproduktion. När de i stället används för köttproduktion eller bioenergi uteblir effekten, vilket tyder på att dessa användningar är mindre effektiva sätt att producera mat.
De mer mångsidiga växtföljderna ger också en näringssammansättning som bättre överensstämmer med dagens kostråd än den kolhydratrika produktion som spannmålsdominerade system ger.
Långsiktiga trender studerades
Forskarna har analyserat data från 16 fältförsök i Europa – från norra Sverige till Italien.
– Försöken har pågått i årtionden, vissa ända sedan slutet av 1950-talet. Det gjorde det möjligt för oss att undersöka långsiktiga trender under varierande förhållanden, säger forskaren Alessio Costa vid SLU.
Resultaten är uppmuntrande, menar forskarna.
– De visar att en övergång till noggrant utformade, längre växtföljder med en mångfald av grödor kan ge mer näring. Samtidigt stärker det en balanserad kost och sprider risker. Det är ett sätt att värna livsmedelssäkerheten, säger Riccardo Bommarco, forskare vid SLU.
Fler faktorer inblandade
Fördelarna i form av kalorier och näringsämnen från mer varierade växtföljder beror sannolikt på flera faktorer. I genomsnitt ökar spannmålsskördarna när andra grödor ingår i växtföljden, särskilt under mer utmanande klimatförhållanden.
Mångsidiga växtföljder kan också minska ogräs och skadegörare samt förbättra markhälsan, vilket gynnar alla grödor i systemet.
Är kurser den bästa vägen till bättre ledarskap och framgångsrika organisationer? Forskning från Jönköping University visar att organisationer och företag med starka ekonomiska resultat prioriterar ledarskapsutveckling som är nära knuten till vardagens arbete, inte i konferensrum långt från verkligheten.
En flerårig studie från Jönköping University har undersökt hur ledarskapsutveckling organiseras och stärks. Forskarna har följt ett tiotal organisationer och gjort en nationell kartläggning av över 1 300 verksamheter inom både privat och offentlig sektor för att undersöka vilka aktiviteter och metoder som används och hur de värderas.
Resultaten visar att framgångsrik ledarskapsutveckling kännetecknas av vardagsnära metoder, skräddarsydda lösningar och att aktiviteterna integreras med organisationens övriga strategier.
— Många etablerade föreställningar om hur ledarskap bör utvecklas håller inte längre. Våra resultat visar att organisationer behöver arbeta mer systematiskt och mer vardagsnära för att nå verklig effekt, säger Sofia Kjellström, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap vid Hälsohögskolan vid Jönköping University.
Behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar
En central slutsats från forskningen är att de organisationer som presterar bäst ekonomiskt prioriterar vardagsnära aktiviteter som viktiga för att utveckla sina ledare, exempelvis chefsmöten, gruppreflektioner och tillfälliga uppdrag. Trots att dessa aktiviteter är relativt enkla att genomföra, visar studien att mindre än hälften av organisationerna i kartläggningen använder dem regelbundet i syfte att utveckla ledarskapet.
Exempelvis använder bara hälften av organisationerna chefsforum och endast fyra av tio använder utvecklingssamtal och förbättringsarbete som ett verktyg för att stärka ledarskapet. Ännu färre arbetar systematiskt med gruppreflektioner eller tillfälliga uppdrag.
— Det är inte mängden aktiviteter som avgör, utan hur de hålls samman och vilken funktion de får i den egna organisationen. Ledarskapsutveckling behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar, inte efter generella recept, säger Sofia Kjellström.
Nytt synsätt kräver helhetstänk
Resultaten bekräftas också av organisationer som medverkat i forskningen:
— För oss har det blivit tydligt att ledarskap utvecklas mitt i vardagen, inte vid sidan av. När vi pratar om olika perspektiv och tränar på våra beteenden regelbundet sker förändringen gradvis. Och jobbar vi systematiskt med det, då blir träningen både hållbar och nära verkligheten och det stärker hela organisationens ledarskapsförmåga, säger Anna Palmgren från företaget JSC it-partner.
Forskarna har sett att en framgångsfaktor är att se hur olika aktiviteter hänger samman. Ledarskapsutveckling är en strategisk fråga för hela organisationen.
— Det kan upplevas som enklare och mer hanterbart att paketera lärande och utveckling i form av en utbildning. Kurser är tydliga, prissatta och lättare att följa upp. Detta skapar en känsla av kontroll. Vardagsnära arbetssätt kräver däremot mer tid och engagemang internt och framstår därför som mindre attraktiva, säger Sofia Kjellström.
Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.
En studie från Karolinska institutet tyder på att barncancervården i Sverige kunde upprätthållas väl under pandemin. Forskarna analyserade samtliga cancerdiagnoser hos barn och ungdomar i Sverige mellan 2015 och 2022 – totalt 3 333 fall – och jämförde pandemiperioden 2020–2022 med åren före pandemin.
Resultaten visar att den totala förekomsten av barncancer låg på ungefär samma nivå under pandemin som tidigare. Även överlevnaden upp till ett år efter diagnos var stabil – och i vissa analyser till och med något bättre.
– Vi såg inga tecken på att barn som diagnostiserades under pandemin hade sämre överlevnad under det första året efter diagnos. Det tyder på att barncancervården i Sverige lyckades upprätthålla behandling och uppföljning trots den pressade situationen, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Variationer mellan cancerformer
Även om den totala förekomsten av barncancer var stabil, varierade förekomsten av vissa cancerformer något över tid. Forskarna betonar att sådana variationer inte nödvändigtvis beror på pandemin utan kan spegla slumpmässiga variationer eller andra faktorer.
– Det fanns oro för att färre barn skulle få sin cancer upptäckt i tid. Vi kan inte direkt mäta diagnostiska förseningar i våra data, men tidpunkten för vissa förändringar – och det akuta insjuknandet vid vissa cancerformer, såsom akut lymfatisk leukemi hos barn – talar emot omfattande förseningar. Viktigt är att vi inte såg någon försämrad överlevnad under det första året efter diagnos, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.
Sveriges pandemihantering skilde sig från många andra länders, och resultaten bidrar med kunskap från en miljö med jämförelsevis få restriktioner. Även om resultaten är betryggande behövs fortsatt uppföljning för att avgöra om insjuknandemönster eller mer långsiktiga utfall förändras över tid.
Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Antikolinerga läkemedel minskar effekten av signalsubstansen acetylkolin och ordineras oftast till äldre eller personer i medelåldern.
Läkemedelsgruppen omfattar bland annat antihistaminer mot allergi, läkemedel mot urininkontinens och vissa antidepressiva mediciner. Så kallade tricykliska antidepressiva har stark antikolinerg effekt, medan SSRI-preparat påverkar acetylkolin i mindre grad.
Påverkar styrning av hjärtats funktioner
Hög användning av antikolinerga läkemedel har tidigare kopplats till försämrad kognitiv förmåga. Nu visar en studie att de även kan påverka det parasympatiska nervsystemet och därigenom regleringen av hjärt-kärlsystemet.
I studien ingick drygt 500 000 personer i Stockholm, 45 år eller äldre, som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom vid studiens start – med undantag för högt blodtryck.
Deltagarna följdes i upp till 14 år, och forskarna analyserade hur användning av antikolinerga läkemedel var kopplad till risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
– Många av dessa läkemedel används av äldre personer och av personer med flera olika diagnoser. Vi ville undersöka om den sammanlagda exponeringen hade betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom över tid, säger Nanbo Zhu, forskare vid vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Risk för hjärt-kärlsjukdom ökar
Studien visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade ju mer antikolinerga läkemedel deltagarna använde varje år.
Personerna med störst användning hade 71 procent högre risk för en hjärt-kärlhändelse jämfört med de som inte använde sådana läkemedel alls. Sambandet sågs för alla typer av hjärt-kärlsjukdom, men var särskilt tydligt för hjärtsvikt och olika former av rytmrubbningar.
– Våra resultat pekar på att den ackumulerade läkemedelsbördan kan påverka hjärtats reglering, inte bara kortsiktigt utan även över lång tid. Det betyder inte att läkemedlen alltid ska undvikas, men att exponeringen bör följas noggrant, säger Hong Xu, forskare vid Karolinska institutet.
Forskarna påpekar att studien är observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa något orsakssamband. Även andra faktorer, till exempel bakomliggande sjukdomar, kan påverka resultaten.
Att få se en svensk flagga kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en studie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
Även om vi i Sverige inte viftar med svenska flaggan eller firar nationaldagen i någon större utsträckning förekommer flaggan oftare än vad man kanske tror. På BB får den nyförlösta smörgåsar tillsammans med en liten vimpel och under studentfirandet är de blågula färgerna representerade i både mössa och band.
Men hur påverkas vi egentligen av att se den svenska flaggan? Det har forskare vid Uppsala universitet nu undersökt genom ett experiment.
1 200 deltagare i Sverige och 1 200 i Danmark fick svara på ett antal frågor om nationell identitet. Alla fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på nationens flagga innan de svarade. Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna valde att svara på olika frågor. Framför allt var de intresserade av frågan: Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna? Partierna som angavs var samtliga som sitter i Sveriges riksdag.
– Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Större effekt på svenskar än danskar
Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där respondenterna inte fick se någon flagga.
I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt. En förklaring till skillnaderna mellan länderna, skulle kunna vara att det finns olika normer kopplade till flaggan och den nationella identiteten, menar Gina Gustavsson.
– Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.
Påminner om vad vi har gemensamt
I studien ville forskarna undersöka flaggans effekt på så kallad affektiv polarisering, att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
– Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering.
Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.
– Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.
Forskare vid Örebro universitet har undersökt hur giftiga kemikalier i marken till slut hamnar på vår tallrik. De hittade höga halter av dioxiner i bland annat kött från får som betat nära ett nedlagt sågverk.
I Sverige finns många gamla sågverk och bruksområden som har lagts ned. Ofta ligger fiskodlingar och lantbruk precis intill – ibland till och med på samma mark. Trots att man slutade använda kemikalier för mer än 50 år sedan finns gifterna fortfarande kvar i naturen.
– Därför måste livsmedel som produceras i närheten kontrolleras för miljögifter, säger Sara Henriksson, doktorand i kemi vid Örebro universitet.
Hon jobbade under många år som miljöinspektör i Arvika kommun och samlade in prover, och vid sågverket i Hillringsberg hittade hon höga halter av dioxiner, ett samlingsnamn för ämnen som är giftiga, långlivade och mycket skadliga om de sprids i miljön.
– Proverna bekymrade mig. Jag hade aldrig hittat något liknande och därför kontaktade jag forskare i Örebro. Det blev starten för mina doktorandstudier.
Halterna i en portion fårkött 11 gånger högre än vuxna ska äta på en vecka
I sin senaste studie har Sara Henriksson analyserat komjölk, kött från får och kor som betar i närheten av sågverket och både odlad och vild fisk.
Alla prover visade spår av föroreningar. Antingen hade de högre halter än jämförelsedata eller så syntes det på mönstret att dioxinerna kom från samma källa.
– Halterna i en portion fårkött var 11 gånger högre än vad en vuxen ska äta på en vecka och 26 gånger högre än vad barn ska äta.
Fåren har flyttats till nya betesmarker. Det uppmättes inga höga halter i laxen som odlades bredvid det gamla sågverket, men företaget valde ändå att flytta odlingen.
– Den odlade fisken får foder att äta och klarar sig bättre tack vare det. Proverna vi tog på abborrar, som lever fritt, visade högre halter.
Högre halter i små abborrar än i större
De små abborrarna hade en högre halt än de större, troligtvis för att de små har mer kontakt med förorenade sediment och bytesdjur nära botten. Nötköttet och komjölken hade lägre halter.
Det tar lång tid för dioxiner att brytas ner både i kroppen och i miljön. Vi får i oss dioxiner främst via maten, särskilt via fisk, kött och mejeriprodukter. Höga halter kan påverka immunförsvaret, fertilitet och hormonsystem.
– Det har gjorts åtgärder i området som jag har undersökt. Jag önskar att samma arbete kunde göras i alla kommuner runt om i Sverige. Det finns behov av att flytta betesmarker, fiskodlingar och liknande verksamheter, avslutar Sara Henriksson.
