Cancerbehandling kan skada de celler som ska bilda spermier och nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt om kvarvarande celler i testikeln efter en genomgången behandling kan användas för att återskapa de cellerna. Resultaten visar att de hittat möjliga metoder och forskarna hoppas att deras fynd på lång sikt ska bana väg för nya behandlingar för att återställa fertiliteten hos canceröverlevare.
Vissa barn som genomgår intensiv cancerbehandling riskerar att bli infertila eftersom behandlingarna kan skada de celler som senare ska bilda spermier.
I en studie från Karolinska institutet har forskare undersökt om andra kvarvarande celler i testikeln kan användas för att återskapa de cellerna.
Forskarna använde frusen testikelvävnad från två pojkar före puberteten, som hade behandlats för cancer och hade mycket få kvarvarande könsceller.
Stödjecellerna som fanns kvar isolerades från vävnaden och omprogrammerades till så kallade inducerade pluripotenta stamceller, celler som kan utvecklas till många olika celltyper. Dessa styrdes sedan till att bli tidiga könsceller.
– Våra resultat visar att det är möjligt att använda inducerade pluripotenta stamceller för att producera tidiga könsceller från frusen testikelvävnad, även när proverna är kraftigt påverkade av cancerbehandling, säger Tiago Macedo, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet.
Kan bana väg för återställd fertilitet hos canceröverlevare
Resultaten visar att de omprogrammerade stamcellerna klarade standardiserade kvalitetskontroller. När de sedan styrdes vidare till tidiga könsceller användes två olika metoder med relativt hög effektivitet.
Forskarna är tydliga med att även om deras studie visar att metoderna och den experimentella processen är möjliga så är de inte redo att användas i vården. Fler studier behövs för att säkerställa resultatens robusthet, vidareutveckla de könsceller som tagits fram och genomföra en omfattande säkerhetsvalidering innan någon klinisk tillämpning kan bli aktuell.
– På kort sikt kommer resultaten att bidra till ökad förståelse för hur cancerbehandling påverkar könsceller och den regenerativa potentialen hos den bevarade vävnaden, vilket hjälper oss att utveckla skyddsstrategier. På lång sikt kan detta bana väg för nya regenerativa behandlingar för att återställa fertiliteten hos canceröverlevare, säger João Pedro Alves-Lopes, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet.
Forskare vid bland annat Umeå universitet har utvecklat och undersökt ett nytt cancerläkemedel som kan bromsa både tumörtillväxt och spridning av aggressiv prostatacancer. Studiens resultat visar lovande effekter, även om det återstår viktiga steg innan behandlingen kan komma till patienter.
Prostatacancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos män. I de flesta fall växer tumören långsamt och är inte livshotande. Men hos vissa patienter utvecklas sjukdomen till en aggressiv form som sprider sig till andra delar av kroppen, framför allt till lymfkörtlar och skelett.
Forskare vid bland annat Umeå universitet har utvecklat en så kallad helt human antikropp. Det innebär att den är uppbyggd av mänskliga proteiner, vilket gör den lämpad att användas som läkemedel.
– Det nya läkemedlet är utvecklat för att förhindra metastasering* och vi är mycket glada och stolta över att vi har kunnat påvisa de mekanismer som gör att cancerceller växer, blir invasiva och bildar metastaser, säger Maréne Landström, professor i patologi på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
*Metastasering är när cancerceller sprider sig från sin ursprungliga plats till andra delar av kroppen.
Behandlingen fungerar som tänkt
I prekliniska studier har antikroppen lyckats stoppa både tumörtillväxt och spridning av en aggressiv form av prostatacancer. Det nya läkemedlet har en ny verkningsmekanism, vilket gör att forskarna tror att risken för biverkningar också blir mindre.
Studiens resultat visar att behandlingen fungerar som tänkt, vilket är en viktig milstolpe i arbetet med att utveckla ett nytt läkemedel för framtida patienter.
– Det här är ett lovande steg framåt, men det återstår flera viktiga steg innan behandlingen kan komma patienter till nytta. Bland annat måste vi genomföra fler säkerhetsstudier och behandlingen måste godkännas av läkemedelsmyndigheter i Europa eller USA, säger Maréne Landström.
– Nästa steg är att undersöka om behandlingen också kan användas mot andra typer av solida tumörer. Vi hoppas att vårt arbete på sikt ska bidra till ett nytt cancerläkemedel som kan komma patienter till nytta.
Hybridarbete har förbättrat den psykosociala arbetsmiljön för tjänstemän, visar forskning från Umeå universitet. Medarbetarna upplever ökad trivsel, större möjligheter att styra sitt arbete och bättre kontakt med cheferna.
Hybridarbete, där anställda kombinerar arbete på kontoret med distansarbete, har blivit vanligare efter coronapandemin. Men studier som följer utvecklingen över längre tid har saknats.
En ny studie bygger på enkätsvar från tjänstemän 2017 och 2023 i en mellanstor svensk kommun.
– Många organisationer erbjuder sina medarbetare att arbeta på distans, men debatten går hög och det saknas fortfarande forskning som ger stöd för hur hybridarbetet ska utformas på bästa sätt. Vi hoppas att våra resultat ger organisationer stöd i att fortsätta utveckla sina former för hybridarbete, säger Caroline Corneliusson, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Trivsel förbättrades
Resultaten visar att den övergripande arbetsupplevelsen förbättrades efter att hybridarbete infördes. Det gällde särskilt trivseln på arbetsplatsen, möjligheten att styra arbetet och känslan av att hinna med uppgifter inom arbetstid. Även närmaste chef upplevdes som mer tillgänglig än tidigare.
– Studien genomfördes i en organisation som har relativt hög digital mognad och där alla medarbetare fick med sig den utrustning de behövde till sina hemkontor. I intervjuer som genomförts inom samma organisation framkommer att medarbetarna tycker det är lättare att få kontakt med chefen via de olika digitala kanaler som nu finns till hands, säger Caroline Corneliusson.
Kvinnor mer positiva
Samtidigt var förbättringen inte jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterade en bättre arbetsupplevelse, medan motsvarande förändring inte syntes bland män.
– Det är ett intressant resultat, men vi hade relativt få män i vårt underlag och det finns fler faktorer som kan påverka arbetsupplevelsen, säger Caroline Corneliusson.
Resultaten ligger i linje med tidigare forskning som visar att hybridarbete kan gynna både medarbetare och arbetsgivare, särskilt i organisationer med digital mognad och etablerade flexibla arbetssätt.
– Hybridarbete kan vara en hållbar lösning för framtidens arbetsliv, men vi behöver mer forskning för att förstå varför effekterna skiljer sig mellan olika grupper, säger Caroline Corneliusson.
Släktskap styrde inte alltid vilka som begravdes tillsammans under vikingatid och medeltid. En studie visar att sociala och religiösa faktorer kan ha varit viktigare – och att barn följde samma begravningsmönster som vuxna.
Forskare har analyserat dna från 142 personer från sen vikingatid och medeltid, varav över 60 barn och ungdomar. Personerna var begravda i gemensamma gravar i Sigtuna, Västerhus i Jämtland och Fjälkinge i Skåne.
Resultaten visar att personer som begravdes tillsammans sällan var nära släkt.
– Vi utgår ofta från att en vuxen och ett barn i samma grav är förälder och barn, eller åtminstone nära anhöriga. Men i de flesta fall vi undersökt stämde inte det, säger Maja Krzewińska, Centrum för paleogenetik vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Släktskap inte avgörande
I stället tyder resultaten på att sociala och religiösa faktorer ofta avgjorde vilka som begravdes tillsammans, snarare än nära släktskap.
– Frågan om vilka som faktiskt begravdes tillsammans i den här typen av gravar har diskuterats länge inom arkeologin. Med dagens möjligheter att analysera genetiskt material har vi äntligen fått ett verktyg som gör det möjligt att pröva de här tolkningarna direkt, säger Anna Kjellström, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Studien visar att barn ofta begravdes enligt samma principer som vuxna. I Västerhus – där män och kvinnor vanligtvis begravdes på olika delar av kyrkogården – följde även pojkar och flickor samma mönster.
– Barnen verkar inte ha behandlats som en särskild kategori. I döden följde de samma sociala och religiösa principer som vuxna män och kvinnor, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet.
I en kvinnans grav på Västerhus kyrkogård i Jämtland fanns ett musselskal. Skalet kopplas med pilgrimsfärder till Santiago de Compostela i Spanien. Bild: Christer Åhlin, Historiska museet.
Ung kvinna kan ha rest till Europa
Forskarna identifierade också en ovanlig familj på den medeltida kyrkogården i Västerhus. Dna-analyser visar att en ung kvinna, kallad Lady 56, var släkt med flera personer på kyrkogården men hennes föräldrar, bror och två döttrar begravdes på olika ställen.
I kvinnans grav hittades också ett pilgrimsmusselskal, som är ett sällsynt fynd i en medeltida skandinavisk grav. Skalet förknippas med pilgrimsfärder till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien och tyder på att Lady 56 kan ha rest tusentals kilometer genom Europa. Hon dog före 30 års ålder.
Enligt forskarna visar studien hur arkeogenetik kan ge en ny bild av det medeltida samhället. Dna-analyser kan inte bara avslöja biologiska släktskap, utan också ge ledtrådar om hur människor levde, organiserade sig, utövade sin tro och begravdes.
En ny studie visar att kittlighet följer ett tydligt kroppsligt mönster. Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna är särskilt kittliga – och det tycks gälla människor från olika kulturella bakgrunder.
De flesta vet hur det känns att bli kittlad, men varför vissa kroppsdelar är mer känsliga än andra har varit oklart. För att undersöka saken studerade forskare vid bland annat Karolinska institutet 448 unga vuxna mellan 18 och 30 år. Deltagarna hade kinesisk, nederländsk och grekisk kulturell bakgrund.
Personerna i studien fick beskriva sina upplevelser av kittling och markera på kroppskartor vilka delar som var mest kittliga. De fick även kartlägga känslighet för andra former av beröring, smärta och njutning för att forskarna skulle kunna se om kittlighet har ett eget kroppsligt mönster.
Tydligt kroppsligt mönster
Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna var de kroppsdelar som uppgavs vara mest kittliga. Mönstret var likartat mellan de olika kulturella grupperna och även mellan individer.
– Det som förvånade oss var inte bara att samma områden var kittliga, utan också hur starkt detta kroppsliga mönster återkom mellan kulturer och till och med mellan individer. Detta tyder på att kittlighet har en igenkännbar kroppslig organisation, säger Konstantina Kilteni, forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet och vid Radboud Universiteit.
När kittlandet utfördes av en intim partner var mönstret liknande, men omfattade då även ljumskarna och insidan av låren.
Forskarna jämförde kartorna över kittlighet med kartor över känslighet för annan beröring och kroppsliga förnimmelser. Analyser med maskininlärning visade att kittlighet har ett eget kroppsligt mönster och på ett tillförlitligt sätt kan skiljas från andra sinnesupplevelser.
Kan vara nedärvd egenskap
Studien testade också flera teorier om varför vissa kroppsdelar är särskilt kittliga. Starkast stöd fick Charles Darwins idé om att områden som berörs mer sällan tenderar att vara mer kittliga. Det kunde dock inte förklara hela mönstret. Resultaten tyder i stället på att kittlighet påverkas av en kombination av sensoriska, fysiologiska och sociala faktorer.
Likheterna sträcker sig bortom kulturella gränser, men vissa mönster finns även hos apor. Människoapor har observerats använda händerna eller munnen för att kittla många av de områden som identifierats på kartorna över människokroppen, och de reagerar även med skrattliknande läten. Hos exempelvis bonoboer kittlar individer med starka sociala band, som mödrar och deras ungar, varandra oftare. Dessa paralleller väcker tanken att kittlighet inte är något unikt för människan, menar forskarna.
– Vi vet fortfarande inte exakt vilken funktion kittlighet har, men likheterna stöder tanken att den är en evolutionärt bevarad egenskap, säger Konstantina Kilteni.
Högutbildade föräldrar får nästan 30 procent mer personlig assistans till sina barn med funktionsnedsättning, än lågutbildade föräldrar, visar en studie från Lunds universitet. Skillnaderna kan bero på att lågutbildade föräldrar har svårare att navigera i systemet och driva igenom sina ärenden, vilket kan leda till ökade skillnader i hälsa och livskvalitet.
Under det senaste decenniet har förändringar i regelverket inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) gjort det svårare att beviljas personlig assistans. Bedömningarna har i flera avseende blivit mer restriktiva och kraven är högre på de som ansöker. Därför blir faktorer som kunskap om systemet, tillgång till läkarintyg och förmåga att formulera en ansökan förmodligen viktigare.
Det finns tecken på att denna utveckling leder till ökade skillnader i tillgången till personlig assistans, menar forskare.
– Samtidigt som stödet ska vara behovsstyrt så fattas beslut utifrån den specifika ansökan. Vi ville därför undersöka om tillgången till assistans är jämnt fördelad, eller om faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå spelar in, säger Johan Jarl, forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet.
5 000 barn med cerebral pares följdes
I studien följdes nästan 5 000 barn med cerebral pares som föddes mellan 2006 och 2015. De följdes till år 2020, dels genom det nationella kvalitetsregistret CPUP och dels genom information från Försäkringskassan.
Resultaten av studien visar att det finns en ojämlikhet i tillgången till personlig assistens – speciellt när det gäller hur många assistenttimmar barnen fick. Barn till högutbildade föräldrar fick i genomsnitt 29 procent mer assistans än barn till föräldrar med lägre utbildning. Skillnaden kvarstod även när forskarna tog hänsyn till funktionsnedsättningens svårighetsgrad.
– Barn vars föräldrar hade lägre utbildning beviljades alltså personlig assistans mer sällan och fick dessutom färre timmar när stöd beviljades. Det pekar på en systematisk ojämlikhet i välfärdssystemet, trots att personlig assistans ska vara behovsbaserad och lika för alla, säger Johan Jarl.
Ond cirkel kan skapas
Genom personlig assistans ökar möjligheten för barn med funktionsnedsättning att kunna vara delaktiga i skola och fritidsaktiviteter. Om vissa grupper får mindre assistans, kan det leda till att barnen blir mindre självständiga, förstärka socioekonomiska skillnader och ge en sämre livskvalitet.
Om vårdbehovet i sin helhet läggs på föräldrarna, påverkar det i sin tur föräldrarnas möjligheter att jobba och delta aktivt i samhället. Det kan skapa en ond cirkel där bristande stöd leder till sämre arbetsmarknadsmöjligheter och ökad risk för psykisk ohälsa i familjen, vilket i sin tur förväntas påverka barnen negativt i termer av hälsa, utbildning och inkomst.
– Sverige står ju bakom FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning, som slår fast att samhället ska anpassas så att personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor. Dessutom ska personlig assistans tilldelas utifrån barnets behov, därför är det anmärkningsvärt att vi ändå kan se en ojämlikhet beroende på föräldrarnas utbildningsbakgrund, säger Bo Lichtenberg, forskare vid Lunds universitet.
Systemet inte helt jämlikt i praktiken
Forskarna hade inte tillgång till information för att kunna avgöra om skillnaderna beror på att föräldrar med lägre utbildning inte söker assistans i samma utsträckning som högutbildade föräldrar, eller om chansen att en ansökan beviljas skiljer sig mellan grupperna.
Även om CP är en livslång funktionsnedsättning, måste familjen ändå återkommande bevisa behovet av stöd och ansöka på nytt. En möjlig förklaring är att föräldrar med lägre utbildningsnivå har sämre förutsättningar, både vad gäller ork och kunskap, att driva återkommande processer.
Om resultatet beror på hur väl man kan skriva en ansökan, samla intyg och navigera i systemet, är det systemet som behöver ses över, menar forskarna.
– Det är inte överraskande att föräldrar med högre utbildning och resurser oftare får stöd, eftersom de förmodligen har bättre kunskap om systemet och större möjligheter att driva sina ärenden. Men eftersom personlig assistans ska ges efter behov, inte bakgrund, visar skillnaderna att systemet i praktiken inte är helt jämlikt och pekar på ett strukturellt problem, avslutar Johan Jarl.
Friska, ammande spädbarn som i en studie fick tillskott av järn visade färre aggressiva beteenden vid 3 års ålder jämfört med barn som inte fått tillskott. Men mer forskning behövs innan man eventuellt kan rekommendera järntillskott för alla.
En studie från Umeå universitet har undersökt 221 friska, fullgångna barn i Sverige och Polen för att se hur tillskott av järn i tidig ålder påverkar barn. Hälften av barnen lottades till att få en låg dos extra tillskott av järn varje dag mellan 4–9 månaders ålder, och hälften fick placebo.
Vid tre års ålder gjordes en uppföljning där man bland annat tittade på om barnen uppvisade aggressiva och utåtagerande beteenden, koncentrationssvårigheter eller tillbakadraget beteende. Uppföljningen gjordes med hjälp av ett formulär för barn i åldern 1,5–5 år där problemområden skattas.
Gruppen som fått järntillskott visade färre beteendeproblem än gruppen som fått placebo.
– Våra resultat är lovande, men det behövs fler välgjorda studier som kontrollerar till exempel hur ärftlighet och faktorer i uppväxtmiljön spelar in i barns beteende, säger Anna Chmielewska som är docent i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Tillgång till järn i hjärnan kan påverka
Forskarna såg också att gruppen som fick järntillskott inte hade någon minskad risk för järnbrist, något som Anna Chmielewska beskriver som anmärkningsvärt.
Vanligtvis mäter man kroppens tillgång på järn med ett blodprov. Men det speglar inte tillgången på järn i hjärnan, där det kan uppstå järnbrist innan det märks i ett blodprov.
– Vi saknar bioindikatorer för hur mycket järn som finns tillgängligt i hjärnan. Samtidigt vet vi att järn är avgörande för hjärncellernas uppbyggnad och funktion, säger Anna Chmielewska.
Anna Chmielewskas forskargrupp ska nu göra en uppföljande studie av samma barn vid 8 års ålder för att se om effekterna kvarstår. Hypotesen är att bättre tillgång till järn i hjärnan leder till färre beteendeproblem.
– De första tre åren av livet är en kritisk period för hjärnan. Vi vet också att var femte barn under fem år har järnbrist. Jag hoppas att våra resultat ska kunna ge underlag för rekommendationer som gör att färre barn utvecklar allvarliga beteendeproblem, säger Anna Chmielewska.
Tydliga förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes bryter ut, visar en stor svensk studie ledd från Chalmers tekniska högskola. Fynden kan på sikt göra det lättare att upptäcka personer som löper risk att insjukna.
Antalet vuxna som lever med diabetes har mer än fördubblats sedan 1990-talet, enligt WHO. I dag har omkring 800 miljoner människor i världen diabetes, och över 90 procent av fallen är typ 2-diabetes.
Nio bakterier kopplas till sjukdomen
En omfattande studie visar nu att förändringar i tarmflorans bakterier kan ses flera år innan sjukdomen bryter ut. Det kan ge möjlighet att förutsäga vilka som löper risk att insjukna i diabetes typ 2.
– Vår studie kunde påvisa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen bröt ut. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar roll för utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, forskare inom livsmedelsvetenskap på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Studien omfattade 4 685 svenska vuxna vars tarmflora analyserades genom avföringsprover. Under en uppföljning på i genomsnitt fem år utvecklade 383 deltagare diabetes. Hos dem såg forskarna tidigt gemensamma förändringar i tarmfloran.
– Vi observerade nio bakterier som associeras med sjukdomen. Ett väldigt intressant fynd är att individens kostvanor verkar spela roll, och att de avgör om bakterierna som finns i tarmen gör nytta eller skada, säger Gaël Toubon.
Tarmfloran kan bli mål för behandling
Forskarna förvånades över att personer som senare utvecklade diabetes typ 2 hade höga halter av bakterien Akkermansia muciniphila i tarmfloran. Bakterien brukar annars förknippas med positiva hälsoeffekter.
– Vid gynnsamma förhållanden äter den här bakterien de fibrer vi får i oss genom kosten. Men när vårt fiberintag är för lågt går den i stället över till att bryta ner tarmens skyddande slemlager. Detta kan leda till att andra bakterier kommer i kontakt med tarmslemhinnan och orsakar inflammation och andra metabola störningar som kopplas till insulinresistens och typ 2-diabetes, säger Gaël Toubon.
Bakterien Coprococcus catus kunde kopplas till ökad risk för typ 2-diabetes när den förekom i mycket små mängder i tarmfloran. När mängden passerade en viss nivå syntes inte längre den ökade risken.
– I framtiden skulle de här bakterierna kunna användas som biomarkörer för att identifiera personer som löper risk att utveckla typ 2-diabetes. Riskfaktorer som övervikt, ärftlighet och blodsockernivå skulle kunna kompletteras med ett avföringsprov för att bättre förutsäga risken att insjukna och för att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in, säger Gaël Toubon.
För tidigt för kostråd
Om tarmflorans betydelse för utvecklingen av diabetes typ 2 kan bekräftas i fler studier kan den i framtiden bli ett mål för individanpassade förebyggande insatser. Till skillnad från våra gener går tarmfloran att påverka, bland annat genom kosten.
– Den typen av kostråd kan vi inte ge än, men på en övergripande nivå stödjer resultaten från studien dagens rekommendationer om att äta mat som är rik på fibrer från frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn. Våra resultat betonar hur viktigt det är att studera mikrobiomet i tarmen tillsammans med andra livsstilsfaktorer, eftersom de tillsammans kan påverka risken att drabbas av diabetes typ 2, säger Rikard Landberg, professor vid Institutionen för life sciences på Chalmers.
Svenskarnas förtroende för försvaret är rekordhögt, visar en undersökning. En majoritet stödjer också Sveriges medlemskap i Nato, men många är osäkra på vad medlemskapet innebär i praktiken.
Årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet visar att förtroendet för försvaret ligger på historiskt höga nivåer och har ökat kontinuerligt sedan 2017.
– Vi har forskat om försvars- och säkerhetspolitisk opinion i snart 15 år och det är intressant att se att ökningen inte bara verkar vara en tillfällig reaktion på enskilda händelser, som invasionen av Ukraina, utan en långvarig trend, säger Joakim Berndtsson, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.
Ökningen syns brett i befolkningen, men det finns skillnader. Till exempel är förtroendet för försvaret generellt högre bland yngre, bland dem som står längre åt höger politiskt och i grupper med högre hushållsinkomst.
Säkerhets- och försvarsfrågor har fått mer tyngd
Enligt Joakim Berndtsson speglar utvecklingen i svenskars förtroende att säkerhet och försvar har blivit allt viktigare i Sverige, särskilt sedan Rysslands annektering av Krim 2014.
Beslut om återstartad totalförsvarsplanering, återaktiverad värnplikt och höjda försvarsanslag har bidragit till att frågorna fått större tyngd. Samtidigt har myndigheter och aktörer som Försvarsberedningen blivit mer synliga i diskussionen om risker och omvärldsutveckling och politiker pratar oftare om säkerhetsläget.
– När statsministern säger att ”Sverige är inte i krig – men det råder heller inte fred”, visar det hur regeringen vill att allmänheten ska tänka kring säkerhetsläget, att vi alla ska vara uppmärksamma på lågintensiva störningar, påverkansoperationer och sabotage mot samhället.
Stöd för Nato – men också osäkerhet
Undersökningen visar också att en majoritet av svenskarna tycker att det var rätt av Sverige att gå med i Nato, omkring 30 procent tycker att det var fel och 15 procent saknar uppfattning. Bland de som uppgav att de saknar uppfattning var flest kvinnor och yngre.
– Där tror jag att det finns en kunskapsutmaning. Personer som inte tagit ställning känner kanske att de inte vet tillräckligt mycket för att kunna göra det, säger Joakim Berndtsson.
En förklaring till osäkerheten är att processen att söka Nato-medlemskap gick snabbt. Till skillnad från exempelvis EU-medlemskapet föregicks beslutet inte av någon större folkbildningskampanj. Därför kan många fortfarande sakna kunskap om vad medlemskapet innebär för Sverige.
Utspel från USA och presidenten Donald Trump kan också påverka svenskarnas syn på Nato negativt. USA har stått för en stor del av stabiliteten i alliansen och spelat en viktig roll i försvaret av Europa. När Trump aviserar neddragningar av trupper i Europa och pressar europeiska allierade att öka sina försvarsutgifter sätter det Nato i gungning.
Hemvärnet bryggar mellan civilt och militärt
För första gången mättes också förtroendet för Hemvärnet. Det ligger relativt högt, men samtidigt uppger 42 procent varken högt eller lågt förtroende, vilket tyder på att många saknar en tydlig bild av organisationen.
Förtroendet kan bero på flera saker. Hemvärnet ger ofta stöd till samhället vid kriser som skogsbränder, sökinsatser och snökaos och är därför en del av försvaret som människor möter även i fredstid.
Eftersom de allra flesta som engagerar sig i Hemvärnet gör det på sin fritid, vid sidan av civila yrken, är organisationen en brygga mellan det civila och det militära och en viktig del av totalförsvaret.
– Låg kännedom om Hemvärnet kan därför ha indirekt betydelse för försvarsviljan. Men Hemvärnet har blivit mer aktivt i till exempel sociala medier, vilket kan förändra bilden av organisationen framöver.
De värsta torkperioderna i östra Medelhavsområdet under forntiden uppstod när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en studie som ger nya ledtrådar till bronsålderns samhällskollapser och framtidens risker i ett allt varmare klimat.
För omkring 3 200 år sedan drabbades flera stora kulturer i östra Medelhavsområdet, bland annat den mykenska och minoiska kulturen samt det hettitiska riket, av omfattande samhällskollapser. Svår torka har länge kopplats till perioden, men de bakomliggande klimatförändringarna har varit osäkra.
För att undersöka vad som hände har forskare vid Stockholms universitet använt en avancerad klimatmodell för att återskapa klimatutvecklingen i Medelhavsområdet under de senaste 8 000 åren.
Kritisk gräns för vatten passerades
Resultaten visar att regionen gradvis blev torrare under flera tusen år till följd av långsamma förändringar i jordens omloppsbana. Utöver denna långsiktiga trend såg forskarna också kortare variationer i Atlanten och i atmosfären.
– I stället för att orsakas av en enskild klimathändelse visar våra resultat att de mest extrema perioderna av torka uppstod när naturliga klimatcykler med olika tidsskalor sammanföll. Det bidrar till att förklara varför torkan under den sena bronsåldern blev så svår, säger Katherine Power, doktorand vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
När dessa processer sammanföll passerade östra Medelhavsområdet en kritisk gräns för tillgången på vatten.
– Det minskade vattenresurserna och ökade pressen på jordbruket och livsmedelsförsörjningen i redan sårbara samhällen, säger Katherine Power.
Medelhavet ett utsatt område
Resultaten förändrar synen på hur historiska torkperioder uppstod och hur klimatprocesser kan samverka och förstärka varandra, menar forskarna. Studien ger insikter som är relevanta även för framtida extrema torrperioder i ett varmare klimat.
– Medelhavsområdet är ett av världens mest utsatta områden för klimatförändringar och förväntas bli både varmare och torrare under det kommande århundradet. Våra resultat tyder på att den framtida risken för torka inte bara påverkas av den långsiktiga uppvärmningen som orsakas av människan, utan också av hur naturliga variationer i Atlanten samverkar med denna utveckling, säger Katherine Power.
Ungdomar som använder nikotin rapporterar oftare symtom på ångest, depression och annan psykisk ohälsa, visar tre studier från Göteborgs universitet. Tjejer som röker tycks vara särskilt sårbara.
I en svensk studie med nära 3 000 gymnasieungdomar uppgav omkring 80 procent av tjejer som använde nikotin att de hade ångestsymtom. Sambandet syntes både för traditionella tobaksprodukter och nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter.
Forskarna vid Göteborgs universitet har även följt omkring 1 500 ungdomar i södra Sverige över tid, från högstadiet till gymnasiet. Bland unga som rökte var depressiva symtom och självmordstankar vanligare.
Skillnader mellan killar och tjejer
Bland tjejer som ökade sin tobakskonsumtion ökade också problemen med bland annat sömn, oro, nedstämdhet och koncentration över tid.
– Vi ser tydliga skillnader mellan tjejer och killar, där tjejer som röker verkar vara särskilt sårbara. Samtidigt behöver vi förstå mer om hur snus påverkar psykisk hälsa, inte minst bland unga tjejer där användningen av vitt snus ökat så snabbt, säger Johanna Andersson, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Studierna bygger på enkäter och uppföljningar av ungdomar över tid, men även djurförsök där forskarna har undersökt hur nikotin påverkar hjärnans signalering hos råttor.
Nikotin påverkar hjärnan
I djurstudien såg forskarna att nikotin påverkade amygdala, ett område i hjärnan som har betydelse för reglering av känslor och stress. Effekterna var tydligast hos honråttor.
Nikotin förändrade kommunikationen mellan nervceller och ledde till långvariga förändringar i hjärnans aktivitet, även efter att nikotinet hade lämnat kroppen.
– Det viktiga är att vi ser liknande mönster i flera olika studier och med olika typer av data. Men vi kan fortfarande inte säga säkert vad som är orsak och verkan. Djurstudierna visar biologiska förändringar i hjärnan som skulle kunna bidra till ökad sårbarhet för ångest och stressrelaterade symtom, säger Louise Adermark, professor vid Sahlgrenska akademin.
Andra faktorer kan påverka
Forskarna betonar samtidigt att flera andra faktorer kan påverka både risken för psykisk ohälsa och nikotinanvändning, bland annat socioekonomiska förhållanden, stress, alkohol, annan substansanvändning och individuell sårbarhet.
Resultaten väcker samtidigt frågor om hur nya nikotinprodukter påverkar unga hjärnor och om tjejer kan vara särskilt känsliga för nikotinets effekter. Forskarna menar att de tydliga skillnaderna mellan tjejer och killar behöver undersökas vidare i fler studier.
Mycket av matsvinnet i dagligvaruhandeln kommer från frukt och grönt som är paketerade och säljs tillsammans i förpackningar. Det visar en rapport som också lyfter saker butiker kan göra för att minska svinnet.
Ett återkommande problem i matbutiker är att det räcker med att en frukt eller grönsak är skadad för att hela förpackningen ska behöva slängas. En rapport som forskare från bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram visar att förpackningar där till exempel tomater, potatis, bär och druvor är paketerade tillsammans står för så mycket som hälften av butikernas frukt- och grönsakssvinn.
Mätningar i utvalda butiker visar att svinn från frukt och grönt snabbt blir dyrt. I en liten butik motsvarade svinnet nästan 200 000 kr per år och klimatutsläpp på 6,6 ton koldioxid. Jordgubbar, sallad och potatis stod för de största svinnkostnaderna.
– Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sparar pengar och minskar klimatpåverkan
Under tre års tid har forskare vid IVL och forskningsinstitutet RISE samarbetat med dagligvarubutiker för att se vilka åtgärder som kan sättas in för att ta vara på mer mat. Det handlar till exempel om att sälja varor till nedsatt pris, skapa svinnpåsar, sälja frukt och grönt i lösvikt efter sortering eller använda råvaror i butikens eget kök.
Resultaten visar att åtgärder kan minska mängden frukt och grönt som slängs. Svinnpåsar visade sig minska butikernas kostnader för svinnhantering med mer än 25 procent.
– Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger Elvira Molin, matsvinnsexpert på IVL.
När frukt och grönt tas till vara i stället för att slängas minskar också användningen av resurser som vatten, energi och mark, vilket innebär minskad klimatpåverkan.
Osäkerhet kring regelverk
Rapporten visar att den här potentialen att minska svinnet inte tas till vara på fullt ut i dagsläget. Enligt forskarna beror det bland annat på osäkerheter kring hur regelverket ska tillämpas i praktiken, brist på gemensamma arbetssätt och att arbetet är väldigt personberoende.
En vanlig uppfattning är också att det är tidskrävande och kostar pengar att minska svinnet, vilket forskarna vill betona inte är fallet.
– Men fler detaljerade regler är inte lösningen. Det viktiga är att reglerna blir lättare att tolka och tillämpa i butikerna, särskilt vid brutna förpackningar och hur märkning och spårbarhet ska hanteras, säger Annelise de Jong.
Forskarna pekar också på behovet av bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, matkedjor och enskilda butiker för att minska matsvinnet. Åtgärder som förbättrad lagerstyrning, beställningsrutiner och ökad förståelse för hur förpackningar, hållbarhetsdatum och butiksmiljö påverkar hållbarheten är avgörande för att få effekt.
Tre åtgärder för att minska butikernas matsvinn
Utförsäljning till styckpris av frukt och grönt som kommer från obrutna förpackningar, till exempel via svinnpåsar eller frukt- och grönsakslådor.
Utförsäljning av obrutna förpackningar till nedsatt pris.
Utförsäljning av öppnade förpackningar via svinnpåsar eller lådor till fast styckpris.
Två nya invasiva plattmaskar har upptäckts i Sverige. Fynden tyder på att arterna förflyttar sig norrut i Europa – och att husdjur kan bidra till spridningen.
Landlevande plattmaskar kan finnas under blomkrukor, i fuktig jord och bland trädgårdsavfall. Där jagar de daggmaskar, spindlar, gråsuggor, insekter och andra smådjur. På så sätt kan de påverka ekosystemen i marken och i vissa fall orsaka både ekologiska och ekonomiska skador. Plattmaskarnas dolda livsstil gör att de kan spridas till nya platser utan att upptäckas.
– De är lite som biologiska fripassagerare. De kan gömma sig i mycket små mängder fuktig jord runt växtrötter och färdas mellan kontinenter utan att någon märker det, säger Chahinez Bouguerche, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har nu upptäckts i Sverige: den australiska arten Caenoplana variegata och hammarhuvudmasken Bipalium kewense, som ursprungligen kommer från Sydostasien.
Husdjur kan bidra till spridningen
Internationell handel med prydnadsväxter har länge ansetts vara den främsta spridningsvägen för dessa arter. Men forskare ser nu en mer oväntad spridningsväg: andra djur.
Ny forskning tyder på att Caenoplana variegata producerar ett klibbigt slem som gör att den kan fästa på päls. I Frankrike har forskare hittat plattmaskar på både katter och hundar, vilket väcker frågan om husdjur kan sprida dem mellan trädgårdar och andra miljöer. Liknande fynd har även gjorts på fåglar.
– Men det är fortfarande oklart om de här arterna kommer att kunna etablera sig permanent utomhus i Sverige. Våra kalla vintrar är en utmaning för dem, säger Chahinez Bouguerche.
Allmänhetens observationer spelar en viktig roll för att upptäcka nya arter. Den som hittar en misstänkt landplattmask i trädgården eller i en krukväxt uppmanas att fotografera fyndet och rapportera det via Artportalen.
– Varje nytt fynd hjälper oss att förstå hur invasiva arter sprids. Genom allmänhetens rapporter, dna-analyser och med taxonomisk expertis kan vi upptäcka nya arter i tid, säger Chahinez Bouguerche.
Att en ort får tågtrafik leder till en tydlig befolkningsökning, men det kan också föra med sig mer arbetslöshet. Det visar en studie som undersökt effekter av nya tågstationer i Sverige.
Forskare vid Lunds tekniska högskola och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, har undersökt vad som hänt under en tjugoårsperiod i 44 svenska samhällen som fick tågtrafik på 1990-talet. Resultaten har jämförts med liknande orter som inte fick tågtrafik. Syftet var att se om tågen påverkar var människor väljer att bo och om inkomster, utbildningsnivå och arbetslöshet förändras när en ort får järnvägstrafik.
Fler flyttade till tågorter
Resultaten visar att befolkningen ökade med omkring 20 procent på orter som fick tågtrafik. Samtidigt ökade andelen invånare med eftergymnasial utbildning med knappt sex procent. Men arbetslösheten ökade också, med omkring tre procent. Forskarna såg däremot ingen tydlig effekt på genomsnittlig inkomst eller produktivitet.
– Tågstationerna driver alltså en omfördelning av befolkningen inom en region, så att fler flyttar till orterna med tåg från dem utan tåg. Men det finns inga tecken på att det leder till en ökad produktivitet på totalen, säger Carl-William Palmqvist, forskare vid Lunds tekniska högskola och på K2, i ett pressmeddelande.
Liknande grupper på orterna
I stort sett blev det också ”mer av samma” på orterna. Områden med redan höga inkomster lockade till sig fler nya invånare med höga inkomster. På orter med lägre inkomster var det i stället främst personer med lägre inkomster som flyttade in när stationerna öppnade.
Befolkningsökningen var samtidigt relativt större på orterna med lägre inkomster än på de rikare. Det var inte särskilt överraskande för forskarna, men skillnaden var ändå ganska stor.
Enligt Carl-William Palmqvist kan resultaten vara relevanta för regioner och kommuner som överväger att öppna fler stationer för lokal och regional tågtrafik. De kan också vara av intresse för Trafikverket när nya stationer ska planeras och samfinansieras.
– Frågorna kan bli särskilt viktiga och komma i ett nytt ljus när vi går in i en period med minskande befolkning på grund av låga födslotal och låg invandring, säger han.
– Regionförstoring har varit och är fortfarande en stark trend och vision i Sverige, och vi hoppas att bidra med relevant kunskap, så att den sker på ett bra sätt.
Motstridiga effekter
Samtidigt som tågstationerna alltså var förknippade med en tydlig och varaktig befolkningsökning och högre totala förvärvsinkomster, syntes också mer komplexa socioekonomiska förändringar.
– Å ena sidan tyder resultaten på en något högre utbildningsgrad på orter som får tågtrafik, men också på en något högre arbetslöshet. Effekterna är lite motstridiga, men det handlar sannolikt om olika personer och delvis olika orter. Storleken på hur mycket befolkningen ökar med varierar också ganska kraftigt, särskilt om man jämför orter med olika inkomstnivå, säger Carl-William Palmqvist.
Vad händer med företagets utveckling när en nyckelperson i ledningen är hemma med sitt barn? Kanske mer än man kan tro. Enligt en ny studie kan föräldraledighet gynna innovation i små och medelstora företag.
En studie från Jönköping University har undersökt sambandet mellan föräldraledighet i företagsledningar och företagens förmåga att utveckla nya produkter och tjänster. Studien omfattar data från 3 196 svenska små och medelstora företag.
Resultaten visar ett positivt samband i företag med små ledningsgrupper eller där teammedlemmar har arbetat tillsammans under lång tid.
– Det finns en utbredd oro för att föräldraledighet i ledningen ska försvaga små företags utvecklingsförmåga. Våra resultat visar i stället att det kan skapa utrymme för förnyelse, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School, i ett pressmeddelande.
Förändrat ansvar och nya roller
När en medlem i ledningsgruppen är föräldraledig behöver andra ta större ansvar. Det kan ge nya perspektiv i beslutsfattandet och bidra till att kunskap från andra delar av organisationen tas till vara. Även den som återvänder från föräldraledigheten kan bidra med nya erfarenheter och idéer.
– Förändringar i ansvar och roller kan ge upphov till nya idéer, arbetssätt och ökad effektivitet i arbetsuppgifterna. I många företag verkar detta fungera som en positiv drivkraft för innovation, säger Massimo Baù som är professor i företagsekonomi.
Enligt studien finns inga tydliga skillnader mellan föräldralediga mammor och pappor när det gäller kopplingen till innovation och förnyelse. Det tyder på att det viktigaste är hur företaget och dess ledningsgrupp fungerar – inte vem som tar ut ledigheten.
Hemma med barn inget hinder
Föräldraledighet diskuteras oftast ur ett familje- och jämställdhetsperspektiv, mer sällan utifrån dess betydelse för företagens utveckling. Eftersom 99,9 procent av alla företag i Sverige är små eller medelstora blir resultaten särskilt relevanta, menar forskarna.
– Våra resultat visar att föräldraledighet i ledningen inte nödvändigtvis bör ses som ett hinder. I många fall kan den i stället bidra till långsiktig utveckling och innovation i små och medelstora företag, säger Massimo Baù.
Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny svampart, som de valt att uppkalla efter kung Carl XVI Gustaf. Den tillhör en tidigare helt okänd klass av svampar.
Forskarna upptäckte den nya arten när de odlade fram svampar från tallrötter som samlats in från mineraljord i Jädraås i Gästrikland. Arten representerar en ny linje bland rostsvampar, som kan orsaka sjukdomar hos växter.
Dna-analyser visar att den tidigare okända svampklassen finns i jord och rötter från olika ekosystem på många håll i världen.
– Det är spännande med en ny klass och i det här fallet extra spännande eftersom vi har en rotassocierad svamp som evolutionärt placerar sig bland rostsvamparna i Pucciniomycotina. Rostsvamparna är obligata parasiter som infekterar växter och orsakar sjukdomar ovan mark, säger Anna Rosling, professor vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kungligt klingande klass
Svampen har fått namnet Semicentenialea rex, som betyder betyder 50-årsjubilerande kung. Den är den första kända arten i en ny klass av svampar som kommer att heta Semicentenialomycetes.
– Det finns antagligen minst två andra arter i klassen, men de verkar inte vara lika vanligt förekommande som Semicentenialea rex. Eftersom den bara verkar leva djupt ner i marken är vi nyfikna på vilken livsstrategi den har. Vi ska studera hur den påverkar växters rötter i marken och hur den sprider sig, säger Anna Rosling.
Många svampar namnlösa
Svamparnas artrikedom är till stor del outforskad. Analyser av miljö-dna tyder på att det finns flera miljoner arter i världen, men de flesta lever dolda i exempelvis jord, ved eller inuti insekter. Därför har bara en liten del kunnat beskrivas och namnges.
Utan namn är det svårt att kommunicera om dessa hittills okända arter, släkten, klasser och till och med stammar. Men att hitta på namn till nya arter är en utmaning för alla forskare i den här typen av forskning. Just den här arten fick heta Semicentenialea rex för att hylla kung Carl XVI Gustaf när han 2023 firade 50 år på tronen.
– Under sin regeringstid har kungen varit outtröttlig i sitt arbete med frågor kring biologisk mångfald och en hållbar användning av våra naturresurser. Vad passar väl då bättre än att få en hittills okänd svamp uppkallad efter sig, säger Anna Rosling.
