Honungsbiet har länge stått i centrum för forskningen om binas synförmåga. Men en studie visar att flera mindre biarter är mycket skarpsynta – och att små ögon inte behöver betyda sämre syn.
Mycket kunskap om hur bin uppfattar sin omvärld bygger på studier av honungsbin, men de är bara en av omkring 20 000 biarter. En ny studie från Lunds universitet och University of Adelaide i Australien visar att synen på hur bin ser sin omvärld blir mer nyanserad när forskarna riktar blicken mot andra arter.
Studien har undersökt synförmågan hos humlor och tre arter av solitärbin, som till skillnad från honungsbin lever ensamma.
Genom att mäta elektriska signaler i enskilda ljuskänsliga celler i binas ögon har forskarna uppskattat hur små föremål bina kan upptäcka och hur väl bina kan urskilja små detaljer.
Stora ögon avgör inte syn
Alla fyra arter hade högre visuell upplösning i de undersökta ljuskänsliga cellerna än honungsbiets arbetare. Ett bi stack ut särskilt: det lilla australiska blåbandade biet, Amegilla murrayensis. Till skillnad från honungsbiet har det ett blåaktigt eller blågrått band på bakkroppen.
– Vi blev särskilt överraskade av att det lilla blåbandade biet kunde upptäcka föremål lika bra som honungsbiets drönare, trots att det är betydligt mindre, säger Elisa Rigosi, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Honungsbiets drönare har särskilt bra syn, vilket behövs för att hitta och följa drottningar under parningsflykten. Det ställer höga krav på förmågan att upptäcka föremål. Att ett betydligt mindre solitärbi når samma nivå visar att stora ögon inte är den enda vägen till skarp syn, menar forskarna.
Honungsbiet är inte bäst i klassen på skarp syn. Flera mindre biarter i studien visade högre synupplösning. Bild: Depositphotos
Bredare syn på synens utveckling
Forskarna har också undersökt hur ögonens konstruktion påverkar synförmågan. De har bland annat analyserat linsstorlek, de ljuskänsliga cellernas struktur och hur facettögonen avbildar omvärlden.
– Det finns flera olika recept för god syn hos bin. Olika arter har hittat olika kombinationer av egenskaper som ger hög visuell prestanda, säger David O’Carroll, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Studien ger en bredare bild av hur synen har utvecklats hos bin och andra pollinatörer, menar forskarna. Den visar också vad som kan missas när forskningen fokuserar på ett fåtal arter.
Inspiration för robotik
Resultaten kan även få betydelse utanför biologin. Evolutionens olika lösningar för att se skarpt kan ge inspiration till artificiella synsystem och bioinspirerad robotik, där det finns ett växande behov av små och energieffektiva sensorer som kan upptäcka och bearbeta visuell information.
– Binas syn är betydligt mer mångfacetterad än man tidigare trott. Genom att studera fler arter ser vi att evolutionen har utvecklat en rad olika sätt att uppnå en anmärkningsvärt hög synförmåga, säger Elisa Rigosi.
Dubbfria vinterdäck får användas året runt, men kopplas i en studie till en kraftigt ökad risk för dödsolyckor på sommaren. Sämre väggrepp kan vara en förklaring.
Vinterdäck ger bra grepp på snö och is, men samma egenskaper kan vara en nackdel när temperaturen stiger och vägarna blir torra eller våta. Forskare har nu undersökt hur vinterdäck på sommaren påverkar risken för dödsolyckor i personbilstrafiken.
Studien bygger på en genomgång av samtliga dödsolyckor med personbil i Sverige under sommarhalvåret maj–september mellan 2012 och 2021. Totalt analyserades 725 olyckor, bland annat utifrån däcktyp, olycksförlopp och om väggreppet kan ha påverkat utgången.
Vinterdäck vanligare i dödsolyckor
Resultatet visar att personbilar med minst ett vinterdäck var kraftigt överrepresenterade i dödsolyckorna. Under sommaren uppskattas omkring sju procent av svenska personbilar ha vinterdäck. I olycksmaterialet hade däremot 22 procent av bilarna minst ett vinterdäck.
Forskarna bedömer att överrepresentationen till stor del kan förklaras av vinterdäckens sämre väggrepp under sommarförhållanden. Analysen visar att minst ett vinterdäck var förknippat med en tydligt ökad risk för dödsolyckor där väggreppet hade betydelse för olycksförloppet.
Sämre grepp och längre bromssträcka
En förklaring är att vinterdäck ger längre bromssträcka på torr och våt asfalt under sommaren. Tidigare tester har visat att bromssträckan kan bli 20–40 procent längre än med sommardäck.
− Våra resultat tyder på att den stora överrepresentationen av vinterdäck i dödsolyckor under sommaren i huvudsak hänger samman med däckens sämre väggrepp på sommarväglag, säger Mattias Hjort, forskare vid VTI, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte också andra möjliga förklaringar. Bilar med vinterdäck var oftare äldre och saknade oftare antisladdsystem, ESC. Men den ökade risken kvarstod även för nyare bilar, bilar med ESC och förare som inte var alkohol- eller drogpåverkade. Även när bilen kördes inom hastighetsgränsen var risken minst 40 procent högre för bilar med vinterdäck.
Däckvalet viktigt för trafiksäkerheten
Studien visar också att väggreppet har betydelse i många dödsolyckor. I omkring en fjärdedel av olyckorna bedömdes bättre väggrepp sannolikt ha kunnat påverka utgången. Forskarna efterlyser därför större fokus på däckens egenskaper i framtida olycksutredningar.
− Däckens betydelse har i stor utsträckning förbisetts i analyser av dödsolyckor under sommaren. Våra resultat visar att däckvalet kan spela en viktig roll för trafiksäkerheten, säger Mattias Hjort.
Studien har gjorts av forskare från VTI, Folksam och Däckbranschen i samarbete med Trafikverket.
När röda blodkroppar bryts ned kan fritt hem frigöras i blodet och bidra till kraftig inflammation. Forskare vid Lunds universitet har nu identifierat en mekanism som kan förklara hur det går till – ett fynd som kan få betydelse för flera sjukdomar, till exempel malaria, där skadade blodkroppar spelar en roll.
Hem är en del av hemoglobinet i de röda blodkropparna och har en central roll i kroppens syretransport. När röda blodkroppar går sönder, så kallad hemolys, kan hem frigöras i blodet. Utanför blodkropparna kan hem vara skadligt och bidra till inflammation.
Kedjereaktion driver inflammation
I en studie visar forskare vid Lunds universitet hur fritt hem kan utlösa en kedjereaktion som driver inflammation och gör blodkärlen mer genomsläppliga.
Reaktionen spårades till faktor XII, som aktiverar det så kallade kallikrein-kinin-systemet och leder till frisättning av bradykinin. Ämnet vidgar blodkärlen och ökar deras genomsläpplighet, vilket kan göra att vätska läcker ut i vävnaden och bidrar till svullnad, inflammation och blodtrycksfall.
– Det här förklarar hur nedbrytningen av röda blodkroppar i sig kan aktivera och driva inflammation. Det intressanta är att fritt hem sätter igång en inflammatorisk reaktion oavsett anledningen till varför röda blodkroppar skadades, säger Diana Karpman, professor i pediatrik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Aktivering kan bromsas
Forskarna analyserade blodprover från 34 barn med hemolytiskt uremiskt syndrom, HUS, en allvarlig komplikation av EHEC-infektion. Tillståndet innebär att röda blodkroppar bryts ned och njurarna skadas. Proverna jämfördes med en frisk kontrollgrupp. Hos en del av barnen med HUS var kallikrein-kinin-systemet aktiverat. Aktiveringen var kopplad till graden av nedbrytning av röda blodkroppar och njurpåverkan.
I experimentella modeller kunde forskarna bromsa reaktionen med så kallad C1-inhibitor, ett läkemedel som redan används vid en annan sjukdom för att dämpa delar av kallikrein-kinin-systemet.
– Att vi kunde blockera reaktionen experimentellt gör fyndet särskilt intressant. Men vi har inte visat att en sådan behandling fungerar hos patienter. Det behöver nu undersökas vidare, säger forskaren Alexandra Gerogianni.
Hemolys vid flera sjukdomar
Fynden ger en ökad förståelse för hur nedbrytningen av röda blodkroppar kan bidra till sjukdom. Resultaten kan ha betydelse även utanför HUS. Globalt drabbas många av sjukdomar där omfattande hemolys ingår i sjukdomsbilden.
Hemolys förekommer bland annat vid sicklecellanemi, malaria, trauma och brännskador, men kan också uppstå när blod utsätts för mekanisk påverkan, exempelvis vid användning av hjärt-lungmaskin eller mekaniska hjärtklaffar.
– Vi valde att studera HUS eftersom det är ett område vi arbetar med, men innebörden kan vara mycket bredare. Fritt hem finns vid många tillstånd med hemolys. En viktig fråga framöver är hur mycket den här mekanismen bidrar till inflammationen och sjukdomsbilden, säger Diana Karpman.
EHEC är en typ av bakterien Escherichia coli som kan orsaka allvarlig tarminfektion. I svåra fall kan infektionen leda till det allvarliga tillståndet hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Då bryts röda blodkroppar ned, blodplättarna minskar och njurarna skadas, vilket kan leda till akut njursvikt. HUS drabbar framför allt barn.
Forskare vid Umeå universitet har undersökt ett nytt sätt att stoppa c-Myc, ett protein som bidrar till tumörers tillväxt. Metoden angriper inte själva proteinet utan hindrar i stället cellerna från att tillverka det.
Proteinet c-Myc är en så kallad onkogen som spelar en viktig roll för att tumörer ska kunna växa. Trots mycket forskning har det varit svårt att ta fram läkemedel som direkt kan stoppa proteinet. En anledning är att c-Myc saknar tydliga ytor där läkemedelsmolekyler kan fästa och blockera proteinets funktion.
– Ungefär 70 procent av cancersjukdomar överuttrycker c-Myc-proteinet och behandlingar som förhindrar c-Myc har länge varit en prioritet för nya läkemedel mot cancer, säger Robin Fåhraeus, professor på Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Ny strategi ska bromsa proteinet
I en ny studie har forskarna valt en annan väg. De visar att det går att rikta behandlingen mot mRNA, den genetiska instruktion som cellen använder för att tillverka c-Myc. På så sätt kan proteinet hindras redan på RNA-nivå, innan det hinner bildas.
Forskarna använde ett läkemedel som tidigare har testats i kliniska studier för ett annat ändamål. Läkemedlet gjorde att ett annat protein, MDM2, kunde binda till mRNA:t för c-Myc. Det stoppade produktionen av c-Myc och fick tumörcellerna att sluta växa.
– Att hitta nya användningsområden för redan framtagna läkemedel är ett attraktivt sätt att snabbare får fram nya behandlingar, säger Robin Fåhraeus.
Kan öppna för nya behandlingar
Strategin innebär ett nytt sätt att försöka stoppa c-Myc och resultaten kan på sikt öppna för ny läkemedelsutveckling.
– Vi hoppas att resultaten ska bana väg för nya behandlingar mot cancerformer där c-Myc driver sjukdomen. Samtidigt vill vi inspirera andra forskargrupper genom att visa att mRNA kan vara ett sätt att selektivt styra produktionen av proteiner som är kopplade till olika sjukdomar, säger Robin Fåhraeus.
Nästa steg är att testa metoden i fler modeller och undersöka om den kan användas som behandling. Forskarna vill också förbättra läkemedlet.
Män som behandlades med läkemedlet finasterid mot förstorad prostata hade lägre risk för allvarliga komplikationer efter en akut hjärtinfarkt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Flera studier har visat att män ofta får mer omfattande hjärtinfarkter än kvinnor. Forskning har också visat att manliga könshormoner, som testosteron, kan förstärka inflammationen vid en akut hjärtinfarkt.
Inflammationen har betydelse för hur mycket hjärtat skadas när en akut hjärtinfarkt behandlas med ballongvidgning. Det är en vanlig behandling där tilltäppta kärl vidgas för att blodet åter ska nå fram till hjärtmuskeln.
Läkemedel för att minska prostatan
En ny registerstudie visar att svenska patienter som behandlades med läkemedlet finasterid hade lägre risk för allvarliga komplikationer efter en akut hjärtinfarkt. De jämfördes med patienter som var så lika som möjligt i övrigt, men som inte tog finasterid.
Finasterid används mot förstorad prostata. Det minskar mängden av hormonet dihydrotestosteron i kroppen genom att blockera ett enzym som omvandlar testosteron till dihydrotestosteron. Dihydrotestosteron är en starkare form av testosteron.
Risk för svår komplikation minskade
Bland patienterna som fick finasterid var risken för allvarlig komplikation 20,8 procent, jämfört mer 24,3 procent i kontrollgruppen. Till allvarliga komplikationer räknades bland annat hjärtstopp, allvarliga störningar i hjärtats rytm eller pumpförmåga, kraftigt nedsatt funktion i vänster kammare eller dödsfall inom 30 dagar.
För patienter som behandlades med hormonläkemedel mot prostatacancer sågs dock ingen signifikant skillnad.
– Det här resultatet bidrar till det spännande forskningsfältet om hur könshormoner kan påverka hjärtat, till exempel vid en hjärtinfarkt, men har ingen direkt påverkan på behandling av patienter i dagsläget, säger Hannah Colldén, apotekare och forskare vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
En markör i blodet kan i framtiden hjälpa läkare att se hur snabbt tumören växer och vilken behandling som passar bäst. Det visar en studie på patienter med malignt melanom som spridit sig.
Ungefär hälften av alla patienter med spritt melanom har en förändring i genen BRAF. Det finns olika behandlingar för dessa patienter, bland annat immunterapi och läkemedel som riktar sig direkt mot tumörens genetiska förändring. En viktig fråga är vilken behandling som är bäst att börja med.
Forskare vid Karolinska institutet har nu analyserat blodprover från 81 patienter med spritt melanom och en BRAF-mutation. De tittade på en blodmarkör som kallas TKa och som ger information om hur snabbt tumörcellerna växer och delar sig. Forskarna ville bland annat undersöka om markören kan ge information som hjälper till att välja rätt behandling.
Höga nivåer kopplas till sämre överlevnad
Patienterna deltog i den internationella SECOMBIT-studien, där man jämförde tre olika sätt att använda immunterapi och målriktade läkemedel.
Studien visar att patienter med höga TKa-nivåer före behandlingen började hade sämre överlevnad och sjukdomen förvärrades tidigare trots behandling, jämfört med patienter med låga nivåer.
Efter fem år levde cirka 71 procent av patienterna med låga nivåer, jämfört med cirka 37 procent av patienterna med höga.
Behandlingens ordning kan ha betydelse
Forskarna såg också att patienter med höga TKa-nivåer verkade gynnas av en kort inledande period med målriktad behandling före immunterapi. För patienter med låga nivåer gav immunterapi som första behandling bättre resultat.
– Resultaten tyder på att TKa kan hjälpa till att identifiera vilka patienter som kan ha nytta av olika behandlingsstrategier. Samtidigt behövs fler studier innan metoden kan börja användas i vården, säger Hildur Helgadottir, docent vid Institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet.
Studien visade också att TKa-nivåerna ofta steg när sjukdomen förvärrades. Det tyder på att markören även skulle kunna användas för att följa hur behandlingen fungerar över tid.
Forskare har hittat förändringar i blodet hos nyfödda som senare utvecklar inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Resultaten talar för att den allra första tiden i livet spelar en viktig roll.
– Vi blev förvånade över att vi kan se spår av sjukdomen så pass tidigt, säger Olle Grännö, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Forskare vid Örebro universitet har tidigare visat att personer som insjuknar i inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, har förhöjda nivåer av proteiner flera år innan de blir sjuka. Det gäller framför allt proteiner som spelar en viktig roll för immunförsvaret.
– Vi ville undersöka hur tidigt i livet det inträffar, säger Olle Grännö, som arbetat tillsammans med Jonas Halfvarson, överläkare och professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.
Den nya studien bygger på prover som samlats in i ett långvarigt forskningsprojekt som heter Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS, och leds av Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet. De har en databas med prover från 17 000 nyfödda barn som samlats in sedan slutet av 1990-talet.
– Det var ett detektivarbete. Tillsammans med professor Johnny Ludvigsson har vi använt oss av nationella register och granskat journaler, säger Olle Grännö.
Undersökte blodprov från navelsträngen
Forskarna identifierade personer som hade ett blodprov från navelsträngen sparat från födseln och som fick diagnosen IBD innan de fyllt 18 år. Proverna jämfördes med blodprover från personer som inte utvecklade sjukdomen under uppföljningen.
– Då kunde vi identifiera tre proteiner som är förhöjda redan hos nyfödda som senare i livet drabbas av IBD. Vi saknar idag kunskap om dessa proteiners roll vid IBD. Men det är intressant att se höga nivåer av proteiner som CXCL9 eftersom det reglerar hur immunförsvarets celler tar sig ut från blodet till tarmslemhinnan och startar en inflammation, säger Olle Grännö.
Forskningsresultaten väcker frågor om vad som händer under graviditeten och den första tiden efter födseln.
– När ett barn föds möter immunförsvaret en helt ny omgivning och exponeras för en mängd bakterier och virus. Vi vill förstå vad som ligger bakom de förhöjda proteinnivåerna och om de påverkar immunförsvarets tidiga utveckling.
– Det kan göra det möjligt för oss att minska risken för att människor ska utveckla inflammatorisk tarmsjukdom.
Vanligast att insjukna mellan 15 och 35 års ålder
Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar de två huvudtyperna Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Tillsammans benämns de ofta som IBD från det engelska ordet inflammatory bowel disease. Det vanligaste är att insjukna mellan 15 och 35 års ålder men även barn och äldre kan utveckla IBD.
Forskarna har identifierat tre proteiner, CXCL9, GZMB och MMP-10, som nyfödda som senare i livet insjuknar i IBD har högre nivåer av. Nästa steg är att förstå vad som ligger bakom de förhöjda proteinnivåerna och om de påverkar immunförsvarets tidiga utveckling.
Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.
Forskare vid SLU har undersökt hur kornplantor påverkas av andra plantor i sin närhet. I experimenten placerades plantorna i specialbyggda system med två kammare, så att de varken kunde röra vid varandra eller dela jord. Den enda kontakten mellan plantorna var flyktiga ämnen som spreds genom luften.
Forskarna använde tre kornsorter med olika tillväxttakt: en långsamväxande, en mellansnabb och en snabbväxande.
Plantorna reagerar på dofter
Resultaten visar att plantorna ändrade sin tillväxt beroende på vilken typ av granne de ”kände doften” av. Långsamväxande plantor ökade sin biomassa när de utsattes för dofter från snabbväxande plantor. Snabbväxande plantor minskade däremot sin biomassa i närvaro av dofter från långsamväxande plantor.
När kornplantorna utsattes för dofter från en sort med liknande tillväxttakt var effekten liten eller uteblev.
– Vår studie visar att även oskadade växter skickar ut doftsignaler som grannplantor kan uppfatta och reagera på. Tidigare har man framför allt studerat sådana signaler hos växter som angripits av insekter eller sjukdomar, säger Velemir Ninkovic, universitetslektor vid institutionen för ekologi på SLU.
Växtens försvar anpassas
Även plantornas försvar verkar påverkas. Snabbväxande plantor aktiverade fler försvarsgener när de utsattes för långsamväxande grannar. De långsamväxande plantorna gjorde tvärtom och minskade sin försvarsaktivitet för att i stället lägga mer resurser på tillväxt.
– Dessa luftburna signaler gör att växterna kan anpassa sin utveckling redan innan direkt konkurrens eller stress uppstår. Det visar att kemisk kommunikation spelar en tidigare okänd roll i samspelet mellan växter, säger André Åbonde, doktorand vid institutionen för växtproduktionsekologi på SLU.
Kan bidra till mer hållbart jordbruk
Resultaten kommer från laboratorieförsök och behöver bekräftas i fler grödor och under fältförhållanden. Forskarna vill också identifiera vilka flyktiga ämnen som orsakar de olika reaktionerna hos grannplantorna.
På sikt hoppas forskarna att kunskapen ska bidra till ett mer hållbart jordbruk genom att öka grödors motståndskraft mot skadegörare, minska behovet av bekämpningsmedel och ge högre skördar.
– Kunskapen kan hjälpa oss att utforma växtblandningar som bättre utnyttjar växternas egen kemiska kommunikation, säger André Åbonde.
När förlossningsvården förbättrades i fyra afrikanska länder minskade dödfödslar och dödsfall bland nyfödda med 22 procent. Det visar en stor studie där forskare kombinerade utbildning av vårdpersonal med kvalitetsarbete och stöd till chefer på förlossningsavdelningar.
Risken är fortfarande hög att barn dör under eller strax efter förlossningen i flera länder i Afrika söder om Sahara, trots framsteg inom mödra- och barnhälsovården.
För att förbättra vården under förlossningar utvecklade forskare inom projektet ALERT* en insats med flera delar. Kvinnor, familjer och vårdpersonal fick vara med och beskriva problem och behov i vården. Utifrån deras erfarenheter togs utbildningar fram för barnmorskor och annan förlossningspersonal.
Sjukhusen fick också stöd i sitt kvalitetsarbete och chefer på förlossningsavdelningarna erbjöds mentorskap.
Stor studie i fyra länder
Studien genomfördes på 16 förlossningsenheter i Benin, Malawi, Tanzania och Uganda. Totalt ingick 134 630 kvinnor och 139 300 nyfödda barn.
För att följa vården och resultaten byggde forskarna upp ett digitalt register över graviditeter och födslar, baserat på födelseregister som bland annat används i Sverige. Registret användes både i forskningen och för att ge vårdpersonalen återkoppling under projektet.
Efter att ALERT-insatsen införts minskade risken för dödfödsel eller död inom barnets första levnadsdygn med 22 procent. Komplikationer hos nyfödda som berodde på syrebrist minskade med 19 procent.
Många barn dör vid förlossning
Afrika söder om Sahara är den region i världen där flest barn föds döda. Omkring en miljon barn visar inga livstecken vid födseln varje år, och risken att ett barn dör i samband med förlossningen är omkring 40 gånger högre än i Europa.
Förlusten av ett barn innebär ofta ett stort lidande för familjen. Det kan också leda till skuld, skam och social utsatthet.
– Den här ojämlikheten är oacceptabel. Våra resultat visar att det är möjligt att minska dödlighet och sjuklighet hos nyfödda genom att förbättra kvaliteten i förlossningsvården, optimera arbetssätt och stärka vårdteam och ledarskap, även i miljöer där resurserna är begränsade och barnmorskorna arbetar under hög belastning, säger Claudia Hanson, professor vid Institutionen för global folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Studien ger hopp och visar en modell som kan användas även på andra platser, fortsätter hon.
Bättre övervakning kan minska komplikationer
Forskarna såg också att övervakningen av fostrets hjärtfrekvens blev bättre under studien. Samtidigt ökade andelen kejsarsnitt något. Enligt forskarna kan det tyda på att komplikationer upptäcktes tidigare och att vårdpersonalen oftare kunde agera i tid.
Nästa steg blir att undersöka hur bättre övervakning av fostret under förlossningen kan bidra till ytterligare förbättringar.
– Vi tror att bättre stöd för att tolka tecken på fostrets stress under förlossningen kan bidra till att minska den fortfarande höga dödligheten ytterligare. Därför vill vi utveckla nya riktlinjer tillsammans med vårdpersonal, säger Claudia Hanson.
*ALERT står för Action Leveraging Evidence to reduce perinatal Mortality and Morbidity.
Inflammation, förändrad genreglering och exponering för ämnen i tobaksrök kan ha betydelse för utvecklingen av så kallad klusterhuvudvärk. Det visar två nya studier från Karolinska institutet som undersökt de biologiska mekanismerna bakom den smärtsamma sjukdomen.
Klusterhuvudvärk är en ovanlig typ av huvudvärk som ger plötsliga, mycket smärtsamma attacker. På grund av den extrema smärtan kallas den ibland för självmordshuvudvärk, och orsakerna bakom sjukdomen är till stora delar okända.
I två nya studier har forskare vid Karolinska institutet undersökt både genetiska och miljörelaterade faktorer som kan bidra till klusterhuvudvärk.
I den ena studien analyserade forskarna genetiska riskfaktorer som tidigare identifierats i så kallade helgenomstudier, där hela arvsmassan jämförs mellan personer med och utan sjukdom.
Studien omfattade genetiska analyser av över 1 500 personer samt kompletterande analyser av blodprover, hudceller och dna från mindre grupper av patienter och kontrollpersoner.
Gener pekar mot inflammation
Forskarna kunde bekräfta sju gener som tidigare har kopplats till klusterhuvudvärk och visa att flera av dem uttrycks annorlunda hos personer med sjukdomen. Sex av de sju generna är aktiva i immunceller eller har kopplingar till kroppens inflammatoriska signalvägar.
– Det här stärker hypotesen att immunförsvaret och inflammation kan spela en central roll vid klusterhuvudvärk. Flera av generna påverkar samma biologiska signalvägar, vilket ger oss viktiga ledtrådar om mekanismerna bakom sjukdomen, säger Caroline Ran, docent vid Centrum för klusterhuvudvärk på institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Den andra studienundersökte om exponering för ämnen i tobaksrök kan påverka hur gener regleras hos personer med klusterhuvudvärk.
Tidigare forskning har visat att personer med sjukdomen röker oftare än befolkningen i stort. Forskarna analyserade blod-, DNA- och ryggvätskeprover från personer med klusterhuvudvärk och friska kontrollpersoner. Antalet deltagare varierade mellan 26 och 79 beroende på analys.
Exponering för tungmetaller i tobaksrök
Personer med klusterhuvudvärk hade markörer som tyder på ökad exponering för tungmetaller och andra ämnen i tobaksrök. De hade även förändringar i markörer som styr DNA-metylering, en mekanism som påverkar hur aktiva olika gener är.
– Studien kan inte fastställa orsak och verkan men resultaten tyder på att miljöfaktorer, som tungmetaller från tobaksrök, kan samverka med biologiska mekanismer vid klusterhuvudvärk, säger Andrea Carmine Belin, docent vid Centrum för klusterhuvudvärk på institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Forskarna betonar att båda studierna har begränsningar. De biologiska analyserna genomfördes på relativt små grupper av deltagare, och flera av resultaten behöver bekräftas i större studier.
Influerares egna berättelser om psykisk ohälsa fyller ett behov för tonårsflickor som den vanliga vården inte tillgodoser. Det konstaterar forskare i en studie där gymnasietjejer intervjuats, men flickorna är samtidigt kritiska till hur influerarna bidrar till förväntningar på att man ska må dåligt.
Forskare vid Linköpings universitet har intervjuat 38 flickor i åldrarna 16–17 år om hur de tolkar budskapet i olika videoklipp från fyra influerare som ofta berättar personligt om sin psykiska ohälsa och ger råd till sina följare. Influerarna valdes utifrån vad flickorna själva uppgav att de ofta brukade titta på.
De intervjuade flickorna gillade att det gick att känna igen sig i berättelserna och de tyckte att influerarna gör en viktig insats genom att prata öppet om psykisk ohälsa. De personliga historierna upplevdes som lärorika och skapade närhet och tilltro till influeraren.
– Det är märkbart vilken stor roll influerare som pratar om psykisk ohälsa har fått. Utan att ha någon utbildning har de ändå blivit utbildare genom sina egna berättelser och genom att media och organisationer som jobbar för psykisk hälsa ger dem legitimitet, säger Anette Wickström, professor vid Linköpings universitet.
Influeraren erbjuder något som vården inte lyckas med
Forskarnas slutsats är att influeraren erbjuder något som vården inte lyckas med: känslan av att få samtal och stöd. Influeraren finns alltid tillgänglig och talar ur egna erfarenheter. ”Man lyssnar ju hellre på en influencer än en doktor,” säger en av tjejerna i studien.
Samtidigt hade tjejerna större förtroende för läkare och psykologer när det gällde råd om hur man hanterar sin hälsa.
Flickorna var också medvetna om att influerarna är reklampelare som använder sina personliga historier för att skaffa sig många följare och därmed kunna få kommersiella samarbeten med olika företag. Att vara influerare är ett jobb. Det får bara inte bli för uppenbart. Då slår tjejerna bakut.
– Känslan av äkthet får sig en törn om det kommersiella tar överhanden. Men det finns också en väldigt förlåtande attityd om det är en influencer som man följt i många år. Då var det inte samma kritiska blick, säger Judith Lind, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Kan skapa förväntan på psykiska problem
Även om flickorna menade att det är bra att influerarna talar öppet om psykisk ohälsa kunde de också se sämre sidor med det. Till exempel att det riskerar att skapa en sorts förväntan på att unga tjejer ska ha psykiska problem. De såg också en fara med att influerarna överanvänder ord som ångest och depression. Fast samtidigt betonade de intervjuade starkt att alla har rätt att själv sätta etikett på sitt mående.
Flickorna tyckte inte heller att influeraren har något särskilt ansvar för hur andra påverkas av budskapet. Den som mår dåligt av det får själv se till att inte ta del av det. Forskarna menar att det här återspeglar en nutida syn på psykisk ohälsa där individen får bära ansvaret för hur den mår.
Det är ovanligt med studier kring sociala medier där de unga själva kommer till tals. Ofta handlar det i stället om att mäta negativa effekter som sömnproblem och ätstörningar. Men det är viktigt att ge en mer nyanserad bild, menar forskarna, särskilt när samhällsdebatten handlar så mycket om förbud och begränsningar. Unga är inte enbart passiva mottagare utan också aktiva, reflekterande och kritiska.
– Det är superviktigt att förstå båda delarna, annars kan vi aldrig hjälpa unga att förhålla sig till internet och sociala medier, säger Anette Wickström.
Forskarna fortsätter nu med ett liknande projekt som ska handla om tonårspojkar och psykisk hälsa.
Fler än var tionde person i Sverige uppger att någon i deras nära omgivning har haft spelproblem. Två nya studier visar att närstående till personer med spelproblem oftare har psykisk ohälsa, riskfyllda beteenden och problem i relationer och att vissa konsekvenser dessutom finns kvar efter att spelberoendet upphört.
Problem kopplade till spelande drabbar inte bara den som spelar. Även familjemedlemmar, vänner, kollegor och andra personer i den sociala omgivningen kan påverkas.
I två nya studier från Stockholms universitet har forskare undersökt hur vanligt detta är och hur det hänger samman med hälsa och välbefinnande.
– Problemspelande berör så många fler än de som faktiskt spelar och vi ville gå vidare i att beskriva på vilket sätt, säger Peter Wennberg, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
I den första studien analyserade forskarna data från den nationella enkätundersökningen om spel och hälsa från 2021, med 7 343 deltagare i åldern 16–84 år. Totalt uppgav 11,1 procent att någon i deras nära sociala omgivning hade haft spelproblem under de senaste tolv månaderna. Bland personer i åldern 16–44 år var andelen omkring 16 procent, jämfört med 7,2 procent bland personer i åldern 45–84 år.
Vänner var den vanligaste relationen, följt av familjemedlemmar och andra närstående samt kollegor och studiekamrater. Personer som påverkats av någon annans spelproblem rapporterade oftare psykisk ohälsa och riskfyllda beteenden än övriga. Mer än hälften uppgav måttlig psykisk ohälsa, jämfört med 34 procent bland personer som inte var närstående till någon med spelproblem.
Konsekvenserna varierade beroende på relationen
Riskfyllt spelande och riskkonsumtion av alkohol var också vanligare bland flera grupper av närstående. Resultaten visar samtidigt att närstående inte är en enhetlig grupp.
Vilka konsekvenser som hänger samman med spelproblemen varierade beroende på relationen till personen som spelar.
– Vill man förenkla det så handlar det förstås om vilken grad av närhet man har till den spelande och på vilken nivå ens stöd och hjälpfunktion behöver vara, säger Peter Wennberg.
Konsekvenserna kan finnas kvar efter att spelberoendet upphört
I den andra studien använde forskarna data från Swedish Longitudinal Gambling Study för att undersöka hur hälsa, relationer och ekonomi förändras över tid. Studien omfattade 2 814 personer som deltog både 2018 och 2021.
Forskarna kunde skilja mellan personer som aldrig varit berörda av någon annans spelproblem, personer som tidigare varit berörda, personer som nyligen blivit berörda och personer som varit berörda under hela studieperioden.
Resultaten visade att de som under längre tid påverkades av en närståendes spelproblem hade störst problem. Jämfört med personer som aldrig varit utsatta hade de oftare psykisk ohälsa, självmordstankar, riskkonsumtion av alkohol, eget riskspelande, relationskonflikter, våldsutsatthet och ekonomiska problem.
Även personer som tidigare varit utsatta hade förhöjda ekonomiska problem trots att exponeringen hade upphört. Det tyder på att vissa konsekvenser kan leva kvar över tid.
En bredare folkhälsofråga
Tillsammans visar studierna att konsekvenserna av spelproblem kan sträcka sig långt utanför den som spelar. Forskarna menar att skador och problem kopplade till spelande bör förstås som en bredare folkhälsofråga som kan sträcka sig bortom den enskilda spelaren.
De konstaterar att stöd- och folkhälsoinsatser behöver uppmärksamma även anhöriga och andra närstående – inklusive personer som tidigare har varit utsatta.
– Problemspelande skapar ringar på vattnet och berör på så sätt en större grupp än man först tänker på. Detta är förstås viktigt att tänka på även i kliniska sammanhang så att även anhöriga och närstående får rätt och tillräcklig hjälp, säger Peter Wennberg.
Metan som bildats djupt nere i berggrunden för hundratals miljoner år sedan har upptäckts i smältvatten från Grönlands glaciärer. Fyndet pekar på att geologiskt metan kan vara en tidigare okänd källa som behöver tas med i beräkningarna av hur metanutsläpp påverkar klimatet.
Efter koldioxid är metan den växthusgas som bidrar mest till den globala uppvärmningen. Gasen bildas oftast när mikroorganismer bryter ner organiskt material, till exempel döda alger på havsbottnen.
Metan kan också ha geologiskt ursprung. Då har gasen bildats och lagrats djupt i berggrunden tillsammans med olja och naturgas under hundratals miljoner år.
Når ytan via smältvattnen
Nu har forskare från bland annat Linnéuniversitetet visat att geologiskt metan kommer upp till ytan via glaciärernas smältvatten på Grönland.
– Det är väl känt att det finns olja och gas i berggrunden under Grönland. Men det här är första gången vi kan visa att metan från dessa geologiska system når ytan via glaciärernas smältvatten. Resultaten förvånade oss, vi fick dubbelkolla provsvaren och undersöka alla möjliga förklaringar, säger Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
Isotoper avslöjar metanets ursprung
Forskarna kunde räkna ut metanets ursprung genom att analysera dess molekylära sammansättning. Geologiskt och mikrobiellt metan innehåller olika proportioner av isotoperna kol-12 och kol-13, vilket gör att de kan skiljas åt i laboratoriet.
Sammansättningen av isotoper, tillsammans med kunskapen om olje- och gasfyndigheter under Grönland, visar att metanet har ett geologiskt ursprung.
– De klimatmodeller som används idag för att beräkna hur mycket växthusgaser som släpps ut i atmosfären utgår från att de naturliga metanutsläppen på Grönland endast kommer från mikrober. Våra resultat pekar på ytterligare en källa som kan behöva tas med i beräkningarna, säger Marcelo Ketzer.
Nya vägar till atmosfären
Halterna av geologiskt metan i smältvattnet är relativt låga. Forskarna vet ännu inte hur nivåerna varierar över tid eller hur vanligt fenomenet är på Grönland.
Geologiskt metan kan läcka ut i områden där det finns olja och naturgas. Det har bland annat hittats i Atlanten, Medelhavet och under isen på Svalbard. Forskarna vill nu undersöka fler områden på Grönland för att få en bild av hur omfattande fenomenet är.
– Grönland har ett av de största istäckena i världen. När isen smälter och landet höjer sig bildas sprickor i marken som kan skapa nya vägar för metan att ta sig upp ur marken och vidare ut i atmosfären, säger Marcelo Ketzer.
Kontinuerliga blodsockermätare har blivit allt vanligare även bland personer utan diabetes. Men en ny forskningsöversikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos friska.
Kontinuerliga blodsockermätare, så kallade CGM, utvecklades för personer med typ 1-diabetes. I dag används de också av många med typ 2-diabetes.
På senare år har dock tekniken blivit allt vanligare även bland personer utan diabetes. Mätarna marknadsförs som ett sätt att förbättra kost, träning och hälsa.
Nytta för patienter
En forskningsöversikt visar nu att vetenskapligt stöd saknas för att kontinuerlig blodsockermätning förebygger sjukdom hos personer med typ 2-diabetes. Men för personer med diabetes kan mätarna ändå göra nytta, enligt studien. De kan göra det lättare att anpassa behandlingen och minska behovet av att sticka sig i fingret, särskilt för personer som löper stor risk att få för lågt blodsocker. I genomsnitt ger tekniken också en liten förbättring av långtidsblodsockret.
För personer utan diabetes är nyttan betydligt mer tveksam. Forskarna hittar inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom.
– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson, allmänläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– Jag tycker att de företag som marknadsför tekniken borde vara tydligare med att det faktiskt inte finns evidens för att den förbättrar hälsan hos personer utan diabetes, fortsätter hon.
Tid och resurser för vården
Forskarna varnar samtidigt för att normala variationer i blodsockret kan övertolkas. Det kan leda till onödiga förändringar i kosten eller oro, utan att ge någon hälsovinst.
De betonar också att ny medicinsk teknik bör användas när den har visad nytta – inte bara för att den finns tillgänglig eller kan ge mer hälsodata.
– Kontinuerliga blodsockermätare genererar enorma mängder data som är svåra att tolka. Vi ser redan att friska personer söker vård för att få hjälp att förstå sina mätvärden, trots att vi inte vet om informationen leder till bättre hälsa. Om användningen fortsätter att öka riskerar det att ta tid och resurser från patienter som har större behov av vården, säger Minna Johansson.
Färre fiskar, syrefria bottnar och ett rubbat samspel mellan arter. En ny studie visar att överfiske och övergödning har förändrat Östersjöns näringsvävar i grunden. Samtidigt har ekosystemen svårt att återhämta sig även när mänsklig påverkan minskar.
Ett forskarlag från länder runt hela Östersjön har gjort en samlad bedömning av hur havets näringsvävar – alltså nätverket av vem som äter vem – har förändrats över tid. Studien omfattar sju havsområden och bygger på tidsserier som sträcker sig mellan 26 och 46 år.
– Det här är första gången som näringsvävarnas status har bedömts med samma metod i olika delar av Östersjön och resultatet är oroande, säger Carolyn Faithfull, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I samtliga sju undersökta havsområden har balansen mellan olika grupper av organismer påverkats negativt av mänsklig aktivitet. Enligt EU:s havsmiljödirektiv innebär det att näringsvävarna inte har god miljöstatus.
Överfiske och klimatförändringar
Överfiske och tillförsel av näringsämnen från land pekas ut som de två viktigaste orsakerna bakom förändringarna. När för mycket näring når havet ökar algproduktionen. När algerna sedan sjunker till botten och bryts ner förbrukas syre, vilket leder till syrefattiga områden där få arter kan leva.
Fisket har samtidigt haft stor påverkan på Östersjöns fiskbestånd. När rovfisk som torsk minskade riktades det industriella fisket i större utsträckning mot sill och skarpsill. Nu syns stora minskningar även av sillen.
När fiskarter som historiskt har funnits i stora mängder minskar så kraftigt kan det utlösa kedjereaktioner genom hela näringsväven.
– Klimatförändringarna förvärrar situationen ytterligare, eftersom stigande vattentemperaturer förstärker de negativa effekterna av både överfiske och övergödning, till exempel genom att varmare vatten håller mindre syre och att fiskrekrytering påverkas av klimatförändring, säger Carolyn Faithfull.
Överfiske har påverkat olika arter och bestånd. Bild: Depositphotos
Utvecklingen vänder inte
Ett av studiens viktigaste resultat är att en minskad belastning inte automatiskt innebär att utvecklingen vänder. Sedan 1980-talet har tillförseln av fosfor till Östersjön minskat med omkring 50 procent. Trots det fortsätter de syrefria bottenområdena att breda ut sig, samtidigt som halterna av löst fosfor i vattnet ökar.
Ett liknande mönster syns för torsken. Fiskeridödligheten har minskat i både västra och centrala Östersjön, men torskbestånden har inte återhämtat sig. Näringsväven präglas fortfarande av förändringen som följde när torsken minskade, med större dominans av planktonätande fisk och plattfisk.
– Även om vissa belastningar har minskat finns effekterna på näringsväven kvar. Ekosystemet tycks ha förskjutits till ett nytt tillstånd som det har svårt att ta sig ur, säger Carolyn Faithfull.
Åtgärder krävs
Klimatförändringarna kräver globala åtgärder, men studien pekar samtidigt ut överfiske och höga halter av näringsämnen som två av de viktigaste orsakerna till Östersjöns problem. Båda går att påverka genom regionala beslut och åtgärder, enligt forskarna.
– Det finns alltså mycket vi kan göra här och nu. Men då krävs kraftfulla och samordnade åtgärder i hela Östersjöregionen. Vi måste angripa flera av de belastningar som påverkar ekosystemet samtidigt, säger Carolyn Faithfull.
Drönare med värmekamera kan vara ett effektivt sätt att inventera älgstammen – om vädret tillåter. En rapport från SLU visar att metoden i stort sett kan hitta alla älgar när det är kallt, molnigt och vindstilla.
För att kunna förvalta älgstammen behövs kunskap om hur många djur som finns samt deras kön och ålder. I dag används bland annat spillningsinventering och älgobservationer för att följa stammen.
Samtidigt går teknikutvecklingen snabbt, och nya metoder kan komplettera dagens sätt att spåra skogens älgar. Företag erbjuder redan i dag inventering med drönare och värmekamera, där djuren upptäcks från luften.
Men drönarinventering saknar en gemensam standard och har därför ännu inte samma status som andra metoder som används för att räkna älgar. På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare vid SLU därför testat och analyserat metoden för att undersöka om drönare kan ge ett tillräckligt kvalitetssäkert underlag för viltförvaltningen.
– Det här är den första utvärderingen av metoden i Sverige och vi ser att drönare som används på rätt sätt och under rätt förhållanden kan vara väldigt effektiva som inventeringsverktyg för älg, säger Tim Hofmeester, forskare vid SLU och en av författarna till rapporten.
Effektiv metod i bra väder
Resultaten visar att drönare i stort sett hittar alla älgar när det är molnigt, kallt och vindstilla i relativt öppen skog.
– Vid perfekta väderförhållanden hittade vi i princip alla älgar som fanns i området. Då var metoden väldigt effektiv. Men om solen tittar fram skapas osäkerheter. Det är svårt för piloten att skilja varma stenar från djurkroppar eftersom de ser likadana ut i värmebilden, samtidigt kan också varma trädtoppar dölja älgar, säger Tim Hofmeester.
Värmekameran på drönaren avslöjar varma älgkroppar i skogen. Bild: SLU.
Enligt rapporten kan drönare även användas för att inventera könsfördelning och antal kalvar per ko, men det kan också vara svårt att avgöra djurens kön och ålder. Även här kräver metoden bra väder, och en erfaren drönarpilot samt att det går att ta tydliga bilder. För ett tillförlitligt resultat krävs också fler observationer och därmed en större arbetsinsats.
– Att metoden fungerar bäst vid perfekta förhållanden begränsar den. Vår slutsats är att vissa provytor måste kontrolleras flera gånger för att mäta hur sannolikt det är att faktiskt hitta de älgar som finns om väderförhållandena inte är perfekta, säger Tim Hofmeester.
Ett första steg
I rapporten ger forskarna också rekommendationer om bland annat kameratyper och flyghöjd. Många drönarföretag känner redan till utmaningarna, och enligt forskarna krävs bara mindre förändringar i deras rutiner för att följa rekommendationerna.
För att ytterligare kvalitetssäkra metoden behövs däremot en särskild certifiering för drönarpiloter. Innan drönarinventering kan användas inom viltförvaltningen återstår också att jämföra resultaten och osäkerheterna med de metoder som används i dag.
– Drönare ersätter inte befintliga inventeringsmetoder, men rapporten är ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens metoder. Rapporten ger oss ett bättre underlag för det fortsatta arbetet med vägledningar och kvalitetssäkring. Samtidigt pekar den ut områden där mer kunskap behövs, till exempel om hur väder, årstid och olika typer av skog påverkar resultaten, säger Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Kunskap om hur många älgar som finns och hur stammen utvecklas är en viktig grund för den svenska älgförvaltningen. I dag rekommenderas fyra kvalitetssäkrade basmetoder:
Älgobservationer (älgobs): Jägare registrerar älgar under en bestämd period i samband med jakt.
Spillningsinventering: Antalet spillningshögar används som ett index för älgstammens storlek.
Avskjutningsstatistik: Uppgifter om hur många älgar som fälls under jakten används i bedömningen.
Älgkalvarnas slaktvikt: Kalvarnas vikt ger information om fodertillgången och hur älgarna mår.
Det finns också så kallade utökade inventeringsmetoder som är godkända, men som är mindre kostnadseffektiva. Ett exempel är inventering från helikopter eller flygplan.
