Att ha övervikt som barn är ingen självklar riskfaktor för hjärtinfarkt senare i livet. Om vikten normaliseras före vuxen ålder verkar hjärtat ha överseende med barndomens högre BMI, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Att gruppen barn med övervikt eller obesitas, även kallat fetma, generellt löper en ökad risk för hjärtinfarkt senare i livet är ett känt faktum. Det har dock varit oklart i vilken grad denna risk kan mildras om vikten normaliseras före vuxen ålder.
– Den här studien är viktig för att den pekar på betydelsen av att tidigt vända en ohälsosam viktutveckling, säger Rebecka Bramsved, forskare vid Göteborgs universitet och specialistläkare, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte drygt 103 000 personer, födda 1945 till 1968, och samlade in uppgifter om längd och vikt från skolhälsovården i Göteborgs stad,. Sedan kopplade de ihop detta med svenska registerdata om hjärtinfarkter.
Resultaten visar att både övervikt i barndom och ung vuxen ålder kunde kopplas till ökad risk för hjärtinfarkt. Den förhöjda risknivån fanns dock inte bland dem som haft övervikt vid 7-8 års ålder men normalvikt vid ung vuxen ålder. I denna grupp var risken för hjärtinfarkt densamma som hos dem som haft normalvikt vid såväl barndom som ung vuxen ålder.
Åldern för viktuppgång spelar in
Forskarna såg en ökad risk för hjärtinfarkt sågs hos personer som hade övervikt vid 20 års ålder, både i den grupp som hade övervikt under hela uppväxten, och i den grupp som haft normalvikt som barn men utvecklat övervikt under pubertetsåren.
När forskarna jämförde risken för hjärtinfarkt mellan de här grupperna upptäckte de att gruppen som hade utvecklat övervikt under pubertetsåren hade högre risk än de som hade haft övervikt under hela uppväxten.
– Den här studien ger ingen förklaring till varför övervikt som utvecklas under puberteten tycks medföra en större risk, men vi arbetar utifrån hypotesen att puberteten, och de förändringar i könshormoner som sker då, påverkar, säger Claes Ohlsson, professor vid Göteborgs universitet och överläkare.
Forskarna menar att studiens resultat visar att det är viktigt att upptäcka och behandla övervikt och obesitas tidigt.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för att prevention av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder bör starta redan under barndomen, säger Jenny Kindblom, professor vid Göteborgs universitet och överläkare.
Naturen är för många en källa till välmående. Men forskning visar att det finns allt fler människor som är rädda för naturen eller till och med hatar naturkontakt. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i en studie från Lunds universitet.
Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen.
– Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas, säger Johan Kjellberg Jensen, affilierad forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Den nya studien sammanfattar knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och är en så kallad översiktsstudie. Forskningsresultat från hela världen, till exempel från Sverige, Japan och USA, har sammanställts för att ge en överblick.
Ett resultat är att negativa känslor inför naturen formas av yttre faktorer som boendemiljö, naturkontakt och mediebilder – och av inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper.
Ökat avstånd till naturen
Forskarna ser också tecken på att människans relation till djur, växter och naturen i stort kan försämras med tiden. Bristande naturkontakt och begränsad kunskap om naturen förstärker, enligt Johan Kjellberg Jensen, varandra i en negativ spiral.
– Urbanisering i kombination med föräldrars attityder kan öka negativa känslor och upplevd fara i naturen hos barn, något som blir särskilt relevant i takt med att allt fler barn växer upp i stadsmiljöer, säger Johan Kjellberg Jensen i ett pressmeddelande.
Kan få negativa följder
Enligt Johan Kjellberg Jensen har kontakt med naturen väldokumenterade hälsoeffekter, som minskad stress och bättre skolresultat hos barn.
Studien visar att negativa naturkänslor gör att människor kan gå miste om naturens hälsofördelar och dessutom bidra till attityder och handlingar som försvårar naturvård och hållbarhet. Det kan bland annat handla om motstånd mot arter som egentligen är harmlösa eller som är positiva att ha i vår närmiljö.
Mer grönska i städer
Johan Kjellberg Jensen hoppas att den nya studie ska ge frågan en tydligare plats i forskningen och bidra till lösningar. Han menar att en viktig sådan är att öka vår exponering för natur, till exempel genom att utveckla grönområden och stärka den biologiska mångfalden i städer. Det kan ge barn positiva naturerfarenheter tidigt i livet.
– Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger Johan Kjellberg Jensen.
Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Även om det är väl dokumenterat att första generationens invandrare drabbades oproportionerligt hårt under pandemin, saknas det kunskap om deras barn. Särskilt har man lite kunskap om personer som är födda utomlands men som kom till Sverige som barn.
I Sverige utgör också personer med en eller två utrikesfödda föräldrar omkring 13 procent av befolkningen, vilket innebär att denna grupp är viktig för att förstå långsiktiga ojämlikheter i folkhälsa.
En ny studie från Stockholms universitet visar att vuxna som föddes utomlands och som kom till Sverige som barn, liksom svenskfödda personer med utrikesfödda föräldrar, drabbades hårdare av covid-19-pandemin än personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar.
Studien är en av de första i Europa som undersöker sjukhusvård, intensivvårdsbehandling och dödlighet till följd av covid-19 infektion hos vuxna med olika migrationsbakgrund under pandemin.
– Det är välkänt att invandrare som kom till Sverige som vuxna drabbades hårt av pandemin. Men vår studie visar att även de som kom till Sverige som barn och personer födda i Sverige med inrikes födda föräldrar drabbades i liknande omfattning, säger Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Nästan 8 miljoner personer ingick i studien
Med hjälp av svenska befolkningsregister följde forskarna alla invånare över 20 år, nästan 8 miljoner vuxna, från december 2019 till juni 2021. Forskarna tog reda på och delade in personer i grupper beroende på om de var födda utomlands eller i Sverige, om de kom till Sverige som vuxna eller som barn samt om de hade en eller två föräldrar som var födda utomlands.
Resultatet visar att risken för svår sjuklighet och död var särskilt stor hos personer med rötter i länder i Afrika, Latinamerika, Karibien och Oceanien – oavsett om de var födda utomlands eller i Sverige.
Vid justering för socioekonomiska faktorer – levnadsvillkor och underliggande hälsobesvär – minskade endast delvis riskerna i dessa grupper.
– Detta är några av de faktorer vi kan beakta med registerdata, men det finns annan relevant information som inte kunde undersökas i den aktuella studien. Till exempel kan människor med osäkra anställningsvillkor eller ett yrke som inte tillåter distansarbete ha svårare att följa rekommendationer kring minskad smittspridning säger Sol P. Juárez.
Viktigt inför framtida pandemier
Bristande språkkunskaper eller kännedom om det svenska sjukvårdsystemet – exempelvis hur man går tillväga för att testa sig vid misstänkt smitta lyfts ofta fram som andra förklaringar till att pandemin slog hårdare mot utrikesfödda. Men dessa faktorer gäller i mindre utsträckning för personer som kom till Sverige som barn eller är födda och uppvuxna här. Ändå drabbades personer med utländsk bakgrund nästan lika hårt som deras utrikesfödda föräldrar.
– Många av de faktorer som gjorde vuxna utrikesfödda mer sårbara – såsom arbete inom vårdrelaterade yrken, osäkra anställningsförhållanden och lägre vaccinationsgrad – återfinns också bland svenskfödda med utländsk bakgrund. När vi förbereder oss för framtida pandemier är det avgörande att utforma förebyggande åtgärder som når grupper med en förhöjd risk att drabbas hårdare av smittsamma sjukdomar, säger Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Forskarteamet betonar att arbetet med att minska sociala ojämlikheter är en nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier.
Högt BMI och dålig fysisk kondition i övre tonåren är riskfaktorer för sepsis och andra allvarliga bakteriella infektioner senare i livet. Det visar en studie.
Forskare vid Göteborgs universitet har följt drygt en miljon svenska män under mer än tre decennier för att undersöka sambandet mellan tidig hälsostatus och risken för allvarliga infektioner senare i livet. Studien bygger på data som kopplats samman från Värnpliktsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret.
Tidiga hälsomått och senare infektionsrisk
När männen mönstrade mättes deras BMI och fysisk kondition. Utifrån dessa värden delades deltagarna in i olika grupper, som sedan jämfördes för att se risken att drabbas av bakteriell lunginflammation, hjärtklaffsinfektion eller sepsis i vuxenlivet.
– Att högt BMI och dålig fysisk kondition i unga år utgör riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och cancer senare i livet är känt sedan tidigare. Vi har också visat att detta gäller för covid-19, men huruvida dessa faktorer kan kopplas till förekomsten av allvarliga bakteriella infektioner i vuxenlivet har inte tidigare studerats, säger Josefina Robertson, docent i infektionsmedicin vid Göteborgs universitet och infektionsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Ökad risk redan vid hög normalvikt
Under uppföljningsperioden identifierades drygt 44 000 fall av allvarliga bakteriella infektioner i studiens material. Lunginflammation var vanligast, följt av sepsis. Resultatet visar en tydlig koppling mellan högt BMI och låg kondition vid mönstringen och att senare drabbas av – eller dö i – dessa infektioner.
Risken var förhöjd redan vid hög normalvikt, definierat som BMI 22,5–25, och ökade därefter successivt med stigande BMI och sämre kondition.
Högt BMI och låg konditionsnivå visade sig vara en särskilt tydlig riskfaktorer för att drabbas av sepsis. Bland personer med obesitas, fetma, var förekomsten av sepsis mer än tre gånger så hög jämfört med dem med låg normalvikt. Risken att avlida i sepsis var över fyra gånger större.
Tidiga insatser för bättre hälsa
Studien är den första som visar ett samband mellan BMI och fysisk kondition i ungdomen och risken att senare i livet drabbas av bakteriella infektioner.
– Fynden är särskilt relevanta i dag då övervikt, fetma och en stillasittande livsstil blir allt vanligare, samtidigt som antibiotikaresistensen ökar. Resultaten understryker därför vikten av tidiga insatser för att främja en hälsosam vikt och fysisk aktivitet redan i ungdomen, både för individens och samhällets framtida hälsa, säger Birger Sourander, doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Forskarnas analyser har justerats för faktorer som muskelstyrka, socioekonomisk status och astma. Detta för att ge en så rättvisande bild som möjligt av kopplingen mellan BMI, kondition och framtida infektionsrisk.
Redan för 115 miljoner år sedan simmade en gigantisk släkting till dagens vithaj i haven utanför norra Australien, enligt en ny studie. Det här djuret, som tros ha varit åtta meter långt och vägt tre ton, levde över 100 miljoner år innan den välkända jättehajen megalodon såg dagens ljus.
De tidiga moderna hajarna fanns under dinosauriernas tidsålder och var små, sannolikt inte längre än en meter. De äldsta kända fossilerna är omkring 135 miljoner år gamla. Ur dessa små jägare utvecklades långt senare några av havens mest fruktade jättar: Den legendariska megalodon och dagens vithaj.
Nu har forskare, från bland annat Naturhistoriska riksmuseet, gjort ett häpnadsväckande fynd vid staden Darwin vid norra Australiens kust. De har funnit fem enorma ryggkotor som avslöjar en tidigare okänd gigantisk haj.
Fossil av ryggkota. Bild: Benjamin Kear/Naturhistoriska riksmuseet.
Forskare har tidigare visat att jättehajar fanns i haven för cirka 100 miljoner år sedan. Den här hajen, som tillhör samma grupp jättehajar, är 15 miljoner år äldre än så. Den tillhör en en stor hajgrupp som kallas lamniformer.
De fem kotorna är delvis mineraliserade och har nästan exakt samma form som kotor hos dagens vithaj. Vithajars kotor är omkring åtta centimeter i diameter, medan dessa kotor är över 12 centimeter.
Upp till åtta meter lång
För att uppskatta storleken på hajen samlades en internationell forskargrupp bestående av paleontologer, bildtekniker och fiskexperter från USA, Sverige, Australien och Sydafrika.
Genom att analysera kotmått från både levande och fossila hajar kunde forskarna, med hjälp av statistiska modeller, uppskatta storleken på fossilen från Australien. Det visar sig att denna haj var en verklig koloss – upp till åtta meter lång och med en vikt på omkring tre ton.
Härskade tidigare än man trott
Den utdöda hajen var utan tvekan ett topprovdjur som jagade fiskar och marina reptiler.
Fyndet befäster bilden av att hajar tidigt intog rollen som havens toppredatorer. Det här visar också att det skedde ännu tidigare än man hittills har trott, enligt forskarna.
Systemet runt hemlösa katter behöver bli mer stabilt. Idag bygger det på att katthem utför uppgifter som egentligen åligger myndigheterna att göra, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I Sverige och övriga världen finns ett stort antal hemlösa katter.
Enligt djurskyddslagen har de 21 länsstyrelserna ansvar för att ingripa när djur är hemlösa. Länsstyrelserna har inga egna katthem och anlitar därför privata aktörer för att ta hand om katter till länsstyrelsen beslutar vad som ska hända med djuren. Särskilt för skadade eller sjuka katter blir beslutet ofta avlivning.
I en ny studie från SLU undersökte forskare hur samarbetet mellan länsstyrelserna och upphandlade katthem fungerar i praktiken. Syftet var att belysa hur avtalen mellan parterna är utformade och hur katthemspersonalen upplever samarbetet.
Katthem får låg ersättning
21 länsstyrelser hade, enligt studien, 17 avtal med katthem. Dessa får ofta en mycket låg ersättning för sitt arbete.
Avtalen mellan länsstyrelser och katthem såg olika ut, men innehöll ofta mycket höga krav på katthemspersonalens kompetens, hur snabbt katthemmen ska kunna ta emot eller fånga in en katt, vad de ska dokumentera och vilken utrustning som krävs.
Ett dilemma
De flesta länsstyrelser kräver också att katthemmen tar över ägandet av katten, ibland redan direkt efter att katten har fångats in.
För katthemmen innebär det ett dilemma. De vet att de i praktiken utför en del av myndigheternas arbete – men utan att få full ekonomisk ersättning. Samtidigt har de förståelse för länsstyrelsernas begränsade resurser. Många katthem väljer därför att ta över ägandet snabbt, för att rädda katterna från avlivning.
Ojämnt omhändertagande
Studien visar att det nuvarande systemet har stora begränsningar. Hemlösa katter tas om hand på ett sätt som möjligen är billigt, men som varierar mellan olika län och i några län är det osäkert vad som händer med hemlösa katter.
Samhällsproblemet med hemlösa katter kan inte lösas med det nuvarande systemet, menar forskarna. Slutsatsen är att berörda aktörer, från kattägare till myndigheter och beslutsfattare, måste ta sitt ansvar för att förbättra situationen.
En grupp ungdomar är något mer tveksamt inställd till att göra värnplikt jämfört med andra, enligt en rapport från FOI. Det handlar om svenskfödda ungdomar med utlandsfödda föräldrar. Ungdomar som har fötts i ett annat land och sedan kommit till Sverige är däremot mer intresserade av värnplikten.
Materialet till rapporten, gjord på uppdrag av Försvarsmakten, omfattar omkring 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar, födda mellan 2000 och 2004.
Forskaren Peter Bäckström på FOI har bland annat gått igenom det mönstringsunderlag som Sveriges 18-åringar är skyldiga att fylla i och skicka till Plikt- och prövningsverket. Där ställs frågor om inställningen till att göra grundutbildning med värnplikt.
Lumpen lockar olika mycket
Av rapporten framgår att ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än ungdomar med föräldrar med låga inkomster och låg utbildning. Skillnaderna är små.
Samtidigt är det tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt.
– Det kan inte förklaras av bakomliggande skillnader i föräldrarnas socioekonomiska status, säger forskaren Peter Bäckström.
Utlandsfödda ungdomar visar dock ungefär samma vilja att göra lumpen som svenskfödda ungdomar med svenskfödda föräldrar.
Det är alltså de svenskfödda med utlandsfödda föräldrar som sticker ut.
– Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström.
Möjligt att påverka i skolan
Enligt Peter Bäckström bör Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket samt den svenska skolan överväga om de i större utsträckning behöver arbeta med att tidigt nå unga personer med utländsk bakgrund och öka tillgängligheten till det svenska försvarets verksamhet. När det gäller gymnasieskolan finns, enligt Peter Bäckström, nya möjligheter sedan höstterminen 2025.
– I den nya läroplanen för samhällskunskap blir nu totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag. Sedan vore det bra med ytterligare samhällsvetenskaplig forskning om varför barn till invandrare, men inte invandrare själva, är mindre benägna än andra att vilja göra värnplikt.
Försvarsvilja kan finnas ändå
Det är viktigt att minnas att hög försvarsvilja och vilja att göra värnplikt inte alltid är samma sak, fortsätter Peter Bäckström. Försvarsvilja handlar om hur villig man är att ställa upp i en stridande eller icke-stridande roll för att försvara Sverige.
– Det är något man måste ha i bakhuvudet när man försöker tolka resultatet. En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten.
Alla får inte göra lumpen
Peter Bäckström anser också att det är önskvärt med framtida studier som undersöker den sociala bakgrundens betydelse för att någon faktiskt påbörjar en värnpliktsutbildning. En persons inställning i ett mönstringsunderlag visar nämligen inte om den som fyllde i det faktiskt fick göra värnplikten.
– För bara för att en person vill göra lumpen betyder det inte nödvändigtvis att han eller hon får göra det. Och den kunskapen är viktig för att få en bild av den sociala representationen inom värnpliktsförsvaret, säger Peter Bäckström.
En studie vid Örebro universitet visar att smörsyra som bildas av bakterier kan göra tjocktarmen mer motståndskraftig. Resultaten banar väg för bättre behandling av tarmsjukdomen IBS.
Irritabel tarm, IBS, är en vanlig mag-tarmsjukdom som ofta saknar effektiv behandling. Tillståndet kan ge diarré, förstoppning, smärta och magknip, vilket i många fall påverkar livskvaliteten och vardagen för de drabbade.
Forskare har länge misstänkt att personer med IBS har en lägre produktion av smörsyra, något som kan påverka tarmens skyddande barriär och bidra till symtomen.
Lucka i forskningen
Smörsyra bildas naturligt av tarmbakterier när vi äter fiberrik kost, men kunskap har saknats om hur smörsyra påverkar tarmens funktion i realtid i kroppen.
– Vi såg en lucka i forskningen. Man hade visat effekter i cellstudier och djurförsök, men den direkta påverkan i människans tarm var mindre utforskad, säger Rebecca Wall, forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Förändringar i realtid
I studien tittade forskarna på hur smörsyra kan skydda tarmen hos både friska personer och patienter med IBS.
De isolerade en liten del av tjocktarmen med hjälp av små ballonger i en koloskopimodell. På så sätt kunde forskarna släppa in en bestämd mängd smörsyra och ta prover från tarmens vävnad före och efter.
Resultaten visar att smörsyra gjorde tjocktarmen mer motståndskraftig när den utsattes för stress. Därmed minskade tarmens genomsläpplighet hos personer med IBS.
Steg mot bättre behandling
Studien tyder på att smörsyra kan stärka tjocktarmens barriär och ger stöd för att ämnet kan vara en lovande behandling mot IBS i framtiden.
– Förhoppningsvis gör denna studie att medicinforskningen kommer längre och hittar ett botemedel mot tarmsjukdomen IBS, som försämrar så många människors liv, säger Rebecca Wall.
Uppdraget för SR, SVT och UR håller på att bli mer nationalistiskt. Det är ett av resultaten i en studie där forskare gått igenom statliga utredningar och politiska förslag kring public service.
Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, har tillsammans med en forskarkollega analyserat statliga utredningar och propositioner om svensk public service mellan 2012 och 2024.
Svensk public service innebär radio och tv ”i allmänhetens tjänst” och bedrivs av Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
Regeringen vill stöpa om
En slutsats i den nya studien är att den politiska styrningen av svensk public service är på väg mot en mer nationalistisk utveckling.
– I linje med tidigare forskning kan vi se att den senaste tiden har inneburit en politisering av diskussionen om public service. Tidö-regeringen föreslår flera förändringar som innebär ett skifte i jämförelse med en tidigare linje som partierna varit tämligen överens om, säger Maria Jansson i ett pressmeddelande.
Uppdrag tonas ned
Till exempel har public service-uppdraget som rör jämställdhet och mångfald tonats ned väsentligt. Jämställdhetsuppdraget har strukits helt och kommer inte att utvärderas längre.
Formuleringen av det så kallade speglingsuppdraget har ändrats. Tidigare handlade det om att ”spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen”. Det har ändrats till ”spegla hela befolkningen”.
– Det kan tyckas vara en petitess, men tillsammans med andra skrivningar om att public service ska förmedla ”svensk verklighet” och ”svenska perspektiv” så är det en ganska dramatisk förändring som vi tolkar som att politikerna vill använda public service för att skapa svenskhet, snarare än att spegla publiken i dess mångfald, säger Maria Jansson.
Del av större utveckling
– Jag har sett liknande strykningar av uppdrag som rör jämställdhet och mångfald även på andra områden och tolkar det som en del av en större strategi där jämställdhet och mångfaldsreformer, som kvinnorörelser och andra aktörer kämpat för under mycket lång tid, stryks.
Den politiska signalen är att frågorna har lägre prioritet, säger Maria Jansson.
Debatten om public service har hittills ofta handlat om sänkta anslag och om att omorganiseringar innebär en risk för ökad politisk styrning.
– Våra resultat visar att det har skett ett skifte även i hur man ser på jämställdhet och mångfald och att de här förändringarna hänger samman med en nationalistisk riktning på politiken, säger Maria Jansson.
Snusandet fortsätter att öka i Sverige och det så kallade vita snuset är en motor i utvecklingen. Numera består fyra av tio sålda snusdosor av vitt snus.
Efter att vitt snus introducerades 2016 har den totala snuskonsumtionen ökat med 40 procent om man ser till antal kilo snus. Vad gäller antal sålda dosor har snuskonsumtionen fördubblats.
Det framgår av en ny rapport från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Fyra av tio dosor är vitt snus
Det så kallade vita snuset spelar en stor roll i uppgången. Under 2024 var konsumtionen av vitt snus 20 procent högre jämfört med året före, medan det ”vanliga” bruna snuset istället minskade med tio procent.
Under 2024 var fyra av tio sålda snusdosor vitt snus.
− Det vita snuset ersätter inte bara brunt snus, utan bidrar till en total ökning av snusandet i Sverige, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, i ett pressmeddelande.
Politik, vitt snus och vejp
Sveriges tobakspolitik har förändrats. Målet är inte längre att minska själva användningen, utan att minska de medicinska och sociala skador som tobak och nikotin orsakar.
Som en del av den nya inriktningen har skatten på cigaretter höjts både 2024 och 2025, medan skatten på tobakssnus, alltså ”vanligt” brunt snus, har sänkts.
Vitt snus är ett slags smaksatt snus som inte innehåller tobak. Däremot innehåller det i regel nikotin, som utvinns ur tobaksplantan.
En vejp är samma som e-cigarett, elektronisk cigarett. Vanligtvis består den av en metallhylsa med en kammare som kan laddas med en vätska eller en ampull med smakämnen. Ofta innehåller vätskan också nikotin i olika halter. Vejpande är vanligast bland unga människor.
Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Vejpandet planar ut
De senaste åren har också präglats en ökning av så kallat vejpande, alltså bruk av så kallade e-cigaretter. Mellan 2021 och 2023 skedde ett femfaldigande av användningen. Det kopplas till att mer lättanvända produkter kom ut på marknaden, att antalet försäljningsställen trefaldigades och att produkterna fick ökad synlighet i sociala medier.
Den ökningen tycks nu ha avstannat, enligt den nya rapporten. Användningen av vejp ökade inte under 2024, men minskade inte heller. Det är oklart varför vejpandet har planat ut, enligt Mats Ramstedt på CAN.
Cigaretter mindre vanliga
Bruket av traditionella cigaretter har däremot halverats sedan 2003.
Nedgången är en fortsättning på en långsiktig minskning av rökningen som inleddes redan i mitten av 1970-talet. En central förklaring är en alltmer restriktiv tobakspolitik, säger Mats Ramstedt.
− Det visar att det är politiskt möjligt att genom tillgänglighetsbegränsningar och prisökningar åstadkomma en kraftig minskning av rökningen.
Behandling av långsamväxande hjärntumörer kan leda till försämrade kognitiva funktioner, som svårigheter att byta fokus och sämre språkförmåga. Det visar en studie ledd från Göteborgs universitet.
Långsamväxande hjärntumörer, så kallade IDH-muterade gliom, har en relativt god prognos. Behandlingen kan innefatta kirurgi, strålning och cellgifter.
En ny studie visar dock att många patienter får mätbara kognitiva försämringar under det första året efter behandlingen – effekter som hittills inte studerats mycket.
Flera viktiga funktioner påverkas
Forskarna har följt patienter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt ingick 127 personer som opererades och i de flesta fall även fick strål- och cellgiftsbehandling enligt gällande riktlinjer och vårdprogram. Deltagarna genomgick omfattande tester av sina kognitiva förmågor både före operationen och ett år efter.
Främst påverkades de exekutiva funktionerna, det vill säga förmågor som behövs för att planera och organisera tillvaron. Tydligast var nedsättningar i förmågan att växla fokus. Det var också vanligt med försämringar i språkfunktioner som verbalt tempo, språklig inlärning och minne.
Försämringarna märkes mest hos patienter som fått både strål- och cellgiftsbehandling efter kirurgin, samt bland äldre deltagare i studien.
Förändringar tidigt efter behandling
Dessa funktioner är kopplade till de delar av hjärnan där långsamväxande gliom oftast uppstår. Det rör sig om pannloben som styr beteende, personlighet, omdöme och impulskontroll, samt tinningloben där hörsel, minne, språk och känslor kontrolleras.
– Patienter med IDH-muterade gliom lever generellt många år med sin sjukdom och vi ser att en hög andel får mätbara förändringar i kognitiv funktion redan tidigt efter behandling, säger Isabelle Rydén, doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Göteborg universitet och neuropsykolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
– Det här understryker vikten av att följa upp kognitiva funktioner på samma sätt som vi följer bilddiagnostik och andra medicinska parametrar, fortsätter hon.
Effekter bör vägas in
Resultaten visar att kognitiva konsekvenser måste vägas in när behandling planeras. Cancerbehandlingen är i många fall avgörande för prognosen, men att enbart låta vårdprogrammens tidsramar styra besluten är inte alltid optimalt, menar forskarna.
Men Isabelle Rydén betonar att det inte handlar om att avstå behandling.
– För vissa patienter är det helt självklart att sätta in intensiv behandling tidigt. Men för andra, där sjukdomen utvecklas långsammare, är det terapeutiska fönstret bredare, vilket innebär en onödig risk för kognitiva biverkningar om strålbehandling och cellgifter initieras för tidigt, säger hon.
I nästa steg ska forskargruppen undersöka hur patienternas kognitiva funktioner utvecklas över längre tid. De planerar att kartlägga vilka faktorer som påverkar förloppet och vilka områden i hjärnan som är särskilt känsliga för negativa behandlingseffekter.
Omkring en tredjedel av det avfall som verksamheter som skolor, butiker eller sjukhus lämnar till förbränning hade kunnat återvinnas. Huvuddelen av det som slängs är förpackningar i plast och papper – material som det egentligen finns etablerade insamlingssystem för.
På uppdrag från Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt elva svenska avfallsförbränningsanläggningar för att se vilken typ av avfall som verksamheter lämnar till förbränning. Det kan handla om avfall från butiker, skolor eller sjukhus.
– Resultatet visar att det finns stor potential att förbättra källsorteringen hos verksamheter, säger Henric Lassesson, avfallsexpert och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Avfall samlades in och sorterades i tolv huvudgrupper samt ett antal undergrupper som exempelvis hårda plastförpackningar, batterier och hemtextil. Resultaten visar att plast och papper utgör de största andelarna av avfallet, följt av trä, övrigt och textilier.
I en del fall syntes det tydligt att till exempel förpackningarna var utsorterade men ändå kommit med avfallet som gick till förbränning. Andra gånger var de uppblandade bland annat avfall.
Lite farligt avfall – mycket kartongförpackningar och elkablar
Mängden farligt avfall som hittades var liten. Det visar att de flesta förstår att färg, kemikalier, batterier och annat farligt avfall ska sorteras ut och tas om hand separat.
Sammantaget visar resultaten att ungefär en tredjedel av verksamhetsavfallet som går till förbränning består av avfall med egna insamlingssystem. Det mesta av detta är förpackningar. Resten är livsmedel, returpapper, elektronik och annat farligt avfall.
– Några avfall som dök upp i förvånansvärt stora mängder var emballeringsband av plast, pappförpackningar av ren kartong, elkablar och e-cigaretter. Om det har blivit så på grund av kunskapsbrist, lathet eller något annat går inte att säga utifrån den här studien men det ser ut att vara en hel del värdefulla material som går förlorade genom detta, säger Henric Lassesson.
Tidigare har det saknats kunskap om det här avfallet eftersom verksamheter inte behöver rapportera in vad som slängs i det.
– Genom det här projektet finns nu underlag i form av ett stort antal plockanalyser, vilket innebär att kunskapsläget har förbättrats avsevärt även om osäkerheter kvarstår. Den förbättrade kunskapen lägger också grunden för mer träffsäkra åtgärder framöver, säger Henric Lassesson.
En AI-modell kan känna igen olika fästingarter, enligt en ny studie. Tekniken kan på sikt hjälpa till att övervaka arter i Sverige, både befintliga och nya arter.
Effekterna av klimatförändringen skapar bättre förutsättningar för fästingar att överleva och föröka sig. En tydlig trend är också att inhemska fästingarter ökar i utbredning i Sverige.
Att ta reda på hur arterna breder ut sig kräver i regel mycket resurser och manuellt arbete. Men det börjar förändras.
I ett projekt med så kallad medborgarforskning har allmänheten skickat in cirka 15 000 egna bilder på fästingar till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. En AI-modell har sedan tränats på att, via bilderna, känna igen olika fästingarter.
Det visar sig att AI-modellen kan identifiera fästingarter med relativt hög träffsäkerhet. Den skulle, enligt forskarna, också ge bättre möjligheter att upptäcka nya arter i landet.
Unik data kan samlas in
Kombinationen av AI-modell och medborgarforskning kan bli ett kraftfullt verktyg för att övervaka fästingarter i realtid och kan i förlängningen bidra till att förebygga sjukdomsspridning, enligt forskarna.
Arbetssättet frigör resurser eftersom en AI-modell kan sortera och artbestämma tusentals bilder på kort tid. Tillvägagångssättet gör det också möjligt för forskare att ta del av data som annars vore omöjlig att samla in.
Forskare har undersökt drygt 20 personer som nyligen diagnostiserats med inflammatorisk muskelsjukdom. Resultatet visar att högintensiv intervallträning förbättrar kondition och musklernas uthållighet mer än traditionella hemträningsprogram som oftast används i behandlingen.
Idiopatiska inflammatoriska myopatier (IIM) är en grupp ovanliga autoimmuna sjukdomar som orsakar muskelsvaghet och trötthet. Standardbehandlingen består av läkemedel i kombination med lätt till måttlig hemträning, men effekten på konditionen har varit begränsad.
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt om högintensiv intervallträning kan ge bättre resultat.
I studien deltog 23 patienter son nyligen insjuknat i IIM. Deltagarna rekryterades från Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala. De slumpades till två grupper: en som tränade högintensiv intervallträning på cykel tre gånger i veckan under tolv veckor, och en som följde ett hemprogram med måttlig intensitet.
Forskarna mätte personernas syreupptagningsförmåga, muskeluthållighet och tecken på sjukdomsaktivitet före och efter träningsperioden
Tydliga förbättringar med högintensiv träning
Resultaten visar att gruppen som genomförde den högintensiva intervallträningen förbättrade sin syreupptagningsförmåga med i genomsnitt 16 procent, jämfört med 1,8 procent i hemträningsgruppen.
Muskeluthålligheten ökade också mer vid högintensiv träning och muskelprover visade tecken på förbättrad mitokondriefunktion, vilket är avgörande för cellernas energiproduktion.
Samtidigt var sjukdomsaktiviteten stabil i båda grupperna, vilket tyder på att den intensiva träningen är säker. Det finns inga tecken på att träningen ökade inflammation eller muskelskador.
– Vanliga symtom vid IIM är muskelsvaghet och nedsatt uthållighet. Vår studie visar att högintensiv intervallträning är säker och ger markant förbättrad muskelfunktion och syreupptagningsförmåga. Den ökade konditionen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, samtidigt som patienterna orkar mer och blir mer självständiga. Det här kan bli ett viktigt komplement till läkemedelsbehandling för att förbättra fysisk kapacitet och livskvalitet, säger Kristofer Andreasson, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Forskarna betonar att studien är liten och att fler studier behövs för att bekräfta resultaten och undersöka effekterna på längre sikt.
Ett hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Genom att blockera en receptor för hormonet har forskare kunnat hämma tillväxten av tumörceller i prostata hos möss, och upptäckten kan i framtiden öppna för nya sätt att behandla vissa typer av aggressiv prostatacancer.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och den näst vanligaste i världen. Ungefär var tionde svensk man drabbas av sjukdomen och cirka 2 200 män avlider varje år i sjukdomen.
Om sjukdomen upptäcks tidigt behandlas den ofta genom att minska mängden testosteron i kroppen. Många patienter blir dock resistenta mot den behandlingen, vilket gör att antalet tillgängliga behandlingar då blir begränsat.
Nu har en internationell forskargrupp, som letts av Umeå universitet och Wiens medicinska universitet i Österrike, upptäckt att ett hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en viktig roll i utvecklingen av prostatacancer. Detta kan öppna upp för ny forskning om möjliga behandlingar för cancern.
– Resultaten tyder på att den aktuella receptorn är en drivkraft i cancerns tillväxt. Ämnen som blockerar den skulle därmed kunna vara ett mål för framtida läkemedel mot prostatacancer, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Den receptor det handlar om heter tyroidhormonreceptor Beta, TRβ och den binder sköldkörtelhormonet trijodtyronin. I laboratorieförsök har forskarna sett att en aktivering av hormonet leder till en kraftig ökning av antalet prostatacancerceller.
Men när receptorn TRβ hämmades med hjälp av en aktiv substans minskade tillväxten av cancerceller påtagligt. Substansen används i dag enbart inom forskning för att just blockera TRβ.
Tumörer blev mindre
Forskarna gjorde sedan tester med substansen på möss och såg då att de tumörer som behandlas förblev mindre eller utvecklades betydligt långsammare.
Mest effektiv var behandlingen i modeller av prostatacancer som blivit resistent mot behandling som minskar mängden testosteron, den formen som i dag är svår att behandla kliniskt.
När forskarna gick igenom data från grupper av patienter med prostatacancer stöddes dessa fynd. I vävnadsprover gick det att se förhöjda nivåer av TRβ i tumörer i prostata jämfört med i frisk vävnad.
Dessutom visar genetiska analyser att mutationer hos många prostatacancerpatienter förändrar signalvägarna för sköldkörtelhormon, vilket talar för att blockering hormonet och dess receptor kan vara ett mål för fortsatt forskning för att hitta nya behandlingar av prostatacancer.
– Naturligtvis är det en balansgång att inte förändra hormonbalansen i sköldkörteln mer än nödvändigt för att bekämpa cancer i en annan del av kroppen, och det blir förmodligen inte en lösning för alla typer av prostatacancer. Fortsatt forskning får svara på hur en behandling skulle kunna se ut eventuellt i kombination med andra behandlingar. Klart är att detta är ett intressant spår, säger Lukas Kenner.
Gröna fonder skiljer sig förvånansvärt lite från vanliga fonder. Det visar en granskning av nästan 7 000 europeiska investeringsfonder som forskare på KTH och Stockholms universitet har gjort.
För många sparare är investeringar inte bara ett sätt att öka kapitalet, utan också ett sätt att visa och stödja sina värderingar. I dag klassas en majoritet av Europas fonder som hållbara eller miljöfrämjande, vilket innebär att miljontals sparare placerar sina pengar i produkter som de uppfattar som mer hållbara alternativ.
Forskare vid KTH och Stockholms universitet har analyserat gröna fonder för att se hur stora skillnaderna egentligen är jämfört med traditionella fonder. 6 888 fonder undersöktes och resultatet visar att det ofta är mycket små skillnader, förutom när det gäller energisektorn som sticker ut.
Små skillnader trots stora förväntningar
För att jämföra fonderna har forskarna använt en metod lånad från ekologin som vanligtvis används för att jämföra likheter mellan arter i olika miljöer, men här anpassad för att mäta hur lika eller olika fondportföljerna är.
Studien visar att antagandet om att gröna fonder skulle vara fundamentalt annorlunda än traditionella sällan stämmer.
– När man ser till vilka tillgångar fonderna äger, och hur dessa är fördelade, är skillnaderna överraskande små. Detta trots EU:s omfattande regelverk som ska skapa tydlighet och transparens, säger Mark Sanctuary, forskare vid institutionen för industriell ekonomi och management på KTH, i en nyhet på KTH:s webbplats.
En förklaring till att skillnaderna inte är särskilt stora säger han är att företag bedöms på olika sätt. Olika bedömare väger in olika faktorer och når därför ofta olika slutsatser om samma företag.
Dessutom är det inte alltid tydligt vad som egentligen mäts: företagets faktiska påverkan på miljö och samhälle, eller företagets ekonomiska risk kopplad till miljöfrågor? Den otydligheten gör det svårt för fondförvaltare – och ännu svårare för sparare – att orientera sig.
EU:s ”gröna” fond-klassning
EU:s system för att kategorisera investeringsfonder utifrån hur ”gröna” de är heter Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR):
Artikel 9 – Fonder med hållbarhet som primärt mål (den strängaste kategorin)
Artikel 8 – Fonder som främjar miljömässiga eller sociala egenskaper vid sidan av finansiella mål
Artikel 6 – Konventionella fonder utan hållbarhetskrav
Numera klassificeras en majoritet av Europas fonder som artikel 8 eller 9*, som miljontals sparare placerar sina pengar i.
Vanligt att vissa företag väljs bort
Forskarna såg också att den vanligaste strategin för att skapa en grön fond är att utgå från en bred, traditionell portfölj och helt enkelt plocka bort vissa typer av företag, till exempel de som arbetar med fossila bränslen, tobak eller vapen.
Detta minskar visserligen risken för kontroversiella innehav, men innebär inte per automatik att kapitalet styrs mot mer hållbara, innovativa eller framtidsinriktade verksamheter.
I praktiken får många investerare därför en något “avskalad” version av samma marknad – inte en portfölj som skiljer sig i grunden.
Energisektorn det stora undantaget
Det fanns dock ett område där gröna fonder skiljde sig tydligt från traditionella: energisektorn.
– Här hittar vi konsekventa och betydande skillnader. Det finns helt enkelt mer tillförlitlig data om utsläpp och klimatpåverkan inom energibranschen, vilket gör det lättare att välja företag som faktiskt presterar bättre ur klimatsynpunkt. Samtidigt har tekniken för förnybar energi blivit mer konkurrenskraftig ekonomiskt, och EU:s klimatpolitik har stärkt sektorns tillväxtmöjligheter. Sammantaget gör detta att gröna fonder verkligen kan sticka ut just här, säger Mark Sanctuary.
Om miljömärkningen inte alltid visar hela bilden – vad ska investerare då titta på?
– Det är mycket svårt att jämföra fonder, särskilt med tanke på att en fond kan ha hundratals innehav som dessutom förändras över tid. Vår förhoppning är att den metod vi använder i studien kan bidra till bättre överblick och göra det lättare att se verkliga skillnader. Med ökad transparens blir det också lättare för investerare att se vilka fonder som faktiskt tar ett seriöst grepp om hållbart sparande.
,_juni_2022c.jpg){kind=link}