Skörd av igenvuxna vassområden kan gynna andra vattenväxter och bidra till en bättre ekologisk balans i Östersjöns kustmiljöer. Samtidigt kan vassen användas som djurfoder, visar forskning från SLU.
En ny avhandling har tittat närmare på vass, Phragmites australis, en vanlig våtmarksväxt som växer längs stränderna vid svenska sjöar och Östersjön.
– Mitt fokus har varit att undersöka om skörd av vass kan bidra till att återställa den ekologiska balansen i kustmiljöer och samtidigt skapa en ny källa till grovfoder för boskap, säger William Ashworth som skrivit avhandlingen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Vassområden är viktiga livsmiljöer för fiskar, fåglar och ryggradslösa djur. Samtidigt har den kraftiga utbredningen under de senaste decennierna blivit ett växande miljöproblem.
Övergödning har, enligt forskare, bidragit till att vassen spridit sig snabbt i delar av Östersjön. Det har lett till täta bestånd som minskar den biologiska mångfalden och försvårar friluftsaktiviteter som båtliv och fiske. I vissa länder betraktas vass som en invasiv art, eftersom den sprider sig snabbt och tränger undan inhemska växter.
Vasskörd kan gynna kustmiljön
I en av avhandlingens studier samlades data in från vikar i Östhammar och på Gräsö där vassen hade skördats. Resultaten jämfördes sedan med vikar där vassen hade lämnats orörd.
– Vi använde en rad olika metoder för att studera effekterna, bland annat visuella inventeringar av växttäckning och fågelaktivitet, nätprovfiske, gäddfiske och detonationsfiske, säger William Ashworth.
Resultaten visar att skörd kan minska både vassens utbredning och täthet, samtidigt som andra vattenväxter gynnas. Skördemetoder som skapar en mer varierad livsmiljö verkar också kunna gynna bestånden av rovfisk. Samtidigt visar avhandlingen att skörd som ger mindre, men mer enhetlig, vass inte hade någon negativ påverkan på fiskar eller fåglar.
– Genom att skörda vass under juli och augusti avlägsnade vi dessutom omkring nio kilo fosfor per hektar och år från kustekosystemen, vilket kan göra metoden till ett effektivt verktyg mot övergödning om den upprepas på längre sikt, säger William Ashworth.
Vass som djurfoder
Avhandlingen undersökte också om skördad vass kan användas som djurfoder. I ett försök fick hästar äta ensilage av vass. William Ashworth studerade sedan hur mycket hästarna åt och hur väl de kunde tillgodogöra sig fodret, jämfört med ensilage från vallväxter. Ett liknande försök gjordes därefter med kor.
Resultaten visar att vass kan fungera som foder för hästar med lågt energibehov och för sinkor, alltså kor som inte producerar mjölk. Men det finns begränsningar. Framför allt åt djuren mindre, räknat i torrsubstans, jämfört med när de fick mer traditionella foder.
– Mina resultat tyder på att skörd tidigare på sommaren kan förbättra både foderintag och näringsvärde. Samtidigt minskar den totala skörden, vilket gör processen mindre ekonomiskt lönsam, säger William Ashworth.
Kan ha betydelse för hållbarhet
Trots begränsningarna menar William Ashworth att vasskörd har stor potential som en hållbar lösning. Genom att skörda vass kan restaurering av kustmiljöer kombineras med produktion av djurfoder.
Samtidigt behövs mer forskning. Bland annat behöver olika sätt att bearbeta fodret och använda fodertillskott undersökas. Även skördemetoder som tar hänsyn till både miljönytta och ekonomisk lönsamhet behöver utvecklas.
– Om dessa utmaningar kan hanteras skulle vasskörd kunna bli ett praktiskt verktyg för att både motverka övergödning i kustmiljöer och möta det växande behovet av djurfoder på ett mer hållbart sätt, säger William Ashworth.
En barriär av aktivt kol minskade PFAS-halterna med 99,9 procent efter två år, visar en studie från SGI. Tekniken kan bidra till att skydda dricksvatten från de så kallade evighetskemikalierna.
Traditionell sanering bygger ofta på att grundvatten pumpas upp och renas under lång tid. Det är en dyr och tekniskt komplicerad metod. Därför har forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, velat testa om en så kallad CAC-barriär kan vara effektiv.
Kol binder PFAS
År 2023 placerades en 70 meter lång underjordisk barriär över ett förorenat grundvattenflöde vid en brandövningsplats nära Örnsköldsviks flygplats. Barriären innehöll kolloidalt aktivt kol, ett finfördelat material som absorberar och binder PFAS.
När det förorenade grundvattnet passerade barriären fastnade PFAS i kolet, i stället för att spridas vidare till sjöar, vattendrag och dricksvattentäkter.
Forskarna följde utvecklingen under två år. Varje månad tog de prover från över 50 grundvattenrör.
– Vi såg en bra effekt av barriären från början, men det som hände sedan var att effekten ökade under de två år vi övervakade den. Eftersom geologin på den här platsen är vanligt förekommande i Sverige är det här en metod som i framtiden kan tillämpas på flera andra ställen, säger Robert Earon, hydrogeolog vid SGI, i ett pressmeddelande.
Motsvarar halter för dricksvatten
Resultaten visar att halterna av 32 PFAS-ämnen i vattnet inne i barriären minskade med mer än 99,9 procent – från över 100 000 nanogram per liter till en nanogram per liter. Halterna är jämförbara med de nivåer som i dag accepteras för dricksvatten i Sverige. I ytvatten var minskningen omkring 97–98 procent.
Barriären fångade dessutom upp fler PFAS-ämnen än de som normalt analyseras, bland annat så kallade prekursorer – kemiska föregångare som senare kan omvandlas till PFAS.
Inför installationen kartlade forskarna områdets geologi och grundvattenflöden. Med hydrauliska tester, grundvattenmätningar och datorbaserade modeller kunde de identifiera var barriären skulle ge störst effekt. Kartläggningen visade sig vara avgörande för resultatet.
Kan begränsa spridningen av PFAS
Nästa fråga för forskarna är hur länge barriären håller. PFAS-källan finns fortfarande kvar i marken, vilket innebär att kolets effektivitet så småningom minskar. För de farligaste PFAS-ämnena kan det dock dröja decennier.
– Vi har sett en exceptionellt bra effektivitet under två år, och det finns inga tecken på att det inte ska hålla under en längre tid. Men vi måste förstås veta hur lång tid. Men det vi vet är att barriären fungerar i fält och att fullskalig sanering med barriärer kan vara en effektiv metod för att begränsa spridningen av PFAS i naturliga grundvattensystem, säger Robert Earon.
PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
De flesta produkter i hemmet innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer.
Källa: Kemikalieinspektionen
Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det framgår av en studie från Linköpings universitet. Det här fyndet kan leda till att vården lättare får syn på patienter som behöver extra mycket stöd efter sin operation.
I Sverige drabbas cirka 17 500 personer av en höftfraktur varje år. Medelåldern hos de drabbade är över 80 år och med en åldrande befolkning kommer antalet akuta höftoperationer på sikt att öka.
Ökad dödlighet
Överlevnadsgraden efter operationen varierar. Forskare vid Linköpings universitet och Queen Mary University of London har i en ny studie undersökt varför.
Via ett svenskt register som samlar data om operationer och narkoser har forskarna följt cirka 58 000 personer som drabbats av höftfraktur och opererats akut. Forskarna kunde se att dödligheten bland patienter i åldern 80 till 84 år var tre gånger så hög som den förväntade dödligheten i samma åldersgrupp i den svenska befolkningen. Så såg det ut även två år efter operationen.
Koppling till utbildning
Därefter undersökte forskarna fyra socioekonomiska faktorer för att se vilka som hade starkast samband med dödlighet efter en operation: Utbildningsnivå, bostadsområde, inkomst samt tillgång till hemtjänst eller äldreboende.
– Framför allt var det utbildningsnivå som visade starkast samband med dödligheten, säger Rasmus Åhman, doktorand vid Linköpings universitet och läkare vid Råslätt vårdcentral i Jönköping.
Rasmus Åhman fortsätter:
– Vi menar inte att man borde få fler att gå i skolan längre. Utbildningsnivå kan snarare ses som en markör som hjälper vården att identifiera patienter som kan behöva extra stöd, exempelvis genom anpassad information, rehabilitering och uppföljning efter sjukhusvistelsen.
Bostadsområde mindre viktigt
Inkomst visade sig spela en mindre roll, medan tillgång till hemtjänst eller äldreboende var mer svårtolkat. Och bostadsområde visade sig inte spela någon större roll alls.
– Utifrån våra data verkar det inte finnas några tydliga skillnader i överlevnad beroende på vilken typ av sjukhus man opereras på för en höftfraktur, säger Rasmus Åhman.
Så kan det hänga ihop
Att just utbildningsnivå hade starkast samband med dödlighet kan vara kopplat till hur en individ kan ta sig igenom den långa process som en operation innebär, säger Rasmus Åhman
– Det finns ett begrepp som heter hälsolitteracitet, som vi tänker kan ha en nära relation till utbildningsnivå. Det handlar om hur man kan ta till sig information från vården och förstå varför man ska göra olika saker. Det kan också vara så att högre utbildningsnivå hänger ihop med ett större socialt säkerhetsnät och bättre stöd från familj och anhöriga.
Vikarier utgör ungefär en femtedel av alla kommunalt anställda i äldreomsorgen. Men det är svårt för kommunerna att rekrytera och behålla personal. Så här kan vikarierna ges bättre förutsättningar, enligt chefer i äldreomsorgen.
Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Antalet personer som är 85 år eller äldre väntas öka kraftigt under kommande år, samtidigt som arbetsgivarna ofta har svårt att hitta och behålla personal.
I en studie vid Högskolan i Gävle har 16 chefer i kommunal äldreomsorg tillfrågats om sina erfarenheter av vikarier och tillfällig personal.
Kontinuitet är viktigt
Nästan samtliga chefer framhåller att vikarier är nödvändiga i en verksamhet som ska fungera dygnet runt. Det säger Tomas Lindmark, universitetslektor i socialt arbete vid Uppsala universitet och affilierad forskare vid Högskolan i Gävle.
– Om samma personer kan återkomma, lära känna verksamheten och bli en del av arbetsgruppen bygger man kompetens och kontinuitet i stället för att börja om från början varje gång.
Vikariepooler möjlig lösning
En möjlighet som lyfts i studien är vikariepooler där samma personer återkommer till samma eller liknande arbetsplatser. En bra introduktion och större inflytande för enhetschefer över rekryteringen kan också ge vikarier bättre förutsättningar att bli en stabil del av verksamheten.
– Äldreomsorg är många olika saker. Det går inte att utgå från att samma bemanningslösning fungerar inom hemtjänsten, på ett äldreboende och i både stad och glesbygd. Besluten behöver komma närmare verksamheten, säger Annika Strömberg, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.
Nya roller kan behövas
Cheferna beskriver också hur omsorgsbehoven har förändrats. Människor bor kvar hemma längre. De som flyttar till äldreboenden gör det ofta senare i livet och med mer komplexa behov.
Några av cheferna efterlyser därför en tydligare arbetsfördelning och nya yrkesroller. Ett exempel är servicepersonal som kan utföra arbetsuppgifter som inte kräver omsorgsutbildning och som därmed kan frigöra tid för undersköterskor.
– Man pratar ofta om att äldreomsorgen behöver fler händer. Men det räcker inte. Det behövs människor med rätt kompetens. Vi behöver fundera över vilka arbetsuppgifter olika yrkesgrupper ska utföra och om nya typer av roller behövs, säger Annika Strömberg.
Om vikarie-studien
Forskarna intervjuade 16 chefer på fyra organisatoriska nivåer inom kommunal äldreomsorg i en svensk kommun. Hemtjänst och särskilda boenden ingick.
Studien undersöker chefernas erfarenheter och uppfattningar. Den mäter därför inte hur olika bemanningslösningar faktiskt påverkar exempelvis vikariernas prestationer eller omsorgens kvalitet.
Studien ingår i forskningsprogrammet FlexA FLOC – Flexibelt arbete: möjligheter och utmaningar och har finansierats av Forte. Intervjuerna genomfördes 2023.
Rester från läkemedel hamnar inte bara i vattnet utan också i lera, slam och sand på botten. Där kan de tas upp av bottenlevande djur och föras vidare till fisk. Det visar en ny avhandling.
Läkemedelsrester som reningsverken inte kan hantera hamnar i miljön. Eftersom läkemedel är utformade för att verka vid låga koncentrationer kan de, när de når vatten, påverka djurs beteende och ekosystemens funktion.
– Det sker kontinuerligt utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grönlund Thorsted, som skrivit en avhandling vid SLU och Roskilde universitet.
Det är relativt enkelt att mäta mängden läkemedel i vattnet, men ekosystemen i sjöar och hav är betydligt mer komplexa. I laboratorieförsök har Sara Nicoline Grönlund Thorsted undersökt hur sex olika läkemedelssubstanser påverkar miljön. Bland substanserna finns ångestdämpande läkemedel och epilepsimediciner som ofta förekommer i vatten.
Fiskar exponeras dubbelt
Det är sedan tidigare känt att sediment kan fungera som en reservoar för föroreningar. Avhandlingen visar att det även gäller läkemedelsrester. Bottenlevande djur som lever i sedimenten kan ta upp föroreningarna, vilket i sin tur kan påverka de fiskar som äter dem.
– Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grönlund Thorsted.
Avhandlingen visar att läkemedlen fördelas olika i fiskens kropp och vävnader beroende på deras verkningsmekanism. Forskarna såg också att substansernas kemiska egenskaper och verkningsmekanismer påverkar hur de fördelas mellan sediment och vatten.
– Det är en viktig insikt för att förstå effekterna och var läkemedlen tar vägen, säger Sara Nicoline Grönlund Thorsted.
Djurens beteende påverkas
Läkemedel i miljön kan också påverka djurs beteende. En av avhandlingens studier visade att antidepressiva läkemedel och allergimediciner påverkade trollsländelarvers rörelser, jaktförmåga och födointag. Det kan i sin tur påverka samspelet mellan rovdjur och bytesdjur.
– Mina resultat tyder på att vi behöver en bättre förståelse för hur läkemedel påverkar alla delar av det akvatiska ekosystemet, inte bara vattnet och de vattenlevande organismerna, säger Sara Nicoline Grönlund Thorsted.
Järnbrist är vanligt bland tonårsflickor, men har ingen tydlig koppling till hur trötta de känner sig. Däremot såg forskarna ett samband mellan trötthet och riklig mens, nikotinanvändning samt oregelbundna måltider.
I en studie ingick 485 flickor mellan 15 och 19 år från gymnasieskolor i Lund och Malmö. De fick svara på frågor om bland annat trötthet, livskvalitet, menstruationer, matvanor och om de använde nikotin. Deltagarna lämnade också blodprov som bland annat analyserades hemoglobin och ferritin, ett mått på kroppens järndepåer.
– Vi hade väntat oss att järnbrist skulle vara en viktig förklaring till trötthet i den här gruppen, men det kunde vi alltså inte se, säger specialistläkaren och forskaren Moa Wolff vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Vanligt med järnbrist
Järnbrist var dock vanligt bland tonåringarna i studien. Nästan fyra av tio hade ferritinnivåer under WHO:s gränsvärde. Men någon tydlig koppling till trötthet kunde forskarna inte se. Självrapporterad trötthet skilde sig inte nämnvärt mellan flickor med och utan järnbrist.
– Våra resultat säger inte att järnbrist är oviktigt. Järnbrist är mycket vanlig i den här gruppen och kan ha betydelse för hälsan på andra sätt och kan behöva behandlas. Men i den här studien kunde järnbristen inte förklara varför vissa flickor är mer trötta än andra, säger Anna Stubbendorff, nutritionsepidemiolog och forskare vid Lunds universitet.
Koppling till riklig mens
Riklig mens och järnbrist förekom ofta samtidigt. Men det var riklig mens, snarare än järnstatus, som var kopplad till trötthet.
– När en tonårsflicka söker för trötthet frågar vi som läkare ofta om menstruationen för att kartlägga riskfaktorer för järnbrist och anemi. Våra resultat visar att det finns skäl att uppmärksamma den rikliga mensen också, även när järnbrist inte tycks förklara tröttheten, säger Moa Wolff.
Tröttheten var också kopplad till levnadsvanor. Tonårsflickor som använde nikotin dagligen rapporterade mer trötthet, liksom de som regelbundet hoppade över frukost eller skollunch.
– Sambanden går sannolikt åt flera håll. Den som är trött kanske hoppar över frukosten oftare, samtidigt som oregelbundna måltider kan påverka ork och välbefinnande. En tvärsnittsstudie kan inte avgöra vad som är orsak och verkan. Det studiens resultat framför allt visar är att trötthet hos tonårsflickor inte har en enda enkel förklaring, säger Anna Stubbendorff.
Val av kost förklarar inte tröttheten
Studien undersökte också kostvanor. Vegetarisk kost eller begränsat köttintag var inte kopplat till ökad trötthet, trots att forskarna tidigare sett att järnbrist var vanligare i dessa grupper.
– Det illustrerar ganska väl vad vi ser i studien: faktorer som påverkar järndepåerna behöver inte vara samma faktorer som avgör hur trött man känner sig, säger Anna Stubbendorff.
Forskarna betonar samtidigt att studien inte tog hänsyn till andra faktorer som kan påverka trötthet, bland annat sömn, psykisk hälsa, fysisk aktivitet och socioekonomiska förhållanden.
Vissa antibiotikaresistenta bakterier har en svaghet som är kopplad till deras cellvägg, visar en studie. Upptäckten kan på sikt bidra till att bakterier som MRSA blir känsliga för befintliga antibiotika igen.
Antibiotikaresistens är ett växande globalt hälsoproblem och gör infektioner svårare att behandla. När bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika ökar risken för svår sjukdom och död.
Nu har forskare vid Umeå universitet avslöjat en oväntad svaghet hos vissa resistenta bakterier. Upptäckten skulle kunna användas för att göra bakterierna känsliga för antibiotika igen.
– Jakten på nya antibiotika är fortfarande avgörande, men vi behöver också smartare sätt att förlänga livslängden på de antibiotika vi redan har. Vi ville ta reda på om resistenta bakterier kunde pressas in i en evolutionär återvändsgränd där de mekanismer som hjälper dem att överleva i stället gör dem sårbara för befintliga antibiotika, säger Felipe Cava, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Transport av material störs
Bakterier skyddas av en stark cellvägg som hjälper dem att överleva i tuffa miljöer. Cellväggen är måltavla för betalaktamantibiotika, däribland penicillin. Vissa bakterier har dock utvecklat förmågan att fortsätta bygga sin cellvägg trots behandling, vilket gör dem resistenta.
Ett välkänt exempel är meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA, som kan orsaka svårbehandlade infektioner. Bakterierna kan dessutom med tiden utveckla ännu starkare antibiotikaresistens genom nya mutationer.
Forskarna upptäckte att de resistenta bakterierna är beroende av en liten lipidmolekyl, undecaprenylfosfat, som transporterar byggstenar till cellväggen. När transporten stördes försvagades bakteriernas resistens.
Motståndskraft med en baksida
Forskarna följde hur MRSA utvecklades under antibiotikabehandling. De identifierade genetiska förändringar som gjorde det möjligt för bakterierna att återfå resistensen, men när transporten av byggstenar stördes blockerades den möjligheten.
Forskarna såg också att bakterier som utvecklade nya resistensmutationer ofta växte långsammare och hade svårare att orsaka infektioner.
– Det som förvånade oss var att vissa mutationer som hjälper bakterier att överleva antibiotikabehandling samtidigt skapar nya svagheter. I stället för att bli starkare på alla sätt verkar bakterierna tvingas kompromissa, säger Gabriel Torrens, postdoktor vid Umeå universitet.
Kan gälla fler bakterier
Fenomenet observerades även hos bakterien Streptococcus pneumoniae, en vanlig orsak till bland annat lunginflammation. Det tyder på att samma sårbarhet kan finnas hos fler antibiotikaresistenta grampositiva bakterier, en grupp som bland annat omfattar stafylokocker och pneumokocker.
Enligt forskarna kan upptäckten på sikt bidra till behandlingar som återställer effekten av befintliga antibiotika.
Forskare har identifierat närmare 55 000 virusvarianter i över hundra städer världen över. De tusentals nya fynden bidrar till en global viruskarta. Kartläggningen kan bland annat användas vid brottsplatsutredningar och för miljöövervakning.
Ett internationellt forskarlag har kartlagt RNA-virus i 102 städer i 31 länder. RNA-virus kan bland annat orsaka influensa, hiv, vanliga förkylningar och covid-19. Studien är den första storskaliga kartläggningen i städer och deras omgivningar.
– Berätta för mig vilken stad du bor i så kan jag berätta för dig vilka virus du bär på, säger Eran Elhaik, forskare i genetik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Påståendet har stöd när det gäller städerna i den internationella kartläggningen. Forskarna har analyserat omkring 3 000 prover som samlats in från offentliga miljöer, bland annat buss- och tågstationer, banker och sjukhus.
Resultaten ligger till grund för en global viruskarta över förekomsten av olika RNA-virus i de städer som ingick i undersökningen.
Tusentals prover har samlats in från offentliga miljöer i städer. Bild: Eran Elhaik
Brottsutredningar och miljöövervakning
De flesta virus smittar inte människor. Men det finns ändå ett stort värde i att kartlägga vilka virus som förekommer och var, menar Eran Elhaik. Kunskapen kan till exempel användas i kriminaltekniska utredningar. Virusanalyser kan ge polisen fler ledtrådar och hjälpa till att knyta en person eller ett föremål till en viss plats.
En global viruskarta kan också användas för miljöövervakning och kontroll av biologiska hot, till exempel miljöförändringar som kan påverka naturen negativt.
– Att då ha en viruskarta som visar hur det virala landskapet vanligtvis ser ut i ett område kan vara värdefullt som referensram för att man ska kunna upptäcka om något onormalt uppenbarar sig, säger Eran Elhaik.
Många virus var okända
I studien identifierade forskarna närmare 55 000 olika virusvarianter. Nästan 80 procent av dem har aldrig tidigare observerats och var därför okända för vetenskapen.
Såväl virus som bakterier är fortfarande en outforskad värld. Trots omfattande forskning om mikroorganismer är det bara en liten del som har identifierats, klassificerats och kartlagts geografiskt.
– Det är förvånansvärt lite känt om hur viruspopulationer är fördelade över planeten, säger Eran Elhaik.
Viralt fingeravtryck för varje stad
Studien visar att virus inte är jämnt utspridda i världen. Olika städer och deras omgivningar har olika viruspopulationer, som påverkas av geografi, lokala miljöer och mänsklig aktivitet.
– Varje stad har sin egen unika virusvärld. Detta ger oss ett slags viralt fingeravtryck som alltså är specifikt för varje enskild ort, säger Eran Elhaik.
Forskare från 24 länder i Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika har medverkat i studien som letts av East China Normal University.
RNA-virus består av en enkelsträngad RNA-molekyl, till skillnad från ett DNA-virus som är uppbyggt av en dubbelsträngad DNA-molekyl.
Några kända RNA-virus är exempelvis influensavirus, hiv, vanliga förkylningsvirus samt coronavirus som orsakar covidinfektion.
Alla typer av virus befinner sig i gränslandet mellan att definieras som liv eller inte. Till skillnad från djur, svampar och bakterier har de ingen egen ämnesomsättning och kan inte fortplanta sig själva. I stället måste de infektera levande celler för att kunna fortsätta existera.
Det finns inget tydligt vetenskaplig stöd för att värnplikt fostrar personer till att bli bättre samhällsmedborgare än de som inte har gjort lumpen. Det visar en systematisk litteraturöversikt gjord av forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Värnplikten förknippas ofta med föreställningar om att den inte bara stärker försvaret, utan även fostrar goda samhällsmedborgare. Nu visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att det vetenskapliga stödet för att värnplikten skulle ha sådana effekter är svagt.
Rapporten bygger på en genomgång av nordiska studier om hur värnplikt påverkar ungas attityder och beteenden på längre sikt.
– Det militära har traditionellt setts som en mognadsprocess, en miljö och erfarenhet som formar unga till goda samhällsmedborgare – ofta tillsammans med personer som kommer från andra samhällsklasser än deras egna. Därför är det intressant att se att det knappt finns några vetenskapliga belägg för att en värnpliktsutbildning har några sådana effekter, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Svagt stöd för sociala effekter
Tidigare forskning har bland annat tittat på värnpliktens effekter på samhällsengagemang, till exempel bloddonation och valdeltagande, men även kriminalitet och narkotikamissbruk. Studier har också undersökt medborgerliga attityder och värderingar, som viljan att hjälpa andra och bidra till samhället.
– Det finns vissa indikationer på att värnplikt kan leda till en minskad risk för narkotikamissbruk senare i livet. Annars finns det inget som visar att värnpliktiga blir bättre eller sämre samhällsmedborgare än de som aldrig gjort lumpen, säger Peter Bäckström.
I studierna som Peter Bäckström gått igenom ingick värnpliktiga nordiska män födda på 1960-, 1970- och 1980-talet. Antalet kvinnor i studierna är däremot få.
– Det finns nästan ingen forskning om hur kvinnor påverkas av värnplikten, där finns det en kunskapslucka. Det vore också önskvärt med forskning om eller hur den könsneutrala värnplikten påverkar unga människors föreställningar om könsroller och synen på jämställdhet, säger Peter Bäckström.
– Även frågor om social sammanhållning och tillit i ett alltmer etniskt och kulturellt heterogent samhälle är också i stort sett outforskade, fortsätter han.
Värnplikten har förändrats
Rapporten lyfter också fram att samhället och värnplikten ser annorlunda ut i dag än när de tidigare studierna gjordes. Värnpliktssystemet har till exempel blivit mer selektivt, och bara en liten del av en årskull gör numera grundutbildning. Samtidigt har den tekniska utvecklingen och förändringar i hur försvaret arbetar höjt kraven på personalen, medan de flesta befattningar med lägre krav har försvunnit ur krigsorganisationen. Dagens värnpliktiga är också en mer socialt homogen grupp än tidigare, ofta med starka resurser i bagaget.
Rapportens författare menar därför att en del slutsatser från tidigare studier inte går att tillämpa på dagens unga.
– I en av studierna jag gick igenom pekade de på att värnplikt medförde en ökad risk för kriminalitet bland vissa ungdomar. Det är antagligen en historisk parentes, för den effekten drevs nästan helt av en ökad brottslighet bland personer som redan innan lumpen dömts för brott. I dag är det i princip uteslutet att brottsbelastade ungdomar skulle få göra värnplikt, säger Peter Bäckström.
Försvar i fokus
Utifrån det rådande kunskapsläget bör värnplikt inte motiveras med förväntningar om breda sociala effekter, menar Bäckström. Fokus bör vara att utbilda de soldater som behövs för krigsförbanden.
– Att skriva in unga män och kvinnor till värnplikt med förhoppningen om att det har bredare samhällseffekter skulle antagligen bara leda till höga samhällsekonomiska kostnader. Detta samtidigt som betydligt mer effektiva lösningar på sociala problem skulle hamna i skymundan.
Rapporten har gjorts på uppdrag av Försvarsmakten.
En studie visar att liv djupt nere i jordskorpan har blomstrat under hundratals miljoner år och överlevt en bergskedjas uppgång och fall. I ett borrhål har forskare spårat perioder då mikroorganismer producerat metan, vilket kan kopplas till stora geologiska förändringar i Skandinavien.
Djupt nere i berggrunden finns ett av jordens minst utforskade ekosystem. Där lever mikroorganismer, bland annat bakterier, som kan utföra uråldriga processer som att producera metan.
Nu har ett internationellt forskarlag, lett av forskare vid Linnéuniversitetet, kunnat kartlägga en ovanligt lång historia av sådan aktivitet i den djupa biosfären.
Spår av metan bevarade i berggrunden
Forskarna analyserade kalcit som fyller sprickor i en borrkärna från ett borrhål väster om Östersund. Hålet sträcker sig mer än 2 300 meter ner i berggrunden och passerar genom flera geologiska lager som bildats under olika perioder av jordens historia.
Resultaten visade ovanligt stora avvikelser i kalcitens kolisotopsammansättning – ett kännetecken för mikrobiell metanproduktion. När mikroorganismer bildar metan tar de oftast upp den lättare kolisotopen. Det lämnar ett tydligt kemiskt fingeravtryck i mineralen runt omkring.
– Det här hör till de tydligaste mineralbundna spåren av mikrobiell metanproduktion på stora djup som vi har sett. De visar att mikrobiella samhällen har lämnat ett kemiskt arkiv över sin aktivitet djupt nere i jordskorpan, säger Henrik Drake, professor vid Linnéuniversitetet.
Kalcitkristallerna innehåller spår av uråldrig mikrobiell aktivitet. Bild: Henrik Drake, Linnéuniversitetet.
Miljontals år av mikrobiell aktivitet
Genom att åldersbestämma mineralen kunde forskarna se när metanproduktionen ägde rum. Resultaten visar att det inte handlade om en enskild händelse, utan om flera tydligt avgränsade perioder av mikrobiell aktivitet – från omkring 378 miljoner år sedan till så sent som för 1,8 miljoner år sedan
– Det här visar att den djupa biosfären inte är statisk. Den reagerar i stället på geologiska processer över enorma tidsrymder och aktiveras eller avtar när förutsättningarna förändras, säger Femke van Dam, forskare vid Linnéuniversitetet.
Klarat stora utmaningar
Borrhålet skär igenom bergarter som en gång ingick i bergskedjan Kaledoniderna, som en gång sträckte sig över Skandinavien men som nötts ner under hundratals miljoner år. Med tiden förändrades förhållandena i de djupa sprickorna, men det mikrobiella livet bestod.
– Våra resultat visar på en anmärkningsvärd motståndskraft. De här mikroorganismerna har överlevt tektoniska omvälvningar, bergarter som begravts djupt och sedan lyfts upp igen, och stora temperaturväxlingar. Gång på gång har de kunnat kolonisera och återaktivera djupa livsmiljöer så snart förhållandena blivit gynnsamma, säger Henrik Drake.
– Det långsiktiga perspektivet är avgörande. Det visar att den djupa biosfären är nära sammanflätad med jordens geologiska utveckling, och att liv kan bestå mycket längre och under mer växlande förhållanden än vi ofta antar, säger Femke van Dam.
Beskuren bild av borrkärnan COSC-2, som borrats väster om Östersund. Bild: Henrik Drake, Linnéuniversitetet.
Underlättar sökandet efter liv
Enligt forskarna öppnar upptäckten nya möjligheter att tolka spår av liv i berggrunden på andra platser – och till och med på andra planeter.
– Att förstå hur liv anpassar sig och består djupt under markytan hjälper oss att bättre avgöra var vi bör leta efter liv på andra platser. Det har också betydelse för hur ekosystem i den djupa berggrunden kan komma att reagera på framtida förändringar, till exempel sådana som drivs av energianvändning och klimatförändringar, säger Henrik Drake.
Att gasa och bromsa samtidigt är sällan en bra idé. Men forskare vid Göteborgs universitet använder metoden för att behandla leukemi. Cancercellerna tvingas arbeta utan energi tills de pressas till bristningsgränsen och dör. En studie på möss visar lovande resultat.
Akut myeloisk leukemi, AML, är en aggressiv form av blodcancer som påverkar benmärgens förmåga att bilda röda och vita blodkroppar. Omkring 400 personer i Sverige får diagnosen varje år. Sjukdomen drabbar framför allt vuxna och kräver snabb behandling.
Molekyl riktar in sig på cancerceller
Nu har ett forskarlag lett av Leif Eriksson vid Göteborgs universitet och Boaz Tirosh vid Case Western Reserve University i Cleveland utvecklat en ny möjlig behandling mot sjukdomen.
– Boaz Tirosh är biokemist och kan processerna som pågår i en cell. Det var han som kom med hypotesen för den här behandlingen. Jag är beräkningskemist och har skräddarsytt en molekyl som går in och förändrar den cancerdrabbade cellen så som vi önskar, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Molekylen har fått namnet AcTor och hämmar ett signalprotein som i sin tur styr proteinet mTor. Förenklat fungerar mTor som en kontrollcentral och reglerar bland annat när celler ska växa eller vila.
Cellen pressas att arbeta utan energi
Forskarnas ingrepp gör att mTor fortsätter att driva på cellens aktivitet, trots att energiproduktionen i mitokondrierna – cellens små kraftverk – har stängts av med hjälp av läkemedel som fungerar som en broms.
Kombinationen av behandlingar gör att cancercellerna fortsätter att arbeta och växa, samtidigt som energiförsörjningen är strypt. Det kan beskrivas som att cellerna gasar på för fullt med bromsen i. Konsekvensen blir att de dör av stress.
– Det är en helt ny metod och påverkar inte blodets friska celler, dessutom ser vi i våra studier på möss att det inte utvecklas någon resistens mot bromsmedicinerna, vilket annars kan hända, säger Leif Eriksson.
Leukemiska stamceller försvann
Studien visar att AcTor hade en stark effekt mot leukemi när molekylen kombinerades med bromsmedicinen ixazomib. Effekten sågs både i odlade AML-celler, men också i prover från patienter och i djurförsök.
Behandlingen var också effektiv mot så kallad TP53-muterad AML, en mycket aggressiv form av sjukdomen som har dålig prognos och där behandlingsalternativen är begränsade.
Metoden slog inte bara ut sjuka blodkroppsceller, utan även leukemiska stamceller. Det är celler som kan överleva behandlingen och senare ge upphov till ett återfall.
Lång väg kvar
Forskarnas arbete fortsätter nu med ytterligare studier och tester av behandlingen, med målet att så småningom kunna pröva den på patienter. Men det är fortfarande en lång väg kvar innan metoden kan bli en behandling för personer med återkommande eller svårbehandlad akut myeloisk leukemi.
– Vår studie är ett exempel på skiftet mot att rikta in forskningen på cancermetabolismen i cellerna snarare än att enbart förlita sig på DNA-skadande metoder. Läkemedelsutveckling kostar mycket pengar, och vi hoppas att våra resultat kan intressera tillräckligt så vi kan fortsätta vår forskning efter en bot för denna allvarliga sjukdom, säger Leif Eriksson.
En studie visar att en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan under fosterstadiet. På sikt kan kunskapen bidra till förebyggande åtgärder eller mycket tidig behandling.
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancer som uppstår i omogna vita blodkroppar och gör att cellerna börjar dela sig okontrollerat i benmärgen.
I en ny studie har forskare undersökt hur tidigt sjukdomen börjar utvecklas. Det är sedan tidigare känt att vissa former av barnleukemi kan ha sitt ursprung redan före födseln.
– Våra resultat visar att vissa genetiska förändringar som är kopplade till ALL redan kan finnas hos nyfödda barn – flera år innan leukemin upptäcks, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
– Detta kan på sikt göra det möjligt att identifiera vissa sjukdomsrelaterade genetiska förändringar redan vid födseln, fortsätter han.
Genetisk förändring vid födseln
I den nya studien har forskare för första gången systematiskt analyserat blodprover som togs vid födseln från barn som senare utvecklade den ovanliga ALL-varianten iAMP21. Varianten står för omkring två procent av alla fall av ALL hos barn.
– Sjukdomen diagnostiseras oftast hos lite äldre barn. Vi ville ta reda på hur länge den kan ha utvecklats innan symtomen visar sig, säger Gustaf Leijonhufvud.
Forskarna analyserade så kallade nyföddhetsprover, blodprover som tas på alla barn några dagar efter födseln genom ett stick i hälen. Proverna används vanligtvis för att upptäcka vissa medfödda sjukdomar.
Genom att jämföra nyföddhetsproverna med blodprover som togs när barnen senare fick sin leukemidiagnos kunde forskarna följa sjukdomens utveckling över tid.
Resultaten visade att den genetiska förändring som kännetecknar iAMP21 redan fanns när barnen föddes. Förändringen innebär en ökad mängd genetiskt material på kromosom 21 och kan enligt forskarna vara ett tidigt steg i sjukdomsutvecklingen.
Leukemin utvecklas gradvis
Studien visade också att de genetiska förändringarna fortsätter att utvecklas efter födseln. Fler mutationer tillkommer gradvis och leukemin utvecklas under flera år. Barnen får vanligtvis diagnosen vid nio års ålder.
Studien omfattade bara ett litet antal patienter och resultaten har ännu ingen direkt betydelse för vården.
– Vårt bidrag är ökad förståelse för hur barnleukemi uppstår, vilka biologiska processer som leder till sjukdomen. Likaså att tidiga förändringar inte automatiskt leder till leukemi utan utvecklas vidare under flera år, säger Gustaf Leijonhufvud.
Bättre behandling på sikt
Ungefär nio av tio barn med ALL blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Därför är tidig upptäckt och behandling av stor vikt.
– Om förstadier till leukemi kan upptäckas redan vid födseln kan detta på sikt öppna för screening och tidig upptäckt, förebyggande åtgärder eller mycket tidiga behandlingar, säger Gustaf Leijonhufvud.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid brittiska Institute of Cancer Research, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.
Forskare vet sedan tidigare att skadade eller infekterade blad kan avge luftburna signaler som påverkar närliggande växter. Däremot har det varit mindre känt om rötter kan uppfatta signaler från skadade rötter hos grannväxter.
En avhandling vid SLU har nu tittat närmare på växternas reaktioner.
– Om någon i vår närhet har influensa kanske vi håller lite extra avstånd för att undvika att bli smittade. Växter kan inte förflytta sig från en plats till en annan och de pratar inte med varandra som vi gör. Vi ville veta om de ändå kan känna av när en grannväxts rot skadas och hur de då reagerar, säger Julie Ducla som skrivit avhandlingen.
Rötterna reagerade snabbt
Julie Ducla arbetade med små plantor av modellväxten backtrav som placerades bredvid varandra. Med hjälp av tvåfotonmikroskopi skadade hon en enda cell i den ena plantans rot med en laser och följde sedan vad som hände i grannplantans rot.
– Vi tittade bland annat på kalciumsignaler, som växtceller använder för att snabbt förmedla information om stress, säger Julie Ducla.
– Inom en sekund efter att vi hade skadat cellen såg vi en kalciumsignal i den friska grannroten. Jag blev verkligen förvånad över hur snabbt det gick, fortsätter hon.
Signalerna avslöjade
Nästa steg var att identifiera signalmolekylen. Forskarna misstänkte protoner – positivt laddade partiklar som gör omgivningen surare när koncentrationen ökar.
För att testa hypotesen samarbetade Julie Ducla med forskare inom organisk elektronik. Med en organisk elektronisk jonpump kunde de tillföra protoner intill roten utan att samtidigt skapa ett vätskeflöde. På så sätt kunde de studera effekten av protonerna i sig.
– När pumpen utlöste samma reaktion som den skadade roten visste vi att protonerna var signalen.
Frisk rot ändrade riktning
Reaktionen verkar dessutom inte vara begränsad till samma art. En rot från backtrav reagerade med en liknande kalciumsignal när den placerades intill en skadad tomatrot.
Forskarna såg också förändrad aktivitet i gener kopplade till stress och försvar. Dessutom påverkades rötternas tillväxt.
– Det som förvånade mig mest var att se rötterna växa bort. Vi hade identifierat signalen och såg sedan också att den friska roten ändrade växtriktning, säger Julie Ducla.
De flesta försöken gjordes i ett genomskinligt, geléliknande odlingsmedium där rötterna kunde studeras i mikroskop. I naturliga förhållanden växer rötter däremot i jord, vilket gör mikroskopi betydligt svårare.
Syns även i jord
Jord släpper igenom väldigt lite ljus och vissa ämnen kan dessutom själva avge ljus när de blir belysta i mikroskopet. Det kan störa de signaler forskarna försöker avbilda.
– Det är väldigt, väldigt svårt att avbilda någonting i jord. Vi var tvungna att utveckla en ny metod och kunde då visa att även i jord reagerar en frisk rot på en skadad rot från en grannväxt, säger Julie Ducla.
Hon menar att resultaten också ger ett bredare perspektiv på växters stressreaktioner.
– Vi fokuserar ofta på den stressade växten, men det är också viktigt att titta på vad som händer runt omkring den och hur grannväxter påverkar varandra, säger Julie Ducla.
Sverige får allt färre och större mjölkgårdar. Samtidigt riskerar mindre gårdar att missgynnas när de ekonomiska stöden är inriktade på tillväxt, enligt en ny studie.
– En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet.
Sedan 1980 har mer än 90 procent av Sveriges mjölkgårdar försvunnit. Samtidigt har den genomsnittliga besättningen på de kvarvarande gårdarna ökat från 16 till över 100 kor.
I en ny studie har forskare vid Örebro universitet undersökt vilka utmaningar mjölkproducenterna själva ser för framtiden.
Alla vill inte växa
Studien visar att lönsamheten är viktig för alla, men det finns också tydliga skillnader mellan mindre och större gårdar.
På mindre gårdar handlar utmaningen ofta om att ha tid för ett liv utanför arbetet och frågan om vem som ska ta över gården. På större gårdar är det viktigare att kunna rekrytera personal och att regelverket fungerar för storskalig verksamhet.
– Det som förvånade oss var hur tydligt skillnaderna syntes. Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Lisa Ekman, forskare i miljövetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Bidrar med mer än mjölk
Enligt forskarna finns en risk att mindre gårdar kan missgynnas när samma villkor gäller för alla. Det gäller bland annat investeringsstöd där poängsystemen kan gynna gårdar som utökar antalet kor. En mindre gård kan behöva ny teknik eller en modernare ladugård för bättre arbetsmiljö och djurens välfärd, utan att vilja ha fler kor.
Studien visar också att många lantbrukare ser värden i mindre gårdar som inte fångas upp när man bara räknar hur mycket mjölk de producerar.
– Mindre mjölkgårdar bidrar med betydligt mer än bara mjölk. De kan vara viktiga för livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden, kulturlandskapet och en levande landsbygd. Men de värdena syns sällan i gårdens ekonomi, säger Lisa Ekman.
Många olika gårdar kan minska sårbarheten
Mjölkproduktion på många platser i landet kan också ha betydelse för beredskapen vid kriser. Om produktionen koncentreras till ett fåtal stora gårdar kan konsekvenserna bli större om någon drabbas av exempelvis smitta, långvarigt strömavbrott eller översvämning.
Mindre gårdar kan också lättare anpassa sig till lokala förutsättningar. Det kan exempelvis vara enklare att hitta alternativ betesmark för 50 kor än för 500.
– Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger Lisa Ekman.
Studien bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar. Gårdarna hade mellan 6 och 1 200 kor.
Forskarna har analyserat både enkätsvar och lantbrukarnas egna beskrivningar av sina behov och utmaningar.
De hittade sex områden som var särskilt viktiga: arbetsmiljö, generationsskifte, ekonomi, resurser, politik och mjölkgårdens roll i samhället.
I studien räknas gårdar med 6–79 kor som mindre gårdar och gårdar med 80–1 200 kor som större gårdar.
Nästan var tionde motion innehöll AI-skriven text under det senaste riksdagsåret. Samtidigt redovisade ingen av politikerna öppet att de tagit hjälp av AI. Det visar forskning från Chalmers.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Edinburgh Napier University har utvecklat AI-detektorer som tränats på tusentals politiska motioner i Sverige och i Storbritannien.
När forskarna analyserade samtliga svenska motioner från 2022 till våren 2026 såg de en tydlig ökning av texter där AI använts i någon form. Från att ha varit nära noll under riksdagsåret 2021–2022 hade nästan var tionde motion en AI-assisterad textdel under 2025–2026.
Analysen visade inga större skillnader mellan svenska och brittiska parlamentariker eller mellan olika politiska partier.
Svenska AI-motioner
Svenska riksdagsmotioner som skrivits med AI-assistans, respektive innehåller minst ett stycke med AI-assisterat innehåll:
2022–2023: 0,1 procent respektive 1,7 procent
2023–2024: 1,9 procent respektive 4,1 procent
2024-2025: 4,7 procent respektive 8 procent
2025–2026: 6,5 procent respektive 9,4 procent
Ingen politiker redovisade användning
Det som förvånade forskarna var inte att politiker använde AI, utan att ingen öppet redovisade att de gjort det.
– Oavsett i vilken grad AI har använts kan det finnas risker med att inte vara transparent. Vi ser också att texter som producerats med hjälp av AI ofta är mycket välformulerade och övertygande, vilket ökar risken för att fel inte ens upptäcks av skribenten själv. Dessutom är det en förtroendefråga utifrån mottagarens perspektiv säger Minerva Suvanto, doktorand vid Chalmers tekniska högskola, i ett pressmeddelande.
EU-krav på ökad transparens
I takt med att AI-användningen ökat har det blivit vanligare att märka texter och bilder som tagits fram med hjälp av AI. Det har bland annat blivit vanligt i medier.
Fram till nyligen har tvingande svenska regler för att redovisa AI-användning saknats, men den 2 augusti trädde EU:s nya transparensregler i kraft. Förordningen beskriver hur och när bland andra företag och samhällsaktörer ska märka innehåll och ange om, och i vilken utsträckning, AI har använts.
– I vår forskning har vi varken fokuserat på regelverk eller faktainnehåll, utan hållit oss strikt till språket. Men det blir intressant att följa hur de nya reglerna kommer att tillämpas i Sverige och om det kommer att påverka motionsskrivandet framöver, säger Minerva Suvanto och fortsätter:
–Även om AI-förordningen är ganska vag, och det finns undantag för om man bara använder AI för redigering, så kanske politikerna omvärderar hur de redovisar sin AI-användning – utifrån att de vill ha väljarnas förtroende.
Öppen redovisning
Det finns redan flera verktyg på nätet som uppges kunna avgöra om en text är AI-genererad. Det som skiljer den Chalmersutvecklade metoden är att den öppet redovisar sin språkanalys. Med hjälp av färgkodning i texten går det att följa hur AI-detektorn har kommit fram till sin bedömning.
– Vi använder så kallad tolkningsbar AI. Det innebär att vi inte bara kan undersöka huruvida AI använts, utan också var detsyns i texten. Men det går inte att säga att enskilda ord är ”AI-ord” – det är mer komplext än så, säger Mattias Wahde, professor på Chalmers tekniska högskola.
Forskarnas AI-detektorer
För att kunna avgöra om AI använts i någon utsträckning i riksdagsmotioner skapade forskarna skräddarsydda AI-detektorer – en för svenska texter och en för engelska.
De utgick inledningsvis från 1400 svenska och 1400 brittiska motioner som skrevs mellan 2014 och 2020 – innan det fanns etablerade chattbottar och alla motioner skrevs av människor.
För att få fram motsvarande texter med hjälp av AI lät de en chattbot först sammanfatta varje originaltext och utifrån sammanfattningen skriva en egen ny text.
Med hjälp av den stora mängden träningsdata – med både de ursprungliga och de AI-skrivna versionerna av varje text – kunde forskarna skapa språkdetektorer som med mycket hög precision kan avgöra om AI använts i skrivprocessen.
Resultaten har publicerats som så kallad preprint. Det innebär att studien ännu inte genomgått peer review-granskning inför publicering i en vetenskaplig tidskrift.
När tacklingar tilläts i svensk damhockey ökade de inrapporterade skadorna kraftigt. Det visar två nya studier från Lunds universitet. Samtidigt är spelarna positiva till det mer fysiska spelet.
2022 blev tacklingar tillåtna i den svenska damhockeyns högsta serie, SDHL. Sverige blev därmed först i världen med att tillåta tacklingar på elitnivå. Förändringen har följts med stort internationellt intresse och har även införts i USA och Kanada.
I två forskningsstudier från Lunds universitet har forskare undersökt hur det nya regelverket påverkat spelarna.
Skadorna ökade kraftigt
Den ena studien bygger på försäkringsdata från sex säsonger och omfattar alla skador som rapporterats till hockeyspelarnas licensförsäkringsbolag.
Under det första året med tacklingar ökade antalet rapporterade skador kraftigt. Före regeländringen var nivån 6,6 skador per 1 000 spelartimmar. Säsongen efter steg den till 16,7. Därefter sjönk skadenivån något.
I genomsnitt var antalet skador 11 per 1 000 spelartimmar under de undersökta säsongerna, jämfört med 6,0 under motsvarande period före regeländringen.
– Skadenivåerna kan komma att fortsätta sjunka i takt med att spelarna anpassar sig till det fysiska spelet, men det återstår att se. Det går inte att säkert säga att de högre skadesiffrorna beror på tacklingar, men vi spekulerar att så är fallet, eftersom allt annat är sig likt jämfört med tidigare säsonger säger Amanda Lahti, forskare inom allmänmedicin och samhällsmedicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Axlar och knän mest drabbade
Skador i axel och knä var vanligast bland försäkringsärendena. Det kan, enligt Amanda Lahti, bero på att spelarna tar emot tacklingar mot sargen med utsträckt arm. Att skadenivåerna senare planade ut kan vara ett tecken på att spelarna med tiden lär sig hantera det mer fysiska spelet.
Den andra studien kartlade skador som ledde till frånvaro från träning eller match och som rapporterades till ett skaderegister. Totalt registrerades 46 matchrelaterade skador.
Studien visar att tacklingar är den vanligaste skadeorsaken. Ofta finns en koppling till hjärnskakning, som var den vanligaste typen av skada i ligan. Trots skadan stannade ofta spelaren kvar i rinken.
Störst risk i tredje perioden
De flesta skadorna, inklusive hjärnskakningar, inträffade i tredje perioden. Det kan möjligen tyda på att trötthet ökar risken för skador, enligt Amanda Lahti.
– Kanske handlar det inte bara om trötthet efter en tuff match. Eftersom kvinnliga hockeyspelare generellt tjänar mindre än sina manliga motsvarigheter kombinerar många elitidrott med arbete, vilket kan begränsa återhämtningen och bidra till ökad trötthet. I det fortsatta arbetet vill jag bland annat fördjupa förståelsen för hur sömn och återhämtning eventuellt påverkar risken för skada, säger hon.
Spelarna positiva till tacklingar
Amanda Lahti betonar att studien bara följt skadeutvecklingen under två år och bygger på ett relativt litet antal skadehändelser. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet.
Biologiska, anatomiska och sociala skillnader påverkar risken för idrottsskador, men bara en liten del av idrottsmedicinsk forskning har utgått från kvinnor.
– Detta gör kvinnospecifika studier nödvändiga. Även om den här studien har begränsningar bidrar den med viktig kunskap och baslinjedata för fortsatt uppföljning av kohorten och skadeutvecklingen över tid, säger Amanda Lahti.
Spelarna är dock fortsatt positiva till tacklingar och tror inte att de leder till fler skador.
– Denna skillnad mellan spelarnas egen uppfattning och våra objektiva skadedata tittar jag närmare på i ett kommande arbete, säger Amanda Lahti.
.jpg){kind=link}