De stora älvarna i norra Sverige påverkar hur björnar rör sig i landskapet. När björnarna kommer fram till älvkanten agerar hanar och honor på olika sätt. Det visar en studie som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gjort.
Forskarna har analyserat dna i spillningsprover som samlats in i Västerbottens län, från över 500 björnar.
Forskarna identifierade nära släktingar, till exempel förälder och unge eller syskon. De jämförde sedan hur långt från varandra avföringsprover från nära besläktade björnar hade hittats. På så vis kunde forskarna uppskatta hur långt varje björn i genomsnitt hade förflyttat sig från sitt födelseområde för att etablera revir.
Hanar tar sig längre
Det visar sig att hanar etablerar sig mer än dubbelt så långt från födelseplatsen jämfört med honor. I genomsnitt rörde sig hanar cirka 56 kilometer medan motsvarande siffra för honor var 23 kilometer.
När en brusande älv dök upp som hinder simmade hanarna helt enkelt över. 41 procent av hanarna korsade minst en älv, vissa korsade till och med två eller tre älvar. Endast 11 procent av honorna korsade en älv.
– Honor rör sig kortare sträckor och har mindre revir än hanar, men när vi simulerade hur honorna skulle röra sig om riktningen var slumpmässig blev andelen älvövergångar betydligt högre. Det tyder på att honor aktivt undviker att korsa älvar, säger Robert Spitzer, forskare vid SLU.
Småttingar behöver skydd
En förklaring är att det är honorna som tar hand om ungarna.
– Att korsa en bred, strömmande älv med sina ungar kan vara riskabelt. Hanar rör sig ensamma över större områden för att hitta honor att para sig med och det gör dem sannolikt mer benägna att ta risker och korsa hinder, säger Robert Spitzer.
Eftersom hanarna inte begränsas av älvarna och rör sig över stora områden blandas generna effektivt.
Viktigt att känna till
Björnen har gått från att vara på gränsen till utrotning till att idag ha en population på uppskattningsvis 2 500 djur i Sverige. Landskapet de lever i påverkas av både vägar och naturliga hinder, som älvar. Andra stora rovdjur kan korsa älvarna över isen under vintern, men då ligger björnarna i ide. Därför är det viktigt att förstå hur hindren påverkar björnar.
– Studien visar att samma hinder i landskapet kan påverka honor och hanar på olika sätt. För att bevara en genetiskt sammanhängande björnpopulation behöver vi ta hänsyn till det när naturvård och infrastruktur planeras, säger Robert Spitzer.
Bärplockare har bidragit
Studien bygger på Länsstyrelsens björninventering där jägare, bärplockare och andra som rör sig i skogen bidragit till insamling av björnspillning.
– Tack vare att vi fått in spillning från hela länet kan vi se släktskap från majoriteten av björnarna. Det är allmänhetens ambitiösa insamlande som gör studier som den här möjlig, säger Göran Spong, forskare och projektledare.
Vardagen i Västerås barnträdgårdar mellan 1940 och 1970 liknade på många vis dagens förskola. Men barnen hade delvis friare tyglar jämfört med idag – de kunde få arbeta fritt med såg och hammare, till exempel. Det framgår av en ny avhandling i pedagogik.
– Det är fascinerande hur mycket frihet barnen hade, säger Linnéa Waldekranz vid Örebro universitet.
I doktorsavhandlingen undersöker Linnéa Waldekranz vardagslivet i Västerås barnträdgårdar mellan 1940 och 1970. Fokus ligger både på det pedagogiska innehållet och på det emotionella klimatet, så som det beskrevs av dåtidens förskollärare, de så kallade ledarinnorna.
– Jag har studerat aktiviteter, lekar och temaarbeten, men också vilka känslor som barnen upplevde och uttryckte – och hur de tolkades av vuxna, säger Linnéa Waldekranz.
Avhandlingen visar att Västerås låg långt fram i sin utbyggnad av förskoleverksamheten. Redan i slutet av 1960-talet kunde alla fem- och sexåringar erbjudas plats i förskola, långt före den nationella förskolelagen som kom 1975 och som ledde till en kraftig utbyggnad av det svenska förskoleväsendet.
– Det var oväntat att utbyggnaden kom så tidigt. Det visar hur stort värde staden Västerås satte på barnomsorgen, säger Linnéa Waldekranz.
Sagostunder med ledarinnan
Barnen hade tillgång till ett rikt utbud av material och aktiviteter. Delar av dagen ägnades åt fri lek, andra åt temaarbete – på den tiden kallades det intressecentra – som handlade om till exempel trafik, trädgård eller högtider. Ett annat återkommande moment var samlingen, där barnen och ledarinnan sjöng, läste sagor och spelade instrument.
– Det påminner mycket om hur man arbetar i förskolan idag.
Forskningen visar tydliga könsmönster i barnens val av lekar. Pojkar valde oftare bygglek, träslöjd och fordonslek, medan flickor i högre grad valde docklek och sömnad. Liknande skillnader fanns i hur deras känslor beskrevs – flickor beskrevs som gladare, pojkar som argare.
Fritt fram att såga
En av de mest slående skillnaderna mot idag var graden av självständighet som barnen tilläts.
– Det fanns en tillit till barnens förmåga som vi kanske tappat bort idag. Barn fick arbeta fritt med sågar och hammare – även de med synnedsättningar. Idag finns det förskolor där man drar sig för att ha färgburkar framme, säger Linnéa Waldekranz.
Träslöjd på daghem, 1950-tal. Bild: Västerås Stadsarkiv.
Hon menar att den välvilja som finns i dagens förskola – att pedagoger ska vara närvarande, lyhörda och delaktiga – kan leda till stress för personalen och kanske begränsar dagens barns självständighet och företagsamhet.
– Vi kanske har gått för långt åt andra hållet.
Avhandlingen väcker också frågor om dokumentation. Historiskt låg fokus på den enskilda individen. Idag är det ofta gruppens lärande som står i centrum.
– Risken är att vi missar att se det enskilda barnet. Samtidigt är det tidskrävande att dokumentera både vardag, projekt och individers utveckling. Därför behövs politiska satsningar på förskolan. För att barnen ska få bästa möjliga förutsättningar att bli goda samhällsmedborgare behöver vi fånga upp dem redan i förskolan. Det är i förskolan grunden läggs för ett stabilt samhälle, säger Linnéa Waldekranz.
Våra barndomsvänner kan spela roll för hur det går för oss senare i livet. Det visar en ny avhandling som kommit fram till att en vän från en mer privilegierad bakgrund kan vara tillräckligt för att ett barn från en låginkomstfamilj kan lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa.
Den du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. I en avhandling från Stockholms universitet har mer än 10 000 svenskar födda 1953 undersökts för att se vad som hände med barn från låginkomstfamiljer som hade minst en nära vän från en mer välbärgad bakgrund.
Med hjälp av uppgifter som samlades in i klassrum i Stockholm på 1960-talet – där barnen själva rapporterade sina vänskaper – följdes deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder.
Mönstret var tydligt: Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade en vän som kom från en mer välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade sådana vänskaper.
– Inkomstmobilitet och hälsa är inte bara individuella prestationer eller utfall. De formas av de sociala världar vi växer upp i. Dessa vänskaper kan ge mer än bara sällskap. De kan exponera barn för andra ambitioner, utbildningsvägar och nätverk – och även indirekt ge tillgång till resurser via en väns familj, säger Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Insatser för att minska hälsoskillnader kan behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer
Sammantaget visar avhandlingen att inkomstrelaterade hälsoskillnader speglar både överföring mellan generationer och processer som händer under en persons liv. Sociala och historiska sammanhang, liksom individuella egenskaper, formar inkomstmöjligheterna och hälsan genom livet.
– Resultaten tyder på att insatser för att minska hälsoskillnader inte enbart bör fokusera på socioekonomiska förhållanden i vuxen ålder. Istället kan politiken även behöva rikta in sig på tidiga livsmiljöer – inklusive skolmiljöer och kamratrelationer – där socialt kapital, ambitioner och möjligheter börjar ta form, säger Klara Gurzo.
Entreprenörskap kan vara en betydelsefull pusselbit i arbetet för ökad ekonomisk jämställdhet i Sverige. Det visar en studie som pekar på att kvinnor som startar eget företag i snitt får ett större inkomstlyft än män.
Enligt en studie från Jönköping University tjänar kvinnor i genomsnitt 24 procent mindre än män när de är anställda. Men när kvinnor startar eget företag minskar den skillnaden till 19 procent.
Studien visar också att kvinnors inkomster ökar betydligt mer än mäns när de blir företagare – cirka 22 procent jämfört med männens 8 procent, sett till vad de skulle ha tjänat om de stannat kvar i lönearbete. Forskarnas beräkningar visar att inkomstgapet mellan kvinnor och män krymper med nästan 30 procent.
– Det här resultatet är både hoppfullt och viktigt. Det visar hur företagande kan fungera som en frigörande kraft för kvinnor som inte får gehör för sin kompetens i traditionella system, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi på Jönköping International Business School vid Jönköping University.
Trots de positiva effekterna tjänar kvinnliga entreprenörer fortfarande mindre än sina manliga motsvarigheter – men entreprenörskapet verkar utjämna möjligheterna i större utsträckning än traditionella karriärvägar, enligt Lucia Naldi.
Störst vinst för kvinnor med höga betyg
Effekten på inkomstgapet syns extra tydligt bland kvinnor som har höga skolbetyg. För män leder högre betyg till ungefär två procent högre lön – men för kvinnor ger samma betyg bara ungefär en halv procent mer i lön vid vanligt lönearbete.
Detta innebär att kvinnors kompetens inte belönas i samma utsträckning som männens. Studien visar att kvinnor med höga betyg i större utsträckning än män väljer att starta företag – och att dessa kvinnor också får den största inkomstvinsten när de gör det.
Den här effekten blir ännu starkare i mansdominerade branscher, där kvinnor ofta möter fler hinder för att göra karriär. I sådana miljöer kan entreprenörskap ge kvinnor bättre möjligheter att använda sin kompetens fullt ut.
En invändning som forskarna undersökt är om inkomstlyftet snarare beror på allmän rörlighet på arbetsmarknaden. Men när resultaten jämförs med kvinnor som byter arbetsgivare utan att starta företag visar det sig att mönstret kvarstår. Det är alltså själva entreprenörskapet, inte enbart rörligheten, som förklarar effekten.
– Det är fascinerande att se hur konsekventa resultaten är. Det betyder att kvinnor som väljer entreprenörskap inte bara byter väg utan de skapar helt nya förutsättningar för sin egen ekonomiska utveckling, säger Lucia Naldi.
Politiker, utbildningsmiljöer och näringsliv bör tänka om
Studien ger en ny dimension till diskussionen om jämställdhet på arbetsmarknaden, enligt forskarna.
Företagande framstår inte bara som en ekonomisk motor, utan också som ett verktyg för att kompensera för strukturer som håller tillbaka kvinnors inkomstutveckling i traditionella anställningsformer.
– I ett samhälle där potentialen fortfarande inte värderas lika högt oavsett kön visar entreprenörskapet sig vara ett område där kvinnor i högre grad får tillbaka det de investerar. Det här borde få både politiker, utbildningsmiljöer och näringsliv att tänka om, säger Lucia Naldi.
Tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan är närmare besläktade än man tidigare trott. En ny studie visar att de allvarliga hjärntumörerna hos barn kan uppstå från samma typ av cell – en upptäckt som kan leda till mer riktade behandlingar.
Forskare har under senare år identifierat över hundra olika typer av hjärncancer. Samtidigt har sambanden mellan dem varit oklara, vilket gjort det svårt att avgöra vilka tumörformer som är närmast besläktade och kan behandlas på liknande sätt.
Hos barn behandlas elakartade hjärntumörer i dag vanligtvis med en kombination av operation, strålning och cytostatika. Behandlingen leder till att ungefär tre av fyra patienter blir botade.
Tumörer från olika hjärnregioner
Ett forskarlag vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor studerat utvecklingen av pineoblastom – en elakartad hjärntumör som uppstår i tallkottkörteln, en liten kottliknande struktur djupt i hjärnans mitt.
Genom avancerade molekylära metoder analyserade forskarna tumörer från patienter och jämförde dem med andra tumörtyper.
Resultatet var oväntat: tumörerna liknade inte andra tumörer från samma hjärnregion. I stället visade de tydliga likheter med tumörer som uppstår i helt andra delar av hjärnan – framför allt ögontumören retinoblastom i näthinnan och hjärntumören medulloblastom som bildas i lillhjärnan.
– Vi såg till exempel att en tumör som upptäcktes i tallkottkörteln hos en patient var så lik en tumörtyp från lillhjärnan att vi först misstänkte att den kunde ha spridit sig från lillhjärnan. Men det visade sig inte vara fallet. De celler som gav upphov till tumörerna var i stället biologiskt mycket lika varandra, trots att de kom från så olika delar av hjärnan, säger forskaren Fredrik Swartling, som lett studien, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Uppstår från samma celltyp
I de undersökta fallen av pineoblastom såg forskarna att tumörerna härstammade från en särskild typ av omogen ursprungscell. Cellerna producerade dessutom ett protein som normalt finns i ljuskänsliga celler i ögats näthinna.
– Celler som detekterar ljus för synen finns endast i ögat hos människor, men under evolutionens gång och hos andra djurarter förekommer celler som reagerar på ljus eller som har kvar så kallade fotoreceptorer även i andra delar av hjärnan, säger forskaren Miao Zhao vid Uppsala universitet.
Forskarna såg att det är just dessa celltyper, som fortfarande bär egenskaper från fotoreceptorer, som tycks ge upphov till flera olika tumörer. De kan inte bara orsaka retinoblastom i ögat, utan även bidra till utvecklingen av pineoblastom och medulloblastom i den växande hjärnan hos barn.
Blockering kan stoppa tumör
Sambandet kunde också bekräftas i musmodeller. När dessa fotoreceptorstyrda celler aktiverades utvecklades pineoblastom. När forskarna däremot blockerade aktiviteten med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9 slutade tumörerna att växa.
– Att celler med fotoreceptor-aktivitet är särskilt benägna att utveckla tumörer öppnar för att vi kan rikta framtida behandlingar direkt mot just dessa celler. Våra resultat pekar dessutom på att tumörer som uppstår i tallkottkörteln och i lillhjärnan sannolikt kan behandlas på liknande sätt, säger Fredrik Swartling.
Många paraidrottare på internationell elitnivå har aldrig blivit testade för dopning eller fått en antidopningsutbildning. Det visar en studie från Högskolan i Gävle.
Statistik från World Anti-Doping Agency, WADA, visar att andelen dopningsfall inom paraidrotten ligger på ungefär samma nivå som i andra idrotter sett till antalet tester. Samtidigt visar ny forskning att det finns brister i antidopningarbetet.
I en studie har 109 aktiva elitparaidrottare från 25 länder svarat på en enkät om sina erfarenheter av antidopningssystemet. Resultaten visar att de själva värnar en dopningsfri idrott – men också att det finns problem i hur testerna fungerar i praktiken.
– Över hälften hade aldrig blivit testade under sin karriär, och 27 procent uppgav att de inte hade fått någon antidopningsutbildning, säger Anna Qvarfordt, forskare i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Osäkerhet kring preparat
Enligt det internationella regelverket ska en idrottares första kontakt med antidopningssystemet ske genom utbildning. Trots det visar studien att många idrottare möter arbetet mot dopning först i samband med ett dopningstest.
– Vi ser att många paraidrottare känner sig osäkra på den förbjudna listan med preparat och hur de ska undvika misstag. Det visar att utbildning måste ges till alla och också att utbildningsmaterialet kan anpassas bättre för olika typer av funktionsnedsättningar, säger Sven Blomqvist, docent i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Studien visar också att kraven att rapportera sin vistelseort för så kallade out-of-competition-tester är låga. Över 70 procent av deltagarna hade inte lämnat några vistelserapporter.
Hänsyn till olika förutsättningar
Forskarna menar att antidopningsreglerna ska vara lika för alla, men att tillämpningen måste vara mer flexibel och anpassad.
– Systemet måste ta hänsyn till att idrottarna har olika förutsättningar, säger Anna Qvarfordt.
Studien lyfter även praktiska och etiska utmaningar. Bland de idrottare som testats uppgav en fjärdedel att de inte kunde lämna urinprov utan hjälp.
– För idrottare med syn- eller rörelsenedsättning kan urinprovstagning bli integritetskränkande. Det kan behöva utvecklas mer tekniska hjälpmedel och procedurer som respekterar idrottarnas självständighet, säger Anna Qvarfordt.
Forskningen har genomförts av Högskolan i Gävle, Lunds universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan i samarbete med flera internationella parasportförbund.
En växtföljd med flera olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. Det visar en ny internationell studie som utmanar bilden att varierade växtföljder ger mindre mat.
Växtföljd beskriver i vilken ordning olika grödor odlas på en åker över tid. I Sverige, liksom i många andra delar av världen, har växtföljderna blivit allt kortare och odlingarna domineras i allt högre grad av spannmål.
Spannmål växer bra i tempererat klimat, är lätta att lagra och transportera och har breda marknader. Samtidigt innebär korta och ensidiga växtföljder flera nackdelar. De kan öka beroendet av mineralgödsel och bekämpningsmedel samt göra odlingen mer sårbar för klimatförändringar, särskilt vid extremväder.
Tillgången på livsmedel minskar inte
Men ger fokus på spannmål verkligen mer mat än odlingssystem där också andra typer av grödor ingår? Det har forskare velat ta reda på i en studie.
– Ett typiskt argument mot varierade växtföljder är att tillgången på mat minskar om man byter ut väldigt produktiva, kaloririka spannmålsgrödor mot andra grödor. Nu har vi sett att det argumentet inte håller, säger forskaren Giulia Vico vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Växtföljder där spannmål kombineras med andra grödor, som till exempel baljväxter, kan ge mer kalorier och näringsämnen. Bild: Depositphotos
Kombinerade grödor kan ge mer kalorier
Forskare från SLU, Europa och Nordamerika kan nu visa att växtföljder där spannmål kombineras med två andra grödtyper kan ge mer kalorier, protein och fett – och ibland även mer kolhydrater – än kontinuerlig spannmålsodling.
De andra grödorna var baljväxter, vallväxter för djurfoder samt olje- och rotgrödor, till exempel potatis och sockerbetor.
Fördelarna gäller när fodergrödor används i mjölkproduktion. När de i stället används för köttproduktion eller bioenergi uteblir effekten, vilket tyder på att dessa användningar är mindre effektiva sätt att producera mat.
De mer mångsidiga växtföljderna ger också en näringssammansättning som bättre överensstämmer med dagens kostråd än den kolhydratrika produktion som spannmålsdominerade system ger.
Långsiktiga trender studerades
Forskarna har analyserat data från 16 fältförsök i Europa – från norra Sverige till Italien.
– Försöken har pågått i årtionden, vissa ända sedan slutet av 1950-talet. Det gjorde det möjligt för oss att undersöka långsiktiga trender under varierande förhållanden, säger forskaren Alessio Costa vid SLU.
Resultaten är uppmuntrande, menar forskarna.
– De visar att en övergång till noggrant utformade, längre växtföljder med en mångfald av grödor kan ge mer näring. Samtidigt stärker det en balanserad kost och sprider risker. Det är ett sätt att värna livsmedelssäkerheten, säger Riccardo Bommarco, forskare vid SLU.
Fler faktorer inblandade
Fördelarna i form av kalorier och näringsämnen från mer varierade växtföljder beror sannolikt på flera faktorer. I genomsnitt ökar spannmålsskördarna när andra grödor ingår i växtföljden, särskilt under mer utmanande klimatförhållanden.
Mångsidiga växtföljder kan också minska ogräs och skadegörare samt förbättra markhälsan, vilket gynnar alla grödor i systemet.
Är kurser den bästa vägen till bättre ledarskap och framgångsrika organisationer? Forskning från Jönköping University visar att organisationer och företag med starka ekonomiska resultat prioriterar ledarskapsutveckling som är nära knuten till vardagens arbete, inte i konferensrum långt från verkligheten.
En flerårig studie från Jönköping University har undersökt hur ledarskapsutveckling organiseras och stärks. Forskarna har följt ett tiotal organisationer och gjort en nationell kartläggning av över 1 300 verksamheter inom både privat och offentlig sektor för att undersöka vilka aktiviteter och metoder som används och hur de värderas.
Resultaten visar att framgångsrik ledarskapsutveckling kännetecknas av vardagsnära metoder, skräddarsydda lösningar och att aktiviteterna integreras med organisationens övriga strategier.
— Många etablerade föreställningar om hur ledarskap bör utvecklas håller inte längre. Våra resultat visar att organisationer behöver arbeta mer systematiskt och mer vardagsnära för att nå verklig effekt, säger Sofia Kjellström, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap vid Hälsohögskolan vid Jönköping University.
Behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar
En central slutsats från forskningen är att de organisationer som presterar bäst ekonomiskt prioriterar vardagsnära aktiviteter som viktiga för att utveckla sina ledare, exempelvis chefsmöten, gruppreflektioner och tillfälliga uppdrag. Trots att dessa aktiviteter är relativt enkla att genomföra, visar studien att mindre än hälften av organisationerna i kartläggningen använder dem regelbundet i syfte att utveckla ledarskapet.
Exempelvis använder bara hälften av organisationerna chefsforum och endast fyra av tio använder utvecklingssamtal och förbättringsarbete som ett verktyg för att stärka ledarskapet. Ännu färre arbetar systematiskt med gruppreflektioner eller tillfälliga uppdrag.
— Det är inte mängden aktiviteter som avgör, utan hur de hålls samman och vilken funktion de får i den egna organisationen. Ledarskapsutveckling behöver anpassas efter verksamhetens förutsättningar, inte efter generella recept, säger Sofia Kjellström.
Nytt synsätt kräver helhetstänk
Resultaten bekräftas också av organisationer som medverkat i forskningen:
— För oss har det blivit tydligt att ledarskap utvecklas mitt i vardagen, inte vid sidan av. När vi pratar om olika perspektiv och tränar på våra beteenden regelbundet sker förändringen gradvis. Och jobbar vi systematiskt med det, då blir träningen både hållbar och nära verkligheten och det stärker hela organisationens ledarskapsförmåga, säger Anna Palmgren från företaget JSC it-partner.
Forskarna har sett att en framgångsfaktor är att se hur olika aktiviteter hänger samman. Ledarskapsutveckling är en strategisk fråga för hela organisationen.
— Det kan upplevas som enklare och mer hanterbart att paketera lärande och utveckling i form av en utbildning. Kurser är tydliga, prissatta och lättare att följa upp. Detta skapar en känsla av kontroll. Vardagsnära arbetssätt kräver däremot mer tid och engagemang internt och framstår därför som mindre attraktiva, säger Sofia Kjellström.
Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.
En studie från Karolinska institutet tyder på att barncancervården i Sverige kunde upprätthållas väl under pandemin. Forskarna analyserade samtliga cancerdiagnoser hos barn och ungdomar i Sverige mellan 2015 och 2022 – totalt 3 333 fall – och jämförde pandemiperioden 2020–2022 med åren före pandemin.
Resultaten visar att den totala förekomsten av barncancer låg på ungefär samma nivå under pandemin som tidigare. Även överlevnaden upp till ett år efter diagnos var stabil – och i vissa analyser till och med något bättre.
– Vi såg inga tecken på att barn som diagnostiserades under pandemin hade sämre överlevnad under det första året efter diagnos. Det tyder på att barncancervården i Sverige lyckades upprätthålla behandling och uppföljning trots den pressade situationen, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Variationer mellan cancerformer
Även om den totala förekomsten av barncancer var stabil, varierade förekomsten av vissa cancerformer något över tid. Forskarna betonar att sådana variationer inte nödvändigtvis beror på pandemin utan kan spegla slumpmässiga variationer eller andra faktorer.
– Det fanns oro för att färre barn skulle få sin cancer upptäckt i tid. Vi kan inte direkt mäta diagnostiska förseningar i våra data, men tidpunkten för vissa förändringar – och det akuta insjuknandet vid vissa cancerformer, såsom akut lymfatisk leukemi hos barn – talar emot omfattande förseningar. Viktigt är att vi inte såg någon försämrad överlevnad under det första året efter diagnos, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.
Sveriges pandemihantering skilde sig från många andra länders, och resultaten bidrar med kunskap från en miljö med jämförelsevis få restriktioner. Även om resultaten är betryggande behövs fortsatt uppföljning för att avgöra om insjuknandemönster eller mer långsiktiga utfall förändras över tid.
Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Antikolinerga läkemedel minskar effekten av signalsubstansen acetylkolin och ordineras oftast till äldre eller personer i medelåldern.
Läkemedelsgruppen omfattar bland annat antihistaminer mot allergi, läkemedel mot urininkontinens och vissa antidepressiva mediciner. Så kallade tricykliska antidepressiva har stark antikolinerg effekt, medan SSRI-preparat påverkar acetylkolin i mindre grad.
Påverkar styrning av hjärtats funktioner
Hög användning av antikolinerga läkemedel har tidigare kopplats till försämrad kognitiv förmåga. Nu visar en studie att de även kan påverka det parasympatiska nervsystemet och därigenom regleringen av hjärt-kärlsystemet.
I studien ingick drygt 500 000 personer i Stockholm, 45 år eller äldre, som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom vid studiens start – med undantag för högt blodtryck.
Deltagarna följdes i upp till 14 år, och forskarna analyserade hur användning av antikolinerga läkemedel var kopplad till risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
– Många av dessa läkemedel används av äldre personer och av personer med flera olika diagnoser. Vi ville undersöka om den sammanlagda exponeringen hade betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom över tid, säger Nanbo Zhu, forskare vid vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Risk för hjärt-kärlsjukdom ökar
Studien visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade ju mer antikolinerga läkemedel deltagarna använde varje år.
Personerna med störst användning hade 71 procent högre risk för en hjärt-kärlhändelse jämfört med de som inte använde sådana läkemedel alls. Sambandet sågs för alla typer av hjärt-kärlsjukdom, men var särskilt tydligt för hjärtsvikt och olika former av rytmrubbningar.
– Våra resultat pekar på att den ackumulerade läkemedelsbördan kan påverka hjärtats reglering, inte bara kortsiktigt utan även över lång tid. Det betyder inte att läkemedlen alltid ska undvikas, men att exponeringen bör följas noggrant, säger Hong Xu, forskare vid Karolinska institutet.
Forskarna påpekar att studien är observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa något orsakssamband. Även andra faktorer, till exempel bakomliggande sjukdomar, kan påverka resultaten.
Att få se en svensk flagga kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en studie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
Även om vi i Sverige inte viftar med svenska flaggan eller firar nationaldagen i någon större utsträckning förekommer flaggan oftare än vad man kanske tror. På BB får den nyförlösta smörgåsar tillsammans med en liten vimpel och under studentfirandet är de blågula färgerna representerade i både mössa och band.
Men hur påverkas vi egentligen av att se den svenska flaggan? Det har forskare vid Uppsala universitet nu undersökt genom ett experiment.
1 200 deltagare i Sverige och 1 200 i Danmark fick svara på ett antal frågor om nationell identitet. Alla fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på nationens flagga innan de svarade. Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna valde att svara på olika frågor. Framför allt var de intresserade av frågan: Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna? Partierna som angavs var samtliga som sitter i Sveriges riksdag.
– Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Större effekt på svenskar än danskar
Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där respondenterna inte fick se någon flagga.
I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt. En förklaring till skillnaderna mellan länderna, skulle kunna vara att det finns olika normer kopplade till flaggan och den nationella identiteten, menar Gina Gustavsson.
– Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.
Påminner om vad vi har gemensamt
I studien ville forskarna undersöka flaggans effekt på så kallad affektiv polarisering, att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
– Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering.
Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.
– Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.
Forskare vid Örebro universitet har undersökt hur giftiga kemikalier i marken till slut hamnar på vår tallrik. De hittade höga halter av dioxiner i bland annat kött från får som betat nära ett nedlagt sågverk.
I Sverige finns många gamla sågverk och bruksområden som har lagts ned. Ofta ligger fiskodlingar och lantbruk precis intill – ibland till och med på samma mark. Trots att man slutade använda kemikalier för mer än 50 år sedan finns gifterna fortfarande kvar i naturen.
– Därför måste livsmedel som produceras i närheten kontrolleras för miljögifter, säger Sara Henriksson, doktorand i kemi vid Örebro universitet.
Hon jobbade under många år som miljöinspektör i Arvika kommun och samlade in prover, och vid sågverket i Hillringsberg hittade hon höga halter av dioxiner, ett samlingsnamn för ämnen som är giftiga, långlivade och mycket skadliga om de sprids i miljön.
– Proverna bekymrade mig. Jag hade aldrig hittat något liknande och därför kontaktade jag forskare i Örebro. Det blev starten för mina doktorandstudier.
Halterna i en portion fårkött 11 gånger högre än vuxna ska äta på en vecka
I sin senaste studie har Sara Henriksson analyserat komjölk, kött från får och kor som betar i närheten av sågverket och både odlad och vild fisk.
Alla prover visade spår av föroreningar. Antingen hade de högre halter än jämförelsedata eller så syntes det på mönstret att dioxinerna kom från samma källa.
– Halterna i en portion fårkött var 11 gånger högre än vad en vuxen ska äta på en vecka och 26 gånger högre än vad barn ska äta.
Fåren har flyttats till nya betesmarker. Det uppmättes inga höga halter i laxen som odlades bredvid det gamla sågverket, men företaget valde ändå att flytta odlingen.
– Den odlade fisken får foder att äta och klarar sig bättre tack vare det. Proverna vi tog på abborrar, som lever fritt, visade högre halter.
Högre halter i små abborrar än i större
De små abborrarna hade en högre halt än de större, troligtvis för att de små har mer kontakt med förorenade sediment och bytesdjur nära botten. Nötköttet och komjölken hade lägre halter.
Det tar lång tid för dioxiner att brytas ner både i kroppen och i miljön. Vi får i oss dioxiner främst via maten, särskilt via fisk, kött och mejeriprodukter. Höga halter kan påverka immunförsvaret, fertilitet och hormonsystem.
– Det har gjorts åtgärder i området som jag har undersökt. Jag önskar att samma arbete kunde göras i alla kommuner runt om i Sverige. Det finns behov av att flytta betesmarker, fiskodlingar och liknande verksamheter, avslutar Sara Henriksson.
De flesta säger sig ta klimatförändringarna på allvar. Ändå svajar stödet för statliga klimatåtgärder. En ny studie visar att det inte bara handlar om förnekelse utan om hur vi resonerar kring problemet – vissa sätt att tänka kring klimatet kan i sig bromsa viljan att agera även om vi tar problemet på allvar.
Forskare vid Umeå universitet och University of Victoria i Kanada har undersökt allmänhetens föreställningar kopplade till tolv klimatfördröjande diskurser (attityder) genom en webbenkät i USA.
Klimatfördröjande diskurser är sätt att tänka eller tala om klimatförändringar som inte öppet förnekar problemet, men som bidrar till att bromsa eller fördröja nödvändiga åtgärder. Det handlar alltså inte om klassisk klimatförnekelse, utan om argument och berättelser som får omställningen att framstå som mindre brådskande och som skjuter upp åtgärderna.
– Våra resultat visar att klimatfördröjning inte bara är ett fenomen i politiska eliter eller medier – dessa diskurser återspeglas i den breda allmänheten och får mätbara konsekvenser för stödet till klimatpolitik, säger Joakim Kulin, docent i sociologi vid Umeå universitet.
Vissa attityder är tydligt kopplade till lågt stöd
Resultaten visar också att föreställningar i linje med de flesta klimatfördröjande diskurser är utbredda. Samtidigt är vissa diskurser tydligare kopplade till minskat stöd för statliga klimatåtgärder än andra.
– Särskilt diskurser som whataboutism (att hänvisa till andra länders utsläpp), ”inga piskor, bara morötter”, motstånd mot regleringar till förmån för frivilliga åtgärder, samt att ”hänvisa till social rättvisa” och att klimatpolitik drabbar utsatta grupper, hänger samman med ett lägre stöd för statlig klimatpolitik, säger Joakim Kulin.
Det handlar om argument som vid första anblick kan framstå som rimliga eller realistiska, att andra bör gå före, att frivillighet är bättre än tvång, att omställningen riskerar att slå orättvist. Men i opinionsmätningen visar de sig ha ett tydligt samband med svagare stöd för politisk handling.
Alla klimatfördröjande diskurser minskar inte stödet
Samtidigt visar studien att inte alla klimatfördröjande diskurser minskar stödet för klimatpolitik. Föreställningar kopplade till individualism och teknikoptimism är tvärtom positivt relaterade till stöd för klimatpolitiska åtgärder.
– Även om många klimatfördröjande diskurser är utbredda är det bara vissa – till exempel att peka på andra länders utsläpp – som tydligt hänger samman med svagare stöd för statlig klimatpolitik. Detta innebär att riktade motargument som bemöter de mest problematiska fördröjningsdiskurserna kan vara avgörande för att öka allmänhetens stöd för kraftfulla klimatåtgärder, säger Joakim Kulin.
Forskarna menar att det är avgörande att förstå vilka klimatfördröjande diskurser som har störst genomslag i opinionen. Det är särskilt viktigt i ett politiskt polariserat land som USA, men även i länder som Sverige där klimatpolitiken blivit en alltmer tydlig politisk skiljelinje.
Unga vuxna konsumerar mer läkarvård när den finns tillgänglig via vårdappar, så länge de inte behöver betala patientavgift. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Framväxten av vård online via mobilappar har medfört förändringar i tillgänglighet och efterfrågan på vård. Nu har forskare vid Göteborgs universitet undersökt 19- och 20-åringars konsumtionsmönster av digital vård.
Underlaget bygger på uppgifter om ungdomar i regionerna Stockholm och Västra Götaland. Under studieperioden hade 19-åringarna avgiftsfria digitala vårdbesök medan 20-åringarna behövde betala patientavgift.
Patienternas priskänslighet var uppenbar. Deltagarna som hade passerat 20-årsstrecket hade hälften så stor konsumtion av läkarkonsultationer via vårdappar. Generellt hade kvinnor högre konsumtion än män, och ett större tapp när de hade fyllt 20.
– Det man söker digital vård för är ofta enkla åkommor, vård som du är priskänslig för att söka. Det betyder inte nödvändigtvis att vården är onödig. Det är viktigt att tänka på att om man inte har tillgång till medicinsk expertis är det svår att avgöra vilket vårdbehov man faktiskt har. Att stilla människors oro har också ett värde, säger Gustav Kjellsson, forskare i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet.
55 procent av de digitala läkarkonsultationerna hade inte blivit av
Forskarna bedömer att 45 procent av de läkarkonsultationer som 19-åringarna gjorde via vårdappar skulle ha blivit av om det hade krävts ett besök på en vårdcentral eller annan vårdinrättning, resten var konsumtion utöver det.
– Ofta handlar det om luftvägsinfektioner, hudåkommor och vård relaterad till sexuell och reproduktiv hälsa, exempelvis hantering av preventivmedel för kvinnor som hade kunnat tas omhand av en barnmorska. Det vi ser är att det sker en förflyttning till mer läkarvård, säger Gustav Kjellsson.
Forskarna såg inga direkta negativa medicinska effekter av att det görs fler digitala besök och färre fysiska, på efterföljande vård eller risken för komplikationer. Ett bifynd är att unga män, som generellt är mindre benägna att söka vård, ökade sina besök på ungdomsmottagningar.
– Det kan vara en effekt av en första digital läkarkonsultation. Tillgängligheten kanske gör det enklare att söka hjälp för åkommor som är jobbiga, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar, säger Gustav Kjellsson.
Inte högre total kostnad
Den svenska debatten om nätläkare har handlat om vårdkvalitet, resursfördelning, huruvida primärvården avlastas, och inte minst om hur regionerna ersätter upphandlade privata nätläkare. Mot den bakgrunden är det ytterligare ett resultat i studien som sticker ut, menar forskarna:
Att den ökade vårdkonsumtionen hos 19- och 20-åringarna inte gav högre total produktionskostnad.
– Det är intressant att våra skattningar indikerar att den ökade vårdvolymen är mer eller mindre kostnadsneutral. Regionernas kostnader för digital vård beror inte främst på produktionskostnader utan på ersättningsmodellerna till privata nätläkare, konstaterar Gustav Kjellsson.
Brist på tiamin har länge pekats ut som ett hot mot torsken i Östersjön. Nu visar en studie att läget kan vara mindre allvarligt än befarat.
Brist på tiamin, ett vitamin, är känt hos flera arter i Östersjön. Bristen har rapporterats hos lax sedan 1970-talet och orsakar ökad dödlighet bland unga fiskar. Under de senaste decennierna har även flera andra fisk- och fågelarter i regionen visat sig lida av samma problem.
En studie från 2020 pekade på allvarlig tiaminbrist hos torsk i Östersjön och att den kan bidra till minskningar i beståndens storlek och antal.
Bättre situation än väntat
Men nu visar en studie från Linnéuniversitetet att Östersjötorsken kanske inte lider av tiaminbrist i den omfattning som tidigare befarats.
Forskarna har analyserat torsk från flera platser i Östersjön där brist på tiamin tidigare rapporterats. Resultaten har jämförts med torsk från Ålands hav, en av få platser i Östersjön där beståndet fortfarande uppvisar bra tillväxt, och Nordsjön där ingen brist har rapporterats.
– Vi hittade inga tydliga skillnader i tiaminhalter mellan de undersökta torskbestånden. Dessutom visade inga av de fiskar vi analyserade några tecken på nedsatt ämnesomsättning. Resultaten är glädjande eftersom torsken under lång tid har minskat kraftigt i både antal och storlek i Östersjön, säger Marc Hauber, doktorand vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
– Men vi rekommenderar att man fortsätter följa torskens tiaminstatus då dessa problem i andra arter har visat sig variera kraftigt mellan olika år, fortsätter han.
Fiskar behöver tiamin
Tiamin (vitamin B1) är livsnödvändigt för fiskars ämnesomsättning, nervfunktion och fortplantning. Om en honfisk har brist på tiamin när hon lägger sina ägg riskerar de nykläckta larverna att dö av undernäring.
Ett av många problem
Tiaminbrist är bara en av flera utmaningar för Östersjötorsken. Under de senaste 50 åren har beståndet minskat kraftigt i antal, storlek och tillstånd. Bakom nedgången ligger bland annat överfiske, försämrade födo- och lekplatser samt förändringar i ekosystemet.
Trots att strikta regleringar har införts märks få förbättringar, enligt forskarna.
– Om ytterligare studier bekräftar våra resultat skulle vi kunna stryka tiaminbrist från den långa listan av problem som torsken i Östersjön har, säger Samuel Hylander, docent vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.
Sedan antiken har smaken av mat beskrivits med fyra grundsmaker: salt, surt, sött och beskt. Modern forskning har lagt till en femte smak, umami, som kan beskrivas som smaken av japansk misosoppa.
Coronaviruset som orsakar covid-19 kan i vissa fall slå ut en eller flera av de fem smakkvaliteterna. Hos de flesta patienter som drabbats av covid är förlusten akut och kortvarig, ofta begränsad till en eller några smaker. Men det är inte ovanligt med kvarstående smakstörningar långt efter att infektionen klingat av. Orsakerna till smakbortfallet vid postcovid har hittills varit okända.
Tydliga individuella skillnader
I en studie har forskare från Sverige och USA undersökt hur virusinfektionen påverkar smaklökarnas förmåga att överföra signaler till smaknerverna och hur delar av smakbortfallet kan förklaras. De fann en blockering i smakcellerna för sött, beskt och umami.
– Vi rekryterade 28 personer som hade testats positivt för SARS-CoV-2 utan att behöva vård på sjukhus och som hade upplevt smakstörningar i mer än 12 månader. Alla kunde alltså klassificeras som drabbade av postcovid, säger forskaren Göran Laurell vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
För att kartlägga smakstörningarna använde forskarna ett smaktest som mäter individens förmåga att uppfatta de fem grundsmakerna. Testerna visade att samtliga deltagare utom en hade någon form av smakpåverkan.
Vilka smaker som hade påverkats varierade mellan individer, men den minst drabbade smaken var surt.
Främst sött, beskt eller umami
Nästa steg var att undersöka tungornas smakorgan mer i detalj. Tjugo frivilliga personer lät forskarna ta vävnadsprover från papiller – de små prickarna på tungan som innehåller smaklökarna.
– När papillerna mikroskoperades syntes få skador på den övergripande strukturen eller på smaklökarnas nervförbindelser. Både papillerna och nerverna såg i stort ut att vara normala, säger Tom Finger från University of Colorado.
Hos 14 deltagare fungerade smaksinnet fortfarande inte normalt, vilket forskarna kunde påvisa med molekylärgenetiska analyser av olika smakceller. Avvikelserna kopplades till smakerna sött, beskt och umami – samma smaker som testet visade var påverkade hos personerna med postcovid.
Nervimpulser till hjärnans smakcentrum
Studien är den första som kopplar människors egna smakupplevelser till objektiva testresultat och den biologiska orsaken.
– Vi kunde koppla nedsatt förmåga att smaka sött, beskt och umami till låga halter av ett mRNA som kodar för ett protein som heter PLCβ2 i specifika smakceller, säger forskaren Göran Andersson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– PLCβ2 behövs för att nervimpulser från smakceller som reagerar på sött, beskt och umami ska vidarebefordras till hjärnans smakcentrum. Impulserna skapas genom kortvariga inflöden av natrium in i nerverna och kalium ut ur nervtrådarna, fortsätter han.
Sammanfattningsvis kan en långvarig nedsatt förmåga att uppfatta smakerna sött, beskt och umami efter covid-19 bero på förändringar i specifika celler i smaklökarna. Dessa celler skickar normalt nervsignaler till hjärnan som ger upphov till upplevelsen av de aktuella smakerna.
