Forskning om natur & teknik

Unga guppyer som fick umgås med varandra utvecklade större hjärnor än de som bara såg fiskar på skärm. Det visar en studie som delvis inspirerats av oron kring hur skärmanvändning kan påverka hjärnans utveckling, särskilt hos barn.

Välbevarade fossil från Kina visar att mossdjur uppstod för över 500 miljoner år sedan – betydligt tidigare än forskare tidigare trott. Upptäckten löser en långvarig evolutionär gåta och knyter mossdjuren till den kambriska explosionen.

Förhistoriskt dna visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för över en miljon år sedan och utvecklades separat, enligt en ny studie. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat utbredning och genetiskt utbyte.

Magnetfält finns inte bara i vårt solsystem. En ny studie visar att även avlägsna exoplaneter har tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte har kunnat observeras. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och kanske hitta planeter som är beboeliga.

Kalavverkning har lett till att hänglavarna blivit betydligt färre i Sveriges barrskogar. Nu visar ett långvarigt fältexperiment att hyggesfritt skogsbruk kan vara ett effektivt sätt att bevara och gynna lavarna.

När älgar och hjortar betar i skogen skapas nya livsmiljöer som får arter som skalbaggar och olika växter att trivas. Men i vissa fall kan betandet ha motsatt effekt på den biologiska mångfalden. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ögoninfektioner är vanligt bland renar, särskilt i samband med utfodring i hägn. En avhandling från SLU visar att det finns behov av ett mer strukturerat renhälsoarbete i Sverige, både för djurens bästa och för en hållbar renskötsel i en föränderlig omvärld.

Forskare vid SLU har testat en metod som gör det möjligt att följa hur daggmaskar gräver i jorden. Det kan ge svar på hur maskarnas dolda arbete under markytan påverkas av faktorer som fukt, temperatur och jordbearbetning.

En studie visar att blomrika vägkanter kan fungera som viktiga livsmiljöer för humlor, men hur intensiv trafiken är spelar en avgörande roll. I områden med lite trafik finns fler bon och färre döda humlor, medan vägar med många fordon kan innebära risker för de surrande insekterna.

Kan halm som doftar lavendel, anis eller tall få grisar på kommersiella gårdar att må bättre? Det har forskare undersökt i en studie. Resultaten visar att grisar som fick böka runt i doftsatt halm blev mer engagerade och lekfulla.

Is påskyndar aktivt nedbrytningen av järnmineral och kan frigöra mer järn än vad dagens klimatmodeller tar hänsyn till, visar en studie. Resultaten är viktiga för att kunna förutsäga hur näringskretslopp, kolinlagring och vattenkvalitet påverkas i polar- och bergsområden när klimatet...

En studie visar ett tydligt samband mellan olika molntyper och trädens savflöde och transpiration i europeiska skogar. Forskarna har beräknat hur förändringar i molnigheten påverkar mängden fukt som träden avger till atmosfären, något som också påverkar vattnets kretslopp på jorden.

Allt fler fiskar släpps tillbaka till vattnet efter att de fångats, och många tycks återhämta sig bra. Det visar en avhandling som undersökt över en miljon fångster från fritidsfiskare.

Kan produktionsinriktade skogar även bidra till biologisk mångfald? Enligt en studie kan bestånd med snabbväxande lövträd spela en större roll än man tidigare trott.

När atlantsillen koloniserade Östersjön behövde den anpassa sig till bräckt vatten. Gener som är viktiga för funktionen av spermier, ägg och embryon har spelat en central roll i anpassningen och mutationer i fyra specifika gener har varit särskilt betydelsefulla, visar en studie.

Snabbladdning förkortar bilbatteriers livslängd, men är samtidigt nödvändig på längre resor med elbilar. Nu har forskare tagit fram en ny AI-metod som anpassar snabbladdningen efter batteriets hälsa. Deras studie visar att batterilivslängden kan ökas med nästan 23 procent, utan att...