Forskning om natur & teknik

AI har under de senaste åren blivit ett av de mest omtalade begreppen inom både näringsliv och offentlig sektor. Men bakom stora visioner och löften om hur tekniken ska revolutionera arbetslivet, effektivisera verksamheter och skapa nya värden döljer sig en annan verklighet: En ny avhandling...

Vissa slösar, andra återvinner. Forskare visar nu hur svampar hanterar sitt mycel – nätverket som bygger upp svampens kropp – och hur det påverkar kolinlagringen i skogen.

Våra känslor för naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi gör – och hur mycket de gynnar pollinatörer. Sambandet blir extra tydligt i städer där gröna ytor och människors kontakt med naturen minskar. Det visar forskning från Lunds universitet.

Frusna eller snötäckta växlar kan orsaka förseningar och inställda tåg för pendlare under vintern. Enligt en ny studie finns en kostnadseffektiv och hållbar lösning för att växlarna ska fungera bättre.

Klara, friska fjällvatten kan verka tidlösa. Men under ytan pågår förändringar som forskare nu börjar kartlägga. En studie visar att små organismer, knappt synliga för ögat, har anpassat sig till en mycket speciell miljö.

Vätgas används allt mer inom industri och transporter, men är svår att övervaka i fuktiga miljöer. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat en ny typ av vätgassensor som blir mer effektiv ju högre luftfuktigheten är.

Solen är grunden för fotosyntesen men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Enligt en ny studie kan intensiv solstrålning begränsa växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker.

Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersökt jord från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordproverna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.

När Madagaskars skogar minskar blir det allt svårare för lokalbefolkningen att få tag på trä till hus, redskap och matlagning. En ny studie visar vilka träd som är viktigast i vardagen – kunskap som kan stärka lokalsamhällen och minska trycket på skogarna.

För att överleva vintern måste träd tajma vårens tillväxt med stor precision. Ny forskning visar att träd inte bara utgår från kyla. De använder även korta värmeperioder som varningssignaler, något som hjälper knopparna att inte öppna sig för tidigt.

Kvantdatorer kräver extremt låga temperaturer, men störande brus från dagens kylsystem får den känsliga kvantinformationen att kollapsa. Nu har forskare använt bruset för att driva ett minimalt "kvantkylskåp" som kan styra värme och energi med hög precision.

Forskare vid SLU har utvecklat en ny typ av konstgjorda spindeltrådsfibrer som är färgade. Genom en ny metod kan fibrerna även få fler funktioner, vilket kan leda till mer hållbara textilier och medicinska material.

En hård vinter på 1990-talet ledde till bottenfrusna vattendrag och den kalla perioden dödade nästan alla öringens ägg i flera av fiskens populationer. Nu visar en studie att öringpopulationerna återhämtade sig på bara några år helt utan mänsklig inblandning.

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att se och urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter.

Efter miljontals år har en stor variation av färger bland ödlor försvunnit på kort tid. Orsaken är en illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut flera kulörer bland sina artfränder.

Förändringar i klimat och jordbruk har ritat om grågässens flyttmönster. Förr var Spanien en favoritplats för svenska grågäss vintertid. Numera stannar många skånska gäss kvar i Sverige året runt, medan andra flyger till närliggande länder.