Forskning om natur & teknik

Jägare och samlare tycks främst ha riktat in sig på honor av ullhårig mammut under istiden. Det har forskare upptäckt genom att analysera förhistoriskt dna från över 500 mammutben.

Klimatförändringar och extremväder leder till att nio av tio fjärilar tvingas flytta för att överleva. Det visar den hittills största globala studien av dagfjärilar.

En svartvit flugsnappare från Sibirien flyger över 4 500 kilometer längre än nödvändigt för att nå sitt övervintringsområde i Afrika. Förklaringen kan finnas i genetiska instruktioner som fåglarna bär med sig från den senaste istiden.

Forskare har upptäckt en tidigare okänd spindelart i södra Saudiarabien. Dna-analyser kan avgöra om det rör sig om ett helt nytt släkte.

Över tusen arter behöver ekar i sin närhet, men gamla eklandskap och naturbetesmarker blir allt färre. Nu har forskare kartlagt hur mycket livsmiljö som krävs för att hotade arter ska kunna överleva – kunskap som kan hjälpa naturvårdare att sätta in rätt åtgärder i tid.

För många som ägnar sig åt sexuella möten i offentliga miljöer, så kallad cruising, är parker viktiga. Det visar en studie från Danmark. Men fenomenet uppskattas inte alltid av parkförvaltare.

Två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling, visar en studie vid Umeå universitet. Samspelet gav tidigare knölbildning och ökad avkastning i växthusförsök. Enligt forskarna kan bakteriekombinationer bli ett framtida verktyg i potatisodling.

I höstens val kan AI och Tiktok komma att påverka hur svenskarna röstar. Men det är inte första gången ny teknik påverkar samhällsutvecklingen när det gäller demokrati och frihet – både i positiv och negativ riktning.

En ny AI-modell kan förutsäga hur molekyler utvecklas över tid och på sikt snabba på testning av nya läkemedel. Modellen har utvecklats av forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan ge nya insikter om klimatförändringarnas effekter.

Unga guppyer som fick umgås med varandra utvecklade större hjärnor än de som bara såg fiskar på skärm. Det visar en studie som delvis inspirerats av oron kring hur skärmanvändning kan påverka hjärnans utveckling, särskilt hos barn.

Välbevarade fossil från Kina visar att mossdjur uppstod för över 500 miljoner år sedan – betydligt tidigare än forskare tidigare trott. Upptäckten löser en långvarig evolutionär gåta och knyter mossdjuren till den kambriska explosionen.

Förhistoriskt dna visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för över en miljon år sedan och utvecklades separat, enligt en ny studie. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat utbredning och genetiskt utbyte.

Magnetfält finns inte bara i vårt solsystem. En ny studie visar att även avlägsna exoplaneter har tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte har kunnat observeras. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och kanske hitta planeter som är beboeliga.

Kalavverkning har lett till att hänglavarna blivit betydligt färre i Sveriges barrskogar. Nu visar ett långvarigt fältexperiment att hyggesfritt skogsbruk kan vara ett effektivt sätt att bevara och gynna lavarna.

När älgar och hjortar betar i skogen skapas nya livsmiljöer som får arter som skalbaggar och olika växter att trivas. Men i vissa fall kan betandet ha motsatt effekt på den biologiska mångfalden. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.