Forskning om natur & teknik

En studie visar att liv djupt nere i jordskorpan har blomstrat under hundratals miljoner år och överlevt en bergskedjas uppgång och fall. I ett borrhål har forskare spårat perioder då mikroorganismer producerat metan, vilket kan kopplas till stora geologiska förändringar i Skandinavien.

En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.

Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska träd utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie. Kunskapen kan bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga i ett förändrat klimat.

Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.

Honungsbiet har länge stått i centrum för forskningen om binas synförmåga. Men en studie visar att flera mindre biarter är mycket skarpsynta – och att små ögon inte behöver betyda sämre syn.

Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.

Bläckfiskhannens parningsarm har fler uppgifter än att överföra spermier. Armen fungerar också som ett sinnesorgan som kan känna av hormonet progesteron – och hjälpa hanen att hitta en partner.

Drönare med värmekamera kan vara ett effektivt sätt att inventera älgstammen – om vädret tillåter. En rapport från SLU visar att metoden i stort sett kan hitta alla älgar när det är kallt, molnigt och vindstilla.

Fåglar och däggdjur kan återhämta sig relativt snabbt efter att en skog kalhuggits, men för andra arter kan det ta över 100 år. Mossor och lavar hör till de arter som återhämtar sig långsammast, visar en stor studie.

En studie tyder på att djur kan ha utvecklat vanor som ett sätt att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.

Forskare vid Uppsala universitet har beräknat att solen innehåller 55 procent mer silver än man tidigare trott. Resultaten bygger på en mer realistisk modell av solens atmosfär och kan förklara mysteriet med det saknade silvret i solsystemet.

Narvalens långa, spiralformade tand har länge fascinerat forskare. Nu visar en studie att tanden är byggd som en dubbelspiral, vilket gör den extremt stabil. Kunskapen kan på sikt leda till utveckling av nya starka material.

2017 tog det märkliga rymdobjektet ’Oumuamua forskarvärlden med storm, eftersom det kom till vårt solsystem från ett annat system. Det har funnits olika teorier om vad objektet är för något – är det ett ufo styrt av intelligenta utomjordingar? Nej, det är inte så troligt menar...

Två nya invasiva plattmaskar har upptäckts i Sverige. Fynden tyder på att arterna förflyttar sig norrut i Europa – och att husdjur kan bidra till spridningen.

Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny svampart, som de valt att uppkalla efter kung Carl XVI Gustaf. Den tillhör en tidigare helt okänd klass av svampar.

Små djur har länge ansetts förbruka betydligt mer energi i förhållande till sin storlek än stora djur. Men nu utmanar trollsländor och flicksländor den rådande teorin om sambandet mellan kroppsstorlek och ämnesomsättning.