Forskning om natur & teknik

Återställning av skadade ekosystem är viktigt för att stärka den biologiska mångfalden. Men enligt en ny studie kan sådana insatser även öka risken för att sjukdomar sprids från djur till människa. Därför bör risken för zoonoser beaktas redan i planeringen av restaureringsprojekt,...

I städer där gamla träd är sällsynta kan särskilda mulmlådor erbjuda ett nytt hem för arter som annars lever i trädhål. Men för att dessa arter ska trivas krävs både genomtänkt design – och rätt placering.

Tidigare förbud mot vissa PFAS-ämnen har haft effekt, visar en ny studie. Halterna har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren. Men trots förbättringen skulle fisk från alla tre sjöarna fortfarande överskrida de skärpta gränsvärden som nu diskuteras inom EU.

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.

När trålfisket begränsades i Kosterhavets nationalpark började bottenlevande arter som anemoner och koraller att återhämta sig. Samtidigt trängs värmekänsliga djur undan från grunda vatten till följd av klimatförändringar. Det visar en studie från Göteborgs universitet, där forskare...

Den senaste istiden påverkar fortfarande vattendragen i norra Sverige. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar forskning från Umeå universitet.

Mastcellstumör är den vanligaste hudtumören hos hund, men enligt en ny studie från SLU drabbas vissa raser oftare än andra. Högst risk har raserna dogo argentino, boxer och bullmastiff.

Flera mål för älgförvaltningen är svåra att nå – eller rent av omöjliga. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Orsakerna är bland annat högt satta mål, klimatförändringar och motstånd från jägare att minska älgstammen.

Mangroveskogar som återställs kan öka förmågan att binda kol. Men de nya restaurerade ekosystem återfår inte alltid sin normala funktion, menar forskare bakom en studie vid Umeå universitet.

Forskare vid Umeå universitet har för första gången sett hur mikroalger genomgår samma typ av programmerad celldöd som människans celler. Upptäckten visar att den här viktiga biologiska processen är äldre än man tidigare trott.

Nya skogar som är 20–40 år gamla kan ta upp koldioxid från atmosfären betydligt snabbare än nyplanteringar. Men för att så kallade sekundärskogar ska kunna göra maximal klimatnytta behöver de få växa fritt, enligt forskare bakom en internationell studie.

Om vatten från dusch, tvätt och disk används igen kan viktiga vattenresurser sparas. En avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att lokala system för rening av gråvatten är effektiva. Men det är fortfarande en utmaning att bli av med bakterier.

Forskare vid Lunds universitet kan ha löst ett problem som bromsat utvecklingen av hållbara solbränslen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system förbättras möjligheterna att ta fram billigare och mer miljövänliga alternativ till fossila bränslen.

Cyanobakterier som orsakar algblomning hör knappast till sommarens mest välkomna inslag. Men ny forskning visar att algblomningen kan ha en viktig funktion i Östersjöns ekosystem. Det bidrar med näring som kan förbättra strömmingsynglens chanser att växa och överleva.

När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.

Löjrom från siklöjan ses av många som en delikatess. En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den nya kunskapen kan användas för att se om siklöjans...