Forskning om natur & teknik

En nu utdöd djurart levde i södra Sibirien under mer än 200 000 år innan den försvann. Nu har forskare kunnat följa arten, som är släkt med dagens jakar, och dess utveckling genom att analysera dna från små benbitar.

I en ny studie betraktas bina i ett bisamhälle som en enda superorganism. Synsättet omdefinierar honungsbiets grundläggande biologi, vilket får konsekvenser för biodling.

Jakt, förändrade livsmiljöer och genetisk utarmning bidrog till att uroxarna dog ut i Skandinavien för tusentals år sedan. Det visar en ny studie.

Grundstammen har oväntat stor betydelse för hur sjukt ett äppelträd kan bli i svampsjukdomen fruktträdkräfta. Det framgår av ny forskning. – Fruktträdkräfta är en lömsk sjukdom som orsakar stora problem, säger forskaren Larisa Gustavsson vid SLU.

Växter har hela tiden koll på sin omgivning för att kunna anpassa sig. Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en viktig del av den signalväg som styr växternas reaktion på beröring och annan fysisk påverkan.

Dofter spelar en avgörande roll i stickmyggans liv. Nu har forskare identifierat en doftreceptor som styr en viktig förändring i unga mygghonors matvanor – från att leta efter nektar i blommor till att söka blod.

I svensk grisproduktion används antibiotika sparsamt. Trots det har forskare upptäckt ett stort antal resistensgener i grisstallar, även mot antibiotika som grisarna aldrig har fått. Det visar en ny studie från SLU.

Älgar skiljer sig åt i hur dominanta och sällskapliga de är och hur de reagerar på människor. Det visar en mindre studie från SLU som är ett första steg mot att undersöka älgars personligheter.

Klimatförändringarna gör att fjärilar flyttar på sig i större omfattning än forskare tidigare trott. Vissa arter breder ut sig, medan andra minskar och försvinner från områden där de tidigare har funnits.

Forskare vid Chalmers har löst en flaskhals som bromsar utvecklingen av kvantdatorer. En ny metod kan göra vissa beräkningar mer än tusen gånger snabbare och samtidigt minska risken för fel.

En studie visar att liv djupt nere i jordskorpan har blomstrat under hundratals miljoner år och överlevt en bergskedjas uppgång och fall. I ett borrhål har forskare spårat perioder då mikroorganismer producerat metan, vilket kan kopplas till stora geologiska förändringar i Skandinavien.

En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.

Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska träd utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie. Kunskapen kan bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga i ett förändrat klimat.

Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.

Honungsbiet har länge stått i centrum för forskningen om binas synförmåga. Men en studie visar att flera mindre biarter är mycket skarpsynta – och att små ögon inte behöver betyda sämre syn.

Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.