Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Antibiotikaresistens på grisgårdar – trots låg användning
I svensk grisproduktion används antibiotika sparsamt. Trots det har forskare upptäckt ett stort antal resistensgener i grisstallar, även mot antibiotika som grisarna aldrig har fått. Det visar en ny studie från SLU.
-
Älgar skiljer sig åt i personlighet och beteende
Älgar skiljer sig åt i hur dominanta och sällskapliga de är och hur de reagerar på människor. Det visar en mindre studie från SLU som är ett första steg mot att undersöka älgars personligheter.
-
Fjärilarna byter plats när klimatet förändras
Klimatförändringarna gör att fjärilar flyttar på sig i större omfattning än forskare tidigare trott. Vissa arter breder ut sig, medan andra minskar och försvinner från områden där de tidigare har funnits.
-
Snabbare väg till kvantdatorer som räknar rätt
Forskare vid Chalmers har löst en flaskhals som bromsar utvecklingen av kvantdatorer. En ny metod kan göra vissa beräkningar mer än tusen gånger snabbare och samtidigt minska risken för fel.
-
Miljontals år av liv spåras djupt ner i berggrunden
En studie visar att liv djupt nere i jordskorpan har blomstrat under hundratals miljoner år och överlevt en bergskedjas uppgång och fall. I ett borrhål har forskare spårat perioder då mikroorganismer producerat metan, vilket kan kopplas till stora geologiska förändringar i Skandinavien.
-
Växter styr bort från skadad granne
En skadad rot kan få en grannväxt att reagera inom en sekund. Forskare har nu identifierat en kemisk signal som får friska växter rötter att ändra riktning.
-
Främmande träd växer snabbare – och tål mer torka
Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska träd utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie. Kunskapen kan bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga i ett förändrat klimat.
-
Kometer kan ha levererat vatten till ungt planetsystem
Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.
-
Honungsbiet inte ensamt om att se skarpt
Honungsbiet har länge stått i centrum för forskningen om binas synförmåga. Men en studie visar att flera mindre biarter är mycket skarpsynta – och att små ögon inte behöver betyda sämre syn.
-
Plantor påverkas av grannarnas doft
Kornplantor kan känna av sina grannar genom kemiska doftsignaler i luften – och anpassa sin tillväxt därefter. En studie visar också att dofterna kan påverka plantornas försvar.
-
Bläckfiskens parningsarm hittar rätt partner
Bläckfiskhannens parningsarm har fler uppgifter än att överföra spermier. Armen fungerar också som ett sinnesorgan som kan känna av hormonet progesteron – och hjälpa hanen att hitta en partner.
-
Drönare kan hålla koll på älgstammen
Drönare med värmekamera kan vara ett effektivt sätt att inventera älgstammen – om vädret tillåter. En rapport från SLU visar att metoden i stort sett kan hitta alla älgar när det är kallt, molnigt och vindstilla.
-
Vissa arter drabbas hårt efter avverkning
Fåglar och däggdjur kan återhämta sig relativt snabbt efter att en skog kalhuggits, men för andra arter kan det ta över 100 år. Mossor och lavar hör till de arter som återhämtar sig långsammast, visar en stor studie.
-
Vanor kan hjälpa djur att överleva
En studie tyder på att djur kan ha utvecklat vanor som ett sätt att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.
-
Mer silver i solen – ny modell ändrar bilden
Forskare vid Uppsala universitet har beräknat att solen innehåller 55 procent mer silver än man tidigare trott. Resultaten bygger på en mer realistisk modell av solens atmosfär och kan förklara mysteriet med det saknade silvret i solsystemet.
-
Därför är narvalens märkliga tand så stark
Narvalens långa, spiralformade tand har länge fascinerat forskare. Nu visar en studie att tanden är byggd som en dubbelspiral, vilket gör den extremt stabil. Kunskapen kan på sikt leda till utveckling av nya starka material.