Forskning om natur & teknik

Trots att brunbjörnen nästan utrotades i början på 1900-talet så har varken inavelsgraden eller individernas genetiska variation påverkats, visar en studie. Resultatet överraskade forskarna och kan troligtvis förklaras med genetiskt utbyte via vandrande hanbjörnar.

Att rena avloppsvatten är dyrt och energikrävande. Men mikroalger, som finns naturligt i svenska vattendrag, skulle kunna användas för att rena vattnet på nya och bättre sätt. Det är slutsatsen i en doktorsavhandling från Högskolan i Borås.

I Sveriges nya rödlista, som är en sammanställning av arters utdöenderisk, har över 23 000 arter undersökts. Totalt är nu 23 procent av dem rödlistade. Nya på listan är till exempel blåmussla, sill, lax, sädesärla och älg medan havsörn, utter och långbensgroda kan lämna listan tack...

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan mota bort hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till nya arter.

I snitt dör 21 procent av skogsbrukets tall- och granplantor inom tre år efter plantering. För att minska dödligheten krävs rätt val av planteringspunkter.

Skogar som växer upp efter en brand hyser betydligt fler svamparter än skogar som huggs ner. Det visar en ny studie från SLU.

Antalet arter av ryggradsdjur i Sverige har ökat sedan 1800-talet, men ökningen betyder inte att det går bra för den biologiska mångfalden – tvärtom kan siffrorna ge en falsk bild av naturens tillstånd. Det visar en ny rapport.

Forskare från Linköpings universitet har visat att det kristallartade materialet perovskit kan användas för att skapa så kallade kvantbitar. Den nya tekniken kan på sikt ge bättre kvantdatorer.

Izusångaren som lever i Japan visar sig vara två skilda arter. Fåglarna är lika varandra till utseendet, men skiljer sig i arvsmassa och sång. Därmed har forskare upptäckt en ny art av lövsångare: tokarasångaren.

Tikar som bor tillsammans med flera unga hundar kan löpa förhöjd risk att få dödfödda valpar och valpar som dör tidigt, jämfört med tikar som bor med färre unga hundar. Det framgår av en ny studie från Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet.

Nu när våren närmar sig börjar Sveriges tre ormarter röra på sig igen efter flera månader i vintervila. Det är framför allt temperaturen som avgör när de vaknar. – Ljuset kan ha viss betydelse, men temperaturen verkar vara den viktigaste faktorn. Man kan ibland se ormar komma fram om...

Tillståndet för fisk- och skaldjur i svenska hav och sötvatten är i stort sett oförändrat, enligt årets Fiskbarometer från SLU. Men flera bestånd är fortfarande utanför biologiskt säkra gränser – särskilt i Östersjön. Samtidigt är situationen för den kustnära siken fortsatt...

En ny studie tar sig an en över hundra år gammal fråga om hur turbulens uppstår. Fynden kan få betydelse för flygteknik, men även för helt andra områden, som utformning av mekaniska hjärtklaffar.

I decennier har mjölk med en blåbärsaktig bismak förbryllat svenska mejerier och lantbrukare. Men nu har forskare från SLU löst gåtan och kan avslöja hur den märkliga smaken uppkommer.

Sillen i Östersjön skiljer sig genetiskt åt och är anpassad till lokala skillnader i salthalt och temperatur. Samtidigt kan vissa bestånd blanda sig med varandra, enligt en studie från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

De stora älvarna i norra Sverige påverkar hur björnar rör sig i landskapet. När björnarna kommer fram till älvkanten agerar hanar och honor på olika sätt. Det visar en studie som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gjort.