Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Elektroterapi lovande metod mot glioblastom
Elektroterapi med nanopartiklar som injiceras direkt i hjärnan kan bli ett steg mot bättre behandling av cancerformen glioblastom. Det menar forskarna bakom en ny studie vid Lunds universitet.
-
Sköldkörteln nytt möjligt mål för behandling av prostatacancer
Ett hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Genom att blockera en receptor för hormonet har forskare kunnat hämma tillväxten av tumörceller i prostata hos möss, och upptäckten kan i framtiden öppna för nya sätt att behandla vissa...
-
Arbetare andas in skadliga metaller vid återvinning
Bly och arsenik i damm och luft och förhöjda värden av metaller i kroppen på de anställda. Så kan det se ut på återvinningsföretag i Sverige, enligt en ny studie. – Det mest nedslående var de höga dammnivåerna, säger Eva Dock, forskare vid Lunds universitet.
-
Barndomstrauma kan bidra till svårare förlossningar
En ny studie från Uppsala universitet kopplar traumatiska upplevelser i barndomen till svårare graviditet och förlossning senare i livet. Födande med barndomstrauman får oftare havandeskapsförgiftning, föder oftare med kejsarsnitt och får oftare stora blödningar jämfört med andra.
-
Tatueringar skulle kunna öka risken för melanom
En ny studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom. I studien syns en 29-procentig ökad melanomrisk för tatuerade personer, jämfört med icke-tatuerade personer.
-
”Vi är inte skapta för att må bra”
När ångesten tar överhand blir livet besvärligt och man kan behöva hjälp. Men i grunden är ångest och rädsla en del av att vara människa, inte minst under tonåren. – Vi är inte är skapta för att må bra, säger Matti Cervin, psykolog och forskare vid Lunds universitet och Skånes...
-
Nervkrets i hjärnan kan styra tvångsmässigt beteende
Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie visat att en viss nervkrets i hjärnan kan sätta beteenden i ett slags "upprepningsläge", där möss fortsätter att göra samma saker om och om igen. Den här upptäckten, tror forskarna, kan på sikt ge nya insikter om hur exempelvis beroende...
-
Högt blodtryck i tonåren ger risk för åderförfettning senare
Ju högre blodtryck i 18-årsåldern, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern. Det framgår av en ny studie av svenska mäns blodtryck.
-
Kejsarsnitt vanligare hos kvinnor med adhd
Adhd ökar inte risken för komplikationer under en graviditet. Däremot är planerade kejsarsnitt vanligare hos kvinnor med diagnosen, enligt en studie.
-
Ojämlika förutsättningar för palliativ vård i landet
De flesta svenskar vill vårdas och dö hemma, men alla får inte den möjligheten. Var i landet du bor påverkar vilken typ av vård du får i livets slutskede, enligt flera studier som visar på stora skillnader – trots nationella riktlinjer.
-
Söner till kvinnor med typ 1-diabetes visar tidiga tecken på kärlpåverkan
Söner till mammor med typ 1-diabetes löper en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar tidigt i livet. En ny studie visar att den risken kan kopplas till en tidig påverkan på blodkärlens funktion.
-
Sömnforskaren: Så får du bättre sömn i vinter
På vintern tillbringar vi mer tid i sängen. Men det betyder inte att vi slipper sömnproblem. På ett sömnlabb vid Stockholms universitet undersöker forskare hur brist på sömn påverkar människor. – Vi undersöker vilka som är toleranta och framför allt vilka som är sårbara för...
-
Oralt insulin kan bromsa typ 1-diabetes hos vissa barn
Forskare har undersökt om oralt insulin kan förhindra typ 1-diabetes hos små barn som har en genetiskt förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Svaret: behandlingen kunde inte förhindra utvecklingen av sjukdomen, men den fördröjde insjuknandet för vissa barn.
-
Fler unga får diagnoserna adhd och autism – varför?
Allt fler unga personer får diagnoserna adhd och autism. Varför är det så? Det finns flera förklaringar utifrån forskningen på området, säger psykologen och forskaren Sebastian Lundström vid Lunds universitet.
-
Gener kan förutsäga självmordsrisk vid depression
Att drabbas av depression i unga år har en starkare ärftlig komponent och är förknippad med högre risk för självmordsförsök än att insjukna senare i livet. Det visar en studie.
-
Träning minskar symtom på adhd hos vuxna
Regelbunden träning ger tydliga effekter för vuxna med adhd – de upplever högre livskvalitet, bättre sömn och färre symtom. Det visar en ny studie från Örebro universitet.