Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Tjugo minuters cykling till jobbet kopplas till friskare hjärtkärl
Människor som går eller cyklar i omkring 20 minuter till och från jobbet har generellt mindre åderförkalkning i hjärtats kärl, enligt en ny studie. Sambandet finns kvar även när forskarna tar hänsyn till hur fysiskt aktiva samma personer är på fritiden.
-
Ökad risk för körtelfeber efter covid-19
Covid-19 kan försvaga immunförsvaret och öka risken för andra infektioner, till exempel körtelfeber. Fler effekter av coronaviruset kan även komma på sikt, enligt forskare bakom en ny studie.
-
För mycket ärtprotein kan påverka tarmhälsan
Protein från gula ärtor används ofta som alternativ till kött. Men att äta för mycket ärtprotein skulle kunna påverka tarmhälsan, enligt forskning från Örebro universitet.
-
Tidig beteendeförändring kan ge ledtrådar om demens
Beteendeförändringar hos äldre, som depression, irritabilitet eller apati, kan uppträda långt före en demensdiagnos. Det framgår av en ny studie från bland annat Karolinska Institutet. Fynden kan på sikt ge ledtrådar om vilka människor som löper högre risk att utveckla demens.
-
Förståelse av symtom kan bli vändpunkt vid kronisk trötthet
Det finns en väg tillbaka efter långvarig trötthet. I en studie beskriver tidigare långtidssjukskrivna avgörande steg i återhämtningen – från hopplöshet till nya sätt att hantera kroppen och vardagen.
-
Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år
Antibiotikabehandling kan påverka tarmbakteriernas sammansättning under lång tid. En studie vid Uppsala universitet visar att vissa antibiotikatyper kan ha en effekt på tarmfloran i upp till åtta år.
-
Döva undersköterskor förbättrar livet för äldre döva
Äldre döva människor blir ibland tvungna att försöka läsa läppar eller skriva lappar i kommunikationen med vårdpersonal. Men en mobil grupp bestående av döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden, enligt en studie från Jönköping University.
-
Samma cell bakom flera hjärntumörer hos barn
Tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan är närmare besläktade än man tidigare trott. En ny studie visar att de allvarliga hjärntumörerna hos barn kan uppstå från samma typ av cell – en upptäckt som kan leda till mer riktade behandlingar.
-
Ingen försämrad överlevnad i barncancer under pandemin
Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.
-
Vanliga läkemedel kan öka risken för hjärtsjukdomar
Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
-
Nätläkare populärt bland unga – om besöken är avgiftsfria
Unga vuxna konsumerar mer läkarvård när den finns tillgänglig via vårdappar, så länge de inte behöver betala patientavgift. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Därför försvann smaker efter covid
Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.
-
Högintensiv träning bra även för äldre
Korta men intensiva pass kan vara mer effektivt för äldre än traditionell konditionsträning. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.
-
Hpv-vaccin ger långvarigt skydd mot cancer
Vaccination mot hpv minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, visar en studie. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
-
Blodprov kan visa risk för ulcerös kolit
Personer som senare utvecklar ulcerös kolit har ofta särskilda antikroppar i blodet långt innan sjukdomen bryter ut – i vissa fall många år före diagnos. Upptäckten kan bana väg för tidigare behandling.
-
Vässad elektronisk näsa kan hitta äggstockscancer
Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Enligt en studie är den AI-baserade metoden både snabb och träffsäker.