Forskning om hälsa & medicin

Forskare vid Örebro universitet har utvecklat en modell som ger nya möjligheter att förstå hur mage och hjärna påverkar varandra. Tidiga resultat från studien tyder på att ämnen från tarmen kan skydda hjärnan vid stress – och att en hälsosam kost kan stärka motståndskraften.

Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till en ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar också bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en studie från Karolinska institutet.

En stor utmaning inom vården är att avgöra vilka astmapatienter som riskerar försämring. Forskare har nu utvecklat en metod som kan identifiera patienter som löper risk att drabbas av allvarliga astmaattacker.

Vad får dig att känna att din hand är din? Det kan verka självklart, men hjärnans förmåga att skilja på jaget och omvärlden är en komplex process. En ny studie visar hur så kallade alfavågor i hjärnan med hjälp av sinnesintryck hjälper oss att urskilja vår egen kropp.

Forskning visar att exponering för hormonstörande kemikalier och svåra livshändelser under graviditeten kan påverka barns beteende och hjärnutveckling. – Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid...

En rask promenad på fem minuter extra om dagen kan ha stor betydelse för folkhälsan och förebygga många dödsfall. Det visar en studie som omfattar 135 000 äldre personer.

Ett toxin som utsöndrats av kolerabakterier kan hämma tillväxten av cancer i tjock- och ändtarm utan att orsaka någon mätbar skada på kroppen. Det visar en ny studie som kan öppna för forskning om en ny typ av cancerbehandling.

Det finns ett samband mellan mikroskopiska plastpartiklar, som bland annat kommer från matförpackningar, och inflammatoriska tarmsjukdomar. En studie på möss visar också att de allra minsta partiklarna kan sprida sig till andra viktiga organ i kroppen.

Våra tarmar har ett eget nervsystem som för en ständig dialog med hjärnan. Vad som händer i magen kan påverka hur vi mår psykiskt, och tvärtom. Nu försöker forskare förstå hur terapier som KBT och hypnos kan lindra magproblem – och om våra tarmbakterier möjligen kan påverka hur...

Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En studie från Karolinska institutet tyder på att långvariga förändringar i de röda blodkropparna kan vara en viktig förklaring.

När lysosomer, organceller som tar hand om en cells skräp, börjar läcka kan det bli farligt. Giftigt avfall riskerar att sprida sig och skada cellen och nu har forskare upptäckt hur det går till när kroppen larmar om små hål i lysosomernas membran så att de kan repareras. Att de repareras...

Personer med normal vikt kan också vara i riskzonen för diabetes och liknande sjukdomar. En studie visar på en upp till femfaldigt högre risknivå hos dem med oväntat högt så kallat metabolt BMI.

Personer med KOL har lättare att genomföra högintensiv intervallträning än konventionell träning med kontinuerlig ansträngning på måttlig intensitet, enligt en ny avhandling. Båda metoderna har dock positiva effekter på både kroppen och hjärnan.

Trots utskrivning från sjukhus återvänder många äldre multisjuka patienter inom kort. Orsakerna är bland annat korta vårdtider, bristande samordning och otillräckliga resurser i hemvården, visar ny forskning.

Forskare har tagit fram ett recept som gör det möjlig att omvandla hjärnans stödjeceller till parvalbuminceller. Dessa celler håller hjärnans aktivitet i balans och forskning tyder på att de har betydelse vid bland annat schizofreni och epilepsi.

Några vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt det kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.