Forskning om hälsa & medicin

Barn som lever med obesitas men saknar tecken på metabol påverkan har ändå en tydligt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, högt blodtryck och rubbade blodfetter senare i livet. Det visar en studie som också kom fram till att barn har stor nytta av obesitasbehandling.

Hiv tröttar ut kroppens immunförsvar genom att överaktivera det, trots fungerande antiviral behandling. Nu kan forskare visa att ett befintligt läkemedel återställer immuncellernas funktion, något som väcker hopp om att läkemedlet skulle kunna förbättra hälsan hos personer som lever med...

Forskning pekar på att ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt, men även om kunskapen ökar på området står Sverige till stora delar utan rätt resurser för att hjälpa barnen.

Pappor i Sverige får färre psykiatriska diagnoser under partnerns graviditet och de första månaderna efter barnets födsel än innan graviditeten. Ett år efter födseln ökar dock diagnoserna av depression och stressrelaterade besvär, enligt en studie.

En ny metod gör det möjligt att tillverka målstyrda CAR-T-celler direkt i kroppen med förmågan att döda tumörer. I försök på möss kan forskare visa att flera typer av cancer kan behandlas utan att immuncellerna behöver tas ut och bearbetas i laboratoriet.

Kvinnor som ofta sökte vård för återkommande symtom före pandemin hade större sannolikhet att senare få diagnosen postcovid. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

GLP-1-läkemedel, som ofta används för att behandla diabetes och obesitas, kopplas i en ny stor studie till minskad sjukfrånvaro och ett minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa hos personer med depression eller ångest.

Snus ökar i popularitet, inte minst bland unga kvinnor. Samtidigt visar en ny avhandling att snusande kan öka riskerna i samband med kirurgiska ingrepp.

Människor som går eller cyklar i omkring 20 minuter till och från jobbet har generellt mindre åderförkalkning i hjärtats kärl, enligt en ny studie. Sambandet finns kvar även när forskarna tar hänsyn till hur fysiskt aktiva samma personer är på fritiden.

Covid-19 kan försvaga immunförsvaret och öka risken för andra infektioner, till exempel körtelfeber. Fler effekter av coronaviruset kan även komma på sikt, enligt forskare bakom en ny studie.

Beteendeförändringar hos äldre, som depression, irritabilitet eller apati, kan uppträda långt före en demensdiagnos. Det framgår av en ny studie från bland annat Karolinska Institutet. Fynden kan på sikt ge ledtrådar om vilka människor som löper högre risk att utveckla demens.

Det finns en väg tillbaka efter långvarig trötthet. I en studie beskriver tidigare långtidssjukskrivna avgörande steg i återhämtningen – från hopplöshet till nya sätt att hantera kroppen och vardagen.

Antibiotikabehandling kan påverka tarmbakteriernas sammansättning under lång tid. En studie vid Uppsala universitet visar att vissa antibiotikatyper kan ha en effekt på tarmfloran i upp till åtta år.

Äldre döva människor blir ibland tvungna att försöka läsa läppar eller skriva lappar i kommunikationen med vårdpersonal. Men en mobil grupp bestående av döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden, enligt en studie från Jönköping University.

Tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan är närmare besläktade än man tidigare trott. En ny studie visar att de allvarliga hjärntumörerna hos barn kan uppstå från samma typ av cell – en upptäckt som kan leda till mer riktade behandlingar.

Under covid-19-pandemin fanns en oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, men trots en ansträngd vårdsituation förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil.