Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Nytt blodtest kan ge tydligare bild av alzheimer
Ett nytt blodtest kan ge en mer detaljerad bild av hur långt framskriden Alzheimers sjukdom är. Genom att mäta ett proteinfragment i blodet kan forskare bedöma mängden tau-nystan i hjärnan, ett kännetecken för sjukdomen. Det visar en internationell studie.
-
Så kan tumörer göras mer mottagliga för immunterapi
Forskare har upptäckt hur omprogrammerade cancerceller kan styra och organisera immunförsvarets attack mot tumörer. Metoden kan på sikt öppna för effektivare behandling med immunterapi.
-
Klusterhuvudvärk kopplas till utmattningssymtom
Personer med klusterhuvudvärk drabbas ofta av mer än intensiv smärta. En studie från Karolinska institutet visar att utmattningssymtom också är vanliga, framför allt under perioder med pågående attacker.
-
Nytt instrument kan mäta moralisk skada hos vårdpersonal
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man tycker är rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam, ett fenomen som kallas moralisk skada och som kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har...
-
Ny metod följer hur tumörceller sprids i hjärnan
Med hjälp av AI har forskare utvecklat en metod som gör det möjligt att följa hur enskilda glioblastomceller rör sig genom hjärnvävnad. Metoden kan ge ny kunskap om hur tumörceller sprider sig och påverkas av behandling.
-
Antikroppar i lungorna kan mätas i utandningsluft
För första gången har forskare kunnat mäta antikroppar mot specifika luftvägsvirus i prover från utandningsluft. Metoden kan göra det lättare att studera immunförsvaret i lungornas små luftvägar, visar en studie från bland annat Karolinska institutet.
-
Obesitasläkemedel kan ge nya sätt att skydda hjärnan
Läkemedel mot obesitas kanske kan bidra till att skydda hjärnan. I en ny översikt pekar forskare på hur mer kunskap om läkemedlens effekter kan leda till nya sätt att skydda minnet och andra viktiga förmågor.
-
Snabbare inlagring av tauprotein hos yngre med alzheimer
Tau, ett protein som bildar sjukliga ansamlingar vid Alzheimers sjukdom, lagras in mer än dubbelt så snabbt och i större delar av hjärnan hos yngre patienter än hos äldre. Detta visar en studie vars resultat understryker vikten av tidigare diagnos och tillgång till avancerad...
-
Längre tid med östrogen kopplas till bättre hjärnhälsa
En längre period med hormonet östrogen under livet kan ha samband med friskare blodkärl i hjärnan, enligt en ny svensk studie. Studien kan dock inte visa att hormonbehandling förebygger sjukdom.
-
Negativa nyheter kan bidra till sjukfrånvaro för psykisk ohälsa
Svenska nyhetsrubriker har blivit alltmer negativa samtidigt som antalet nya sjukskrivningar för psykisk ohälsa har ökat med 79 procent. En ny studie visar en långsiktig samvariation mellan negativa nyheter, sökningar på nätet om psykisk ohälsa och efterföljande sjukskrivningar.
-
En majoritet av läkarstudenter är för assisterat döende
Hur ställer sig svenska läkarstudenter till att i sin kommande yrkesroll hjälpa obotligt sjuka personer att avsluta sina liv genom så kallat läkarassisterat döende? Majoriteten är positivt inställda, men en stor majoritet anser att läkares medverkan bör vara frivillig, visar en studie.
-
God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa vid diabetes och stroke
Bra sömnvanor kopplas till bättre hjärnhälsa hos personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke. En ny studie tyder på att sömn kan bidra till att motverka sjukdomarnas negativa effekter på hjärnan.
-
Många slutar med hjärtmedicin efter infarkt
Mer än hälften av patienterna som drabbats av en hjärtinfarkt slutar ta sina läkemedel. Det kan få allvarliga konsekvenser, visar en ny studie.
-
Covid-19 ökar risken för njurskador i upp till ett år
Risken att drabbas av njurskador är förhöjd upp till ett år efter covid-19. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Studien visar också att sjukvårdens register missar mer än hälften av fallen med allvarlig njurskada.
-
Genetisk variant kan öka risken för lunginflammation
En vanlig genetisk variant kan försämra lungornas försvar mot bakterier och öka risken för lunginflammation. Det visar en studie, där forskarna också har upptäckt en tidigare okänd mekanism i immunförsvarets försvar mot bakterier i luftvägarna.
-
Sjukhusens avlopp kan driva på antibiotikaresistens
Rester av antibiotika som patienter får mot allvarliga infektioner hamnar i sjukhusens avlopp, där de gynnar resistenta bakterier. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Forskarna har även identifierat vilka antibiotika som driver utvecklingen, något som kan göra det möjligt att...